Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. december 2015

Transkript

1 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi december 2015

2 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats och analyserats vid Avdelningen för Tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: Kontaktuppgifter: Per Bark, analytiker Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för tillväxt Mobil: e-post: per.bark@lansstyrelsen.se - 2 -

3 Inledning I de större euroekonomierna var tillväxten måttlig men positiv under det tredje kvartalet. Den största uppgången redovisades i Spanien där tillväxten uppgick till 3,4 procent omräknat till årstakt. Spanien har nu haft en stark tillväxt i två år men återhämtningen på arbetsmarknaden går fortsatt långsamt med en arbetslöshet som har bitit sig fast över 20 procent. Det kan jämföras med genomsnittet i euroområdet som ligger på strax under 11 procent. I Sverige är det alltjämt bra tryck i ekonomin. Jämfört med tredje kvartalet 2014 beräknades BNPtillväxten till 3,9 procent. Det var en starkare utveckling än vad de flesta - inklusive Riksbanken - hade förväntat sig. Såväl bostadsinvesteringar som privat konsumtion drev på utvecklingen. Ett segment som går särskilt bra är konsumtion av varaktiga varor som t.ex. bilar, vilket ofta betraktas som en god och övergripande konjunkturindikator. Parallellt med den ekonomiska tillväxten är utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden positiv. AKU:s senaste kvartalsstatistik (och månadstatistik för oktober) på nationell nivå visar på ökad sysselsättning, inte minst bland utrikes födda. Dessutom sjunker arbetslösheten, särskilt bland ungdomar (15-24 år). Arbetsförmedlingens prognos för 2016 pekar på en fortsatt stark sysselsättningsutveckling i Stockholms län. Samtidigt visar Sveriges Radios undersökning att 90 procent av Sveriges kommuner tror på överskott nästa år och bara en av tio kommuner tror på ökad arbetslöshet. Även Sveriges kommuner och landsting (SKL) tror på en god utveckling under 2016 till följd av ökad sysselsättning och växande skatteunderlag. Däremot är utsikterna för 2017 mer dyster enligt SKL som prognosticerar att jobbtillväxten kommer att dämpas samtidigt som kommunala kostnader ökar. Sammanfattning Antalet sysselsatta i Stockholms län har ökat med personer på ett års sikt. Det innebär att sysselsättningen beräknas till 71,3 procent vilket kan jämföras med 66,8 procent i övriga riket. Det är framförallt fast anställda och utrikes födda kvinnor som svarar för sysselsättningsutvecklingen. Arbetslösheten i Stockholms län beräknas till 6,9 procent eller personer. Av dessa är ungdomar (15-24 år). Arbetsförmedlingens prognos pekar på ökad sysselsättning och oförändrad andel arbetslösa i Stockholms län under För första gången är den skattade arbetslösheten högre i Stockholms län jämfört med övriga riket. Skillnaden är däremot inte signifikant. Omsättningen i näringslivet fortsätter att utvecklas förhållandevis svagt. På ett års sikt uppgår förändringen till 0,6 procent vilket är fortsatt lägre än i övriga riket. Antalet nystartade företag ökar och antalet konkurser minskar jämfört med Under årets första elva månader har drygt personbilar nyregistrerats i Stockholm län. Det den högsta noteringen under hela tidsserien

4 I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag, konkurser och näringslivets omsättning i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal. Nyckeltal Referensperiod Förändring Sysselsättning Tredje kvartalet 71,3 % 70,8 % 0,5 p,e Arbetslöshet Tredje kvartalet 6,9 % 6,6 % 0,3 p.e Omsättning 1 Andra kvartalet n/a n/a 0,6% Nystartade företag Tredje kvartalet % Konkurser Tredje kvartalet % Varsel Tredje kvartalet % Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen Utvecklingen på arbetsmarknaden I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB). Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik. Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren Om inte annat anges avser AKU-statistiken tredje kvartalet Förändringen på ett års sikt är således utvecklingen jämfört med tredje kvartalet Några definitioner Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen definieras och hur förändringar ska tolkas. Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i förhållande till befolkningen i åldersgruppen år (SCB). Andelen sysselsatta beräknas som antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, år (SCB). Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB). 1 Omsättningen i näringslivet avser andra kvartalet 2015 jämfört med andra kvartalet 2014 (kalender- och inflationsjusterat) - 4 -

5 Antalet sysselsatta har ökat med personer Under perioden beräknas den genomsnittliga procentuella ökningen 2 av antalet sysselsatta i Stockholms län till två procent 3. I Skåne och Västra Götaland är motsvarande ökningstakt 1,4 respektive 1,1 procent. I övriga riket beräknas den årliga ökningstakten till 0,8 procent. Arbetade timmar 2015 K K3 Alla (miljoner/vecka) 30,9 30,7 Kvinnor 14,1 13,6 Män 16,8 17,0 Källa: SCB/AKU Under det senaste året har antalet sysselsatta (15-74 år) i Stockholms län ökat med personer eller 1,9 procent. Det innebär att utvecklingen på ett års sikt ligger i linje med genomsnittet sedan Utvecklingen förklaras genom en ökning av antalet sysselsatta (utrikes födda) kvinnor och fast anställda. Antalet sysselsatta i Stockholms län uppgick därmed till under det tredje kvartalet. Andelen sysselsatta bestäms till 71,3 procent 4, jämfört med 70,8 procent vid motsvarande tidpunkt föregående år. Det är fortsatt en högre nivå än storstadsregionerna Västra Götaland (68,9 procent) och Skåne (66,5), se diagram 1 och 2. Män (73,5 procent) har - trots en god sysselsättningsutveckling bland kvinnor - alltjämt en högre sysselsättning än kvinnor (69,1) och arbetar fler antal timmar. 72% Stockholm 1 400' 70% 1 200' Stockholm 68% 66% 64% V. Götaland Övriga riket Skåne 1 000' 800' 600' 400' V. Götaland Skåne 62% 200' 2005 K K K K K K K K K K K K3 Diagram 1. Sysselsättning i storstadsregionerna och övriga riket Diagram 2. Antal sysselsatta i storstadsregionerna i (ex Stockholms län), 2005 K K3. Källa: SCB/AKU 1000-tal, 2005 K K3. Källa: SCB/AKU I riket som helhet ökade antalet sysselsatta med knappt personer. I likhet med Stockholms län är det kvinnorna som svarar för ökningen. Sammantaget beräknas sysselsättningsgraden till 67,8 procent, men om Stockholm exkluderas uppgår sysselsättningen till 66,8 procent. Halland (72,1 procent), Stockholm och Jönköping (71,2) har högst skattad sysselsättning medan det omvända gäller för Gävleborg (62) och Södermanland (62,6). Se bilaga 2 för länsuppdelad sysselsättningsstatistik. I Stockholm stad uppgår sysselsättningsgraden till 74 procent. Det är högre än i övriga länet (69,3 procent) och jämfört med övriga storstadskommuner Göteborg (70) och Malmö (66,2.) Sett över tid 2 Compound Annual Growth Rate (CAGR) 3 Uppdelat på inrikes och utrikes födda så täcker statistiken enbart Under den perioden har den årliga tillväxttakten för inrikes och utrikes födda uppgått till 1,3 respektive 3,8 procent 4 Det är också den högst skattade sysselsättningen under tidsperioden, men det är inte signifikant - 5 -

6 har sysselsättning i Stockholm stad gått i sidled sedan ett mycket starkt år Sysselsättningsgraden är dock högre jämfört med tidsseriens första år (2005). Den nationella AKU-statistiken för oktober visar på en fortsatt god sysselsättningsutveckling är undersysselsatta I riket som helhet minskar antalet undersysselsatta med nästan personer till drygt personer. Det motsvarar en andel på 5,5 procent av samtliga sysselsatta 6. Motsvarande utveckling kan noteras i Stockholms län där antalet undersysselsatta minskat med knappt personer på två års sikt, vilket ger en andel på 5,2 procent, se diagram 3 och 4. I antal är personer undersysselsatta i Stockholm län. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn, men ungdomar (15-24 år) är överrepresenterade i såväl länet som i övriga riket. Diagram 3. Antal (1 000-tal) undersysselsatta i Stockholms län, 2009 K K3. Källa: SCB/AKU Diagram 4. Andel undersysselsatta i Stockholms län och övriga riket, 2015 K3. Källa: SCB/AKU 7,5 procent högre sysselsättning bland inrikes födda Inrikes födda (73,3 procent) har en högre sysselsättning än utrikes födda (65,8). En starkt bidragande anledning till den förhållandevis stora skillnaden är framförallt en låg sysselsättning bland utrikes födda kvinnor. På ett års sikt har däremot utvecklingen varit positiv för gruppen utrikes födda kvinnor. Sammantaget ökade sysselsättningen för gruppen med drygt personer till drygt Sysselsättningsgraden beräknas därmed till 61,4 procent, se diagram 5 och tabell 2. Det är fortsatt klart lägre än bland männen, men samtidigt högre jämfört med utrikes födda kvinnor i övriga riket och i nivå med utrikes födda män i övriga riket. 5 På ett års sikt har antalet sysselsatta ökat med personer. Nationell data redovisas varje månad medan regional statistik redovisas på kvartalsnivå 6 5,6 procent om Stockholms län exkluderas från riket - 6 -

7 80% Sysselsättning (procent) Stockholms län Övriga riket 70% 60% 50% 40% utrikes födda - varav män - varav kvinnor 65,8 57,9 70,9 61,4 61,4 54,7 30% 20% 10% Stockholms län Övriga riket Inrikes födda - varav män - varav kvinnor 73,3 68,6 74,4 70,3 72,1 66,9 män kvinnor män kvinnor utrikes födda inrikes födda Diagram 5. Sysselsättning i Stockholms län och övriga riket, inrikes och utrikes födda (2015 K3 ). Källa: SCB Tabell 2. Sysselsättning i Stockholms län och övriga riket, inrikes och utrikes födda (2015 K3 ). Källa: SCB Utrikes födda män i Stockholms län (70,9 procent) har fortsatt en högre skattad sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket (70,3), men skillnaden är inte längre - till skillnad från förra vintern - signifikant. 83 procent har en fast anställning Bland anställda har 83 procent en fast anställning. Det innebär att 17 procent eller personer har en tidsbegränsad anställning i Stockholms län, se diagram 6. Andelen är i nivå med övriga riket. Antalet personer med en tidsbegränsad anställning har ökat personer sedan Som andel av antalet anställda kan däremot bara marginella förändringar noteras i såväl riket som Stockholm. I ett längre perspektiv (sedan 1980-talet) visar däremot nationell data att andelen ökat, men främst i samband med krisen på 1990-talet. En uppdelning av de tidsbegränsat anställda på kön visar att kvinnor utgör en majoritet. Bland anställda ungdomar (15-24 år) uppgår andelen med en tidsbegränsad anställning till drygt hälften. En tidsbegränsad anställning är också vanligare bland utrikes födda, men det är framförallt en följd av att inrikes födda män i lägre utsträckning än övriga har en tidsbegränsad anställningsform, se diagram 7. Så kallad flödesstatistik på nationell nivå 7 visar att tidsbegränsade anställningar är en vanlig ingång till arbete. Bland arbetslösa och personer utanför arbetskraften som blir sysselsatta påföljande kvartal har 80 procent en tidsbegränsad anställning. Av personer med en tidsbegränsad anställning är det omkring 10 procent som övergår till en fast anställning nästkommande kvartal 8. 7 Avser 2014, läs mer i Statistiskt meddelande AM 110 SM Om den andelen appliceras på Stockholms län så innebär det att omkring personer går från tidsbegränsat till fast anställning varje kvartal - 7 -

8 20% 15% kvinnor män alla utrikes födda alla män kvinnor 20 % 10% 5% kvinnor 0% 2005 K K K K K K3 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 6. Andel tidsbegränsat anställda i Stockholms län, Diagram 7. Andel tidsbegränsat anställda, inrikes och 2015 K3. Källa: SCB/AKU utrikes födda i länet. Genomsnitt senaste fyra kvartalen. Källa: SCB/AKU Förväntad utveckling under 2016 Arbetsförmedlingen bedömer att utvecklingen på arbetsmarknaden kommer vara fortsatt stark i Stockholms län under Sammantaget förväntas antalet sysselsatta öka med personer 9. Den prognosticerade utvecklingen är därmed starkare än det genomsnittliga utfallet de senaste åren och Stockholm förväntas ha den högsta procentuella sysselsättningstillväxten av samtliga län. Den förväntade uppgången är bred, men jobbtillväxten bedöms vara särskilt stark för t.ex. byggbranschen, hotell- och restaurang, personliga och kulturella tjänster, finansiell verksamhet, företagstjänster och offentlig förvaltning. Att utbudet av arbetskraft inte möter efterfrågan i kvalitativa termer är (och har länge varit) en av regionens stora utmaningar. En avklarad gymnasieutbildning är ofta en förutsättning för anställning. De yrken som Arbetsförmedlingen bedömer vara så kallade överskottsyrken (utbudet högre än efterfrågan) har i generella termer den gemensamma nämnaren att utbildningskraven är lägre, medan det omvända gäller för så kallade bristyrken. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar fortsätter framförallt den offentliga tjänstesektorn att uppleva brist. Sammantaget uppger 57 procent av arbetsgivarna inom den offentligt drivna verksamheten att de har upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Det är en liten ökning jämfört med i våras och den högsta andelen under hela tidsserien ( ). Bland de privata arbetsgivarna är bristen fortsatt hög, men oförändrad jämfört med i våras vilket betyder att 37 procent upplevt brist. inrikes födda alla män 15,3 % 6,9 procents arbetslöshet i Stockholms län Antalet arbetslösa i Stockholms län uppgick till personer under det tredje kvartalet. Det kan jämföras med vid motsvarande tidpunkt I förhållande till arbetskraften beräknas 9 Prognosen över sysselsatta baseras på RAMS (SCB) och inte på AKU - 8 -

9 arbetslösheten därmed till 6,9 procent 10, se diagram 8 och 9. För inrikes födda uppgick arbetslösheten till 4,7 och för utrikes födda till 13 procent. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden 11 är mer eller mindre oförändrad (knappt 42 veckor) för personer 25 år eller äldre. 17 procent har en arbetslöshetsperiod som är kortare än en månad vilket kan jämföras med 53 procent bland arbetslösa ungdomar. En dryg tredjedel (35 procent) har en arbetslöshetsperiod som är minst ett halvår, vilket är en oförändrad andel jämfört med I övriga riket minskade arbetslösheten med en procentenhet - motsvarande personer - till 6,4 procent. Det innebär att övriga rikets graf för första gången 12 under hela tidsserien korsar Stockholms graf. I Skåne och Västra Götaland sjunker arbetslösheten med 1,1 respektive 1,6 procentenheter. I Västra Götaland är antalet Till och med oktober hade personer varslats om uppsägning i Stockholms län. Det är en minskning med sex procent jämfört med Sett till tredje kvartalet var minskningen ännu kraftigare (15 procent). Stockholm följer därmed utvecklingen i övriga riket. arbetslösa nästan färre än under Det är den kraftigaste minskningen för någon av storstadsregionerna under hela tidsperioden. Som referens kan det nämnas att den största ökningen skedde mellan 2008 och 2009 då antalet arbetslösa ökade med nästan personer i Västra Götaland. 10% 9% 8% Skåne Övriga riket 100' 90' 80' Stockholm 7% 70' 6% 5% 4% Stockholm V. Götaland 60' 50' 40' Skåne V. Götaland 3% 30' 2% 20' 1% 10' 2005 K K K K K K K K K K K K3 Diagram 8. Andel arbetslösa i storstadsregionerna och övriga Diagram 9. Antal arbetslösa (i tusental) i storstadsriket (ex Stockholms län), 2005 K K3. Källa: SCB/AKU regionerna, 2005 K K3. Källa: SCB/AKU Att antalet arbetslösa minskar med nästan personer eller med 1,6 procentenheter i Västra Götaland är anmärkningsvärt. Den goda arbetslöshetsutvecklingen avspeglar sig dock inte i ökad sysselsättning i någon större utsträckning vilket tyder på ett nettoutflöde från arbetskraften. För parallellt med en sjunkande arbetslöshet ökar antalet personer utanför arbetskraften med personer. Halland (3,4 procent) och Jönköping (4,1) har lägst medan Blekinge (8,4), Skåne (8,2) och Örebro (8,1) hör till de regioner som har högst arbetslöshet. Se bilaga 2 för övriga län. 10 Arbetslösheten bland kvinnor och män var 6,8 respektive 6,9 procent 11 Avser pågående arbetslöshetsperiod 12 Skillnaden är däremot inte statistiskt signifikant - 9 -

10 Enligt Arbetsförmedlingens prognos förväntas antalet arbetslösa att öka marginellt under 2016, vilket i relativa termer innebär en oförändrad nivå jämfört med arbetslösa ungdomar Antalet arbetslösa ungdomar (15-24 år) i Stockholms län räknas till personer. Det är i stort sett oförändrat jämfört med Av dessa är personer heltidsstuderande. I förhållande till arbetskraften uppgår arbetslösheten därmed till 17,2 procent (19,8 för män och 14,8 för kvinnor), se diagram 10 och 11. Det kan jämföras med övriga riket där ungdomsarbetslösheten sjunker till 15,7 procent. 25% 35' alla 20% 15% 10% 5% män kvinnor alla 30' 25' 20' 15' 10' 5' män kvinnor 2009 K K K K K K K K3 Diagram 10. Ungdomsarbetslöshet (15-24 år), kvinnor och män Diagram 11. Antal arbetslösa ungdomar (15-24 år), i Stockholms län. Källa: SCB kvinnor och män i Stockholms län. Källa: SCB Bland utrikes födda ungdomar (29,2 procent) är arbetslösheten nästan dubbelt så hög som bland inrikes födda (15,5). Arbetslösheten i länets kommuner högst och lägst De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa (benämns som arbetslös nedan) består av öppet arbetslösa och personer i program, se bilaga 1 för mer information. I Stockholms län finns såväl de kommuner som har lägst (Vaxholm och Danderyd) respektive högst (Södertälje) arbetslöshet bland rikets samtliga kommuner. Det vittnar om en stor inomregional spridning. Stockholm stad har i kraft av sin storlek flest antal arbetslösa (drygt personer) vilket motsvarar 44 procent av länets totala antal arbetslösa. I mindre kommuner som Vaxholm och Nykvarn uppgår

11 antalet arbetslösa till personer. På ett års sikt har utvecklingen varit mest gynnsam i Sundbyberg och Botkyrka medan det omvända kan konstateras om Sigtuna och Södertälje. Se bilaga 3 för andel arbetslösa fördelat på kommun och kön. Karta 1. Arbetslösheten indelat i grupper i länets kommuner, oktober Källa: Arbetsförmedlingen Tabell 3. Arbetslöshet i länets kommuner, oktober Källa: Arbetsförmedlingen I början av december uppdateras den så kallade registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) vilket möjliggör mer detaljerade beskrivningar av arbetsmarknadsutvecklingen i såväl regioner som kommuner. Den kan dock inte användas för att spegla den konjunkturella utvecklingen eftersom statistiken släpar efter och täcker Det kan dock konstateras att Södertälje är en viktig arbetsplatskommun. För även om arbetslösheten är hög i Södertälje är kommunen vid sidan av Stockholm och Solna den kommun i länet som har flest arbetsplatser (dagbefolkningen). Totalt arbetar personer i Södertälje, vilket innebär att enbart 16 kommuner i Sverige har en större så kallad dagbefolkning än Södertälje. Södertälje är också den kommun i Stockholms län som har klart störst andel av sin produktion inom industrin

12 Under 2014 har Sundbyberg ökat sin dagbefolkning med 14 procent. Det är en jobbtillväxt som ingen av rikets övriga 289 kommuner ens kommer i närheten av. Totalt har antalet jobb ökat i 162 medan den har minskat i 128 kommuner. I länet har den procentuella jobbtillväxten - vid sidan av Sundbyberg - varit särskilt god i Solna (5 procent) följt av Täby (4). I sju av länets kommuner (Upplands Väsby, Vallentuna, Lidingö, Vaxholm, Norrtälje, Sigtuna och Nynäshamn) minskade antalet arbetstillfällen under Ökat nyföretagande, sjunkande antal konkurser Under årets första elva månader har det startats knappt företag i Stockholms län. Det är en ökning med fem procent jämfört med motsvarande period 2014, se diagram 12 och tabell 4. Stockholm stad svarar för en stor del av ökningen. I riket som helhet startades knappt företag, vilket fler än Det innebär vidare att regionen svarade för 36 procent av det samlade nyföretagandet. Sett enbart till det tredje kvartalet startades företag i Stockholms län vilket motsvarar en ökning på sex procent. Under förutsättning att inget dramatiskt inträffar under årets sista månad kommer antalet nystartade företag 2015 att vara det näst högsta under tidsserien. I såväl Skåne som Västra Götaland ligger nyföretagandet på samma nivå som Bland kommunerna i Stockholms län ökar nyföretagandet i en majoritet av kommunerna, se bilaga januari - november december Referensperiod Stockholms län Skåne V. Götaland jan-nov jan-nov (procent) K K (procent) Diagram 12. Antal nystartade företag i Stockholms län, Tabell 4. Antal nystartade företag (2014 och 2015) i Källa: Bolagsverket storstadsregionerna. Källa: Bolagsverket Under årets tre första kvartal har färre än företag försatts i konkurs, se diagram 13. Alla tre kvartal under 2015 har haft minst antal konkurser jämfört med samtliga motsvarande kvartal för samtliga år. Under det tredje kvartalet noterades 365 företagskonkurser. Det kan t.ex. jämföras med 446 under det tredje kvartalet Fördelat per bransch har byggindustri (307) följt av informationsoch kommunikationsteknologi (209) och företagstjänster 13 (111) stått för flest antal konkurser under SNI-kod

13 Sammantaget har personer varit anställda i de konkursdrabbade företagen. Det är nästan personer färre än under motsvarande period Flest antal anställda fanns i byggindustrin (779) och inom företagstjänster (308). Se bilaga 5 för konkurser i länets kommuner. Diagram 13. Antal företagskonkurser i Stockholms län per kvartal, Diagram 14. Antal anställda (1 000-tal) i konkurs Källa: SCB drabbade företag, Stockholms län. Källa: SCB Svag utveckling av näringslivets omsättning Omsättning i Näringslivet Statistiken kring näringslivets omsättning beställs från SCB och bygger på momsregistrerade företags skyldighet att lämna uppgifter om mervärdesskatt i en separat skattedeklaration till Skatteverket. Omsättningen i Stockholms näringsliv fortsätter att utvecklas förhållandevis svagt. Kalenderkorrigerat uppgick tillväxten under andra kvartalet och på ett års sikt till 0,6 procent, räknat i fasta priser. Nu var visserligen jämförelsekvartalet (andra kvartalet 2014) ovanligt starkt, men omsättningen har utvecklats svagt sedan andra halvan av Till följd av regionens näringsgrensprofil är det framförallt tjänstesektorn som determinerar utvecklingen. Mot den bakgrunden kan det konstatateras att eftersom tjänstesektorn utvecklats negativt under andra kvartalet och för tredje kvartalet i rad så har näringslivet som helhet utvecklats svagare än genomsnittet för tidsserien. Diagram 15. Omsättningen i näringslivet, fasta priser och kalenderkorrigerat. Källa: Bearbetning av SCB:s statistik Diagram 16. Omsättn. i tjänstesektorn, fasta priser och kalenderkorrigerat. Källa: Bearbetning av SCB:s statistik

14 Omsättningen minskar visserligen i mindre utsträckning (0,4 procent) än under fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015, men siffrorna är fortsatt röda och betydligt lägre än genomsnittet för tidsserien. Informations- och kommunikationsteknologi utgör ett positivt undantag och branschen ökar sin omsättning med drygt fyra procent. Samtidigt går tillverkningsindustrin bra och omsättningen ökar förhållandevis kraftigt. Men, till följd av industrins låga representation i regionen blir genomslaget i näringslivet som helhet - trots den positiva utvecklingen - beskedligt. En annan bransch som går starkt är byggindustrin där omsättningen ökar kraftigt. I övriga riket är utvecklingen mer positiv. Näringslivet som helhet ökar med 3,8 procent, och det är framförallt tjänstesektorn som bidrar till utvecklingen. Övrigt i korthet Inbromsad folkökning Under årets tre första kvartal har befolkningen i Stockholms län ökat med personer 14, varav personer under det tredje kvartalet. Det är en inbromsning jämfört med tidigare år och den lägsta ökningen sedan Motsvarande period 2014 ökade exempelvis befolkningen med knappt personer. I riket som helhet ökade befolkningen till och med 30 september med personer. Befolkningen har ökat i alla länets kommuner under årets tre första kvartal. Stockholm stad svarade för den största ökningen (9 515), medan motsvarande ökning för Göteborg och Malmö uppgick till och personer. I Stockholms län svarade Sundbyberg (3,6 procent) följt av Nykvarn (2,1) och Solna (2) för den största relativa befolkningsökningen. I Danderyd ökade befolkningen med 0,4 procent, vilket var lägst av samtliga 26 kommuner. Utvecklingen innebar vidare att Nykvarn har passerat och Solna invånare medan Sollentuna lär passera invånare under det fjärde kvartalet. Se bilaga 6 för utvecklingen i alla länets kommuner under årets första tre kvartal. Stockholmsbarometern visar på stärkt ekonomi Enligt Handelskammaren stärktes konjunkturen i Stockholm under det tredje kvartalet. Den så kallade Stockholmsbarometern ökade med 3,1 enheter till 106,2 (det historiska genomsnittet uppgår till 100). Det är det högsta värdet på över fyra år. Såväl företagen som hushållen är mer positiva jämfört med det andra kvartalet, men det är framförallt de förstnämnda som bidrar till Stockholmsbarometerns positiva utveckling. Trots en positiv utveckling bland hushållen så har skillnaden mellan näringsliv och hushållen inte varit större sedan finanskrisen. Bland de branscher som upplever en stark konjunktur kan handeln och tillverkningsindustrin nämnas medan konjunkturen i finans- och försäkringsbranschen och data upplevs som svagare än normalt. 14 Under slutet av 2014 påbörjade Skatteverket en så kallad registerstädning gällande personer som saknar uppehållstillstånd och inte har inrapporterade KU under de tre senaste åren. Städningen har fortsatt under 2015 och visar sig genom en ökad utvandring

15 Stark BNP-utveckling Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,8 procent under det tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med andra kvartalet, se diagram 17. Ökade fasta bruttoinvesteringar och ökad hushållskonsumtion bidrog med vardera 0,3 procentenheter. Kalenderkorrigerat och jämfört med tredje kvartalet föregående år ökade BNP med 3,9 procent, se diagram 18. Utvecklingen var starkare än vad som prognosticerats. Förväntningarna 15 låg på 3,4 procent jämfört med i fjol och 0,4 procent jämfört med andra kvartalet Diagram 17. Förändring från föregående kvartal, procent, i fasta priser. Källa: SCB Diagram 18. Förändring från motsvarande kvartal föregående år, procent, i fasta priser. Källa: SCB Riksrevisionen ska granska nystartsjobb En växande andel av personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden infördes så kallade nystartsjobb av regeringen Syftet var att stimulera arbetsgivare (genom subventioner) att anställa personer som har varit utan arbete under en längre tid. Under 2014 omfattades knappt personer av nystartsjobb och kostnaden för subventionen uppgick 6,6 miljarder kronor. Nu har Riksrevisionen beslutat att inleda en granskning av nystartsjobben. Syftet med studien är enligt Riksrevisionen att undersöka om arbetsgivaren som får subventionen har en påverkan på individens övergång till osubventionerat arbete. Granskningen kommer att publiceras i maj Fortsatt stark nybilsregistrering Under årets första elva månader har drygt personbilar nyregistrerats i Stockholm län, se diagram 19. Jämfört med helåren är det den högsta noteringen under hela tidsserien, trots att decembers statistik inte ingår i Enligt en enkät

16 I såväl Stockholms län som i övriga riket har antalet nyregistrerade personbilar varit högre varje månad under 2015 jämfört med motsvarande månad I november nyregistrerades t.ex personbilar i Stockholms län. Det motsvarar en ökning på drygt 23 procent, se diagram 20. Jämfört med 2014 års första elva månader uppgår ökningen till 15 procent. Diagram 19. Antal nybilsregistreringar (1 000-tal) i Stockholms län, För 2015 ingår januari till november. Källa: Transportstyrelsen Diagram 20. Nybilsregistrering 2015, jämfört med motsvarande period Källa: Transportstyrelsen

17 Bilaga 1 Kort om arbetsmarknadsstatistik Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik som ska användas. Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för befolkningen i åldern år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i arbetskraften. I Stockholms län var personer ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande, sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga av länets befolkning definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös. Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,713 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 71,3 procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte befolkningen) vilket under tredje kvartalet 2015 uppgick till 6,9 procent. På grund av att den relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras. Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, tredje kvartalet Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer. Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på antalet anställda. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger på kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och eftersom det inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det innebär att statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär

18 insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som korttidsindikator. Arbetskraftsundersökningens precision Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen. Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen. Arbetsförmedlingens statistik täcker av naturliga skäl inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet år medan Arbetsförmedlingen har år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten. En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön, utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program. Revidering av AKU I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier uppdateras. Uppdateringen avser och sker med anledning av en förbättrad beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden är fortsatt god

19 Bilaga 2 Arbetslöshet och sysselsättning per län Län Arbetslöshet (%) Sysselsättning (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms län 6,9 6,8 6,9 73,5 69,1 71,3 Uppsala län 6,5 6,2 6,4 71,4 65,8 68,6 Sörmland 7,6 6,1 6,9 64,3 60,9 62,6 Östergötlands län 7,4 7,4 7,4 69,4 61,7 65,6 Jönköpings län 4 4,1 4, ,2 Kronobergs län 6,4 4,8 5,7 72,1 65,7 69 Kalmar län 5,5 4,4 5 67,8 62,8 65,5 Gotlands län 6,9 6,4 6,6 68,7 66,8 67,7 Blekinge län 9 7,7 8,4 65,1 61,2 63,2 Skåne län 8,8 7,7 8,2 67,4 65,6 66,5 Hallands län 4 2,8 3,4 74, ,1 V. Götalands län 5,6 5,7 5,6 70,9 66,7 68,9 Värmlands län 5,8 6,8 6,3 65,2 62,8 64 Örebro län 8,1 8,2 8,1 65,1 61,8 63,5 Västmanlands län 7,9 6,9 7,4 67,4 62,8 65,1 Dalarnas län 7,3 4,4 6 66,2 62,9 64,6 Gävleborgs län 8,7 6 7,4 62,8 61,2 62 V-norrlands län 6,5 6,8 6,6 67,7 62,5 65,2 Jämtlands län 4,3 5,8 5 68,1 65,5 66,8 Västerbottens län 5,7 5,9 5,8 69, ,4 Norrbottens län 6,2 6,1 6, ,1 Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, uppdelat på kvinnor och män, 2015 K3. Källa: SCB/AKU

20 Bilaga 3 Arbetslösa i länets kommuner Kommun kvinnor (procent) män (procent) öppet arbetslösa i program totalt öppet arbetslösa i program totalt Botkyrka 6,8 6,0 12,8 6,2 4,6 10,8 Danderyd 2,0 0,3 2,3 1,8 0,5 2,3 Ekerö 1,8 1,0 2,8 1,9 0,8 2,7 Haninge 4,2 3,3 7,5 4,1 2,8 6,9 Huddinge 4,1 2,7 6,8 3,8 2,4 6,2 Järfälla 5,3 3,0 8,3 5,5 2,8 8,3 Lidingö 2,5 1,1 3,6 2,5 1,0 3,5 Nacka 3,2 1,5 4,7 3,2 1,6 4,8 Norrtälje 2,2 1,9 4,1 2,7 2,2 4,9 Nykvarn 2,1 1,9 4,0 2,1 2,0 4,1 Nynäshamn 3,4 2,6 6,0 3,1 2,9 6,0 Salem 2,5 2,6 5,1 2,8 1,7 4,5 Sigtuna 4,7 2,5 7,2 4,5 2,2 6,7 Sollentuna 3,3 1,6 4,9 3,2 1,5 4,7 Solna 3,1 1,4 4,5 3,1 1,3 4,4 Stockholm 3,8 2,5 6,3 4,1 2,4 6,5 Sundbyberg 4,6 2,4 7,0 4,6 2,5 7,1 Södertälje 8,0 9,4 17,4 6,6 6,9 13,5 Tyresö 2,5 1,6 4,1 2,9 1,5 4,4 Täby 1,9 0,6 2,5 2,0 0,7 2,7 Upplands-Bro 4,7 2,5 7,2 4,2 2,5 6,7 Upplands V 4,0 2,1 6,1 4,1 1,8 5,9 Vallentuna 1,7 1,0 2,7 1,9 0,9 2,8 Vaxholm 1,6 0,7 2,3 1,7 0,6 2,3 Värmdö 2,6 1,3 3,9 2,5 1,4 3,9 Österåker 2,4 1,0 3,4 2,6 1,1 3,7 Länet 3,6 2,8 6,4 3,9 2,9 6,3 Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i förhållande till arbetskraften i länets kommuner, oktober Källa: Arbetsförmedlingen

21 Bilaga 4 Nystartade företag i länets kommuner Kommun 2014 (t.o.m nov) 2015 (t.o.m nov) Δ (antal) Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby kommun Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Tabell B5. Antal nystartade företag i länets kommuner under januari-november för åren 2014 och Källa: Bolagsverket

22 Bilaga 5 Konkurser i länets kommuner Kommun 2014 (jan-sep) 2015 (jan-sep) Δ (antal) Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Länet Tabell B4. Företagskonkurser i länets kommuner, januari-september för åren 2014 och Källa: SCB

23 Bilaga 6 Befolkningsförändringar, t.o.m. tredje kvartalet 2015 Kommun Befolkning Folkökning Födelseöverskott Flyttnetto 16, inrikes Flyttnetto, utrikes Justering Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Riket n/a Stockholm Tabell B6. Befolkningsförändring i länets kommuner, 1 januari - 30 september Källa: SCB 16 För kommuner inkluderas även in- och utflyttning till andra Stockholmskommuner