SOM FRÅN INGENSTANS. Lärarhandledning. vid järnvägsspåret. En film om två olyckor

Transkript

1 SOM FRÅN INGENSTANS En film om två olyckor vid järnvägsspåret Lärarhandledning

2 Innehållsförteckning Varför gör Banverket en film? s 3 Filmens handling s 4 Planering av lektionen s 6 Personerna i filmen s 8 Diskussionsfrågor s 9 Elfaror vid spåret s 10 Kraftledningar i våra nät s 11 Andra risker vid spåret s 12 Järnvägens påverkan s 13 Sveriges järnväg genom tiderna s 14 Vad är Banverket? s 15 PRODUKTION Projektledare: Mattias Hennius, Banverket Foto: Lena Ason, stillbilder från filmen Övriga bilder: Banverket Filmen och lärarhandledningen är producerade av STARK Film & Event AB Prepress & Tryck: C A Andersson 2003 DISTRIBUTION Filmen Som från ingenstans och tillhörande lärarhandledning finns att låna kostnadsfritt på landets AV-centraler. Paketet kan även beställas direkt via Banverkets hemsida: 2

3 Varför gör Banverket en fi lm om spårolyckor? Varje år dör och skadas ett antal unga människor i olyckor vid järnvägsspåret. De olyckor som inte leder till döden är ofta mycket svåra och får stora konsekvenser för både den drabbade och hans eller hennes närmaste. Självklart förstår de flesta ungdomar att det är farligt att springa på spåret, krypa under järnvägsbommar eller klättra på järnvägsvagnar, men äventyrslusten och spänningsmomentet är ofta så starkt att de lätt glömmer riskerna i stunden. Vad många däremot inte förstår är att man aldrig får en andra chans. Är man sjuk när fotbollsmatchen ska spelas, är det en ny nästa lördag. Missar man bussen kommer det en annan om tio minuter. Så är det inte med amputerade ben. Därför tar Banverket sitt ansvar att ständigt påminna och informera unga människor om de risker som finns vid järnvägsspåret. Det är dock lika viktigt att föräldrar, lärare, och andra vuxna i barns och ungdomars närhet också drar sitt strå till stacken. Banverket har en nollvision; det vill säga att ingen person ska dödas eller skadas allvarligt till följd av järnvägsolyckor. Målet kan låta som en utopi, men totalt sett har antalet järnvägsolyckor minskat de senaste åren, så vi är på rätt väg. Banverket tror inte att höga staket och skärpt bevakning är enda lösningen. Information om järnvägstrafikens risker är ett minst lika viktigt instrument. I det material du har framför dig informerar Banverket med hjälp av en film och tillhörande lärarhandledning. Banverket har egna informatörer som åker runt till landets skolor och berättar om faror med järnvägen. Informatörerna är kunniga, men de saknar något som du har som lärare en personlig relation till eleverna. Det är du som träffar dem varje dag och det är du som bäst vet vem som behöver nås. Många funderingar kommer först flera dagar efter att filmen visats och då är det bara du som kan lyssna och förklara. För att minska antalet järnvägsolyckor behöver Banverket din hjälp. Tack för den hjälpen! Med vänlig hälsning Banverket 3

4 Som från f ingenstans Filmens handling Jens var 11 år när det hände. Han och kompisen Robin var på väg hem från fotbollsträningen när de sprang in på bangården för att klättra på godsvagnarna. Plötsligt ser Robin ett starkt och blixtrande vitt ljus några meter upp i luften följt av en kraftig smäll. När Robin springer runt vagnen finner han en livlös och brännskadad Jens på marken. Svårt chockad lyckas han ändå få iväg ett mobilsamtal till Jens storasyster My. En kort tid senare är hon, polisen och ambulanspersonalen på plats. Jens har fått en strömstöt genom hela högersidan och han är svårt bränd på benet och foten. När Jens lyfts in i ambulansen är han fortfarande medvetslös, men han vaknar till liv en timme senare på sjukhuset. Jens överlever men tvingas amputera sitt högra underben. 4

5 Tina var 15 år och skulle just börja gymnasiet när olyckan inträffade. Hon och kompisen Maria var på väg in till stan en kväll när de beslöt sig för att gena över järnvågsspåret för att komma fram tidigare till busshållplatsen. Innan de passerat spåret sätter sig Maria och kissar och Tina väntar på henne vid banvallen. Tina står med ryggen mot spåret och har sin freestyle på sig. Hon hör därför inte när tåget kommer. Maria försöker fånga hennes uppmärksamhet genom att skrika och vifta med armarna. När Tina äntligen vänder sig om halkar hon till in mot spåret. Senare på natten avlider Tina på intensivvårdsavdelningen med familjen vakande vid sin sida. De två olyckorna berättas genom utsagor från de personer som var med när det hände. I Jens fall är det storasyster My, kompisen Robin och ambulanssjukvårdaren Annika. I Tinas fall kompisen Maria, pappa Peter, storebror Kalle och lokföraren Mauro. I filmen visualiseras dessa personers subjektiva och fragmentariska minnesbilder med rekonstruerade tillbakablickar från olyckstillfället. De två historierna vävs in i varandra och respektive olyckas konsekvens att Jens överlever och Tina dör avslöjas först i slutet av filmen. 5

6 Planering av lektionen Före fi lmen Du kan introducera ämnet med att fråga dina elever om de någon gång har lekt vid järnvägen eller genat över spåret. Kanske har de hört talas om någon där de bor som lekt vid järnvägen? Försök att hålla den här diskussionen ganska kort så att filmen kommer igång så tidigt som möjligt på lektionen. En bra film ska kännas i hjärnan, i magen och i hjärtat. Filmen Som från ingenstans har en del partier som känsliga elever kan uppfatta som otäcka. Det är därför vår rekommendation att du som lärare ser filmen själv först. Försök att visa filmen under bästa tänkbara förhållanden. Upplevelsen av filmen blir starkare om det är riktigt mörkt i klassrummet. Har du möjlighet att visa filmen på en stor duk i aulan eller i någon annan lokal där det finns videoprojektor ger det förmodligen bäst resultat. Nämn också att filmen är 16 minuter lång. Ju starkare filmupplevelse, desto intressantare diskussion efteråt! Efter fi lmen När filmen är slut kommer många elever förmodligen ha behov av att diskutera den. Det är bäst att göra det direkt efter filmen och gå vidare med 6

7 andra uppgifter först när filmens innehåll är bearbetat. Som stöd för denna diskussion kan det vara bra att lägga på sidan 8 (Personerna i filmen) som OH-bild. Bilden kan även laddas ned från Banverkets hemsida. En fråga som definitivt dyker upp är: Har det hänt på riktigt? Alla medverkande är skådespelare, men båda historierna bygger på liknande olyckor som inträffat. För att filmen ska få största effekt bör detta berättas först efter visningen. Eftersom en av filmens historier handlar om en elolycka bör informationen kring el vid järnvägsspåret fördjupas. Som stöd för denna del kan kapitel Krafledningar i våra nät (sid 11) och Elfaror vid spåret (sid 10) användas. Som avslutning är det viktigt att andra typer av spårolyckor än de som tas upp i filmen diskuteras. Några av de vanligaste olyckorna behandlas under kapitel Andra risker vid spåret (sid 12). Om ni har mer tid Gör special- eller grupparbete om: Järnvägens historia. (Sveriges järnväg genom tiderna, sid 14.) Rallarnas historia. Samhällsnyttan med järnväg. (Jämför med bil, båt och flyg.) Människokroppen. (Hur skadas kroppen vid eloch påkörningsolyckor?) Länkar 7

8 Personerna i fi lmen Mauro Lokförare Kalle Tinas bror Maria Tinas kompis Peter Tinas pappa Annika Ambulanssjukvårdare My Jens syster Robin Jens kompis 8

9 Diskussionsfrågor Frågeställningar knutna till respektive person i fi lmen. Välj de som bäst passar din klass. MY Jens storasyster Hur känns det när en bror eller syster råkar ut för en olycka? ROBIN Jens kompis Hur kan kompisar påverka varandra så att de inte råkar ut för en olycka? Verkar man feg eller tråkig om man säger att det är farligt? ANNIKA Ambulanssjukvårdare Vad kan man själv göra i väntan på sjukvårdspersonal? Vem ska man ringa? (112, föräldrarna) PETER Tinas pappa Vilket ansvar har föräldrarna att berätta om liknande faror för sina barn? Vilket ansvar har skolan? Vilket ansvar har Banverket? Hur känns det att se sina föräldrar så ledsna? MARIA Tinas kompis Varför tar man ibland på sig skulden fast man inte gjort något fel? Hade Maria kunnat handla annorlunda? (Maria ångrar att hon viftade mot Tina.) Hitta andra situationer i livet då man känner obefogad skuld. MAURO Lokförare Hur tror ni det känns att köra på någon? Tror ni att lokföraren vill eller orkar träffa Tinas föräldrar efter dödsolyckan? Tror ni att Tinas föräldrar vill träffa lokföraren? KALLE Tinas bror Vad tror ni att Kalle tänker när han ser sin syster i sjukhussängen med slangar i näsan och dropp? Hur skulle du vilja bearbeta en jobbig upplevelse så att det obehagliga inte förträngs? 9

10 Elfaror vid spåret All slags el ska behandlas med stor respekt. Särskilt vaksam ska man dock vara när det gäller högspänning. Loket får sin ström från en så kallad kontaktledning som hänger mitt över järnvägsspåret. Högspänningsanläggningen för tågen består av flera andra ledningar. I kontaktledningsstolparna finns det till exempel högspänningsledningar både på sidan och högst upp i toppen som alla är oisolerade och därmed strömförande. Hemma i vägguttaget är spänningen 230 volt. Den spänningen är tillräcklig för att vi ska kunna få ljus i våra lampor, driva en dammsugare eller en elvisp. Spänningen i järnvägens ledningar är hela volt. Kommer man i kontakt med en ledning eller andra strömförande föremål och samtidigt är i förbindelse med till exempel en stolpe, marken eller annat jordbundet föremål, får man ström genom sig. Med så stora spänningar som volt kan det bli överslag redan när man kommer i närheten av en ledning. Då kan en så kallad ljusbåge bildas. Ljusbågen ser ut som en blixt och leder strömmmen via luften. Man behöver alltså inte komma i direkt kontakt med ledningen för att få ström i sig. Orsaken till att exempelvis fåglar inte får någon ström i sig när de sitter på en strömförande ledning, är att de inte har någon kontakt med marken. Det kan även räcka med att en lina till en drake kommer i kontakt med en spänningsförande ledning för att elen ska passera kroppen och orsaka svåra skador. När en människa drabbas av strömgenomgång i kroppen får musklerna kramp. Kroppen kan inte kontrollera sina rörelser, hjärtat störs och andningen kan upphöra. Olyckor orsakade av höga spänningar leder ofta till svåra brännskador och i värsta fall dödsfall. Avståndet mellan mark och kraftledningar är minst 4,5 meter, men man bör tänka på att avståndet kan minska rejält när marken är täckt av snö. Starkström: elektrisk spänning, strömstyrka eller frekvens som är farlig för person eller egendom. Högspänning: spänning över volt. 10

11 Kraftledningar i våra nät Den el vi använder produceras i huvudsak vid kärnkraftverken och de stora kraftstationerna. För att transportera el till våra hus, fabriker och andra ställen som behöver energi, använder man kraftledningar. De flesta kraftstationer ligger inte där vi bor, vilket medför att man måste transportera elenergin långa sträckor. För att få så små förluster av energin som möjligt har man en mycket hög spänning, upp till volt i det så kallade stamnätet. Visste du att 1952 togs den första volts ledningen i drift och finns runt hela landet. Visste du att Stamledningarna är anslutna till stamstationer. I dessa stationer är spänningen oftast volt. Efter stamstationerna tar olika elverk hand om strömmen och distribuerar den till bostäder och fabriker. Visste du att Strömmen i kraftledningarna är så kallad växelström. Växelström skiljer sig från likström genom att den hela tiden växlar riktning. Visste du att Tågen drivs med volt. Elkraften till tågen omvandlas till rätt storlek i omformarstationer som finns utmed järnvägen. Högst uppe i kontaktledningsstolparna finns en ledning som kallas hjälpkraftledning. Den svarar för elkraft till bl a signaler, belysning och växelvärme. Där elkraften behövs sätter man upp en transformator, som sänker spänningen från normalt volt till 230 volt. 11

12 Andra risker vid spåret Spårspring Det är livsfarligt och därför förbjudet att befinna sig på spårområdet. Trots att man tycker sig ha god uppsikt och kontroll på situationen kan en olycka hända mycket lätt. Det är stor risk att man halkar på eller fastnar i järnvägsspåret och eftersom växlar fjärrmanövreras från en plats långt ifrån växeln kan de slå om mycket hastigt utan förvarning. Trots att man har bråttom ska man aldrig ta risken att gena över ett spår. Det är både förbjudet och livsfarligt och att andra har gått över där tidigare är absolut ingen garanti för att det är ett säkert ställe. Tycker man att övergångarna är för få eller felaktigt placerade ska man i stället ta kontakt med Banverket så att detta kan ändras. Vandalisering och klotter En vanlig form av skadegörelse är att någon lägger saker på spåret. Förutom att det är farligt att befinna sig på spårområdet när man släpar dit sakerna är risken dessutom stor att delar av det som läggs dit slungas iväg när det träffas av loket. De som lägger dit sakerna eller andra förbipasserande som befinner sig utanför spårområdet kan då skadas. Farten och bromssträckor Ett persontåg som kör i 200 km/h har en bromssträcka på meter när det tvärbromsar. Ett tåg som kör i 130 km/h har en bromssträcka på 800 meter. Även vid låga farter är bromssträckan för ett tåg mycket längre än för exempelvis en bil. Ofta kan det också vara svårt att höra när ett tåg närmar sig. Spårgående fordon kan ibland rulla nästan ljudlöst och buller i omgivningen kan lätt dölja ljudet av ett tåg. På vintern är det ännu svårare att höra tåget eftersom snö har en dämpande effekt på ljud. Bangårdar I filmen råkar Jens ut för en elolycka när han klättrar upp på en vagn som står på en bangård. Bangården är en farlig lekplats av många andra skäl. Här kan tågsätt som står stilla börja röra sig, trots att det inte finns någon förare i loket. Vissa tåg kan nämligen styras via radio. Därför ska man aldrig gå under eller mellan vagnar, eftersom risken är stor att råka ut för allvarliga klämskador. 12

13 Järnvägens påverkan Miljö Järnvägen har en liten miljöpåverkan jämfört med övriga transportslag som bil, båt och flyg. I dag svarar järnvägen för ungefär 24 procent av all inhemsk långväga godstrafik och sex procent av persontrafiken. Trots detta står järnvägen enbart för 1,8 procent av transportsektorns energiförbrukning och mindre än en procent av den totala trafikens utsläpp. Allt tack vare att mer än 90 procent av all trafik på järnväg sker med eldrivna lok, som inte släpper ut några avgaser. Järnvägen kräver dessutom mindre plats i naturen än vad en väg gör. En dubbelspårig järnväg tar 15 meter i anspråk, medan en motorväg fordrar minst 40 meter. Ändå kan järnvägen frakta lika mycket som 12 motorvägsfiler. Järnvägens huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av buller och påverkan på landskapet samt uttag och användning av olika material. När det gäller buller är Banverkets långsiktiga mål att inga människor i bostäder, skolor, eller arbetsplatser utmed järnvägen ska utsättas för en oacceptabel ljudnivå från tågtrafik. Något som Banverket löser genom att bygga bullerskydd i form av vallar och plank, samt att byta ut fönster i hus längs med järnvägen. Även om järnvägen bara står för mindre än en procent av transportsektorns utsläpp måste Banverkets ambition vara att ytterligare minska utsläppen. I dag svarar dieseldrivna tåg för ungefär tio procent av transportarbetet på järnvägen. Resten svarar eldrivna tåg för. Cirka 70 % av all el som används inom järnvägen är miljömärkt, dvs. el från vattenkraft utbyggd före Banverkets bekämpning av ogräs längs med järnvägen är en annan uppmärksammad miljöfråga. Det främsta skälet till att Banverket bekämpar ogräs är säkerheten. Lokförare måste kunna se signaler och stanna utan att tågen glider på fuktigt ogräs. Torrt ogräs på banvallen ökar även risken för gräsbränder, som i sommartorka lätt sprider sig till skogsområden längs banan. Det vanligaste vegetationsbekämpningsmedlet inom Banverket är Roundup Bio. I Sverige används totalt cirka kg Roundup varje år. Av dessa kg använder Banverket i genomsnitt kg, eller 0,2 procent. Övriga 99,8 procent används på jordbruksmark, i trädgårdar och vid plantskolor. Säkerhet Varje år omkommer cirka 25 personer i samband med järnvägsolyckor. Cirka hälften av dessa personer förolyckas i så kallade plankorsningsolyckor när de oftast i bil ska ta sig över järnvägen. Den andra större gruppen består av personer som arbetar inom järnvägen och i jobbet råkar ut för elolyckor eller blir påkörda av tåg. Varje år omkommer dock en handfull personer som inte arbetar inom järnvägen. Orsaken är oftast att de befunnit sig på ett ställe där de inte skulle vara i spåret eller på en bangård. Dödsolyckor där resenärer drabbas är mycket ovanliga och de senaste tio åren har inte en enda resenär omkommit. Något som kan jämföras med vägtrafiken med mellan 500 och 600 döda varje år. Den höga säkerheten på järnvägen är ingen slump, utan resultatet av en medveten prioritering där säkerheten alltid kommer i första hand. 13

14 Sveriges järnväg genom tiderna 1825 Järnvägen mellan Stockton och Darlington invigs. Vagnarna dras av ångloket Locomotion Sveriges första järnväg, Örebro - Nora, öppnas för trafik Järnvägen Stockholm - Göteborg invigs, restid 14 timmar Världens första stålbro för järnväg byggs över Göta Älv Sverige har nästan 200 mil järnväg Svensk normal (gemensam tid) införs vid alla järnvägsstationer Första järnvägen med eldrivna tåg, Stockholm - Djursholm Premiär för tågfärja till kontinenten, Trelleborg - Sassnitz Sverige har mil järnväg Första linjen med längre permanent eldrift, Kiruna - Riksgränsen, 129 km Hela Malmbanan Luleå - Riksgränsen, 433 km elektrifierad Inlandsbanan invigs. Sverige har mil järnväg Engelska Mallard sätter världsrekord för ånglok med 203 km/h Riksdagen beslutar att förstatliga hela svenska järnvägsnätet Europas längsta sammanhängande elektrifierade järnvägslinje, Trelleborg Riksgränsen, klar Det sista ångloket på SJ tas ur drift SJ delas, Banverket får ansvar för bannätet och SJ för tågtrafiken. Cirka 100 miljarder kronor investeras i järnvägen under 20 år Premiär för X2000 mellan Stockholm och Göteborg. Franska TGV sätter hastighetsrekord med 515 km/h Svenskt hastighetsrekord för X2000 med km/h Sverige har mil järnväg Den 1 juli invigs Öresundsbron mellan Sverige och Danmark. 14

15 Vad är Banverket? Banverket är den myndighet som ansvarar för järnvägen i Sverige. Banverket ansvarar för cirka kilometer spår och har närmare anställda. Banverkets övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsöjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ansvaret innebär bland annat: Att driva utvecklingen inom järnvägsområdet. Att bistå regering och riksdag i järnvägsfrågor. Att samordna den lokala och regionala järnvägstrafiken. Att ge stöd till forskning och utveckling inom järnvägsområdet. 15

16 Huvudkontoret Jussi Björlings väg 2, Borlänge Postadress: Borlänge Norra banregionen Residensgatan 18, Luleå Postadress: Box Luleå Mellersta banregionen N. Kungsgatan 1, Gävle Postadress: Box Gävle Östra banregionen Rosengatan 8, Sundbyberg Postadress: Box Sundbyberg Västra banregionen Stampgatan 34, Göteborg Postadress: Box Göteborg Södra banregionen Östergatan 20, Malmö Postadress: Box Malmö Borlänge, ,