Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. februari 2014

Transkript

1 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi februari 2014

2 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats och analyserats av Enheten för Analys vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: Kontaktuppgifter Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för Analys Per Bark tfn e-post: per.bark@lansstyrelsen.se - 2 -

3 Inledning Framtidsutsikterna för den svenska ekonomin är försiktigt positiv. Hushållen står väl rustade med goda reallöneökningar under de senaste åren och konsumtionen förväntas bidra positivt till BNPutvecklingen. Vidare fortsätter näringslivet att se positivt på konjunkturutveckling där Konjunkturinstitutets barometer visar att företagens bedömning om nuläge och framtid präglas av optimism. Efter några turbulenta år i omvärlden har läget stabiliserats och därmed ökar förhoppningen om en ökad exportefterfrågan framöver. Enligt Nordea ljusnar läget i samtliga regioner, men Mälardalen förväntas ha högst tillväxt och drar därigenom ifrån övriga riket under de närmaste åren. Arbetsmarknaden i Stockholms län (och Sverige) förväntas ha en god utveckling under året. I december presenterade till exempel Arbetsförmedlingen sin prognos där arbetslösheten förväntas minska och antalet sysselsatta öka under Samtidigt är matchningsproblematiken på arbetsmarknaden en fortsatt stor utmaning och säkerligen ett område som kommer att aktualiseras under ett valår som Sammanfattning Sysselsättningen i Stockholms län beräknas till 70,6 procent. Under fjärde kvartalet 2012 låg sysselsättningen på 69,7 procent. Under det senaste året har antalet sysselsatta ökat med personer. Det är framförallt en ökning av antalet inrikes födda kvinnor som ligger bakom den starka sysselsättningsutvecklingen. Arbetslösheten i Stockholms län uppgår till 6,1 procent, vilket motsvarar personer. Antal personer berörda av varsel minskade kraftigt under fjärde kvartalet. Såväl nyföretagandet som antalet konkurser ökade marginellt under Antalet personer som varslades om uppsägning minskade. I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag och konkurser i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal. Nyckeltal Förändring Sysselsättning (fjärde kvartalet) 70,6 % 69,7 % +0,9 p.e Arbetslöshet (fjärde kvartalet) 6,1 % 6,7 % -0,6 p.e Nystartade företag (fjärde kvartalet) % Konkurser (fjärde kvartalet) % Varsel (fjärde kvartalet) % Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen - 3 -

4 Utvecklingen på arbetsmarknaden I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån. Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik. Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren Några definitioner Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen definieras och hur förändringar ska tolkas. Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i förhållande till befolkningen i åldersgruppen år (SCB). Andelen sysselsatta beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, år (SCB). Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB). Antalet sysselsatta ökade med personer Utvecklingen under fjärde kvartalet 2013 visar på en stärkt arbetsmarknad i Stockholms län. Arbetskraften, sysselsättningen och antalet arbetade timmar ökade jämfört med fjärde kvartalet I riket som helhet har antalet sysselsatta ökat med drygt personer under det senaste året. 1 Det innebär att antalet sysselsatta uppgår till drygt 4,7 miljoner. I Stockholms län ökade antalet sysselsatta med personer vilket innebär att regionen svarade för hälften av rikets sammanlagda sysselsättningsökning. Det motsvarar en ökning av antalet sysselsatta med knappt tre procent. Det kan jämföras med knappt en procent i övriga riket, se diagram 2. Bortsett från 2008 är det den högsta sysselsättningsökning (på årsbasis) som uppmätts. Det som drar upp sysselsättningen är framförallt en ökning bland inrikes födda kvinnor. Knappt av sysselsättningsökningen förklaras av en ökning av antalet anställda. Andelen sysselsatta i Stockholms län uppgår därmed till 70,6 procent och regionen har fortsatt högst sysselsättning av samtliga län. Trots en god utveckling för kvinnor har män (72,4 procent) alltjämt en högre sysselsättning än kvinnor (68,8 procent). I övriga riket beräknas andelen till 64,2 procent 2 vilket är signifikant lägre än i Stockholm. Om övriga riket hade samma sysselsättningsgrad som Stockholms län hade fler varit 1 Under tidsperioden 2012 K4 till 2013 K4 2 Inkluderas Stockholms län uppgår andelen sysselsatta i riket som helhet till 65,6 procent - 4 -

5 sysselsatta. En delförklaring till regionens höga sysselsättning är länets gynnsamma åldersprofil. Regionen har en stor andel av sin befolkning i en ålder där sysselsättningen är som allra högst. Avslutningsvis kan det konstateras att Västra Götaland (66,3 procent) har en högre sysselsättning än Skåne (63,4), se diagram 1. 74% 72% 70% Stockholms län 5% 4% 3% 68% 66% 64% V. Götaland Övriga riket (ex. AB län) 2% 1% AB län Övr. riket 62% Skåne -1% 60% -2% 58% -3% -4% 2005 K K K K K4 Diagram 1. Andel sysselsatta (15-74 år) i storstadsregionerna och övriga riket, 2005 K K4. Källa: SCB/AKU 2006 K K K K K4 Diagram 2. Förändring av antal sysselsatta i Stockholms län och övriga riket under senaste året. Källa: SCB/AKU Av övriga län har Gävleborg (60 procent) och Örebro (60,4) lägst medan Jönköping (68,8) och Halland (67,7) har högst sysselsättning, se bilaga är undersysselsatta Av sysselsatta personer uppger (eller sju procent) att de är undersysselsatta. Det innebär att de kan och vill arbeta mer 3. I övriga riket är kvinnor i högre utsträckning än män undersysselsatta. I Stockholms län kan en sådan inte skillnad noteras, se diagram 3 och 4. Uppdelat på ålder framgår det att ungdomar svarar för omkring av antalet undersysselsatta vilket är omkring 16 procent av sysselsatta ungdomar. För personer 25 år eller äldre uppgår andelen undersysselsatta till knappt sex procent, se diagram 5 och 6. Stockholm Övriga riket Även när det gäller tidsbegränsade anställningar är ungdomar (15-24 år) överrepresenterade. Knappt hälften av sysselsatta ungdomarna har en tidsbegränsad anställning vilket kan jämföras elva procent bland personer som kvinnor män kvinnor män Diagram 3 & 4. Antal undersysselsatta kvinnor och män i Stockholms län och övriga riket, 2013 K4. Källa: SCB 3 Det som mäts är upplevd undersysselsättning, en person kan (teoretiskt) jobba 40 timmar per vecka men ändå räknas som undersysselsatt - 5 -

6 är 25 år eller äldre. Andelen med tidsbegränsad anställning är ungefär densamma i Stockholms län som i övriga riket. Sedan 2009 har antalet med tidsbegränsad anställning ökat mer än antalet sysselsatta. Tidigare studier har visat att personer som blir arbetslösa ofta kommer från en tidsbegränsad anställning % % % % % % 2009 K K K K K K4 Tidsbegr. anställda, år Tidsbegr. anställda, år Undersysselsatta, år Undersysselsatta, år Diagram 5. Antal tidsbegränsat anställda och undersysselsatta i Stockholms län, 2009 K K4. Källa: SCB Diagram 6. Andel tidsbegränsat anställda och undersysselsatta i Stockholms län, 2009 K K4. Källa: SCB Stark sysselsättningsutveckling bland inrikes födda kvinnor Sysselsättningen bland inrikes födda kvinnor har ökat från 69,5 procent till 72 procent under det senaste året, se diagram 7. Den positiva utvecklingen förklarar en stor del av regionens totala sysselsättningsökning. Bland inrikes födda män var förändringen marginell och sysselsättningen beräknas till 73,7 procent. När det gäller utveckling bland utrikes födda är nivån mer eller mindre oförändrad. Kvinnornas sysselsättning uppgår till 60,1 procent och männens till 68,2 procent. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor uppgår därmed till knappt tolv procentenheter medan skillnaden mellan männen är 5,5 procentenheter. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 64 % (-0,2) utrikes födda När det gäller nettoökningen av antal sysselsatta så svarar utrikes födda för drygt 40 procent av ökningen sedan 2009 i Stockholms län. Motsvarande mönster där utrikes födda svarar för en stor ,9 % (+1,4) Inrikes födda 68,2 % (+0,4) 73,7 % (+0,3) 60,1 % (-0,6) 72 % (+2,5) alla män kvinnor Diagram 7. Sysselsättning bland inrikes och utrikes födda, 2013K4 i Stockholms län. Källa: SCB

7 del av nettoökningen i antalet sysselsatta kan observeras i övriga riket. Det innebär att antalet inrikes födda som är sysselsatta ökat med sex procent medan motsvarande ökning för utrikes födda är knappt 15 procent, vilket till stor del förklaras av att den demografiska gruppen 4 utrikes födda ökar i en snabbare takt. Fortsatt positiv utveckling i huvudstaden Antalet sysselsatta i Stockholms stad har ökat med under den senaste tolvmånadersperioden. Andelen sysselsatta beräknas därmed till 73,9 procent vilket kan jämföras med 72,7 procent under fjärde kvartalet Stockholm stad fortsätter därmed att dra upp länets sammanlagda sysselsättning och skillnaden till övriga länet uppgår numera till 5,7 procentenheter. Stockholms stad (och övriga länet) har även en högre sysselsättning än övriga storstadskommuner. Skillnaden med Malmö och Göteborg är 10 respektive 8,6 procentenheter, se diagram % 74 % Stockholms stad 100' 90' Stockholms stad 72 % 70 % 68 % Övriga länet 80' 70' 60' Malmö + Gbg 38' 66 % 64 % 62 % 60 % Göteborg Malmö 50' 40' 30' 20' Göteborg Malmö 58 % 10' 2005 K K K K K K K K K K4 Diagram 8. Andel sysselsatta i storstadskommunerna och i övriga länet, 2005 K K4. Källa: SCB/AKU Diagram 9. Förändring av antalet sysselsatta (tusentals), kumulativ utveckling med basen 2005 K4. Källa: SCB/AKU Via en enkel överslagsräkning kan det konstateras att gapet till Stockholm stad skulle slutas om arbetsgivarna Malmö och Göteborg stad fördubblade antalet anställda (lite drygt), under förutsättning att rekryteringen sker via arbetslösa och personer utanför arbetskraften 5. Studerar man den kumulativa utvecklingen sedan 2005 (se diagram 9) har antalet sysselsatta ökat med i Stockholm. Det är fler än i Malmö och Göteborg tillsammans. Andelen arbetslösa uppgår till 6,1 procent i Stockholms län Antalet personer (15-74 år) i Stockholms län som inte arbetar uppgår till (knappt 2,5 miljoner i riket som helhet). Denna grupp utgörs dels av arbetslösa, dels av personer utanför 4 Det vill säga befolkningen i åldersintervallet år oavsett anknytning till arbetsmarknaden 5 Malmö stad sysselsätter omkring personer och Göteborg stad personer - 7 -

8 arbetskraften som t.ex. pensionärer och studerande. Som andel av befolkningen tyder utvecklingen på att denna grupp minskat med en knapp procentenhet under det senaste året, I riket som helhet uppgår antalet arbetslösa till personer. Av dessa svarar storstadsregionerna för drygt Stockholms län svarar i sin tur för personer av samtliga arbetslösa, vilket är lägre än regionens arbetsmarkandsandel. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Övriga riket (ex AB län) Skåne Stockholms län V. Götaland V. Götaland Stockholms län Skåne 1% K K K K K K K K K K4 Diagram 10. Arbetslöshet i storstadsregionerna och övriga Diagram 11. Antal arbetslösa i storstadsregionerna riket, 2005 K K4. Källa: SCB och i övriga riket 2005 K K4. Källa: SCB Uttryckt i förhållande till arbetskraften beräknas arbetslösheten till 6,1 procent 6. Vid sidan av Gotland och Halland noterar regionen därmed den tredje lägsta arbetslösheten. Arbetslösheten är vidare lägre än i storstadsregionerna Västra Götaland (7,9 procent) och Skåne (9,4), se diagram 10 och 11. I övriga riket uppgår arbetslösheten till 7,9 procent 7. Stockholms stad har samma arbetslöshetsnivå som länet (6,1) medan Malmö och Göteborg har en arbetslöshet på 11,2 respektive 9,9 procent. Se bilaga 2 för arbetslöshets- och sysselsättningsstatistik för övriga län. Arbetslösheten för kvinnor och män Som framgått ovan så har kvinnorna i Stockholms län haft en starkare sysselsättningsutveckling än männen på ett års sikt. Jämfört med föregående kvartal (tredje kvartalet) tycks kvinnorna även haft en god utveckling även när det gäller arbetslöshet. Inte sedan några kvartal under har kvinnornas estimerade arbetslöshet varit lägre. Region Stockholms län Skåne Västra Götaland totalt män kvinnor 6,1 % 9,4 % 7,9 % 6,3 % 10,1 % 7,9 % 5,9 % 8,7 % 7,9 % Övr. riket (ex AB län) 7,9 % 8,1 % 7,7 % Tabell 2. Arbetslösheten bland kvinnor och män i storstadsregionerna och i övriga riket, 2013 K4. Källa: SCB Under det fjärde kvartalet uppgår männens arbetslöshet till 6,3 procent och kvinnornas till 5,9 procent, se tabell 2. Både männen och kvinnorna har en lägre arbetslöshetsnivå än övriga 6 Under motsvarande kvartal 2012 uppgick arbetslösheten till 6,7 procent 7 Riket som helhet har en arbetslöshet på 7,4 procent - 8 -

9 storstadsregioner. Avslutningsvis har arbetslöshetstidens längd ökat för männen vilket tyder på att det är korttidsarbetslösa som framförallt stått för nettoutflödet ur arbetslösheten. Det är förhållandevis ganska små skillnader i arbetslöshet mellan utrikes födda kvinnor och män, se diagram 12 och 13. Mot bakgrund av att utrikes födda män har en betydligt högre sysselsättning än utrikes födda kvinnor är annars den intuitiva känslan att kvinnor bör ha en klart högre arbetslöshet än männen. Förhållandet med små skillnader förklaras av att utrikes födda kvinnor i högre utsträckning än män befinner sig utanför arbetskraften. Det är visserligen sant även för inrikes födda men differensen är klart högre bland utrikes födda. I Stockholms län befinner sig 31 procent av utrikes födda kvinnor utanför arbetskraften medan motsvarande andel bland männen är 23 procent. Mätt som andel som inte arbetar (det vill säga arbetslösa och personer utanför arbetskraften) uppgår utrikes födda kvinnors andel till 40 procent medan 32 procent av männen inte är sysselsatta. 9% Inrikes födda 20% Utrikes födda 8% 18% 7% 16% 6% 14% 5% 4% 3% 12% 10% 8% 6% 2% 4% 1% 2% 2009 K K K K K K K K K K4 män (sthlm) kvinnor (sthlm) män (övriga riket) kvinnor (övriga riket) Diagram 12. Arbetslöshet bland inrikes födda, kvinnor och Diagram 13. Arbetslöshet bland utrikes födda, kvinnor män, i Stockholms län och övriga riket, 2009 K K4. och män, i Stockholms län och övriga riket, 2009 K4 - Källa: SCB 2013 K4. Källa: SCB Arbetslösheten bland ungdomar i Stockholms län uppgår till 15,2 procent att jämföra med 19,5 procent under motsvarande kvartal Bland kvinnorna är arbetslösheten 12,1 procent, vilket kan jämföras med ungdomsarbetslösheten bland män som beräknas till 18,6 procent. Räknat i personer uppgår antalet arbetslösa ungdomar till , varav ungefär hälften är heltidsstuderande. Andelen arbetslösa i kombination med att de inte är heltidsstuderande är med andra ord lägre än 15,2 procent. Precis som i andra grupper är ungdomsarbetslösheten högre i övriga riket än i Stockholms län. Färre personer berörda av varsel Under 2013 varslades totalt personer om uppsägning i Stockholms län. Det är färre än under Motsvarande nedgång kan noteras i övriga riket. Studerar man enbart det fjärde kvartalet halverades antalet personer som berördes av varsel, vilket förklaras av en kraftig - 9 -

10 uppgång under 2012 års sista tre månader. Nedgången under det sista kvartalet förklarar hela nedgången för helåret I januari 2014 varslades knappt personer om uppsägning. Det är drygt 20 procent lägre (eller drygt 300 färre) än under 2012 års första månad. Mot bakgrund av lägre varselnivåer är det rimligt att anta att inflödet till arbetslöshet under inledningen av 2014 kommer att vara något lägre - ceteris paribus än under föregående år. Samtidigt så svarar varsel för en mindre del av inflödet än t.ex. en tidsbegränsad anställning som löpt ut. Den inomregionala bilden De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa består av öppet arbetslösa och personer i program, se bilaga 1 för mer information. Inom länet är arbetslösheten lägst i Danderyd, Vaxholm, Vallentuna, Täby och Ekerö, se karta 1 och tabell 3. Ingen av kommunerna i övriga riket har lägre arbetslöshet än dessa fem stockholmskommuner. Under det senaste året har arbetslösheten sjunkit i merparten av länets

11 kommuner och ökat i några enstaka. Sammantaget är utvecklingen därmed positiv men inga större upp- eller nedgångar kan noteras i någon av länets kommuner. Vaxholm, Nynäshamn, Tyresö, Österåker och Norrtälje har mot den bakgrunden haft den starkaste utvecklingen medan arbetslösheten har ökat mest i Järfälla, Lidingö och Botkyrka. Södertälje (14,2 procent), Botkyrka (12,6) och Järfälla (8,8) är de kommuner med en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Sett till samtliga kommuner i riket är det bara sju kommuner som en högre arbetslöshet än Södertälje och 26 kommuner som har en högre arbetslöshet än Botkyrka. Landskrona (16,2 procent), Haparanda (15,5) och Trollhättan (15,3) har högst av samtliga kommuner. Av de fem stockholmskommuner som har lägst arbetslöshet har Danderyd, Vaxholm, Vallentuna och Täby även lägst arbetslöshet bland utrikes födda. Generellt har kommunerna i länet en lägre arbetslöshet bland utrikes födda än andra kommuner och skillnaderna mot övriga riket är större när det gäller utrikes födda än arbetslösheten i sin helhet. Som illustration på det kan det nämnas att av de 35 kommuner i riket som har lägst arbetslöshet bland utrikes födda ligger 16 i Stockholms län. Bilden är densamma om man tittar på andelen arbetslösa ungdomar. Den kommun i länet som har högst ungdomsarbetslöshet (Södertälje) ligger ändå på den övre delen om man sorterar Sveriges kommuner efter hur hög ungdomsarbetslösheten är. Konkurser och nystartade företag Under 2013 startades företag i Stockholms län. Det är marginellt fler (165) än under 2012, men färre än under rekordåret Samtidigt startades det fler företag i Stockholms län än det sammanlagda antalet i Skåne och Västra Götaland, se diagram 14. Jämfört med 2012 sjönk nyföretagandet svagt i såväl Skåne och Västra Götaland. I övriga riket (exklusive storstadsregionerna) sjönk nyföretagandet något mer (fem procent). Tittar man däremot på fjärde kvartalet 2013 så ökade nyföretagandet i Stockholm (8 procent), Skåne (4), Västra Götaland (3) och övriga riket (1), se tabell 4. Se bilaga 4 för nyföretagande i länets kommuner. 26' 24' 22' 20' 18' 16' 14' 12' 10' 8' 6' 4' 2' Stockholms län Skåne + V. Götaland Övr. riket (ex storstadsregioner) Diagram 14. Antal nystartade företag i storstadsregionerna och riket, , i tusentals. Källa: Bolagsverket Region Stockholm Skåne Övriga riket Riket Antal 2013 K4 Antal 2012 K Förändring 8 % 4 % V. Götaland % 1 % 4 % Tabell 4. Antal nystartade företag 2013 K4 och 2012 K4 i storstadsregionerna och riket. Källa: Bolagsverket

12 Drygt företag försattes i konkurs Under 2013 försattes företag i konkurs i Stockholms län. Det är en marginell ökning (två procent), men mindre än i Skåne, Västra Götaland och övriga riket. Däremot, om man enbart studerar det fjärde kvartalet var utvecklingen gynnsammare i Stockholms län än i övriga storstadsregioner, se tabell 5. För såväl helåret som sista kvartalet svarade regionen för ungefär en tredjedel av rikets samtliga konkurser. I Stockholms län svarade branscherna byggindustri (453), företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (297) och detaljhandel (184) för flest antal konkurser 8. Region Stockholm Skåne Antal 2013 K4 Antal 2012 K Förändring 3% -4% 53 av företagen som försattes i konkurs hade 20 eller fler anställda. Sammantaget sysselsatte de konkursdrabbade företagen drygt vilket är färre än under Även om antalet företagskonkurser och anställda i dessa företag enbart i marginell utsträckning kan fungera som förklaringsfaktor till inflödet i arbetslöshet är utvecklingen ändå en liten V. Götaland % Övriga riket indikation på ett något lägre inflöde framgent. Rikets samtliga företagskonkurser hade sammantaget knappt anställda vilket är ungefär samma antal som Riket % -3% Tabell 5. Antal konkurser i storstadsregionerna och övriga riket. Källa: Bolagsverket 8 Avser helåret

13 Övrigt i korthet Åtta Stockholmskommuner bland de tio kommuner med högst medianinkomst 2012 låg medianinkomsten på kronor. Det är drygt två procent högre än 2011 och drygt 20 procent högre än Medianinkomsten var högst i Stockholms län ( ) och lägst på Gotland ( ). För männen i Stockholms län uppgick medianinkomsten till drygt och för kvinnor till knappt kronor. Tio procent av befolkningen hade en inkomst på minst i Stockholms län. Motsvarande andel i övriga riket är fyra procent, se diagram 15 och tabell % Inkomstklass AB län Övr. riket 25 % 0 tkr 1-99 tkr % tkr tkr % tkr tkr % 5 % Stockholms län Övriga riket tkr tkr tkr Totalt tkr 1-99 tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Diagram 15. Andel av befolkningen (20-64 år) i respektive inkomstklass (tusentals) i Stockholms län och övriga riket, Källa: SCB Tabell 6. Antal i respektive medianinkomstklass. Källa: SCB Den starkaste utvecklingen under 2000-talet svarar Kiruna och Pajala för. Det förklaras till stor del av gruvindustrins högkonjunktur under den aktuella tidsperioden. I Stockholms län har Vaxholm haft den starkaste inkomstutvecklingen under 2000-talet. Högst medianinkomst har invånarna i Danderyd och Täby kommun. Vid sidan av Lomma och Kiruna är samtliga kommuner bland de tio kommuner med högst inkomst belägna i Stockholms län. Länets befolkning ökade med under de tre första kvartalen Under de tre första kvartalen ökade länets befolkning med till I riket som helhet ökade befolkningen med drygt till Befolkningsökningen i länet är därmed i nivå med utvecklingen under de tre första kvartalen Flyttnettot uppgick till knappt personer, varav var ett positivt flyttnetto från utlandet. Flyttnettot med utlandet ligger därmed något lägre än under 2012, men födelseöverskottet ligger högre än under Alla kommuner i länet hade en folkökning under årets första tre kvartal. Mätt i antal svarade Stockholms stad för den högsta ökningen (knappt ) följt av Sundbyberg (drygt 1 400). I förhållandet till sin befolkningsstorlek ökade Sundbyberg mest av alla kommuner. Den 19 februari presenteras statistiken för helåret

14 Mälardalen förväntas ha högst tillväxt de kommande åren I februari presenterade Nordea sin regionala konjunkturrapport, se tabell 7. Den visar att Sveriges ekonomi växlar upp och ekonomin tar fart i samtliga regioner. Mälardalen antas ha den högsta tillväxten fram till En del av detta beror på att regionen gynnas särskilt av den nuvarande expansiva finans- och penningpolitik som förväntas ha effekter på hushållens konsumtion. Det gynnar regionerna som Mälardalen med en tyngdpunkt i tjänstenäringar. Bruttoregionprodukt Prognos Mälardalen 1,6 1,7 3,1 3,0 Sydsverige 0,6 1,7 2,1 2,2 Västsverige 1,0 0,6 2,3 2,3 Övriga riket 0,2 0,2 1,7 1,8 Totalt, Sverige BNP 0,9 1,0 2,4 2,4 Tabell 7. Prognos över BRP- och BNP-utvecklingen till och med Källa: Nordea

15 Bilaga 1 Kort om arbetsmarknadsstatistik Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik som ska användas. Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för befolkningen i åldern år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i arbetskraften. I Stockholms län var ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande, sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga av länets befolkning definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös. Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,706 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,6 procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte befolkningen) vilket under fjärde kvartalet 2013 uppgick till 6,1 procent. På grund av att den relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras. Befolkningen (15-74 år) I arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Studerande Pensionärer I arbete Frånvarande Sjuka Övriga Semester Sjukdom Föräldrarledig Övriga skäl Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, fjärde kvartalet Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer. Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på antalet anställningar. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger

16 på kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och eftersom det inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det innebär att statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som korttidsindikator. Arbetskraftsundersökningens precision Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning och inte en totalundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen. Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen. Arbetsförmedlingens statistik täcker av naturliga skäl inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet år medan Arbetsförmedlingen har år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten. En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön, utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program. Revidering av AKU I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier uppdateras. Uppdateringen avser och sker med anledning av en förbättrad beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden är fortsatt god

17 Bilaga 2 Arbetslöshet och sysselsättning per län Län Arbetslöshet Sysselsättning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms län 6,3 % 5,9 % 6,1 % 72,4 % 68,8 % 70,6 % Uppsala län 6,2 % 6,4 % 6,3 % 68,3 % 62,9 % 65,6 % Södermanland 8,5 % 6,9 % 7,8 % 64,4 % 61,2 % 62,8 % Östergötlands län 8,7 % 7,7 % 8,2 % 65,3 % 59,4 % 62,4 % Jönköpings län 6,0 % 6,9 % 6,4 % 70,1 % 65,3 % 67,8 % Kronobergs län 8,2 % 5,3 % 6,9 % 67,8 % 66,1 % 67,0 % Kalmar län 6,2 % 6,6 % 6,4 % 63,3 % 59,3 % 61,3 % Gotlands län 4,5 % 6,2 % 5,3 % 68,9 % 59,8 % 64,5 % Blekinge län 9,3 % 6,1 % 7,9 % 63,8 % 59,0 % 61,4 % Skåne län 10,1 % 8,7 % 9,4 % 66,0 % 60,9 % 63,4 % Hallands län 5,5 % 6,0 % 5,8 % 69,6 % 65,7 % 67,7 % V. Götalands län 7,9 % 7,9 % 7,9 % 68,7 % 63,8 % 66,3 % Värmlands län 7,5 % 9,6 % 8,5 % 65,9 % 58,8 % 62,5 % Örebro län 10,1 % 8,5 % 9,4 % 63,9 % 57,0 % 60,4 % Västmanlands län 6,6 % 11,4 % 8,9 % 68,9 % 59,8 % 64,4 % Dalarnas län 7,3 % 8,6 % 7,9 % 65,5 % 62,0 % 63,8 % Gävleborgs län 10,0 % 8,8 % 9,5 % 61,6 % 58,2 % 60,0 % Västernorrland 6,7 % 5,8 % 6,3 % 66,7 % 60,3 % 63,6 % Jämtlands län 6,6 % 5,7 % 6,2 % 64,5 % 62,1 % 63,4 % Västerbottens län 8,3 % 6,8 % 7,6 % 68,2 % 58,7 % 63,5 % Norrbottens län 7,4 % 4,6 % 6,2 % 64,0 % 59,8 % 62,0 % Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, 2013 K4. Källa: SCB/AKU

18 Bilaga 3 Arbetslösa i länets kommuner Kommun kvinnor män öppet arbetslösa i program totalt öppet arbetslösa i program totalt Botkyrka 7,9 % 5,8 % 13,7 % 7,1 % 4,6 % 11,6 % Danderyd 1,8 % 0,7 % 2,5 % 1,7 % 0,6 % 2,3 % Ekerö 2,1 % 1,1 % 3,2 % 2,2 % 0,9 % 3,1 % Haninge 4,6 % 2,9 % 7,5 % 4,8 % 2,6 % 7,4 % Huddinge 3,9 % 2,8 % 6,6 % 4,2 % 2,6 % 6,8 % Järfälla 6,3 % 2,5 % 8,8 % 5,9 % 2,9 % 8,8 % Lidingö 2,4 % 1,3 % 3,8 % 2,5 % 1,2 % 3,7 % Nacka 3,2 % 1,6 % 4,8 % 3,1 % 1,8 % 4,9 % Norrtälje 2,3 % 2,5 % 4,8 % 3,0 % 2,3 % 5,2 % Nykvarn 2,7 % 1,8 % 4,5 % 3,1 % 1,8 % 4,9 % Nynäshamn 4,0 % 2,7 % 6,6 % 3,9 % 2,9 % 6,8 % Salem 3,2 % 2,1 % 5,3 % 3,2 % 2,2 % 5,4 % Sigtuna 4,7 % 2,5 % 7,3 % 4,7 % 2,4 % 7,1 % Sollentuna 3,6 % 1,6 % 5,2 % 3,5 % 1,6 % 5,1 % Solna 4,1 % 1,6 % 5,7 % 3,6 % 1,7 % 5,3 % Stockholm 4,3 % 2,4 % 6,7 % 4,6 % 2,4 % 7,0 % Sundbyberg 5,5 % 2,8 % 8,3 % 5,6 % 2,8 % 8,4 % Södertälje 8,2 % 7,4 % 15,6 % 7,2 % 5,8 % 13,0 % Tyresö 2,9 % 1,6 % 4,4 % 3,1 % 1,6 % 4,7 % Täby 2,1 % 0,9 % 3,0 % 2,1 % 0,8 % 3,0 % Upplands-B 5,0 % 2,7 % 7,6 % 4,5 % 2,2 % 6,7 % Upplands V. 3,7 % 2,5 % 6,2 % 4,4 % 2,4 % 6,8 % Vallentuna 1,7 % 1,1 % 2,8 % 1,9 % 1,1 % 3,1 % Vaxholm 1,8 % 0,8 % 2,6 % 1,6 % 0,8 % 2,4 % Värmdö 2,6 % 1,5 % 4,1 % 2,9 % 1,5 % 4,4 % Österåker 2,1 % 1,2 % 3,3 % 2,6 % 1,6 % 4,2 % AB län 4,2% 2,5% 6,7% 4,3% 2,4% 6,8% Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, januari Källa: Arbetsförmedlingen

19 Bilaga 4 Nystartade företag i länets kommuner Kommun Förändring antal procent Botkyrka % Danderyd % Ekerö % Haninge % Huddinge % Järfälla % Lidingö % Nacka % Norrtälje % Nykvarn % Nynäshamn % Salem % Sigtuna % Sollentuna % Solna % Stockholm % Sundbyberg % Södertälje % Tyresö % Täby % Upplands Väsby % Upplands-Bro % Vallentuna % Vaxholm % Värmdö % Österåker % Stockholms län % Tabell B4. Antal nystartade företag 2012 och 2013 i länets kommuner. Källa: Bolagsverket

20 Bilaga 5 Medianinkomst (2012) i länet kommuner Kommun Medianinkomst kvinnor och män män kvinnor Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Riket Tabell B5. Medianinkomst i länets kommuner 2012, år (boende i Sverige hela året). Källa: SCB

21