INNEHÅLL VÅRA VERKSAMHETSMÅL: I människorättsförsvarares tjänst 3. Vi påverkar debatten 4. Pride-parad återigen stoppad 6

Transkript

1 09 1

2 INNEHÅLL I människorättsförsvarares tjänst 3 Vi påverkar debatten 4 Pride-parad återigen stoppad 6 Vår verksamhet och insatser Världens ögon mot Norra Kaukaus 11 Vårt arbete i Sverige och världen 12 Insamlingsarbetet: vi når fler 14 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 15 Resultatrapport 17 Balansrapport 18 Noter 19 Revisionsberättelse 22 Styrelse och personal 23 Representanter för Anti Discrimination Coalition i Moldavien håller presskonferens. FOTO: CrisTina avornic VÅRA VERKSAMHETSMÅL: 1 Att människor kan utkräva sina medborgerliga och politiska rättigheter och därmed få inflytande över sin situation. 2 3 Att staters kränkningar av människors medborgerliga och politiska rättigheter utreds och prövas rättsligt och att de drabbade kompenseras. Att det finns lokala människorättsförsvarare som värnar människors medborgerliga och politiska rättigheter. 2

3 I människorättsförsvarares tjänst Den 11 september 2009 tog vi ett stort och mycket spännande steg i organisationens historia och bytte namn till Civil Rights Defenders. Till vår glädje mottogs namnbytet mycket positivt. Fotoutställningen Våra rättigheter som vi tagit fram tillsammans med den kända fotografen Elisabeth Ohlson Wallin hjälpte oss att nå ut till hundratusentals människor med information om oss och vårt arbete. Vi mångdubblade antalet människor som stödjer vårt arbete moraliskt och ekonomiskt. På sikt kommer det att göra vår organisation starkare. Vi når ut till fler och kan göra mer. Gjorde avtryck på EU-toppmöte I november samlade vi Rysslands främsta människo rättsförsvarare på en konferens i Stockholm för att diskutera den fortsatt allvarliga situationen i Norra Kaukasus. Tillsammans lyckades vi göra våra röster hörda inför EU-toppmötet med Ryssland. Inte minst i relation till Europadomstolens stora antal domar mot Ryssland för grova människorättskränkningar i Tjetjenien och andra republiker i regionen. Ryssland betalar visserligen ut skadestånden till offren och deras anhöriga men övergreppen fortsätter och förövarna går fria. Dessutom mördas lokala människorättsförsvarare som arbetar med att rapportera och dokumentera fall av tortyr, utomrättsliga avrättningar och försvinnanden. Det mest uppmärksammade mordet under 2009 var på vår kollega Natalia Estemirova som arbetade för den ryska människorättsorganisationen Memorial. Det var viktigt för oss att få EU och det svenska ordförandeskapet att sätta de ryska människorättsförsvararnas utsatthet på dagordningen, vilket vi också lyckades med. Journalister en utsatt grupp I flera av de länder vi arbetar har situationen för journalister försämrats. I Bosnien registrerade vår samarbetspartner det Bosniska Journalistförbundet hela 40 fall av journalister som hotats eller utsatts för våld. Sex av fallen var dödshot. Personer verksamma i någon av landets människorättsorganisationer har inte utsatts för något liknande under året vilket visar att journalister tillhör den mest utsatta gruppen av människorättsförsvarare. Parlamentsvalen i oktober 2010 riskerar att förvärra journalisters situation ytterligare. Även i Vitryssland stundar val. Det kommer sannolikt att innebära ett ökat tryck på det fåtal oberoende medier som finns kvar och som redan nu är hårt ansatta. Under 2009 lyckades vi emellertid bidra till att vår samarbetspartner European Radio for Belarus (ERB) fick en officiell ackreditering i Vitryssland. ERB är en radiostation baserad i Polen som sänder in i Vitryssland. Östafrika och Sydostasien nya områden I samband med namnbytet tog vi bort den geografiska begränsningen i vårt mandat. Vi kan nu försvara människors rättigheter i de länder i världen där människorättssituationen är som sämst. Vi har påbörjat en utvidgning av vårt verksamhetsområde till att även omfatta Östafrika och Sydostasien. Trots nya miljöer känner vi igen mycket från våra nuvarande länder: svaga civilsamhällen, bristande rättssäkerhet, begränsad yttrandefrihet och inte minst en situation där människor inte är lika i värde och rättigheter. Med din hjälp kan vi göra mycket mer. Alla som regelbundet bidrar till vårt arbete kan med rätta kalla sig människorättsförsvarare det är ni som gör vårt arbete möjligt. Tillsammans uppnår vi fantastiska resultat och mina kollegor och jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Tack! Stockholm, 5 mars 2010 Robert Hårdh Chef FOTO: CiviL rights DEFEnDErs 3

4 Vi påverkar debatten och väcker opinion BLOGG VÄCKER DEBATT Robert Hårdh, chef för Civil Rights Defenders, bloggar om mänskliga rättigheter i Sverige och i världen. Han föreläser regelbundet på universitet och högskolor och kontaktas ofta av medier för att ge sin syn på aktuella människorättsfrågor. En levande hemsida Hemsidan är navet i vår kommunikation. Det är här vi samlar relevanta rapporter, uttalanden och analyser. Här kan du läsa om vårt arbete, om de resultat vi uppnått hittills men också om de svårigheter och utmaningar vi har framför oss. Hemsidan är under ständig utveckling. I kombination med vår närvaro i bloggvärlden utgör den ett levande forum för debatt om frågor kring mänskliga rättigheter i Sverige och i världen. FYRA NYHETSBREV OM ÅRET Fyra gånger om året sammanställer vi våra resultat och kommenterar aktuella människorättsfrågor i vårt nyhetsbrev. Det sprids till över 2000 politiker, journalister, jurister, forskare och allmänt intresserade personer på Balkan, i Östeuropa och Sverige. Frukostseminarier Den sista onsdagen i varje månad arrangerar vi frukostseminarier med föredrag om aktuella människorättsfrågor. I publiken finns ofta journalister, myndighetsrepresentanter och våra kollegor från andra frivilligorganisationer. När föreläsarna kommer från utlandet organiserar vi ofta separata möten med institutioner som UD och Sida. Det stärker våra partner och ger dem ett skydd i relation till myndigheterna i deras länder. De bidrar också till ökad kunskap bland svenska myndigheter. Ella Kesajeva från organisationen Voice of Beslan. FOTO: varvara PaKHOMEnKO 4

5 Människor ska inte få hotas och mördas utan att någon står till svars. VI UTKRÄVER ANSVAR! Vi bidrog till en dom i Europadomstolen som innebar att Ryssland fick betala ett rekordstort skadestånd, euro, till en psykiskt funktionshindrad man som suttit fängslad i sex månader. OPINION OCH PÅVERKAN Vi arbetar med opinions- och påverkansarbete för att nå förändring. Vi bedriver kampanjer om HBTpersoners rättigheter. Vi utbildar journalister, myndighetsrepresentanter och aktivister om skydd mot diskriminering av utsatta grupper, som romer eller personer med funktionsnedsättningar. VÅRT ARBETE GER RESULTAT: European Radio for Belarus, som sänder från Polen, fick en officiell ackreditering och kunde därmed skicka in flera reportrar som nu arbetar öppet i Vitryssland. Människorättsförsvararnas utsatthet diskuterades på EU:s toppmöte med Ryssland. Våra samtal med politiker gjorde att frågan lyftes och medierna rapporterade i Frankrike, Ryssland och Sverige. Maria Tjitjenkova, FrontLine, och Oleg Orlov, Memorial. FOTO: varvara PaKHOMEnKO MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Modiga människor världen över viger sitt liv åt att hjälpa andra. De behöver vårt stöd för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete. Du kan också hjälpa till. Bli människorättsförsvarare du med! Ryssland hindrar inte Europadomstolen. Under året röstade den ryska duman igenom protokoll 14 i Europakonventionen, en av de åtgärder vi rekommenderade under vår Norra Kaukasuskonferens. Större likhet inför lagen i Makedonien. Från och med januari 2010 infördes en lag i Makedonien som innebär att alla medborgare har rätt till rättshjälp (advokat eller rättslig rådgivning) oavsett in komstnivå och bakgrund. Det har vi och Macedonian Young Lawyers Association arbetat för i flera år. Vi arbetar för att alla människor ska få tillgång till samma rättigheter i landet där de bor. Här i Albanien. FOTO: Tirana LEGaL aid society 5

6 Pride-parad återigen stoppad på Balkan Boban Stojanovic är en av de hbt-aktivister på Balkan som vågar strida mot diskriminering och hot. Mänskliga rättigheter är ett begrepp under uppbyggnad i Serbien säger han. FOTO: srdjan KaLiniC I september 2009 stoppades ännu en Pride-parad på Balkan. Denna gång visade den serbiska regeringen sin oförmåga att upprätthålla församlingsfriheten och yttrandefriheten. Dagen före Pride meddelade inrikesministeriet och polisen att deltagarnas säkerhet inte kunde garanteras om paraden genomfördes i centrala Belgrad, vilket i praktiken innebar att paraden förbjöds. Under veckorna dessförinnan hade extrema högergrupper luftat sin avsky mot Pride, hbtaktivister och homosexuella i största allmänhet i de serbiska medierna. Stämningen mot hbtpersoner (homo-, bisexuella och transpersoner) var hotfull. Människor som upplevdes som avvikande blev påhoppade på gatorna och homofoba slagord skrevs på husväggar i städerna. Det här var det tredje försöket, på åtta år, att demonstrera för hbt-personers rättigheter i Belgrad. År 2001 slutade det med att människor attackerades och misshandlades av extremistgrupper. Tre år senare ställdes arrangemanget in av organisatörerna själva eftersom de upplevde att polisen inte var villig eller kapabel att skydda dem från hot. Boban Stojanovic, hbt-aktivist inom vår partnerorganisation Queeria, medger att 2009 var ett turbulent år. - Mänskliga rättigheter är fortfarande ett begrepp under uppbyggnad i Serbien, så mycket återstår att göra. Många människor är omgivna av fördomar men det finns alltid ett sätt att slåss mot fördomarna. Han nämner stolt kampanjen Vänskap som varar, ett samarbete med Civil Rights Defenders. - Den nådde över 4,5 miljoner invånare, syntes bra i medierna och resulterade faktiskt inte i ett enda hotmejl. Det visar att bra kommunikation kan förändra samhället omkring oss. MÅL 1: Vi försvarar människors möjligheter att utkräva sina medborgerliga och politiska rättigheter. När de serbiska myndigheterna sa att de inte kunde garantera Pride-deltagarnas säkerhet bröt de mot rätten till förenings- och församlingsfrihet, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Våra medarbetare i Serbien bistod Pride-arrangörerna med juridiskt och logistiskt stöd och medverkade i opinions- och påverkansarbetet inför arrangemanget. Pride-paradens arrangörer har överklagat regeringens beslut att ställa in paraden till konstitutionsdomstolen. Om det inte ger något resultat planerar de att ta fallet till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. 6

7 Vår verksamhet och insatser under 2009 Zjanna Litvina, ordförande för vitryska journalistförbundet BAJ, talar med polisen under en manifestation på Frihetsdagen, 25 mars 2010, som firas av oppositionen men inte erkänns av myndigheterna. Våra insatser för yttrandefriheten har bidragit till små men viktiga framsteg i landet men Vitryssland är fortfarande en diktatur. FOTO: PHOTO.BYMEDia.nET En stor händelse för oss under 2009 var naturligtvis att vi bytte namn till Civil Rights Defenders. Det symboliserar ett stort och viktigt steg för oss, och innebär bland annat att vi numera kan arbeta över hela världen. Tidigare var vi begränsade till det så kallade OSSE-området (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), som utgör de stater som skrev under Helsingforsavtalet Samtidigt blir vi en insamlingsorganisation, vilket innebär att vi stärker vårt finansiella oberoende. Det gör också att vi når ännu fler människor med vårt budskap om vikten av att stärka utsatta människorättsförsvarare. För yttrandefrihet i Vitryssland Under året som gått har vi ägnat mycket kraft åt påverkansarbete kring situationen i Vitryss land, en absolut diktatur där medborgarna lever under starkt förtryck. De som trots allt vågar arbeta för yttrandefrihet och demokrati i landet tar stora risker och är i sanning modiga människorättsförsvarare. Tillsammans med det vitryska civila samhället har vi skrivit rapporter som ger en annan bild av människorättssituationen än den officiella. Oberoende medier drabbas av juridiska restriktioner och så höga prisnivåer att det är omöjligt att konkurrera med de statliga medierna, om de alls kan arbeta ifred utan att trakasseras och hotas. Förtalslagstiftningen gör det svårt att utöva granskande journalistik utan att riskera fängelsestraff. Dessutom förföljs och fängslas politiskt aktiva personer för sina åsikters skull. Vårt bevakningsarbete tillsammans med flera andra frivilligorganisationer som International Federation of Journalists och International Media Support utmynnade bland annat i rapporten For 7

8 Free and Fair Media in Belarus. Där efterlyste vi tillsammans en reformering av den vitryska medielagstiftningen. Reportrar släpptes in Glädjande nog fick vår partner, den oberoende radiostationen European Radio for Belarus, i november besked om att de får officiell ackreditering i Vitryssland för sina reportrar. Vi menar att det påverkansarbete vi ägnat oss åt under lång tid är en del av bakgrunden till det beskedet. ERB är en vitrysk radiostation baserad i Polen som sänder in i Vitryssland. De som hittills har rapporterat för ERB inifrån Vitryssland har tagit stora risker. Andra positiva tecken är att vissa frivilligorganisationer och oppositionella partier har tillåtits anordna möten utan att hindras. Även där vill vi understryka vikten av vårt och många målmedvetna människorättsförsvarares arbete genom åren. Men trots glädjande sprickor i den repressiva fasaden så kvarstår förtrycket i Vitryssland och någon yttrandefrihet att tala om finns inte. En annan av våra samarbetspartner är Vitryska människorättshuset. Organisationen finns i Vilnius, Litauen och utgör en plats där vitryska människorättsförsvarare kan mötas och arbeta utan hot och risker. Vi är också medarrangörer till Be Free, en årlig vitrysk rockfestival i Ukraina som arrangeras för att uppmärksamma människorättssituationen i Vitryssland. Ansvariga inför rätta En av grundbultarna i vårt arbete är att människorättsbrott inte ska få passera i tysthet, utan att de ansvariga ska ställas inför rätta. Tillsammans med vår partner Russian Justice Initiative fortsätter vi att ställa Ryssland till svars för mord, försvinnanden och trakasserier i Tjetjenien och kringliggande områden. Vårt arbete där har lett till att Ryssland sedan 2006 har fällts över 80 gånger i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg och dömts att betala ut åtskilliga miljoner euro i skadestånd till anhöriga. En kamp mot fördomar Vi arbetar också inne i själva Ryssland. Inte minst fortsätter våra strävanden att stärka hbtorganisationer (hbt = homo- och bisexuella samt transpersoner) i landet. Under 2008 arrangerade vi den första konferensen på hbt-temat i landet med omkring 100 besökare. Under 2009 har vi bland annat bistått med att träna och utbilda hbtaktivister tillsammans med våra partner, Russian LGBT Network (LGBT står för lesbian, gay, bisexual and transgender people) och ILGA, International Lesbian and Gay Association. Även om Ryssland på senare tid har tagit viktiga steg i rätt riktning så är fördomarna mot hbt-personer utbredda och diskriminering är ett vanligt inslag i vardagen för många. På Balkan är många fördomar likaså hårt rotade även om utvecklingen långsamt går åt rätt håll. Under 2009 antog parlamenten i Serbien och Bosnien och Hercegovina nya lagar till skydd Här poserar Boban Stojanovic, serbisk gay-aktivist, på omslaget till den politiska tidskriften Status tillsammans med konstnärinnan Biljana Cincarevic. FOTO: status/orange studio/nebojsa BaBiC mot diskriminering. I skrivande stund kommer samma glädjande besked från Albanien. Lagstiftningen är ett direkt resultat av vårt mångåriga arbete i regionen. Vi är särskilt glada över att den i samtliga fall omfattar diskriminering på grund av sexuell läggning, vilket var långt ifrån självklart. Homosexuella, bisexuella och transpersoner är en mycket utsatt grupp. När vi tillsammans med lokala organisationer skulle arrangera Pride i Belgrad i september tvingades vi ställa in i sista 8

9 stund. Polisen ansåg sig inte kunna garantera säkerheten för deltagarna. I oktober deltog vi i Montenegros första konferens någonsin om hbt-personers rättigheter. I samband med konferensen sa landets minister för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter att det inte var goda nyheter att det finns homosexuella i Montenegro. Våldet och okunskapen är ständigt närvarande. sammanför ungdomar från länder som för bara femton år sedan var i krig med varandra. Hittills har drygt 200 studenter genomgått utbildningen. Som ett resultat av det årliga rättegångsspelet har en juristutbildning i Belgrad infört en kurs om Europadomstolen och dess praxis i läroplanen. Gehör för barns rätt Berättelsen om vår partner Veliki Mali i Serbien är en riktig framgångssaga. Tillsammans med dem arbetar vi för funktionshindrade barn och deras rättigheter. Det började med att en handfull personer i staden Pancevo erbjöd den lokala förskolan praktisk hjälp med hantverks tjänster mot att de skulle få tillgång till ett litet rum för funktionshindrade barn. Den gången utestängdes de från förskolan efter att hundratals föräldrar skrivit på en uppmaning om att inte blanda sjuka barn med normala. Idag är kommunen en av organisationens finansiärer och funktionshindrade barn är delaktiga och synliga i förskolorna och skolorna. Under 2009 erbjöds Veliki Mali att vara rådgivare till landets utbildningsdepartement inför utformandet av nya skollagar. Vägen dit har bestått av enträget påverkansarbete som till slut har fått beslutsfattare och den allmänna opinionen att ändra uppfattning. Rättighetsdebatt i radio Ytterligare en av våra serbiska partner som visar utmärkta resultat är radioprogrammet Pescanik. Genom programmet, som når lyssnare i veckan, hålls den offentliga diskussionen om rättighetsfrågor som diskriminering, korruption och rättvisa levande. Tyvärr är det inte ovanligt med hot och trakasserier mot programmakarna. Förbrödring och rättskunskap Regional Moot Court kallas det rättegångsspel som har blivit något av vårt signum på Balkan och som vi arrangerade för tredje gången under våren 2009, denna gång i Montenegro. I en tävling får unga juridikstudenter från de balkanska länderna simulera rättsprocesserna i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Förutom att spelet sprider viktig kunskap om mänskliga rättigheter bland morgondagens jurister finns det också en förbrödrande aspekt i projektet, som En bild från rättegångsspelet Regional Moot Court Andra person från vänster är svenska domaren Elisabet Fura som till vardags arbetar i Europadomstolen. FOTO: YOunG LaWYErs OF serbia Ett annat exempel på effekten av rättegångsspelet är att studenter som har deltagit i tävlingen senare blivit erbjudna anställning inom nationella delegationer vid Europadomstolen. - Dessa ungdomars entusiasm och hängivenhet påminner oss om varför vi ägnar oss åt det här stundtals tröttsamma och frustrerande arbetet och väcker hopp om en bättre framtid vad gäller skyddet för mänskliga rättigheter i Europa och världen, säger Elisabet Fura, domare vid Europadomstolen i Strasbourg. Från soptipp till riktiga hem I januari 2010 etablerade vi ett kontor i Pristina för att ytterligare stärka vår fältnärvaro i Kosovo. Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att hjälpa romer och andra minoritetsgrupper att registrera sig och få identitetshandlingar, så att de kan få tillgång till grundläggande rättigheter som rätten att rösta, rätt till vård och till utbildning. Under 2009 lyckades vi lösa bostadsfrågan för en grupp romer, ashkalier och egyptier i Gjakovaregionen i Kosovo. Tillsammans med lokala partner som Civil Rights Programme Kosovo genomförde vi en kampanj. Resultatet blev att kommunen lovade att avsätta mark för privatbostäder åt bosättningens invånare, som ditills hade bott i enkla konstruktioner på en soptipp. Även i Makedonien arbetar vi med att hjälpa romer att få identitetshandlingar tillsammans 9

10 med vår partnerorganisation ARKA. Det makedonska parlamentet antog en ny lag om rättshjälp i början av 2010, ett beslut som kommer att öka socialt utsatta gruppers tillgång till rättvisa i landet. I processen som ledde fram till den nya lagen har vi arbetat för att frivillig organisationer ska kunna erbjuda kostnadsfri rättshjälp med stöd från staten. Nu har det blivit verklighet. Uppmärksammar tortyr I Montenegro kan vi glädjas över samarbeten med effektiva och resultatinriktade människorättsorganisationer. Youth Initiative for Human Rights Montenegro är en av våra partner som uppmärksammar fall av människorättsbrott och i vissa fall ger rättshjälp till utsatta personer. Tillsammans har vi besökt landets fängelser och uppmärksammat och protesterat mot tortyr och förnedrande behandling i dessa institutioner, bland annat genom brev till Montenegros premiärminister och uttalanden i medierna. Hjälp åt individer Även om vi sällan åtar oss att driva enskilda personers fall så händer det att vi bistår människorättsförsvarare som akut behöver hjälp. I november hjälpte vi en tjetjensk flykting vars son hade mördats, troligen på grund av sina planer att vittna mot Tjetjeniens president Kadyrov. När hotet trappades upp även mot pappan flyttades han till okänd ort. Vi har också låtit en centralasiatisk familj, som lever under hot på grund av sitt människorättsarbete i hemlandet, vila ut i Sverige under en tvåmånadersvistelse. Skydd för den lilla människan Rätten att få sin sak prövad i en rättvis rättegång är en grundläggande mänsklig rättighet. illustration: COunCiL OF EurOPE Sedan två år tillbaka arbetar vi aktivt även för att bevaka rättigheterna för människor med intellektuella funktionsnedsättningar. I Ryssland ger vi tillsammans med organisationen MDAC, Mental Disability Advocacy Centre en röst åt de många undangömda människor som tvångsomhändertagits och blivit fråntagna alla sina rättigheter, inklusive möjligheten att få sin sak prövad i domstol. En framgång för det arbetet var att Europadomstolen i början av 2010 dömde Ryssland att betala ett rekordstort skadestånd, euro, till en man med intellektuella funktions nedsättningar. Mannen, som MDAC bistått med rättshjälp, hade hållits fängslad på ett psykiatriskt sjukhus i mer än sex månader och berövats möjligheten att agera självständigt inom nästan alla områden i livet. Tillsammans med MDAC låg vi också bakom en uppmaning till Ryssland från FN:s människorättskommitté att reformera de lagar som rör förmyndarskap och att säkerställa de mänskliga rättigheterna för människor med funktionsnedsättning. MÅL 2: Vi kräver att staters kränkningar av människors rättig heter utreds, prövas rättsligt och kompenseras. I ett rättslöst samhälle kan personer som upplevs som obekväma av makthavarna, som oliktänkande eller politiska motståndare, stoppas undan i fängelser och på mentalsjukhus. Sådant får inte fortgå. Ingen får fängslas utan möjligheten att få sin sak prövad i en rättvis rättegång. 10

11 Vi riktar världens ögon mot Norra Kaukasus Otaliga människor, särskilt kvinnor och barn, i Norra Kaukasus har anhöriga som har mördats eller försvunnit. FOTO: joanna KurOsZ Vi har länge velat sätta fokus på Norra Kaukasus, ett område där människorättsbrott tillhör vardagen och där flertalet modiga människorättsförsvarare riskerar sitt liv varje dag. Under året som gick arrangerade vi därför en konferens om regionen medan Sverige var ordförandeland i EU. Vi la datumet i lämplig anslutning till toppmötet mellan EU och Ryssland i Stockholm i november. Utvecklingen spelade oss i händerna på ett otäckt sätt. Under månaderna före konferensen mördades flera människorättsaktivister, juristen Stanislav Markelov och journalisten Anastasia Barburova i januari och Natalia Estemirova från vår partnerorganisation Memorial i juli. Det fick oss att ytterligare förstärka ett viktigt tema på konferensen: säkerheten för människorättsförsvarare. Tjugo människorättsförsvarare deltog och många av dem träffades för första gången. Medan den inledande träningen pågick nåddes deltagarna av beskedet att människorättsför svararen Maksharip Aushev hade skjutits till döds på en resa i Kabardino-Balkarien. Det var med andra ord inte en dag för tidigt att bygga ett krisnätverk till skydd för människorättsförsvarare i regionen. Konferensen blev på det hela taget lyckad och utmynnade i ett antal rekommendationer som presenterades inför toppmötet mellan EU och Ryssland. Vi noterade med tillfredsställelse ett ökat medieintresse både från svensk och internationell press. Vi vågar påstå att konferensen och vårt påverkansarbete runt omkring den (bland annat möten med den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson och andra UD-representanter) bidrog till att frågan om mänskliga rättigheter lyftes på toppmötet. På en presskonferens med den ryske presidenten Dmitrij Medvedev talade den svenske statsministern Fredrik Reinfelt uttryckligen om människorättsförsvararnas utsatta situation och behovet av skydd för dem. Konferensen födde också något som vi lite djärvt har döpt till Stockholmsprocessen. Vi vill kunna fortsätta med den här sortens möten och konferenser med jämna mellanrum. Att återkommande få träffa kolleger och diskutera skyddsmekanismer är oerhört viktigt för dem som varje dag sätter sin egen säkerhet på spel för förhoppningen att en dag kunna leva i en rättsstat. MÅL 3: Vi stärker lokala människorättsförsvarare som värnar människors medborgerliga och politiska rättigheter. Utan lokala organisationer och människorättsförsvarare som bevakar rättssituationen, rapporterar till medier och opinionsbildare samt utövar påtryckning mot beslutsfattare skulle många brott mot de mänskliga rättigheterna passera i tysthet och ingen skulle någonsin ställas till svars för dem. 11

12 NYA KONTINENTER Inom ramen för våra nyvunna möjligheter att arbeta globalt har vi hittills knutit kontakter i såväl Sydostasien som östra Afrika. Än så länge har inga konkreta samarbeten inletts men vi ser fram emot att se nya insatser ta form under Vi står redo att dela med oss av den kunskap vi samlat på oss under nästan 30 års arbete för mänskliga rättigheter. Mycket återstår att göra och världen är full av modiga människorättsförsvarare som behöver och förtjänar vårt stöd. Du kan hjälpa oss att göra ännu mer. Vårt arbete i Sver SVERIGE VITRYSSLAND SÅ FÖRDELADES VÅRA RESURSER 2009 Här visas hur organisationens resurser fördelades geografiskt i % under Administration 3% Centralasien 2% Albanien 8% BOSNIEN MONTENEGRO ALBANIEN MOLDAVIEN SERBIEN KOSOVO MAKEDONIEN GEORGIEN ARMENIEN Övriga länder 14% Bosnien 12% Ryssland 6% Tjetjenien 4% Moldavien 10% Kosovo 11.0% Makedonien 10% Serbien 18% Montenegro 3% 12

13 ige och världen NÅGRA AV VÅRA INSATSER 2009 SMÅ MEN VIKTIGA FRAMSTEG Genom envist påverkansarbete har vi nått små men viktiga framsteg i Vitryssland: till exempel fick radiostationen European Radio for FOTO: HuMan rights HOusE Belarus skicka in reportrar i landet och de arbetar nu öppet där. Bilden visar en aktivitet på en människo rättskurs för unga vit ryssar som anordnades av vår partner Vitryska människorättshuset i Vilnius, Litauen. TJETJENIEN RYSSLAND KAZAKSTAN UZBEKISTAN AZERBAJDZJAN TURKMENISTAN KIRGIZISTAN TADZJIKISTAN KarTOr: THOMas MOLén RÄTTEGÅNGSSPEL FÖR 200 JURISTER Vi arrangerade för tredje året i rad rättegångsspelet Regional Moot Court på Balkan, denna gång i Montenegro. Hittills har 200 juridikstuderande på Balkan deltagit och utbildats om Europadomstolen för mänskliga rättigheter. VI SÄTTER FOKUS PÅ NORRA KAUKASUS Vår konferens om Norra Kaukasus i oktober tog upp den viktiga frågan om säkerhet för människorättsförsvarare i regionen. En av de många som mördats på senare tid är Natalia Estemirova, se bilden, från vår partner Memorial. Konferensen FOTO: joanna KurOsZ fick ett bra genom slag i medierna och skyddsbehovet i regionen togs upp på en EU-presskonferens med ryske presidenten Dmitrij Medvedev. FUNKTIONSHINDRADE MER DELAKTIGA För bara några år sedan var motståndet från både myndigheter och föräldrar i serbiska Pancevo kompakt mot att släppa in funktionshindrade barn i förskolan. Vår partner Veliki Mali har ändrat på det. Idag är funktionshindrade barn delaktiga i både skola och förskola och Veliki Mali rådgivare åt utbildningsdepartementet. FOTO: veliki MaLi 13

14 Insamlingsarbetet gör att vi når ut till fler Från och med 2009 är vi en insamlingsorganisation. För oss betyder det flera viktiga saker: Ett större finansiellt oberoende och i förlängningen en frihet att arbeta där vi bedömer att det behövs som mest. Fler människor som känner till och stödjer vår verksamhet. Bredare opinionsbildning. När vi berättar om vad vi gör sprider vi också budskapet om varför det är viktigt att stärka utsatta människorättsförsvarare runt om i världen. ÖVER TUSEN GIVARE Insamlingsarbetet startade i september, samtidigt som vi bytte namn från Svenska Helsingforskommittén till Civil Rights Defenders. Under hösten testade vi olika insamlingsformer. Testerna slog väl ut och vid årsskiftet 2009/ 2010 hade vi omkring givare och 250 månads givare. Under 2010 kommer vi framförallt att satsa på att rekrytera månadsgivare som stödjer oss via autogiro såväl i Stockholm som i andra större Så stödjer du oss Bli människorättsförsvarare och stöd oss via autogiro. Som månadsgivare bidrar du regelbundet till vårt arbete. Du kan också skänka 50 kr varje månad genom att sms:a MRmånad till Ge en gåva till Plusgiro eller Bankgiro Skänk 100 kr genom att sms:a FÖRSVARA till Ring eller läs mer på FOTO: istockphoto.com städer runtom i landet. Regelbundna gåvor ger oss större frihet att planera framåt och är enkelt och smidigt för givarna. Vårt mål är att i slutet av 2010 ha utökat antalet månadsgivare till Testerna och den fortsatta insamlingsverksamheten under 2010 finansieras med ett uttag från vårt egna kapital. Från och med 2011 kommer en liten del av insamlade medel att avsättas till att återställa det egna kapitalet. TVÅ MILJONER ÅRLIGEN Vi hann samla in omkring kronor under slutet av 2009 och alla aktiviteter gick över förväntan. När vi går in i 2011 hoppas vi vara uppe i en insamlingshastighet på cirka två miljoner insamlade kronor per år. Vi arbetar ständigt för att kunna erbjuda fler och nya insamlingsformer. Från och med 2010 kan till exempel privatpersoner och fåmansbolag skänka sin aktieutdelning skattefritt till oss. Alla som vill kan bli människorättsförsvarare. Vi hoppas att du också vill bidra till vårt arbete. Du stärker både oss som organisation och många av de modiga människorättsförsvarare som riskerar livet för att hjälpa andra. 14

15 ÅRSREDOVISNING 2009 CIVIL RIGHTS DEFENDERS Organisationsnr Styrelsen för Civil Rights Defenders avger härmed Årsredovisning för verksamhetsåret Förvaltningsberättelse FOTO: CiviL rights DEFEnDErs Allmänt om verksamheten Civil Rights Defenders är en oberoende expertorganisation som är självständig i förhållande till statliga myndigheter och strukturer. Vi anser att en värld där människors friheter och rättigheter respekteras också är en säkrare värld att leva i. I vårt arbete vägleds vi av visionen om en fredlig och säker värld med frihet och rättvisa för alla. Vi verkar för detta genom att försvara människors medborgerliga och politiska rättigheter och att stärka utsatta människorättsförsvarare, i Sverige och i de länder i världen där respekten för de mänskliga rättigheterna är som sämst. De övergripande målen för vår verksamhet är: aatt människor kan utkräva sina medborgerliga och politiska rättigheter och därmed få inflytande över sin situation. aatt staters kränkningar av människors medborgerliga och politiska rättigheter utreds, lagförs och kompenseras. aatt det finns lokala människorättsförsvarare som värnar människors medborgerliga och politiska rättigheter. 15

16 Vi använder oss i huvudsak av följande tre arbetsmetoder för att uppnå våra mål: Granskning och ansvarsutkrävande Vi granskar statsmakten och utkräver ansvar när lagstiftningen eller dess tillämpning står i strid med de medborgerliga och politiska rättigheterna. Det gör vi genom att granska lagar, lagförslag och myndighetsutövning. Vi initierar och stödjer rättsprocesser mot stater och makthavare som kränker människors rättigheter. Vi arbetar nära våra samarbetspartner och de människor vars rättigheter kränkts. Det gör att vi har god kännedom om situationen och förutsättningarna för arbetet, vilket bidrar till att effektivisera insatserna. Opinions- och påverkansarbete Med hjälp av den information vi samlar in genom att själva granska eller att samarbeta med lokala människorättsförsvarare kan vi informera och påverka nationella och internationella beslutsfattare. I totalitära stater når vi ut med oberoende information till människor genom alternativa medier och andra fora för diskussion och debatt. Vi använder våra nätverk och kontakter, driver kampanjer och påverkansarbete och informerar genom seminarier, rapporter, internet, utskick, med mera. Stöd och utveckling Vi lever i en föränderlig värld och det är viktigt att vi och våra partner utvecklas med den. Utbildning och kompetensutveckling prioriteras internt och externt. Vi använder vårt internationella nätverk av människorättsförsvarare för att stärka oss och våra partnerorganisationer. Vi uppmärksammar situationen för människorättsförsvarare i våra länder och ger dem det stöd de behöver för att kunna fortsätta med, och utveckla, sitt viktiga arbete. Vi arbetar ständigt med att förbättra vår egen och våra partnerorganisationers metoder för rapportering och resultatstyrning. Organisation Civil Rights Defenders är en ideell organisation. Årsmöte och extra medlemsmöte är organisationens högsta beslutande organ. Den som stöder organisationens ändamål och grundläggande värderingar som uttrycks i Helsingforsdokumentet och i andra internationella överenskommelser om de mänskliga rättigheterna samt är beredd att verka för dessa kan bli medlem i organisationen. Medlemsavgiften för 2009 var 300 kronor. Årsmötet utser en styrelse, som sedan årsmötet 2009 har bestått av sex ledamöter varav hälften kvinnor och hälften män. Gerald Nagler är organisationens hedersordförande och grundare. Under året har sju styrelsemöten hållits. Det utgår ingen ersättning för det arbete organisationens hedersordförande, styrelsens ordförande och ledamöter utför. Clarence Craaford utsågs av årsmötet 2009 till enda ledamot av valberedningen. Styrelseledamöter samt suppleanter: Percy Bratt, ordförande Benedicte Berner, vice ordförande Anna Jonsson, ledamot Arne Ruth, ledamot Katja Salsbäck, ledamot Lars Viklund, ledamot Civil Rights Defenders arbete genomförs i huvudsak av de anställda vid organisationens huvud kontor i Stockholm samt vid fältkontoren i Belgrad, Sarajevo och, sedan januari 2010, Pristina. Antalet anställda vid årsskiftet 2009/2010 var totalt 20 personer (18,35 tjänster) varav 13 kvinnor och 7 män. Av dessa var 16 (10/6) anställda i Stockholm, 2 (2/0) anställda i Sarajevo och 2 (1/1) anställda i Belgrad (fördelning kvinnor/män i parantes). Väsentliga händelser Organisationen är i en omfattande och positiv utvecklingsfas. Efter förslag från styrelsen beslutade medlemmarna under året att organisationen ska byta namn från Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter till Civil Rights Defenders. Namnbytet trädde i kraft offentligt i början av september Förutom de stadgeändringar namnbytet föranledde togs de geografiska begränsningarna i stadgarna bort. Detta innebär att organisationen nu kan verka över hela världen istället för som tidigare enbart i de länder som undertecknat Helsingforsavtalet. I samband med namnbytet inledde organisationen ett omfattande insamlingsarbete för att på sikt stärka organisationens ekonomiska oberoende. Styrelsen avsatte en stor del av det egna kapitalet för detta syfte. Medlemsavgiften, som tidigare var frivillig, är från och med 2009 obligatorisk. Under hösten antog styrelsen en ny organisationsstrategi. Strategin tydliggör verksamhetens 16

17 inriktning och mål och är en viktig del i styrelsens arbete med att stärka organisationens styrning. Organisationen bytte också revisor under året och medlemmarna tackade den tidigare revisorn Ove Olsson, BDO, för sitt mångåriga och engagerade arbete för organisationen. Ny revisor är Marie Welin, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång I början av 2010 öppnade organisationen ett fältkontor i Kosovo, vars medarbetare har till uppgift att sköta organisationens arbete i Kosovo och Makedonien. Styrelsen har också avsatt ytterligare medel ur det egna kapitalet för att finansiera arbetet med att samla in egna medel eftersom den initiala satsningen slog väl ut. Styrelsen räknar med att insamlingsarbetet ska vara självfinansierande från och med 2011 och att det egna kapitalet då ska återuppbyggas och förstärkas genom årliga avsättningar. Framtida utveckling Det är absolut nödvändigt att även fortsättningsvis prioritera arbetet med att stärka och bredda organisationens finansiering för att organisationen ska kunna fortsätta utvecklas i positiv riktning. Styrelsen avser därför att avsätta erforderliga resurser för detta. Styrelsen ska också fortsätta arbetet med att på olika sätt stärka organisationsstyrningen, vilket bland annat innefattar stadgeändringar, medlemsvärvning, framtagning av ytterligare styrdokument och rutiner för uppföljning av dessa. Miljöinformation Civil Rights Defenders strävar efter att minska organisationens klimatpåverkan och har därför upprättat en Miljöpolicy samt en Miljöplan för att kontinuerligt arbeta för en förbättring. Samtliga medarbetare är informerade om och involverade i miljöarbetet. Under 2009 klimatkompenserade vi organisationen Atmosfair GmbH som bedriver olika miljöprojekt i mindre utvecklade länder i världen. Kodrapport enligt FRII:s riktlinjer Civil Rights Defenders följer FRII:s Kvalitetskod. Kodrapporten finns på organisationens hemsida. Resultat och ställning Årets förlust är en planerad satsning på vår insamlingsverksamhet. Dessa medel har tagits från Eget Kapital. Se nedan för resultat- och balansrapport samt noter. Resultatet, förlust med kr, balanseras i ny räkning. Resultatrapport Belopp i kronor Not Verksamhetsintäkter Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Verksamhetsresultat Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat

18 Balansrapport Belopp i kronor TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Eget kapital Balanserat kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till Sida och andra myndigheter Pågående projekt Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter: Ansvarsförbindelser: Inga Inga Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper följer Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRII:s styrande riktlinjer för årsredovisning. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs och redovisas normalt enligt kontantprincipen. Bidrag från offentligrättsliga organ eller från organisationer intäktsförs i takt med att medlen används till ändamålet. Insamlade medel är gåvor från allmänhet, företag och organisationer. Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Civil Rights Defenders. Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla Civil Rights Defenders ändamål enligt stadgarna. Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att generera externa intäkter. Här ingår t.ex. kostnader för trycksaker och porto. Administrationskostnader är sådana kostnader som är förknippade med stadgar och legala krav, t.ex styrelse, medlemsomsorg samt ledning och planering. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av SFI. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. 18

19 Noter Belopp i kronor Not 1 Verksamhetsintäkter Föreningens intäkter fördelar sig enligt följande: Sida National Endowment for Democracy Foundation Open Society Institute Folke Bernadotteakademin Svenska Institutet Medlemsavgifter Gåvor Övriga intäkter Summa intäkter Av ovanstående belopp har kr insamlats via 90-konton. Not 2 Ändamålskostnader Albanien Bosnien Kosovo Makedonien Montenegro Serbien Moldavien Tjetjenien Ryssland Övriga länder Centralasien Stockholmskonferensen Norra Kaukasus i samarbete med National Endowment for Democracy och Foundation Open Society Institute Totalt ändamålskostnader Not 3 Insamlingskostnader Totalt insamlingskostnader Not 4 Administrationskostnader Redovisningskostnader och administration Personalkostnader Kontorskostnader Styrelse och medlemskostnad Totalt administrationskostnader

20 Belopp i kronor Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner Styrelsen - - Chef Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader Totalt löner och ersättningar Av pensionskostnaden avser kr ( kr) chefens pensionskostnader. Ersättningar understigande ett halvt prisbasbelopp har uppgått till kronor kr ( kr). Löner och andra ersättningar fördelade per land uppgår till följande: Sverige Utlandet Totalt Medeltal anställda Sverige Män 7 4 Kvinnor 9 9 Totalt Medeltal anställda utland Män 2 2 Kvinnor 3 4 Totalt 5 6 Sjukfrånvaro (i relation till antal arbetade timmar) Sverige: Män 2,01% 0,75% Kvinnor 4,09% 2,27% Totalt 3,28% 1,75% Not 6 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Valutadifferenser Totalt

21 Belopp i kronor Not 7 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Totala avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror, Sverige Förutbetalda hyror, utlandskontoren Övriga poster Totalt Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital Resultat Totalt eget kapital Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna sociala avgifter Semesterlöneskuld Löneskatt Upplupna kostnader för insatser Övriga upplupna kostnader Totalt

22 Stockholm den 17 april 2010 Percy Bratt Benedicte Berner Anna Jonsson Arne Ruth Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Katja Salsbäck Lars Viklund Robert Hårdh Styrelseledamot Styrelseledamot Chef Min revisionsberättelse har avgivits Marie Welin Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Till årsmötet i Civil Rights Defenders Organisationsnummer Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Civil Rights Defenders för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Jag har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt min bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Jag tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 30 april 2010 Marie Welin Auktoriserad revisor 22

23 Styrelse och personal Gerald Nagler Hedersordförande Percy Bratt Ordförande, advokat Benedicte Berner Vice ordförande, medieanalytiker Anna Jonsson Jur. dr. Arne Ruth Publicist Katja Salsbäck Diplomat Lars Viklund Advokat Robert Hårdh Chef HUVUDKONTOR STOCKHOLM Robert Hårdh, chef Natasha Jevtic-Esbjörnson, kommunikationschef Oskar Peterson, insamlingsansvarig Anna Wigenmark, människorättsjurist Anja Steiber, informatör Anders O Blomberg, webmaster Helena Grönbacke, administratör Anne Nyqvist, ekonomichef Sophia Ponzio, programadministratör (föräldraledig) Erik Esbjörnson, programansvarig OSS Miroslav Durdevic, handläggare Joanna Kurosz, handläggare Peter Öholm, handläggare Marie Månson, programansvarig Västra Balkan Åsa Bergqvist, handläggare Audrone Margenyte, programadministratör Charles Dohmen, handläggare (vik) Karolina Österblom, metodutvecklare (vik) FÄLTKONTOR BELGRAD Sofija Bulajic, administrativ kontorschef Goran Miletic, människorättsjurist Natalija Bratuljevic, handläggare Zoran Zivkovic, handläggare (till och med sep -09) FÄLTKONTOR SARAJEVO Bemannas växelvis av Natalija Bratuljevic och Goran Miletic, se fältkontor Belgrad. FÄLTKONTOR SKOPJE (t o m sep -09) Tilde Berggren, handläggare (t o m sep -09) FÄLTKONTOR PRISTINA (fr o m jan -10) Peter Mossop, handläggare (fr o m jan -10) 23

24 CIVIL RIGHTS DEFENDERS försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter. Vi granskar makthavare och stärker människorättsförsvarare - i Sverige och i världen. Med ditt stöd kan vi uträtta mer. Det finns flera sätt att stödja oss: Bli människorättsförsvarare och stöd oss via autogiro. Som månadsgivare bidrar du regelbundet till vårt arbete. Du kan också skänka 50 kr varje månad genom att sms:a MRmånad till Ge en gåva till Plusgiro eller Bankgiro Skänk 100 kr genom att sms:a FÖRSVARA till Ring eller läs mer på KONTAKTA OSS Huvudkontor Stockholm Stora Nygatan Stockholm Tfn Fax info@civilrightsdefenders.org Fältkontor Belgrad Kneza Milosa 83/ Belgrad Serbien Tfn / Fax belgrade-office@civilrightsdefenders.org Fältkontor Sarajevo Alipasina 7, floor Sarajevo Bosnien & Hercegovina Tfn Fax sarajevo-office@civilrightsdefenders.org Fältkontor Pristina (fr o m jan -10) Anton Ceta Street No 5 Pristina Kosovo Tfn peter.mossop@civilrightsdefenders.org Tryckt hos AMO-tryck, Stockholm 2009 Copyright 2009, Civil Rights Defenders ISBN