Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. februari 2015

Transkript

1 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi februari 2015

2 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats och analyserats vid Avdelningen för Tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: Rapportförfattare/Kontaktuppgifter: Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för tillväxt Per Bark Mobil: e-post: per.bark@lansstyrelsen.se - 2 -

3 Sänkta tillväxtprognoser Den ekonomiska utvecklingen i världens största ekonomier har överlag varit svagare än vad som tidigare prognosticerats. Det gäller inte minst Japan, medan Kinas tillväxttakt är den lägsta på nästan ett kvarts sekel. För Europa och framförallt euroområdet förväntas utvecklingen vara fortsatt svag under Trots sjunkande oljepriser (till följd av ett ökat utbud) aviserade Internationella valutafonden (IMF) att organisationen sänker sin globala tillväxtprognos för åren på grund av den låga globala aktiviteten. USA är ett betydelsefullt undantag. Tillväxten har tagit fart och under 2014 skapades närmare tre miljoner nya jobb, vilket är den största ökningen sedan Avslutningen av 2014 var dessutom starkare än inledningen. Utsikterna för 2015 har förbättrats och mycket talar för en fortsatt stark ekonomisk tillväxt och sysselsättningsutveckling. I Sverige fortsätter regeringen att skriva ned utsikterna för den svenska tillväxten. Den senaste BNPprognosen ligger nu på 2,1 procent för Regeringen bedömer även att de offentliga finanserna kommer att visa underskott under hela mandatperioden. Därutöver har affärsbanker som t.ex. Swedbank reviderat ned prognosen till strax över två procent. Efter att det framförallt har varit hushållen och den privata konsumtionen som drivit på tillväxten under de senaste åren är förväntningarna nu att företagen i större utsträckning kommer att bidra till aktiviteten via export och investeringar. Samtidigt bör det påpekas att den svenska ekonomin (mätt i BNP-tillväxt) har haft och bedöms fortsatt ha - åtminstone på kort sikt - en bättre utveckling än EU28 och euroområdet 1. På det regionala planet fortsätter flertalet indikator att peka i rätt riktning. Handelskammarens konjunkturindikator pekar till exempel på en starkare konjunktur än normalt och aktiviteten är fortsatt högre i Stockholm än i övriga riket. På arbetsmarknaden fortsätter antalet sysselsatta att öka och i näringslivet ökar nyföretagandet medan företagskonkurserna minskar. Sammanfattning Antalet sysselsatta i Stockholms län har ökat med personer på ett års sikt. Sysselsättningsgraden beräknas till 70,9 procent vilket kan jämföras med 64,6 procent i övriga riket. Utrikes födda män har haft en stark sysselsättningsutveckling. Under det fjärde kvartalet hade utrikes födda män i Stockholms län en högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket. Antalet arbetslösa räknas till personer vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,3 procent. Under 2014 ökade nyföretagandet med tre procent medan antalet konkurser minskade med sju procent. Regionens näringsliv ökade sin omsättning (0,4 procent), men inte i samma utsträckning som tidigare kvartal. Länets befolkning ökade med personer under Stockholm stad hade den största ökningen i absoluta tal och Sundbyberg den största i förhållande till sin befolkningsstorlek. 1 Se t.ex. European Economic Forecast Winter 2015 (KOM) - 3 -

4 I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag, konkurser och näringslivets omsättning i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal. Nyckeltal Referensperiod Förändring Sysselsättning fjärde kvartalet 70,9 % 70,6 % 0,3 p.e Arbetslöshet fjärde kvartalet 6,3 % 6,1 % 0,2 p.e Omsättning tredje kvartalet m m 0,4 % Nystartade företag fjärde kvartalet % Konkurser fjärde kvartalet % Varsel fjärde kvartalet % Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen Utvecklingen på arbetsmarknaden I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB). Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik. Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren Några definitioner Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen definieras och hur förändringar ska tolkas. Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i förhållande till befolkningen i åldersgruppen år (SCB). Andelen sysselsatta beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, år (SCB). Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB). Antalet sysselsatta har ökat med personer på ett års sikt Antalet sysselsatta har ökat med personer eller 1,9 procent på ett års sikt. Antalet sysselsatta i uppgår därmed till personer. Det är männen som svarar för ökningen. Utvecklingen innebär att andelen sysselsatta (15-74 år) beräknas till 70,9 procent vilket kan jämföras med 70,6 procent under det fjärde kvartalet 2013, se diagram 1 & 2. Män (73,6 procent) har fortsatt en högre För helåret 2014 uppgick sysselsättningen i Stockholms län till 70,4 procent, vilket kan jämföras med 70,3 procent år I övriga riket beräknades sysselsättningen till 65 procent 2014 jämfört med 64,4 procent föregående år

5 sysselsättning än kvinnor (68,2). Skillnaderna mellan kvinnor och män är på ungefär samma nivå i länet som i övriga riket. I övriga riket ökade antalet sysselsatta med personer 2 eller 1,2 procent. Därmed svarade Stockholms län för en tredjedel av den totala sysselsättningstillväxten. Det är något lägre än den genomsnittliga andelen under de senaste åren, men ändå högre än om ökningen speglade regionens arbetsmarknadsstorlek. Andelen sysselsatta i övriga riket uppgår därmed till 64,6 procent 3, vilket kan jämföras med 64,2 procent Om övriga riket hade haft samma sysselsättningsgrad som Stockholms län hade antalet sysselsatta varit fler. 74% 1 400' 72% Stockholms län 1 200' Stockholms län 70% 1 000' 68% 66% 64% V. Götaland 800' 600' V. Götaland Skåne 62% Övriga riket (ex. AB län) Skåne 400' 60% 200' 2005 K K K K4 Diagram 1. Andel sysselsatta i storstadsregionerna och övriga riket, 2005 K K4. Källa: SCB/AKU 2005 K K K K4 Diagram 2. Antal sysselsatta (tusentals) i storstadsregionerna, 2005 K K4. Källa: SCB/AKU I jämförelse med storstadsregionerna Västra Götaland (66,6 procent) och Skåne (63,4) har Stockholm alltjämt en högre sysselsättning. Vid sidan av Stockholms län har Halland (70,3 procent) och Jönköping (69,1) en hög andel sysselsatta, medan det omvända kan konstateras om Blekinge (60,1), Gävleborg (60,3) och Gotland (61,3). Störst skillnad i sysselsättningen mellan kvinnor och män har Östergötland, följt av Gotland. Se bilaga 2 för samtliga län. Av de sysselsatta i länet uppger personer - eller 6,5 procent - att de är undersysselsatta, vilket är i nivå med antalet 2013 och med andelen i övriga riket 4. Fördelningen mellan kvinnor och män är fortsatt jämn i Stockholms län, men i övriga riket är antalet undersysselsatta kvinnor fler än antalet män. Förväntad utveckling under 2015 Den samlade bedömningen för framtiden i Stockholms län är försiktigt positiv. Arbetsförmedlingen uppskattar att antalet sysselsatta kommer att öka med under Det är visserligen lägre än den prognos som presenterades i våras, men det är ändå i nivå med den genomsnittliga 2 Inkluderas Stockholms län uppgick ökningen till personer 3 Inkluderas Stockholms län uppgår sysselsättningen till 66 procent i riket som helhet 4 I riket som helhet är undersysselsatta - 5 -

6 sysselsättningsökningen under det senaste decenniet. Under 2015 förväntas sysselsättningsökningen särskilt att drivas på av branscherna byggverksamhet, vård/omsorg och utbildning. En ökning i den storleksordningen skulle öka sysselsättningsgraden marginellt. Avslutningsvis kan det konstateras att den så kallade rekryteringsgraden 5 är fortsatt högre i länet än i riket som helhet. Rekryteringsgraden definieras som andelen lediga jobb av antalet anställda och uppgick till 1,9 i Stockholms län och till 1,5 i riket som helhet. Det visar på att aktiviteten - i jämförelse med övriga riket - är högre i regionen. Den högre aktiviteten kan förklaras av att rekryteringsgraden är betydligt högre inom tjänstenäringarna - som dominerar regionens näringsliv och arbetsmarknad - än inom övriga branschgrupper. Trots en hög rekryteringsaktivitet visar Företagens villkor och verklighet att 23 procent av företagen i Stockholm uppger att tillgången till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för företagets tillväxt och utveckling. Även Handelskammaren visar i sin Stockholmsbarometern att 26 procent av företagen upplever brist på arbetskraft, vilket är en ökning jämfört med föregående kvartal. I branscherna data och byggindustrin är andelen som upplever brist ännu högre. Resultaten ligger i linje med andra undersökningar och vittnar om bristande matchningseffektvitet på arbetsmarknaden, vilket är en av regionens stora utmaningar. Flest sysselsatta inom finans- och företagstjänster Finans- och företagstjänster 7 sysselsatte lite drygt personer under det fjärde kvartalet i Stockholms län, se tabell 2. Det är därmed den största näringsgrenen med omkring en fjärdedel av samtliga sysselsatta, se diagram 3. Det är också den näringsgrenen som tillsammans med Informations- och kommunikationstjänster 8 (IKT) har störst överrepresentation i länet i förhållande till riket som helhet. På fem års sikt har antalet anställda inom finans- och företagstjänster ökat med omkring personer, medan antalet sysselsatta inom till exempel tillverkning (knappt ) är mer eller mindre oförändrad. Diagram 3. Sysselsättningens fördelning över näringsgrenarna i Stockholms Tabell 2. Antal sysselsatta per näringslän och i riket som helhet, 2014 K4. Källa: SCB/AKU gren, 2014 K4. Källa: SCB/AKU 5 Hämtas från den Konjunkturstatistik över vakanser (KV) 6 Ges ut av Tillväxtverkan och kan laddas hem via tillvaxtverket.se 7 SNI-koder SNI-koder

7 Stark sysselsättningsutveckling bland utrikes födda Den långsiktiga trenden är att utrikes födda utgör en allt större andel av antalet sysselsatta utgjorde till exempel personer som var födda i ett annat land 21 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län. I slutet av 2014 var nästan var fjärde sysselsatt född i ett annat land. En stor del av detta förklaras med att andelen utrikes födda ökar i befolkningen som helhet. Som referens kan det nämnas att i övriga riket är omkring 15 procent av samtliga sysselsatta utrikes födda. Under det senaste året har sysselsättningen bland utrikes födda ökat med knappt personer i Stockholms län. Det innebär att utrikes födda svarar för i stort sett för hela sysselsättningsökningen (netto) i Stockholms län under det senaste året. Den kraftiga ökningen är större än befolkningsökningen vilket innebär att sysselsättningsgraden ökar från 64 till 67,1 procent. Därmed ligger sysselsättningen för utrikes födda i Stockholm län i nivå med sysselsättningen för inrikes födda i övriga riket, se diagram 4. 74% 70% 66% 62% 58% 54% inrikes födda, AB län inrikes födda, övr. riket utrikes födda, AB län utrikes födda, övr. riket 2009 K K K K K K4 Diagram 4. Sysselsättning, inrikes och utrikes födda i Stockholms län och övriga riket, 2009 K K4. Källa: SCB/AKU Utrikes födda män i Stockholm har högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket Den goda utvecklingen i gruppen utrikes födda förklaras av en stark sysselsättningsutveckling bland männen. Sedan en tid har trenden varit särskilt positiv för utrikes födda män, både i riket men kanske framförallt i Stockholms län. Det har bland annat inneburit att skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda män minskat trendmässigt. Jämfört med skillnaden i efterdyningarna av finanskrisen under var skillnaden mellan inrikes och utrikes födda män liten under det fjärde kvartalet 2014, se diagram 5. 9 p.e 8 p.e 7 p.e 6 p.e 5 p.e 4 p.e 3 p.e Sammantaget ökar sysselsättningen bland utrikes födda män från 68,2 till 73 procent. Det är en ökning på 4,8 procentenheter på ett års sikt. Det är den största ökningen/minskningen på ett år för någon grupp under hela tidsserien. Mot bakgrund av den starka utvecklingen för männen är det intressant att jämföra utrikes födda män i Stockholms län med inrikes födda män i övriga riket. För inrikes födda i övriga riket är sysselsättningen i stort sett oförändrad på ett års sikt. Utvecklingen på ett års sikt för dessa två grupper innebär 2 p.e 1 p.e 2009 K K K K K1 Diagram 5. Sysselsättningsdifferens, inrikes och utrikes födda män i Stockholms län, 2009 K K4. Källa: SCB/AKU - 7 -

8 därmed att utrikes födda män i Stockholms län numera har en signifikant högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket, se diagram 6. Om detta är en tillfällig eller en mer uthållig trend återstår att se. Jämfört med utrikes födda män i övriga riket 9 uppgår differensen till drygt tretton procentenheter, till Stockholms fördel. 80% 75% 70% 65% 60% 55% 73 68,7 För utrikes födda kvinnor i Stockholm län låg sysselsättningen på 61,6 procent vilket kan jämföras med 60,1 procent under det fjärde kvartalet Utrikes födda kvinnor befinner sig fortfarande i större utsträckning än till exempel inrikes födda kvinnor eller utrikes födda män utanför arbetskraften. 50% 45% 2013 K K4 Stockholms län Övriga riket Stockholms län Övriga riket utrikes födda (män) inrikes födda (män) Diagram 6. Andel sysselsatta, inrikes och utrikes födda män i Stockholms län och övriga riket. Källa: SCB/AKU Oförändrad sysselsättning i Stockholm stad Antalet sysselsatta i Stockholms stad uppgår till knappt personer. Utvecklingen låg i linje med befolkningsökningen vilket innebär att sysselsättningsgraden lämnas mer eller mindre oförändrad (73,8 procent), se diagram 7. I övriga länet ökade antalet sysselsatta med personer och sysselsättningen beräknas därmed till 68,7 procent. Skillnaden mellan Stockholm stad och övriga länet är - trots ökningen i övriga länet - fortsatt signifikant. 76% 74% 72% 70% 68% 66% Stockholm stad Göteborg 80% 70% 60% 50% 40% 76,4 71,2 66, ,9 62,6 64% 62% 60% 58% Malmö 30% 20% 10% män kvinnor 2005 K K K K4 Stockholm stad Malmö Göteborg Diagram 7. Andel sysselsatta i storstadskommunerna, Diagram 8. Andel sysselsatta (2014K4), uppdelat på 2005K4-2014K4. Källa: SCB/AKU kvinnor och män. Källa: SCB/AKU I övriga storstadskommuner var det förhållandevis små förändringar, men det kan vara intressant att notera att skillnaden mellan andelen sysselsatta män i Stockholm och kvinnor i Malmö uppgår till drygt 16 procentenheter, se diagram 8. Om Göteborg och Malmö hade haft samma sysselsättningsgrad som Stockholm stad skulle antalet sysselsatta vara respektive fler. 9 I övriga riket uppgår andelen sysselsatta utrikes födda män till 59,7 procent. Inkluderas Stockholm är andelen 63,8 procent - 8 -

9 personer är arbetslösa Antalet arbetslösa i Stockholms län uppgår till personer. Det kan jämföras med drygt under fjärde kvartalet Av dessa var en tredjedel (27 600) heltidsstuderande. I förhållande till arbetskraften bestäms arbetslösheten därmed till 6,3 procent 10, se diagram 9 och 10. För kvinnorna uppgår andelen till 6,8 och för männen till 5,9 procent. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden 11 För helåret 2014 uppgick arbetslösheten i Stockholms län till 7,1 procent, vilket kan jämföras med 6,8 procent år I övriga riket beräknades arbetslösheten till 8,2 procent 2014 jämfört med 9,4 procent föregående år. för personer i åldern år uppgick till knappt 43 veckor medan genomsnittet för ungdomar (15-24 år) beräknas till 10 veckor. I övriga riket är knappt personer arbetslösa vilket motsvarar 7,6 procent av arbetskraften. I Västra Götaland beräknas arbetslösheten till 7,4 procent och i Skåne till 9,3, vilket är högst av samtliga län. Se bilaga 2 för övriga län. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Skåne Övr. riket (ex. AB län) V. Götaland Stockholms län 90' 80' 70' 60' 50' 40' 30' 20' 10' Stockholms län Skåne V.G 2005 K K K K4 Diagram 9. Andel arbetslösa i storstadsregionerna och övriga riket, 2005 K K4 Källa: SCB/AKU 2005 K K K K4 Diagram 10. Antal arbetslösa i storstadsregionerna, 2005 K K4 Källa: SCB/AKU I Stockholms stad uppgår arbetslösheten till 6,4 procent, vilket är i nivå med länet men lägre än i övriga storstadsregioner. I Malmö är arbetslösheten exakt dubbelt så hög (12,8 procent) medan arbetslösheten i Göteborg beräknas till 9 procent. Lägre arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda i Stockholms län Såväl inrikes (4,6 procent) som utrikes födda (11,4) har en lägre arbetslöshet i Stockholms län jämfört med övriga riket, se diagram 11 och tabell 3. Totalt uppgår antalet arbetslösa utrikes födda till personer, vilket är knappt hälften av samtliga arbetslösa. En stor utmaning för regionen handlar om att öka arbetskraftsutbudet. I ett internationellt perspektiv ligger Sverige och framförallt Stockholm förhållandevis bra till. Den största förbättringspotentialen 10 Genomsnittlig arbetslöshet för det fjärde kvartalet sedan 2005 är 6 procent 11 Avser pågående arbetslöshetsperioder 12 I riket som helhet räknas antalet arbetslösa till personer (7,3 procent) - 9 -

10 finns bland utrikes födda kvinnor. I åldern år finns det utrikes födda kvinnor i befolkningen. Av dessa är sysselsatta och arbetslösa. Övriga står utanför arbetsmarknaden. Det motsvarar 29 procent av befolkningen (i gruppen) som helhet. Bland utrikes födda män är motsvarande andel till exempel 19 procent. Att en så stor del av utrikes födda kvinnor står utanför arbetskraften förklarar varför arbetslösheten inte är högre än vad man förväntar sig, givet den låga sysselsättningsgraden. 18% 16% Utrikes/inrikes född Stockholms län Övriga riket 14% Utrikes född 11,4 16,7 12% - varav män 9,6 17,1 10% - varav kvinnor 13,3 16,1 8% 6% 4% 2% 0% Stockholms län Övriga riket totalt män kvinnor utrikes födda totalt män kvinnor inrikes födda Diagram 11. Andel arbetslösa, utrikes och inrikes födda i Stockholms län och övriga riket, 2014 K4 Källa: SCB/AKU Inrikes född 4,6 5,8 - varav män 4,6 6,2 - varav kvinnor 4,5 5,4 Tabell 3. Andel arbetslösa, utrikes och inrikes födda, 2014 K4 Källa: SCB/AKU Det finns ingen regional statistik som delar in gruppen ej i arbetskraften på en mer detaljerad nivå. Men, nationell och tidigare statistik 13 visar att andelen utrikes födda (gäller både kvinnor och män) utanför arbetskraften har minskat trendmässigt sedan Bland utrikes födda kvinnor var 34 procent utanför arbetskraften på grund av sjukdom och 30 procent var heltidsstuderande (i åldern år). Motsvarande uppgifter för männen var 39 respektive 38 procent. Bland kvinnor var 12,7 procent hemarbetande av de som var utanför arbetskraften. I övrigt var fördelningen jämn över de resterande orsakerna till varför man stod utanför arbetskraften. Bland inrikes födda var 47 procent av de som var utanför arbetskraften heltidsstuderande medan 27 procent var sjuka. 17,2 procents ungdomsarbetslöshet Antalet arbetslösa ungdomar (15-24 år) räknas till Det motsvarar 28 procent av samtliga arbetslösa (15-74 år). Därmed uppgår ungdomsarbetslösheten till 17,2 procent och det finns inga påtagliga skillnader mellan kvinnor och män. Av dessa personer är mer än hälften (14 100) heltidsstuderande. Som ofta nämnts ska heltidsstuderande ingå i det officiella arbetslöshetsmåttet, men om man räknar bort dessa är det fiktiva arbetslöshetsmåttet betydligt lägre. I övriga riket uppgår ungdomsarbetslösheten till 21,1 procent, se tabell 4. Omkring hälften (11 300) har en arbetslöshetsperiod som är fyra veckor eller kortare. Region Övriga riket - varav kvinnor - varav män Stockholms län - varav kvinnor - varav män Antal (2014 K4 ) Andel (2014 K4 ) , , , ,7 Tabell 4. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms län och övriga riket. Källa: SCB/AKU 13 Se Statistiska meddelanden AM 110 SM

11 personer varslades om uppsägning 2014 Antal personer berörda av varsel minskar för andra året i rad (på årsbasis). Det gäller såväl Stockholms län som Västra Götaland, Skåne och övriga 18 län sammantaget, se diagram 12. Totalt blev personer varslade om uppsägning i Stockholms län under I Skåne och Västra Götaland var motsvarande antal och personer. Sätter man däremot antalet varslade om uppsägning i relation till antalet sysselsatta så är skillnaderna små, se diagram 13. Det rör sig om omkring 1 procent, det vill säga att omkring en på 100 sysselsatta blev under 2014 varslade om uppsägning. Hur många av dessa varsel som sedan realiserades och hur många som faktiskt blev arbetslösa är oklart, men tidigare studier visar att det är en mindre än hälften. Det var framförallt under 2008 (hösten) och 2009 (våren) som bland annat Västra Götaland och vissa andra län hade oproportionerligt höga varseltal jämfört med till exempel Stockholm och Skåne. Diagram 12. Antal personer berörda av varsel (tusentals) i storstadsregionerna, Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 13. Personer beröda av varsel i förhållande till antalet sysselsatta, Källa: AF Det finns ingen regional statistik som visar fördelningen över näringsgrenarna, men på nationell nivå (2014) har flest antal skett inom tillverkningsindustrin (11 300) och uthyrning/fastighetsservice 14 (9 100). Under det fjärde kvartalet låg antalet varsel (3 288) i Stockholms län på ungefär samma nivå som motsvarande kvartal Den inomregionala bilden högt och lågt De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa (benämns som arbetslös nedan) består av öppet arbetslösa och personer i program, se bilaga 1 för mer information. 14 SNI-kod Under januari 2015 varslades personer om uppsägning. Det är 179 personer eller 18 procent färre än under januari

12 På ett övergripande plan är Stockholm en stark arbetsmarknadsregion, även i ett internationellt perspektiv. Få andra europeiska regioner kommer till exempel i närheten av länets sysselsättningsgrad. Här startas en tredjedel av rikets företag, och här finns var tredje snabbväxande företag och den regionala arbetsmarknaden har både spets och bredd. Samtidigt, det finns stora skillnader inom regionen. I det här sammanhanget är kommunen den lägsta geografiska enhet som behandlas, men när man bryter statistiken över stadsdelar och områden ökar skillnaderna. Danderyd, Vallentuna och Täby har lägst arbetslöshet av samtliga 290 kommuner. Sammantaget återfinns sex Stockholmskommuner bland de tio kommunerna 16 med lägst arbetslöshet. Karta 1 visar även hur det framförallt är den nordöstra delen av regionen som har en låg arbetslöshet medan arbetslösheten i den södra regionhalvan ligger på en högre nivå. Järfälla, Botkyrka och Södertälje är de kommuner i länet som har en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. När det gäller Södertälje är det bara Landskrona och Storfors som har en högre arbetslöshet, se bilaga 3 för länets kommuner. Studerar man däremot förvärvsinkomster är det ungefär 100 kommuner som har en lägre genomsnittlig förvärvsinkomst än Södertälje 17. Karta 1. Arbetslösheten (16-64 år) i länets kommuner, januari Källa: Arbetsförmedlingen Tabell 5. Arbetslösheten (16-64 år) i länets kommuner, januari Källa: AF 16 De fyra kommunerna som har lägst arbetslöshet i landet är Knivsta, Öckerö, Tjörn och Lerum 17 Avser år 2013 och i ålder år, och Botkyrka har en lägre genomsnittlig förvärvsinkomst än Södertälje

13 I figur 1 visas spridningen i arbetslöshet för utrikes födda och ungdomar (18-24 år), uppdelat på kvinnor och män. Spridningen, mätt som skillnaden mellan den kommun som har lägst respektive högst arbetslöshet, är störst i gruppen utrikes födda kvinnor. I Täby och Vallentuna uppgår arbetslösheten till 5,6 procent i den aktuella gruppen, medan i Södertälje ligger motsvarande nivå på 32,5 procent. Det är också bland utrikes födda kvinnor som länsgenomsnittet och länsmedianen är högst. Omvänt så är spridningen minst bland ungdomar (kvinnor), vilket också är den grupp som har lägst länsgenomsnitt och median. Spridning, arbetslöshet i förhållande till uppskattad arbetskraft 1% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% AB-kommun med lägst arbetslöshet Median (AB) Länet Riket AB-kommun med högst arbetslöshet Utrikes födda, kvinnor Utrikes födda, män Ungdomar, kvinnor Ungdomar, män Figur 1. Spridning av arbetslöshet bland länets kommuner i olika grupper, januari Källa: Arbetsförmedlingen Konkurser och nystartade företag Antal nystartade företag i Stockholms län under 2014 räknades till knappt Det är tre procent fler än under Utvecklingen av nyföretagandet var något starkare under det fjärde kvartalet 18 än under de första tre kvartalen. I övriga riket startades knappt nya företag under föregående år, och den relativa förändringen jämfört med 2013 var i paritet med utvecklingen i Stockholms län. Därmed svarar Stockholms län alltjämt för 35 procent av rikets samlade nyföretagande. I Västra Götaland och Skåne startades drygt respektive drygt nya företag, se diagram 14 och tabell 6. Inom länet ökade nyföretagandet i drygt hälften av kommunerna under Den största ökningen skedde i Stockholms stad (400), följt av Danderyd (84) och Järfälla (81). Uttryckt i termer av procentuell förändring ökade nyföretagandet mest i Nykvarn och Järfälla. I Södertälje minskade nyföretagandet mest i absoluta tal (-55) medan Upplands-Bro hade den svagaste procentuella utvecklingen (- 12 procent). Se bilaga 4 för samtliga länets kommuner. 18 Under det fjärde kvartalet startade nya företag. Det är fem procent fler än under motsvarande kvartal

14 30' Ref. period AB län V. Götaland Skåne Övr. 18 län 25' Övriga 18 län ' Stockolms län Δ ' 2014 K ' V. Götaland Δ 2013 K ' Skåne jan 2015 Δ jan Diagram 14. Antal nystartade företag (i 1000-tal), Tabell 6. Antal nystartade företag och förändring. Källa: Källa: Bolagsverket Bolagsverket Antalet företagskonkurser minskade med sju procent till under 2014, se tabell 7. Det är samma utveckling som i övriga riket medan minskningen var dubbelt så hög i Västra Götaland. I Skåne var minskningen marginell. Antalet anställda i de konkursdrabbade företagen var drygt 5 700, Region Konkurser (2014) Δ (procent, jmf 2013) vilket är färre än under Flest Stockholms län konkurser skedde i återigen i byggindustrin (454), följt av företagstjänster (308) 19 Skåne och Västra Götaland parti- och provisionshandel (190). Företagen Övriga riket (ex. AB län) inom byggindustrin och företagstjänster hade även flest antal anställda (1 561 respektive Tabell 7. Antal företagskonkurser 2013 och Källa: SCB 601 personer). Sett till enbart det fjärde kvartalet minskade antalet konkurser i länet med sex procent till 614. I bilaga 5 redovisas antal konkurser i länets samtliga kommuner Näringslivets omsättning ökade svagt Omsättning i Näringslivet Statistiken kring näringslivets omsättning beställs från SCB och bygger på momsregistrerade företags skyldighet att lämna uppgifter om mervärdesskatt i en separat skattedeklaration till Skatteverket. Efter ett antal kvartal med god omsättningstillväxt på ett års sikt var utvecklingen mer blygsam under det tredje kvartalet. Sammantaget ökade omsättningen i regionens näringsliv med 0,4 procent 20, se diagram 15. Återigen var det handeln som drev upp omsättningen. Totalt ökade handel sin 19 SNI-koder Fasta priser och kalenderkorrigerat jämfört med motsvarande kvartal

15 omsättning med fem procent, vilket visserligen är lägre än tidigare men utan handeln så hade omsättningen i näringslivet som helhet sjunkit. Även hotell och restaurang drog upp omsättning, men ökningen i branschen var betydligt mer blygsman än under tidigare kvartal. Omsättningsutvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik fortsätter att vara förhållandevis svag. Fyra av de fem senaste kvartalen har visat på minskad omsättning. Under det tredje kvartalet sjönk omsättningen med 2,5 procent. I riket som helhet sjönk omsättningen i näringslivet med 0,6 procent. Exkluderas Stockholm minskade näringslivets omsättning med 1,2 procent i övriga riket. Det är fjärde kvartalet i rad som utvecklingen var mer gynnsam i Stockholm jämfört med övriga riket. Diagram 15. Näringslivets omsättning i Stockholms län och övriga riket, fasta priser, kalenderkorrigerat och utveckling på ett års sikt, 2009 K K3. Källa: SCB/egen bearbetning Diagram 16. Omsättning, tjänstesektor & tillverkningsindustrin i Stockholms län, utveckling på ett års sikt, kalenderkorrigerat. Källa: SCB/egen bearbetning För första gången sedan sista kvartalet 2011 så utvecklades tillverkningsindustrin (två procent) starkare än tjänstesektorn (0,2 procent), se diagram 16. Till följd av att tillverkningsindustrin svarar för en liten del av det totala näringslivet i regionen blir effekten på aggregerad nivå förhållandevis liten. I övriga riket var utveckling för tillverkningsindustrin det omvända; omsättningen sjönk med fem procent medan tjänstesektorn utvecklades starkare (0,9 procent) än i regionen. Övrigt i korthet Positiv utveckling för regionens näringsliv Stockholms Handelskammare konstaterar i sin Stockholmsbarometern 21 att regionens näringsliv fortsätter att stärkas under det fjärde kvartalet. Den så kallade konjunkturindikatorn ökar från 23 till 25, vilket kan jämföras med genomsnittet 13 under perioden I riket som helhet ökar indikatorn med två enheter till Stockholmsbarometern går att ladda ner via; byggbranschen-fortsat-2.htm

16 I takt med förbättrad konjunktur brukar bristen på arbetskraft öka. Under fjärde kvartalet upplever 26 procent av företagen just brist på arbetskraft, vilket är fler än under föregående kvartal. I databranschen uppger nästan var tredje företag brist på arbetskraft. Även i byggbranschen uppger arbetsgivarna en större brist på kompetens än i näringslivet som helhet. De branscher som har flest nyanställningar är byggsektorn, uppdragsverksamhet och sällanköpshandeln. Ökad bruttoregionprodukt i Stockholms län Enligt preliminära beräkningar från SCB ökade bruttoregionprodukten (BRP) med 4,3 procent (löpande priser) i Stockholms län under Det kan jämföras med 2,4 procent i riket som helhet. Det var den tredje högsta tillväxten vid sidan av Gotland och Uppsala. I Skåne och Västra Götalandsregionen ökade bruttoregionprodukten med 2,1 respektive 2 procent. Det innebär att Stockholm numera svarar för 32 procent av rikets samlade BNP, se diagram 17. Den långsiktiga trenden är att regionen svarar för en allt större del av den svenska ekonomi medan t.ex. Västra Götaland och Skåne (tillsammans) minskar sin andel. Diagram 17. Stockholms län och V. Götaland och Skånes (till- Diagram 18. De fem länen med högst bruttoregion-, sammans) andel av rikets BNP, (prel.). Källa: SCB produkt per capita, 2013 (prel.). Källa: SCB Utslaget per invånare uppgår BRP per capita till , se diagram 18. Stockholm är tillsammans med Norrbotten ( ) de enda länen som har en högre bruttoregionsprodukt än riksgenomsnittet. Tillväxten per capita var visserligen klart högre än riksgenomsnittet, men lägre än i Uppsala, Gotland, Halland, Jämtland och Kalmar. En liknande bild kan konstateras kring produktivitet, mätt som BRP per sysselsatt. Stockholm har klar högst av samtliga län, men utvecklingen på ett års sikt var starkare i fem andra län

17 Befolkningen ökade med personer under 2014 Under 2014 ökade befolkningen i Stockholms län med personer 22, vilket är lägre än 2012 och 2013, se diagram 19 och tabell 8. Det innebar att folkmängden vid utgången av 2014 räknades till I Västra Götaland och Skåne ökade befolkningen med respektive personer. Stockholms stad svarade för den största befolkningsökningen (14 289), följt av Göteborg (7 900) och Malmö (5 100). Sett till sin befolkningsstorlek svarade Sundbyberg återigen för den största ökningen (3,4 procent), följt av Knivsta (3,4 procent). Alla länets kommuner ökade sin befolkning medan alla utom Norrtälje och Lidingö hade ett positivt födelseöverskott. Utvecklingen under året innebar att Järfälla passerade och Värmdö strecket. Se bilaga 6 för utvecklingen i länets samtliga kommuner. Under 2014 ökade rikets folkmängd med personer. Även om det inte var ett rekordår för Stockholms län så var det första gången som ökningen i riket var över personer under ett enskilt år. Ökningen var personer högre än det tidigare rekordåret Folkökning Folkökning Inflyttning (inrikes) Utflyttning (inrikes) Flyttnetto (utrikes) Flyttnetto (inrikes) Inflyttning (utrikes) Födelseöverskott Utflyttning (utrikes) Flyttnetto (utrikes) Flyttnetto (inrikes) Födda Döda Födelseöverskott Justering Diagram 19. Befolkningsförändringar i Stockholms län, Tabell 8. Befolkningsförändring 2014, Källa: SCB Stockholms län. Källa: SCB 293 Minskad inpendling och pendlingsnetto Antalet personer som pendlar in till Stockholms län för att arbeta minskade med 500 till drygt personer under I kombination med en ökad utpendling innebar det att pendlingsnettot minskade till drygt Antalet män som pendlar in respektive ut från länet är fler än antalet kvinnor. Generellt har länet ett positivt pendlingsnetto i samtliga branscher och åldersgrupper. I antal är nettot störst för branscherna handel och förtagstjänster. 22 Under fjärde kvartalet inledde Skatteverket en registerstädning gällande personer som saknar uppehållstillstånd och inte har inrapporterade kontrolluppgifter under de tre senaste åren. Det visar sig i statistiken som en ökad utvandring, och påverkar därmed flyttnettot med utlandet. Denna rensning kan uppskattas motsvara mellan personer

18 Starkt år för bilförsäljningen Antalet nyregistrerade personbilar i Stockholms län ökade med sex procent till under Laddhybrider och elbilar stod för den största relativa ökningen, men volymerna är små i jämförelse med till exempel bensin- och dieseldriva fordon, se tabell 9. Jämfört med 2009 som var ett mycket svagt år uppgår ökningen till nästan 50 procent. I övriga riket var ökningen jämfört med 2013 dubbelt så stor som i Stockholms län (12 procent). Sammantaget registrerades nästan bilar i riket som helhet under Drivemedel bensin diesel el elhybrid laddhybrid etanol/flex gas/flex övriga Antal 2014 Δ (jmf 2013) Tabell 9. Nyregistrerade personbilar, Stockholms län efter drivmedel, Källa: Trafikanalys

19 Bilaga 1 Kort om arbetsmarknadsstatistik Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik som ska användas. Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för befolkningen i åldern år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i arbetskraften. I Stockholms län var ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande, sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga av länets befolkning definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös. Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,709 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,9 procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte befolkningen) vilket under fjärde kvartalet kvartalet 2014 uppgick till 6,3 procent. På grund av att den relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras. Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, fjärde kvartalet Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer. Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på antalet anställningar. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger på kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och eftersom det inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det

20 innebär att statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som korttidsindikator. Arbetskraftsundersökningens precision Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen. Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen. Arbetsförmedlingens statistik täcker av naturliga skäl inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet år medan Arbetsförmedlingen har år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten. En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön, utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program. Revidering av AKU I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier uppdateras. Uppdateringen avser och sker med anledning av en förbättrad beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden är fortsatt god

21 Bilaga 2 Arbetslöshet och sysselsättning per län Län Arbetslöshet (%) Sysselsättning (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms län 5,9 6,8 6,3 73,6 68,2 70,9 Uppsala län 6,9 5,1 6 69,2 63,9 66,6 Sörmland 9 7,6 8,4 64,5 62,1 63,3 Östergötlands län 8,3 9,5 8, ,1 63,1 Jönköpings län 5,5 4,1 4,8 71,5 66,6 69,1 Kronobergs län 7,2 6,5 6, ,4 68,8 Kalmar län 5 5,8 5,4 65,3 58,9 62,1 Gotlands län 7,1 7,9 7,4 65,8 56,7 61,3 Blekinge län 9,4 6,8 8, ,1 60,1 Skåne län 10,2 8,3 9,3 65,8 60,9 63,4 Hallands län 4,8 5,4 5, ,6 70,3 V. Götalands län 7,6 7,2 7,4 68,9 64,2 66,6 Värmlands län 7 7,5 7,2 66,4 58,6 62,6 Örebro län 8,2 8,6 8,3 65, ,8 Västmanlands län 7,6 8,5 8, ,1 64 Dalarnas län 9,7 6,6 8,2 63,3 61,2 62,3 Gävleborgs län 9,5 7,6 8, ,6 60,3 V-norrlands län 6,4 7,2 6,7 68,1 59,6 64,1 Jämtlands län 8,7 6,6 7,7 64,4 65,4 64,9 Västerbottens län 8 4,5 6,4 66,9 62,9 65 Norrbottens län 7,3 8 7, ,6 61,9 Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, uppdelat på kvinnor och män, 2014 K4. Källa: SCB/AKU

22 Bilaga 3 Arbetslösa i länets kommuner Kommun kvinnor (procent) män (procent) öppet arbetslösa i program totalt öppet arbetslösa i program totalt Botkyrka 7,0 5,9 13,0 6,6 4,8 11,4 Danderyd 1,9 0,6 2,5 1,8 0,5 2,4 Ekerö 1,9 1,0 3,0 1,7 1,1 2,8 Haninge 3,9 3,0 7,0 4,3 2,6 6,9 Huddinge 3,7 2,7 6,4 3,9 2,5 6,4 Järfälla 5,5 2,8 8,3 5,7 2,8 8,5 Lidingö 2,2 1,1 3,3 2,4 1,0 3,4 Nacka 2,9 1,4 4,3 3,0 1,6 4,6 Norrtälje 2,2 1,9 4,1 3,1 2,2 5,4 Nykvarn 2,2 1,7 3,9 2,4 1,6 4,1 Nynäshamn 3,5 2,6 6,1 3,1 2,8 5,9 Salem 3,0 2,4 5,4 2,8 1,9 4,7 Sigtuna 3,7 2,4 6,1 4,1 2,2 6,3 Sollentuna 3,0 1,6 4,6 3,1 1,5 4,6 Solna 3,1 1,6 4,6 3,1 1,4 4,5 Stockholm 3,9 2,4 6,3 4,2 2,5 6,7 Sundbyberg 4,7 2,5 7,2 4,9 2,6 7,6 Södertälje 8,1 8,6 16,7 6,8 6,9 13,7 Tyresö 2,7 1,2 3,9 2,9 1,2 4,1 Täby 1,8 0,7 2,5 2,2 0,8 3,0 Upplands-Bro 4,5 2,6 7,1 4,1 2,3 6,4 Upplands Väsby 3,8 2,2 6,0 4,3 2,0 6,2 Vallentuna 1,6 0,7 2,3 1,8 1,0 2,8 Vaxholm 1,7 0,8 2,5 2,5 0,8 3,2 Värmdö 2,8 1,5 4,3 2,7 1,5 4,2 Österåker 2,3 1,2 3,5 2,7 1,4 4,1 Sthlm län 3,8 2,5 6,3 4,0 2,4 6,5 Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i förhållande till arbetskraften i länets kommuner, januari Källa: Arbetsförmedlingen

23 Bilaga 4 Nystartade företag i länets kommuner Kommun 2014 Δ 2013 (antal) Δ 2013 (%) Januari 2015 Δ jan 2013 (antal) Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Tabell B4. Antal nystartade företag i länets kommuner under 2014 och i januari Källa: Bolagsverket

24 Bilaga 5 Konkurser Kommun Δ (antal) Δ (procent) Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Länet Tabell B5. Företagskonkurser i länets kommuner, Källa: SCB

25 Bilaga 6 Befolkningsförändringar, 2014 Kommun Befolkning Folkökning Födelseöverskott Flyttnetto 23, inrikes Flyttnetto, utrikes Justering Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Riket n/a Stockholms län Tabell B6. Befolkningsförändring i länets kommuner, Källa: SCB 23 För kommuner inkluderas även in- och utflyttning till andra Stockholmskommuner