addit tt v áddjá dj s mor-, farfar áhčči hč s pappa áhkku hk s mor-, farmor áigi igg s tid áigumuš s avsikt

Transkript

1 Sámi-ruoŧasátnelistu/ samisk-svensk ordlista Förklaringar: v- verb s substantiv attr. - attribut tt - mitten konsonanter ändras till exempel: addit att ge, jag ger mon attán pl pluralis (flertal) addit tt v ge áddjá dj s mor-, farfar áhčči hč s pappa áhkku hk s mor-, farmor áigi igg s tid áigumuš s avsikt áigumušat pl áigut igg v ala/nala albasis lea albbas s albmi lmm s alde /nalde áldu ldd s ale...! ale čuola! ale vuordde! álgá álgit lgg v álki fillet allat avsikter vill, ämnar, ha för avsikt; skall på, ovanpå, (är på väg till) lodjuret har lodjur himmel På, ovanpå, (är redan på, ovanpå) en vaja, en honren med kalv (du) inte! Hugg (du) inte! Vänta (du)inte! Han/hon börjar börja lättlurad Hög, högt

2 almmis ándagassii Árjjaluovvi arvebiktasat pl arvedávgi vgg s arvedávggi på himlen förlåt Arjeplog regnkläder regnbåge regnbågen arvi rvv s regn arvit rvv v regna atte munnje! áviisat Ge (till) mig tidningar avvi v s bälte ávvudit báddi tt badjánan badjánit v badjel báhcit z v báhcá báhkas attr báhkka báhkka báhkka attr (se báhkas) báiddi báidi idd s baiká báikit ikk v báitá fira rep, snöre; band jag stiger upp stiga upp över blir kvar blir kvar varm, varmt Varmt, varm varm, varmt Tröjan, tröja tröja Bajsar (han/hon) Bajsa Skiner (det)

3 báitit itt v bálggis bálgá s balva ivv s balvva bárdni rtn s bártnit bassat lihtiid báze dearvan beahci z s beaivádat beaivesuotnjarat beaivi ivv beaivvi beaivvit beaivvit guhkkot beaivvit guhkkot beal bealjit bealljegeažis bealljegeažis beallji lj s skina stig moln molnet pojke pojkar diska hej då! Adjö! tall solsken Solstråle dag solen dagar dagarna blir längre dagarna blir längre halv öron i öronspetsen i öronspetsen öra beana beatnaga s hund beanka/stuollu beaŋka ŋkk s beaŋkka beaŋkka nalde stol bänk, stol; bord bänk, bänken stol, stolen, på stolen, på bänken

4 beare buorre beasis beassá beassat s v beassái beassái beassái Bara bra i redet, inne i redet, han/hon kan komma han/hon kan komma; bli fri, komma undan till redet, in i redet, till redet, in i redet, in i redet beassi s s Rede beassi ss s beassi beavddi beavddi nalde beavddis beazi bejo bidjá j bidjat j v bidjat nala biegga kk s bieggačuolbma bienjedaelie biergobullát biergu rgg s biestaga vuolde bihcebáhcahat näver Rede bord, bordet på bordet (redan) på bordet tallens, tallen vit han/hon lägger, sätter sätta; här sätta på sig att ta på sig vind vindknut Funäsdalen köttbullar kött under busken kottar

5 bihcebáhcat biila ill s biilla biillain biillas bija nala biktasat birra bistá bivdit vdd v bivdu vdd s bivttastit/ gárvodit bivval boađán boađát boađe mu lusa boađe sisa! boahtá boahtit đ v boahtte boaris boatkana boazu bohcco s bohcco birra bohccot bohccuiguin kotte en bil bilen med bilen i bilen ta på dig, sätta på sig kläder Om det varar att jaga Jakt klä på sig milt, milt väder jag kommer du kommer kom till mig kom in! han/hon kommer komma nästa gammal går av Ren om renen renar med renar

6 bora! borgemánnu borranhálus var så god och ät! augusti hungrig borret! varsågod och ät! (till fler än 2 personer) buhtat buhtahbuolaš buolladahkkin buolva buolvvat buoragit buoragit fal buorástahttit bures boahtin! buorit juovllat buorre iđit! buorre ođđa jahki bures! potatis kallt som tändved Knä Knä Bra bara bra (svar på tilltal) hälsa välkommen! god jul god morgon! gott nytt år hej!, god dag! busse s buss busse busses buvssat bussen i bussen byxor čáhci z s vatten cahkkehit v čáhppat attr; čáhppes čakčamánnu att tända svart september

7 čalbmi lmm s čállit l v čalmmit čáppat cd- skierru čeabetbáddi čiehkastallat čierastit čierrut r v cizáš cižáža čoaggit kk v čoarvi rvv s čoarvi čoaskkis čoaskkis coggat kk v čohkká čohkka hk čohkká! čohkkán čohkkát v čohkkát čohkkedit v Öga skriva ögon vacker CD- skiva halsband leka kurra gömma åka utför att gråta småfågel plocka horn horn kallt kallt att ta på sig han/hon sitter topp Sitt! jag sitter Sitta du sitter sätta sig čohkket v att samla čohkket! Čohkkiras sätt dig! Jukkasjärvi

8 cokka! čora-ealli čorget čorvviid čuoigat igg v čuoika ikk s čuoikkat čuolan čuollat l v cuoŋománnu cuoŋu čuovgá ta på dig flockdjur städa hornen åka skidor mygga mycket mygg jag hugger Hugga april skare den/ det ljuser čuovgat vgg v att ljusa čuovo mu! čuvla dá lea dadjat j v dahkat g v daid dalle följ mig! Kjol här är säga göra, tillverka dem, de där Då dállu l s Hus dállui dálus dálve-eatnamiidda dálve-orohahkii dálve-orohat In i huset (går in, till huset) i huset, inne i huset till vinterlandet till vinterviste vinterviste

9 dálvet dálvi lvv s dán dán dán danin danin dápmat m v på vintern vinter detta, det här detta, det här detta, det här därför därför tämja darvánit v fastnar darveha darvehit v das lea dat lea dát lea davás davás davvi sámigiella de deadja j s dearna dego diehpit diehtit đ v dielkkut dielku lkk s han/hon träffar att få fast den/det har den/det är det här är väster, västerut väster, västerut nord-samiska då te Tärna som, såsom Tofsar att veta Fläckar Fläck dievvá v s kulle/backe

10 dihkut tändstickor dihtor s dator dihtora diibmu lea... dator, datoren klockan är... dohkká hk s docka dolla l s dollamuorra doppe dovdu duoddjot v eld ved att elda med där, därborta känns att slöjda duodji j s duodji/ slöjd dušše eadni tn s eahkesbiepmu eahppal ealahusat eallit eallu l s ealu eanet eatnu n s eŋgel eret evre fáhcat fáhcca hc s bara mamma kvällsfika äpple näringar djur Renhjord renhjord, renhjorden mer, fler älv ängel bort öre vantar vante

11 fáktet v vakta fanas fatnasa s fas fatnasa fatnasis fiinna fiinnis attr; fiinna fillet v fiskat attr; fiskes gábe s gábe nalde gábes gáddi gáffe f s gahččá gahččat hč v gáhčči s gáhkku gáhkku hk s gahpir gahpira s gahpira gáibi ibb s gákti vtt s gal galbmo galbmot båt åter, igen båt, båten i båten fin Fin, fint, snygg lura gul skåp på skåpet i skåpet strand kaffe den/ det faller att falla kåda glödkaka mjukkaka en mössa mössan Haka Kolt Nog bli kall Frysa

12 gáldus gallát gallát galle galle gallin gállit l v galmmas gápmagat gáranas garas attr garra Gárasavvon gárddis Gárasavvonis garjá garra garra garra geađgi garra jorba geađgi garra jorba geađgi garra-láibi gárta gártta gaskabeaivve- biepmu gávppis gávvil i vattenhålet vilken i ordningen vilken i ordningen hur mycket hur många när (om tid) att vada kallt, kylig skor kråka hård Karesuando i rengärdet i Karesuando korp hård Hård hård sten hård rund sten hård rund sten hårdbröd karta karta, kartan lunch i affären listig, lurig

13 geađgi đg đgg geahča/ gea! geahččat hč v gárdi rdd s geassemánnu geatki giđđa đ s giđđa lea giđđat gidde uvssa! gieđat giehta đ s sten titta! titta rengärde juni järv vår det är vår på våren stäng dörren! händer hand; gievkkan s kök gievkkanis gii giitu gilvohallan gintal gintala girdi girji rjj s girjji Giron Gironis gissi go i köket vem tack tävling ljus flera ljus flygplan, flygplanet bok bok, boken Kiruna från/i Kiruna katt när

14 goađi goađit goahccemuorra goahcci goas goassege goike-biergu goiku golggotmánnu gollemedallja, medalja gos don orut? gos lea? got lea? got/mo gožžat čč v gožžá guhká guhkki guhpe kåta kåtor barrträd barr när aldrig torrkött törstig oktober guldmedalj var bor du? var är? Hur är det? hur pissa Pissar (han/hon) Länge Lång kopp, koppen guhppe hp s Kopp gulahallat! gulahalle guldal/ gul! guldalit v gumme-gámagat gumpe/návdi/ruomas Vi hörs! vi två hörs lyssna! lyssna stövlar varg

15 guobát sockar guoddit tt v bära guolastit v fiska guolit fisk (flera) guolli l s fisk guorbmebiila guosa guoská guossa s s lastbil granen, granen komma bort i, nudda gran guossi ss s gäst guovllus guovssahas guovssehasa guovvamánnu gussa guvges háhtta háliida háliidit v hápmet v heargi rgg s herggiin herggiin hervet hildu/ildu huiká riktning norrsken Norskenet, norrsken februari ko gulbrun hatt han/hon vill ha vill ha designad härk, en tämd hanren, dragren med härken med härken smycka hylla han/hon ropar, skriker

16 huikit ikk v hårt hårt iđđesbiepmu ieš ihtá ihtit ii bastte ii daga ii gahččan ii leat? ija ija ja beaivvi ikte ila ilbmi ildu/hildu illu it oačču jáffu f jahki g s jáhkka jalla jávregáddái ropa, skrika, hojta garas Garas frukost själv det kommer (fram) komma fram biter inte gör inte, bygger inte föll inte har inte? hela natten natt och dag i går för väder hylla glädje du får inte Mjöl År jacka Dum till sjöstranden jávri vrr s sjö jávrris i sjön

17 jeakkis jearrá Jiellevárri/ Váhcir jogaš johka g s johtilit johtit jokŋa joŋat jorba geađgi jorbbas attr jorba juga! på myren han/hon frågar Gällivare liten bäck bäck, mindre älv fort, snabbt att flytta lingon (en) lingon (många) en rund sten rund var så god och drick! juhket! Varsågod och drick! (till fler än 2 personer) jukča včč s julev sámigiella juohke jagi juoigat igg v juolgečuvddit juolgečuvdi juolggit juolgi lgg s juovlaeahkket juovlagoarta juovlaguossa juovlalohpi soppa lule-samiska varje år att jojka tår tå händer hand julafton julkort julgran jullov

18 juovlamánnu juovlamánnu juovlaskeanka juovlastállu kániidna kántuvra kantuvrras kilomehter kultuvra kvárta láibi ibb s láide láidet v láidet lákca vcc s lákcagáhkku lámpá lpp s lámppá lanja lanjas láse láseliinnit lasta stt s lastamuorra lasttat december december julklapp jultomte kanin kontor på kontoret kilometer kultur kvart bröd,smörgås han/hon leder att leda att leda grädde tårta lampa lampa, lampan Rum, rummet i rummet fönster, glas gardiner löv lövträd löv, blad (många) latnja nj s rum

19 láttagiid/luopmániid láttat hjortron (många) hjortron (en) lávka vkk s ryggsäck lávkka lávvu lea gahččan lean birgen lean oaidnán libardit lieđit liegga liekkas attr; liegga ligge ligget lihkko beivviin! liidni inn s liikot liinni linjála livket lohpi loddi tt s lohkat g v lossat luhkka hk s luksa ryggsäck, ryggsäcken kåta (klykstångskåta) har fallit har klarat mig jag har sett att flamma,fladdra blommor varm varmt värmer värma grattis! eg. lycka till med dagen haksduk att tycka om halsduken linjal tindra lov fågel att läsa tung, tungt oväderskrage öster, österut

20 lulleluspi luohkkálatnja luohti đ s luonddu luondu ldd s máddagis máhttit maid maid maid máidnasat ja muitalusat makkár beaivi lea...? mállása mana eret! mana olggos! mana! mana! mánná n s Östersund klassrum jojktext naturen natur på stammen kunna också Vad också äventyr och berättelser vilken dag är det? middag gå härifrån! gå ut! gå du! far! barn mannat n v åka, gå, fara, resa mannat manne mánnu n s mánnu, mánut máŋga márfi rff s mátta fara varför måne månad, månader många korv stam

21 meahcci meahcis meahcis mearas mearkut rkk v mearra r s mearragáttis meastu stt mielde mielki lkk s miesit miessemánnu miessemearkun skog i skogen i skogen på havet Märka hav på havstranden sylt med; längs med, längs efter mjölk renkalvar maj kalvmerkning miessi s s renkalv miháš mii du namma lea? mo lea? mo/got mon bivttastan mon nohkan mon orun mon/mun lean moni stolt vad heter du? Hur är det? hur jag klär på mig jag somnar jag bor jag är ägg, ägget monni n s ägg mu lusa mu mielas till mig jag tycker

22 mu namma muhtumin muoddá-áddjá muohta muohttagis muohtaáddjá muohttá muohttit v muora muoras muorji rjj s muorjjit jag heter ibland pälsdjuret snö i snön snögubbe det snöar snöa träd, trädet i trädet bär,frukt mycket bär(pl.) muorra r s träd murjjiid murrii mus ii leat mus lea mus lea gahpir nalde mustegiid/sarridiid mustet/sarrit mustet/sarrit nai/maid nala/ala nalde/alde nas nas don násti stt s bär (jag plockar bär) till/åt/bort i trädet jag har inte jag har jag har mössa på mig blåbär (många) blåbär (en) blåbär (en) också på, ovanpå, (är på väg till) På, ovanpå, (är redan på, ovanpå) än, men (inledande en fråga)... då än du stjärna

23 nástti návdi/gumpe/ruomas vd-vdd stjärnan, stjärna varg nieida idd s flicka nieiddat njálbmi lmm s njálgga njálggat flickor mun gott god njálla l s fjällräv njiŋŋalas njoammil njollot njukča včč s njukčamánnu hondjur hare honrenar föder kalvar svan mars njunni n s näsa nohkkat nuoladit nuorra nuortan nuppi oabbá pp s oadni oaggut kk v att somna klä av sig ung i norr andra syster kort fiska oahpaheaddji s lärare oahppi s elev oaidnalit! oaidnit vi ses! se, se på

24 oaive suopmanat huvud dialekt oaivi ivv s huvud oaksi vss s oalggit/hárdut oalgi/hárdu oanehis oanehis buvssat oanehissoajat-báidi oarján sámigiella oarri oastá oastit stt v oavssit oažžut čč v ođđa ođđajagimánnu odne odne oggon oktasaš olbmot olgun olmmoš orrut r v oro jávohaga/ jaskka! ovda-mearka-dihte gren axlar; ryggen mellan skuldrorna axel; ryggen mellan skuldrorna kort shorts t-shirt syd- samiska ekorre han/hon köper köpa grenar få ny, nytt januari i dag i dag fiskade gemensam folk, människor ute människa; person bo var tyst! till exempel

25 ovtta peanna poasta poliisa raba láse! rádioprogrammat ett, en penna post polis öppna fönstret! radioprogram rádná tn s kompis/klasskamrater rahpá rahpat b v ránis attr; ránes rásit rátkka áigi rieban riegádanbeaivi rievdá riika risku roaskelihtti hon/han öppnar öppna grå blommor, gräs skiljnings tid (renskiljning) räv födelsedag ändras land brosch papperskorg roggi kk s grop ropmi attr; romes ruksesfiskat ruohtasta ruoksat attr; rukses ruomas/gumpe/návdi ruoná ruoná eana ful Orange han/hon springer iväg röd varg grönt grönska

26 Ruoŧŧa ruovttus ruškat attr; ruškes rušpi sabet sabehat sabet sabehat šaldi sámiálbmot beaivi sámiskuvllat sámit sánit Sápmi sárgut rgg v sarvát sarvát sarvva/ealga sarvves áigi sarvvesgárdi sarvvis sastte-buvssat sátni n s sávvat v v seaibegeahči seaibegeahči seaibi ibb s seaidni inn s Sverige hemma brun morot skida - skidor skida - skidor bro samernas nationaldag sameskolor samer, samerna ord (pluralis/flertal) Sápmi, Sameland rita rentjurar rentjurar älg sarvslakt sarvgärde (slaktgärde) rentjur, tjur skinnbyxor ord, glosa önska svansspets svansspets Svans vägg

27 seainnis seamma go seaŋga šearrat seavdnjat seibbiin sierralágan sihke sihkkel sihkkela sihkun sihtat đ v siivo skábi skábmamánnu på väggen samma.. som säng klart mörk, mörkt med svansen Annorlunda Både Cykel Cykeln, cykel Radergummi önskar, vill ha Snäll rönnen, rönnens November skáhpi b s Rönn skeaŋka ŋkk s skeaŋkkaid skibas skoalbmenjunni skohter skohter skohtera skohteriin skohtera skuvla skuvlabarggu Present Presenterna Sjuk böjd krokig näsa Skoter en skoter skoter/skotern med skoter skoter, skotern skola läxan

28 skuvlii skuvlla skuvllas šleađgu šleađgu smáhkkomuorra soabbi pp s soappit soagi soagis soahki g s soaitá soffá soffá nalde sohpparis somá son son ii darvet son vuordá sotnabeaivvi spábba pp s spárka spárkara stállu Stockholbma Stockholmmas till skolan skola, skolan i skolan glimrar Glimrar huggkubbe stav - stavar stavar björkens, björken i björken, på björken; björken har björk kanske (gör det) soffa på soffan i Soppero roligt han/hon han/hon träffar inte han/ hon väntar på söndag boll spark spark, sparken Stállu; en jätte Stockholm i Stockholm

29 stuollu stuolu stuolu stuolu nalde stuorat/stuoris stuoris/stuorat stuorra basit stuorra basit su suddá suddat tt v suddat suhttá suhttat sullii suohkkubuvssat suohpput hp v suoidnemánnu suoidnemánnu suorgana suovas-biergu suovastuhttit suvrásat toga toge/toga tv stol stol, stolen stol, stolen på stolen stor stor stor helg stor helg hans/ hennes (det) smälter, tinar smälta, tina smälta, tina han/hon blir arg Bli arg ca., ungefär strumpbyxor kasta lasso juli juli han/hon blir rädd rökt kött Röka (kött) sura (de är) tåg, tåget tåg TV

30 tv latnja uksa vss s ullobáidi unna oaivváš unna oaivváš unni uvdna vnn s uvnna vahkku vahkus váibat ibb v váili vanca vancca vanccas varas varis váris várrái várrái várrái TV rum dörr ylletröja litet huvud litet huvud liten spis spis, spisen vecka i veckan trött i (klockan är fem i tio) båt båt, båten i båten färsk handjur på fjället (är redan på fjället) till fjälls (åka till fjälls) till fjälls till fjälls (åka till fjälls) várri r s fjäll vázzit cc v veahka g s vellet! viđát gå, promenera familj lägg dig! femte

31 viečča čázi! vielgat attr; vilges viellja viežžat čč v visot vuodja j s vuodjit j v vuojadit vuolledas-buvssat vuolildus- buvssat vuollegaš vuonjal vuordit rdd v hämta vatten! vit bror hämta alla smör köra simma trosa trosa låg honren i tvåårsålder vänta vuoššat šš v koka vuostá vuostá stt vuokta vtt s vuovttat mot ost hår hår(pl.)

32 Ruoŧa sámi sátnelistu/ svensk samisk ordlista förklaringar: v - verb s substantiv attr. - attribut hč - mitten konsonanter ändras till exempel: gahččat falla jag faller mon attán pl pluralis (flertal) aldrig alla andra annorlunda april Arjeplog augusti goassege visot nuppi sierralágan cuoŋománnu Árjjaluovvi borgemánnu avsikt áigumuš s avsikter axel; ryggen mellan skuldrorna axlar; ryggen mellan skuldrorna bajsa bajsar (han/hon) bara bara bra bara bra (svar på tilltal) áigumušat pl oalgi/hárdu oalggit/hárdut báikit ikk v baiká dušše beare buorre buoragit fal barn mánná n s barr barrträd goahcci goahccemuorra

33 bil bilen biter inte björk björkens, björken bli arg bli kall blir kvar blir kvar blommor blommor, gräs blåbär (en) blåbär (en) blåbär (många) bo bok bok, boken boll bord, bordet bort bra bro bror brosch brun bröd,smörgås biila ill s biilla ii bastte soahki g s soagi suhttat galbmo báhcit z v báhcá lieđit rásit mustet/sarrit mustet/sarrit mustegiid/sarridiid orrut r v girji rjj s girjji spábba pp s beavddi eret buoragit šaldi viellja risku ruškat attr; ruškes láibi ibb s

34 buss busse s bussen byxor både båt båt båt, båten båt, båten bäck, mindre älv busse buvssat sihke fanas fatnasa s vanca fatnasa vancca johka g s bälte avvi v s bänk, bänken stol, stolen, bänk, stol; bord bär (jag plockar bär) bär,frukt beaŋkka beaŋka ŋkk s murjjiid muorji rjj s bära guoddit tt v böjd krokig näsa börja ca., ungefär cd- skiva cykel cykeln, cykel dag dagar dagarna blir längre dagarna blir längre skoalbmenjunni álgit lgg v sullii cd- skierru sihkkel sihkkela beaivi ivv beaivvit beaivvit guhkkot beaivvit guhkkot dator dihtor s

35 dator, datoren december december dem, de där den/ det faller den/ det ljuser den/det har den/det är designad det här är det kommer (fram) det snöar det varar det är vår detta, det här detta, det här detta, det här diska djur dihtora juovlamánnu juovlamánnu daid gahččá čuovgá das lea dat lea hápmet v dát lea ihtá muohttá bistá giđđa lea dán dán dán bassat lihtiid eallit docka dohkká hk s du får inte du kommer du sitter dum duodji/ slöjd då it oačču boađát čohkkát jalla duodji j s dalle

36 då där, därborta därför därför dörr ekorre eld de doppe danin danin uksa vss s oarri dolla l s elev oahppi s ett, en falla familj far! fara okta, ovtta gahččat hč v veahka g s mana! mannat fastnar darvánit v februari femte fin fin, fint, snygg Finland fira guovvamánnu viđát fiinna fiinnis attr; fiinna Suopma m ávvudit fisk guolli l s fisk (flera) guolit fiska guolastit v fiska fiskade oaggut kk v oggon fjäll várri r s

37 fjällräv njálla l s flamma,fladdra flera ljus libardit gintala flicka nieida idd s flickor flockdjur flygplan, flygplanet flytta fläck fläckar folk, människor fort, snabbt frukost frysa från/i kiruna ful funäsdalen Få få fast fågel färsk födelsedag följ mig! föll inte fönster, glas för nieiddat čora-ealli girdi johtit dielku lkk s dielkkut olbmot johtilit iđđesbiepmu galbmot Gironis ropmi attr; romes Bienjedaelie oažžut čč v darvehit v loddi tt s varas riegádanbeaivi čuovo mu! ii gahččan láse ila

38 förlåt gammal garas garas gardiner ge ge (till) mig gemensam glimrar glimrar glädje glödkaka god god jul god morgon! gott gott nytt år gran granen, granen grattis! eg. lycka till med dagen gren grenar ándagassii boaris hårt hårt láseliinnit addit tt v atte munnje! oktasaš šleađgu šleađgu illu gáhkku njálggat buorit juovllat buorre iđit! njálgga buorre ođđa jahki guossa s s guosa lihkko beivviin! oaksi vss s oavssit grop roggi kk s grå gråta grädde ránis attr; ránes čierrut r v lákca vcc s

39 grönska grönt gul gulbrun guldmedalj gå du! gå härifrån! gå ut! gå, promenera går av gällivare ruoná eana ruoná fiskat attr; fiskes guvges gollemedallja, medalja mana! mana eret! mana olggos! vázzit cc v boatkana jiellevárri/ váhcir gäst guossi ss s gör inte, bygger inte göra, tillverka haka haksduk halsband halsduken halv han/ hon väntar han/hon han/hon blir arg han/hon blir rädd han/hon börjar han/hon frågar han/hon kan komma ii daga dahkat g v gáibi ibb s liidni inn s čeabetbáddi liinni beal son vuordá son suhttá suorgana álgá jearrá beassá

40 han/hon kan komma; bli fri, komma undan han/hon kommer han/hon köper han/hon leder han/hon lägger, sätter han/hon ropar, skriker han/hon sitter han/hon springer iväg han/hon träffar han/hon träffar inte han/hon vill ha hand hand; handjur hans/ hennes har fallit har inte? har klarat mig hare hatt hav hej då! adjö! hej!, god dag! hela natten hemma beassat s v boahtá oastá láide bidjá j huiká čohkká ruohtasta darveha son ii darvet háliida juolgi lgg s giehta đ s varis su lea gahččan ii leat? lean birgen njoammil háhtta mearra r s báze dearvan bures! ija ruovttus

41 himmel hjortron (en) hjortron (många) hon/han öppnar hondjur honren i tvåårsålder honrenar föder kalvar horn horn hornen hugg (du) inte! hugga huggkubbe albmi lmm s láttat láttagiid/luopmániid rahpá njiŋŋalas vuonjal njollot čoarvi rvv s čoarvi čorvviid ale čuola! čuollat l v smáhkkomuorra hund beana beatnaga s hungrig hur hur hur mycket hur många hur är det? hur är det? borranhálus got/mo mo/got galle galle got lea? mo lea? hus dállu l s huvud oaivi ivv s huvud dialekt hylla hylla oaive suopmanat hildu/ildu ildu/hildu

42 hår hår(pl.) hård hård hård hård rund sten hård rund sten hård sten hårdbröd hälsa hämta hämta vatten! händer händer här är härk, en tämd hanren, dragren hög, högt i (klockan är fem i tio) i affären i bilen i björken, på björken; björken har i bussen i båten i båten i dag i dag vuokta vtt s vuovttat garas attr garra garra garra garra jorba geađgi garra jorba geađgi garra geađgi garra-láibi buorástahttit viežžat čč v viečča čázi! gieđat juolggit dá lea heargi rgg s allat váili gávppis biillas soagis busses fatnasis vanccas odne odne

43 i går i huset, inne i huset i Karesuando i köket i norr i redet, inne i redet, i rengärdet i rummet i sjön i skogen i skogen i skolan i skåpet i soppero i stockholm i trädet i vattenhålet i veckan i öronspetsen i öronspetsen ibland in i huset (går in, till huset) in i redet ikte dálus Gárasavvonis gievkkanis nuortan beasis gárddis lanjas jávrris meahcis meahcis skuvllas gábes sohpparis stockholmmas muoras gáldus vahkus bealljegeažis bealljegeažis muhtumin dállui beassái inte! (du) ale...! jacka jag bor jáhkka mon orun

44 jag har jag har inte jag har mössa på mig jag har sett jag heter jag hugger jag klär på mig jag kommer jag sitter jag somnar jag stiger upp jag tycker jag är jaga jakt januari jojka jojktext Jukkasjärvi julafton julgran juli juli julklapp julkort jullov mus lea mus ii leat mus lea gahpir nalde lean oaidnán mu namma čuolan mon bivttastan boađán čohkkán mon nohkan badjánan mu mielas mon/mun lean bivdit vdd v bivdu vdd s ođđajagimánnu juoigat igg v luohti đ s Čohkkiras juovlaeahkket juovlaguossa suoidnemánnu suoidnemánnu juovlaskeanka juovlagoarta juovlalohpi

45 jultomte juni järv kaffe kallt kallt kallt kallt, kylig kalvmerkning kanin kanske (gör det) Karesuando karta karta, kartan kasta lasso katt kilometer kiruna kjol klart klassrum klockan är... klä av sig klä på sig kläder knä juovlastállu geassemánnu geatki gáffe f s buolaš čoaskkis čoaskkis galmmas miessemearkun kániidna soaitá Gárasavvon gárta gártta suohpput hp v gissi kilomehter giron čuvla šearrat luohkkálatnja diibmu lea... nuoladit bivttastit/ gárvodit biktasat buolva

46 knä ko buolvvat gussa koka vuoššat šš v kolt kom in! kom till mig komma komma bort i, nudda komma fram gákti vtt s boađe sisa! boađe mu lusa boahtit đ v guoská ihtit kompis/klasskamrater rádná tn s kontor kántuvra kopp guhppe hp s kopp, koppen korp kort kort korv kottar kotte kråka guhpe garjá oadni oanehis márfi rff s bihcebáhcahat bihcebáhcat gáranas kulle/backe dievvá v s kultur kunna kvart kvällsfika kåda kultuvra máhttit kvárta eahkesbiepmu gáhčči s

47 kåta kåta (klykstångskåta) kåtor känns goađi lávvu goađit dovdu kök gievkkan s köpa köra kött köttbullar lampa lampa, lampan land lastbil leda leda leka kurra gömma lingon (en) lingon (många) linjal listig, lurig liten liten bäck litet huvud litet huvud ljus oastit stt v vuodjit j v biergu rgg s biergobullát lámpá lpp s lámppá riika guorbmebiila láidet v láidet čiehkastallat jokŋa joŋat linjála gávvil unni jogaš unna oaivváš unna oaivváš gintal ljusa čuovgat vgg v

48 lodjur lodjuret har lov lule-samiska lunch lura lyssna lyssna! låg lång lägg dig! länge lärare läsa lättlurad läxan löv löv, blad (många) lövträd maj mamma mars med med bilen med härken med härken albbas s albasis lea lohpi julev sámigiella gaskabeaivve- biepmu fillet v guldalit v guldal/ gul! vuollegaš guhkki vellet! guhká oahpaheaddji s lohkat g v álki fillet skuvlabarggu lasta stt s lasttat lastamuorra miessemánnu eadni tn s njukčamánnu mielde biillain herggiin herggiin

49 med renar med svansen med; längs med, längs efter mer, fler middag milt, milt väder mjukkaka mjöl mjölk moln molnet bohccuiguin seibbiin mielde eanet mállása bivval gáhkku hk s jáffu f mielki lkk s balva ivv s balvva mor-, farfar áddjá dj s mor-, farmor áhkku hk s morot mot mun mycket bär(pl.) mycket mygg mygga månad, månader måne många människa; person märka mörk, mörkt mössa rušpi vuostá njálbmi lmm s muorjjit čuoikkat čuoika ikk s mánnu, mánut mánnu n s máŋga olmmoš mearkut rkk v seavdnjat gahpir gahpira s

50 mössan natt och dag natur naturen nog nord-samiska norrsken norrskenet, norrsken november ny, nytt när när när (om tid) näringar gahpira ija ja beaivvi luondu ldd s luonddu gal davvi sámigiella guovssahas guovssehasa skábmamánnu ođđa go goas gallin ealahusat näsa njunni n s nästa näver också oktober om om renen orange ord (pluralis/flertal) ord, glosa ost oväderskrage boahtte beassi ss s nai/maid golggotmánnu birra bohcco birra ruksesfiskat sánit sátni n s vuostá stt luhkka hk s

51 pappa áhčči hč s papperskorg penna pissa pissar (han/hon) plocka pojkar pojke polis post potatis present presenterna på bordet på bordet (redan) på fjället (är redan på fjället) på havet på havstranden på himlen på kontoret på myren på skåpet på soffan på stammen på stolen på stolen, på bänken roaskelihtti peanna gožžat čč v gožžá čoaggit kk v bártnit bárdni rtn s poliisa poasta buhtat buhtahskeaŋka ŋkk s skeaŋkkaid beavddi nalde beavddis váris mearas mearragáttis almmis kantuvrras jeakkis gábe nalde soffá nalde máddagis stuolu nalde beaŋkka nalde

52 på söndag på vintern på våren på väggen på, ovanpå, (är på väg till) på, ovanpå, (är på väg till) på, ovanpå, (är redan på, ovanpå) på, ovanpå, (är redan på, ovanpå) pälsdjuret radergummi radioprogram sotnabeaivvi dálvet giđđat seainnis ala/nala nala/ala alde /nalde nalde/alde muoddá-áddjá sihkun rádioprogrammat rede beassi s s rede beassi regn arvi rvv s regna arvit rvv v regnbåge regnbågen regnkläder ren renar rengärde renhjord renhjord, renhjorden arvedávgi vgg s arvedávggi arvebiktasat pl boazu bohcco s bohccot gárdi rdd s eallu l s ealu renkalv miessi s s renkalvar rentjur, tjur miesit sarvvis

53 rentjurar rentjurar rep, snöre; band riktning rita roligt ropa, skrika, hojta sarvát sarvát báddi tt guovllus sárgut rgg v somá huikit ikk v rum latnja nj s rum, rummet rund rund sten lanja jorbbas attr jorba jorba geađgi ryggsäck lávka vkk s ryggsäck, ryggsäcken ryssland räv röd röka (kött) rökt kött lávkka Ruošša rieban ruoksat attr; rukses suovastuhttit suovas-biergu rönn skáhpi b s rönnen, rönnens samer, samerna samernas nationaldag sameskolor skábi sámit sámiálbmot beaivi sámiskuvllat samla čohkket v samma.. som sápmi, sameland seamma go sápmi

54 sarvgärde (slaktgärde) sarvslakt se, se på september shorts simma sitt! sitta sjuk själv sarvvesgárdi sarvves áigi oaidnit čakčamánnu oanehis buvssat vuojadit čohkká! čohkkát v skibas ieš sjö jávri vrr s skare skida - skidor skida - skidor skiljnings tid (renskiljning) skina skiner (det) skinnbyxor skog skola skola, skolan skor skoter skoter skoter/skotern med skoter skoter, skotern skriva cuoŋu sabet sabehat sabet sabehat rátkka áigi báitit itt v báitá sastte-buvssat meahcci skuvla skuvlla gápmagat skohter skohter skohtera skohteriin skohtera čállit l v

55 skåp gábe s slöjda smycka småfågel smälta, tina smälta, tina smälter, tinar (det) smör snäll snö i snön snöa snögubbe sockar soffa solen solsken solstråle som tändved som, såsom somna soppa spark spark, sparken spis spis, spisen stállu; en jätte duoddjot v hervet cizáš cižáža suddat tt v suddat suddá vuodja j s siivo muohta muohttagis muohttit v muohtaáddjá guobát soffá beaivvi beaivádat beaivesuotnjarat buolladahkkin dego nohkkat jukča včč s spárka spárkara uvdna vnn s uvnna stállu

56 stam stav - stavar stavar sten stig stiga upp stjärna stjärnan, stjärna stockholm stol stol stol, stolen stol, stolen stolt stor stor stor helg stor helg strand strumpbyxor städa stäng dörren! stövlar sura (de är) svan svans mátta soabbi pp s soappit geađgi đg đgg bálggis bálgá s badjánit v násti stt s nástti Stockholbma beanka/stuollu stuollu stuolu stuolu miháš stuorat/stuoris stuoris/stuorat stuorra basit stuorra basit gáddi suohkkubuvssat čorget gidde uvssa! gumme-gámagat suvrásat njukča včč s seaibi ibb s

57 svansspets svansspets svart sverige syd- samiska sylt syster säga säng sätt dig! sätta sig sätta; här sätta på sig ta på dig ta på dig, sätta på sig ta på sig ta på sig tack tall tallens, tallen te seaibegeahči seaibegeahči čáhppat attr; čáhppes Ruoŧŧa oarján sámigiella meastu stt oabbá pp s dadjat j v seaŋga čohkket! čohkkedit v bidjat j v cokka! bija nala bidjat nala coggat kk v giitu beahci z s beazi deadja j s tid áigi igg s tidningar till exempel till fjälls till fjälls (åka till fjälls) till fjälls (åka till fjälls) áviisat ovda-mearka-dihte várrái várrái várrái

58 till mig till redet, in i redet, till redet, in i redet, till sjöstranden till skolan till vinterlandet till vinterviste till/åt/bort i trädet tindra titta titta! tofsar topp torrkött trosa trosa mu lusa beassái beassái jávregáddái skuvlii dálve-eatnamiidda dálve-orohahkii murrii livket geahččat hč v geahča/ gea! diehpit čohkka hk goike-biergu vuolledas-buvssat vuolildus- buvssat träd muorra r s träd, trädet tröja tröjan, tröja trött t-shirt tung, tungt tv tv rum tycka om muora báidi idd s báiddi váibat ibb v oanehissoajat-báidi lossat tv tv latnja liikot

59 tå tåg tåg, tåget tår tårta tämja tända tändstickor tärna tävling törstig under busken ung ute vacker vad vad heter du? vada vaja, en honren med kalv juolgečuvdi toge/toga toga juolgečuvddit lákcagáhkku dápmat m v cahkkehit v dihkut dearna gilvohallan goiku biestaga vuolde nuorra olgun čáppat maid mii du namma lea? gállit l v áldu ldd s vakta fáktet v vantar vante var bor du? var så god och drick! var så god och ät! var tyst! fáhcat fáhcca hc s gos don orut? juga! bora! oro jávohaga/ jaskka!

60 var är? varför varg varg varg varje år varm varm, varmt varm, varmt varmt varmt, varm varsågod och drick! (till fler än 2 personer) varsågod och ät! (till fler än 2 personer) gos lea? manne gumpe/návdi/ruomas návdi/gumpe/ruomas vd-vdd ruomas/gumpe/návdi juohke jagi liegga báhkas attr báhkka báhkka attr (se báhkas) liekkas attr; liegga báhkka juhket! borret! vatten čáhci z s vecka ved att elda med vem veta vi hörs! vi ses! vi två hörs vilken dag är det? vilken i ordningen vilken i ordningen vill ha vahkku dollamuorra gii diehtit đ v gulahallat! oaidnalit! gulahalle makkár beaivi lea...? gallát gallát háliidit v

61 vill, ämnar, ha för avsikt; skall áigut igg v vind biegga kk s vindknut vinter vinterviste vit vit vår väder vägg välkommen! vänta vänta (du)inte! värma värmer väster, västerut väster, västerut ylletröja åka skidor åka utför bieggačuolbma dálvi lvv s dálve-orohat bejo vielgat attr; vilges giđđa đ s ilbmi seaidni inn s bures boahtin! vuordit rdd v ale vuordde! ligget ligge davás davás ullobáidi čuoigat igg v čierastit åka, gå, fara, resa mannat n v år åter, igen jahki g s fas ägg monni n s ägg, ägget älg moni sarvva/ealga

62 älv än du än, men (inledande en fråga)... då ändras ängel äpple äventyr och berättelser öga ögon önska önskar, vill ha öppna öppna fönstret! öra öre öron öster, österut östersund över eatnu n s nas don nas rievdá eŋgel eahppal máidnasat ja muitalusat čalbmi lmm s čalmmit sávvat v v sihtat đ v rahpat b v raba láse! beallji lj s evre bealjit luksa lulleluspi badjel