Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box Stockholm

Transkript

1 Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box Stockholm Remiss från Stockholms- och Söderorts Naturskyddsförening över program för område utmed Trollesundsvägen, del av fastigheten Örby 4:1 i stadsdelen Bandhagen, Dp Sammanfattning Programmet är inte förenligt med en långsiktigt hållbar utveckling när det innehåller förslag som att bygga ca 50 småhus i orörd natur Exploatering i Trollesundsskogen kan inte accepteras Det som står i Lämplighetsbedömningen bör följas utom att eventuellt bygga i Trollesundsskogen Att bevara Trollesundsskogen är ett allmänintrese medan det är ett särintresse att bygga småhus Programmet är inte förenligt med de nationella miljömålen eller Stockholms Miljöprogram Programmet innebär betydande miljöpåverkan och kräver en miljökonsekvensbeskrivning En ordentlig rapport med en inventering av naturvärdena saknas i underlaget Trollesudsskogen har höga natur- och rekreationsvärden visar föreningarnas egna fältbesök Mer och bättre gång- och cykelbanor är positivt Inledning Stockholms- och Söderorts Naturskyddsförening anser att Program för område utmed Trollesundsvägen i Bandhagen ska ses som en möjlighet att rensa ut orimliga förfrågningar om planändringar kring Trollesundsvägen och då i synnerhet de som handlar om Trollesundsskogen. Föreningen ser mycket allvarligt på att förslaget om att bygga småhus i Trollesundsskogen finns med i programmet (Kv Kopieramen). Trollesundsskogen är en tätortsnära skog med höga natur- och rekreationsvärden och föreningarna ser inga som helst giltiga skäl att gå vidare med detta då förslaget inte kan anses vara förenligt med en långsiktigt hållbar utveckling. Att förstöra så mycket värdefull natur genom oersättliga ingrepp för ca 50 småhus är helt oacceptabelt anser föreningen. Att bevara Trollesundsskogen är ett allmänintrese medan det är ett särintresse att bygga småhus. Att bygga småhus i mark med våtmarker där det rinner ner vatten från högre terräng är inte heller att rekommendera byggtekniskt. Programmet I Program för område utmed Trollesundsvägen i Bandhagen står (sid. 4) att: Syftet med programmet är att slå fast utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen genom att ett antal övergripande frågeställningar adresseras. Ett centralt diskussionsunderlag i programmet, anser föreningarna, är den karta (sid. 25) med namnet Lämplighetsbedömning som redovisas. Föreningarna har studerat kartan med sin Lämplighetsbedömning och delar det som visas förutom

2 att västra delen av Trollesundsskogen pekas ut som eventuellt bebyggelseområde. Det som är särskilt intressant i kartan, anser föreningarna, är dels ett avlångt område kring Trollesundsvägen pekats ut som lämpligt bebyggelseområde och dels ett område nära Örbyleden som pekats ut som eventuellt bebyggelseområde. Med undantag för de karaktärsgivande berghällarna invid västra delen av Trollesundsvägen så anser föreningarna att båda dessa områden vore positivt att bebygga med flerfamiljshus. Föreningarna bedömer det som att kartan med Lämplighetsbedömning utgör ett starkt underlag när det kommer till att ifrågasätta eller bekräfta antagna markanvisningar och slå fast utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen. Gällande markanvisningarna kan föreningarna konstatera att Stadsbyggnadskontoret ger Diabilden och Färgfilmen bedömningen lämpligt bebyggelseområde medan markanvisningen Kopieramen hamnar inom eventuellt bebyggelseområde och oersättlig friyta, en klart sämre kategori. Föreningarna kommenterar markanvisningarna närmare nedan: Kv Kopieramen Föreningarna anser att det är väldigt allvarligt att Exploateringskontoret i sitt tjänsteutlåtande föreslog för Exploateringsnämnden att godkänna Markanvisning för småhus inom fastigheten Örby 4:1, Kv Kopieramen mm till PEAB Bostad AB. Markanvisningen placerades mitt i Trollesundsskogen och på skisserna syns hur en väg och 50 småhus ska uppföras i gammal skog med flera våtmarker. Exploateringskontoret hänvisar till en landskapsanalys för Bandhagen/Högdalen där det konstaterades att det aktuella området var lämpligt att pröva för ny bebyggelse. 1 Föreningen anser det vara oerhört märkligt att landskapsanalysen kom fram till detta resultat då det mesta talar emot all form av intrång i Trollesundsskogen, det visar även den landskapsanalys som nu tagits fram för programmet. Föreningarna ser nu i programmet och dess underlag hur den beslutade markanvisningen motarbetas när det uppdagas hur fel Exploateringskontoret hade om värdena i Trollesundsskogen. Emellertid så görs bara en justering av planen som innebär att bebyggelsen hamnar i västra delen av Trollesundskogen. Att stryka hela denna markanvisning vore det självklara anser föreningarna då programmets underlag underkänner byggnation av småhus i Trollesundsskogen p.g.a. att många förskolor och barngrupper besöker skogen flera gånger i veckan och skogen har även höga natur- och rekreationsvärden. Kv. Diabilden Föreningarna anser att Kv. Diabilden i betydande grad ligger bullerstört utmed Örbyleden och därför innebär svårigheter för byggnation i den utsträckning som visas på skisserna i programmet. Platsen är i övrigt lämplig för bebyggelse då den i det närmaste helt verkar placeras på redan exploaterad mark (gråmark) och bara i begränsad omfattning ta vegetation i anspråk (grönmark). Platsen ligger även lägligt ut kollektivtrafiksynpunkt. Föreningarna vill understryka vikten av att behålla tallarna i och kring Kv. Diabilden då de utgör spridningslänkar stepping stones för barrskogslevande arter. Kv. Färgfilmen Föreningarna kan konstatera att Kv. Färgfilmen ligger belägen på huvudsakligen vegetationsklädd mark (grönyta) medan redan exploaterad mark (gråmark) tas i anspråk bara i begränsad mängd, tvärtom mot Kv. Diabilden alltså. Naturvärdena liksom rekreationsvärdena på platsen är emellertid tämligen låga bedömer föreningen det som efter ett kort fältbesök på platsen Föreningarna ser det som möjligt att bebygga platsen men vill, liksom i skrivningen om Kv. Diabilden, understryka att tallarna utgör spridningslänkar stepping stones för barrskogslevande arter. 1 Tjänsteutlåtande Markanvisning för småhus inom fastigheten Örby 4:1, Kv Kopieramen mm till PEAB Bostad AB. Sid. 2. Exploateringskontoret.

3 Huskroppen bör placeras så att så få tallar som möjligt måste avverkas och givetvis är det av stor vikt att behålla träden mellan det nya huset och de äldre som står bakom. Placeringen undkommer det skadliga bullret från Örbyleden bättre än för Kv. Diabilden men bullerdämpande åtgärder krävs även här. Naturvärden i programområdet Föreningarna har tagit del av underlagen till programmet och studerat dem med avseende på natur- rekreations- och kulturvärden. Att det tagits fram en Landskapsanalys är positivt men föreningarna hade föredragit ett underlag mer likt det som togs fram över program för Larsboda strand, Larsboda strand programområde utredning av konsekvenser för Natur och Rekreation (Miljöförvaltningen 2009). Föreningarna saknar en ordentlig rapport baserad på inventeringar av naturvärdena i Trollesundsskogen inför programmet som där skogen noggrant gås igenom med avseende på flora och fauna. Landskapsanalysen är alltför övergripande när det kommer ekologi och naturvärden anser föreningarna, uppdragsbeskrivningen borde formulerats annorlunda av Stockholms stad från början. Nu har Landskapsanalysen tagit med det Conec observerat och sammanställt sedan tidigare (2009) men föreningarna kräver att en större mängd primärdata (artinventeringar i samband med framtagandet av programmet) finns med. Primärdata som givetvis kan kompletteras med tidigare fynd och fynduppgifter ur ArtPortalen. Föreningarna har genom fältbesök av Anders Tranberg, vice ordf. i Stockholms Naturskyddsförening datumen och fått en god bild av Trollesundsskogen. Den dokumentation och det material som samlats in är tänkt att sammanställas i en översiktlig inventering. Fältbesöken hittills i Trollesundsskogen har resulterat i följande som föreningen bedömer är av intresse för det fortsatta programarbetet: Ädellövträd i form av ekar förekommer tämligen allmänt, särskilt i västra delen av skogen. Ekarnas åldersspann bedöms ligga mellan år (en ek med dubbelstam är sannolikt kring 140 år) och diametern på ekarna ligger mellan 35 och 60 cm. Ekarna i Trollesudnsskogen kan därför räknas som s.k. framtidsekar och utgör därmed en viktig del i Stockholms nuvarande och framtida eklandskap Ett flertal mindre kärr och våtmarker med sockelbildande lövträd av al och björk ligger i västra delen av skogen. Ett alkärr ligger precis nedanför Trollesundsvägen i nordvästra delen av skogen. Socklar utgör viktiga småmiljöer för bl.a. mossor. Bland våtmarkerna hittas både liggande och stående död lövved och på stående död björk växer rikligt med fnöskticka. Intressant är att våtmarkerna ligger utspridda på olika höjd i den kuperande terrängen och sammanbinds av små bäckar och rörligt markvatten. De hydrologiska förhållandena i Trollesundsskogen bör uppmärksammas mer anser föreningarna. Inga grod- eller kräldjur observerades, även om en våtmark såg ut att ha förutsättningarna då solljus nådde ner i ganska hög grad. Ett flertal s.k. nyckelelement observerades. Enligt Skogsstyrelsen är nyckelelement inslag och strukturer som är speciellt värdefulla för rödlistade djur och växter och rent allmänt för biotopens naturvärde. Exempel på nyckelelement som observerades; döende träd, gammal gran, gammal tall, träd med bohål, bergvägg, stenblock, stenskravel, torraka, naturlig stubbe, låga av asp, klen död ved, låga av triviallövträd Flera tallar i Trollesundsskogen är gamla och fynd av tallticka (rödlistad/signalart) innebär ett kvitto på att tallskogen har höga naturvärden. En tall med pansarbark i västra delen av skogen ser ut att härstamma från en mycket gammal tallgeneration då tallen vid fältbesöket bedömdes ha en ålder på ca 300 år eller t.o.m Tallen har karaktären av en urskogstall, vilket visar en kontinuitet av tall tillbaka på 1700-talet i Trollesundsskogen.

4 Den bladskog som främst hittas i västra delen av skogen har inslag av gamla granar med granbarkgnagare (Microbregma emarginatum), en gammalskogsindikator som kräver förekomst av gran som helst är minst 80 år. Vid fältbesöken påträffades minst tre tämligen färska slaktplatser som duvhöken använt. Ringduva har tagits vid samtliga tre tillfällen. Duvhök använder alltså Trollesundsskogen som ett regelbunden jaktmark. Andra fågelarter av intresse som observerades eller hördes vid fältbesöken var tofsmes, stenknäck (flera stycken) och taltrast. Längs med Trollesundsvägen finns ett värdefullt lövbryn med asp, al, björk och sälg. Sälgar som står solbelyst som här utgör ett väldigt viktigt inslag för Trollesundsskogens alla insekter och fåglar. Även i södra delen av skogen återfinns flera sälgar. Föreningarna delar helt Landskapsanalysens förslag om faunapassager över Örbyleden. Viktigt dock att de görs tillräckligt breda. Det finns ett stort behov av att läka samman den ekologiska infrastrukturen i Stockholm. Sociala värden Underlagen till programmet belyser de sociala värdena på ett bra sätt. Föreningarna vill dock framhålla att antalet kojor i Trollesundsskogen verkar vara fler än det som framgår av Landskapsanalysen. Bara i västra delen av skogen återfinns minst tre kojor som alla ligger inom det område som föreslås markanvisas. Föreningarna delar uppfattningen att samlingsplatsen vid grillplatsen är oerhört viktig men anser att blandskogen i västra delen av skogen inte får ses som mindre värdefull socialt då full barnaktivitet råder här med alla kojor, spår av lek vid våtmarker ( städning av stockar som fallit ner i kärr) och markerade stigsystem. Föreningarna vill verkligen betona att det går rakt emot all vetenskaplig forskning att exploatera barnens skogar. Bättre exempel på en barnskog än Trollesundsskogen får man leta efter i kommunen. Trafik Föreningarna delar Trafikutredningens ståndpunkt att det finns behov av att komplettera eller nyanlägga gång- och cykelstråk. Föreningarna anser att körfälten bör smalnas av på Trollesundsvägen till förmån för en bredare trottoar på båda sidor av vägen plus att trottoaren bör breddas ytterligare på östra sidan av Trollesundsvägen för att undvika ingrepp i berghällarna, något som Trafikutredningen också nämner. Föreningarna anser att Trafikutredningen antingen borde ha låtit bli att ta upp detta med gaturum (sid. 8) eller så skulle texten utökats så att det tillförde något till Programmet. Nu står att vid Trollesundsvägen, i södra delen av planområdet, finns inget eller få inslag av bebyggelse i anslutning till gaturummet. Gaturummet upplevs som mörkt och otryggt med sina smala gångbanor och otydliga sidoområden. Trafikutredningen talar här inte klarspråk, enligt föreningarna, utan insinuerar olika saker, vilket är en klar brist i utredningen. Trafikutredningen framställer det som att vildväxande träd och bitar av skog längs en väg skulle vara negativt, något som definitivt inte behöver vara fallet anser föreningarna. Grönska längs en väg kan ha både sociala och biologiska fördelar. Trafikutredningen saknar källa eller annan hänvisning till påståendet att vägen skulle vara otrygg varför detta uttalande har bristande trovärdighet. Om det nu finns uppgifter från personer som säger att vägen upplevs som otrygg, hur många personer av totalt antal tillfrågade är det som upplever Trollesundsvägen som otrygg när det är mörkt? Att beskriva naturmark längs vägen, med inslag av löv- och barrträd och terrängformationer, i termer av otydliga sidoområden är anmärkningsvärt och visar på en oförmåga att se andra värden än den byggda miljön anser föreningarna.

5 Trafikutredningen har missat att lyfta fram det ett av de största problemen i området, nämligen Örbyleden som utgör en betydande barriär för både människor och djur. Miljömål och miljöbalken Föreningarna anser att programmet inte är förenligt med de nationella miljömålen Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. Programmet håller sig inte inom riktlinjerna i Stockholms Miljöprogram avseende Hållbar användning av mark och vatten. Programmet strider mot miljöbalken i och med att förslaget om att bygga i Trollesundsskogen finns med. Betydande miljöpåverkan Föreningarna anser att programmet innebär betydande miljöpåverkan till skillnad från Miljöförvaltningen. Föreningarna anser att Miljöförvaltningen måste ompröva sitt ställningstagande då programmet innehåller en markanvisning i Trollesundsskogen där flera omständigheter medför att exploateringen blir just betydande, även när förslaget flyttas mer västerut såsom programmet föreslår. Föreningarna hävdar att följande gör att programmet kan antas innebära betydande miljöpåverkan: Trollesundsskogen ingår i Stockholms stads nätverk av grön infrastuktur och är markerad enligt kategorin särskilt betydelsefull naturmiljö. Ett stort ingrepp med en exploatering för en väg och 50 småhus görs i en liten tätortsnära skog. Vid en eventuell exploatering kommer Trollesundsskogen förändras totalt och med stor sannolikhet försvinner växt- och djurarter på ett påtagligt sätt. På platsen återfinns höga naturvärden och livsmiljöer (äldre gran och tallskog) som attraherar krävande arter. En rödlistad art som talltickan finns här, en art som är signalart och visar på här finns tallskog med höga naturvärden. En gammelskogsindikator i form av en granbarkgnagare har observerats i Trollesundsskogen, denna art kräver äldre granskog med lång kontinuitet. Hydrologin i Trollesundsskogen bör uppmärksammas särskilt då ett flertal mindre kärr och våtmarker på olika höjder skapar ett nät av vattenflöden som bilder bäckar och partier med rörligt markvatten. All form av påverkan på denna hydrologi innebär irreversibla konsekvenser och innebär ett mycket negativt inslag i miljön då inslag av vatten ökar den biologiska mångfalden. Våtmarker klassas enligt rapporten Stockholms ekologiska känslighet (Stadsbyggnadskontoret, 1995) som Ekologiskt särskilt känsliga områden, ESKO. I rapporten framgår att i avvägningen mellan bebyggelseintressen och miljöintressen så ska miljöintressen väga tungt eftersom ekologiskt särskilt känsliga områden finns med i miljölagstiftningen. För Stockholms Naturskyddsförening Beatrice Sundberg, ordf. Anders Tranberg, vice ordf. För Söderorts Naturskyddsförening Einar Engström, ordf.