NATURCENTRUM AB NATURVÄRDESBEDÖMNING NATURVÄRDEN VID KÅRARP UNDERLAG TILL MKB INFÖR DETALJPLANERING

Transkript

1 NATURCENTRUM AB NATURVÄRDESBEDÖMNING NATURVÄRDEN VID KÅRARP UNDERLAG TILL MKB INFÖR DETALJPLANERING

2 Uppdragsgivare WSP Environmental c/o Jörgen Åberg Laholmsvägen Halmstad Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2013 Strandtorget 3, Stenungsund Tel Ansvarig handläggare Naturvårdsbiolog Örjan Fritz Tel Kartmaterial Underlagskartor har tillhandahållits av uppdragsgivaren. Omslagsbild Märgelgrav omgiven av bärande buskar och lövträd vid Kårarp Foton i rapporten: Örjan Fritz Naturcentrum AB om inget annat anges. 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Naturvärdesbedömning av Kårarp... 6 Uppdrag... 6 Metodik... 7 Kända uppgifter om området... 7 Naturvärdesbedömning av inventeringsområdet Slutsatser Referenser Bilaga 1 - Biotopkartering & naturvärdesbedömning Bilaga 2 - Miljöbilder Bilaga 3 - Artbilder Utsikt från den gamla grustäktens norra del mot norr (Vrangelsro). I åkerlandskapet ses bland annat en åkerholme (till vänster) och en märgelgrav (till höger)

4 Sammanfattning Biotopkartering och naturvärdesbedömning har utförts av Naturcentrum på uppdrag av WSP Envirenmental i ett område vid Kårarp som angränsar till E6:an norr om Halmstad i Hallands län. Dessutom eftersöktes naturvårdsarter (rödlistade arter, arter i Artskyddsförordningen, signalarter för skyddsvärd skog). Den utförda fältinventeringen i området får anses som stickprov på de arter som kan noterades vid denna sena tidpunkt på säsongen. Vidare eftersöktes uppgifter i olika relevanta källor om dels naturvårdsarter, dels utpekade naturvårdsintressen inom inventeringsområdet. Inventeringarnas syfte är att de ska fungera som ett underlag för Halmstads kommun inför detaljplanering av området. Inventeringsområdet vid Kårarp omfattas inte av några befintliga naturskydd (förutom biotopskydd, se nedan) eller riksintressen för naturvård. Däremot ansluter ett område med riksintresse för naturvård den sydöstra delen av inventeringsområdet. Inga skyddsvärda träd, värdefulla våtmarker eller ängs- och betesmarker har pekats ut inom Kårarp efter större landstäckande inventeringar. En nyckelbiotop (almallé vid Vrangelsro) har bortfallit som följd av almsjuka. Efter en regional och omfattande täktinventering av Länsstyrelsen 2009, har den gamla grustäkten i den södra delen av området vid Kårarp bedömts ha mycket höga naturvärden och ansetts vara länets 13:e biologiskt mest värdefulla täkt. Naturcentrums naturvärdesbedömning av inventeringsområdet vid Kårarp resulterade i ett objekt med unika naturvärden (den gamla grustäkten) och ett med höga naturvärden (märgelgravsystem med omgivande lövskog) samt elva objekt med naturvärden (Figur 1). Övriga objekt inom inventeringsområdet är huvudsakligen öppen brukad jordbruksmark, som relativt sett har bedömts ha lägre naturvärden. Det bör dock påpekas att även dessa odlingsmarker kan vara värdefulla, särskilt för födosökande rastande flyttfåglar och övervintrande rovfåglar. Inom området finns flera uppgifter om rödlistade arter eller skyddsklassade arter i ArtDatabankens databaser. Den absoluta merparten av dessa inrapporterade artfynd koncentreras till den gamla grustäkten och gäller alltifrån fåglar (t.ex. backsvala), kärlväxter (t.ex. åkerfibbla, hårginst) till olika insekter (solitära bin, skalbaggar, färilar). Detta understryker de mycket höga naturvärdena för täktområdet. Tre rödlistade arter noterades inom inventeringsområdet vid inventeringen hösten 2013, nämligen alm, ask och alléägglav. Inom inventeringsområdet hittades också ett flertal andra naturvårdsarter, bland annat en signalart för skyddsvärd skog. Slutsatsen av inventeringen är att inventeringsområdet vid Kårarp till stora delar utgörs av öppna och rationellt brukade jordbruksmarker, men med betydelsefulla inslag av ett par objekt med höga-unika naturvärden och ytterligare elva objekt med naturvärden. Merparten av dessa objekt omfattas av det generella biotopskyddet. Samtidigt har den gamla grustäkten en stor potential, som skulle kunna utvecklas för att gynna såväl biologisk mångfald som friluftsliv på liknande sätt som nyligen gjorts i den gamla Vapnö-täkten. 4

5 Figur 1. Sammanfattande karta över biotopkartering och naturvärdesbedömning av inventeringsområdet vid Kårarp. Alla delar av inventeringsområdet, avgränsat med röd linje, har besökts i fält. Naturvärdesbedömningen av objekt har delats upp i unika naturvärden (röd yta), höga naturvärden (orange yta) och naturvärden (gula ytor) samt lägre naturvärden (omarkerade ytor). Se Figur 3 och 4 för fler detaljer. 5

6 Naturvärdesbedömning av Kårarp Uppdrag På uppdrag av WSP Environmental har Naturcentrum AB genomfört en naturvärdesbedömning av område vid Kårarp, som ligger i anslutning till E6:an norr strax om Halmstad i Halmstads kommun i Hallands län. Avgränsning av det totalt drygt 100 ha stora området framgår av Figur 2. Uppdraget har utgjorts dels av en biotopkartering och naturvärdesbedömning, dels en kunskapsinhämtning av kända naturvärden och naturvårdsintressen i inventeringsområdet. Rapporten ska användas som underlag inför detaljplanering av området. Anslutande marker norrut har tidigare inventerats (Larsson 2007). Figur 2. Inventeringsområdet vid Kårarp har inramats med röd linje. Inom detta område har biotopkartering och naturvärdebedömning gjorts i fält och befintliga naturvärden/naturvårdsarter samt naturvårdsintressen har sammanställts utifrån olika källor. 6

7 Metodik Insamling och sammanställning av uppgifter Relevant information om biologiska bevarandevärden och naturvårdsintressen insamlades från olika myndigheters hemsidor (Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Hallands län, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen), i känd litteratur eller via mailkontakter. Därutöver begärdes och erhölls utdrag från ArtDatabankens databaser om rödlistade (enligt Gärdenfors 2010) och skyddsklassade arter. Fältinventeringar i inventeringsområdet Området inventerades vid två tillfällen under hösten 2013, dels den 18 oktober, dels den 11 november. Vid dessa tillfällen utfördes en biotopkartering med naturvärdesbedömning enligt Naturcentrums metodik (Bilaga 1). Artsök skedde främst efter kryptogamer (lavar, mossor, svampar) eftersom kärlväxtsäsongen i princip var förbi. Inventeringen omfattade ej heller häckande fåglar eller lekande grodoch kräldjur eftersom deras fortplantningsaktiviteter främst utförs under vår och försommar. Väderleken var gynnsam vid besökstillfällena. Kända uppgifter om området Naturvårdsintressen Ingen del av det aktuella inventeringsområdet är naturskyddat, dvs ligger inom skogligt biotopskydd, naturreservat eller Natura 2000-område. Inte heller ingår det i riksintresse för naturvård (Länsstyrelsen). Ett område med riksintresse för naturvård ansluter dock sydöst om inventeringsområdet, nämligen Sperlingsholm. Inga skyddsvärda träd (Trädportalen), värdefulla våtmarker (Länsstyrelsen) eller ängsoch betesmarker (Jordbruksverket) har avgränsats från olika nationella eller regionala tematiska inventeringar inom inventeringsområdet. Tidigare hade allén vid Vrangelsro pekats ut som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, men som följd av almsjuka har den fallit bort och är således inaktuell. I publikationen Halmstads gröna värden från insekter till friluftsliv (Halmstads kommun 2008) redovisas olika naturvårdsintressen på kartor, bland annat det kommunala naturvårdsprogrammet. Inga värden eller naturvårdsintressen i denna skrift berör dock aktuellt inventeringsområde. I Länsstyrelsens rapport från en omfattande regional inventering av länets grus- och sandtäkter bedömdes dock den gamla grustäkten vid Kårarp ha mycket höga naturvärden, och listas som länets 13:e viktigaste grustäkt från naturvårdssynpunkt (Fritz & Larsson 2010). Rödlistade arter I ArtDatabankens databaser finns relativt många fynd av totalt 25 rödlistade arter inom inventeringsområdet (Tabell 1). De allra flesta av artfynden koncentreras till den gamla grustäkten (Figur 3), och avser häckfåglar (t.ex. backsvala), kärlväxter 7

8 Figur 3. Aktuella fynd av rödlistade arter (röda punkter) inom inventeringsområdet, enligt uppgifter från ArtDatabanken ( ). Överlappande punkter av olika arter har separerats en aning för att synas bättre. Observeras bör att flertalet rapporterna har ganska osäkra koordinater (noggrannhet m). Den största osäkerheten gäller fågelobservationerna i den norra delen av området. (t.ex. Hallands landskapsblomma hårginst) och insekter (solitära bin, fjärilar skalbaggar). De enda förekommande rapporterna av rödlistade arter utanför grustäkten avser några fågelarter (sånglärka, storspov, tornseglare, nattskärra) med osäkra koordinater (bara m i noggrannhet och därmed inte säkert ingående i inventeringsområdet) i den norra delen samt vanlig kavelhirs i den södra delen (Figur 3). Det finns också åtta rapporter av skyddsklassade rovfåglar från anslutande marker till inventeringsområdet. En av dessa avser observation av en (vanlig) rovfågel i lämplig häckningsbiotop inom inventeringsområdet. 8

9 Tabell 1. Sentida (efter 1980) fynd av rödlistade arter inom inventeringsområdet, enligt uppgifter från ArtDatabanken och årets inventering. För delområde se Figur 4. Svensk namn Vetenskapligt namn Artgrupp Hotkategori Delområde Alléägglav Candelariella reflexa Lavar VU 2, 11, 12 Ask Fraxinus excelsior Kärlväxter VU 1, 2, 3, 8, 9, 11, 13 Hämpling Carduelis cannabina Fåglar VU 1 Skogsalm Ulmus glabra Kärlväxter VU 1, 2, 12, 13 Storspov Numenius arquata Fåglar VU Åkermark, norra delarna Åkerfibbla Hypochoeris glabra Kärlväxter VU 1 Åkersyska Stachys arvensis Kärlväxter VU 1 Backsvala Riparia riparia Kärlväxter NT 1 Flygsandvägstekel Arachnospila wesmaeli Steklar NT 1 Hårginst Genista pilosa Kärlväxter NT 1 Kavelhirs Setaria viridis Kärlväxter NT Åkermark, västra delarna Kustbandbi Halictus confusus Steklar NT 1 Mjukdån Galeopsis ladanum Kärlväxter NT 1 Nattskärra Caprimulgus europaeus Fåglar NT "Vrangelsro" Nätblodbi Sphecodes reticulatus Steklar NT 1 Punktblodbi Sphecodes puncticeps Steklar NT 1 Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis Fjärilar NT 1 Småfibblebi Panurgus calcaratus Steklar NT 1 Sånglärka Alauda arvensis Fåglar NT Åkermark, norra delarna Tornseglare Apus apus Fåglar NT "Vrangelsro" Åkerkulla Anthemis arvensis Kärlväxter NT 1 Åkerrättika Raphanas raphanistrum Kärlväxter NT 1 Ängsmetallfly Adscita statices Fjärilar NT 1 Phyllodrepoidea crenata Skalbaggar DD 1 Uleiota planatus Skalbaggar DD 1 Många av de rödlistade arterna i den gamla grustäkten är gaddsteklar. På bilden ett småfibblebi (Panurgus calcaratus) som vilar ut i sin favoritblomma, en fibbla. 9

10 Naturvärdesbedömning av inventeringsområdet Totalt har 13 objekt inom inventeringsområdet avgränsats med någon form av naturvärden (Figur 4). Ett objekt bedömdes ha unika och ett annat höga naturvärden, medan elva objekt bedömdes åtminstone ha naturvärden (Figur 4) enligt Naturcentrums klassificeringar och bedömningsgrunder (Bilaga 1). Övrig mark inom inventerade områden utgjordes främst av öppna jordbruksmarker, vilka tillsammans med förekommande salix- och granplantager samt vägar och kraftledningsgator bedömts ha lägre naturvärden. I det följande presenteras enskilda objekt med höga-unika naturvärden och objekt med naturvärden. Objekt med unika naturvärden 1. Gammal grustäkt Beskrivning: Avslutad grustäkt i öppen jordbruksbygd. Ansluter söderut till väg 26 (Nissastigen). De mest intressanta delarna är de norra delarna, som är solexponerade. Där finns såväl branta sandiga sluttningar som öppen sandig plan ofta örtrik mark i täktbotten eller i terrasser. Smärre våtmarker finns såväl i täktbotten som på de övre platåerna. Stort inslag av värdefulla solexponerade sälgar, men även blommande och bärande buskar som hagtorn. Utjämnade slänter finns i täktens östra delar och tippningsmassor finns i de södra delarna. Dessa delar är därför mer näringsrika och har en tät trivialiserad högörtvegetation. Genom en mer allmän sentida igenväxning har också triviala lövträd ökat och skuggar ut örtfloran som bl.a. hårginst. Viss motocrosskörning har intill nyligen förekommit i grustaget. Den allra nordligaste delen (ovanför grustäkten) omfattar öppen plan grusig mark, som idag mest används för vedförsäljning (upplag) och paintboll. Även här finns sandbrinkar, öppen grusig mark och en anlagd solexponerad våtmark inom hägn. Naturvårdsarter: Inom täktområdet har påträffats och rapporterats ett stort antal rödlistade arter (Fritz & Larsson 2010), totalt ca 20 st (Tab. 1). Det innebär att täktområdet bara av den anledningen sticker ut som en av länets viktigaste gamla täkter och som en hotspot för hotad biologisk mångfald knuten till denna miljö. De rödlistade arterna rör många olika organismgrupper, alltifrån fåglar (t.ex. backsvala) via insekter (solitära bin, fjärilar, skalbaggar) till kärlväxter (mjukdån, åkerfibbla, hårginst m.m.). De rödlistade trädslagen alm Ulmus glabra och ask Fraxinus excelsior växer på flera ställen runt om i objektet och levande träd kan fortfarande ses. Dessutom tillkommer ett stort antal arter som inte (längre) är rödlistade men som ändå har ett naturvårdsintresse, t.ex. häckande stenskvätta och mindre strandpipare. Groddjur och salamandrar verkar inte ha eftersökts inom objektet, där vissa våtmarker har stor potential att fungera som lekvatten, bl.a. för större vattensalamander. Vanlig padda noterades vid täktinventeringen Motivering till bedömningen: De många värdefulla delmiljöerna i täktområdet och de många naturvårdsarterna (Hallingbäck 2013) motiverar en bedömning till unika naturvärden. Stora delar av täktområdet är dock stadd i kraftig igenväxning, och risken är stor att naturvärdena till stora delar förloras inom kort sikt. Här behövs därför skötselåtgärder för att tillvarata objektets höga potential, som också skulle kunna fungera som rekreationsområde för friluftslivet, på liknande sätt som nylig- 10

11 en gjorts i den avslutade och närbelägna grustäkten vid Vapnö. Sand- och grustäkternas stora betydelse för biologisk mångfald knuten till främst sandmarker har belysts och uppmärksammats nyligen även av ArtDatabanken (Bjelke & Ljungberg 2012). Figur 4. Biotopkartering och naturvärdesbedömning inom inventeringsområdet vid Kårarp. Inventeringen resulterade i ett objekt med unika naturvärden (röd färg, nr 1), ett med höga naturvärden (orange färg, nr 2) och nio objekt med naturvärden (gul färg, nr 3-11). Övriga områden inom inventeringsområdet är omarkerade och har bedömts relativt sett ha lägre naturvärden. 11

12 Objekt med höga naturvärden 2. Märgelgravar omgivna av bärande buskar och lövträd Beskrivning: Ett komplex av flera märgelgravar som på nordsidan ansluter till en bård av blommande och bärande buskar (fläder, hagtorn), triviallövträd (asp, al, björk, sälg) och ädellövträd (ask, alm, fågelbär), även av grova dimensioner, i ett annars öppet jordbrukslandskap. Totalt sett en mycket tilltalande mosaik av våtmarker och lövskog. I märgelgravarna finns smärre öar och ofta rikligt med död lövved, vilket också finns på stränderna i lövridån. Förekomst av många gamla grova flädrar med rik epifytflora och likaledes grova hagtornsbuskar (nästan som träd). Grova sälgar, hålaspar och döda almar ger än fler naturvårdsstrukturer. Naturvårdsarter: De rödlistade och till del ännu levande träden alm Ulmus glabra (VU) och ask Fraxinus excelsior (VU) växer på flera ställen i kanten mot märgelgravkomplexet. Dessutom noterades den rödlistade arten alléägglav (sårbar, VU) på asp och signalarten (för skyddsvärd skog) lönnlav Bacidia rubella på flera äldre flädrar liksom den egenartade och sällsynta svampen judasöra Auricularia auriulajudae. Betydande mängder av fåglar vistas tidvis i området. Vid oktoberbesöket rörde det sig om flera hundra simänder (främst gräsand men även skedand och kricka). Dessutom noterades rastande vadare, däribland den mindre allmänna dvärgbeckasinen. Över märgelgraven patrullerade återkommande olika arter och individer av födosökande rovfåglar (röd glada, fjällvråk, ormvråk, duvhök). Objektet verkar inte ha inventerats på groddjur i allmänhet och större vattensalamander i synnerhet, men bedöms vara en lämplig biotop för dessa arter. Motivering till bedömningen: Kombinationen av mot söder solöppna större märgelgravar och fuktmarker samt omgivande lövskog mot norr bildar värdefulla biotopkombinationer. Förekomsten av rödlistade arter och en stor betydelse för fågelfaunan höjer värdet ytterligare. Sammantaget leder detta till bedömningen höga naturvärden. Dessutom har objektet stor potential för groddjur & salamandrar att fungera som både värdefullt lekvatten och som övervintringslokal (i omgivande lövskog under lågor, stenblock, vid trädbaser etc). Ett artrikt insektsliv kan också förväntas mot bakgrund av blomrika buskmarker med död ofta fuktig-blöt ved. Objekt med naturvärden 3. Stenmur Beskrivning: Stenmur till stora delar omgärdad av ask, asp, död alm, hägg och fläder i ett annars öppet jordbrukslandskap. Naturvårdsarter: Flera förekomster av solitära askar (VU) växte vid stenmuren. Motivering till bedömningen: Stenmurar har allmänt sett naturvärden i sig och är dessutom omfattade av det generella biotopskyddet. 12

13 4. Märgelgrav Beskrivning: Öppen solexponerad märgelgrav i ett åkerlandskap. Kan bedömas hysa groddjur och ett rikt insektsliv. Naturvårdsarter: Inga noterade. Motivering till bedömningen: Märgelgravar har allmänt sett naturvärden i sig och är dessutom omfattade av det generella biotopskyddet. 5. Stenmur och lövridåer Beskrivning: Låg förfallen tidvis obefintlig stenmur omgärdad av högörtvegetation och högvuxet gräs, bärande buskar (hagtorn, fläder, hägg) och aspdominerad lövridå (även död alm, apel, björk, fågelbär, rönn och sälg). Förekomst av död lövved (lågor, högstubbar). Naturvårdsarter: Inga noterade. Motivering till bedömningen: Träd- och buskridåer är värdefulla inslag för växt- och djurliv i jordbrukslandskapet. Sträckor med stenmurar är dessutom omfattade av det generella biotopskyddet. 6. Åkerholme Beskrivning: Aspdunge mitt ute i åkerlandskap. Avgränsas av öppet dike. Även förekomst av en äldre grövre sälg. Naturvårdsarter: Inga noterade. Motivering till bedömningen: Åkerholmar har allmänt sett naturvärden i sig och är dessutom omfattade av det generella biotopskyddet. 7. Märgelgrav Beskrivning: Solexponerad och öppen märgelgrav. I kantzonerna växer bl.a. kaveldun. På nordsidan kantas märgelgraven av bärande buskar (fläder, hagtorn, olvon, rosor etc) och lövträd som rönn, sälg och ask. Naturvårdsarter: En högvuxen lite grövre ännu levande ask (rödlistad som sårbar) noterades. Finns goda förutsättningar för lekande groddjur och salamandrar. Motivering till bedömningen: Märgelgravar har allmänt sett naturvärden i sig och är dessutom omfattade av det generella biotopskyddet. Här tillkommer busk- och trädvärden (med rödlistad art) som kompletterar märgelgravens biologi och arter. 8. Träd- och buskridåer mellan åkermark Beskrivning: Långa sträckor av en zon med artrika träd- och buskridåer mellan åkermarker. På vissa sträckor finns stenansamlingar, men inga regelrätta stenmurar. Mitt i objektet ligger en aspdunge i en zon på ca 5-10 meter mellan två åkrar, att likna vid en åkerholme. Naturvårdsarter: Ask Fraxinus excelsior (VU). 13

14 Motivering till bedömningen: Träd- och buskridåer är värdefulla inslag för växt- och djurliv i jordbrukslandskapet. Sträckor med stenmurar är dessutom omfattade av det generella biotopskyddet. 9. Öppna diken Beskrivning: Öppna diken i det rationellt skötta jordbrukslandskapet. Högvuxen örtvegetation i dikesslänterna (hallon, mjölkört, åkertistel). Dessutom enstaka träd av ask som växer strödda utmed diket, som var vattenhållande vid besökstillfället. Sandig botten, vilket är ett fint bottensubstrat för fisk. Naturvårdsarter: Flera träd av levande ask (rödlistad som sårbar). Lämplig biotop för groddjur. Motivering till bedömningen: Öppna diken har allmänt sett naturvärden i sig, har ofta stor betydelse för groddjur och fisk samt är omfattade av det generella biotopskyddet. 10. Märgelgrav och fuktmark i jordbrukslandskap Beskrivning: Sänka med fuktmark i öppet jordbrukslandskapet. Fuktsänkan ansluter till öppna diken (jfr Figur 4). En märgelgrav ligger i den östra delen av objektet. Eftersom märgelgraven är övervuxen av viden uppfattas den inte på avstånd. Det finns dock öppna vattenytor bland vegetationen (Bilaga 2). Naturvårdsarter: Inga noterade. Motivering till bedömningen: Våtmarker har allmänt sett naturvärden i sig och är dessutom omfattade av det generella biotopskyddet. 11. Åkerholme Beskrivning: Smärre aspdominerad åkerholme. I den södra delen (inom inventeringsområdet) förekomst av framför allt grov sälg och grova flädrar rika på epifytiska lavar och mossor. En hel del död ved. Värdefulla brynkanter med bärande buskar (hagtorn, rosor, fläder). Naturvårdsarter: Förekomst av ask (VU). Motivering till bedömningen: Smärre åkerholme med grova träd och bärande buskar samt brynkanter, vilket är värdefulla strukturer i jordbrukslandskapet. 12. Lövskog och bäck Beskrivning: Smärre lövskog med död alm, grov oxel, hagtorn och pil vid vattendrag (diket från objekt 9). Förekomst av grova flädrar rika på lavar och mossor. Naturvårdsarter: Förekomst av den rödlistade alléägglaven Candelariella reflexa (sårbar, VU) på grov fläder. Även notering av signalarten lönnlav Bacidia rubella på fläder. Motivering till bedömningen: Litet lövskogsområde vid vattendrag. En värdefull oas i jordbrukslandskapet. 14

15 13. Fuktsänka med ädellövträd Beskrivning: Solexponerad fuktsänka vid Vrangelsro med en hel del död ved, främst i form av fuktigt liggande almlågor, men även som högstubbar med tickor. Förekomst av bärande buskar som hagtorn och fläder. Naturvårdsarter: Uppslag av ännu levande alm Ulmus glabra (VU) samt enstaka yngre träd av ask Fraxinus excelsior (VU). Motivering till bedömningen: Smärre område med förekomst av värdefulla strukturer och naturvårdsarter medverkar till bedömningen. Objekt med lägre naturvärden Stora delar av inventeringsområdet utgörs av öppna odlingsmarker i ett rationellt skött jordbrukslandskap invid E6:an. Vägar och kraftledningsgator utgör också områden med generellt sett lägre naturvärden. Alla dessa ytor är omarkerade i figurer om bedömda naturvärden. Förekomster av naturvårdsarter under inventeringen I samband med inventeringarna under hösten 2013 hittades totalt tre rödlistade arter (Gärdenfors 2010), nämligen alm, ask och alléägglav alla i hotkategorin sårbar (VU). Såväl ask som alm noterades i de båda objekten med höga-unika naturvärden. Båda trädslagen är drabbade av sjukdomar och på tillbakagång i Sverige. I inventeringsområdet var kvarvarande träd förvånansvärt friska, även lite större och grövre träd. Alléägglav är ett exempel på art som påverkats negativt av minskande mängd alm och ask. Kvarvarande förekomster påträffas ofta på fläder, som i detta fallet. Lönnlav är en signalart för skyddsvärd skog (Nitare 2000) som påträffades. Den geografiska förekomsten av dessa arter visar på starka koncentrationer i de båda objekten med höga-unika naturvärden (nr 1-2), men visar även på spridda förekomster av naturvårdsarter inom inventeringsområdet (Figur 5). Fågelrikedomen i området var påtaglig under besöken. Rastande simänder i märgelgravskomplexet, jagande rovfåglar över fälten och födosökande duv- och finkflockar på stubbåkrarna var bara några observationer. Det är uppenbart att området har en attraktionskraft för födosökande fåglar under flyttningstid. Vintertid är det ett känt tillhåll för övervintrande rovfåglar av flera olika arter, däribland fjällvråk och kungsörn (Artportalen). Även häckfågelfaunan är till del värdefull och intressant; täktområdet hyser en rad rödlistade arter eller arter som omfattas av Artskyddsförordningen (bl.a. backsvala, hämpling, mindre strandpipare, stenskvätta). Viktigt att påpeka är att inventeringsresultatet bara ger ett stickprov på det urval av arter som kan noteras vid denna sena tidpunkt på året. Riktade studier av olika artgrupper under vår-sommar hade med största sannolikhet resulterat i ytterligare fynd av rödlistade arter och sådana som ingår i Artskyddsförordningen (främst groddjur och fåglar). 15

16 Figur 5. Fyndplatser av naturvårdsarter (rödlistade arter = röda fyllda cirklar, signalarter = gröna fyllda cirklar) i inventeringsområdet vid Kårarp hösten De allra flesta fynden av rödlistade arter utgörs av trädslagen alm och ask. Slutsatser 1) Naturvärdesbedömningen ledde till ett objekt med unika naturvärden, ett objekt med höga naturvärden och elva objekt med naturvärden. Förutom den gamla grustäkten är nästan alla dessa objekt märgelgravar, åkerholmar, stenmurar, våtmarker och diken i odlingslandskapet och omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap miljöbalken. 16

17 2) Stora delar av inventeringsområdet vid Kårarp utgörs dock av öppna jordbruksmarker, vilka i detta område bedöms ha lägre naturvärden. Gamla almallér och almlövdungar vid Vrangelsro har dött i almsjuka och de döda träden till stora delar bortförts, varför även dessa platser numera bedömts ha lägre naturvärden. 3) Även om de öppna jordbruksmarkerna relativt andra biotoper bedömts ha lägre naturvärden utnyttjas de särskilt i anslutning till våtmarkerna - av en mängd rastande och födosökande fåglar och har därför värden för fågellivet. 4) Tre rödlistade arter påträffades under själva inventeringen (ask, alm och alléägglav). En artinventering under vår-sommar hade dock gett ett betydligt större utbud av rödlistade arter, särskilt från den gamla täkten, varifrån en lång lista av sådana arter redan är funna enligt rapporter till ArtDatabanken. Det kan också bedömas vara mycket sannolikt att groddjur och salamandrar, vilka är upptagna i Artskyddsförordningen, reproducerar sig inom särskilt de delar av området som bedömts ha naturvärden eller höga naturvärden. 5) Den gamla grustäkten vid Kårarp har som angetts ovan betydande värden, men som idag förfaller på grund av igenväxning. Inom detta objekt finns en stor potential att utveckla värden för biologisk mångfald som för friluftsliv, något som nyligen gjorts i den närbelägna tidigare grustäkten vid Vapnö med lyckat utfall. Referenser ArtDatabanken. Utdrag av rödlistade och skyddsklassade arter från observationsdatabasen och Artportalen Bjelke, U. & Ljungberg, H. (red.) Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter. ArtDatabanken Rapporterar 10. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Fritz, Ö. & Larsson, K Höga naturvärden i grus- och sandtäkter i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2010: 17. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala. Hallingbäck, T. (red.) Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar nr 14. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Halmstads kommun Halmstads gröna värden från insekter till friluftsliv. Del 1 Fakta. Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun. Program antaget av kommunfullmäktige Larsson, K Naturvårdsbedömning av förslag på nytt verksamhetsområde vid Kårarp (Halmstad 7:96 m.fl.), Halmstads kommun. Rapport till WSP Environmental s. Nitare, J Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förlag. Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och sumpskogar. Sökning på Skogsstyrelsens hemsida Skogens Pärlor

18 Bilaga 1 - Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med naturvärden inom ett aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för kommunal och regional planering, tillståndsärenden m.m. Biotopkartering kan göras översiktlig över större områden, t ex en hel kommun eller mer fördjupat och noggrant inom mindre och begränsade områden. Metoden är utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar t ex ängs- och hagmarksinventering och nyckelbiotopinventering och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in. Förarbete Tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelse, skogsstyrelse och kommun sammanställs och analyseras. Uppgifter om hotade eller i övrigt skyddsvärda arter inhämtas från artdatabanken och artportalen. Dessutom görs kompletterande studier av flygbilder för att identifiera områden som ej är kända. Inventering De möjliga biotoper som kommit fram under förarbetet besöks i fält. Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper värderas enligt en 3-gradig skala (se Naturvärdesbedömning). Avgränsning av varje område görs med utgångspunkt från ekologiskt funktionella gränser. Vid inventeringen eftersöks särskilt signalarter, rödlistade arter samt allmänna biotopstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop. Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda rödlistade arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att inventering utförs under vegetationssäsong april oktober. Inventering kan i de flesta fall även utföras andra tider men bedömningarna blir något mer osäkra. I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt från vad som kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej såvida inte särskild överenskommelse träffats kring detta. Signalarter och rödlistade arter Med signalarter menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträffas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekommer. Med rödlistade arter avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa riska att försvinna från Sverige. Sveriges officiella lista över rödlistade arter har fastställts av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i olika kategorier utifrån utdöenderisk. 18

19 Hotkategorier: RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut hotad (Critically Endangered) EN Starkt hotad (Endangerd) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående kategorier samt NE Ej bedömd (Not Evaluated). Resultat Biotopkarteringen presenteras med kartor där områden med naturvärden redovisas. I text ges kort beskrivning till varje område. Beskrivning innehåller en textsammanfattning av varje områdes värde, känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt intressanta arter samt områdets naturvärde enligt en 3-gradig skala. Naturvärdesbedömning Här presenteras Naturcentrums metod för att klassificera miljöer med utgångspunkt från deras biologiska och ekologiska värden naturvärdesbedömning. Det är naturligtvis ingen exakt vetenskap utan baserar sig på värdering av artinnehåll, strukturer och objektets ålder m m. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra, men med den nationella skalan som utgångspunkt. Vid naturvärdesbedömningen värderas biotoper i olika klasser. Höga klassningar betyder att naturvärdet kan vara av nationell dignitet. En viss naturvärdesklass innebär inte automatiskt ett visst skydd. För att ett område skall vara skyddat krävs särskilda beslut eller förordnanden. Vissa områden med naturvärden är skyddade enligt lag, t ex naturreservat eller biotopskydd, men huvuddelen saknar formellt skydd. Däremot är det brukligt att man så långt som möjligt tar hänsyn till områden med naturvärden vid såväl samhällsplanering som vid skogs- och jordbruk. Naturvärdesbedömningar gäller alltid för de förhållanden och med den kunskap som var känd vid inventeringstillfället. Ny kunskap eller ändrade förhållande kan hypotetiskt innebära att ett områdes värde eller avgränsning kan ändras. Ett område som bara konstaterats ha naturvärden (skall läsas att objektet har minst naturvärden ) kan ha höga naturvärden eller unika naturvärden. Det kan bero på hur väl undersökt det är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid värderingen är områdenas biologiska värden mest betydelsefulla. Det biologiska värdet bedöms i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller artgrupper som noterats eller sedan tidigare är kända, men även med utgångspunkt från förekomst av viktiga ekologiska strukturer (vilket kan vara viktiga förutsättningar för krävande arter). I de fall geologiska värden ingår i bedömningen anges detta särskilt. 19

20 Betydelse för friluftsliv ingår inte i naturvärdesbedömningen. Om ett område har betydelse för friluftsliv anges det däremot separat som en tilläggsinformation. Objekt med naturvärden Det enskilda området har betydelse på lokal (kommun) nivå och för spridning av arter och för variation i landskapet. En förutsättning för att de nationella miljömålen skall kunna uppfyllas är att arealen av områden med naturvärden inte minskar, utan snarare ökar. Objekt med höga naturvärden Dokumenterad förekomst av vikiga strukturer och/eller arter. God förekomst av signalarter eller viktig ekologisk funktion. Ovanliga naturtyper. Förutsättningar för rödlistade arter. Viktiga spridningscentra och värdekärnor. Oftast svåra att återskapa. Det enskilda området har stor betydelse, åtminstone på regional (län) nivå. Objekt med unika naturvärden Mycket god förekomst (många olika arter eller stora populationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Dessa områden är oftast mycket svåra att återskapa. Det enskilda området har mycket stor betydelse på regional och nationell nivå (Sverige). Det finns få motsvarigheter i regionen och landet. Naturvärden En grundläggande fråga vid naturvärdesbedömning är att avgöra om ett område har naturvärden eller ej. Områden med naturvärde avser en miljöer som har större betydelse för djur och växter än vårt vanliga produktionslandskap (åkrar, brukade skogar och tätorter). Det kan t ex handla om ett vattendrag, en våtmark, ett öppet dike, en åkerholme, ett äldre eller ovanligt skogsbestånd, en stenmur eller ett gammalt träd. Dessa områden har betydelse för variationen i landskapet och det är viktigt för biologisk mångfald att denna typ av områden ej blir färre utan snarare tvärtom. Objekt som åtnjuter ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning (1998:1252) om områdesskydd 5 bör betraktas som naturvärden. Av praktiska skäl kan dock inte alla sådana mindre områden redovisas. Ett område som konstaterats ha naturvärden kan också ha höga naturvärden eller till och med unika. Det kan bero på vilken kunskap man hunnit skaffa sig, hur väl undersökt området är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid en översiktlig inventering kan en van fältinventerare rela- 20

21 tivt snabbt identifiera de flesta miljöer med naturvärden. Genom fördjupade inventeringar av arter och strukturer kan man konstatera vilka områden som dessutom hyser höga eller kanske till och med unika naturvärden. Höga naturvärden Om man kan konstatera att området hyser livskraftiga bestånd av så kallade signalarter (arter med särskilda miljökrav) eller innehåller viktiga ekologiska strukturer har området höga naturvärden. Gemensamt för många områden med höga naturvärden är att de har värden som är svåra eller omöjliga att få tillbaka - om de försvinner. Sådana här miljöer har till viss del omfattats av naturtypsvisa inventeringar som ordnas i Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets regi, men långt ifrån alla områden är kända. Exempel på områden med höga naturvärden är t ex naturliga ängs- och betesmarker, nyckelbiotoper i skogen, opåverkade våtmarker, naturskogar m.m. Hit hör också livsmiljöer enligt EU:s habitatdirektiv med gynnsam bevarandestatus. Områden med höga naturvärden bör betraktas som Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt enligt miljöbalken 3 kap 6. Stöd för en sådan tolkning finns bl a i förarbetena till naturresurslagen. Sådana områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En förutsättning för att de nationella miljömålen skall kunna uppfyllas är att områden med höga naturvärden bevaras och sköts på ett sätt så deras värden består. Unika naturvärden I vissa fall kan det vara önskvärt att skilja ut de allra mest värdefulla områdena. Vi kallar dem områden med unika naturvärden. Till denna grupp hänför vi bl a livsmiljöer med livskraftiga bestånd av hotade eller rödlistade arter. Det kan också vara miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt stor ekologisk betydelse t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser eller växtmiljöer. Det kan vara viktiga kärnområden inom en större miljö med höga naturvärden. Det kan också vara en större miljö med få motsvarigheter i regionen. 21

22 Naturvärdesbedömningen som visas i värdepyramiden ovan bygger på erfarenhet och allmänna, vedertagna naturvårdsprinciper. Figuren är bredast vid basen och smalast vid toppen. Detta belyser att de miljöer som återfinns längst upp i pyramiden är sällsyntare än sådana som finns längre ner i pyramiden. 22

23 Bilaga 2 Miljöbilder Objekt med unika naturvärden Objekt 1. Gammal grustäkt med backsvalebrink (ovan) och anlagd damm i objektets norra del

24 Objekt med höga naturvärden Objekt 2. Solexponerade märgelgravsdammar (ovan) med omgivande lövträd och riklig förekomst av bärande buskar, bl.a. gamla flädrar

25 Objekt med naturvärden Objekt 3. Stenmur och rösen med buskar och lövträd i odlingslandskapet Objekt 4. Märgelgrav omgiven av ett öppet åkerlandskap

26 Objekt 5. Lövridåer med övervuxen delvis raserad stenmur i jordbrukslandskapet Objekt 6. Aspdominerad åkerholme

27 Objekt 7. Solexponerad öppen märgelgrav i ett öppet jordbrukslandskap Objekt 8. Träd- och buskridå mellan åkermarker

28 Objekt 9. Öppet dike i jordbrukslandskap Objekt 10. Märgelgrav i fuktsänka i jordbrukslandskap

29 Objekt 11. Smärre åkerholme med asp och fläder samt inslag av grov sälg i jordbrukslandskap Objekt 13. Fuktsänka med ädellövträd och död ved

30 Objekt 12. Lövskog med genomrinnande bäck

31 Objekt med lägre naturvärden -exempel Stubbåker på väg att plöjas. Utnyttjas dock av födosökande och rastande fåglar Salixplantage (söder om märgelgravskomplexet) har bedömts ha lägre naturvärden

32 Bilaga 3 Naturvårdsarter och fåglar Ask (Fraxinus excelsior) växte med flera träd i inventeringsområdet. De flesta träd var ännu levande, annars är arten hårt drabbad av askskottsjuka, vilket inneburit att arten hamnat på rödlistan. Skogsalm (Ulmus glabra) växte på flera platser inom inventeringsområdet. Många var döda som följd av almsjuka, men enstaka levande träd fanns ännu kvar. 32

33 En lång rad flyttande eller övervintrande fågelarter utnyttjar våtmarks- och åkerlandskapet vid Kårarp för födosök, t.ex. rovfåglar, vadare, duvor och många olika arter av småfåglar. Vid besöket den 18 oktober kretsade flera rovfåglar över området, t.ex. fjällvråk (bilden ovan), röd glada, tornfalk och ormvråk. Även i våtmarkerna noterades en hel del rastande fågelarter. I det större märgelgravkomplexet rörde det sig om flera hundra rastande simänder. Även vadare, som dvärgbeckasin, påträffades. 33

34 Smygstekellik glasvinge (Bembecia ichneumoniformis) på käringtand i Kårarps gamla grustäkt sommaren Fjärilen är rödlistad och är en representant för de många sällsynta och hotade insekter som finns i täktområdet och som kan observerades där sommartid. Glasvingens larv lever i pålroten av käringtand, som alltså är fjärilens värdväxt. Fullvuxen gammal padda (Bufo bufo) i Kårarps gamla grustäkt sommaren Paddan är ett exempel på groddjur som finns och reproducerar sig i det gamla täktområdet och troligen på flera andra platser i inventeringsområdet. Groddjur och salamandrar omfattas av Artskyddsförordningen. 34