Naturva rdesinventering och naturva rdesbedo mning av Lyckorna, Vaggeryds kommun

Transkript

1 Naturva rdesinventering och naturva rdesbedo mning av Lyckorna, Vaggeryds kommun Juni 2015

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Syfte... 5 Metod... 5 Sammanställning av redan kända naturvärden... 5 Fältbaserad inventering... 6 Bedömningskriterier för naturvärdesklassning... 7 Insamlad data... 7 Avgränsning... 7 Fotodokumentation... 8 Resultat... 8 Sammanställning av kända naturvärden... 8 Fältinventering Sammanfattning av naturvärden och naturhänsyn Naturtyper och delområden Arter Diskussion Referenser Bestämningslitteratur Övriga dokument

3 Naturva rdesinventering och naturva rdesbedo mning av Lyckorna, Vaggeryds kommun 3

4 Sammanfattning Vaggeryds kommun avser undersöka naturvärden i ett område som ska detaljplaneras för ett nytt bostadsområde. Med anledning av detta har Kråkfot Natur AB genomfört en naturvärdesinventering av de ca 2,5 ha av fastigheten som ligger inom planorådet samt ca 1 ha av dess närmaste omgivningar. Syftet med naturvärdesinventeringen är att undersöka områdets naturvärden och göra en bedömning av de ingående delområdenas naturvärdesklass. Större delen av planområdet har visat sig ha låga-måttliga naturvärden. Två mindre, trädklädda områden längs Lagans strand bedöms dock ha höga naturvärden. Dessa ytor, samt intilliggande ytor av samma karaktär i anslutning till planområdet borde kunna lämnas orörda vid en projektering då de är perifert belägna. Inga träd i området bedöms vara över 100 år. Ett mindre delområde utgörs av ett öppet rikkärr. Rikkärr är en mycket ovanlig naturtyp som nästan per definition är kopplat till höga naturvärden. Detta rör sig dock endast om en mindre yta, ca 20 x 25 m som troligtvis är relativt isolerad från andra rikkärr. Bevarande av rikkärret är inte förenligt med de åtgärder som planeras i planområdet. Inga rödlistade arter har påträffats under inventeringen, men en sammanställning av fynd som rapporterats in till Artportalen visar att observationer gjorts av tio rödlistade fågelarter: kungsfiskare (VU), spillkråka (NT), duvhök (NT), gulsparv (VU), bivråk (NT), fjällvråk (NT) mindre hackspett (NT), stare (VU) och vaktel (NT). Sammantaget tyder fynden av rödlistade fågelarter på att planområdet och dess närområde är intressanta fågelmiljöer. Naturvärdesinventeringen utfördes av Eva Götbrink, 29 maj augusti år

5 Inledning Vaggeryds kommun avser att utarbeta en detaljplan för ett nytt bostadsområde vid Lyckorna, ett område nära Lagan i sydöstra delen av Vaggeryd samhälle. Planområdet är ca 2,5 ha stort (bild 1). En stor del av planområdet utgörs av f.d. åkermark, men närmast Lagan finns sumpskog och våtmarker. I samband med att bostäder etableras i området avser man göra förändringar i strandmiljön i syfte att öka bostadsområdets attraktivitet. Bild 1. Planområdet är beläget längs Lagans norra strand i sydöstra delen av Vaggeryds samhälle. På bilden har planområdet avgränsats med svart linje. Kråkfot Natur AB genomfört en naturvärdesinventering av de ca 2,5 ha av fastigheten som är belägna inom planområdet samt ytterligare ca 1,0 ha naturmark i direkt anslutning till planområdet. Inventeringen utfördes av Eva Götbrink under 29 maj år 2015 Syfte Syftet med inventeringen är att undersöka om och i vilken omfattning det finns höga naturvärden inom det område som är påtänkt för byggnation samt i området närmast detta. Metod Sammanställning av redan kända naturvärden Följande material har insamlats för planområdet och dess omgivningar: Samtliga naturhänsyn som redovisas i Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor (naturvårdsavtal, biotopskydd, skogliga nyckelbiotoper och naturvärdesområden mm.) Rödlistade arter som rapporterats in från Artportalen. 5

6 Länsvisa geodata för webbgis, Jönköpings län med avseende på naturvård. Samtliga skikt inom lagergrupperna områdesskydd, artinventeringar, biotopinventeringar, kalkning, miljöövervakningsinventeringar och vatten. Fältbaserad inventering Fältbaserad inventering utfördes den 29 maj år 2015 av Eva Götbrink på Kråkfot Natur AB. Utöver planområdet, som är ca 2,5 ha, undersöktes även dess närmaste omgivningar: naturmark om ca 1,0 ha belägen i en bård väster, söder och öster om planområdet. Inventerade delar har markerats med vit linje i bild 2. De delar som är belägna utanför planområdet undersöktes lite mer översiktligt. Där var fokus på naturvärdesklassificering och på den eventuella påverkan det planerade bostadsområdet kan komma att ha på naturvärden i närområdet. Totalt tillbringades ca 3 h i området. I planområdets västra delar finns en bebyggd tomt. Denna tomt har inte inventerats. Bild 2. Det område som inventerats har på bilden markerats med vit linje. De delområden som är belägna utanför planområdet har undersökts mer översiktligt än de inom planområdet. Röd streckad linje visar ungefärlig gräns för strandskyddsområde. Indelning i delområden Under fältarbetet delades planområdet in i 6 st mindre delområden (polygoner) inom vilka naturmiljön bedömdes vara relativt homogen. Varje delområde tilldelades en identitet, en siffra (1-6, se bild 5). Även naturmarken i direkt anslutning till planområdet (den omgivande bården ) delades vid inventeringen upp i ett antal polygoner med homogen naturmiljö. De polygoner som är belägna utanför planområdet har namngetts A-D (se bild 5). 6

7 Bedömningskriterier för naturvärdesklassning Skog För skog används i denna naturvärdesbedömning samma kriterier som vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Viktiga parametrar är trädens ålder, förekomst av död ved av olika slag, samt närvaro av så kallade signalarter. Hög trädålder och stort inslag av död ved ökar den biologiska mångfalden bland så väl svampar och insekter som mossor och lavar. Döda träd kan finnas i olika former, t ex lågor, torr-rakor, torrträd och högstubbar, och kan vara av olika nedbrytningsgrad och olika dimensioner. Mest värdefullt är det om det finns döda träd av olika nedbrytningsgrad, då detta borgar för att det funnits tillgång på ved under lång tid vilket är viktigt för svårspridda arter. Signalarter är arter som signalerar att skogen har höga naturvärden. Andra viktiga kriterier vid en naturvärdesbedömning är skogens naturlighet och påverkansgrad. En naturligt uppkommen skog är mindre homogen än en planterad skogen. Den är olikåldrig, har slutor och gläntor och består av olika trädslag. Även påverkansgraden i betydelsen frihet från negativa ingrepp är av betydelse för skogens naturvärden. Sammantaget ska en nyckelbiotop vara en naturmiljö där det finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Insamlad data I delområdena noteras naturtyp, dominerande vegetation och typiska samt karaktäriserande arter. Vidare noteras sällsynta arter, indikatorarter, rödlistade arter samt arter på art- och habitatdirektivets bilaga 2 i den mån de påträffas, samt eventuella negativa ingrepp - t ex diken och körskador. Utöver detta noteras övriga saker som bedöms kunna vara av intresse eller betydelse för naturvärdesklassificering. I delområden som utgörs av skog noteras även trädslag och uppskattad trädålder, samt element och strukturer som har betydelse för en naturvärdesklassificering, t ex förekomst av, gamla träd, hålträd, döda träd, grova träd (trädslag/stående/liggande/nedbrytningsgrad), gläntor, skiktning, olikåldrighet, osv. Varje delområde tilldelas en naturvärdesklass: klass 1 - mycket höga naturvärden, klass 2 - höga naturvärden, klass 3 - måttliga naturvärden, klass 4 - låga naturvärden. Ju högre naturvärden - desto mer ingående beskrivs delområdet. Delområden med låga (naturvärdesklass 4) eller måttligt höga naturvärden (naturvärdesklass 3) beskrivs mer översiktligt. Naturvärdesklassen motiveras genom förekomst/frånvaro av ovan beskrivna naturvärdeselement och strukturer. Avgränsning Den naturvärdesinventering som gjorts syftar till att göra en bedömning av om och i så fall var i området det finns höga naturvärden. Inventeringen är begränsad till land- och våtmarksmiljöer och omfattar alltså inte vattenmiljöer. Rödlistade arter och arter upptagna på art- och habitatdirektivets bilaga 2 noteras i den mån de påträffas, men för att dokumentera dessa mer noggrant krävs ofta att specialinriktade inventeringsinsatser företas vid en viss tid på året. Den naturvärdesinventering som gjorts omfattar i första hand de artgrupper som brukar användas som signal- och indikatorarter, dvs. kärlväxter, kryptogamer och svampar. Vid tiden för 7

8 fältbesöket var det dock ännu för tidigt på året för hattsvampar och även många kärlväxter. Överlag har väderleken våren 2015 varit kall vilket medfört att växtligheten ännu inte kommit igång ordentligt. Detta arbete omfattar inte undersökningar av områdets hydrologi. Det omfattar inte heller en bedömning av andra risker än sådana kopplade till negativ påverkan av höga naturvärden, t ex risk för erosion, översvämning osv. Fotodokumentation Fotodokumentation finns. Varje foto är kopplat till en waypoint, se bild 6. Även fotoriktning har noterats för alla foton. Samtliga foton visas i resultatdelen. Resultat Sammanställning av kända naturvärden Skogsstyrelsens Skogens pärlor Inom det avgränsade området finns inga kända naturhänsyn redovisade i Skogens pärlor. Länsstyrelsens webb-gis för naturvård: Inom det avgränsade området finns inga träffar i någon av de lagergrupper som rör områdesskydd, kalkning eller miljöövervakningsinventeringar. I lagergruppen artinventeringar redovisas träffar för skyddsvärda träd i Jönköpings län precis utanför planområdets sydväst gräns, vid bron (se blå punkter på bild 3). Det rör sig om ca 10 träd: sju stycken grova lönnar (omkrets runt cm) och tre stycken grova klibbalar ( cm i omkrets). Dessa träd står utanför planområdet och bör lämnas orörda. I lagergruppen biotopinventeringar redovisas träff för Sks frötäktsområde. Detta frötäktsområde omfattar en större yta och berörs inte i någon större omfattning av de åtgärder som planeras i planområdet. I lagergruppen vatten redovisas träff för Naturvärdesklassning av vattendrag i Jönköpings län (se blå linje i bild 3). Träffen avser Lagan övre som tilldelats naturvärdesklassen lågt naturvärde. Bild 3. Kartutsnittet visar de av länsstyrelsens webbgis-skikt som rör naturvård och som får träffar i och i anslutning till planområdet. Blåa prickar visar träffar av skyddsvärda träd (sju grova lönnar och tre grova klibbalar). Blå linje visar träff för Länsstyrelsens naturvärdesklassning av vattendrag. Lagan fick längs denna sträcka klassningen låga naturvärden. Utöver dessa två skikt omfattades planområdet och dess omgivningar endast av Sks frötäktsområde. 8

9 Rödlistade arter som rapporterats in från Artportalen. I Artportalen finns inga rödlistade arter (publika fynd) inrapporterade från det avgränsade området. I planområdets omgivningar har dock tio rödlistade fågelarter rapporterats in till Artportalen. Kungsfiskare noterats i i missionsparken ca 100 m väster om planområdet vintern 2014 (punkt 1, bild 4). Kungsfiskare är en rödlistad fågelart som klassas i kategori VU (vunerable/sårbar). Från samma lokal har även de rödlistade fåglarna spillkråka (NT, near threaten/nära hotad) och mindre hackspett (NT) rapporterats. Spillkråkan noterades januari 2015 och den mindre hackspetten i april Observationen för mindre hackspett gjordes alltså under häckningstid. Från en annan lokal belägen ca 25 m från planområdet (punkt 2, bild 4) har de rödlistade arterna duvhök (NT), stare (VU) och gulsparv (VU) rapporterats in. Samtliga observationer - förutom staren som noterades i april 2015 har gjorts vintertid. Även från en lokal ca 180 m nordost om planområdet (punkt 3, bild 4) har rödlistade fågelarter rapporterats: bivråk (NT), fjällvråk (NT), gröngöling (NT) och vaktel (NT). Bivråk och fjällvråk rapporterades som sträckande medan vakteln hördes sjunga i juni Gröngölingen noterades i oktober år Bild 4. Kartutsnittet visar Artportalens oskyddade fynd av rödlistade arter i närheten av planområdet. Följande arter har finns inrapporterade från punkt 1: Kungsfiskare (VU), spillkråka (NT), mindre hackspett (NT). Motsvarande arter för punkt 2 är duvhök (NT), stare (VU) och gulsparv (VU) och punkt 3: bivråk (NT), fjällvråk (NT), gröngöling (NT) och vaktel (NT). 9

10 Fältinventering Bild 5 nedan visar en ortofotokarta på vilken delområde 1-6 samt A-D ritats in. I tabell 1 redovisas naturvärdesklassificering samt den information som samlats in för respektive delområde inom planområdet medan motsvarande information för delområden belägna utanför planområdet redovisas i tabell 2. Bild 5. Bilden visar ett ortofoto med gränser för delområde 1-5 samt A-D inlagda. Bild 6. Bilden visar ett flygfoto. Blå markeringar visar waypoints, dvs platser där foton tagits, Vita riktningsvisare visar åt vilket håll fotot tagits. Fotona visas i tabell 1 och 2. 10

11 Delområde 1-6 belägna inom planområdet Tabell 1. Insamlad data från besökta delområden belägna inom planområdet inklusive naturvärdesklassning Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr 1 (F.d.) åker 4 3 Allmän beskrivning samt naturvärden: Åkermark eller f.d. åkermark. I fältskiktet växer näringskrävande växter som hundkäx, smörblomma, maskros, ängskavle och stormåra. Åkermarken är dikad. Kommentar till naturvärdesklass: Åkermark har generellt låga naturvärden. Hänsyn: Spara gärna träden i delområdets öppna, norra del. De hyser dock inte några högre naturvärden utöver att de tillför variation. Foto 3 delområde 1, wp 208 mot NV 11

12 Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr Relativt ung sumpskog, 2 3(-4) 9 klibbal Allmän beskrivning samt naturvärden: Delområde 2 utgörs av en fuktig, träddklädd yta mellan ån i öster och åkermarken i väster. I trädskiktet finns relativt ung klibbal med inslag av glasbjörk, <20 cm i diameter. I södra änden finns ett område som domineras av ung glasbjörk. Buskskiktet är till stor del bortröjt i området, men närmast vägen påträffas hallonsnår samt buskar som troligtvis spritt sig från intilliggande trädgårdar t ex olvon, häggmispel och en blodhägg. I fältskiktet dominerar älggräs och här växer även blåtåtel, humleblomster, kärrbräsma, kärrsilja och tuvor med gråstarr. I bottenskiktet växer mest spjutmossa men här finns även inslag av guldspärrmossa vilket indikerar närvaro av kalk. Här finns en del äldre träd (70-80 år)av trädslagen klibbal och glasbjörk och nära gång- och cykelvägen en stor och grov (<40 cm i diameter), flerstammig sälg vars grenar börjar dö. Sälgen har höga naturvärden. Kommentar till naturvärdesklass: Sumpskogar och strandskogar vid åar är alltid viktiga naturmiljöer bl a på grund av dess viktiga ekologiska funktioner som översvämnings- och erosionsskydd samt det faktum att de beskuggar vattendraget - vilket gynnar fisk- och bottenlevande fauna i ån. Dessutom är de viktiga miljöer för insekter och fåglar. Av denna anledning klassas inte detta delområde till lägsta naturvärde. Men för att vara sumpskog hyser denna träddklädda yta relativt låga naturvärden. Träden är unga och klena, buskskiktet bortröjt döda träd och dödved saknas. Hänsyn: Sälgen bör sparas. Om möjligt bör även äldre, grova träd (30-40 cm i diameter) sparas. Det finns indikationer på att denna yta står i kontakt med kalkhaltig bergrund/jordmån/vatten. Om träden avverkas och den öppna våtmark som resulterar hålls öppen kommer kärret eventuellt utvecklas till ett rikkärr. Detta vore ur naturvårdsaspekt mycket positivt. Foto 9 delområde 2, wp 211 mot NV 12

13 Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr 3 Trädrad och sumpskog längs Lagans strand 2 4 Allmän beskrivning samt naturvärden: Detta delområde utgörs i söder av en trädrad av äldre klibbal och glasbjörk längs åstranden och i norr ett lite bredare stråk av sumpskog. De grövsta träden är cm grova och åldern bedöms vara runt 80-<100 år. Buskskiktet är oröjt med hägg och druvfläder. Kommentar till naturvärdesklass: Äldre träd i strandmiljö/sumpskog är alltid viktiga naturmiljöer, t ex för fåglar och insekter. Träd i strandzonen har även positiv inverkan på fisk och bottenfauna i ån. Naturmiljön som sådan har alltså generellt höga värden. Träden här är äldre än de i delområde 2 och buskskiktet är oröjt. Träden är dock inte jättegamla varför håligheter och andra skrymslen saknas samt döda träd och död ved saknas. Hänsyn: Denna lilla yta ligger i utkanten av planområdet och borde inte skymma utsikten mot vattnet för de boende. Eftersom träden här är äldre än i delområde 2 bör man om möjligt spara dessa träd/denna yta orörd. Foto 9 delområde 3, wp 208 mot O 13

14 Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr 4 Trädrad längs Lagans strand 2 11 Allmän beskrivning samt naturvärden: Detta lilla delområde utgörs av en trädrad klibbal och glasbjörk längs åstranden. De grövsta träden är cm grova och åldern bedöms vara runt 80 år. Buskskiktet är oröjt och här finns hägg och rönnföryngring. Ännu en bit norrut står äldre tallar, ca 30 cm i diameter. Kommentar till naturvärdesklass: Äldre träd i strandmiljö är som tidigare nämnts alltid viktiga naturmiljöer och har alltså generellt höga värden. Träden är äldre - dock inte jättegamla och håligheter, sprickbark och andra skrymslen samt döda träd och död ved saknas. Ytan är rätt liten. Hänsyn: Denna lilla yta ligger i utkanten av planområdet och borde inte skymma utsikten mot ån för de boende. Eftersom träden här är äldre än i större delen av övriga trädklädda delar inom planområdet bör man om möjligt spara dessa träd/denna yta. Foto 11 delområde 1, wp 215 mot S 14

15 Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr 5 Våtmark - rikkärr 2 1,2 Allmän beskrivning samt naturvärden: Detta delområde är ett öppet kärr som delvis utgörs av gungfly. Fältskiktet är relativt artrikt med vattenklöver, älggräs, kabbleka, sprängört, kärrsilja, flädervänderot samt ängs- och kärrbräsma. Här finns också rikligt med halvgräs, bland annat av släktena Carex och Eleocharis men det är ännu för tidigt på växtsäsongen för att flera arter ska kunna artbestämmas. Bland de halvgräs som kan identifieras finns gråstarr, dystarr, hundstarr. I bottenskiktet finns rikligt med brunmossor av en typ som indikerar närvaro av kalk: kärrbryum, guldspärrmossa och mycket riklig förekomst av korvskorpionmossa. Detta är arter typiska för rikkärr. Här finns även vattenlungmossa vilken är en storvuxen levermossa. Kommentar till naturvärdesklass: Rikärr är mycket sällsynta och livsmiljö för en stor mängd rödlistade arter. Naturtypen har därför per definition höga naturvärden. I västra delarna av Jönköpings län, där Vaggeryds kommun är belägen är det mycket ovanligt med rikkärr. Värdet av denna rikkärrsförekomst är något svårbedömd. Ytan är liten (ca 20*25m) och ligger troligtvis relativt isolerad från andra rikkärr. I denna del av länet brukar inte heller rikkärren vara särskilt kalkrika. Man kan därför misstänka att artrikedomen i kärrytan är relativt låg för att vara rikkärr. Men fältbesöket skedde för tidigt på fältsäsongen för att kärlväxtfloran skulle kunna bedömas ordentligt. Hänsyn: Delområdet är beläget i en del av planområdet där det är tänkt att vegetationen ska röjas bort och en vattenspegel samt en liten ö ska skapas. Detta är inte förenligt med rikkärrets bevarande. Foto 1 och 2 delområde 5, wp 207 mot VSV Kommentar [EG1]: Finner ni denna formulering OK? Kommentar [EG2]: Man kan ju erbjuda en kompensationsåtgärd i form av skötsel av ett annat rikkärr i kommunen? Många rikkärr står och växer igen och är i behov av röjning och slåtter/bete. På så vis kan ni komma åt marken här och istället öka naturvärdena i ett annat kärr. Korvskorpionmossa 15

16 Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr 6 Öppet kärr 3 1 Allmän beskrivning samt naturvärden: Detta öppna kärr har inslag av såväl sumpkärr, fattigkärr och även arter som indikerar om en viss närvaro av näringsämnen eller kalk. Den öppna ytan domineras partiellt av flaskstarr och partiellt av älggräs. Här växer även vattenklöver, kråkklöver, kabbleka, gråstarr, bredkaveldun och viden. I bottenskiktet påträffades stor skedmossa vilket är en art som indikerar närvaro av näringsämnen/mineraler eller kalk. Även guldspärrmossa påträffas i bottenskiktet vilket är en är kalkindikerande art. Sammantaget är dock kalkindikatorerna för få för att man ska kunna kalla kärret för ett rikkärr. Kommentar till naturvärdesklass: Kärret är artrikt och som alla våtmarksmiljöer har det ekologiska viktiga ekologiska funktioner, men ytan är liten och naturtypen är relativt vanlig. Hänsyn: Om man slår ytan hålls den öppen och naturvärdena i kärret kan utvecklas. Eventuellt kan även denna yta utvecklas till et rikkärr. Foto 13 delområde 6, wp 212 mot N 16

17 Delområde A-D belägna utanför planområdet Tabell 2. Insamlad data från besökta delområden belägna i anslutning till planområdet inklusive naturvärdesklassning. Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr A F. d. åkermark som betas 4 6, 12 Allmän beskrivning samt naturvärden: Gammal näringsrik åkermark som idag betas av hästar. Kommentar till naturvärdesklass: Åkermark har generellt låga naturvärden. Foto 6 delområde A, wp 209 mot V Foto 12 delområde A, wp 214 mot N 17

18 Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr B Trädrad längs Lagan Naturvärdesklass: 2 Syns delvis på foto nr 2 (delområde 5), nr 13 delområde 6, nr 12 delområde A Allmän beskrivning samt naturvärden: Trädrad längs Lagans sydstrand. Området är av samma typ som delområde 3 och 4. På denna sida ån planeras inga fysiska ingrepp, men om skog och träd tas ned på norra sidan kan det medföra att träden här på södra sidan ån blir mer exponerade för vind och vissa av dem kan komma att blåsa ned. Kommentar till naturvärdesklass: Trädraden har stor ekologisk betydelse för vattenmiljön och vattenlevande djur. Träden är äldre men inte jättegamla. Hänsyn: Lämna ytan orörd. Nedblåsta träd bör lämnas till förmån för insekts- och fågelliv. Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr C Trädrad/sumpområde längs Lagans strand Naturvärdesklass:2 Syns delvis på foto nr 5 (nedan) samt nr 4 delomr. 3.nr 6 delomr. A Allmän beskrivning samt naturvärden: Trädrad/sumpområde längs Lagans sydstrand. Området är av samma typ som delområde 3, dvs. en trädrad av äldre klibbal och glasbjörk längs åstranden. Här finns även inslag av lönn. De grövsta träden är cm grova och åldern bedöms vara runt 80-<100 år. På denna sida ån planeras inga fysiska ingrepp och området bedöms inte påverkas av byggnationen. Kommentar till naturvärdesklass: Trädraden har stor ekologisk betydelse för vattenmiljön och vattenlevande djur. Träden är äldre men inte jättegamla. Hänsyn: Lämna ytan orörd. Nedblåsta träd bör lämnas till förmån för insekts- och fågelliv. Foto 5 delområde C (t.h i bild), wp 209 mot NNV 18

19 Polygonnummer Naturtyp Naturvärdesklass Fotonr D Sumpskog - lövskog (1-)2 7a+b, 8 Allmän beskrivning samt naturvärden: Skogen i detta delområde är äldre och grövre än i andra delområden. Vissa klibbalar och björkar är >60 cm i diameter och ett fåtal alar har antydan till sockelbildning. Här finns även stenblock, stående döda träd och död ved. Buskskiktet utgörs huvudsakligen av hägg och är mer välutvecklat än öster om bron. Här finns även svartvinbärsbuskar en konsekvens av att området utnyttjas för tippning av trädgårdsavfall. I de friska delarna växer vitsippor, ekorrbär, skogsstjärna, smultron, blåbär, stagg och vårbrodd mm. På denna sida bron planeras inga fysiska ingrepp och området bedöms inte påverkas av byggnationen. Kommentar till naturvärdesklass: Som tidigare nämnts är träd i strandmiljö/sumpskog alltid viktiga naturmiljöer. Träden i detta område är gamla och här finns döda träd. Buskskiktet är oröjt. Hänsyn: Lämna ytan orörd. Nedblåsta träd bör lämnas till förmån för insekts- och fågelliv. Foto 7a och b delområde D, wp 209 mot SSV/V Foto 8 delområde D, wp 210 mot VNV 19

20 Sammanfattning av naturvärden och naturhänsyn Naturtyper och delområden I bild 7 har resultaten visualiserats genom att de ytor som bedömts ha höga naturvärden (klass 2) färgats röda, medan ytor med måttliga-låga naturvärden är ofärgade. Mycket höga naturvärden har inte noterats i det undersökta området. Bild 7. På ortofotokartan har delområden med höga naturvärden (klass 2) färgats röda medan delområden med måttliga till låga naturvärden (klass 3 och 4) är ofärgade. Mycket höga naturvärden har inte noterats i området. Inom planområdet har delområde 3, 4 och 5 klassats som delområden med höga naturvärden. Delområde 3 och 4 är av samma karaktär och naturvärdena här är kopplade till trädskiktets grova, äldre trädindivid. Dessa träd är viktiga för insekts- och fågellivet i området (hackspettar m fl arter) samt för beskuggning av vattendraget. Eftersom dessa delområden ligger i planområdets ytterkanter och inte borde skymma utsikten mot vattnet för boende i området går det förhoppningsvis att bevara dem orörda. Även delområde B och C och i viss mån även delområde D utanför planområdet är av samma typ som ovan nämnda. Dessa ligger dock utanför planområdet och kommer inte behöva beröras av åtgärderna. Också den grova sälgen nära gång- och cykelvägen i delområde 2 bör sparas. Även det öppna rikkärr som utgör delområde 5 har höga naturvärden. De åtgärder som planeras i denna yta är tyvärr inte förenliga med bevarandet av kärrets naturmiljön. Kalkinslaget i kärret kommer troligtvis från närvaron av Vaggerydssyenit, en bergart som sträcker sig som ett band genom Lagandalen. 20

21 Arter Observera att inventeringen inte syftar till att vara en fullständig artinventering utan till att ge en grund för att karaktärisera och naturvärdesbedöma det inventerade delområdet. Signalarter Inga skogliga signalarter har noterats inom ramen för undersökningen. Rödlistade arter Inga rödlistade arter har noterats inom ramen för undersökningen. I Artportalen finns inga rödlistade arter (publika fynd) inrapporterade från det avgränsade området. Från när-/intilliggande områden har dock 10 st rödlistade fågelarter rapporterats in. Observationerna av kungsfiskare (VU), spillkråka (NT), duvhök (NT), gulsparv (VU) och har gjorts vintertid medan (gröngöling NT) noterades på hösten. Bivråk (NT) och fjällvråk (NT) rapporterades som översträckande under vår respektive höst. Observationerna av mindre hackspett (NT), stare (VU) och vaktel NT) gjordes under häckningstid. Sammantaget tyder fynden av rödlistade fågelarter på att planområdet och dess närområde är intressanta fågelmiljöer. - Närområdet runt Lagan är av intresse för rödlistade hackspettar (spillkråka, mindre hackspett och gröngöling). Det planerade bostadsområdets negativa påverkan på dessa arter kan minskas om delområde 3 och 4 samt B, C och D lämnas orörda, samt om gamla träd och den stora sälgen i delområde 2 lämnas kvar. - Närområdets öppna fält och Lagans strandzon kan vara ett attraktivt födosöksområde för sträckande rovfåglar. Planområdet är dock bara en liten andel av den sammanlagda arealen attraktiva födosöksmiljöer som fortsätter öster och väster ut längs Lagan samt i jordbrukslandskapet söder ut. - Kungsfiskare har noterats ca 100 m väster om planområdet vintern I Sverige lämnar kungsfiskaren i regel sitt häckningsområde på vintern för att övervintra söder ut. De flesta svenska kungsfiskare övervintrar mestadels i Holland och Danmark. Det noterade exemplaret kan ha varit för svag för att genomföra en så lång flytt, men det är inte heller omöjligt att den fann det öppna, lugnt rinnande vattnet i Lagan lämpligt för födosök vintertid. De planerade åtgärderna längs Lagans strand kommer inte att gynna kungsfiskare då dessa är beroende av lummig strandvegetation. Den plats där observationen gjordes, missionsparken, är dock belägen 100 m bort och detta område kommer inte påverkas av åtgärderna mer än under själva anläggningstiden. - Gulsparv har påträffats födosökande i villaområdet direkt norr om planområdet vintertid. Denna fågel trivs i öppna miljöer i anslutning till trädridåer - men kan även ha setts vid fågelbordet. - Vaktel har hörts spela 180 m nordöst om planområdet under häckningstid. Denna fågel häckar i extensivt skötta gräsmarker av den typ som planområdets f.d. åkermark utgör, men det den kan även ha hållit till i odlingslandskapet sydväst om området. 21

22 Diskussion Referenser Bestämningslitteratur Övriga dokument 22