Barnboksprojektet. En implenteringsanalys av ett projekt initierat och genomfört av Röda Korsets antidiskrimineringsgrupp i Luleå.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnboksprojektet. En implenteringsanalys av ett projekt initierat och genomfört av Röda Korsets antidiskrimineringsgrupp i Luleå."

Transkript

1 Barnboksprojektet En implenteringsanalys av ett projekt initierat och genomfört av Röda Korsets antidiskrimineringsgrupp i Luleå.

2 Sammanfattning En frivilliggrupp mot diskriminering i Luleå - knuten till Röda Korsets byrå mot diskriminering - har sedan våren 2010 arbetat med ett barnboksprojekt. Syftet med projektet är att visa och synliggöra normkritiska barnböcker för att sätta alla barnen i en vardaglig kontext där de inte ska behöva känna sig avvikande eller exotiska. Projektet började med att några medlemmar ur gruppen arbetade fram en boklista med 15 kvalitetssäkrade barnböcker med ett normkritiskt perspektiv. Därefter togs idén till en helt ny nivå, nämligen att bokpaket skulle sättas ihop och levereras till kommunens alla förskolor. Projektet ägs av Luleå bredskapskrets och drivs av de två eldsjälarna Sara Nilsson och Majlis Granström. Denna rapport är en implementeringsanalys av arbetet från idé till produkt och produktleverans. Den tar upp projektet och dess syfte, bakgrund och process, för att sedan analyseras genom olika teorier om implementering. I ett avslutande kapitel ställs projektet mot rapportens huvudfrågor, nämligen om (1) projektet och dess syfte når ut till lämpliga och tillräckliga mottagare, samt (2) om tillvägagångssättet är satt i relation till projektets mål och syfte. 2

3 Förord Tack för att Du vill ta del av mitt arbete! Jag har sett det som intressant att ta del av det gedigna arbete som står bakom barnboksprojektet och jag vill rikta ett stort tack till Sara, Majlis, Tiina och Doris, mina respondenter som gjort mitt arbete möjligt. Jag hoppas att Du som läsare ska känna samma inspiration och motivation som jag kände i arbetet med implementeringsanalysen. Innan Du läser vidare vill jag uppmärksamma några saker som kan vara av vikt för Dig som läsare. Denna implementeringsanalys är resultatet av ett delmoment i min magisterutbildning inom sociologi, med inriktning mot utredning. Trots att jag benämnder arbetet som en rapport eller implementeringsanalys bör läsare vara medvetna om att det i första hand är ett skolarbete som ska ge mig som student erfarenhet och lärdom om hur en implementeringsanalys går till och vad jag som utförare bör tänka på. Jag skriver detta förord eftersom jag fått förfrågan om arbetet får publiceras av den frivilliggrupp mot diskriminering i Luleå som analysen berör. Detta skrivs omkring sex månader efter att arbetet genomfördes och fem månader efter att samtliga bokpaket levererats i Luleå kommun. Örnsköldsvik, Marina Vedin 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förord... 3 Centrala begrepp... 5 Diskrimineringsgrunderna... 5 Andra centrala begrepp Inledning Bakgrund Barnboksprojektet Syfte och problemformulering Implementeringsanalysens grunder Metod Projektet tar form Från boklista till bokpaket Planering och genomförande Rätt folk på rätt plats Leverans, mottagande och återkoppling Projektavslut Implementeringsanalys Avslutande diskussion Målgrupp, mottagare och medvetenhet Ett organiserat projekt med tydliga mål Resursanvändning Barnboksprojektet under Röda korsets vingar Lyckat eller inte? Avslutningsvis Några ord från projektets eldsjälar Källhänvisning Bilaga Intervju med Majlis och Sara på Röda Korsets antidiskrimineringsbyrå Lulsundets förskola, Doris Hedlund Tiina, Smeder ord & tanke

5 Centrala begrepp Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation vilket betyder att det är individen själv som definierar sin/sina etniska tillhörigheter. Det är enligt lag förbjudet att missgynna någon på grund av dennes etniska tillhörighet, och då syftar begreppet till etnisk eller nationell bakgrund, hudfärg, språk, namn eller liknande. Religion eller annan trosuppfattning Detta skydd omfattar alla människor som har någon form av religion eller trosuppfattning, t.ex. islam, kristendom eller ateism. Funktionsnedsättning Alla som på något vis är fysiskt, psykiskt eller begåvningsmässigt begränsade omfattas av detta skydd, vare sig det handlar om begränsningar som uppstått vid födsel, sjukdom eller som förväntas uppstå senare. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har valt att använda begreppet funktionsnedsättning före funktionshinder då det förstnämnda beskriver något som personen har, medan ett hinder är någonting som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för en person med en funktionsnedsättning. Kön Det är enligt lagen förbjudet att diskriminera någon på grund av dennes könstillhörighet, och detta skydd omfattar även transsexualism, det vill säga personer som har, eller avser att ändra sin könstillhörighet. Könsidentitet och könsuttryck Diskrimineringslagen använder begreppet könsöverskridande identitet, men DO har istället valt begreppet könsidentitet, då alla människor har ett könsuttryck eller en könsidentitet. Det ska med andra ord inte ses som könsöverskridande att vara transsexuell eller intersexuell. Könsidentitet och könsuttryck syftar till en persons identitet eller uttryck i form av klädsel, kroppspråk, beteende eller liknande i relation till kön. Sexuell läggning Ingen människa ska missgynnas på grund av sexualitet. Heterosexuella, homosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering i samband med sexuell läggning. Ålder - Ingen människa ska bli sämre behandlad på grund av sin uppnådda levnadslängd, denna typ av diskriminering kan anmälas. 1 Andra centrala begrepp Diskrimineringsombudsmannen (DO) En statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. 2 Normkritiskt förhållningssätt innebär fokus på de normer, makt- och statusstrukturer som gör att olika personer uppfattas som avvikande, istället för att fokusera på själva avvikandet i sig. Det gäller således att synligggöra normer och ifrågasätta deras innebörd, men också det egna ställningstagandet. Genom detta förhållningssätt ökar chansen att se vilka konsekvenser detta får för individen och vad detta innebär för sammanhanget och samhället i stort. 3 1 Diskrimineringsombudsmannen. Denna källa svarar för samtliga beskrivningar av diskrimineringsgrunderna. 2 Diskrimineringsombudsmannens hemsida. 3 RFSL Stockholm 5

6 1. Inledning Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Bakgrund I diskrimineringslagen (2008:567), artikel 1 beskrivs utförligt att ingen människa får missgynnas eller behandlas sämre än någon annan på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck, relion och trosuppfattning, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Lagen är tvingande och reglerar olika bestämmelser gällande diskrimineringsfrågor. Trots detta har Sverige mottagit internationell kritik mot det praktiska arbetet med att skapa genomslag för de mänskliga rättigheterna. Kriken lyfter fram att arbetet brister i åtgärder som utgår från de utsatta gruppernas erfarenheter. För att förverkliga de mänskliga rättigheterna krävs det enligt DO att de civila samhällenas kunskap om hur dessa rättigheter kan försvaras och vidmakthållas ökar. 5 En världsomspännande organisation som arbetar aktivt med att efterleva de mänskliga rättigheterna är Röda Korset. De definierar diskriminering som olika behandling vid lika fall och menar att det enda sättet att skydda de egna rättigheterna är genom att värna om andras. 6 Inom Röda Korset arbetar lokalt tillsatta och fristående antidiskrimineringsbyråer på olika sätt för mångfald, jämställdhet och likabehandling. Detta sker i samarbete med varandra och med DO. 7 I Luleå kommun erbjuder Röda Korsets antidiskrimineringsbyrå stöd och juridisk rådgivning till de som blir/har blivit utsatta för diskriminering. Utöver detta erbjuder de information och utbildning om bland annat mångfald och diskriminering, rättigheter och skyldigheter, normer och värderingar. Dessutom arbetar de med opinionsbildning främst genom offentliga arrangemang, utställningar och seminarier Barnboksprojektet En frivillliggrupp mot diskriminering i Luleå startade under våren 2010 ett barnboksprojekt, vilket hamnar inom Röda Korsets ramar för utbildning i mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Arbetet inom projektet handlar om att utifrån ett normkritiskt perspektiv skapa en boklista vilken baserar sig på de sju diskrimineringsgrunderna. Barnböckerna på listan möter enligt frivilliggruppen kraven för icke-diskriminering och de har som strävan att leverera barnbokspaket till kommunens alla förskolor genom sponsring av lokala företag likväl som organisationer och privatpersoner. Barnboksprojektet syftar till att bidra med kunskap och minska klyftan mellan det normativa och det icke-normativa. 4 Regeringens webplats om mänskliga rättigheter. 5 Jalakas & Nikell:2011:7 6 Röda Korsets hemsida, internet 1. 7 Sveriges antidiskrimineringsbyråers hemsida. 8 Röda Korsets hemsida, internet 2. 6

7 2. Syfte och problemformulering Denna rapport är en analys av barnboksprojektet och dess implementeringsprocess. Syftet med analysen är studera processen från idé till produkt och produktleverans i relation till uppsatta mål och tillgängliga resurser. Projektets bakgrund, syfte och mål studeras ingående och utifrån detta undersöks vägen mot projektmålen, dvs. processen, aktörer, produktleverans och liknande. Det är således en analys av implementeringen av projektmålen, det vill säga en ökad kunskapsnivå av aktuella ämnen. Projektresultaten och dess konsekvenser kommer därmed inte att utvärderas. De frågor som varit högaktuella genom arbetets gång är följande: Når projektet och dess syfte ut till lämpliga och tillräckliga mottagare? Är tillvägagångssättet satt i relation till projektets mål och syfte? 3. Implementeringsanalysens grunder En implementeringsanalys skiljer sig från en utvärdering på olika vis, men en av de huvudsakliga skillnaderna är hur stort fokus som läggs på resultat och måluppfyllelse. När denna analys påbörjades var implementeringen i full gång, och projektet hade ännu inte nått sitt slutdatum. Det saknades således viktiga delar för att studera dess resultat. Weiss menar att en implementeringsanalys kan se olika ut beroende på vad det är utredaren vill ta reda på. I vissa fall undersöks variabler vilka beskriver hur implementeringen går till, och dessa syftar till att mäta huruvida implementeringen leder till förväntade mål och resultat eller inte. Andra analyser kan ha ett mindre resultatorienterat fokus och istället se till hur implementeringen fungerar, mot vem det riktar sig och vilka insatser som görs, för att på så vis avgöra om implementeringen är bra eller dålig. 9 Vedung beskriver liknande dimensioner när han talar om olika utvärderingsmodeller, och han namnger dessa dimensioner värdekriterier respektive objekt, där den förstnämnda beskriver hur väl ett projekt nått sitt mål och den senare bedömer vägen mot att nå målen. 10 Rossi med flera beskriver implementeringsanalysen som ett mycket viktigt steg i analysen av ett projekt, och en bra grund till en senare utvärdering av detsamma. Det krävs mycket planering och arbete för att införa ett nytt program, en attitydskillnad, eller som i vårt fall, en ökad kunskapsnivå om mångfald. Vägen mot målet är således ett viktigt studieområde då detta kan vara avgörande för lyckade resultat. 11 Enligt Sundell & Soydan handlar implementering om de steg som krävs för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet, att säkerställa att dessa används som avsett, integreras och blir en del av verksamheten. 12 Processen inleds med att någon uppmärksammar ett behov som inte tillgodoses. Olsson & Sundell beskriver implementeringen genom sex kronologiska steg där steg ett (1) helt enkelt är att undersöka behovet av förändring och förändringens 9 Weiss:1998: Blom et.al:2011: Rossi et.al:2004: Roselius & Sundell:2008:17 7

8 förutsättningar. Nästa steg (2) blir att förankra behovet av förändring, både i organisationen och i närsamhället. Nästa steg (3) handlar om att välja insats och planera genomförandet av implementeringen. Ett fjärde (4) steg syftar till att utbilda de som ska arbeta med implementeringen i dels metod, men också övrig utbildning som krävs för en lyckad implementering. Steg fem (5) handlar om att stötta de som blir berörda av implementeringen genom handledning och uppföljning, och avslutningsvis bör ett sista steg (6) vara att vidmakthålla förändringen så att behovet tillfredställs Metod I implementeringsanalysen har ett kvalitativt tillvägagångssätt valts då detta upplevdes som den mest lämpliga ingången. Information om projektet söktes på den aktuella projekthemsidan, men till största del består empirin av den information jag mottagit genom intervjuer med berörda personer. Majlis Granström och Sara Nilsson är medlemmar i den lokala antidiskrimineringsbyrån och dessutom de två som aktivt arbetar med barnboksprojektet. Ytterligare informanter är Tiina, en stolt sponsor och copywriter på Smeder ord och tanke, samt en mottagare av bokpaketet, förskoleläraren Doris på Lulsundets förskola. Intervjuerna är av semistrukturerad form då de inte syftar till att styra samtalen mer än genom öppna frågor om projektet. Intervjun med Majlis och Saraskedde på ett lokalt café medan intervjuerna med Tiina och Doris gick via telefon. Frågorna till de olika respondenterna är inte likadana, då detta ger dem möjligheter att beskriva projektet utifrån en mer personlig infallsvinkel. För att öka förståelsen för projektet blir de utvalda barnböckerna intressant läsning, även om det för denna rapport inte genomförs någon analys av böckernas innehåll. Detta kan dock vara a intresse i en utvärdering av projektets effekter. Insamlat datamaterial presenteras i en kronologisk ordning inspirerad av de sex stegen för implementering, och ställs sedan i relation till dessa, samt övriga teoretiska resonemang i ett analytiskt kapitel. Detta följs sedan av en diskussion med fokus på syfte och problemformulering som inledningsvis presenterades. 5. Projektet tar form Majlis, medlem i frivilliggruppen och en av eldsjälarna bakom projektet, förklarar att projektet började med att en medlem i frivilliggruppen uppmärksammat svårigheterna att hitta normkritiska barnböcker. Gruppen var enade om att barnböcker ofta presenterade stereotypa bilder av en verklighet som inte längre är aktuella, och att det fanns ett behov av normkritiska barnböcker som tillät alla barn att känna igen sig i berättelserna. Gruppen kom fram till förslaget att, utifrån de sju diskrimineringsgrunderna, skapa en boklista med barnböcker som påvisar mångfald och inte lyfter ut det icke-normativa som något exotiskt utan som en del av vardagen. Under våren 2010 började fem frivilliga att studera barnböcker genom normkritiska ögon, vilket resulterade i en lista med 15 böcker riktade till barn mellan noll och sex år, 13 Ibid:31 8

9 böcker de ansåg vara kvalitetssäkrade genom deras expertis av diskrimineringsfrågor. Tanken bakom projektet var till en början att bistå föräldrar, bibiotekarier och lärare med hjälp att hitta böcker som behandlar diskrimineringsgrunderna i barnböcker riktade till barn mellan 0 och 6 år. 5.1 Från boklista till bokpaket Listan var således projektets mål, men då studierna av barnböcker visade på behovet av fler normkritiska barnböcker, samt att boklistan kunde vara ett bra hjälpmedel att finna dessa, började nästa projektfas. Listan skulle omformas till ett bokpaket, vilket skulle skänkas till kommunens förskolor för att på så vis nå ut med kunskap till både barn, förskolelärare och föräldrar. Enligt Majlis och Sara är det huvudsakliga syftet med barnboksprojektet att sätta barnen i en kontext som beskriver verkligheten som den är, utan att skildra något eller någon som exotisk. Detta genom att skapa ett verktyg som ökar kunskapsnivån och öppnar upp ett forum för diskussion kring mångfald och diskriminering. Då frivilliggruppen arbetar ideellt utan någon budget för projekt av detta slag, började jakten på sponsorer tidigt. Dessa sponsorer behövdes för att kunna bygga upp en stark infrastruktur i form av en webplats, affischer, annonsblad och liknande. Smeder ord och tanke är en huvudsponsor, designbyrån Märkvärdig och webbyrån MeraMedia en andra och tredje. Tillsammans har de, men även med hjälp av andra sponsorer, byggt upp en stark infrastruktur och ett varumärke för projektet. Vidare har internetbokhandeln Adlibris bidragit i form av förmånliga avtal både vad gäller mängrabatt och returneringstid. 5.2 Planering och genomförande När Sara och Majlis beskriver projektarbetets gång har de ingen tydlig projektbeskrivning att redovisa, och detta är inte ovanligt när det handlar om ett projekt utfört av en ideell organisation. Projektet har gått från att vara en idé om en boklista till att bli ett bokpaket med kommunens förskolor som mottagare. Tiina på Smeder ord och tanke kontaktades av Sara under tidig höst 2010 under förhoppning att hon kunde bidra med hjälp och utformning av det säljbrev som planerades gå ut till eventuella sponsorer. Tiina såg dock större potential i projektet och tillsammans med designbyrån Märkvärdig och webbyrån MeraMedia skapade de ett eftertänksamt koncept med en symbol, texter och rubriker som applicerades på både säljbrev, informationsblad och webplatsen. Saras och Majlis mycket positiva reaktioner på konceptet var enligt Tiina ett stort bevis på uppskattning. Projektet fick ett ansikte och en röst för att förmedla dess budskap till företagare. Vidare behövdes sponsorer vid inköp av bokpaketen, och sist men inte minst sponsorer som kunde köpa dem. I november 2011 levererade Adlibris 50 bokpaket till projektet, och i slutet av december hade 35 av dem levererats till förskolor runt om i kommunen i specialdesignade påsar sponsrade av Company Line. Under arbetets gång har projektägaren varit Luleå beredskapskrets. Projektdeltagarna har dock varierat och desto snävare, mer omfattande och konkret projektet blivit, desto färre har också deltagarna blivit. Majlis och Sara har varit med från start, men de är också de enda som aktivt arbetat med barnboksprojektet. Projektet har med tiden vuxit sig större än väntat, vilket 9

10 har medfört en stor arbetsbörda för både Majlis och Sara. Tillsammans driver de projektet framåt genom att vara länken mellan bokleverantör, sponsorer och mottagare, sköter faktureringen av bokpaketen samtidigt som de marknadsför och driver syftet bakom projektet. 5.3 Rätt folk på rätt plats Då tanken bakom listan är att minska diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna är projektdeltagarna redan mycket väl insatta i och utbildade i de aktuella frågorna. Sara och Majlis har varit de drivande eldsjälarna bakom barnboksprojektet. Ida Apelmo och Jan-Olof Madeleine Ågren, tjänstemännen i Röda korsets antidiskrimineringsbyrå i Luleå, har varit behjälpliga bland annat genom att informera om projektet via sina kanaler i organisationen samt låtit Sara och Majlis delta vid olika arrangemang för att lyfta fram projektet. Vidare har både Sara och Majlis varit noga med att informera både sponsorer och mottagare om syftet att få barnen att känna sig inkluderade och synliggjorda i barnbokslitteraturen utan att beskrivas som avvikande. Hela projektet bygger på att öka förståelsen och kunskapen om mångfald och bidra till ett mer normkritiskt samhälle, och böckerna ses som ett verktyg för detta, inte enbart av projektdeltagarna, utan även av sponsorer och mottagare. 5.4 Leverans, mottagande och återkoppling Både Tiina på Smeder ord och tanke och Doris på Lulsundets förskola menar att Sara och Majlis varit väldigt noga med att hålla dem informerade under processens gång. Tiinas engagemang för projektet har varit väldigt stort sedan hon klev in i det, och hon har hjälpt Sara och Majlis inte bara med att ta fram det ovan beskrivna materialet, utan även med pressmeddelanden, aktivitetsplaner och liknande. Utöver detta har hon, tillsammans med andra sponsorer varit aktiv i jakten på fler sponsrande företag. Hon beskrev det lite som en intern tävling mellan sponsorerna att ordna fram flest företag villiga att ge bort bokpaketen till förskolorna. Tiina berättar att själva grunden till hennes deltagande ligger mycket i den personliga kontakten med Sara, och att hon känner tillit till den som driver projektet. Utöver detta var det de fria ramar hon fick för att lyfta fram projektet som gjorde deltagandet extra roligt. Hon ställer sig själv frågan om vad hon fått tillbaka av sitt deltagande, och svarar att Sara och Majlis varit oerhört noga med att lyfta fram vilka som arbetat ideellt med projektet. Doris med kollegor kom i kontakt med projektet genom skolans rektor Birgitta Thornberg. Hon berättade om barnboksprojektet och kort därefter kom Sara och Majlis till förskolan och informerade ytterligare om projektet och dess syfte, samt lämnade ett lånepaket till personalen. Något senare besökte de återigen förskolan för intressekoll, och då barnen visat intresse för böckerna och frågor om likabehandling och bemötande varit ett viktigt inslag på förskolan var personalen positiva till ett bokpaket av detta slag. Efter att ha mottagit paketet och läst böckerna för barnen anser Doris att de är bra och fina böcker som ger utrymme för samtal med barnen. Hon beskriver vidare att arbetet på Lulsundets förskola handlar mycket om att lära barnen att känna empati och medkänsla och därigenom förstå att det är okej att vara den man är och att alla har rätt att vara sig själv. Bokpaketet ses som ett bra verktyg för detta då böckerna, men också andra böcker med samma tema, tar upp saker som utanförskap 10

11 och ovetskap om vem man är, vad man gör och liknande. Genom dessa teman lär sig barnen att prata om dessa saker utifrån deras nivå och ålder, förklarar Doris. Projektdeltagarna Sara och Majlis upplever att responsen de fått från både sponsorer, förskolor och föräldrar har varit mycket positiv. De har informerat företagarna om vikten av normkritiska barnböcker i tidig ålder och de allra flesta har visat ett positivt engagemang i projektet, vissa mer än andra då fakturorna talar för sig själva. Projektet har diskuterats utanför Luleå kommuns gränser och även i andra län har intresset för boklistan varit stort, även om detta inte är någonting som Majlis och Sara har möjlighet att utveckla i nuläget. Det blir här extra viktigt att listan finns tillgänglig via projekthemsidan, då den därigenom kan vara ett verktyg eller en inspiration i Stockholm likväl som i Kiruna. 5.5 Projektavslut Det har hela tiden varit klart att arbetet ska ske under projektform och därmed ha ett slutdatum, och Majlis förklarar att projektet fick detta fastställd i samband med att projektet blev offentligt genom webben och media. Slutdatumet fastställdes till den 31 december 2011 och detta har varit viktigt för Majlis och Sara som driver projektet. På så vis har de haft kontroll över processen, satt en viss press på de sponsrande företagen samt haft möjligheten att returnera de böcker som inte sålts till återförsäljaren. Sara och Majlis förklarar att de, trots slutdatumet, kommer att arbeta vidare med projektet under våren, och Sara är med tills dess att Luleå kommun är klart och avrapporterat. Hon kommer även att vara med och informera andra intressenter om projektet och dess framgångar. 6. Implementeringsanalys Då det projekt som står inför analys är initierat av en ideell organisation och där arbetsgången skett under snöbollsliknande former, finns ingen nedtecknad konkret beskrivning av varken projektet i sig, dess utformning, mål eller metoder för att uppnå dessa mål. Detta gör det aningen missvisande att analysera projektet urifrån en utarbetad punktlista med kronologiska steg. Kaunitz & Sundell menar att det krävs tre förutsättningar för att lägga grunden för en evidensbaserad praktik, och i vårt fall en ökas kunskap och medvetenhet om mångfald och diskriminering. Dessa förutsättningar är vetskapen om vilka metoder som fungerar, ett uttalat och förstått behov av förändring samt en organisation som kan leda förändringen på ett professionellt sätt. 14 Med detta i åtanke sammanfattas här projektet kort med utgångspunkt i de sex steg som presenterades under rubriken implementeringsanalysens grunder. Inledningsvis har vi (1) ett motiv för förändring. En medlem i frivilliggruppen tog upp ett problem som sedan gruppen enades om att utreda på högre nivå. Vid ett påtagligt behov av förändring ökar också möjligheten till en lyckad implementering. 15 Frivilliggruppen hade med sin kunskap kring diskrimineringsfrågor förutsättningarna att föra projektet och driva implementeringen framåt. Nästa steg (2) var att förankra behovet av förändring. Fem personer ur frivilliggruppen utsåg sig själva till projektdeltagare, projektägaren fastställdes, administrativ 14 Roselius & Sundell:2008: Ibid:33 11

12 och ekonomisk hjälp söktes och hittades samtidigt som projektet därigenom fick en stark mediabevakning. Olsson & Sundell lyfter fram vikten av ett starkt ledarskap som lyckas engagera inte bara projektdeltagare utan också övriga berörda. 16 Genom intervjuer med både projektledarna, en huvudsponsor och mottagare kan engagemanget och intresset för projektet uppfattas som väldigt stort, och en ökad mångfald verkar vara någonting som alla som berörs av projektet strävar efter. Vad gäller val av insats och planering av genomförandet (3) framgår det att projektet har fått organisatoriskt stöd, och den metod som valts för genomförandet framstår som relevant för att uppnå projektmålet. Själva genomförandet är beroende av ekonomiskt stöd, och projektledarna har varit tvugna att lägga mycket tid på att hitta finansiering från olika håll. Både organisatoriskt stöd, metodval och finansiering är viktiga faktorer enligt implementeringsteorins tredje steg. 17 Det är oerhört viktigt att den personal som ska jobba med att implementera ( i detta fall ) mångfald i barnens sociala kontext har rätt kunskap (4) för att föra implementeringen framåt. 18 Tack vare att det är en frivilliggrupp ur antidiskrimineringsbyrån som leder projektet och dessutom kvalitétssäkrar boklistan är sannolikheten stor att projektet får den kunskapsnivå som krävs. De arbetar dagligen med frågor som rör diskriminering, vilket förutsätter att de har hög förståelse för normkritik och mångfald i överlag. Sara och Majlis har dock enbart levererat ett verktyg för att eftersträva mångfald, det är upp till mottagarna att använda sig av det. Samtliga intervjurespondenter för fram att återkoppling och stöd (5) har varit stort genom hela projektets gång. Sara och Majlis har fått stöd från tjänstemännen inom frivilligorganisationen, och dessutom upplevs utbytet av stöd mellan Sara och Majlis, sponsorerna och skolorna som ömsesidigt vilket ger en ökad inblick i engagemanget för projektet. Vad gäller implementeringens varaktighet (6) är de övriga fem stegen avgörande för hur väl budskapet bakom projektet lever vidare. 19 Doris berättade att barnen redan innan bokpaketet hade många intressanta frågor och funderingar, som t.ex. om killar kan gifta sig med killar. Bokpaketet öppnar dock upp för väldigt fina forum, och Doris beskrev hur boken Det här är jag öppnade upp för en diskussion där barnen pratade om sig själva och deras erfarenheter. Kenta och barbisarna gav upphov för diskussion om huruvida killar kan ha klänning eller inte. Böckerna är enligt henne bra hjälpmedel för att förklara det naturliga i att vi är olika varandra. Doris förklarar vidare att bokpaketet är för nytt för att ha hunnit öppna upp för diskussion med föräldrar, även om de är informerade om bokpaketet. När personalen visat böckerna för föräldrarna har några av dem bekräftat att dessa finns hemma hos barnen. Doris menar att medvetenheten (om böckernas budskap) redan finns hos föräldrarna, vilket är väldigt bra. 16 Ibid:36 17 Ibid:44 18 Ibid:47 19 Roselius & Sundell:2008:56f 12

13 7. Avslutande diskussion Syftet med denna rapport var att studera processen från idé till produkt och produktleverans i relation till uppsatta mål och tillgängliga resurser. Huvudfrågorna var (1) om projektet och dess syfte når ut till lämpliga och tillräckliga mottagare, samt om (2) tillvägagångssättet var satt i relation till projektets mål och syfte. Det tål att upprepas att studien inte analyserar projektmålen, dess resultat, effekter och konsekvenser. 7.1 Målgrupp, mottagare och medvetenhet Det huvudsakliga syftet med barboksprojektet var att sätta barnen i en kontext där alla tillåts vara en del av vardagen utan att framställas som avvikande eller exotisk. Det är denna medvetenhet som ska implementeras hos projektmottagarna. Barnböckerna är ett steg i rätt riktning. Det är svårt att avgöra exakt hur många mottagare som finns, däremot går det att urskilja olika mottagargrupper vilka berörs av projektet på olika vis. En första målgrupp är barnen som får läsa och höra berättelserna. Barn har en tendens att vilja höra sagor och berättelser om och om igen, och de lär genom detta. De vuxna som läser böckerna för barnen ställs inför olika frågor och diskussioner vilket gör att de också tvingas till att reflektera över deras sociala kontext. Sponsorerna som informeras och tar ställning i att stötta projetktet eller inte blir också tvugna att reflektera över vikten av frågorna. Projektets rubriker som exempelvis För 1400 kronor får du en generation som vet att även Ahmed är fin i kjol och nagellack sätter lite spets på projektet utan att för den sakens skull bli provocerande. Dessa riktar sig till både sponsorer, mottagare och intressenter. Syftet med projektet blir därigenom tydligt och dess mottagare är också den tänkta målgruppen. Mottagarna har blivit informerade om bakgrunden till projektet, vilket stärker tanken om att syftet når fram. Det går även att anta att projektet vinner på att det är just Röda Korsets antidiskrimineringsgrupp som leder projektet, då en väletablerad organisation som Röda Korset ger pondus till projektet. 7.2 Ett organiserat projekt med tydliga mål Projektet har skett på initiativ av en ideell organisation utan krav på projektbeskrivning eller projektplan för redovisning, men trots detta upplevs projektet som relativt välorganiserat. Det finns ett tydligt mål och en tydlig idé om hur projektet ska nå målet. Det har dock inte varit lika glasklart hur vägen dit ska te sig, vilket har lett till att projektet vuxit sig mycket större än vad tanken var från början. Detta hade inte varit möjligt utan det sponsorstöd som verksamheten fått. En utveckling som denna kan vara bra både för projektet i sig och för deltagarna i det. Projektet vinner på dess utbreddnad genom att syftet når fler och barnböckerna levereras till fler barn genom konkreta bokpaket. Både Sara och Majlis uttrycker en otrolig stolthet över hur projektet har lyckats växa och leva ett eget liv genom allt stöd och engagemang utifrån. 7.3 Resursanvändning Vad gäller projektets resurser ges intrycket av att de har använts på rätt sätt. Den hjälp som projektet mottagit har inte enbart bestått av kontanta bidrag, utan i form av en webplats, broschyrer, administrativ hjälp, påsar att leverera barnböckerna i och liknande. Då denna analys inte tagit del av någon budget över projektet kan rapportens argument inte stärkas med 13

14 konkreta beräkningar av inkomster och utgifter. Detta kan ses som en brist i implementeringsanalysen då sådana uppgifter hade gett mer validitet till att resurserna används effektivt och ändamålsenligt. En djupgående budgetredovisning kan vara högst aktuell vid en utvärdering av projektet. 7.4 Barnboksprojektet under Röda korsets vingar I ett inledande stycke nämndes att projektet går in under ramen för Röda korsets syfte att lära och utbilda människor i mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Detta är någonting som återigen bör uppmärksmamas då Sara och Majlis menar att deras tanke är inte att lära ut, utan att synliggöra och lyfta fram de barnböcker som är normkritiska. För att göra detta måste mottagarna vara medvetna om vikten av att diskutera dessa frågor och för det kan det ibland krävas lite extra utbildning, oavsett om det handlar om att veta hur frågorna kan lyftas eller vad diskrimineringsgrunderna bygger på. Detta gör också att projektet går ihop med organisationens syfte, vilket väger otroligt mycket då projektet ska ha organisatoriskt stöd. 7.5 Lyckat eller inte? När Majlis och Sara fick frågan om mål och målmätning, menade de att detta inte är till synes enkelt att mäta. Målen har förändrats under arbetets gång, från att vara en kvalitetssäkrad boklista till att bli ett bokpaket, för att sedan ge bort dessa paket till kommunens förskolor genom hjälp från sponsorer. Luleå kommun har 67 förskolor, och hittills är böcker till 50 paket inköpta, detta kan ses som någon form av målsträvan. Alltså borde en målmätning kunna göras genom att se till antalet bokpaket som faktiskt kommer ut till förskolorna. Idag har 35 bokpaket nått sina förskolor. Majlis och Sara ser dock inte detta som den enda, eller ens mest lämpliga vägen för att mäta projektmålen. Listan är ett verktyg som nått ut till allmänheten genom internet och dess tillgänglighet. Dess påverkan på attityder och samtal kring diskriminering och mångfald går således inte att mäta i någon specifik utsträckning. Ett sätt att mäta effekten av projektet skulle enligt Sara kunna vara att se hur BUF Luleå, (Barn och utbildningsförvaltningen) har påverkats av projektet. Har bokpaketen öppnat upp för diskussion? Har man tagit boklistan och kunskapen vidare till andra plan? Vidare ser Sara en möjlighet att mäta målen genom att se hur många träffar hemsidan och bloggen fått. Detta visar till viss del i vilken utsträckning projektet nått ut via internet. Vad gäller hur projektet bidragit till att minska diskriminering hos barnen är också det svårt att mäta, men Sara och Majlis menar att barnen föds fördomslösa och barnböckerna kan bidra till att vidga, eller med ett lämpligare ord, inte begränsa barnens mentala bilder, normer och värderingar. Dessa kriterier skulle kunna vara bra hjälpmedel i en utvärdering av projektet i ett senare skede. 7.6 Avslutningsvis Barn har en tendens att vilja höra berättelser om och om igen, och genom detta och med rätt böcker begränsas inte deras öppenhet. Risken för diskriminering och oförståelse minskas därmed. Detta påverkar inte enbart barnens normer och värderingar, utan det ställer också vuxna (förskolelärare, bibliotekarier och föräldrar) inför eventuella diskussioner och frågor som rör diskriminering. På så vis når kunskapen och syftet med barnboksprojektet även ut till de vuxna i barnens omgivning. Projektets syfte når med andra ord ut till lämpliga och 14

15 tillräckliga mottagare i relation till dess omfång vad gäller både tid och resurser. Tillvägagångssättet är också en mycket bra grund till att öka barnens förståelse och empati för varandra. 8. Några ord från projektets eldsjälar Att arbeta ideellt är speciellt på många fina vis. Det öppnar upp dörrar för dialog och utbyte och i vårt fall fick vi möta öppna famnen från många företag och privatpersoner i Luleå kommun. De valde att ge av sin tid, kompetens och sina pengar för att stötta vårt bokprojekt. Det vi vill förmedla till dig som läser detta, är att vi har upplevt att de allra flesta vill ge och bidra till samhällsutvecklingen och vi tror att vi möjliggjorde detta bidrag genom att paketera det omsorgsfullt och trovärdigt. Vi hoppas att vårt arbete bidragit till att vidga perspektiven hos både barn och vuxna genom att visa på många fler av alla oändliga sätt det finns att leva och att vara på. Arbetstimmarna vi lagt ned på bokprojektet är många och vår belöning är att vi vet att vi gjorde det tillsammans med många andra vilket ger oss hopp för en nära framtid där det räcker väldigt långt med att bara få vara den man är. 15

16 9. Källhänvisning LITTERATUR Blom, Björn, Morén, Stefan & Nygren Lennart (2011). Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm :Bokförlaget natur & Kultur. Jalakas & Nikell (2011). Vägar till rättigheter. Stockholm:Diskrimineringsombudsmannen. Do. Roselius & Sundell (2008). Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. Stockholm:IMS & Gothia Förlag. Rossi, H. Peter, Lipsey, W. Marc & Freeman, E. Howard (2004). Evaluation: a systematic approach. California:Sage Publications, Inc. Weiss, H. Carol (1998). Evaluation, 2:a uppl. Upper Saddle River, USA:Prentice Hall, Inc. INTERNET Diskrimineringsombudsmannens hemsida: Regeringens webplats om mänskliga rättigheter: Röda Korsets hemsida: Internet 1: ang=sv&hitnr=1&url=http%3a%2f%2fwww.redcross.se%2fskolsajt%2fantidiskriminering%2 f&uaid= ac9b56bdec5d7f6ae9e8e7a1b%3a39302e e e %3a Internet 2: Sveriges antidiskrimineringsbyråers hemsida: 16

17 10. Bilaga Intervju med Majlis och Sara på Röda Korsets antidiskrimineringsbyrå Inom Röda Korset finns ett antal frivilliggrupper där människor aktivt arbetar med frågor som de brinner för. Detta sker inom olika områden och mot olika mål, och i Luleå har ett antal frivilligarbetare skapat en särskild inriktning mot diskrimineringsfrågor eftersom (det finns en byrå mot diskriminering i Luleå och)det är just dessa frågor som ligger dem varmt om hjärtat. Inom gruppen finns en rad olika sätt att bidra med kunskap om mångfald och mot minskad diskriminering, och detta sker bl.a. genom utbildning av olika slag. Barnboksprojektet är ett sådant inslag vilket syftar till att bidra med kunskap och minska klyftan mellan det normativa och det icke-normativa. Projektet har sin grund i en diskussion kring barnböcker, och avsaknaden av lämpliga böcker som inte spelar på normer och värderingar som idag inte längre är aktuella. Det var här som idén om en boklista uppstod, och en grupp bestående av 5-6 frivilliga satte sig ner för att läsa barnbok efter barnbok med syfte att hitta just sådana böcker som lyfter fram mångfalden utan att göra det icke-normativa till någonting exotiskt. Fokus sattes på att se hur böckerna behandlade diskrimineringsgrunderna i böcker riktade till barn mellan 0-6 år. I detta skede var Ulrica Åström ansvarig, och under denna tid var Katarina Gulliksson, bibliotekarie på Hertsöns barnbibliotek till stor hjälp i arbetet med att finna böckerna ( våren ) började arbetet med att sätta ihop listan och efter några modifieringar fanns slutligen en lista med barnböcker som frivilliggruppen, med dess expertis, har kvalitetssäkrat utifrån diskrimineringsgrunderna. När listan stod klar var det första målet uppnått, och inom gruppen började tankarna växa mot ytterligare ett mål, nämligen att ge böckerna på listan till kommunens alla förskolor i form av bokpaket. I arbetet mot det nya målet ansågs internet vara den naturliga vägen för att på bästa sätt nå ut till förskolorna och de tänkta sponsorerna. Under projektets gång har många människor deltagit, några har kommit och andra har gått. Desto precisare projektet blivit desto färre frivilliga har valt att arbeta med det, och i dagsläget är det Majlis Granström och Sara Nilsson som aktivt arbetar med projektet. Vem äger projektet, och hur har ägarfrågan sett ut genom projektets gång? Projektet har hela tiden ägts av Luleå beredskapskrets i Röda Korset. På vilket sätt har Ida Apelmo och Jan-Olof Madeleine Ågren varit till hjälp/stöd i projektet? De är tjänstemän vid Byrån mot diskriminering, som är vår frivilliggrupps närmaste tillhörighet. De har varit behjälpliga med kopiering, sändande av brev, info via sina kanaler inom organisationen och att vi deltagit vid deras arrangemang mm. Vi har också haft kontakter med Röda Korsets jurist kommnikations/informationsansvarige Jenny Öhman och ordföranden i beredskapskretsen Maria Kero. Joakim Bylund, ekonomisk handläggare vid kontoret i Luleå har haft hand om bokföring mm. 17

18 Tiina Smeder, en reklamskribent som driver företaget Smeder ord och tanke kom att bli en av huvudsponsorerna till projektet. Ytterligare en är designbyrån Märkvärdig Kommuikation (Therese Brun)och en tredje webbyrån MeraMedia (Thomas Andersson). Tillsammans har dessa sponsorer gjort projektet möjligt, då byrån för diskriminering är frivillig och därigenom inte har en ekonomi för att upprätta en hemsida, reklamera för produkten och köpa in bokpaketen. Luleå Grafiks har sponsrat med affisch, klistermärken till böckerna, broschyrer att sprida för sälj. Company Line har sponsrat med påsarna böckerna lämnas i. Vidare har Adlibris, bokförlaget på internet bidragit genom att ge en mängdrabatt vid inköp av böckerna samt genom att ge möjligheten att returnera de böcker som inte sålts under så mycket som 90 dagar. Från tanke till handling, och vem som helst kan idag gå in på byråns och projektets hemsida, boka ett bokpaket som sedan skickas till en av kommunens förskolor efter att bokpaketet betalats via faktura. På hemsidan finns också möjligheten att välja vilken förskola som ska motta paketet. För att hitta sponsorer har både Sara Nilsson och Majlis Granström dragit i trådar i de egna kontaktnäten, men mycket hjälp har också kommit från bl.a. reklamskribenten Copywrighter Tiina. Projektet har ett slutdatum den 31/12, och då stänger projektet i den form det är nu. Detta mycket på grund av att projektledarna varit i behov av ett slutdatum då projekt, till skillnad från processer har en deadline. Det har också varit viktigt för gruppen att meddela denna deadline till sponsorerna då många företag har kalenderåret som bokslut och därmed borde ha koll på om de har råd att sponsra förskolorna med bokpaketen nu eller inte. Efter projektet hoppas Majlis och Sara på att resultaten, dvs. verktyg som boklistan och bokpaketen, ska kunna bistå kommunen med tips om inköp av barnböcker och på så vis öppna ögonen för vikten av att väga in ett normkritiskt perspektiv i barnens vardag. Projektets syfte var till en början att bistå med hjälp att hitta böcker som behandlar diskrimineringsgrunderna i barnböcker riktade till barn mellan 0 och 6 år. Listan var således projektets första mål. Denna lista skulle vara kvalitetssäkrad genom frivilliggruppens expertis, och dessutom tillgänglig för allmänheten. Majlis och Sara förklarar att det största syftet med barnboksprojektet var att sätta barnen i en kontext som beskriver verkligheten som den är, utan att skildra något som exotiskt. Detta genom att skapa verktyg som ökar kunskapsnivån och öppnar upp ett forum för diskussion kring diskriminerinsfrågorna. Vi ville också ge pedagogerna vid förskolorna ett verktyg att använda i det dagliga arbetet. Majlis och Sara beskriver att under projektets gång har både projektägare och projektdeltagare varierat, och desto snävare mer omfattande och konkret projektet blivit, desto färre har också deltagarna blivit. I ett tidigt skede anade gruppen inte projektets potential, och idag har barnboksprojektet vuxit sig större än väntat och Sara beskriver det som för framgångsrikt. Det finns med andra ord för mycket vilja, för stora behov, och för många intressenter för projektets resurser och tidsplan. Idag har projektgruppen köpt in böcker för att täcka 50 av kommunens 67 förskolor, och i skrivande stund har bokpaket levererats. Hur många 18

19 som hinner levereras innan projektets slutdatum är osett, men både Majlis och Sara ger intrycket att vara mycket nöjda med de hittills uppnådda resultaten och de hoppas att projektet lever vidare efter årskiftet, även om någon annan tar över ledningen. Vi kommer att jobba vidare med projektet till våren också, ingen annan tar över ledningen av det. Sara är med till dess att Luleå Kommun är klart och avrapporterat samt för att informera andra intressenter. Sara kommer inte att driva ett liknande bokprojekt i Röda Korsets regi. Projektets mottagare är många - både barn, förskolelärare, föräldrar och sponsorer räknas till mottagare även om detta sker på olika sätt både direkt och indirekt. Barn har en tendens att vilja höra sagor (använd ett annat ord än sagor, allt som läses med barn är inte sagor) om och om igen, och genom detta och med rätt böcker begränsas inte deras öppenhet och risken för diskriminering och oförståelse minskas därmed. Detta påverkar inte enbart barnens normer och värderingar, utan det ställer också vuxna i form av förskolelärare, bibliotekarier och föräldrar inför eventuella diskussioner och frågor som rör diskrimineringsgrunderna. På så vis når kunskapen och syftet med barnboksprojektet ut till de vuxna i barnens omgivning. Ytterligare en mottagargrupp är de sponsorer som kontaktats av projektgruppen. Genom att de ställs inför valet att sponsra förskolorna eller inte måste de reflektera över diskrimineringsfrågorna. Vad gäller sponsorer har både Majlis och Sara märkt att desto högre akademisk bakgrund personen/de anställda på företaget har, desto större är chansen att de sponsrar. Vad gäller mål och målmätning är detta inte till synes enkelt att mäta, då projektet inte har en nedskriven beskrivning. Målen har hela tiden förändrats under arbetets gång, från att vara en lista till att bli ett bokpaket, för att sedan ge bort dessa paket till kommunens förskolor genom hjälp från sponsorer. Som tidigare nämnt har kommunen 67 förskolor, och hittills är böcker till 50 paket inköpta, detta kan ses som någon form av målsträvan. Alltså borde en målmätning kunna göras genom att se till antalet bokpaket som faktiskt kommer ut till förskolorna. Idag har 17 bokpaket nått sina förskolor och sammanlagt är 33 bokpaket betalda och leveranserna har genomförts ska levereras inom kort. Majlis och Sara ser dock inte detta som den enda, eller ens mest lämpliga vägen för att mäta projektmålen. Listan är ett verktyg som nått ut till allmänheten genom internet och dess tillgänglighet. Majlis berättar att ( förskolor i länet och t o m i Stockholm) ringt och visat intresse för projektet och boklistan. Listans påverkan på attityder och samtal kring diskriminering och mångfald går således inte att mäta i någon specifik utsträckning. Ett annat sätt att mäta effekten av projektet skulle vara att se hur BUF Luleå, (Barn och utbildningsförvaltningen) har påverkats av projektet. Har bokpaketen öppnat upp för diskussion? Har man tagit boklistan och kunskapen vidare till andra plan? Ytterligare ett sätt att mäta målen vore att se hur många träffar hemsidan fått. Detta visar till viss del i vilken utsträckning projektet nått ut via internet. Sara beskriver att projektet har en väletablerad infrastruktur dels genom hemsidan, men också genom facebook.se, bloggar, brev och affischer. Vad gäller hur projektet bidragit till att minska diskriminering hos barnen är också det svårt att mäta, men Sara och Majlis menar att i och med att barnen föds fördomslösa kan man 19

20 genom barnböckerna påverka deras normer och värderingar samt vidga, eller med ett lämpligare ord, inte begränsa barnens mentala bilder. Vad gäller pojektets omfattning är detta av lokal form i högsta grad, även om både Majlis och Sara märkt av ett betydligt större och starkt engagemang utanför kommunens gränser. Detta är dock ingenting som de kan arbeta vidare med, med bakgrund i projektets resurser vad gäller både tid och personer, men de hoppas att listan kan komma till användning på riksnivå som en guidline eller en inspiration till att anta ett mer normkritiskt perspektiv med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Lulsundets förskola, Doris Hedlund. 1. Hur kom du i kontakt med projektet? 2. Hur gick leveransen av bokpaketen till? 3. Har bemötandet från Sara och Majlis varit bra? 4. Vad var dina första tankar efter att ha sett bokpaketet? 5. Ser du bokpaketet som ett bra medel för att möta diskrimineringsgrunderna? 6. Märker du att böckerna gör någon skillnad i barnens sätt att möta varandra? 7. Har bokpaketen bidragit till diskussion? Tiina, Smeder ord & tanke 1. Hur kom du i kontakt med projektet? 2. Vad var dina första tankar efter projektbeskrivningen? 3. Var ett normkritiskt perspektiv på barnböcker någonting du reflekterat över innan du hörde talas om projektet? 4. När bestämde du dig för att delta? 5. På vilket sätt deltar du i projektet? 6. Arbetade du fram material tillsammans med Sara och Majlis? 7. Hade ni någon särskild målgrupp för detta? 8. Håller Sara och Majlis dig uppdaterad om projektet? 9. Har ditt deltagande påverkat dig på något vis? 10. Är det någonting du vill säga som inte jag frågat om? 20

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gula 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Westerlundska gymnasiets ledstjärna Westerlundska gymnasiet är en inspirerande och utmanande arbetsplats

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Westerlundska gymnasiets ledstjärna Westerlundska gymnasiet är en inspirerande och utmanande arbetsplats

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Lilla Vargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Sjöhagens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Sjöhagens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2016 Sjöhagens förskola Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Arbetslagsledaren

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola Ht2014-Vt2015 Förskolans helhetside: Rötter och vingar. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg Ansvariga Pedagoger

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gröna 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2015/2016 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola Ht2013-Vt2014 Förskolans helhetside: Rötter och vingar. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg Ansvariga Pedagoger

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jordens uteförskola läsåret 2014/15 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Nyckelpigans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför

Läs mer

Trygghetsplan för förskolan

Trygghetsplan för förskolan Trygghetsplan för förskolan Granbacken, Linsvägen 5 Förskolor Ekängen Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hamneda förskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hamneda förskola Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Hamneda förskola 1 Definitioner och begrepp Diskriminering Ingen får särbehandlas utifrån någon av diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: att någon är

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Förskolan Körsbäret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Förskolan Körsbäret Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2016 Förskolan Körsbäret Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Arbetslagsledarna

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Pedagogisk omsorg i Säters stad 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Bikupan 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3.

Läs mer

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Dnr: 354-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Ett gemensamt ansvar...

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. för

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. för Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Tallbackens förskola 2013/2014 Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all personal och barn vid Tallbackens förskola,

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling / Likabehandlingsplan. Finnsjöns förskola 2015/2016

Plan mot kränkande behandling / Likabehandlingsplan. Finnsjöns förskola 2015/2016 2015-12-07 Plan mot kränkande behandling / Likabehandlingsplan Finnsjöns förskola 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) ställer krav på en plan mot kränkande behandling och Diskrimineringslagen

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Yrkeshögskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Yrkeshögskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3.

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldsmedens Förskola Planen antogs 2011-01-01 Gäller till och med 2012-01-01 2 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Stora Vargen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen...

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Förskolan Klätten Läsåret

Förskolan Klätten Läsåret Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Klätten Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-11 Susanna Magnusson Förskolechef

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Röda 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015. Öxnered förskola

Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015. Öxnered förskola Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015 Öxnered förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och kränkande

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Västanvindens förskola avdelning Månen och Solen Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013

Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013 Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013 Vision En dynamisk vuxenutbildning där man kan studera vad man vill, när man vill och hur man vill förutsätter att ingen diskrimineras,

Läs mer

Oppeby, Harg, Råby förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Oppeby, Harg, Råby förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-10-16 Oppeby, Harg, Råby förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvariga för planen: Eva Öijer, förskolechef, Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2014-09-01 Planen

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer