Vi räknar med att uppgiften kräver ca dagars arbetsinsats, med tyngdpunkt på andra halvåret 2016.

Transkript

1 WorkShop Supervisors till EuroSkills 2016 i Göteborg! EuroSkills är Europas största yrkestävling för ungdomar. I november 2016 kommer dessa tävlingar att arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg. Förberedelserna har startat och vi behöver nu komplettera vår organisation med s k WorkShop Supervisors. Dessa personer skall vara kunniga i yrket, ha goda kunskaper i engelska och helst ha ett kontaktnät gentemot leverantörer av utrustning och material. Lokalkännedom om Göteborgsområdet är en fördel. Uppgifterna är att delta i planeringen och genomförande av tävlingarna samt ansvara för: att utrustning och material för yrket finns på plats enligt kravspecifikation att fungera som kontaktperson för yrkets ansvariga experter att tillse efterlevnad av säkerhets- och miljöföreskrifter att kunna åtgärda ev problem som kan uppstå med utrustning Vi räknar med att uppgiften kräver ca dagars arbetsinsats, med tyngdpunkt på andra halvåret Ett uppdrag som workshop supervisor ger kunskap om yrkestävlingar, värdefullt europeiskt nätverk av experter och leverantörer, branschkontakter samt en oförglömlig upplevelse. Vi önskar din intresseanmälan senast den 15 oktober via mail till; tommy.hellstrom@worldskills.se Vår första informationsträff är planerad till den 28 oktober. Vår förhoppning är att din nuvarande arbetsgivare skall se ett uppdrag som WorkShop Supervisor som en kompetensutvecklande insats och stå för lönekostnader. Vi betalar omkostnader i form av resor och upphälle. Uppgifter om vilka yrken som är aktuella hittar du på vår hemsida: där det också finns yrkesbeskrivningar. För frågor och ytterligare upplysningar kontakta: Tommy Hellström Telefon: + 46 (0) eller e-post: tommy.hellstrom@worldskills.se

2 Yrken TRANSPORTATION & LOGISTICS Automobile technology Autobody repair Aircraft maintanance Car painting Heavy Truck technology Truck driver Harbor crane operator Bus driver CONSTRUCTION & BUILDING TECH Wall & Floor Tiling Plumbing & Heating Electrical Installations Refrigeration & Air Cond. Bricklaying Plastering & Dry wall syst Painting & Decorating Road Building Woodcraft Technology Carpentry Landscape gardening Sheet Metal work MANUFACT & ENGINEERING TECH Mechatronics CNC Milling Mechanical Engineering design Welding Industrial control Mobile robotics Electronics CNC Turning Aquatronics Telecommunication CREATIVE ARTS & FASHION Floristry Fashion technology Visual Merchandising Web designer Graphic designer INFO & COMMUNICATION TECH ICT Specialist/support IT solution for business 3D Computer Game Design Animation Computer Aided Industrial Design 3D Printing SOCIAL & PERSONAL SERVICES Hairdressing Beauty Theraphy Cook Restaurant Service Health & Social Care Hotel Receptioning Baker Pastry cook Butcher

3 Role and Responsibilities of the Workshop Supervisor (WSS) From EuroSkills Competition Rules Definition The Workshop Supervisor is a person with qualifications and experience in their accredited trade who assists the Experts. The Workshop Supervisor is responsible for workshop installations, preparation of materials, workshop security, Health & Safety, and general tidiness and neatness of the workshop area. Appointment The Host Member/Competition Organiser appoints a Workshop Supervisor for each trade. He must have good understanding of technical English (written and spoken). Reporting Workshop Supervisors report to the Host Member/Competition Organiser. For technical matters, Workshop Supervisors also report to the Chief Expert. Special arrangements Workshop Supervisors are briefed by the Chair of the Competition Development Committee and the Secretary General on any special arrangements and circumstances for the conduct of the Competition. Presence The Workshop Supervisor must be present in the workshop area from the time that the Experts start their preparation for the Competition, throughout the Competition and until all assessment and Experts other tasks have been completed. Neutrality The Workshop Supervisors behaviour towards Competitors must be neutral. They are not to participate in the discussions on Test Project selection and assessments and, where practical, should be absent when blind marking takes place. Nevertheless, the Jury may consult with the Workshop Supervisor if the need arises. Responsibilities Workshop Supervisors must ensure that enough floor area/space is available for machines and workstations. Workstations, as specified in the Technical Outline, must be properly lit by natural or artificial light to the required industrial standards and be suitable for the particular type of work to be undertaken. Workshop Supervisors are responsible for Compliance with Health & Safety regulations in the workshop area. Provision of all workshop installations, machines, tools, electrical and water connections, and all special items listed in the Technical Outline and Infrastructure List. Provision of materials for Test Projects as specified by the Technical Outline and Infrastructure List. Maintaining order and tidiness in the workshop. Developing and publishing instructions on safety measures and their application. Providing facilities for security of Test Project papers and drawings. Preparation of instruments and equipment for the assessments. Breach of rules or Code of Ethics If a Workshop Supervisor allegedly breaches the rules or Code of Ethics, they will be subject to the Dispute Resolution procedures described in Section 14.

4

5

6 EVENEMANGET

7 DATUM 2016 Invigning 30 november Tävlingsdagar 1-3 december Avslutningceremoni 4 december TÄVLINGEN 500 deltagande ungdomar upp till 25 år 30-tal länder Ca 35 tävlingar Svenska Mässan är tävlingsarena

8 Evenemanget är uppdelat i sex olika kluster med 4-8 tävlingsgrenar i respektive kluster. Det svenska yrkeslandslaget består f n av 22 ungdomar som tävlar i 17 av grenarna.

9 YRKESLISTAN - PRELIMINÄR INDUSTRI-, MASKIN- OCH VERKSTADSTEKNIK Mechatronics CNC Milling Mechanical Engineering design Welding Industrial control Mobile robotics Electronics CNC Turning BYGG-, KONSTRUKTION- OCH ANLÄGGNINGSTEKNIK Wall & Floor Tiling Plumbing & Heating Electrical Installations Refrigeration & Air Cond. Bricklaying Plastering & Dry wall syst Painting & Decorating Road Building Aquatronics Telecommunication Woodcraft Technology Carpentry Landscape gardening Sheet Metal work TRANSPORT OCH LOGISTIK Automobile technology Autobody repair Aircraft maintanance SOCIAL OCH PERSONLIG SERVICE Hairdressing Beauty Theraphy Cook KONST, KREATION OCH MODE Floristry Fashion technology Car painting Heavy Truck technology Truck driver Restaurant Service Health & Social Care Hotel Receptioning Visual Merchandising Web designer Harbor crane operator Bus driver Baker Pastry cook Butcher Graphic designer INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK ICT Specialist/support IT solution for business 3D Computer Game Design Animation Computer Aided Industrial Design 3D Printing

10 SAMVERKANSPLATTFORM

11 SYFTE OCH MÅL Öka kvalitet, status och intresse för yrkesutbildning. Öka kunskapen och kännedomen om framtida yrkesvägar. Kompetens och inspiration för skolpersonal och förmedlare. Bli ett föredöme för hållbara yrkestävlingar. Plattform för angelägna frågor.

12 MÖJLIGHETER Arbete direkt efter gymnasiet Eget företagande Fortsatta studier Arbete utomlands

13 LEDORD HÅLLBARHET Föredöme och en föregångare för hållbara yrkestävlingar. Minimera evenemangets negativa miljöpåverkan. Bidra positivt till samhället, våra intressenter och den lokala ekonomin. Zero-waste. INTERAKTIVITET Berör alla sinnen genom att: o Titta på de bästa o Lyssna till förebilder o Fråga yrkesverksamma o Prova på MODERN TEKNIK Förstärka interaktivitet med modern kommunikationsteknik. Förmedla bilder av dagens och morgondagens arbetsmiljöer.

14 Inom respektive kluster sker tävlingar, prova på, utställningar, seminarier, information och andra aktiviteter på samma ställe. Detta gör det lättare för besökarna att inspireras och ta del av just det man är intresserad av.

15 MÅLGRUPP

16 PRIMÄR MÅLGRUPP Ungdomar år, arbetssökande SEKUNDÄR MÅLGRUPP Gymnasieelever, skolpersonal, familj, förmedlare, vägledare ÖVRIGA MÅLGRUPPER Utbildning, näringsliv och offentliga organisationer, WorldSkills Europe, regering och myndigheter, media

17 VÅR MÅLGRUPP HUR TÄNKER OCH FUNGERAR DE? Kort attentionspann Krävande konsumenter Individuella tillsammans Den roligaste tiden är nu Mångfald i kommunikationen Etableringsålder 29 år

18 Status UTMANINGAR UTIFRÅN INSIKTER OM PRIMÄRA MÅLGRUPPEN Valfrihetsparadoxen Status Akademikerparadigmet Gillar valfriheten men ogillar att bestämma sig. Yrkesutbildningar bör ta fasta på att det egentligen är dessa som är det breda alternativet. Många yrkesarbeten uppfattas som lågstatusyrken. Tron på att en högre utbildning är nyckeln till ett lyckat liv.

19 KOMMUNIKATIONS- KONCEPT

20 TONALITET För att kunna nå vår primära målgrupp och fånga deras intresse måste vi vara noga med vår tonalitet. ÄKTA Målgruppen ska känna att vi talar till dem och gör det på ett sätt som de kan relatera till. LEKFULLT Vi får akta oss för att bli för corporate i vår ton. Lekfullt är dock inte lika med barnsligt! ENKELT Fokusera på budskapet och håll det enkelt. Vi har mycket som konkurrerar om målgruppens uppmärksamhet.

21 KONCEPTET SKA DÄRFÖR UTGÅ HELT FRÅN DEN PRIMÄRA MÅLGRUPPEN Vi vill visa att vi tror på dem som individer. Visa att vi är övertygade om att de besitter massa talang, kunskaper och färdigheter. Skickligheter som de kan utveckla och som de kanske inte tänker på skulle kunna vara en tillgång för dem i deras framtida yrkesliv.

22 KOMMUNIKATIONSKONCEPT

23 KOMMANDE EVENT oktober EuroSkills, Lille november UK Skills Show, Birmingham augusti WorldSkills, Sao Paulo 2016 Maj Yrkes-SM, Malmö 1-3 december EuroSkills, Göteborg

24

25 Välkommen till EuroSkills 2016!

26 Så söker eleverna

27

28 2010 YP HF Antagna till högskoleförberedande- & yrkesprogram

29 Befolkningsprognos Ålder Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa GR 16 år Förändring antal Förändring % 1% -1% 3% 1% 4% 4% 3% 1% 4% 1%

30 Befolkningsprognos 16 år Mätår % % % %

31 Antagna Barn- och omsorgsprogrammet BF 292

32 Antagna Bygg- och anläggning BP520

33 Antagna Handel- och administration HA Antagna Restaurang- och livsmedel Antagna Hotell- och turism HR+LT

34 Antagna VVS- och fastighetsprogrammet Antagna El- och energiprogrammet EC+EN

35 Antagna Fordon- och transportprogrammet FP413

36 Antagna Hantverksprogrammet HV437

37 Antagna Industritekniska programmet IP 219

38 Antagna Naturbruksprogrammet NB 164

39 Antagna Sjöfartsutbildning

40 Antagna Vård- och omsorgsprogrammet OP

41 Antagna Ekonomiprogrammet

42 Antagna Estetiska programmet ES MP ES SP TK

43 Antagna Humanistiska programmet

44 Antagna Naturvetenskapsprogrammet NV 1707

45 Antagna Samhällsvetenskapsprogrammet SP MP ES SP TK

46 Antagna Teknikprogrammet TE MP ES SP TK

47 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 ALLMÄNNA RÅD 22 oktober 2014

48 Vilka är vi? Ann Karlsson, Planeringsledare, GR Marie Tibell, Planeringsledare, SDF Västra Göteborg

49 Två lagar SoL och LSS I såväl SoL som LSS anges att den verksamhet som bedrivs ska vara av god kvalitet För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 SoL) För verksamhet enligt LSS ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges (6 LSS)

50 Gäller för personal som ger stöd till personer i alla åldrar barn, ungdomar, vuxna, äldre personer med många olika typer av funktionsnedsättningar personer med olika insatser enligt SoL och LSS

51 Verksamheter enligt SoL Hemtjänst Boendestöd Bostad med särskild service Sysselsättning eller dagverksamhet

52 Verksamheter enligt LSS Personlig assistans Ledsagarservice Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Bostad med särskild service för barn eller ungdomar Bostad med särskild service för vuxna Daglig verksamhet

53 Kunskaper hos personlig assistent utsedd av den enskilde Övergripande målen enligt LSS FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regelverket enligt LSS Rätten till självbestämmande, integritet och inflytande enligt 6 LSS Förmåga att dokumentera sitt eget arbete

54 Utbildning Vård och omsorgsprogrammet Yrkesutgång funktionshindersområdet Yrkesutgång Psykiatri Barn och fritidsprogrammet Inriktning Socialt arbete Yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet Någon annan motsvarande utbildning

55 Kunskaper och förmågor motsvarande gymnasienivå Grundläggande värden Regelverk Förhållningssätt och bedömningsförmåga Kommunikation Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Hälsa Personlig omsorg Social gemenskap och sysselsättning Aktiviteter i vardagen

56 Fortbildning Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som anges i dessa allmänna råd. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området.

57 Meddelandeblad nr 2/2014 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning

58 Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Vägledning för arbetsgivare Artikelnummer

59 GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

60 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 0-64 år år år 85+ år Totalt Index år 2000= Källa: Statistiska centralbyrån och Västra Götalandsregionen; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

61 Arbetskraft i GR-området: tillgång och behov 130 Antal anställda inom sociala området (prognosticerat behov) Antal år i befolkningen Källa: Västra Götalandsregionen; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

62 GR-kommunernas personal inom sociala området GR-kommunerna sysselsätter ca exkl. externa utförare Tjänstgöringsgraden är 88,8 procent. En långsiktig ökning verkar ha planat ut. 9 procent av personalen är tidsbegränsat anställda. Andelen speglar andelen långvarigt frånvarande. Andelen har slutat minska. Medelåldern är 45 år Personliga assistenter och socialsekreterare är yngst (41 år), chefer äldst (50 år) Anställda över 54 år har i genomsnitt 2,5 ggr så hög sjukfrånvaro som anställda under 35 år GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

63 GR-kommunernas personal 2013 fördelat på olika yrkesgrupper Antal anställda varav helt lediga varav: sysselsatta Tjänstgöringsgrad i % Antal årsarbeten Ledningsarbete ,9 940 Sjuksköterska , Undersköterska, skötare , Vårdbiträde, vårdare , Personlig assistent ,6 950 Övrigt vård, omsorgsarbete ,0 170 Rehabilitering, förebyggande ,3 650 Socialsekreterare , Övrigt socialt och kurativt , Totalt , Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

64 Personalens åldersfördelning inom olika yrkesgrupper Procent år år år Sjuksköterska Undersköterska Vårdbiträde vårdare Personlig assistent Socialsekreterare Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

65 Större personalbehov år 2023 Antal anställda (OBS: bruten skala) Prioriteringar Befolkningsförändring 2013-års nivå Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

66 Rekryteringsbehov (ackumulerat) Avgångar Förändring av anställda Förändringar lediga Summa = rekryteringsbehov Källa: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

67 Rekryteringsbehov per yrke Anställda 2013 Anställda 2023 Avgångar Rekryteringar % av 2013 års anst Ledningsarbete Sjuksköterska Undersköterska, skötare Vårdbiträde, vårdare Personlig assistent Övrigt vård, omsorgsarbete Rehabilitering, förebyggande Socialsekreterare Övrigt socialt o kurativt Totalt Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

68 Bilder i bilaga GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

69 Personalens åldersprofil inom fem yrkesgrupper Procent Sjuksköterska Undersköterska Vårdbiträde, vårdare Personlig assistent Socialsekreterare Ålder Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

70 Årlig procentuell förändring av behoven på grund av befolkningsförändringar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

71 Personalbehov per yrke till och med år i procent Ledningsarbete ,2 Sjuksköterska ,6 Undersköterska, skötare ,5 Vårdbiträde, vårdare ,0 Personlig assistent ,6 Övrigt vård, omsorgsarbete ,5 Rehabilitering förebyggande ,5 Socialsekreterare ,3 Övrigt socialt o kurativt ,0 Totalt ,7 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

72 Antaganden om årlig personalomsättning tillsvidareanställd personal år år år Totalt Ledningsarbete 4,6% 3,5% 11,3% 6,6% Sjuksköterska 6,0% 4,5% 12,1% 7,3% Undersköterska, skötare 3,7% 2,1% 9,5% 4,4% Vårdbiträde, vårdare 3,3% 2,0% 11,1% 4,7% Personlig assistent 4,9% 3,5% 10,7% 5,5% Övrigt vård, omsorgsarbete 8,6% 4,8% 12,3% 7,1% Rehabilitering förebyggande 5,4% 2,9% 11,2% 5,4% Socialsekreterare 3,5% 2,2% 9,4% 4,1% Övrigt socialt o kurativt 5,0% 2,9% 9,5% 4,9% Totalt 3,9% 2,5% 10,2% 4,8% Beräkningar: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

73 Beräknade personalbehov i procent Befolkningsförändringar 3,1 5,3 10,4 19,8 Äldreomsorg Prioriteringar 1,5 1,5 2,0 5,1 Totalt 4,6 6,9 12,6 25,9 Befolkningsförändringar 3,5 2,8 2,9 9,5 Funktionshindrade Prioriteringar 1,5 1,5 2,0 5,1 Totalt 5,1 4,4 5,0 15,1 Befolkningsförändringar 4,3 5,0 4,6 14,5 IFO Prioriteringar 1,5 1,5 2,0 5,1 Totalt 5,9 6,6 6,7 20,4 Källa: Västra Götalandsregionen; bearbetning: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

74 Rekryteringsbehov per yrke (ackumulerat) % av 2013 års anst Ledningsarbete Sjuksköterska Undersköterska, skötare Vårdbiträde, vårdare Personlig assistent Övrigt vård, omsorgsarbete Rehabilitering förebyggande Socialsekreterare Övrigt socialt o kurativt Totalt Beräkningar: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

75 Personalomsättning Årlig avgång i procent Antal avgångar varav andel pensioner Ledningsarbete 7,7% % Sjuksköterska 11,1% % Undersköterska, skötare 7,3% % Vårdbiträde, vårdare 10,5% % Personlig assistent 10,3% % Övrigt vård, omsorgsarbete 13,7% % Rehabilitering förebyggande 10,6% % Socialsekreterare 8,2% % Övrigt socialt o kurativt 8,1% % Beräkningar: Måns Norberg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

76 Så är framskrivningen gjord Framskrivning tar sin utgångspunkt i 2013 års kommunalt anställd personal. Indelningen görs i standardiserade koder för yrken (AID) och verksamheter (ekonomisk statistik). Personalen grupperas i nio olika yrken. Administrativa funktioner och stödfunktioner exkluderas. Yrkena delas upp i tre verksamheter: äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och individ- och familjeomsorg. Behoven skrivs fram för respektive verksamhet med den förväntade befolkningsutvecklingen i respektive målgrupp samt antaganden om resursförändringar. Den befintliga personalen antas sluta, gå i pension, vara sjukskriven eller deltidsarbetande enligt startårets förutsättningar. De anställda som inte slutar blir ett år äldre för varje år. De som slutar ska ersättas. De som slutar ersätts med fiktiva personer med statistiska egenskaper som hämtas från historik. Ökar behovet av personal ökar också rekryteringsbehovet. Rekryteringsbehovet blir en konsekvens av personalbehov (befolkningsförändringar och resurser), personalomsättning och personalens statistiska egenskaper (som ålder, sysselsättningsgrader, sjukskrivningar mm). Verksamhet i extern regi exkluderas. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

77 AID-koder Personalgrupp AID-koder Ledningsarbete Sjuksköterska Undersköt, skötare , Vårdbiträde, vårdare m fl , Personlig assistent Övrigt vård omsorgsarbete , , , Socialsekreterare m fl Övrigt socialt och kurativt Rehabilitering och förebyggande arbete GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

78 Doknr. Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version 1 Sjukhusövergripande riktlinje Värdering av utbildningar för undersköterskor/barnsköterskor/skötare på gymnasienivå Utfärdat av (för- och efternamn) Godkänt av (ansvarigs för- och efternamn samt funktion) Datum Viktoria Hostetter Stalfors Anne Skånberg/Ann-Sofie Stambej Detta dokument gäller för samtliga verksamheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Riktlinjen är vägledande och ses som ett stöd till chefer vid rekrytering av undersköterskor/barnsköterskor/skötare. Viktigt är att som arbetsgivare se vad individen har med sig för kurser och poäng i sitt slutbetyg, alt samlade betygsdokument/utdrag ur betygskatalog. Hur de formella utbildningarna svarar upp på de kompetenskrav som efterfrågas idag behöver dessutom vägas samman med personens erfarenheter, dvs. den reella kompetensen och hur den svarar upp på den efterfrågade nivån. Vid behov av stöd, tolkning eller kvalitetssäkring av att betyg är godkända och uppfyller de krav vi har inom SU så kan chefer vända sig till HR-specialister inom respektive område. Har den sökande ett Diplom från Vård- och omsorgs college är det en kvalitetsstämpel på att personen har genomfört studierna hos en certifierad utbildningsanordnare i samverkan med arbetslivet. Det är trots detta viktigt att titta på innehållet så att det motsvarar verksamhetens kompetenskrav. För mer information om Vård och omsorgscollege och diplom se; Nedan följer en vägledning av: 1. vad som gäller avseende formell kompetens för undersköterskor/barnsköterskor/skötare för den gamla och nya gymnasieskolan 2. vad SU ser som minimikrav för formell kompetens vid anställning av undersköterskor/barnsköterskor/skötare 1. Formell kompetens för undersköterskor/barnsköterskor/skötare Gamla Gymnasieskolan Den gamla gymnasieskolan kan studeras inom såväl ungdoms- som vuxengymnasium. Som undersköterska/barnsköterska/skötare har du då gått Omvårdnadsprogrammet. Slutbetyg Ungdomsgymnasiet GY 2000 De som gått ungdomsgymnasiet före år 2011 måste ha minst 2500 gymnasiepoäng för att erhålla ett slutbetyg. 90 % av poäng måste vara godkända för att uppfylla grundläggande behörighet till skolan (G, VG, MVG) resterande kan vara icke godkända (IG). Vuxengymnasiet De som gått vuxengymnasiet före år 2011 måste ha minst 2350 gymnasiepoäng för att erhålla ett slutbetyg. (Idrott och hälsa samt Estetisk verksamhet ingår ej på vux) De ska vara godkända karaktärsämnen poäng fördelat på gemensamma kurser och valbara kurser. Dessutom ska personen ha godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk A+B, Matematik A, Engelska A. 1(4)

79 Samlat betygs dokument Ungdomsgymnasiet GY 2000 Ett samlat betygsdokument är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet av vilka kurser som är godkända är vägledande för anställningsbarheten. Det finns kärnämnen och karaktärsämnen. Vuxengymnasiet Ett samlat betygsdokument är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet av vilka kurser som är godkända är vägledande för anställningsbarheten. Det finns kärnämnen och karaktärsämnen. Betygsskala Specialutformat program Äldre utbildningar som motsvarar kraven MVG, VG, G är godkända betyg MVG, VG, G är godkända betyg IG är icke godkända betyg IG är icke godkända betyg Om eleven har gått igenom ett nationellt eller specialutformat program framgår det i klartext på betyget om programmet är fullständigt=f, utökat=u eller reducerat=r. Om eleven har gått igenom ett individuellt program streckas fältet på följande sätt: Omvårdnadsprogrammet - 2-årig vårdlinje, gren hälso- och sjukvård - Utbildning till undersköterska/underskötare inom hälso- och sjukvård - Kurs för skötare i psykiatrisk vård, 2 eller 3 terminer (beroende på tidigare erfarenhet) - Vårdinriktad kompletteringskurs för särskild behörighet till vissa linjer inom högskolan, 1 år Nya gymnasieskolan I den Nya gymnasieskolan som införs from hösten 2011 kan eleverna få en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. Som undersköterska/barnsköterska/skötare har du gått Vård- och omsorgsprogrammet som är en yrkesutbildning på 3 år som leder till yrkesexamen. Ungdomsgymnasiet GY 11 Vuxengymnasiet VUX 12 Slutbetyg Ett slutbetyg innehåller totalt 2500 gymnasiepoäng för ungdomsgymnasiet (motsvarar fullständig yrkesexamen/gymnasieexamen). Ett slutbetyg innehåller totalt poäng för vuxengymnasiet (motsvarar fullständig yrkesexamen/gymnasieexamen). Utdrag ur betygskatalog Betygsskala Yrkesexamen Ett utdrag ur betygskatalog är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet i detta är vägledande för anställningsbarheten. Det ger inte med automatik motsvarande behörighetsnivå för formell kompetens. A-E är godkända betyg F är icke godkänd För yrkesexamen från ungdomsgymnasiet ska eleven ha: 2500 poäng varav 2250 ska vara godkända. godkänt i Svenska 1, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1a. godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena (se skolverkets hemsida, programstruktur - nella-program/vard-och- omsorgsprogrammet/examensmal-och- Ett utdrag ur betygskatalog (samlat betygsdokument) är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet i detta är vägledande för anställningsbarheten. Det ger inte med automatik motsvarande behörighetsnivå för formell kompetens. A-E är godkända betyg F är icke godkänd För yrkesexamen från vuxengymnasiet ska eleven ha: poäng varav ska vara godkända. godkänt i Svenska 1, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1a. godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena godkänt gymnasiearbete 2(4)

80 programstruktur ) godkänt gymnasiearbete Högskolebehörighet Lärlingsutbildning Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) om minst 15 veckor ger möjligheter att pröva lärdomar och teorier i verkligheten. En yrkesexamen samt godkända betyg i Svenska 3, alternativt Svenska som andraspråk 3 samt Engelska 6, ger också grundläggande högskolebehörighet. För särskild behörighet för studier vid sjuksköterskeprogrammet krävs Matematik B (Ma 2,b el c) Naturkunskap B (Nk 2), Samhällskunskap A (Sk 1b el 1a1+1a2). Alla elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Vid behov av validering eller komplettering av utbildning vänder man sig till en studievägledare vid vuxenutbildningen. Inom de yrkesförberedande programmen ska det vara möjligt att välja en gymnasial lärlingsutbildning där eleven genomför en större del av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Även den som gått en lärlingsutbildning eller en skolförlagd yrkesutbildning kan uppnå en yrkesexamen. 2. Anställningsbar inom SU Gamla gymnasieskolan För Omvårdnadsprogrammet ( ) är det viktigt att arbetsgivaren granskar att vederbörande har godkända karaktärsämnen poäng fördelat på gemensamma kurser och valbara kurser. Dessutom ska personen ha godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk A+B, Matematik A, Engelska A. De som gått ungdomsgymnasiet GY2000 måste ha minst 2500 gymnasiepoäng för att erhålla ett slutbetyg. 90 % av poäng måste vara godkända (G, VG, MVG) för att uppfylla grundläggande behörighet till högskolestudier, resterande kan vara icke godkända (IG). Ett samlat betygsdokument är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet av vilka kurser som är godkända är vägledande för anställningsbarheten. Vuxenstuderande har ofta ett samlat betygsdokument, där 1350 gymnasiepoäng från karaktärsämnena bör vara godkända inför en anställning i befattningen undersköterska/ barnsköterska/skötare. Prioriterade kurser vid anställning inom SU: Arbetsmiljö 50p Datorkunskap 50p Människan socialt och kulturellt 100p Etik och livsfrågor 100p Medicinsk grundkurs 100p Psykologi A 50p Vård och omsorgsarbete 200p Alternativ medicin 50p Barn och ungdomssjukvård 200p Geriatrik 100p Psykiatri 200p Lindrande vård 100p Omvårdnad 150p Sjukvård 200p Vårdpedagogik 50p Akutsjukvård 200p 3(4)

81 Äldre utbildningar som motsvarar kraven: - Omvårdnadsprogrammet - 2-årig vårdlinje, gren hälso- och sjukvård - Utbildning till undersköterska/underskötare inom hälso- och sjukvård - Kurs för skötare i psykiatrisk vård, 2 eller 3 terminer - Vårdinriktad kompletteringskurs för särskild behörighet till vissa linjer inom högskolan, 1 år Nya gymnasieskolan Ungdomsgymnasiet För Vård och omsorgsprogrammet (2011--) är det viktigt att arbetsgivaren granskar att vederbörande har en fullständig gymnasieexamen och ett slutbetyg, vilket innebär att: 2500 poäng varav 2250 ska vara godkända. godkänt i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1 godkänt i 400 poäng av de programgemensamma karaktärsämnena godkänt gymnasiearbete Prioriterade kurser vid anställning inom SU: Gerontologi och geriatrik Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p Äldres hälsa och livskvalitet 200p Hälsa Barnhälsovård 100p Ergonomi 100p Friskvård och hälsa 100p Komplementärmedicin 100p Kost, måltid och munhälsa100p Medicin Medicin 2 100p Pedagogik i vård och omsorg Socialpedagogik 100p Vårdpedagogik och handledning 100p Psykiatri Psykiatri 2 200p Rättspsykiatri 100p Samhällsbaserad psykiatri 100p Sjukvård Akutsjukvård 200p Barn- och ungdomssjukvård 200p Lindrande vård 100p Räddningsmedicin 100p Teknik i vård och omsorg Teknik i vård och omsorg 100p Vuxengymnasiet Inom Vård och omsorgs college Göteborg har ett antal profiler för anställningsbarhet tagits fram för vuxenutbildningen. För anställningsbarhet inom SU krävs utdrag ur betygskatalog om minst poäng enligt sammanställning nedan. För diplom från Vård och omsorgs college krävs dessutom Gymnasiearbete 100 p Programgemensamma kurser poäng för samtliga profiler Hälsopedagogik 100p Medicin p Etik och män.villkor 100 p Psykiatri p Psykologi 1 50 p Profil 1 Psykiatri, ytterligare 300 poäng Gemensam kurs Psykiatri p Profil 2 Sjukvård, ytterligare 300 poäng Gemensam kurs Medicin p Samhällskunskap 1a1 50 p Specialpedagogik p Svenska p eller Svenska som andraspråk p Vård- och omsorgsarbete p Vård- och omsorgsarbete p Valbar kurs (100 poäng) Samhällsbaserad psykiatri 100 p Rättspsykiatri 100 p Medicin p Valbar kurs/er (200 poäng) Sjukvård i hemmet Lindrande vård 100 p Hemsjukvård 100 p Akutsjukvård Akutsjukvård 200 p Sjukvård Barn och ungdomssjukvård Barn och ungdomssjukvård 200 p Profil 3 Äldreomsorg, ytterligare 300 poäng Gemensam kurs Äldres hälsa och livskvalitet 200 p Vård och omsorg vid demenssjukdom 100 p Profil 4 Funktionshinder, ytterligare 300 p Arbete pågår De kurser som är prioriterade vid anställning inom SU varierar beroende på verksamhetens kompetenskrav. Exempelvis vid arbete som skötare inom Psykiatrin är fördjupningskurs Psykiatri 2 prioriterad. 4(4)

82 Gymnasieskolan Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Vad är det? Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att följa upp ungdomars etablering på arbetsmarknaden och övergång till fortsatta studier efter avslutad gymnasieskola. Som en del av uppföljningen redovisas här statistik om etablering och studier för ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Antal ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Gruppen ungdomar som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier inkluderar personer som erhållit diplom från International Baccalaureate (IB) eller omdöme från Waldorfskola. Andel etablerade och studerande Uppgifterna som redovisas avser ungdomar som är antingen klassificerade som etablerade eller studerande. Klassificeringen är en del av det mer omfattande måttet etableringsstatus som bl a används i rapporten Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Etableringsstatus klassificeras i totalt sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister. Uppgifter om ungdomar som har osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden eller som varken arbetar eller studerar ingår inte i redovisningen. För mer information om måttet etableringsstatus, se under Rapporter och utredningar nedan. Etablerad Arbetsinkomst på minst kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad 2012), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Inkomstgränsen för 2010 är kr och för kr. Studerande Registrerad på högskolans grundutbildning vårterminen eller höstterminen aktuellt år och erhållit någon form av studieersättning samma år (högskolestuderande) eller Erhållit någon form av studieersättning under aktuellt år (övriga studerande, t ex på komvux och folkhögskola). Program Avser det program som ungdomarna fick slutbetyg från. Detta innebär t.ex. att ungdomar som började på individuella program för att sedan gå över till ett nationellt program redovisas på det program som de har bytt till. De ungdomar som har läst fristående skolors gymnasieutbildningar eller

83 specialutformade program med anknytning har hänförts till närmast liggande nationellt program. Ungdomar som avslutat sin utbildning på individuella program kan inte få slutbetyg. Överst på sidan Att tolka Tänk på följande när du tolkar uppgifterna: Att läsa statistiken Statistiken kan läsas bara på skolnivå utifrån respektive program. Detta för att etableringsmönstren varierar mellan programmen, vilket kan ge en missvisande bild om man jämför skolenheter med olika programsammansättning. Programstruktur Redovisningen som är aktuell för i år omfattar den tidigare gällande programstrukturen enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf-94) med revidering enligt Gy För de ungdomar som påbörjat gymnasieskolan från och med läsåret 2011/12 gäller programstrukturen enligt den reformerade gymnasieskolan, Gy Överst på sidan Insamling av uppgifter Statistiken baseras på en totalundersökning av alla ungdomar som är folkbokförda i Sverige 31 december 2012 och har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet läsåren 2011/12, 2008/09 eller 2006/07. Registerdata inkluderar individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister. Den har sammanställts av SCB på uppdrag av Skolverket. Överst på sidan Rapporter och utredningar Skolverkets följande rapporter och utredningar kan ge djupare information: Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan (2014) Rapport nr 411 Klicka här för att söka upp rapporterna: Skolverkets publikationer.