Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet
|
|
- Per Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2008/09, 2010/11 respektive 2012/ / / /13 Antal Andel (%) kvinnor 6,1 10,5 8,6 Andel (%) män 93,9 89,5 91,4 Andel (%) utländsk bakgrund 4,4 5,3 5,4 Andel (%) av elever på alla program* 4,5 4,8 4,4 * Andelen av elever på alla program som avslutade sin gymnasieutbildning med slutbetyg respektive läsår Etableringsstatus år 2014 för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2008/09, 2010/11 respektive 2012/ / / / Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier
2 Skillnad i etableringsstatus år 2014 mellan kvinnor och män. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2010/11, verksamhet tre år efter avslutade gymnasiestudier. % Kvinnor (N=429) Män (N=3 671) Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier Skillnad i etableringsstatus år 2014 mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2010/11, verksamhet tre år efter avslutade gymnasiestudier. % Svensk bakgrund (N=3 884) Utländsk bakgrund (N=216) Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier
3 De tio vanligaste yrkena, för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2010/11, tre år efter avslutade gymnasiestudier. Total (N=1 772) % Kvinnor (N=148) % Män (N=1 624) % Snickare, murare och anläggningsarbetare Målare, lackerare och skorstensfejare m.fl. 54,4 Målare, lackerare och skorstensfejare m.fl. Butikspersonal 3,9 Snickare, murare och anläggningsarbetare Malmförädlingsyrken och brunnsborrare m.fl. Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl. 24,6 Snickare, murare och anläggningsarbetare 6,6 Butikspersonal 16,8 Målare, lackerare och skorstensfejare m.fl. 14,9 Malmförädlingsyrken och brunnsborrare m.fl. 3,4 Lastbils- och bussförare 4,4 Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl. 3,3 Snabbmatspersonal, köksoch restaurangbiträden m.fl. 57,8 5,0 3,6 3,5 4,1 Maskinförare 3,5 Maskinförare 3,3 Vårdbiträden 3,3 Lagerpersonal och transportledare m.fl. Lagerpersonal och transportledare m.fl. Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. 2,8 Städare och hemservicepersonal m.fl. 1,5 Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl. Montörer 1,3 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 3,0 3,0 Butikspersonal 2,8 2,8 Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. 1,5 2,4 Montörer 1,4 Soldater m.fl. 1,2 Kassapersonal m.fl. 2,3 Soldater m.fl. 1,3 Övriga yrken 18,3 Övriga yrken 21,4 Övriga yrken 16,6 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Andel per ämnesinriktning på högskola/universitet, för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2010/11 och är högskolestuderande, tre år efter avslutade gymnasiestudier. Total (N=3 393) % Kvinnor (N=268) % Män (N=3 125) % Teknik 44,2 Juridik och samhällsvetenskap 23,8 Teknik 52,3 Juridik och samhällsvetenskap 20,3 Undervisning 19,0 Juridik och samhällsvetenskap 19,2 Undervisning 11,0 Teknik 19,0 Humaniora och teologi 8,5 Humaniora och teologi 7,6 Vård och omsorg 16,7 Undervisning 8,5 Vård och omsorg 6,4 Konstnärligt område 9,5 Övrigt område 3,8 Konstnärligt område 4,1 Humaniora och teologi 4,8 Vård och omsorg 3,1 Övrigt område 4,1 Övrigt område 4,8 Konstnärligt område 2,3 Naturvetenskap 1,7 Naturvetenskap 2,4 Naturvetenskap 1,5 Lant- och skogsbruk 0,6 Lant- och skogsbruk 0,0 Lant- och skogsbruk 0,8 Medicin och odontologi 0,0 Medicin och odontologi 0,0 Medicin och odontologi 0,0 Okänt 0,0 Okänt 0,0 Okänt 0,0 Totalt 100,0 Totalt 100,0 Totalt 100,0
4 Andel per typ av studier för ungdomar som avslutade sin gymnasie utbildning på programmet läsår 2010/11 och som är i övriga studier tre år efter avslutade gymnasiestudier. Kvinnor (N=30) Män (N=132) Komvux Tekniskt basår vid universitet/högskola Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier Övriga med studiemedel Ej i utbildning Komvux Tekniskt basår vid universitet/högskola Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier Kompletterande utbildning Övriga med studiemedel Ej i utbildning
5 Programbladen för ungdomars verksamhet efter gymnasie skolan sammanfattar per program statistik över vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Uppgifter avser ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Statistiken baseras på en totalundersökning av alla ungdomar som är folkbokförda i Sverige 31 december 2014 och har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet läsåren 2012/13, 2010/11 eller 2008/09. Statistiken över ungdomars verksamhet efter gymnasieskolan gäller kalenderår Registerdata har sammanställts av SCB på uppdrag av Skolverket. Redovisningen som är aktuell för i år omfattar uppgifter om elever som läst enligt den tidigare gällande programstrukturen enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf-94) med revidering enligt Gy I redovisningen summeras vissa andelar inte till 100 på grund av avrundningar. Förklaringar & definitioner Program Avser det program som ungdomarna fick slutbetyg från. De ungdomar som har läst fristående skolors gymnasieutbildningar eller specialutformade program kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Ungdomar som har läst specialutformade program utan anknytning ingår inte i redovisningen. Ungdomar som började på individuella program för att sedan gå över till ett nationellt program redovisas på det program som de har bytt till. Ungdomar som avslutat sin utbildning på individuella program kan inte få slutbetyg och ingår därmed inte i redovisningen. Gruppen ungdomar som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier inkluderar personer som erhållit diplom från International Baccalaureate (IB) eller omdöme från Waldorfskola. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola lägst har betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slut betyget måste omfatta kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), Matematik A samt Engelska A. Kön och svensk/utländsk bakgrund Ungdomar som är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Sverige kategoriseras som att de har svensk bakgrund. Utlandsfödda ungdomar samt ungdomar som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands kategoriseras som ungdomar med utländsk bakgrund. Observera att om uppgiften baseras på färre än tre ungdomar, redovisas inte den. Etableringsstatus Individernas etableringsstatus är årsbaserad och totalräknad. Variabeln klassificeras i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika data källor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på SCB och Arbets förmedlingens sökanderegister. Kategoriseringen av etableringsstatus sker enligt följande (inkomstgränser gäller för verksamhetsåret 2014): Etablerad ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad 2014), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst kr och upp till kr. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet
6 gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst kr och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgårder eller inte klassificerad som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst upp till kr. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst kr och under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande. Högskolestudier Registrerad på högskolans grundutbildning vår terminen eller höstterminen 2014 och erhållit någon form av studie ersättning samma år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studier Erhållit någon form av studieersättning under Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Varken arbete eller studier Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande. Yrke Uppgifter om yrke redovisas bara för ungdomar som är klassificerade som att ha en etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden år 2014 och som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 2010/11. Yrkesuppgifterna kommer från yrkesregistret vid SCB. Redovisningen är på 3-siffernivå, s.k. yrkesgrupper, enligt nomenklaturen Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). En uppdaterad yrkesklassificering, SSYK 2012 infördes från och med Det innebär att det inte går att göra jäm förelser med tidigare årgångar som är klassificerade enligt den tidigare yrkesklassificering (SSYK 96). Observera att om uppgiften baseras på färre än tre ungdomar, dubbelprickas den i redovisningen. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Ungefär 60 procent av dem med anknytning till arbete har en uppgift i yrkesregistret för De saknade upp gifterna har hanterats som ett svarsbortfall i en post enkät eller en intervjuundersökning. Ett uppräkningsförfarande, kalibrering, som utnyttjar hjälpinformation från register har använts för att reducera den skevhet som bortfallet kan ge upphov till. Den hjälpinformation som har använts är program i kombination med kön samt näringsgren och ovan nämnda variabeln etableringsstatus. Den uppräkningsvikt som fås från kalibreringen gör att en svarande person dels representerar sig själv och dels en del av bortfallet av yrkesuppgifter för andra personer med samma kön, utbildning, näringsgren och etableringsstatus. Uppgifter om yrke är därför behäftad med viss osäkerhet. Eftersom det kan finnas flera yrken där samma antal ungdomar arbetar kan det vara så att alla yrken inte tas med i redovisningen över de vanligaste yrkena trots att de har samma andel som ett yrke som redovisas. Ämnesinriktning på högskola/universitet Uppgifter om ämnesområde på högskola redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 2010/11 och som är klassificerade som högskole studerande år 2014 (se definition ovan). Till ämnesinriktningskategorin övrigt område hör tvärvetenskap, idrott- och friskvård, transport samt militär utbildning. Typ av studier Uppgifter om typ av studier redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 2010/11 och är klassificerade som i övriga studier år 2014 (se definition ovan). Uppgifter om studerande är enligt registret för personer i utbildning där vissa utbildningar kan saknas. Därför kan vissa uppgifter om utbildning saknas.
Vad ungdomar gör efter Elprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Energiprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Teknikprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Byggprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf4/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Medieprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Teknikprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Energiprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter gymnasieskolan
Avdelningen för analys Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (1) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Denna handlar om vad ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåret 200/0 gjorde under åren 20 201.
Läs merPM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?
1 (13) PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? Från och med hösten 14 publicerar uppgifter om vad ungdomar gör ett, tre och fem år efter gymnasieskolan. Redovisningen handlar än så länge om elever
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan. Upplysningar.
Befolkning & välfärd 2006 nr 1 Tema: Utbildning Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan Upplysningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Harald Theorin Telefon:
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07
PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående
Läs merKommunal vuxenutbildning
Skolverket har i uppdrag att årligen följa upp övergången till arbetsmarknad och annan sysselsättning efter avslutade vuxenstudier. Nedan redovisas en första uppföljning av sysselsättning bland elever
Läs merTEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan
TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2015 Report 2015:1 Establishment
Läs merEtablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2016 efter avslutad gymnasieskola
Skolverket PM Dokumentdatum: 201-11-22 Dnr: 201:0020 1 (1) Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 201 efter avslutad gymnasieskola Skolverket publicerar årligen statistik över vad ungdomar
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08
PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12
PM Enheten för utbildningsstatistik 2012-12-20 Dnr 71-2012-33 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10
PM Enheten för utbildningsstatistik 2010-12-20 Dnr 71-2010-4 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merEtableringen på arbetsmarknaden och fortsatta studier år efter avslutad kommunal vuxenutbildning
1 (2) Etableringen på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 201 201 efter avslutad kommunal vuxenutbildning har sedan år 201 i årliga rapporter utifrån måttet etableringsstatus följt upp etableringen
Läs mer21 Verksamhet efter utbildning Activity after education
21 Verksamhet efter utbildning Activity after education Sida/ Page Tabell/ Table 414 Inledande text Text 416 21.1 Verksamhet 1991 2000, året efter av- Activity 1991 2000 the year after leaving gångsåret
Läs merSökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19
Skolverket 1 (10) Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19 I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram inför läsåret 2018/19, samt andelen som var behöriga respektive
Läs merLandareal: 767 kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Gagnef Landareal: 767 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Staffanstorp Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 221 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merMandat i kommunfullmäktige Partier Antal mandat vid valet Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna 1
Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 226 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
Läs merLandareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 200. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Kävlinge Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 200 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Kiruna Landareal: 19 155 kvkm Invånare per kvkm: 1 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merRedovisning av del 5 i uppdrag om utveckling av kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning
Regeringskansliet Utbildingsdepartementet 1 (9) Redovisning av del 5 i uppdrag om utveckling av kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning Dnr U2010/2145,5767/GV, U2011/1694,5439,6237/GV, U2012/757/GV (1
Läs merLandareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 310. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 310 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014
Utbildningsstatistikenheten 2014-12-18 1 (10) Dnr 2014-12-19: Information har tillkommit (s 3) 2015-01-19: Genomsnittligt betygspoäng (s 6-10) har korrigerats samt antal elever på IB (s.1) Betyg och studieresultat
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Kiruna Landareal: 19 155 kvkm Invånare per kvkm: 1 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 1 649 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 235 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Essunga Landareal: 235 kvkm Invånare per kvkm: 24 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merKommunal vuxenutbildning
I det följande dokumentet redovisas en uppföljning av sysselsättning och annan aktivitet bland elever som avslutade sina studier inom den kommunala vuxenutbildningen år 2011. Totalt fanns under år 2011
Läs merLandareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 459 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 79 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merNationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010
Enheten för utbildningsstatistik 2 Oktober 20 1 (16) Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 20 I gymnasieskolan och komvux skriver eleverna nationella prov i kurserna Engelska A och B,
Läs merLandareal: 432 kvkm Invånare per kvkm: 35. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 432 kvkm Invånare per kvkm: 35 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 421 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 421 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Järfälla Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 383 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merInriktning Kommun Kommunkod
Skolblad avseende Brytstugevägen 2 25461 HELSINGBORG Tel Fax wwwsallybauerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Helsingborg 1283 Skolform Grundskola Skolenhetskod 128310501 Skolid
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)
Läs merKommun- och landstingsdatabasen
Vi använder cookies på den här webbplatsen. Mer om Cookies Jag accepterar Kommun- och landstingsdatabasen Vald kommun / landsting: Nynäshamn Öppna jämförelser - Gymnasieskola Resultatnyckeltal - Hemkommun
Läs merLandareal: 638 kvkm Invånare per kvkm: 87. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Uddevalla Landareal: 638 kvkm Invånare per kvkm: 87 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Tyresö Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merUtbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning
Utbildning Utbildningsnivå för befolkningen 25 64 år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning 25 44 år Utbildningsnivå Födelseland Högst för- Gymnasial Efter- Uppgift gymnasial gymnasial saknas Kv
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Arvika Landareal: 1 649 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11
PM Enheten för utbildningsstatistik 2011-12-20 Dnr 71-2011-14 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merNationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011
Enheten för utbildningsstatistik 10 November 20 1 (17) Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 20 I gymnasieskolan och komvux skriver eleverna nationella prov i kurserna Engelska A och
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,68. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Landareal: 4 224 kvkm Invånare per kvkm: 0,68 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,93. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 2 764 kvkm Invånare per kvkm: 0,93 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,4 1,2 1,0 0,8 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Oskarshamn Landareal: 1 047 kvkm Invånare per kvkm: 26 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 0, 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,96. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Dorotea Landareal: 2 765 kvkm Invånare per kvkm: 0,96 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Örnsköldsvik Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merSökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Sökande till gymnasieskolan 2015 - En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli s officiella statistik över vilka gymnasieprogram ungdomar har
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik PM Datum: 2017-12-21 Dnr: 2017:01340 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017 PM Skolverket 2 (22) Innehåll Sammanfattning... 3 Betyg och studieresultat
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Örnsköldsvik Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Hallsberg Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Ovanåker Landareal: 1 873 kvkm Invånare per kvkm: 6 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Sala Landareal: 1 167 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 1 873 kvkm Invånare per kvkm: 6 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 599 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Mönsterås Landareal: 5 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 679 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Sävsjö Landareal: 6 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merUtlandsstudier vad händer sedan?
Utlandsstudier vad händer sedan? 2018-03-14 CSN och SCB 2 Utlandsstudier vad händer sedan? Bosättning - Var bosätter sig de utlandsstuderande efter studierna? Sysselsättning och etablering - Påverkas sysselsättning
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Landareal: 1 122 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 133. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Kungsbacka Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 133 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Laxå Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Nordanstig Landareal: 1 370 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Ovanåker Landareal: 1 873 kvkm Invånare per kvkm: 6 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merDet här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016
Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016 I Öppna jämförelser - Gymnasieskola sammanställer SKL årligen indikatorer som beskriver gymnasieskolans resultat med utgångspunkt i skolans
Läs merLandareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Laxå Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Landareal: 2 630 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 20. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Finspång Landareal: 1 055 kvkm Invånare per kvkm: 20 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 197. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 197 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg
Läs merLandareal: 674 kvkm Invånare per kvkm: 21. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 674 kvkm Invånare per kvkm: 21 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Smedjebacken Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 12 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År
Läs mer1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen
1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?
Läs merLandareal: 638 kvkm Invånare per kvkm: 87. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Uddevalla Landareal: 638 kvkm Invånare per kvkm: 87 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 421 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Gnosjö Landareal: 421 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,67. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 4 224 kvkm Invånare per kvkm: 0,67 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Landareal: 1 699 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs mer