Regler och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Utbildningsplan för Hippologprogrammet - stallchef...

Transkript

1 Innehållsförteckning ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Regler och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Kvalitetssäkring av hippologprogrammet Utbildningsplan för Hippologprogrammet - stallchef Utbildningsplan för Hippologprogrammet - ridlärare Utbildningsplan för Hippologprogrammet - travsport Kursplaner - Flyinge Kursplaner - Strömsholm Kursplaner - Wången Register över kursplaner Kurskodsregister Kurstitelregister Nivåregister

2 4

3 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR SLU och fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) bildades genom att tre högskolor, Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan och Veterinärhögskolan, sammanfördes till ett universitet. Universitetet består idag av fyra fakulteter: Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (NL-fak), fakulteten för skogsvetenskap (S-fak), fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fak), fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap (LTJ-fak). SLUs verksamhet är förlagd till fyra huvudorter, Uppsala, Umeå, Alnarp och Skara. Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap har idag huvuddelen av verksamheten förlagd till Uppsala men har även verksamhet i Skara, Flyinge, Strömsholm och Wången. Fakulteten utbildar veterinärer, husdjursagronomer, husdjursvetare (kandidat, magister och master), djursjukvårdare, hipploger och kandidater i etologi och djurskydd. Fakulteten bedriver även en relativt omfattande tilläggsutbildning av utländska veterinärer, vilken ger möjlighet till erhållande av svensk veterinärlegitimation. Vid fakulteten ges också utbildning på forskarnivå som antingen leder till en licentiat eller doktorsexamen. Vidare bedrivs forskning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap i ett stort antal ämnen och projekt. Den tvååriga hippologiska högskoleutbildningen startade hösten 1994 efter en utredning inom Jordbruksdepartementet med representanter för SLU och hästsportens organisationer. Behov av en högskoleutbildning inom hästområdet hade framförts från olika intressenter för att möta efterfrågan på förbättrad kompetens hos ridlärare, stallchefer m fl yrkeskategorier inom hästområdet. Utbildningen är förlagd till Flyinge (årskurs 1 och 2 Hippologprogrammet stallchef samt årskurs 1 Hippologprogrammet ridlärare), Strömsholm (årskurs 2 Hippologprogrammet ridlärare) och Wången (årskurs 1 och 2 Hippologprogrammet trav). Hippologernas akademiska studentkår (HAS) HAS bildades och är föreningen för studerande på hippologprogrammen. Medlemskap i en studerandekår är obligatoriskt för studerande vid högskolor och universitet i Sverige (SFS 1983:18). HAS arbetar för att främja medlemmarnas studier, vidmakthålla god kamratanda samt tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. HAS har fem utskott: Studieutskottet, PR/mediautskottet, sociala utskottet, Strömsholmsutskottet och Wångenutskottet. Styrelsen består av ordföranden, vice ordföranden, sekreterare, kassör, ordförande i de tre förstnämnda utskotten, två suppleanter samt inspektor. Högsta beslutande organ i HAS är föreningsmötet, som anordnas fem gånger per år. Vid dessa har alla aktiva medlemmar rösträtt. Kårens säte är placerat vid huvudstudieorten Flyinge och har utskott på de övriga utbildningsorterna, dvs Strömsholm och Wången. Kårlokalen ligger idag i det stora rid- SLU Hippologprogrammen 2008/09 5

4 huset. Förutom det studentfackliga arbetet ordnar kåren bl a olika fester och pubkvällar. Kåren ger ut tidningen "Hastigt och Lustigt". HAS adress: Kungsgården FLYINGE Tel: e-post: HAS@swipnet.se Studievägledning Allmän information och studievägledning erhålls i första hand vid hippologenhetens kansli men även vid Avdelningen för student och utbildningsservice ( Ansvariga för grundutbildningen Vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap finns en särskild grundutbildningsnämnd (GUN) som ålagts det övergripande ansvaret för grundutbildningsfrågorna inom fakulteten. Prodekanus med ansvar för grundutbildningen är ordförande, en representant för fakultetens lärare/forskare är vice ordförande, en representant för varje programnämnd ingår, två ordinarie studeranderepresentanter och två suppleanter för dessa (utses av SLUSS). GUNs huvudsakliga arbetsuppgifter är att utarbeta förslag till anslagsfördelning för fakultetens grundutbildning (beslut fattas av fakultetsnämnden), förslag till gemensamt utnyttjande av övriga resurser för grundutbildningen, förslag till policy för pedagogiskt arbete, fastställa generella riktlinjer för utvärdering av program och kurser, studieuppehåll, tillgodoräknanden, kursplaner och examensarbeten, fastställa ramschema m m. Under GUN finns fem programnämnder för de sju program som fakulteten ansvarar för. Dessa är PN för agronomprogrammets husdjursinriktning och magisterprogrammet i husdjursvetenskap, djursjukvårdarprogrammet och kandidatprogrammet i etologi och djurskydd, hippologprogrammen samt veterinärprogrammet. Exempel på programnämndernas arbetsuppgifter är att till GUN lämna underlag till anslagstilldelning för kurser inom nämndens ansvarsområde, utarbeta underlag till ramschema, kursutbud, kursplaner för nya kurser, samordna och utvärdera utbildningen inom programmet mm. För varje program finns en programstudierektor, vilken har till uppgift att delta i planering, utveckling och samordning av fakultetens utbildningsprogram, vägleda och stötta studenterna på resp program, stödja och samordna arbetet som åligger institutionernas studierektorer. 6 SLU Hippologprogrammen 2008/09

5 SLU Arbetslivscenter (ALC) Har du funderat över vad du vill göra efter examen/disputationen? Vad innebär egentligen ditt drömjobb? Hur mycket vet du om din arbetsmarknad? Hur går det till på en anställningsintervju? Vilket jobb passar du för? Karriärplanering, vad är det? SLU Arbetslivscenter arbetar för att underlätta övergången från studier till arbetsliv. Vi vänder oss till samtliga studerande på grund- och forskarutbildningsnivå. Om du vill, så kan vi hjälpa dig att hitta svar på just dina frågor! Vill du veta mer, eller har du idéer/åsikter som du vill föra fram? Tag då kontakt med oss! E-post: Hemsida:www-alc.slu.se Studenthälsovård Studenterna på Flyinge är formellt anslutna till Studenthälsan i Lund, men av praktiska skäl finns även möjlighet att besöka primärvården i Södra Sandby. Studenterna vid Ridskolan Strömsholm har möjlighet att besöka husläkare vid vårdcentralen i Kolbäck. Trav- och galoppskolan Wången har ett avtal med distriktsläkarmottagningen. Första kontakten är distriktssköterskan, som vid behov kan hänvisa studenten vidare. Vaccinationer Den som följt de vaccinationsprogram som normalt erbjuds barn i Sverige har ett bra skydd mot stelkramp och behöver inte göra någon ytterligare vaccinering före påbörjandet av studier på programmet. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om profylax mot difteri och stelkramp gäller att en person som fått fyra vaccindoser eller fler förmodligen har skydd hela livet. Personskadeförsäkring för studenter För studerande vid universitet och högskolor i Sverige gäller en särskild personskadeförsäkring fr o m 1 juli Försäkringen innebär att en studerande är försäkrad under studietid vid utbildningsanstalten och under direkt färd mellan bostaden och utbildningsanstalten. Försäkringen ersätter personskador genom olycksfall samt vissa fall av sjukdom genom smitta. Ersättning lämnas bl.a. för läkarvård, mediciner, sjukgymnastik, sjukresor och andra utgifter. Självrisk vid varje skadehändelse är 500 kr. Blankett för skadeanmälan kan hämtas på adress Ytterligare information kan lämnas av studerandeavdelningen. SLU Hippologprogrammen 2008/09 7

6 Detta gäller även studerande som är s k 0-klassade. Även om sjukdomen inte leder till ett längre studieuppehåll just då, kan sjukperioden ha betydelse för bedömning av studieresultat inför kommande terminer vid ny studiemedelsansökan. Alla olycksfall, som kan klassas som arbetsskada, ska anmälas till Kammarkollegiet. En särskild försäkring täcker skador orsakade av studerande vid statliga högskoleenheter under praktik på icke-statliga arbetsplatser. Studiesociala rådet Vid SLU finns ett Studiesocialt råd, vars uppgift är att utarbeta handlingsplaner inom det studiesociala området, att kartlägga och analysera studiesociala problem genom att genomföra undersökningar och utvärderingar, att sprida information till institutioner och enskilda studenter kring studiesociala frågor, att samordna arbetet inom området gentemot de kommuner SLU arbetar inom samt att bevaka att studenternas rättigheter inte kränks. Under det Studiesociala rådet finns ortsvisa studiesociala grupper, vilka arbetar med aktuella studiesociala frågor för de program som ges på respektive ort. Likabehandling av studenter Som student vid SLU omfattas du av "Lagen om likabehandling av studenter i högskolan. I korthet innebär lagen att alla högskolor och universitet i Sverige ska främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Om det framkommer att en student blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier enligt Likabehandlingslagen ska SLU utreda och vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. För detta finns särskilda handläggningsrutiner utarbetade. Om du som student upplever att SLU inte utrett eller åtgärdat trakasserierna enligt Likabehandlingslagen, kan du vända dig till någon av de ombudsmän som bevakar att lagen följs. Om du har råkat ut för trakasserier eller diskriminering eller vill ha information om likabehandlingsfrågor har du möjlighet att få stöd och råd. Vänd dig till en studievägledare genom att ringa eller e-posta till likabehandling@slu.se Att studera med funktionshinder vid SLU Du som har ett funktionshinder (som t.ex. rörelsehinder, hörselskada, läs- och skrivsvårigheter) kan få särskilt stöd i undervisningssituationen. Stödet ska ha samband med undervisningen och du kan ansöka om stöd hos samordnaren för studenter med- 8 SLU Hippologprogrammen 2008/09

7 funktionshinder vid SLU, Ylva Eklind. Har du frågor eller behöver stöd kontakta Ylva på tel eller e-posta till SLU:s målsättning är att alla studenter ska vara välkomna till SLU och ges samma möjligheter oavsett eventuellt funktionshinder. Ingen student ska diskrimineras eller trakasseras på grund av sina fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. Funktionsnedsättning ska inte innebära begränsad tlllgång till utbildning eller lokaler. Integration Inom varje kurs i programmen finns en tät koppling mellan teori och praktik. Studenterna får kontinuerligt möjlighet att omsätta teori i praktisk handling. Det sker även en stor integration mellan olika kurser för att stimulera till ett helhetstänkande omkring hästen. Skötsel av hästarna I utbildningen ingår skötsel av till utbildningen hörande hästar, reservhästar, stall och kringområden. I skötsel av hästarna ingår t ex att hålla dem i ett ändamålsenligt skick, ta dem till hovslagare, vid behov till veterinär etc. Detta har huvudsakligen två syften. Dels är det en förutsättning för att de studerande ska kunna ha tillgång till hästar, att de ansvarar för hästarnas välmående under studietiden. Dels är det ett av programmens huvudbudskap, att studenterna ska förstå vikten av att hästen måste skötas och ha hög prioritet. Hästarna måste skötas kontinuerligt under läsåret. I början av läsåret görs en plan upp för skötseln av hästarna mm. Den görs upp gemensamt mellan studenter och ansvariga lärare på respektive anläggning. Om den studerande inte följer den uppgjorda planen och tar ansvar för skötseln av hästarna räknas det som att det stör eller hindrar undervisning och verksamhet vid skolan och därmed kan disciplinära åtgärder bli aktuella. Obligatorisk närvaro Att ett avsnitt är obligatoriskt innebär att 100 procent närvaro krävs. En viss s.k. giltig frånvaro (p g a sjukdom, vård av sjukt barn, studentrepresentants deltagande i sammanträde i SLU:s organ) kan dock normalt accepteras. Vissa delar av utbildningen kan bedömas vara av sådan vikt att ingen frånvaro alls kan accepteras. Den frånvarande måste då ta igen det förlorade momentet vid ett senare tillfälle. Bedömningar av vilka moment som är av den karaktären och hur en eventuell frånvaro ska tas igen görs av kursledare/examinator. Tentamen och generella omtentamenstillfällen SLU Hippologprogrammen 2008/09 9

8 Studierektor ska rapportera till hippologenheten när en studerande inte är godkänd trots att ordinarie tentamen och två omtentamenstillfällen erbjudits. Det tredje omtentamenstillfället som erbjuds är i form av ett generellt omtentamenstillfälle. Efter fyra underkända tentamina bör den studerande gå om kursen i sin helhet innan en femte tentamen genomförs. För att studenten skall kunna delta i muntlig syntestentamen på vårterminen måste alla tidigare teoretiska tentamina under läsåret vara godkända. Studierektor ska lämna uppgifter inför kommande läsår angående vilka omtentamenstillfällen som gäller. Omtentamen ska förläggas i tiden så att den i minsta möjliga mån påverkar efterföljande kurser. Obligatoriska undervisningsmoment ska inte förläggas till dagar för generell omtentamen. Generella omtentamenstillfällen 08/09är: - den 7 januari den 14 april den augusti 2009 För studenter inom hippologprogrammet ridlärare respektive stallchef ges generellt omtentamenstillfälle tre veckor före terminsstart varje läsår. I praktiska moment ges det generella omtentamenstillfället på Strömsholm för alla studenter. Student som avser att delta i förnyad examination ska anmäla detta till examinator senast vid den tidpunkt och på det sätt som examinator eller kursansvarig institution (eller motsvarande) anger. Rutiner för valbara kurser inom hippologprogrammen För ansökningar och antagning till de olika kurserna är studierektor för respektive anläggning där studenterna ska läsa sitt andra år ansvarig. Valblanketten lämnas direkt till resp. studierektor. Platsfördelning på de valbara kurserna: (I parentes anges inom vilket/vilka program de valbara kurserna ges) Max (RL), 3-6 (SC) HO0022 Hoppning 1 (RL,SC) 5 hp Max 5 HO0023 Hoppning 2 (RL) 5 hp Max (RL), 3-6 (SC) HO0019 Dressyr 1 (RL,SC)5 hp Max 5 HO0020 Dressyr 2 (RL)5 hp 10 SLU Hippologprogrammen 2008/09

9 Obest HO0027 Projektkurs hästens biologi o handhav, (SC, RL) 5 hp Obest HO0042 Projektkurs pedagogik och ledarskap (RL) 5 hp Obest HO0018 Didaktik för ridlärare, (RL) 5 hp 3-6 HO0040 Unghästridning 2, (SC) 5 hp 3-6 HO0028 Fortsättning körning, (SC) 5 hp Obest HO0029 Ledarskap inom travsporten, (T) 5 hp Obest HO0035 Travskoleverksamhet, (T) 5 hp Obest HO0037 Travsportens adm. och org., (T) 5 hp Obest HO0038 Träningsverksamhet, (T )5 hp Obest HO0024 Fortsättning hästavel och stuteri, ( T) 5 hp Obest HO0031 Monté ( T) 5 hp Studenterna ska på särskild blankett välja kurser. Detta val ska göras senast den 15 april under deras första år inom hippologprogrammet. Under början av Åk 2 gör dressyr och hopplärarna på Flyinge respektive Strömsholm en bedömning och rangordning av studenterna utifrån deras aktuella utbildningsståndpunkt i resp disciplin. Samma sak görs inför den valbara körkursen resp unghästkursen utav lärarna i resp ämne på Flyinge. Utifrån denna bedömning antas studenterna till de olika valbara kurserna. Är det för få sökande till en valbar kurs (enligt platsfördelningen ovan) kan kursen ställas in. Är det för många sökande (enl platsfördelningen ovan) går man utifrån den rangordning som upprättats enligt ovan. Man får påbörja de valbara kurserna utan att ev förkunskapskrav är uppfyllt men man får inte gå upp i examen förrän det är uppfyllt. Detta enligt beslut i Hippologprogrammens programnämnd samt enligt gängse normer för studier inom SLU. Senast den 15 oktober under åk 2 ska studenterna beredas möjlighet att bekräfta sina val samt få besked om vilka kurser de antagits till. Tillträde till nästa årskurs Enligt fastställda utbildningsplaner för hippologprogrammen gäller ett generellt krav att samtliga kurser under grundåret skall vara godkända för att få delta i inriktningsårets undervisning. Om studieuppehåll sker efter grundåret, får student påbörja inriktningsåret i mån av plats. SLU Hippologprogrammen 2008/09 11

10 Studerande på hippologprogrammet ridlärare, stallchef resp galoppsport som inte är godkänd på samtliga kurser senast 3 veckor före terminstart, har inte rätt att påbörja inriktningsåret. För studerande på hippologprogrammet travsport gäller att samtliga kurser ska vara godkända vid terminsstart. Om synnerliga skäl föreligger (exvis sjukdom, graviditet, barnledighet (tills dess barnet fyllt ett år) eller militärtjänstgöring) kan den studerande i undantagsfall ansöka om dispens. Möjlighet till dispens från gällande förkunskapskrav prövas av programnämndens arbetsutskott. Handläggning av dispensansökningar Student som vid vårterminens slut inte uppfyller förkunskapskraven för flyttning till nästa årskurs kan söka dispens, om synnerliga skäl föreligger, (exvis sjukdom, graviditet, barnledighet (tills dess barnet fyllt ett år) eller militärtjänstgöring). Dispens kan endast sökas för hel kurs. Dispensansökan ska vara skriftlig och skickas till Hippologenheten, SLU. Studenten skall alltid ange varför hon/han inte hunnit göra dessa uppgifter under eller i anslutning till kursen. Studenten ska dessutom ange hur hon/ han avser att ta igen de resterande momenten. Varje student har ansvar för att känna till gällande förkunskapskrav och att förse arbetsutskottet med fullständigt underlag för bedömning av det enskilda ärendet. Till ansökan om dispens kan bifogas läkarintyg eller intyg från kurator vid Studenthälsan/ motsvarande som stöd för uppkommen försening av studierna. Ett sådant intyg ger inte automatiskt dispens men kan ge studenten garanterad plats vid återinträde (om studenten tvingas till studieuppehåll). Den som varit frånvarande från obligatoriska moment eller undervisning med närvarokrav på grund av sjukdom eller annat skäl, måste gå om denna del av kursen. Intyg från läkare eller kurator som stöd för frånvaron kan då ge garanterad plats vid återinträde till programmet. En student som inte beviljats dispens för att fortsätta i nästa årskurs, registreras inte på någon kurs inom årskursen och kan därmed inte delta i enskilda övningar etc. Beslutsordning byte av program Byte av program kan endast ske i mån av att ledig plats finns och att ansökan om programbyte skickats till hippologenheten, SLU. 1.Den sökande som inte fått sitt förstahandsval tillgodosett bereds i första hand platsen. Om flera sökande finns i denna kategori, rangordnas de sökande efter resultat vid antagningsprovet. 2.För sökande som fått sitt förstahandsval tillgodosett rangordnas efter ansökningsdag för byte av inriktning. 12 SLU Hippologprogrammen 2008/09

11 Studieuppehåll och återupptagande av studier Ansökan om studieuppehåll skall göras skriftligt för ett läsår i sänder på därför avsedd blankett och skickas till Hippologenheten SLU. Till ansökan skall bifogas intyg som styrker angivna skäl, exvis sjukdom, graviditet, barnledighet (tills dess barnet fyllt ett år) och militärtjänstgöring. Önskemål om återupptagande av studier ska också anmälas skriftligen senast den 1 maj inför kommande läsår. Möjlighet att återuppta studierna i årskurs två garanteras, oavsett tillgången på platser, om uppehållet har gjorts p g a ovan angivna skäl. I övriga fall medges återupptagande av studier i årskurs två endast om ledig plats finns på aktuellt program. Vid eventuell konkurrens om platserna sker rangordning beroende på studieresultat. Vid lika rangordning kommer lottning att ske. Om den studerande gjort längre tids studieuppehåll, kan programnämnden föreskriva att vederbörande ska genomgå kompletterande utbildning avseende nytillkomna eller väsentligt förändrade kurser innan studierna återupptas. SLU Hippologprogrammen 2008/09 13

12 Regler och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Dessa regler och riktlinjer fastställdes av rektor den 14 april 2008 (avsnitt 1-5) och den 2 juni 2008 (avsnitt 6-12). De gäller från och med läsåret 2008/2009 och tillsvidare (dnr SLU ua /08). Dokumentet ersätter tidigare Regelsamling för grundutbildningen vid SLU (dnr SLU uf /00). Det övergripande syftet med dessa regler är att de ska tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter som studenter och lärare har inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. Dokumentet i sin helhet återfinns på 14 SLU Hippologprogrammen 2008/09

13 Kvalitetsäkring av hippologprogrammet Utvärderingen av utbildningsresultatet har sin utgångspunkt i de allmänna mål som finns i utbildningsplanen och de därav följande kursmålen i olika ämnen. Följande verksamheter ligger till grund för kvalitetssäkring av hippologprogrammet: Examinationer äger rum genom skriftlig och/eller muntlig tentamen. Den senare genomförs ofta som en syntes mellan flera olika ämnen och ger examinatorerna tillfälle att kontrollera studenternas förmåga till analys och slutledning. Kursutvärdering genomförs efter varje utbildningsblock/termin. Varje utvärdering sker först enskilt, därefter i studentgrupp och lärargrupp och därefter i storgrupp med studenter, lärare samt representanter från SLU. Kursrådsmöte avhålls regelbundet med studierektor, chef för anläggningen, representanter för lärare och studenter. Avsikten med kursrådsmöten är att: - vara ett forum för dialog mellan studenter, lärare och skolledning - ta upp framförallt lokala problemställningar samt utforma förslag till lösningar - informera om pågående och kommande verksamhet - ge studenterna träning i att leda möten samt att föra och skriva protokoll Enkät efter avslutad utbildning inlämnas av varje student. Denna innehåller svar på frågeställningar av övergripande karaktär gällande utbildningen samt om tänkt verksamhet efter avslutad utbildning. Av utvärderingsformerna säger resultatet från examinationerna mest om hur väl utbildningsmålen uppfyllts. Övrig verksamhet bidrar med synpunkter som utnyttjas för att successivt förbättra utbildningen. Ytterligare form av utvärdering kommer att införas under läsåret, utbildningsuppföljningar. SLU Hippologprogrammen 2008/09 15

14 Utbildningsplan för Hippologprogrammet - stallchef 120 högskolepoäng Equine Studies - Stable management, 120 ECTS 1. Beslut Styrelsen för SLU beslutade den 6 juni 1994 att inrätta Hippologprogrammet och fastställde samtidigt utbildningsplanen att gälla fr.o.m. läsåret 1994/1995. Därefter har utbildningsplanen ändrats den 17 april 1997, 1 november 1997, 29 april 1998, 26 april 2001, 10 december 2001, 24 oktober 2002, 5 oktober SLU beslutade 16 april 2007 att dela upp hippologprogrammet och inrätta fyra hippologprogram med olika inriktningar. Denna utbildningsplan för Hippologprogrammet stallchef fastställdes 5 juni av fakultetsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husjdursvetenskap, att gälla från och med läsåret 2007/2008. Hippologprogrammet - stallchef syftar till hippologexamen på grundnivå och omfattar 120 högskolepoäng. Programmet har följande programkod: VY Förkunskaper och andra antagningsvillkor 2.1. Tidigare studier För att bli antagen till Hippologprogrammet - stallchef krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt följande: * Biologi A * Matematik B * Svenska B Betygskrav: i var och en av ovanstående kurser krävs lägst betyg godkänd. Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. För tillträde till de olika kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs Praktik * Yrkesinriktad praktik inom företag med professionell hästhållning såsom ridskola, trav- och galoppstall, stuteri, utbildnings- och försäljningsstall, mm. Det rekommenderas att hela eller delar av praktiktiden görs på ridskola. Praktiktiden ska vara på heltid eller motsvarande tid på deltid (dock minst halvtid). Ingen period får vara kortare än 2 månader på heltid. Den sökande kan räknas som behörig om den uppfyller kraven i ett av följande alternativ: A) 6 månader (heltid) i egen eller annans verksamhet 16 SLU Hippologprogrammen 2008/09

15 B) 4 månader (heltid) på av Hästnäringens Yrkesnämnd godkänd praktikplats C) sammanhållen utbildning inom hästområdet med hästkurser om minst 640 timmar/gymnasiepoäng (ex. naturbruksgymnasium med hästinriktning) * God personlig färdighet i ridning * Godkänt antagningsprov. Antagningsprovet beskrivs i bilaga Urval: Kallelse till antagningsprov och urval bland behöriga sökande som genomgått prov, sker enligt särskilda bestämmelser fastställda av SLU Allmänna mål I enlighet med högskolelagen (1 kap, 8 ) skall utbildning på grundnivå utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 3.2 Särskilda mål för hippologexamen I enlighet med bilaga till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet skall studenten uppfylla följande mål för hippologexamen: För hippologexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att kunna arbeta självständigt som hippolog Kunskap och förståelse För hippologexamen skall studenten * visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, * visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och * visa förståelse för samspelet mellan häst och människa samt hästens roll i samhället. Färdigheter och förmåga För hippologexamen skall studenten * visa förmåga att handha hästar på ett korrekt sätt med beaktande av hästens och människans välbefinnande och utveckling samt djurskydds- och säkerhetsmässiga aspekter, SLU Hippologprogrammen 2008/09 17

16 * visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika målgrupper, och * visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom hästnäringen och angränsande områden. Värderingsförmåga och förhållningssätt För hippologexamen skall studenten * visa förmåga att hantera etiska frågor om hästhållning, hästsport och företagande, och * visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och * visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Preciserade mål för Hippologprogrammet - stallchef Inom ramen för målen i examensbeskrivningen har SLU preciserat följande mål för Hippologprogrammet - stallchef: Kunskaper och förståelse För hippologexamen skall studenten: * visa god kännedom om hästens biologi * visa god kännedom om hästhållning * visa sådan kunskap och förståelse som krävs för att kunna leda arbete i företag med olika typer av hästhållning * visa tillräckliga kunskaper i hästens biologi och handhavande för att kunna arbeta med hästhållning, avel och unghästhantering, och * visa översiktliga kunskaper om för hästnäringen relevant företagsekonomi och pedagogik. Färdigheter och förmåga För hippologexamen skall studenten * visa god färdighet i hästhantering och hästhållning, och * visa god, väl utvecklad färdighet och förmåga i rid- och körkonst. Värderingsförmåga och förhållningssätt För hippologexamen skall studenten * visa förmåga att göra bedömningar av ridhästen med hänsyn till dess individuella förutsättningar, och * visa förmåga att reflektera över etiska frågor av relevans för stallchefens arbetsområden 18 SLU Hippologprogrammen 2008/09

17 4. Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Hippologprogrammet stallchef med avlagd hippologexamen stallchef uppfyller särskild behörighet att antas till fortsatta studier mot följande typ av utbildning vid SLU: * Utbildning på grundnivå 5. Innehåll och uppläggning 5.1 Kurser De kurser som ingår i Hippologprogrammet - stallchef fastställs av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap och presenteras i bilaga 2 till utbildningsplanen. Kursernas mål och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs Uppläggning Utbildningen inleds under det första året (grundåret) med obligatoriska kurser uppdelade i teoretiska och praktiska delkurser, relevant färdighetsträning, samt projektarbeten. I programmet varvas teori och färdighetsträning. Under grundåret tillägnar studenten sig en bred kunskap och färdighet avseende hästens biologi, skötsel, träning och närmiljö under hela dess livscykel. Grundåret ger även grunder i pedagogik och ekonomi samt en introduktion till arbetsformer vid högskolestudier. Utbildningen innehåller moment som är fysiskt ansträngande och alla färdighetsmoment skall genomföras med bibehållande av god säkerhet. Under det andra året fördjupas utbildningen stegvis och knyts närmare kommande yrkesliv/arbetsfält. Under detta år ökar valfriheten något, såtillvida att en kurs är valbar. Teoretisk och praktisk undervisning samt färdighetsträning samordnas med syfte att utveckla en helhetssyn på metoder och resultat i olika stadier och former av hästhållning. I utbildningen läggs stor vikt vid frågor som berör etik och djurskydd i hästhållningen. Utbildningens innehåll skall vara vetenskapligt och/eller konstnärligt förankrat. Innehållet ska bygga på aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt beprövad erfarenhet. Färdighetsträningen och projektarbetena skall ha en för programmet relevant inriktning och bredd. Arbetsformerna varierar och bygger på såväl individuellt arbete som samverkan i grupp. Studenten ges tillfälle till träning i aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning. De utbildningsformer som förekommer är bland annat lektioner (föreläsning), gruppövningar, seminarier, projektarbeten, redovisningar, demonstrationer, studieresor, auskultationer, handledd färdighetsträning och egen färdighets- SLU Hippologprogrammen 2008/09 19

18 träning. Projekt genomförs bl. a. i kontakt med forskning inom aktuellt område och relaterar teoretiska kunskaper till praktiska åtgärder eller erfarenheter. Färdighetsträningen ger studenten möjligheter att kunna tillämpa sina teoretiska kunskaper i hästhållning. Erfarenheterna från färdighetsträningen tillvaratas på ett aktivt sätt i utbildningen, bland annat i projektarbeten. Fortlöpande utvärderingar mellan lärare, studenter och näringen med diskussioner av arbetsformer, utbildningsinnehåll och utbildningsresultat ingår i utbildningens uppläggning för att kvalitetssäkra programmet. Självständigt arbete Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete (examensarbete) där studenten får tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt på en aktuell frågeställning inom utbildningens område. 6. Examination I varje kurs ingår ett eller flera prov. Betyg på kurser sätts med något av uttrycken godkänd eller icke godkänd. Betyget godkänd förutsätter att den studerande blivit godkänd på samtliga i kursen ingående prov och uppfyller kraven på deltagande i obligatoriska kursmoment. Betyg bestäms av examinator utsedd av SLU. Betygsbeslut kan inte överklagas. Närmare anvisningar finns om rätten att genomgå förnyad examination. 7. Examen 7.1 Examen som utbildningen syftar till Hippologexamen enligt utbildningsplan för Hippologprogrammet - stallchef uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 120 högskolepoäng med följande krav: * 105 högskolepoäng obligatoriska programkurser enligt bilaga 2, * minst 5 högskolepoäng valbara programkurser enligt bilaga 2, * 10 högskolepoäng självständigt arbete enligt bilaga 2 Student som uppfyller fordringarna för hippologexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen hippologexamen (University Diploma in Equine Studies). Av examensbeviset ska framgå att examen uppfyller fordringarna enligt utbildningsplan för Hippologprogrammet - stallchef. Preciserade kurskrav framgår av bilaga 2, som fastställs av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. 20 SLU Hippologprogrammen 2008/09

19 7.2 Övrig examen som utbildningen möjliggör De kurser som ingår i Hippologprogrammet - stallchef möjliggör även följande examen under förutsättning att SLU:s krav för generell examen är uppfyllda: * Högskoleexamen med inriktning mot hippologi (utan programkoppling) 8. Övrigt 8.1 Tillgodoräknanden Godkända kurser från annan högskoleutbildning, inom eller utom landet, kan tillgodoräknas i Hippologprogrammet - stallchef. Detta gäller dock inte om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Prövning om tillgodoräknade sker i det enskilda fallet. Efter prövning kan även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas. Studenter antagna till Hippologprogrammet före den 1 juli 2007 kan erhålla hippologexamen enligt denna utbildningsplan om kraven enligt punkt 7. Examen, är uppfyllda. SLU Hippologprogrammen 2008/09 21

20 Bilaga 1 till Utbildningsplan för Hippologprogrammet - stallchef Denna bilaga är fastställd av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Hippologprogrammet - stallchef med avlagd Hippologexamen uppfyller särskild behörighet för fortsatta studier. Enligt SLU:s riktlinjer för Bolognaanpassad studieordning gäller att 2-åriga yrkesutbildningar också kan leda till kandidatexamen. De kurser som ingår i Hippologprogrammet stallchef möjliggör även följande kandidatexamen under förutsättning att angivna krav är uppfyllda: Kandidatexamen i Hippologi uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 180 högskolepoäng, varvid följande krav skall uppfyllas: * godkända kurser om minst 90 högskolepoäng inom det huvudsakliga området för utbildningen, varav * godkända kurser om minst 15 högskolepoäng skall avse kandidatfördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen. * godkända kurser om minst 15 högskolepoäng skall avse examensarbete på kandidatnivå inom det huvudsakliga området för utbildningen Student som uppfyller fordringarna för kandidatexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen Kandidatexamen i hippologi. (Degree of Bachelor with a major in Equine Studies). 22 SLU Hippologprogrammen 2008/09

21 Bilaga 2 till Utbildningsplan för Hippologprogrammet - stallchef Denna bilaga är fastställd av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Kurser som ingår i Hippologprogrammet - stallchef Kursernas mål och innehåll, läraktiviteter, examinationsformer med mera framgår av kursplanen för respektive kurs. Årskurs 1 Obligatoriska kurser, godkänt i samtliga kurser krävs för examen HO0012 Pedagogik för hästnäringen, 5 hp HO0007 Hippologi, introduktionskurs, 5 hp HO0008 Hästen och företaget, 5 hp HO0009 Hästens biologi I, 10 hp HO0010 Hästens biologi II, 10 hp HO0006 Hantering och sadeltämjning av unghäst, 5 hp HO0013 Ridkonst, grundkurs, 15 hp HO0011 Körning, 5 hp Årskurs 2 Obligatoriska kurser, godkänt i samtliga kurser krävs för examen Företagande, 10 hp Ledarskap och arbetsledning, 10 hp Hästavel och stuteri, 5 hp Hästens biologi III, 5 hp Unghäst I, 5 hp Ridkonst, fortsättningskurs, 10 hp Examensarbete, självständigt arbete, 10 hp Valbara kurser, en godkänd kurs krävs för examen Pedagogik och ledarskap, projektkurs, 5 hp Häst biologi/handhavande, projektkurs, 5 hp Hästavel och stuteri, fortsättningskurs, 5hp Hoppning I, 5 hp Dressyr I, 5 hp Unghästridning, 5 hp Körning, fortsättningskurs SLU Hippologprogrammen 2008/09 23

22 Utbildningsplan för Hippologprogrammet - ridlärare 120 högskolepoäng Equine Studies Riding instruction, 120 ECTS 1. Beslut Styrelsen för SLU beslutade den 6 juni 1994 att inrätta Hippologprogrammet och fastställde samtidigt utbildningsplanen att gälla fr.o.m. läsåret 1994/1995. Därefter har utbildningsplanen ändrats den 17 april 1997, 1 november 1997, 29 april 1998, 26 april 2001, 10 december 2001, 24 oktober 2002, 5 oktober SLU beslutade 16 april 2007 att dela upp hippologprogrammet och inrätta fyra hippologprogram med olika inriktningar. Denna utbildningsplan för Hippologprogrammet - ridlärare fastställdes 5 juni av fakultetsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, att gälla från och med läsåret 2007/2008. Hippologprogrammet - ridlärare syftar till hippologexamen på grundnivå och omfattar 120 högskolepoäng. Programmet har följande programkod: VY Förkunskaper och andra antagningsvillkor 2.1. Tidigare studier För att bli antagen till Hippologprogrammet - ridlärare krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt följande: * Biologi A * Matematik B * Svenska B Betygskrav: i var och en av ovanstående kurser krävs lägst betyg godkänd. Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. För tillträde till de olika kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs Praktik * Yrkesinriktad praktik inom företag med professionell hästhållning såsom ridskola, trav- och galoppstall, stuteri, utbildnings- och försäljningsstall, mm. Det rekommenderas att hela eller delar av praktiktiden görs på ridskola. Praktiktiden ska vara på heltid eller motsvarande tid på deltid (dock minst halvtid). Ingen period får vara kortare än 2 månader på heltid. Den sökande kan räknas som behörig om den uppfyller kraven i ett av följande alternativ: A) 6 månader (heltid) i egen eller annans verksamhet B) 4 månader (heltid) på av Hästnäringens Yrkesnämnd godkänd praktikplats C) sammanhållen utbildning inom hästområdet med hästkurser om minst SLU Hippologprogrammen 2008/09

23 timmar/gymnasiepoäng (ex. naturbruksgymnasium med hästinriktning) * God personlig färdighet i ridning * Godkänt antagningsprov. Antagningsprovet beskrivs i bilaga Urval: Kallelse till antagningsprov och urval bland behöriga sökande som genomgått prov, sker enligt särskilda bestämmelser fastställda av SLU Allmänna mål I enlighet med högskolelagen (1 kap, 8 ) skall utbildning på grundnivå utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 3.2 Särskilda mål för hippologexamen I enlighet med bilaga till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet skall studenten uppfylla följande mål för hippologexamen: För hippologexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att kunna arbeta självständigt som hippolog Kunskap och förståelse För hippologexamen skall studenten * visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, * visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och * visa förståelse för samspelet mellan häst och människa samt hästens roll i samhället. Färdigheter och förmåga För hippologexamen skall studenten * visa förmåga att handha hästar på ett korrekt sätt med beaktande av hästens och människans välbefinnande och utveckling samt djurskydds- och säkerhetsmässiga aspekter, * visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika målgrupper, och SLU Hippologprogrammen 2008/09 25

24 * visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom hästnäringen och angränsande områden. Värderingsförmåga och förhållningssätt För hippologexamen skall studenten * visa förmåga att hantera etiska frågor om hästhållning, hästsport och företagande, och * visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och * visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Preciserade mål för Hippologprogrammet - ridlärare Inom ramen för målen i examensbeskrivningen har SLU preciserat följande mål för Hippologprogrammet - ridlärare: Kunskaper och förståelse För hippologexamen skall studenten * visa god kännedom om hästens biologi, * visa god kännedom om hästhållning, * visa sådan kunskap och förståelse som krävs för att kunna utbilda elever i hästkunskap och ridning såväl i grupp som enskilt, * visa tillräckliga kunskaper i hästens biologi och handhavande för att kunna arbeta med ridskoleverksamhet, och * visa översiktliga kunskaper om för hästnäringen relevant företagsekonomi och pedagogik. Färdigheter och förmåga För hippologexamen skall studenten * visa god, väl utvecklad färdighet och förmåga i rid- och körkonst, * visa god färdighet i hästhantering och hästhållning, och * visa förmåga att undervisa elever i såväl uppsutten som avsutten verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För hippologexamen skall studenten * visa förmåga att göra bedömningar av ryttaren med hänsyn till ryttarens individuella förutsättningar såväl vid ridning i grupp som enskilt, och * visa förmåga att reflektera över etiska frågor av relevans för ridlärarens arbetsområden 4. Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Hippologprogrammet - ridlärare med avlagd hippologexamen uppfyller särskild behörighet att antas till fortsatta studier på bland annat följande typ av utbildning vid SLU: * Utbildning på grundnivå 26 SLU Hippologprogrammen 2008/09

25 5. Innehåll och uppläggning 5.1 Kurser De kurser som ingår i Hippologprogrammet - ridlärare fastställs av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap och presenteras i bilaga 2 till utbildningsplanen. Kursernas mål och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs Uppläggning Utbildningen inleds under det första året (grundåret) med obligatoriska kurser uppdelade i teoretiska och praktiska delkurser, relevant färdighetsträning, samt projektarbeten. I programmet varvas teori och färdighetsträning. Under grundåret tillägnar studenten sig en bred kunskap och färdighet avseende hästens biologi, skötsel, träning och närmiljö under hela dess livscykel. Grundåret ger även grunder i pedagogik och ekonomi samt en introduktion till arbetsformer vid högskolestudier. Utbildningen innehåller moment som är fysiskt ansträngande och alla färdighetsmoment skall genomföras med bibehållande av god säkerhet. Under det andra året fördjupas utbildningen stegvis och knyts närmare kommande yrkesliv/arbetsfält. Under detta år ökar valfriheten något, såtillvida att en del kurser är valbara. Teoretisk och praktisk undervisning samt färdighetsträning samordnas med syfte att utveckla en helhetssyn på metoder och resultat i olika stadier och former av hästhållning. I utbildningen läggs stor vikt vid frågor som berör etik och djurskydd i hästhållningen. Utbildningens innehåll är vetenskapligt och konstnärligt förankrat. Innehållet bygger på aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt beprövad erfarenhet. Färdighetsträningen och projektarbetena har en för programmet relevant inriktning och bredd. Arbetsformerna varierar och bygger på såväl individuellt arbete som samverkan i grupp. Studenten ges tillfälle till träning i aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning. De utbildningsformer som förekommer är bland annat lektioner (föreläsning), gruppövningar, seminarier, projektarbeten, redovisningar, demonstrationer, studieresor, auskultationer, egna övningslektioner med olika individer och grupper, handledd färdighetsträning och egen färdighetsträning. Projekt genomförs bl. a. i kontakt med forskning inom aktuellt område och relaterar teoretiska kunskaper till praktiska åtgärder eller erfarenheter. Färdighetsträningen ger studenten möjligheter att kunna tillämpa sina teoretiska kunskaper i hästhållning. Erfarenheterna från färdighetsträningen tillvaratas på ett aktivt sätt i utbildningen, bland annat i projektarbeten. SLU Hippologprogrammen 2008/09 27

26 Fortlöpande utvärderingar mellan lärare, studenter och näringen med diskussioner av arbetsformer, utbildningsinnehåll och utbildningsresultat ingår i utbildningens uppläggning för att kvalitetssäkra programmet. Självständigt arbete Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete (examensarbete) där studenten får tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt på en aktuell frågeställning inom utbildningens område. 6. Examination I varje kurs ingår ett eller flera prov. Betyg på kurser sätts med något av uttrycken godkänd eller icke godkänd. Betyget godkänd förutsätter att den studerande blivit godkänd på samtliga i kursen ingående prov och uppfyller kraven på deltagande i obligatoriska kursmoment. Betyg bestäms av examinator utsedd av SLU. Betygsbeslut kan inte överklagas. Närmare anvisningar finns om rätten att genomgå förnyad examination. 7. Examen 7.1 Examen som utbildningen syftar till Hippologexamen enligt utbildningsplan för Hippologprogrammet - ridlärare uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 120 högskolepoäng med följande krav: * 100 högskolepoäng obligatoriska programkurser enligt bilaga 2, * minst 10 högskolepoäng valbara programkurser enligt bilaga 2, * 10 högskolepoäng självständigt arbete enligt bilaga 2 Student som uppfyller fordringarna för hippologexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen hippologexamen (University Diploma in Equine Studies). Av examensbeviset ska framgå att examen uppfyller fordringarna enligt utbildningsplan för Hippologprogrammet - ridlärare. Preciserade kurskrav framgår av bilaga 2, som fastställs av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. 7.2 Övrig examen som utbildningen möjliggör De kurser som ingår i Hippologprogrammet - ridlärare möjliggör även följande examen under förutsättning att SLU:s krav för generell examen är uppfyllda: * Högskoleexamen med inriktning mot hippologi (utan programkoppling) 8. Övrigt 8.1 Tillgodoräknanden Godkända kurser från annan högskoleutbildning, inom eller utom landet, kan tillgodoräknas i Hippologprogrammet - ridlärare. Detta gäller dock inte om det finns en 28 SLU Hippologprogrammen 2008/09

27 väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Prövning om tillgodoräknade sker i det enskilda fallet. Efter prövning kan även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas. 8.2 Övergångsbestämmelser Studenter antagna till Hippologprogrammet före den 1 juli 2007 kan erhålla hippologexamen enligt denna utbildningsplan om kraven enligt punkt 7. Examen, är uppfyllda. SLU Hippologprogrammen 2008/09 29

28 Bilaga 1 till Utbildningsplan för Hippologprogrammet - ridlärare Denna bilaga är fastställd av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2007/08 Den student som har fullgjort utbildningen på Hippologprogrammet - ridlärare med avlagd hippologexamen uppfyller särskild behörighet för fortsatta studier. Enligt SLU:s riktlinjer för Bolognaanpassad studieordning gäller att 2-åriga yrkesutbildningar också kan leda till kandidatexamen. De kurser som ingår i Hippologprogrammet - ridlärare möjliggör även kandidatexamen i hippologi, under förutsättning att angivna krav är uppfyllda. Kandidatexamen i Hippologi uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 180 högskolepoäng, varvid följande krav skall uppfyllas: * godkända kurser om minst 90 högskolepoäng inom det huvudsakliga området för utbildningen, varav * godkända kurser om minst 15 högskolepoäng skall avse kandidatfördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen. * godkända kurser om minst 15 högskolepoäng skall avse självständigt arbete (examensarbete) på kandidatnivå inom det huvudsakliga området för utbildningen Student som uppfyller fordringarna för kandidatexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen Kandidatexamen i hippologi (Degree of Bachelor with a major in Equine Studies). 30 SLU Hippologprogrammen 2008/09

29 Bilaga 2 till Utbildningsplan för Hippologprogrammet - ridlärare Denna bilaga är fastställd av grundutbildningsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Kurser som ingår i Hippologprogrammet - ridlärare Kursernas mål och innehåll, läraktiviteter, examinationsformer med mera framgår av kursplanen för respektive kurs. Årskurs 1 Obligatoriska kurser, godkänt i samtliga kurser krävs för examen HO0012 Pedagogik för hästnäringen, 5 hp HO0007 Hippologi, introduktionskurs, 5 hp HO0008 Hästen och företget, 5 hp HO0009 Hästens biologi I, 10 hp HO0010 Hästens biologi II, 10 hp HO0006 Hantering och sadeltämjning av unghäst, 5hp HO0013 Ridkonst, grundkurs, 15 hp HO0011 Körning, 5 hp Årskurs 2 Obligatoriska kurser, godkänt i samtliga kurser krävs för examen Hästens biologi III, 5 hp Pedagogik och ledarskap, 10hp Ridskoleverksamhet, 15 hp Ridkonst, fortsättningskurs, 10 hp Examensarbete, självständigt arbete, 10 hp Valbara kurser, två godkända kurser krävs för examen Pedagogik och ledarskap, projektkurs, 5 hp Didaktik för ridlärare, 5 hp Hästens biologi och handhavande, projektkurs, 5 hp Hoppning I (120), 5 hp Hoppning II (125), 5 hp Dressyr I (LA6), 5 hp Dressyr ii (MsvB), 5 hp SLU Hippologprogrammen 2008/09 31