STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2007

Transkript

1 BOKSLUT 07

2

3 1 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR Sammanfattning Tillfredsställelsen med YLEs utbud har ökat. 87 % av finländarna (år 2006: 83 %) är åtminstone ganska nöjda med YLEs hela programutbud. YLEs andel av den totala dagliga tittartiden var 43,7 % för hela året (år 2006: 45,2 %). Efter digitalövergången ökade YLE under slutet av året sin tittarandel med 0,8 procentenheter jämfört med motsvarande tid föregående år. I slutet av år 2007 var YLE TV1 Finlands mest sedda kanal, YLE Teema fördubblade sin tittarandel och YLE FST5 ökade sin räckvidd till 70 procent. YLEs radiokanalers andel av lyssnandet steg med en procentenhet från året innan. Andelen för år 2007 var 53 %. Uppgången berodde i synnerhet på YLE Radio Suomi, som var landets populäraste radiokanal (38 %). Lyssnarnas tillfredsställelse med YLEs radiokanaler låg år 2007 kvar på samma höga nivå som föregående år, och andelen som var mycket nöjda t.o.m. ökade bland YleX och Radio Suomis lyssnare. Antennhushållen övergick till den digitala eran , men för kabelhushållens del sköts övergången fram till början av mars De problem som förekom i samband med höstens övergång anslöt sig huvudsakligen till textningen av sändningarna och antennsystemen. Cirka finländska hushåll sade upp sin tv-licens i samband med digitalövergången. Tack vare de åtgärder YLE vidtog (tester av digitaldekodrar, lista på fungerande boxar, permanent textningsspråksinformation, TV1+) minskade klart den negativa tittarresponsen i fråga om textningen i början av år I slutet av året hade problemen med skuggområden huvudsakligen lösts. I samband med höstens övergång gjordes betydande ändringar i programscheman för YLEs tv-kanaler både för att profilera kanalerna och för att trygga konkurrenskraften. Reformerna lyckades. YLEs kanalfamilj ökade sin tittarandel, trots att tv-utbudet ökade avsevärt i samband med digitalövergången. Finländarnas attityd till tv-avgiften är på samma nivå som ifjol. Av de intervjuade upplever 61 % (år 2006: 62 %) att YLEs programutbud ger åtminstone ganska bra valuta för tv-avgiften. Och 87 % av finländarna (år 2006: 91 %) är medvetna om att tvavgiften är den viktigaste finansieringsformen för YLEs program. En förnyad innehålls- och kundorienterad organisation och ledningsmodell trädde i kraft En ny modell för programplanering togs också i bruk. Bolagets styrelse godkände utgående från serviceuppdragsprocessen såväl kanalernas programprofiler som tyngdpunkterna i programverksamhetens innehållsmässiga utveckling åren

4 2 YLEs ekonomi utvecklades i enlighet med de riktlinjer som förvaltningsrådet godkände år 2002 och som reviderades år Ekonomin balanseras före slutet av Rörelseförlusten år 2007 uppgick till 9,6 miljoner euro och var alltså 10,5 miljoner euro mindre än året innan. Räkenskapsperiodens förlust var 6,4 miljoner euro vilket var 10,1 miljoner mindre än föregående år. Pensionsstiftelsens verksamhetskapital stärktes. För att balansera ekonomin och med tanke på sparåtgärder fattades stora avgöranden gällande programutbudet. Nyhetskanalen YLE24 upphörde med sina sändningar i april. Planerna på att göra YLE Radio Peili till en riksomfattande kanal slopades och det beslöts att YLE Extra, som börjat sändas på YLE24:s kanalplats i april, skulle läggas ner i slutet av december. På kanalplatsen sänds till och med slutet av augusti 2008 YLE TV1 med traditionell textning (TV1+) och därefter SVT Europa. Bolagets operativa verksamhet effektiviserades och multimedialiteten i programverksamheten främjades ytterligare i enlighet med strategin. Bolagets kommunikation och marknadsföring fokuserade på att informera pressen och allmänheten om de största programsatsningarna. En särskild satsning gjordes på marknadsföringen av inhemskt drama och barnprogram, nyhetsreformen samt lanseringen av YLE FST5. Informationen på bolagsnivå gällde balanseringen av ekonomin, digitalövergången och kanalreformerna. Dessutom informerade bolaget om de sammanlagt 34 olika programpris som överräcktes till YLEs programmedarbetare. Antalet fast anställda vid YLE uppgick till personer i slutet av år 2007 (år 2007: 3 401). Under året hade YLE i bruk ett s.k. omställningsstöd för dem som lämnade bolaget. Arbetshälsan mättes genom en enkät för utveckling av arbetsgemenskapen (TYKE), och resultaten hade inom enkätens alla delområden förbättrats i jämförelse med året innan. På skalan 1 5 var medarbetarnas totala belåtenhet 3,46 och svarsprocenten var 75 %. 2 Omvärlden Inom den markbundna tv-verksamheten övergick Finland till helt digitala sändningar 1.9 kl Inom kabeltelevisionen beslöts övergången skjutas upp till början av mars I slutet av år 2007 hade 97 % av de finländska antennhushållen en digitalmottagare. Av kabelhushållen hade 72 % skaffat en mottagare före slutet av året. Sammanlagt hade 1,7 miljoner finländska hem digital beredskap. Riksdagen godkände i slutet av år 2007 två lagreformer som påverkade tv- och radioverksamheten. Lagen om friexemplar ersätts av lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial. Denna förpliktar till att även förvara tv- och radioprogram för forskningsbruk. Deponeringen sköts av Nationella audiovisuella arkivet. Genom en ändring av kommunikationsmarknadslagen förlängs YLEs och de s.k. markbundna tv- och radiokanalernas distributionsskyldighet (must carry) i kabeltelevisionsnätet. Riksdagen behandlade YLEs förvaltningsråds berättelse och framlade ståndpunkten att YLE för att realisera sitt public service-uppdrag måste koncentrera sig på innehållen, tjänsterna och deras funktionalitet samt på kvalitet. Dessutom ansåg riksdagen att YLEs framtida finansiering måste vara föremål för en övergripande utredning i ljuset av realiserandet av public service-uppdraget. I regeringsprogrammet konstaterades senare att YLEs finansieringsmodell efter år 2010 utreds i en parlamentarisk arbetsgrupp. Kommunikationsminister Suvi Lindén tillsatte arbetsgruppen Målet är att arbetsgruppens förslag ska vara klart i slutet av år Statsrådet beslöt att höja tv-avgiften med 3,5 % fr.o.m. början av år Beslutet grundar sig på ett tidigare avtal om årliga höjningar fr.o.m. början av år Tidigare beslöts det också att koncessionsintäkterna som de kommersiella aktörerna har betalat på sina reklamintäkter upphör då de analoga sändningarna upphör. Kommunikationsministeriet gjorde en lista på sportevenemang som är viktiga för finländarna, och som även fortsättningsvis bör kunna ses avgiftsfritt på tv. Statsrådet godkände listan i februari Med på listan finns bl.a. sommar- och vinter-os, herrarnas VM- och EM-tävlingar i fotboll, herrarnas ishockey-vm, internationella skidförbundets VM-tävlingar i nordiska skidgrenar samt VM och EM i friidrott. YLE fick programkoncession för distribution av SVT Europa i kanalknippe E. För att kunna se kanalen krävs ett programkort i mottagaren; detta för att man av upphovsrättsliga skäl ska kunna veta hur många hushåll som följer

5 3 sändningarna. I villkoren för alla de betal-tv-koncessioner som statsrådet beviljat inkluderades kravet på ett kort. I kanalknippe E beviljades sammanlagt sju koncessioner för betal-tv. Tv- och radioaktörerna betalar i fortsättningen en årlig övervakningsavgift till Kommunikationsverket. Med denna täcks de kostnader som verket har för övervakningen av tv- och radioverksamheten. Tidigare erlades avgiften ur statens televisions- och radiofond. Inom EU godkändes ett direktiv om audiovisuella medier, som ersätter tv-direktivet och utvidgar regleringen att gälla de nya medierna. Direktivet lättar också på regleringen av tv-reklam och tillåter under vissa förutsättningar produktplacering. Europeiska kommissionen gav i slutet av året ett förslag till ett omfattande kommunikationslagspaket, där de delar som berör tv- och radioverksamheten särskilt gäller frekvenspolitiken och skyldigheten att distribuera program. 3 Utvecklingen av bolaget YLES förnyade innehålls- och kundorienterade organisation och ledningsmodell trädde i kraft Avsikten med reformen var att ge bättre kundservice och få en lättare verksamhetsmodell samt åstadkomma medieoberoende. Radio- och tv-programmen samt innehållen på internet produceras huvudsakligen i samma genregrupper. Samtidigt koncentrerades programproduktionens alla stödtjänster i serviceenheter som verkar på bolagsnivå och bolagsmatriser. En av matriserna är den bolagsgemensamma kommunikationen och marknadsföringen som under årets lopp samlades ihop från olika enheter. Under året omorganiserades även Svenska YLE och YLE Produktion. 3.1 Programverksamhet År 2007 var det första hela året som YLEs nya modell för programplanering (serviceuppdrag) var i bruk. Modellen bygger på en grundlig analys av programenheterna och en bedömning av de olika innehållens kundrelationer, utgående från vilket riktlinjer för utvecklingsbehoven dras upp. Genom denna nya typ av planering skapas en ännu exaktare uppfattning om vad finländarna förväntar sig av YLEs tjänster och hur de vill använda olika medier och kanaler för att få ett utbud som intresserar dem. Under vintern och våren 2007 gick man igenom planeringsprocessen vid alla programenheterna. I arbetet deltog en stor mängd ansvariga för programverksamheten från såväl genregrupperna som kanalerna. YLEs styrelse godkände utgående från serviceuppdragsprocessen såväl kanalernas programprofiler som tyngdpunkterna i programverksamhetens innehållsmässiga utveckling åren Utvecklingsområden är att öka interaktiviteten i nyheterna, aktualitetsprogram i nya former, närvaro i den finska och finlandssvenska kulturen, inhemskt drama, barnprogram, populärkulturella program samt tv-underhållning för en bred publik. En särskild satsning har år 2007 gjorts på att utveckla de nya medierna, i synnerhet i bredbandsmiljön på internet. I juni öppnades YLE Arenan för allmänheten på internet. Ett annat mål som uppställdes var också att öka distinktionen mellan public service-programutbudet och det kommersiella radio- och tv-utbudet. Denna stärktes med hjälp av marknadsföring. En publikundersökning visar att de senaste årens arbete med YLEs image har gett resultat: bilden av YLE som ett oberoende, finländskt, och tillförlitligt bolag har stärkts. Bolagets kommunikation och marknadsföring fokuserade på att informera pressen och allmänheten om de största programsatsningarna. En särskild satsning gjordes på marknadsföringen av inhemskt drama och barnprogram, nyhetsreformen samt lanseringen av YLE FST5. Informationen på bolagsnivå gällde balanseringen av ekonomin, digitalövergången, och kanalreformerna. Dessutom informerade bolaget om de sammanlagt 34 olika programpris som överräcktes till YLEs programmedarbetare. 3.2 Forskning och utveckling Kundfunktionerna vid YLE Fakta och Kultur, YLE Vision och Svenska YLE gav kunskap om publikerna samt om de kritiska delfaktorerna i YLEs kundrelationer. Informationen används för att utveckla programverksamheten och följa med hur väl den lyckas. Resultaten och kundinformationen från publikundersökningen publicerades på informationstjänsten gällande kundrelationerna på YLEs intranät. Genregrupperna satsade på kundorienterad programutveckling. Finländarnas förväntningar på YLEs programverksamhet klarlades på olika sätt och med hjälp nya arbetsmetoder och förfaranden. 3.3 Teknik och investeringar Under år 2007 användes sammanlagt 25,5 miljoner euro

6 4 för investeringar. På YLE 24 tog man i bruk en ny nyhetsstudio och ett nytt produktionssystem samt gav nyheterna en ny framtoning. Förenhetligandet av radions redigeringssystem avancerade till realiseringsskedet och YLE Kymenlaakson Radio fick en ny distriktscentral i Kotka. Realiseringen av mediehanteringssystemet METRO kom igång på allvar och tv:ns nya grafik- och sändningssystem togs i bruk. Produktionssystemet för sändningarna från riksdagen förnyades. Öppnandet av YLE Arenan var det viktigaste projektet inom de nya medierna. Personalförvaltningens HERA-system togs i bruk i full skala och ITnätet samt maskinsalen förnyades. I fråga om musikhusprojektet inleddes grundberedningen av byggplatsen och kostnadskalkylen revideras ytterligare i underhandlingar med SRV Viitoset Oy. YLE meddelade hösten 2007 att bolaget drar sig ur ägarskap i fastighetsbolaget och förhandlingarna om ett nytt koncept för realiserandet pågår. Beslut om när det egentliga byggandet inleds kan fattas under våren 2008, då YLE också avgör sin egen ståndpunkt till deltagande i projektet. 4 Program och innehåll 4.1 YLE Fakta och kultur Aktualiteter Televisionens aktualitetsutbud samt tittandet på dessa program kvarstod för huvudkanalernas del på ungefär samma nivå som föregående år. Tillfredsställelsen med aktualitetsutbudet var fortsättningsvis stark, av finländarna var 95 % åtminstone ganska nöjda med aktualitetsprogrammen. Självständighetsdagens mottagning och Riksdagsvalets resultatkväll var de mest sedda aktualitetsprogrammen år Ajankohtainen Kakkonen i YLE TV2 ansågs vara det intressantaste programmet. Fakta Televisionens utbud av faktaprogram ökade med 200 timmar och tiden som sattes på att titta på dessa ökade likaså. 95 % av finländarna är åtminstone ganska nöjda med utbudet av faktaprogram. De mest sedda programmen år 2007 var Utlysningen av julfreden samt YLE TV2:s program Satunnaiset sankarit: Konginkangas. På motsvarande sätt ansåg man att YLE TV1:s Avara luonto och YLE TV2:s Akuutti var de intressantaste programmen. Kultur Det totala kulturutbudet i YLE TV1 och YLE Teema kvarstod på samma nivå som föregående år, likaså tittandet. 70 % av finländarna är åtminstone ganska nöjda med YLEs kulturprogram. De mest sedda programmen var personporträttet av Kirka Babitzin i serien Kotimaan kasvot samt Antiikkia, antiikkia i YLE TV1. Utbildning och vetenskap Programutbudet inom utbildning och vetenskap minskade med cirka 200 timmar, då dessa program i och med digitalövergången koncentrerades till YLE Teema. Tittandet på dessa program minskade också i någon mån. De mest sedda var Digi ABC samt Katovuosia ja voivuoria. De mest sedda vetenskapsprogrammen var Prismadokumentärerna, och dessa ansågs också vara intressantast inom sin genre. Drama I fråga om inhemsk tv-fiktion var YLEs utbud rikligare än tidigare. Gällande antalet tittare skedde ingen betydande förändring. Över 80 % av tittarna var åtminstone ganska nöjda med YLEs inhemska drama. De mest sedda var YLE TV2:s Maalaiskomedia: Turvetta ja timantteja samt Taivaan tulet, vilka som bäst nådde upp till omkring en miljon tittare. Taivaan tulet var också den inhemska dramaserie som upplevdes som överlägset intressantast år Under jul- och nyårshelgen blev Karjalan kunnaat en favorit. Mängden utländsk fiktion ökade i och med digitalövergången och tittandet ökade också med nästan en fjärdedel från föregående år. Över 70 % av tittarna är åtminstone ganska nöjda med YLEs utbud av utländska serier. De mest sedda utländska serierna var YLE TV1:s Hercule Poirot samt Monk. YLE TV2:s tyska deckare och serien Heartbeat i TV1 ansågs vara intressantast. 4.2 YLE24 Det multimediala YLE Nyheter, som bildats av redaktionerna för radio- och tv-nyheterna, inledde sin verksamhet Samtidigt startade den likaså multimediala YLE Sport, som förenar redaktionerna för tv-sporten och radiosporten. De nya nyhets- och sportorganisationerna producerar alla nationella nyhetssändningar för tv, radio, internet, text-tv samt övrig distribution. YLEs Nyhetsbyrå, som bygger på internt nyhetsutbyte, inledde i början av året sin verksamhet i full skala. YLE slutade som planerat använda sig av FNB:s tjänster i slutet av år Lösningen stärkte den egna nyhetsanskaffningen

7 5 och ökade andelen material som bygger på originalkällor i sändningarna och tjänsterna. I april lades nyhetskanalen YLE24 ner. Tv-nyheternas nyhetsschema för kvällen förnyades i början av september, efter digitalövergången. För den tidiga kvälien introducerade YLE i YLE TV1 en ny halvtimmeslång nyhetssändning med start klockan 18, där man kombinerade ekonominyheter, kulturnyheter och en nyhetsgenomgång på teckenspråk. Klockan började det nya nyhetsblocket i YLE TV2, som även omfattar de regionala nyheterna klockan 19. Antalet Urheiluruutusändningar ökades och är nu tre under vardagar. Sportutbudet på morgnarna stärktes. Nyhetssändningarna fick en ny profil och en ny studio. I sändningarna den 16 september skedde en övergång till bildformatet 16:9. För att minska personalmängden förnyades ledningsmodellen för programenheterna och YLE Nyheter. De många parallella och exceptionellt krävande reformerna genomfördes kontrollerat och på ett lyckat sätt med tanke på publikrelationen. Tittandet på YLEs nyhetsoch sportsändningar ökade klart efter digitalövergången. Tillfredsställelsen med YLEs nyhets- och sportutbud förblev på en mycket hög nivå och YLE utsågs i mätningar till Finlands tillförlitligaste riksomfattande nyhetsorganisation. Antalet besökare på nyhetstjänsten på internet ökade med cirka 60 %. YLE Radio Suomis framgång var fortsättningsvis stabil och kanalens publikrelation ligger på en exceptionellt hög nivå. Inom kanalen skedde en fortsatt utveckling av det journalistiska tänkandet och nyhetsledningen. Radio Suomi har ansvar för den regionala nyhetsbevakningen och nyhetsanskaffningen också för den rikstäckande nyhetsverksamhetens behov. Ändringen av sändningstiden för de regionala tv-nyheterna lyckades. Under årets lopp förbereddes omvandlingen av YLE Radio Peili till en riksomfattande kanal men planen drogs tillbaka som en del av de budgetbalanserande åtgärder som vidtogs i slutet av året. Slopandet av planerna på att göra Radio Peili rikstäckande och indragningen av YLE Extra leder till att strategin för YLEs evenemangsidrott måste genomgå en grundlig omvärdering år YLE Vision Barn och ungdom År 2007 anordnades evenemang på olika håll i Finland för att fira Pikku Kakkonens 30-årsjubileum. Jubileumsåret till ära uppmärksammades nostalgiska barnprogram från gångna år i programutbudet. Programmets webbsidor förnyades och mängden barnprogram utökades med en timme på helgmorgnarna från och med hösten Produktionen av barnprogram på samiska inleddes hösten För unga (10 15 år) gjordes Summeri och Wintteri i YLE TV2 samt skapades ett eget valprogrampaket i november Underhållning Höjdpunkten bland YLEs underhållningsprogram var Eurovision Song Contest i maj. YLE var host-broadcaster för tävlingen och finalsändningen samlade över 100 miljoner tv-tittare runt om i världen. I Finland följdes finalen av i genomsnitt 1,9 miljoner tittare. Det var första gången som finalen realiserades med HD-teknik. Utvecklingsprojekten för YLE Underhållning fokuserade i synnerhet på att stärka servicen för familjepublikerna. Kompetensen inom den manuskriptbaserade underhållningsproduktionen samt formatkompetensen inom underhållningen fördjupades genom en utveckling av YLE TV2:s lördagsunderhållning samt radiounderhållningen. Gällande YLE TV1:s utbud gjordes år 2008 en satsning på att ta fram nya serier. Nya sätt att skapa tv-underhållning testades och realiserades i kanalen YLE Extra och på internet. Inom musikunderhållningen inleddes nya strategiska utvecklingsprojekt. Den inhemska Eurovisionstävlingen år 2008 utvecklades också. Populärmusik och populärkultur Pop- och schlagermusiken inriktas fortsättningsvis till olika generationer och delpubliker. På detta område är YleX:s utbud i en nyckelposition. YleX:s förnyelse på internet inleddes år Målet är att YleX ska vara ett populärkulturellt medium som inte bara i radion utan också på internet producerar betydelsefullt public service-innehåll riktat till den yngre publiken. Den nya digitala tv-kanalen YLE Extra som startade våren 2007 innebar en stor förändring i YLE:s utbud av populärkultur. Kanalen gav ett populärkulturellt perspektiv på världen och förevisade i synnerhet ny inhemsk populärmusik. I december 2007 beslöts att kanalen skulle läggas ner som ett led i balanseringen av ekonomin. Kanalansvaret för det populärkulturella utbudet faller huvudsakligen på YleX:s lott. Öppnandet av den nya nättjänsten Yle.fi/pop var ett viktigt steg. Den strävar efter att hålla en

8 6 musikjournalistiskt hög nivå och att innehållsmässigt vara en mångsidig nättjänst för de populärkulturellt intresserade publikerna. YLEs roll då det gäller att värna om den inhemska schlagerkulturen framträder särskilt i YLE TV2:s och framförallt i YLE Radio Suomis verksamhet. Samarbetet planeras i fortsättningen stärkas ytterligare. 4.4 Svenska YLE Under år 2007 fattades beslut om att antalet programenheter inom Svenska YLE minskas från åtta till fyra genregrupper, dvs. Fakta, Nyheter och sport, Fiktion och Ung (X3M). Den förnyade organisationen trädde i kraft i början av år Programverksamheten under år 2007 genomfördes inom ramen för den gamla genreorganisationen. Under året fokuserade Svenska YLE kraftigt på närvaro i det finlandssvenska samhället och i kulturen vilket gav god respons bland publiken. Sommarens programprojekt upplevdes som särskilt positiva; de ökade synligheten på olika sätt och förde ut programarbetet och programmedarbetarna bland publiken. Dessutom deltog radiokanalerna i olika konserter och musikevenemang och programmet Närbild på YLE FST5 gjorde en lovordad sommarturné. Även kulturens eget programprojekt Stilbyrån besökte olika sommarevenemang och lyckades bra. Under året framhävdes nyheternas roll som ryggraden i den svenska verksamheten i alla medier. Nyheternas publikrelation förblev stark. Den svenskspråkiga nyhetsverksamheten fick också stöd och uppmuntran av publiken mot slutet av året när en sammanslagning av de svensk- och finskspråkiga nyheterna övervägdes som en åtgärd för balanseringen av ekonomin. Det viktigaste utvecklingsprojektet under år 2007 var den svenska nyhetstjänstens online-verksamhet. Ambitionen är att vara den mest använda finlandssvenska nyhetstjänsten på webben och en av de nyhetstjänster som finlandssvenskarna använder dagligen. Under år 2007 ökade antalet unika besökare per vecka från cirka föregående år till nästan besökare. Online-servicen vid Svenska YLEs nyheter är klart den mest täckande finlandssvenska nyhetstjänsten. Vid utvecklingen av nyheternas online-tjänst fokuserades särskilt på online-produktionen inom den regionala verksamheten som år 2008 även kommer att omfatta sport och kultur. En väsentlig del av projektet går ut på att utveckla interaktiviteten. I faktaprogrammen framhävdes en konsekvent dokumentation av dagens läge. Speciellt för den nya typen av faktaprogram, de s.k. lifestyle-programmen, definierades målgrupperna noggrannare än förut och särskilt YLE Radio Vegas livsstilsprogram (Sissi och Lördax) utvecklades. Finlandssvenskt drama står för en mycket liten del av programproduktionen, men dess betydelse som en del av programutbudet är stor både med tanke på publikrelationen och Svenska YLEs serviceimage. Dramaserien Isabella var årets största satsning och blev en publikframgång. Råfilm-, Rådok- och Råljud-samarbetet med de unga programmakarna fortsatte. Inom underhållningen satsades på det populära Fångad av en sång-projektet. Detta har bland finlandssvenskarna blivit ett sommarevenemang man helst inte vill missa. Musikutbudet i radion utvecklades och humorunderhållningen utökades. I tjänsterna för små barn stärktes den medieövergripande communityn med hjälp av BUU-klubben. Den alltid lika populära Julkalendern slog år 2007 åter sitt eget publikrekord från året innan. Ett nytt inslag i Julkalendern var Teppo-Nalle som på finska hjälpte finskspråkiga barn att använda kalenderns olika funktioner och spel. Teppo- Nalle klickades gånger under en månad. Tävlingen Melodi Grand Prix Nordic var en stor framgång för juniorerna. Utvecklingen av undervisningsprogrammens webbtjänst Vetamix för skolorna fortsatte. Målet för projektet, som genomförs i samarbete med Utbildningsstyrelsen, är att stöda och betjäna såväl finlandssvenska lärare som elever. 5 Tjänster 5.1 Radiokanaler År 2007 nådde radion varje vecka i genomsnitt 96 % av alla finländare över 9 år, dvs. lika många som föregående år. Den dagliga lyssnartiden ökade med två minuter; finländarna lyssnade i genomsnitt på radio 3 timmar 16 minuter per dag. YLEs andel av det dagliga radiolyssnandet var 53 % liksom under föregående år. YLE Radio Suomis lyssnarandel ökade med 2 procentenheter. Den genomsnittliga veckopubliken för YLEs radiokanaler låg på nästan samma nivå som föregående år: sammanlagt 2,961 miljoner finländare lyssnade varje vecka på YLEs radiokanaler. Lyssnarna är lika nöjda som föregående år med de rikstäckande kanalerna; för Radio Suomis del ökade andelen mycket nöjda

9 7 lyssnare med hela 5 procentenheter. Webbdistributionen av radiokanalerna inleddes via YLE Arenan. Detta främjades av det nya Gramex-avtalet som gjorde distributionen av musikprogram via webben möjlig. På hösten var det möjligt att lyssna på nio YLEradiokanaler via webben även utanför Finland. Helsingfors hovrätt fastställde i november tingsrättens tidigare beslut i avtalstvisten mellan Yleisradio och Gramex. Beslutet överensstämde med YLEs mål: det faktiska antalet lyssnare avgör hur stor sändningsrättsersättningen för musikupptagningar ska vara. Samma princip gäller även för YLEs regionala radiosändningar. 5.2 Televisionskanaler Tv-tittandet minskade något i Finland år I genomsnitt ägnade man 2 timmar och 40 minuter om dagen åt att titta på tv (befolkningen 4+). YLEs tv-kanalers andel av tittandet var 43,7 % och YLEs dagliga räckvidd uppgick i genomsnitt till över 3 miljoner tittare. För televisionen var år 2007 ett år av stora omvälvningar. I april inledde YLE Extra sin verksamhet på YLE24:s plats. I september övergick antennhushållen till helt digital mottagning och i programscheman för YLEs tv-kanaler gjordes betydande ändringar både i avsikt att profilera kanalerna och för att trygga konkurrenskraften. Hela FSTs programutbud flyttades till en egen kanal. I december lades YLE Extra ned. Antalet sändningstimmar minskade sedan simulcast-sändningarna upphört. YLE lyckades med reformerna. YLEs kanalfamilj ökade sin tittarandel under hösten trots att tv-utbudet ökade avsevärt i och med övergången till digital teknik. YLE TV1 var Finlands populäraste kanal, YLE Teema fördubblade sin tittarandel och YLE FST5 ökade sin räckvidd till 70 procent. Tittarna var också allt nöjdare med YLEs tv-kanaler. 5.3 Nya medier Hösten 2007 anlitades webbplatsen Yle.fi av i genomsnitt unika besökare per vecka. YLE Text-TV är alltjämt Finlands populäraste text-tv med 1,3 miljoner besökare varje dag. YLE Nya medier omstrukturerade under året webbplatsen yle.fi, varvid konceptet och ramarna för tjänsten fastställdes. Ambitionen är att webbplatsen ska vara lätt att använda och utgå från användarnas behov. Yle.fitjänstens beredskap att reagera snabbt utvecklades genom att ingångssidan yle.fi skapades och en redaktion som ansvarar för programguiden i anslutning till Arenan, Levande arkiv och Text-tv inrättades. YLE Arenan, som öppnades i juni, ger tittarna och lyssnarna möjlighet att oberoende av sändningstiderna följa programmen på internet, även från utlandet. På Arenan finns över 400 programtitlar. Innehållsutbudet i Levande arkiv utökades. Under året inleddes en omarbetning av webbtjänsterna i anslutning till nyheter och sport samt YLE Radio Suomis regioner. Omarbetningen blir klar år YLE Nya medier tog fram tiotals programspecifika webbsidor, till exempel den multimediala ESC-helheten och YleX, samt utvecklade utbildningstjänsterna. Även tjänsterna i samband med sport och idrottsevenemang utökades. YLE Text-TV utvecklades till ett medium för nyheter, sport samt program- och nyttoinformation, och sidorna med ekonomisk information omstrukturerades. 5.4 Tjänster på svenska Svenska YLE når som enda svenskspråkiga medium dagligen ut till nästan hela sin primära målgrupp i Finland, dvs. alla finlandssvenskar. Svenska YLE har därför ett särskilt ansvar för att slå vakt om finlandssvenskarnas samhörighet och hjälpa dem att upprätthålla sin egen kultur. Dessutom betjänar Svenska YLE den finsk- och tvåspråkiga befolkningen genom att erbjuda ett alternativ: annorlunda på svenska. Den största utmaningen år 2007 var att göra digitalkanalen YLE FST5 mer känd och öka dess räckvidd. Under hösten stabiliserade kanalen sin relation till den finlandssvenska publiken och den veckovisa räckvidden ökade till 70 %. Av hela publiken nådde FST5 ut till cirka 40 %. Kanalens roll som en del av YLEs kanalfamilj förstärktes. Kanalens uttalat finlandssvenska och nordiska profil fick ett gott mottagande av publiken. YLE Radio Vega har bibehållit sin stora räckvidd och publiken är fortsättningsvis nöjd med kanalen. När det gällde lyssnare på över 35 år är den veckovisa räckvidden 75 % och 84 % av lyssnarna är nöjda med kanalen. Trots detta har Radio Vega förlorat en del av de äldre lyssnarna under eftermiddagarna till följd av reformen i början av år Att öka lyssnandet under eftermiddagarna och nå ut till den snabbt växande gruppen på lyssnare över 60 år är nu en särskild utmaning för kanalen. YLE Radio X3Ms veckovisa räckvidd bland lyssnare under 35 år var 56 %, vilket gör kanalen till den största svenskpråkiga radiokanalen i sin målgrupp. Kanalen fick ett påfallande starkt stöd av sina lyssnare i slutet av året när en indragning av kanalen dryftades som en del av åt-

10 8 gärderna för att balansera ekonomin. X3Ms webbforum har vuxit och hade vid årets slut medlemmar. Besöken på Svenska.yle.fi steg till per vecka. De viktigaste utvecklingsprojekten var reformen av nyhetstjänsten samt lanseringen av YLE Arenan och Arkivet, den svenska motsvarigheten till Levande arkiv. 6 Personal Antalet fast anställda vid YLE uppgick till personer i slutet av år 2007 (2006: 3 401). Efter millennieskiftet har antalet ordinarie anställda minskat med sammanlagt 663 personer (17 %). Personalminskningen syns i enlighet med målet inom stödfunktionerna på vilka över 80 % av nedskärningarna har inriktats. Antalet anställda inom programverksamheten är knappt 4 % mindre än i början av årtusendet. Under året ingicks 125 nya anställningsförhållanden och 248 anställningsförhållanden upphörde (122 avgick med pension). Anställningsstrukturen blev allt fastare: den ordinarie personalen utgjorde 83 % av hela arbetskraften. Under år 2007 fördes samarbetsförhandlingar vid YLE24, Svenska YLE, YLE Kommunikation och marknadsföring samt vid YLE Produktion. Två anställningsförhållanden sades upp av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker. Till balanseringen av ekonomin hänför sig målet att permanent minska antalet arbetsplatser med 160 före utgången av år Arbetshälsan mättes genom en enkät för utveckling av arbetsgemenskapen (TYKE). Resultaten hade inom alla delområden förbättrats i jämförelse med året innan. Medarbetarnas totala belåtenhet var 3,46 (på skalan 1 5) och svarsprocenten 75 %. Utbildningen och planmässigheten i utvecklingen fick betyget 3,11 (på skalan 1 5). Resultatet visar att det finns rum för förbättring både i fråga om planmässighet och målinriktning. YLEs strategiska mål är att bolaget år 2010 ska vara medieproffsens mest eftersökta, dynamiska och kompetenta arbetsgemenskap. Hur de uppställda målen realiseras mäts med hjälp av två externa undersökningar. En av delfaktorerna är att åstadkomma öppenhet i arbetsgemenskapernas samtalskultur och en känsla av att arbeta för samma mål. Målet för år 2007 var att 60 % av personalen ska uppleva att samtalskulturen är öppen och att samarbetet fungerar. Resultatet i TYKE-enkäten var 55 % och målet nåddes alltså inte, även om framsteg gjorts. Målet uppställdes på nytt för år Närmare uppgifter om YLEs personal finns i den separata personalberättelsen. 7 Ekonomi 7.1 Omsättning och övriga rörelseintäkter Omsättningen uppgick till 385,4 miljoner euro, vilket innebar en ökning på 0,5 %, dvs. 1,8 miljoner euro, jämfört med året innan. Intäkterna från tv-avgifterna ökade med 11,9 miljoner euro. Tv-avgiften höjdes med 3,7 % i början av år Tv-avgiftsbeståndet uppgick i slutet av året till stycken. Detta var en minskning på stycken jämfört med situationen ett år tidigare. Cirka finländska hushåll sade upp sin tv-licens i samband med digitalövergången. De kommersiella bolagens koncessionsavgifter, som uppbars fram till , var 9,0 miljoner euro lägre än föregående år. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 23,7 miljoner euro. Detta innebar en ökning på 10,9 miljoner euro i jämförelse med föregående år, vilken huvudsakligen kan tillskrivas intäkterna från Eurovision Song Contest. 7.2 Rörelseresultat och kostnader Bolagets kostnader och avskrivningar uppgick under räkenskapsåret till totalt 418,7 miljoner euro, vilket var cirka 2,2 % miljoner euro mer än året innan. I kostnaderna ingår 13,8 miljoner euro för Eurovision Song Contest. Personalkostnaderna ökade med sammanlagt 3,5 miljoner euro. I detta belopp ingick kostnader på 4,0 miljoner euro för ett s.k. omställningsstöd i anslutning till omstruktureringen inom bolaget. Pensionskostnaderna uppgick till 15,0 miljoner euro, vilket var 4,2 miljoner euro mindre än ett år tidigare. Pensionsstiftelsens ekonomi var god. B-avdelningens (ArPL) verksamhetskapitalprocent var 51,4 (varav 110,4 miljoner euro tilläggsförsäkringsansvar), mot 49,6 % (86,3 miljoner euro) ett år tidigare. Dessutom hade A- avdelningen (tilläggsförmån) som buffert ett indexförhöjningsansvar på 19,9 miljoner euro vilket motsvarade föregående år. Pensionsstiftelsens redovisade nettoavkastning var 67,5 miljoner euro (44,9 miljoner euro föregående år) och betalningarna som följt av pensionerna var 40,1 miljoner euro (37,6 miljoner euro föregående år). Något ansvarsunderskott finns inte och bolaget står inte i

11 9 skuld till stiftelsen. De planenliga avskrivningarna var 1,2 miljoner euro större än föregående år. Ersättningarna för sändningsrättigheter uppgick till 73,6 miljoner euro, vilket var 5,0 miljoner euro mindre än föregående år då flera stora idrottsevenemang, bland annat OS i Turin, ordnades. De övriga rörelsekostnaderna uppgick till 128,6 miljoner euro, vilket var 2,4 miljoner euro mer än föregående år. Bolagets rörelseförlust var 9,6 miljoner euro, dvs. 10,5 miljoner euro mindre än året innan. 7.3 Räkenskapsperiodens resultat Bolagets resultat för räkenskapsåret uppvisade en förlust på 6,4 miljoner euro. Resultatet för året innan uppvisade en förlust på 16,5 miljoner euro. 7.4 Investeringar Under räkenskapsperioden uppgick bolagets investeringar i anläggningstillgångar till 25,5 miljoner euro. Investeringsutgifterna ökade med 1,4 miljoner euro från föregående år. 7.5 Balansräkning Bolagets finansieringstillgångar uppgick vid årets slut till 76,9 miljoner euro. Detta var en minskning på 6,0 miljoner euro jämfört med läget i slutet av föregående år. Balansomslutningen var 304,6 miljoner euro, vilket var 0,4 miljoner mer än föregående år. Bolaget hade 4,5 miljoner euro långfristigt främmande kapital i anslutning till musikhusprojektet. Soliditetsgraden sjönk till 49,5 % från 51,6 % året innan. 8 Risker och riskhantering Bolaget har av styrelsen godkända principer för riskhantering. Riskhanteringen är en centrerad funktion och ingår i ansvarsområdet för bolagets ekonomidirektör. Nyckelriskerna på bolagsnivå bedöms årligen och om dem rapporteras till styrelsen och dess revisionsnämnd minst två gånger om året. Riskerna indelas i affärsverksamhetsrisker, operativa risker, skaderisker och ekonomiska risker. År 2007 hänför sig nyckelriskerna på bolagsnivå huvudsakligen till affärsverksamhetsrisker och operativa risker. Riskerna bedöms bl.a. genom att följa mätarna för publikrelationen och utvecklingen av tv-avgiftsbeståndet. För varje nyckelrisk har utsetts en ansvarig. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som styrelsen fastställt. De viktigaste finansieringsriskerna utgörs av poster i utländsk valuta som skyddas med hjälp av sedvanliga marknadsinstrument. Den interna övervakningen av bolaget har organiserats som utvidgad revision med PricewaterhouseCoopers Oy som också ansvarar för den externa revisionen. Resultaten av den utvidgade revisionen rapporteras årligen till styrelsens revisionsnämnd. 9 Framtidsutsikter YLEs omvärld förändras snabbt också under kommande år. Särskilt utvecklingen av distributionskanalerna utgör en grogrund för förändringar. Att de analoga tv-sändningarna upphörde frigör utrymme för nya serviceformer. När de bredbandsbaserade webbtjänsterna, och under de närmaste åren även de s.k. hybridmottagarna, blir allt vanligare har konsumenterna bättre möjligheter att ta för sig av sök- och beställningsbaserade innehåll. Utvecklingen innebär en faktisk övergång till den både-ochvärld som beskrivs i bolagets strategi: finländarna kan behändigt och med olika terminalutrustning utnyttja både broadcast-service och on demand-tjänster. Utvecklingens tempo har varit rentav snabbare än väntat. YLE har förberett sig för denna utveckling i sin strategi och det viktigaste är att kontinuerligt följa förändringstakten och publikens preferenser. Distributionen av radiooch tv-program via bredband är den främsta metoden när det gäller att svara på förändringarna. Dessa tjänster representeras av YLE Arenan och YLE Levande arkiv. YLE ser ut att ha goda möjligheter att klara av de utmaningar som förändringarna i omvärlden och konsumtionsvanorna innebär tack vare att bolaget i god tid har förberett sig för de nya medierna och förändringarna i kundernas beteende. Finländarna vill ha i synnerhet finländska innehåll. YLE kommer även framöver att vara den största aktören i fråga om finländska innehåll. Utvecklingen i distributionen och terminalutrustningen skapar nya och annorlunda möjligheter att ställa YLEs unika innehåll till finländarnas förfogande. Därför kommer YLE även framöver att vara en betydande innehållsproducent på den bredbandsbaserade webben. Övergången till digitalåldern förändrade den finländska televisionsbranschen avsevärt. Antalet kanaler har ökat i rask takt och särskilt betal-tv-kanalerna har snabbt ökat sin marknadsandel och kommer att göra det även

12 10 framöver. Tillsvidare har ökningen i fråga om betal-tv påverkat särskilt tv-tittandet på de kommersiella kanalerna. YLEs utbud har klarat sig bra i konkurrensen. Utvecklingen har ytterligare framhävt särdragen i public service och garanterat alla finländare fri tillgång till ett högklassigt helhetsutbud. Det är nödvändigt att kunna förutse förändringar i kundernas tidsdisposition och noggrant följa olika gruppers behov. Genom att systematiskt analysera kundrelationerna kan YLE förväntas klara sig bra i den framtida konkurrensen. Radions närmaste framtid antas inte involvera några stora förändringar. Marknadssituationen följer rätt långt koncessionspolitiken. Konkurrenssituationen förändras om nya kommersiella rikstäckande radiokanaler lanseras på marknaden. I radion kommer digital distribution inte att bli aktuell inom de närmaste åren. Att musik laddas ned från webben torde däremot delvis förändra sätten att lyssna på musik. Detta innebär en utmaning särskilt för de musikdominerade formatradiokanalerna. YLE utnyttjar podcasting-tjänsten som en distributionskanal för sina radioprogram. För att säkra ett helhetsutbud med god service och konkurrenskraft satsar YLE också under kommande år målmedvetet på ett verksamhetssätt som ställer kunden i fokus såväl när det gäller innehållsproduktion som serviceutbud. Bolagets ekonomi fås i balans senast före utgången av år Om målet ska nås förutsätter det att kostnadsnivån ännu år 2008 hålls på samma nivå som år Även de sparåtgärder som planerats hösten 2007 måste genomföras. Bolagets finansieringsställning är fortsättningsvis stark. Under de närmaste åren kommer man i Finland och inom EU att diskutera public service-uppdraget och dess finansiering. Bedömningen fokuserar på frågan i vilken mån det nuvarande systemet baserat på tv-avgifter kommer att fungera i en digital miljö. Politiska beslut om finansieringen av public service fattas före år 2010 och fram till dess gäller den finansieringsmodell som nu är i kraft. YLE förbereder sig för bedömningen av den finländska allmännyttiga rundradioverksamheten i enlighet med sin strategi: genom att erbjuda service som avviker från det kommersiella utbudet och fokusera på finländsk innehållsproduktion. 10 Styrelsen Bolagets styrelse har under verksamhetsperioden bestått av Hannu Olkinuora (styrelseordförande), Maria Kaisa Aula, Jukka Alho, Jouni Backman, Gunvor Kronman, Velipekka Nummikoski och Raija-Sinikka Rantala. Personalens representant var Raino Hurme. För år 2008 utsåg YLEs förvaltningsråd följande personer till styrelsen: Hannu Olkinuora (styrelseordförande), Maria Kaisa Aula, Jukka Alho, Jouni Backman, Gunvor Kronman, Velipekka Nummikoski och Raija-Sinikka Rantala. Som personalens representant fortsätter Raino Hurme. Av styrelsen utsedda utskott var utnämnings- och premieringsutskottet med medlemmarna Hannu Olkinuora, Jukka Alho och Maria Kaisa Aula samt revisionsutskottet med medlemmarna Hannu Olkinuora, Jouni Backman och Gunvor Kronman. Hannu Olkinuora var ordförande för bägge utskotten. Styrelsen utvärderar sin verksamhet årligen. Utvärderingen utförs som självutvärdering. 11 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Bolagets förlust under räkenskapsåret är ,83 euro och dess fria egna kapital vid räkenskapsperiodens slut är ,41 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagets förlust under räkenskapsperioden avdras från vinstmedlen från föregående räkenskapsperioder.

13 11 BOKSLUT Relationstal (mn euro) VERKSAMHETENS OMFATTNING (mn e/%) Omsättning 385,4 383,5 374,5 359,0 330,0 förändrings-% 0,48 2,4 4,3 8,8-3,1 Övriga rörelseintäkter 23,7 12,8 40,8 9,4 11,2 förändrings-% 84,5-68,5 331,8-15,7 8,7 Kostnader och avskrivningar 418,7 416,5 451,7 428,9 412,3 förändrings-% 0,5-7,8 5,3 4,0-4,7 Balansomslutning 304,6 304,1 321,3 409,2 457,6 Bruttoinvesteringar 25,5 24,1 17,7 14,2 27,1 % av omsättningen 6,6 6,2 4,7 3,9 8,2 LÖNSAMHET (mn e/%) Rörelsevinst/-förlust 13,7 2,0-13,7-36,3-44,3 % av omsättningen 3,6 0,5-3,7-10,1-13,4 Vinst/förlust före extraordinära poster -9,6-20,2-36,4-60,5-71,1 % av omsättningen -2,5-5,3-9,7-16,9-21,5 Räkenskapsperiodens förlust -6,4-16,5-28,8-50,8 52,8 % av omsättningen -1,7-4,3-7,7-14,1 16,0 FINANSIERING OCH EKONOMISK STÄLLNING Quick ratio 0,6 0,7 0,8 0,9 1,2 Soliditetsgrad % 49,5 51,6 54,0 49,5 55,3 Räntebärande främmande kapital (mn euro) 4,5 0,0 0,0 72,0 72,0 PERSONAL Antal fastanställda Antal visstidsanställda Personal i årsverken Löner (mn euro) 154,6 146,4 150,3 146,9 143,6 Premier (mn euro) 13,5 14,2 14,4 14,9 15,3 Löner och premier sammanlagt (mn euro) 168,1 160,6 164,7 161,8 158,9 Quick ratio= Finansieringstillgångar - Esitysoikeusennakot Kortfristigt främmande kapital Soliditet= Eget kapital Balansomslutning x100 Personal I årsverken= Antal tidavlönade anställda under räkenskapsperioden i årsverken grundat på uträkning per dagsverke

14 12 Balansräkning Bilaga AKTIVA euro euro BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar (1) , ,9 Materiella tillgångar (2) , ,4 Placeringar Övriga aktier och andelar (3) 993, ,7 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT , ,0 RÖRLIGA AKTIVA Långfristiga fordringar (4) 5 728, ,9 Kortfristiga fordringar (5) , ,1 Finansiella värdepapper (6) , ,6 Kassa och bank 3 787,4 648,0 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT , ,6 AKTIVA TOTALT , ,6 PASSIVA EGET KAPITAL (7) Aktiekapital 8 000, ,0 Reservfond 9 974, ,9 Övriga fonder , ,7 Vinst från föregående räkenskapsperioder , ,3 Räkenskapsperiodens vinst/förlust , ,5 EGET KAPITAL TOTALT , ,4 AVSÄTTNINGAR (8) 6 231, ,8 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital (9) 4 546,8 0,0 Kortfristigt främmande kapital (10) , ,4 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT , ,4 PASSIVA TOTALT , ,6

15 13 Resultaträkning Bilaga euro euro OMSÄTTNING , ,1 Övriga rörelseintäkter , ,3 Personalkostnader (11) , ,3 Avskrivningar och nedskrivningar (12) , ,8 Sändningsersättningar , ,7 Övriga rörelsekostnader , ,3 RÖRELSEVINST/-FÖRLUST , ,7 Finansiella intäkter och kostnader (13) 3 183, ,2 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST , ,5 Finansieringsanalys euro euro Rörelsens kassaflöde: Omsättningsintäkter , ,2 Övriga rörelseintäkter , ,3 Rörelseutgifter , ,0 Rörelsens kassaflöde (A) , ,5 Investeringskassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,3 Inkomster från överlåtelse av materiella och immateriella tillgångar 14, ,8 Beviljade lån , ,4 Erhållna dividender på investeringar 398,1 174,0 Investeringskassaflöde (B) , ,9 Finasieringskassaflöde: Övriga investeringar 4 622, ,7 Återbetalning av långfristiga lån 4 546,8 0,0 Betalda räntor -630,8-366,6 Erhållna räntor 3 377, ,8 Finansieringskassaflöde (C) , ,9 Förändring av likvida medel (A+B+C) ökning (+) / minskning (-) , ,6 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,6 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , ,0

16 NOTER TILL BOKSLUTET Redovisningsprinciperna i bokslutet Anläggningstillgångar och avskrivningar Anläggningstillgångarnas balansvärde är det ursprungliga anskaffningspriset minskat med planenliga kumulativa avskrivningar samt med nedskrivningar. De planenliga avskrivningarna på anläggningstillgångar som är underkastade förslitning har räknats utgående från den beräknade ekonomiska livslängden som linjära avskrivningar av det ursprungliga anskaffningspriset. De planenliga avskrivningstiderna är följande: Immateriella rättigheter 5 10 år Övriga utgifter med lång verkningstid 5 10 år Byggnader och konstruktioner år Maskiner och inventarier 3 10 år Övriga materiella tillgångar 10 år anläggningstillgångar och regelbundna intäkter utöver den egentliga verksamheten. Pensionsarrangemang Personalens pensionsskydd handhas av Rundradions pensionsstiftelse som är en A-B pensionsstiftelse d.v.s. den tar hand om den lagstadgade samt tilläggspensionsförmånen. Pensionsansvaret hos Rundradions pensionsstiftelse är täckt till sitt fulla belopp och B-avdelningens (APL) solvensställning ligger inom målzonen. En del av direktörerna i moderbolaget har beviljats ett extra pensionsskydd på bolagets eget ansvar. För tilläggspensionsskyddet har Rundradion Ab ett pensionsansvar, vars förändring har bokförts resultatinfluerande och som i balansräkningen upptas under posten avsättningar. Små anskaffningar har bokförts som utgifter. Finansiella värdepapper Finansiella värdepapper uppskattas enligt den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre marknadsvärde. Omsättning Till omsättningen räknas intäkterna från den egentliga verksamheten, dvs. intäkterna från tv- och koncessionsavgifterna samt intäkterna från försäljningen av sändningsrättigheter och programtid. Intäkterna periodiseras i bokslutet enligt prestationsprincipen. Övriga rörelseintäkter Som övriga rörelseintäkter bokförs vinst av försäljning av Principerna för redovisning av sändningsrättigheter Sändningsrättsavgifterna för program som förvärvats av fristående producenter bokförs som kostnad under det räkenskapsår när programmet sänds. De rater som betalats för sändningsrättigheter före sändningsåret upptas i balansräkningen under fordringar som förskottsbetalningar. Redovisningen av kostnader för sändningsrätter för program som sänts under räkenskapsperioden upptas i resultaträkningen under sändningsersättningar. Poster i främmande valuta De fordringar och skulder utanför euroområdet i främmande valuta som vid tidpunkten för bokslutet finns upptagna i balansräkningen har omräknats till euro enligt medelkurserna på bokslutsdagen.

17 15 Balansräkningens noter (1 000 euro) 1. Immateriella tillgångar Anskaffningsutgift , ,2 Ökningar , ,5 Minskningar -39,7-788,3 Överföringar mellan poster -7,5 234,1 Anskaffningsutgift , ,5 Ackumulerade avskrivningar , ,7 Ackumulerade avskrivningar på minsk-ningar och överföringar -44,1-687,0 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden 4 813, ,9 Ackumulerade avskrivningar , ,6 Bokföringsvärde , ,9 2. Materiella tillgångar Markområden Anskaffningsutgift ,2 360,2 Minskningar 0,0-32,0 Anskaffningsutgift ,2 328,2 Bokföringsvärde ,2 328,2 Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,2 Ökningar 6 827, ,0 Minskningar 0, ,4 Anskaffningsutgift , ,8 Ackumulerade avskrivningar , ,5 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar 0, ,5 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden 6 390, ,2 Ackumulerade avskrivningar , ,2 Bokföringsvärde , ,6

18 16 Maskiner och inventarier Anskaffningsutgift , ,3 Ökningar , ,4 Minskningar , ,1 Överföringar mellan posterna 7,5-70,3 Anskaffningsutgift , ,3 Ackumulerade avskrivningar , ,0 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar , ,6 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden , ,7 Ackumulerade avskrivningar , ,1 Bokföringsvärde , ,2 Övriga materiella tillgångar Anskaffningsutgift ,6 395,4 Ökningar 0,0-163,8 Anskaffningsutgift ,6 231,6 Ackumulerade avskrivningar ,9 99,9 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar 0,0-85,9 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden 0,0 15,0 Ackumulerade avskrivningar ,9 29,0 Bokföringsvärde ,6 202,6 Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar Anskaffningsutgift , ,3 Minskningar/ökningar , ,5 Anskaffningsutgift , ,8 3. Placeringar Aktier och andelar Anskaffningsutgift , ,9 Minskningar -135,8-33,2 Anskaffningsutgift , ,7 Bokföringsvärde , ,7 Intresseföretag Ägarandel Eget kapital Räkenskapsperiodens resultat % euro euro Platco Oy; Helsinki 33, ,45 631,08 Tebit Oy; Espoo , ,61 Fastighetsaktiebolag Helsingfors Musikhus 26, , ,63

19 17 4. Långfristiga fordringar Lånefordringar 5 728, ,9 Lånefordring av Fastighetsaktiebolag Helsingfors Musikhus 5. Kortfristiga fordringar Förskottsbetalningar , ,7 Fordringar på tv- och radiofonden 6 242, ,7 Försäljningsfordringar 2 611, ,0 Övriga fordringar 1 703, ,1 Resultatregleringar 4 216, ,6 Totalt , ,1 Förskottsbetalningarna är sändningsrättsavgifter för program som ännu inte sänts. 6. Finansiella värdepapper I finansiella värdepapper ingår masskuldebrev, bank- och kommuncertifikat samt fondplaceringar som omsätts inom den offentliga handeln. Återanskaffningspris , ,3 Bokföringsvärde , ,6 Differens 5 036, ,7 7. Eget kapital Förändringar Vinst från föregående räkenskapsperioder , ,3 Räkenskapsperiodens vinst/förlust , ,5 Vinstmedel , ,8 Uträkning över utdelningsbara medel Fria fonder , ,7 Vinst från föregående räkenskapsperioder , ,3 Räkenskapsperiodens vinst/förlust , ,5 Totalt , ,5

20 18 8. Avsättningar Avtalspensioner 6 231, ,8 Förändring i avsättningarna -301,7-132,5 9. Långfristigt främmande kapital Lån från finansinstituten 4 546,8 0,0 10. Kortfristigt främmande kapital Skulder till leverantörer , ,3 Övriga skulder 7 957, ,6 Resultatregleringar , ,5 Totalt , ,4 Specifikation av resultatregleringar Periodiserad del av tv-avgifterna , ,5 Periodisering av personalkostnader , ,7 Övriga resultatregleringar 2 425, ,3 Totalt , ,5 Noter till resultaträkningen (1 000 euro) 11. Personalkostnader Löner och arvoden , ,9 Pensionskostnader , ,6 Övriga personalbikostnader , ,8 Totalt , ,3 Lönen och arvoden som betalats till verkställande direktören samt styrelse- och förvaltningsrådsmedlemmarna. 341,9 368,9 Medelantal anställda med månadslön Medelantal anställda med månadslön per programområde vid räkenskapsperiodens slut YLE Fakta och Kultur Svenska YLE 496 YLE YLE Vision 211 Övriga 509 Totalt 3 755