Del 2 Hur ska vi nå framtiden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Del 2 Hur ska vi nå framtiden?"

Transkript

1 Del 2 Hur ska vi nå framtiden? I avsnittet Hur vi ska nå framtiden beskrivs de strategier, inom varje målområde, som vi behöver arbeta efter för att visionen och målen ska nås. Utifrån vår vision ska vi skapa en god framtida utveckling i Ulricehamns kommun. För att lyckas behöver vi välja ut vissa strategiskt viktiga åtgärder att fokusera på. Dessa strategier kommer att påverka planering och utförande av verksamhet i vår kommun inom ett antal viktiga områden. Vår ambition är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling, till glädje för både dagens och morgondagens Ulricehamnare! Växtplats Ulricehamn - Del 1 13

2 Bebyggelsestruktur Hela kommunen ska leva. Det gäller både den rena landsbygden, våra mindre orter och staden. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan olika delar av kommunen. Det finns en tydlig struktur med två korsande verksamhetskorridorer, dels utmed riksväg 40, dels utmed riksväg 46/ länsväg 157. Här finns all typ av kommunikation och service samt en stor del av kommunens näringsliv. Utanför verksamhetsstråken är det landsbygdsbebyggelse. Kommunens tillväxt kommer troligtvis att ske till större delen inom dessa verksamhetskorridorer. Utanför dessa sker etablering troligt med anpassning till den levande landsbygden. Denna grundkaraktär är positiv för kommunen och möjliggör både mångfald och balans. Strukturen gör också att invånarna har nära till det mesta och att vi kan bevara större orörda områden utanför verksamhetskorridorer. Kommunen ska verka för att bibehålla denna struktur i sin fysiska planering. Framtida tillväxt ska ske inom ramen för en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk hållbar utveckling. Kommunens struktur med många orter längs huvudvägarna rv 40 och rv 46/länsväg Växtplats Ulricehamn - Del 1

3 Boende Karaktären av attraktiv boplats ska bibehållas. Befintliga boendekvalitéer ska ges stor uppmärksamhet och stärkas. Boplatsernas speciella förutsättningar ska tas hänsyn till vid nybyggnation. En låg exploateringsgrad bör eftersträvas med mer grönytor och större tomter. I Ulricehamns stad gäller detta endast i ytterområdena. Befintlig fritidsbebyggelse ska utvecklas och ges större möjlighet till permanentboende. Hantering av vatten och avlopp ska förbättras och kretsloppsanpassas om möjligt. Kommunen ska stimulera till att enskilda VA-anläggningar förändras till gemensamma anläggningar med större driftsäkerhet. Befintlig bebyggelse kan kompletteras med ny, om möjligt med sjönära läge. Möjligheterna för ekologiskt boende bör förbättras. Bebyggelse för ekologiskt boende ska anpassas och integreras i den omgivande naturen, enskilt eller i mindre grupper. Det finns goda möjligheter för ekologiskt boende i kommunen. Ungdomars möjlighet att bo kvar ska förbättras. Ge möjligheter för enkla ungdomsbostäder i centrala lägen, nära till service och kommunikationer. Okonventionella lösningar på ungdomsboendet bör utvecklas. Satsa på nytt sjönära boende vid Åsunden söder om Ulricehamns stad, samt vid Tolken och Strängseredssjön. Attraktiva lägen finns för både strandnära och sjönära boplatser på dessa platser. Koncentrera den nya bebyggelsen till några få platser med enstaka eller ett litet antal villor. Konflikt med andra intressen ska minimeras. Utöver sjöarna Åsunden, Tolken och Strängseredsjön finns ett antal mindre sjöar och åar där enstaka etablering kan ske. Dessa etableringar är enstaka objekt och genomförs var för sig. Underlätta för äldre att bo kvar i sina hemorter, seniorboende 55+. Planera för eget boende för äldre centralt i orterna, med inriktning på god miljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet och tillgång till service. Driften ligger dock inte på kommunen, utan är beroende av privat engagemang. Växtplats Ulricehamn - Del 1 15

4 Kommunikationer Kommunen ska verka för utbyggnad och underhåll av hela vägnätet. Kommunen ska tillsammans med övriga kommuner verka för en utbyggnad av riksväg 40 till motorväg på sträckan Borås - Jönköping, med målsättning att byggstart sker senast år Kommunen ska arbeta för en fortsatt upprustning av de vägar som tillsammans benämns det robusta vägnätet. Förslag till åtgärder i det robusta vägnätet Säkra trafikmiljöer ska skapas med speciell hänsyn till barn och äldre. Kommunen ska arbeta för att skapa trafiksäkra miljöer med minimerade personskaderisker. Känsliga områden, exempelvis utmed huvudgatorna i tätorten, ska byggas ut med separerad gång- och cykelväg. Speciell hänsyn ska också tas vid kommunala inrättningar där det rör sig mycket folk. Trafiknätsanalys, som redan genomförts för Ulricehamns tätort, ska utföras för övriga större samhällen. 16 Växtplats Ulricehamn - Del 1

5 Arbetet för ett miljöanpassat transportsystem ska fördjupas. Kommunen arbetar för en övergång till ekologiskt hållbara transporter. En resepolicy håller på att tas fram som innebär att man vid upphandling ska välja fordon som går på alternativa bränslen. Korta arbetsresor ska i hög grad ske med cykel eller till fots och arbetspendling till andra kommuner med kollektivtrafik och genom samåkning ska underlättas. Kommunen ska aktivt verka för Götalandsbanans utbyggnad och att en station anläggs och bildar resecentrum, med befintlig busstation. Götalandsbanan bör komma med i nästa revidering av Banverkets stomnätsplan. Det är viktigt för kommunens utveckling att få ett tågstopp i Ulricehamn. En tågstation ska anläggas i ett så centralt läge som möjligt, med hänsyn till säkerhets- och tillgänglighetsaspekterna och ska fungera som ett resecentrum för lokalbussar, fjärrbussar och tåg. Resecentrumet ska fungera som ett tvånodssystem mellan tågstationen och befintlig busstationen i Ulricehamn. Alla bussar bör stanna vid både tågstationen och befintlig bussstation centralt i staden. Detta för att hela reskedjan från dörr till dörr ska fungera. Möjlighet att lämna bilen på elladdning/ tankning ska finnas i anslutning till resecentrumet. Kommunen ska, genom Västtrafik AB, utveckla kollektivtrafiken med ökad tillgänglighet och turtäthet. Tillgängligheten ska förbättras såväl inom Ulricehamns stad som på landsbygden. Speciellt viktigt är det att förbättra tillgängligheten för barn, äldre och funktionshindrade, både genom fysisk utformning och bättre kollektivtrafik. Resurserna ska disponeras bättre genom att delar av kollektivtrafiken i framtiden blir anropsstyrd och genom bättre samordning av linjer vid viktiga knutpunkter. Samordning ska också ske mellan linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst. Resor för arbete och studier ska prioriteras. Prioriterad regiontrafik är bussar till/från Jönköping och Borås Utbyggnaden av cykelleder på banvallarna fortsätter. Asfalteringen av de före detta banvallarna fortsätter. Projektet sträcker sig från Jönköping till Varberg och finansierias bl a med statsbidrag. Lokalt resursnät för telefoni och data ska byggas i hela kommunen. Resursnätet ska med bredbandsteknik förbättra informationsteknologins möjligheter för kommunens verksamheter, näringslivet och medborgarna. Samhällen som ligger utmed de gamla banvallarna samt Ulricehamns stad ansluts via nedgrävd fiberoptisk kabel. Kommunikationen mot övriga samhällen sker i första skedet med radiolänkförbindelse. Det finns ett tryck på nya kommunikationsmaster. Kommunen strävar efter att samlokalisera dessa i enlighet med länsstyrelsens policy för lokalisering och hantering. Växtplats Ulricehamn - Del 1 17

6 Arbete och företag En väl utbyggd infrastruktur är en grundförutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Var fjärde ulricehamnare har sitt arbete utanför kommunens gränser. För att ge ulricehamnarna tillgång till omkringliggande orters arbets- och utbildningsutbud krävs snabba och säkra kommunikationer. Tillgång på välutbildad arbetskraft är av grundläggande betydelse för alla företag. Ulricehamns kommun ska verka för en fortsatt utveckling av utbildningsmöjligheterna för att kunna erbjuda företagen kompetent och välutbildad arbetskraft. Skolorna i Ulricehamn ska vidareutveckla och fördjupa samarbetet med näringslivet i Ulricehamn och med högskolorna i närområdet, i avsikt att skapa ett större intresse hos eleven för högre studier eller de yrkesförberedande programmen. God infrastruktur inom tele-/datakommunikation har stor betydelse vid företagens val av etableringsort. Mot bakgrund av en alltmer ökande e-handel till konsumenter och business-to-business ska Ulricehamns kommun kunna erbjuda företag ett lokalt kommunikationsnät med anslutningsmöjligheter till bl a Internet. En ständigt pågående översyn av handläggningsrutiner, taxor, avgifter och regelverk ska ske. Näringslivet ska erbjudas konkurrenskraftiga alternativ vad avser mark och teknisk försörjning samt boendeformer, social service och utbildning. Kommunen ska genom sitt energibolag, inom distrubutionsområdet, erbjuda företagen en säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Ledig industrimark finns i de flesta orterna, inklusive Ulricehamns stad. Låga markoch lokalkostnader ska erbjudas för att skapa förutsättningar för olika typer av etableringar. Kommunen ser positivt på en utveckling av det lokala näringslivet. Genom ett stimulerande klimat kan nya marknadsnischer utvecklas. En kreativ miljö kan medverka till nyetableringar och avknoppningsföretag. För att skapa en bättre balans på arbetsmarknaden bör en utveckling av fler tjänsteföretag eftersträvas. Att utveckla och skapa sysselsättning på landsbygden är angeläget. Kvinnligt företagande och entreprenörskap bör utvecklas för att skapa ett större utbud av arbetstillfällen. 18 Växtplats Ulricehamn - Del 1

7 Bästa möjliga lokalisering av nya verksamheter ska eftersträvas. Företag med behov av skyltlägen ur marknadsföringssynpunkt och god trafiktillgänglighet ska i möjligaste mån erbjudas attraktiva trafikorienterade lägen, speciellt intill riksväg 40s trafikplatser. Sällanköpsföretag, företag som riktar sig mot andra företag och logistikförtag är målgruppen. Den växande tjänsteproducerande sektorn har andra markbehov än den traditionella industrin. Behovet av centrumnära mark för tjänsteproducerande företag bör därför också beaktas. Externetableringar ska undvikas, för att stärka Ulricehamns stad som handelscentrum. Kommunen har en lång handelstradition och lockar besökare från andra orter. Ulricehamns stadskärna ska stärkas genom att detaljhandelsverksamheten ska bibehållas och förstärkas. Gällstad med kringliggande orter ska stärkas som handelscentrum inom trikå. Externetablering av dagligvaruoch detaljhandelsverksamhet ska prövas mycket restriktivt. Definitionen på extern handel är handel minst 1500 kvm BTA utanför etablerade stadsdelseller tätortscentra och som ej kan klassas som bostadsorienterad handel. Stor andel bilkunder. Tillgängligheten till tätorternas centrumområden ska förbättras, för alla trafikanter, i fråga om skyltning, parkeringsplatser, kollektivtrafik, gångoch cykelvägar. Det ska eftersträvas att lanthandelsbutikerna bevaras. Tillgång till dagligvarubutik inom rimliga avstånd är en förutsättning för ett fortsatt boende och därmed utveckling av våra mindre tätorter och landsbygden. Hemsändningsbidrag ska ges, även fortsättningsvis, för att stärka lanthandeln. Tillsammans med företrädare för handel och fastighetsägare ska kommunen verka för en förstärkning av den lokala handelns konkurrensmöjligheter. Ulricehamns kommun ska marknadsföras som ett intressant alternativ för internationella företag och kvalificerad arbetskraft. För att höras och synas på den globala marknaden krävs både samarbete i en större region och en tydlig profilering. Genom befintliga nätverk (West Sweden, Ecos-Ouverture-nätverket, vänorter) och deltagande på internationella mässor tillsammans med Ulricehamnsföretagen kan nya möjligheter skapas. Växtplats Ulricehamn - Del 1 19

8 Marknadsför och sprid information om EU-projekt och internationell lansering. Ulricehamns kommun ska arbeta aktivt med att sprida information till det lokala näringslivet om EU och möjligheter att delta i olika näringslivsrelaterade projekt. Genom samarbete med organisationer som ALMI Väst AB, Exportrådet och Västsvenska Handelskammaren ska företag i Ulricehamn erbjudas stöd vid internationell lansering. Jord- och skogsbruksföretagen ska stödjas. Jord- och skogsbruksföretagen är viktiga näringar i Ulricehamns kommun. De är viktiga bl a för arbetstillfällen, natur- och kultur, miljövård, turism, levande landsbygd, skogsråvara och närproduktion av livsmedel. I samarbete med jord- och skogsbruken ska de natur- och miljövärden som ett aktivt jordbruk skapar tillvaratas. Jordbruket arbetar till stor del under svåra odlingsbetingelser. I den mån kommunen har möjlighet att stödja denna näring bör kommunen verka för att så sker. En viktig fråga är det finmaskiga vägnätet. 20 Växtplats Ulricehamn - Del 1

9 Turism och fritid Shoppingturismen i Gällstad med omnejd och i Ulricehamns stadskärna ska utvecklas i samverkan med näringslivet utan att de genuina miljöerna förstörs. I Gällstad ska infrastrukturen utvecklas så att samhället kan ta emot en miljon besökare per år. All nyetablering i såväl Ulricehamns stad som i Gällstad ska anpassas till respektive samhälles karaktär. Komosse ska utvecklas till ett internationellt besöksmål och lärcenter. Besökscentrum och vandringsstigar mm behöver anordnas för att främja denna utveckling. Komosse är av internationellt värde för naturvården. Mossen är utpekad som riksintresse för naturvård och skyddad som naturreservat. En utveckling av området som besöksmål ska ske i enlighet med gällande lagstiftning och utan att riskera områdets naturvärden. Samordning ska ske med Tranemo och Jönköpings kommun. Kommunen ska uppmuntra etableringen av handel och service längs banvallarna. Handel och service riktad mot turism längs de planerade cykellederna på banvallarna ska stimuleras. Upplevelserna höjs utmed sträckan och sysselsättningen och försörjningen kan på detta sätt öka på landsbygden. Kommunen ska tillsammans med berörda kommuner arbeta för att utveckla kanotturismen i Ätran söder om Åsunden. Kanotturismen ska i första hand utvecklas längs Ätran från Åsunden och söderut. För att skapa förutsättningar för en hållbar verksamhet bör övernattningsplatser, lyft och landtransporter ordnas samt tak för nyttjandegraden införas. Kanotturism i Ätran norr om Åsunden ska inte marknadsföras. Kommunen ska göra naturen tillgänglig genom gröna korridorer. Gröna korridorer/ kilar ut i naturen ska finnas på alla orter till gagn för såväl det lokala friluftslivet som för naturturismen. Naturreservat och riksintressanta naturområden ska vårdas och bevaras. Områdena ska göras tillgängliga, på naturens villkor, genom anläggande av parkeringar, naturstigar och informationstavlor. De känsligaste områdena som inte tål besökare ska inte marknadsföras. Växtplats Ulricehamn - Del 1 21

10 Ersättningsmark för en stadsnära camping bör utredas. Om utbyggnaden av Götalandsbanan inverkar negativt på den stadsnära campingen bör denna ersättas på annan plats. Mark för utveckling av natur- och äventyrsaktiviteter ska reserveras på och kring Vistbergen. Kommunen ska verka för att natur- och äventyrsaktiviteter kan utvecklas på Vistbergen. Även boende i form av stugor bör tillåtas för att skapa förutsättningar för året-runt-verksamhet vid Ulricehamns Skicenter. Bergsklättring är inte lämpligt i området då risk för störning av känslig fågelfauna föreligger. Natur- och kulturmiljöerna i Ätrans dalgång ska bevaras. Ätrans dalgång har många natur- och kulturmiljöer som måste bevaras. Området ska marknadsföras och ansvaret för detta att göra urvalet bör åläggas Ekomuseum Falbygden Ätradalen. All exploatering inom Lassalyckans friluftsområde som inskränker det rörliga friluftslivet ska undvikas. Lassalyckans friluftsområde är viktigt för det rörliga friluftslivet och ska så långt det är möjligt bevaras. Nödvändiga intrång ska planeras i samråd med berörda föreningar och organisationer. Allmänhetens tillträde till våra sjöar ska säkerställas genom ökad tillgänglighet. Vi ska värna om allmänhetens kontakt med vattnet. Våra sjöar ska göras tillgängliga genom båthamnar och badplatser. Även mark för landstigningsplatser/rastplatser ska reserveras och iordningsställs. Särskilda planer bör utarbetas i samverkan med alla berörda intressenter, som exempelvis angränsande kommuner, fiskevårdsområden och markägare. Kommunen ska, tillsammans med det lokala föreningslivet, ytterligare stärka och utveckla utbudet av fritidsaktiviteter. Kommunens samlade fritidsverksamhet ska utgöra en betydande stimulans för såväl kommunens nuvarande som presumtiva invånare. I samverkan med det lokala föreningslivet kan verksamheten utvecklas ytterligare och en positiv bild spridas av kommunen. Aktiviteter som stärker folkhälsan ska prioriteras. Verksamheten ska kännetecknas av ett kundorienterat perspektiv där hög service, kostnadseffektivitet och fortgående kvalitetsoch verksamhetsutveckling ska sättas i centrum. Användandet av kommunens idrottsanläggningar ska vidareutvecklas och kommunens ställning som längdskidcentrum stärkas. 22 Växtplats Ulricehamn - Del 1

11 Levande landsbygd Kommunen ska verka för och utveckla basservicen. Utbud, kvalitet och tillgänglighet till service är avgörande för orternas utveckling. Basservicens två viktigaste komponenter är skola och affär. Skolan bör stärkas och utvecklas till lokala kunskapscentrum, genom att barnomsorg, bibliotek, föreningsliv och bygdegårdsverksamhet samordnas till skolområdet, där så är möjligt. Livsmedelsaffären behöver i framtiden fler ben att stå på. En möjlighet är att nyttja affärslokalen för post, tipstjänst, andra handelsvaror osv. Genom att marknadsföra hemsändning till privatpersoner ska lanthandeln gynnas. Kommunen bör pröva viss lokal upphandling genom affären. Gemensam distributionscentral kan möjliggöra lägre inköpspriser för handlaren. Samverkan och de mjuka aspekterna ska lyftas fram. Byalag/ utvecklingsgrupper ska få möjlighet att, i samverkan med ortens befolkning och företag, arbeta med underifrånperspektivet. Ökad demokrati med stor delaktighet ska prägla bygdens utveckling. De mjuka aspekterna, som god folkhälsa och inre harmoni, ska också lyftas fram. Kommunen ska verka för ett öppet landskap. Ett levande och öppet landskap med odling och betande djur värderas högt av medborgarna. Kommunen ska stödja en sådan inriktning. All jordbruksmark är i princip viktig att bevara för framtiden. Det kan dock inte uteslutas att jordbruksmark kan behöva tas i anspråk för annat ändamål. Sådan exploatering bör om möjligt styras till de områden som har de sämsta odlingsförutsättningarna och lågt bevarandevärde ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Med odlingsförutsättningar avses jordarnas produktionsförmåga och uthållighet. Klassning av jordbruksmarken bör ingå i konsekvensbeskrivningen i samband med eventuell planering av exploatering. Boendemiljön ska marknadsföras. Vacker natur, sjönära lägen, trygg miljö, närheten till mycket samt att kunna välja tystnaden är viktiga faktorer att lyfta fram. Äldres möjlighet att bo kvar på sin ort ska underlättas genom seniorboende eller utökad stödservice. Verksamhet och utvecklingsarbete för bygden ska anpassa så att ungdomar blir delaktiga, trivs och känner att de kan påverka. En positiv ungdomstid kan påverka intresset för att återvända till bygden senare i livet. Ungdomars möjlighet att bo kvar ska beaktas. Befintlig fritidsbebyggelse ska utvecklas och ges större möjlighet till permanentboende. Växtplats Ulricehamn - Del 1 23

12 Kommunikationer bör förbättras. Turtätheten kan förbättras genom en alltmer samordnad kollektivtrafik. Telekommunikationen förbättras genom att ett resursnät byggs ut i hela kommunen. Nätets stomme ska bestå av bredband med länkar till kommunens yttre områden. Varje ort ska ha ett bra vägalternativ, i det robusta vägnätet. Kommunen ska verka för att det finmaskiga vägnätet underhålls. Ansvaret ligger hos Vägverket Näringslivet ska ges utvecklingsmöjligheter. Kommunen ser positivt på en utveckling av det lokala näringslivet. Livskraftiga företag med utvecklingsmöjligheter skapar nya arbetstillfällen och underlag för service. 24 Växtplats Ulricehamn - Del 1

13 Utbildning En positiv helhetssyn på lärande, kunskap och mognad ska råda. Ulricehamns kommun ska vara en attraktiv plats där man vill att ens barn ska växa upp till en god framtid. Att barnomsorgen är av hög kvalitet och att det finns valfrihet är viktiga faktorer för kommunens utveckling. För att skapa en grund för en god livskvalitet ska familjens behov av barnomsorg och fritidsaktiviteter tillgodoses. Alla barn i kommunen ska ha möjlighet att få en god utbildning och ska lämna skolan med hög motivation för ett livslångt lärande. Kvaliteten garanteras genom att det finns många alternativ med skiftande pedagogisk inriktning. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska prioriteras, bl a genom tidiga insatser i förskolan. Livslångt lärande eftersträvas. Alla barn i Ulricehamns kommun ska ges en god start i livet genom gedigen utbildning. I kommunen verkar vi för att våra elever ska ha goda baskunskaper och trivas i skolan. Kompetensutveckling är ett prioriterat område för att skapa bättre tillväxtmöjligheter. Ett livslångt lärande höjer utbildningsnivån i vår kommun och ökar möjligheterna att tillgodose näringslivets behov av kompetent personal. Samverkan med högskolan i Borås om utlokalisering av högskoleverksamhet är viktig för att möta de kompetensbehov som både befolkning och näringsliv har i Ulricehamns kommun. Kommunen ska verka för ett utvecklat samarbete med högskolor och universitet så att fler högre uppdragsutbildningar och distansbaserad undervisning kan erbjudas kommuninvånarna. Alla elever ska stimuleras i sin kunskapsutveckling. Skolan ska stimulera barns nyfikenhet och lust att lära. Trygghet och arbetsro ska skapas för att ge en god inlärningsmiljö. Det är viktigt att klasserna inte blir för stora och att skolorna reagerar omedelbart mot tendenser till mobbning. Varje barn ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Alla elever ska varje termin få tillfälle att deltaga i ett utvecklingssamtal. Marknadsför de många möjligheterna inom utbildningsområdet. Områden som bör lyftas fram i kommunens marknadsföring är: Mångfald och variation inom barnomsorgen så att barns individuella behov tillgodoses. Ett aktivt kvalitetsarbete som ska garantera fortsatt goda resultat i kommunens skolor. Företagargymnasiet, Hälsogymnasiet och Teknikprogrammet som ska utvecklas till spetsområden inom gymnasieutbildningens breda utbud av program. Växtplats Ulricehamn - Del 1 25

14 Bättre koppling mellan teori och praktik. I grundskolan ska särskild uppmärksamhet ges projekt som syftar till att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen. I samarbete med näringslivet ska olika former av lärlingsutbildning utvecklas. Demokratifrågorna och det lokala perspektivet ska lyftas fram. Nya former för elev- och föräldrainflytande ska utvecklas. Eleverna ska lära sig att samarbeta och ta ansvar för gemensamma frågor. Skolorna på landsbygden ska utvecklas till lokala kunskapscentrum, där bibliotek, ITcafé och mötesplatser integreras. IT-tekniken ska nyttjas på bästa sätt för att nå ny kunskap och ökad tillgänglighet till omvärlden. Lokala kunskapscentrum ska utvecklas. Befintliga skolor ska i möjligaste mån bibehållas. På landsbygden bör skolorna utvecklas till lokala kunskapscentrum och integrera bibliotek, studiecirklar, mötesplats i lokalerna. Kvalitén ska hela tiden förstärkas. Skolans kvalitet ska förstärkas ytterligare genom valfrihet, kvalitetsuppföljning, ekonomisk prioritering, ökad lokal självständighet, utveckling av mångfald och profilering samt uppvärdering av läraryrket och ledarskapet i skolan. 26 Växtplats Ulricehamn - Del 1

15 Social omsorg Verksamheterna inom social omsorg ska bedrivas med en helhetssyn där individen, speciellt barnen, sätts i centrum och kvalitet är viktigt. Barns bästa, vikten av att lyssna till barn, deras rätt till liv och utveckling samt varje barns rätt att utan diskriminering få ta del av sina rättigheter ska prägla arbetet. Individens hela livssituation ska beaktas vid stödinsatser. Socialtjänstens arbete ska bygga på respekt för individens integritet. Vård och stöd ska ges i ett tidigt skede för att undvika problem i framtiden. Insatserna ska så långt möjligt utföras i samråd med individen. Socialtjänsten ska satsa ytterligare på förebyggande arbete och samarbete mellan skola, barnomsorg, primärvård, arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst. Kommunens samlade resurser ska användas på ett för individen optimalt sätt. Samarbete inom ramen för grundskolans Växtkraft i år 7-9 ska införas även i år 4-6. Vi ska arbeta för en drogfri miljö. Kommunen kommer också att få ett ökat ansvar för personer som inte klarar ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden och ansvaret för förmedling av arbete kan också på sikt överföras till kommunen. Tillgängligheten till socialtjänsten ska öka genom satsningar på service till enskilda genom tidiga kontakter med personer som har behov av stöd genom insatser direkt ute i samhället. Kommunen ska ta ett ökat ansvar inom handikappområdet. Föräldrars attityder och synsätt, när det gäller vård och omhändertagande av funktionshindrade barn och ungdomar, har förändrats åt att kommunen ska ta ett större ansvar. Gruppen funktionshandikappade barn och ungdomar kommer troligen att öka. Yngre vuxna med någon eller några av diagnoserna autism, damp, adhd eller psykisk sjukdom som inte är utvecklingsstörda har också tillkommit som grupp. Detta kräver en ny verksamhet med speciell inriktning både vad avser boende och sysselsättning. På sikt kommer psykiatriverksamheten för vuxna med svår autism och/eller damp att öka, vilket ställer krav på såväl boende som dagverksamhet. Korttidsplatser ska finnas för familjer med behov av avlastning. Delaktighet, medbestämmande och samverkan med bl a anhöriga ska ha hög prioritet. Möjligheterna till kvarboende i sitt ordinära boende ska förbättras och utökas. Äldrevården ska bygga på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande. De äldre som vill bo kvar hemma ska kunna göra det, därför måste såväl den öppna hemtjänsten som hemsjukvården vara väl utbyggd och samarbeta för ett tryggt omhändertagande. Växtplats Ulricehamn - Del 1 27

16 De äldres behov av service och omvårdnad ska utgå från individens behov. Målsättningen ska vara att skapa förutsättningar för de äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge de själva vill och kan. Möjlighet till seniorboende ska skapas i centrala lägen i orterna. Även andra former av mellanboende kan bli aktuella. Inom seniorboende finns utrymmen för gemenskap och samvaro samt en viss service, beroende på den inriktning som anläggningen har. Driften ligger dock inte på kommunen, utan är beroende av privat engagemang. För dem som önskar använda sig av särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade bör den enskildes önskemål i möjligaste mån tillgodoses. De äldres möjlighet att transportera sig ska öka genom en mer resenärsanpassad kollektivtrafik, förbättrad färdtjänst med anropsstyrd trafik och gemensam beställningscentral i Sjuhäradsregionen. Kommunen ska arbeta förebyggande för att klara vård- och omsorg i framtiden. Uppsökande verksamhet måste organiseras och de äldres säkerhet behöver tryggas. En viktig samarbetspartner är frivilligorganisationer. Nya verksamhetsformer och alternativ bör skapas, som seniorboende och privata entreprenörer. Rehabilitering i vardagen är nödvändigt för att ta till vara de resurser varje människa har. En rehabenhet med korttidsplatser och boende för personer med speciella omvårdnadsbehov bör ordnas. Kommunen behöver profilera sig bättre, både när det gäller gymnasieskolans omvårdnadsprogram och som attraktiv arbetsgivare, för att klara framtida behov då allt fler blir äldre. 28 Växtplats Ulricehamn - Del 1

17 Hållbar utveckling All tillväxt ska ske inom ramen för en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling. Omställningen till en ekologisk hållbar utveckling ska genomsyra den fysiska planeringen. Samverkan ska ske via de olika sakområdena som beskrivs i översiktsplanen och planeringsunderlag som energiplan, olika projektplaner och Agenda 21. Stor vikt ska läggas på arbetet i skolan, för att öka medvetenheten hos morgondagens medborgare och beslutsfattare, barnen. Arbetet ska ske med ett underifrånperspektiv, där alla kan medverka och bidra till en hållbar utveckling. Kommunen ska föregå med gott exempel. Goda exempel är de projekt som pågår inom ramen för Lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning (LIP). Delprojekten har direkt bäring på användningen av mark och vatten. Delprojekten har en kort genomförandeperiod, tre år, men verkningarna ska ge effekt under lång tid. Som exempel kan nämnas utveckling och utbyggnaden av fjärrvärme och cykelleder. Växtplats Ulricehamn - Del 1 29

18 Ett mera miljövänligt transportsystem är en nyckelfråga för den hållbara utvecklingen. En förbättrad kollektivtrafik och biologiskt baserade drivmedel som biogas och etanol är viktiga faktorer. Även här ska kommunen fungera som det goda exemplet. Kollektivtrafiken har ekonomiskt svårt att lösa våra transportbehov lokalt, då underlaget i kommunens landsbygd är litet. Kollektivtrafiken kan dock bli betydligt bättre än i dag och bör främst kunna ta andelar från bilpendlingen till andra kommuner. Kommunen ska verka för en levande landsbygd. Ett samspel mellan stad och land är en förutsättning för en hållbar utveckling med bevarande av den biologiska mångfalden och fungerande kretslopp. De betade öppna markerna är en miljö som är av stor betydelse för den biologiska mångfalden i vår kommun. Landsbygdens förmåga att producera närproducerade livsmedel, råvaror för industrin och energiproduktion är vital för att minimera transporter och knyta kretsloppet stad och land. På sikt är det nödvändigt att återföra näringsämnen från avloppsvattnet till livsmedelsproduktionen. I dagsläget är dock metoden för detta inte klarlagd. Barriärer kan skapas vid exploatering av mark och vatten. Dessa ska undvikas om de väsenligt hindrar arters utveckling och rörlighet. Vägar kan exempelvis helt skära av en arts möjlighet att röra sig i sitt naturliga område och på sikt slå undan dess möjlighet att överleva där. För att minska detta problem kan olika kompensationsåtgärder utföras, som viltbroar, vandringsvägar för fisk eller häckningsplattformar. Vi ska hålla en beredskap för att avfallshanteringen kan komma att kräva mer ytor. Detta dels för lakvattenhantering, dels för sorteringsändamål och kompostering. Avfallshanteringen ska fortsätta att utvecklas mot ett hållbart system. Avfallsmängderna ska minskas. Avfallshanteringen är i kraftig omställning där vi inte kan se de slutliga lösningarna. För närvarande styrs avfallshanteringen i stor utsträckning av den nya deponiskatten. Denna verkar styrande mot förbränning av avfall, vilket inte var syftet. 30 Växtplats Ulricehamn - Del 1

19 Energi För att nå energimålen krävs en ständig uppföljning. Energiplanen ska vara kommunens riktlinje för omställningen mot ett hållbart energisystem. Energiplanen ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. En energiplanegrupp ska inrättas med representanter för kommunens förvaltningar och bolag. Gruppen ska initiera åtgärder inom energiområdet och följa upp resultaten. Fjärrvärmen ska byggas ut och baseras på förnyelsebar energi. Till energiplanen hör även mer detaljerade värmeplaner. I dag finns endast en värmeplan för Ulricehamns stad framtagen. Värmeplaner ska dock också upprättas för Blidsberg, Dalum, Gällstad, Hökerum och Timmele. Ytterligare anslutning till fjärrvärmenätet av kommunens och STUBOs fastigheter ska utredas. Ulricehamns Energi ska marknadsföra fjärrvärme till icke kommunala bolag och fastigheter. Utsläppen från energisektorn ska minskas och kontrolleras. Halten av föroreningar från energisektorn ska mätas. Ett förslag till vedeldningspolicy har arbetats fram och ska fastställas. Information ska ges och krav ställas kring miljöproblemen vid vedeldning. Användningen av förnybara energislag ska öka. I de fastigheter som ägs av kommunen eller dess bolag och som inte kan fjärrvärmeanslutas ska användningen av biobränslen öka. Gas från avfallsdeponin ska användas för energiutvinning. Genom energirådgivningen ska råd och tips ges om vedeldning, solfångare mm. Större samlade vindkraftverksanläggningar bör i första hand etableras i därför avsett område. Enstaka etableringar kan efter prövning etableras även i andra områden, om vindförhållanden och de allmänna intressena så medger. Möjligheterna att använda förnybar energi i nyexploateringsområden ska uppmärksammas. Energianvändningen ska minska. Upprustningsprogram ska genomföras för kommunens fastigheter och motsvarande program för STUBOs fastigheter ska uppdateras. Arbetet ska präglas av ständiga förbättringar. Genom en utökad energirådgivning ska energieffektivisering uppnås även hos privata fastighetsägare. Växtplats Ulricehamn - Del 1 31

20 Naturvård Kommunala naturreservat kan skapas för att måna om värdefulla naturområden. I den mån värdefulla naturområden riskerar att gå förlorade genom skogsavverkning eller annan exploatering ska kommunen överväga att skydda dessa genom reservatsbildning. I första hand prioriteras tätortsnära områden som är av betydelse på grund av sitt biologiska innehåll, friluftsliv eller skönhetsvärde. Med lydelsen biologiskt innehåll avses i första hand områden där rödlistade arter, dvs arter som löper risk att utrotas, finns och där det finns förutsättningar att hysa livskraftiga populationer. Naturmiljöer som Ulricehamns kommun har ett särskilt ansvar för nationellt och globalt ingår också. Intrång ska ersättas. Intrång i enskilda markägares äganderätt och brukande som är mer än ringa ska lösas så att markägaren inte drabbas av ekonomisk skada. Ersättning kan exempelvis, förutom genom ekonomiskt vederlag, ske i form av ersättningsmark eller hjälp med investeringar som krävs för en modern drift av jord- och skogsbruk, som byggande av ladugård, ny vattentäkt etc. Förlust av värdefull natur vid exploatering ska kompenseras. Kompensationsåtgärder ska vidtas för att ersätta/ minimera skadan. Detta kan ske genom nyskapande av miljöer t ex våtmarker. En annan åtgärd kan vara bildande av naturreservat för att skydda ett annat värdefullt naturområde än det som förstörts. Omfattningen av kompensationen kräver ofta att en större areal ersätts eftersom många värden som gått förlorade inte kan ersättas direkt. Krossberg ska föredras framför naturgrus. Kommunen ska se positivt på nya bergtäkter i kommunen om det går att förena med de allmänna intressena. Kommunens krossbergsinventering bör vara vägledande. Mindre enstaka etableringar kan efter prövning etableras även i andra områden, om kvaliteten och andra allmänna intressen så medger. Vid efterbehandling ska man, i den mån det är lämpligt arbeta för att bevara eller skapa naturvärden. Exempelvis kan man i bergtäkter lämna branter som kan utgöra lämpliga boplatser för berguv. Samrådsplikt för husbehovstäkt bör införas inom riksintressena Hössna och Ätradalen. Kommunen ska säkerställa tätortsnära naturområden som naturreservat eller genom planläggning. Ett varierat utbud av grönområden som skötta parker, kulturlandskap (ängar, betesmarker) och naturskogar ska finnas inom cykelavstånd (3 km) 32 Växtplats Ulricehamn - Del 1

21 från tätorterna. Exempel på lämpliga områden är Sanatorieskogen, lövskogen öster och norr om sim- och sporthallen, Åsabacken, ravinerna och ridvägarna i Timmele samt Ätrans utlopp i Åsunden. Kommunen ska vara ett föredöme för andra i naturvårdsfrågor. Detta kan visas genom att nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt som är mindre än 5 ha och finns på kommunalägd mark avsätts som biotopskyddsområden, ex Paradisravinen. Övrig värdefull mark t ex ängsrester som finns i kommunens ägo kan skötas genom slåtter med lie. Ett exempel är området i Timmele från ridvägarna i söder till församlingshemmet i norr som har en fin slåtterängsflora som behöver vårdas och bevaras genom traditionell slåtter kombinerat med trädavverkning. Inga värdefulla naturområden som idag ägs av kommunen säljs om det är uppenbart att den biologiska mångfalden kommer att utarmas av en ny markanvändning. Kommunen ska använda de verktyg man har att tillgå för att medverka till en levande landsbygd med ett aktivt jord- och skogsbruk. Därigenom kan tillgången till betesdjur säkras. En viktig del i detta arbete är att se till att servicenivån upprätthålls, med exempelvis skola och affär, på landsbygden. Kommunen ska i sin planering och verksamhet prioritera skydd av värdefulla naturområden så att de inte förstörs eller utarmas. Kommunen bör mer aktivt arbeta med att sprida information om traktens natur- och kulturvärden samt möjligheterna för friluftsliv. Naturvårds-, kulturmiljö- och frilufts/fritidslivsprogram bör tas fram som kan användas för detta ändamål. Närströvområden ska säkerställas som kan erbjuda upplevelser av rik natur, kulturhistoria och skönhet. Barnens behov av vild, varierad och spännande natur ska särskilt tillgodoses. Biologisk återställning i miljöpåverkade områden. Sådana åtgärder kan röra sig om allt ifrån utplantering av djur- och växter, exempelvis flodkräfta i vatten där den tidigare funnits, till vård av naturmiljöer, som att bygga vandringsvägar för fisk, lägga ut lekgrus för öring och att bygga boplattformar för fiskgjuse. Även återskapande av våtmarker, exempelvis Böne mader, kan vara aktuella. Utsläppen av föroreningar till mark, vatten och luft ska minskas till sådana nivåer att inga allvarliga negativa effekter i naturmiljön uppstår. Kommunen ska i sitt tillsynsarbete enligt miljöbalken använda dess instrument för att minimera effekterna på naturmiljön. Växtplats Ulricehamn - Del 1 33

22 Kulturmiljö Bevara kulturmiljön. I kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt ska särskilt stor hänsyn tas till anpassning i läge, utformning, material och färgsättning. Den lilla pittoreska staden ska fortleva. Ulricehamns stad är en kulturhistoriskt och socialt värdefull miljö av riksintresse som ska bevaras och vårdas i största möjliga omfattning. Den blandning av olika funktioner och verksamheter som kännetecknar staden ska behållas och utvecklas. Stadens roll som handels- och servicecentrum ska bibehållas och stärkas. Kulturhistorisk och karaktärsskapande bebyggelse, miljö och struktur ska bevaras och förnyas varsamt. Befintlig bebyggelse, miljö och struktur av värde för stadsbild, karaktär och småstadsatmosfär ska bibehållas. Bebyggelsen ska bevaras så att varje tidsepok i stadens historia blir läsbar. Förändringar bör göras med respekt för helheten. Färgsättning görs enligt den färgkaraktär som hör tidsepoken till samt med hänsyn till omgivande bebyggelse. Ny bebyggelse ska utformas med arkitektonisk och konstnärlig kvalitet. Nya byggnader ska infogas med omsorg och i samspel med eller i medveten kontrast till omgivande bebyggelse. Gestaltningen ska ske med samma tydlighet, läsbarhet och uttryck för tiden som den äldre bebyggelsens. Det offentliga rummet med gator, torg och gröna rum ska stärkas. Stadens gator och torg ska vårdas med utgångspunkt från sina historiska karaktärer och funktionella grunder. Gatu- och torgrum som förvanskats bör återställas. För att skapa rumsverkan bör obebyggda fastigheter och bakgårdar förses med plank. Stadens parker vårdas och vidmakthålls. Gröna ytor och trädplanteringar som förvanskats eller undanträngts ska, i möjligast mån, ersättas på annan plats. Föryngring av trädbestånd och planteringar ska ske kontinuerligt. Ljussättning och skyltar utformas i stadens anda och karaktär. Ljussättning och skyltar ska anpassas till stadsbilden och utformas så att de berikar staden, samverkar med byggnadernas utseende och underordnas det kulturhistoriska värdet. Skyltlådor på väggar och lysande takskyltar ska undvikas helt. 34 Växtplats Ulricehamn - Del 1

23 Kulturverksamhet En stark kulturell mötesplats ska skapas för alla. En mötesplats i form av ett kulturhus ska skapas, som sjuder av kulturaktiviteter. Dessa ska präglas av mångfald och kvalitet för en bred målgrupp. Gestaltningsskolan skapar möjlighet för kreativ utbildning. Barn och ungdomar ska ges förutsättningar att utveckla sitt eget kreativa skapande. Gestaltningsskolan riktar sig till barn i hela kommunen och bör erbjuda utbildning både dag- och kvällstid i musik, bild/ design, teater och dans. Ett välutrustat huvudbiblioteket ska sprida kunskap och kultur. Biblioteksverksamheten ska långsiktigt bli en av Sveriges bästa och ge invånarna tillgång till material för såväl information och studier som konstnärlig upplevelse, underhållning och förströelse. Biblioteksverksamheten ska nå ut till så många som möjligt oavsett bostadsort, ekonomiska villkor, yrke, nationalitet, utbildning, ålder, kön eller hälsa. En satsning på filialbiblioteken och utlåningsstationerna ska därför ske för att stärka landsbygden. En grundläggande aspekt är att värna om fri åsiktsbildning och om yttrandefrihet. Biblioteket ska samarbeta med föreningar och studieförbund. Musik- och sagostunder ska återinföras. Antalet utlån ska öka. Biblioteksverksamhet ska väcka barns och ungdoms läsintresse. Barns läsvanor och språkutveckling ska ägnas särskild uppmärksamhet och ett samarbete utvecklas med BVC, barnomsorg och skola. Skolbibliotekscentralen ska fungera som resurscentrum för övriga skolbibliotek. Barn och vuxna bör erbjudas kulturarrangemang, med mångfald och kvalitet. Arrangemangen ska uppfylla kravet på kvalitet och mångfald och bör ske i samarbete med föreningar, studieförbund och näringsliv. Med kulturyttring menas teater, musik, dans, författarbesök och skolbio. Projektet Skolbio ska ge biografupplevelse, god filmkultur och kunskap om filmanalys. De allmänna samlingslokalerna (exempelvis bygdegårdar och Folkets Hus) är viktiga då de är hemvist för många kulturella yttringar. Ulricehamns museum ska skildra bygdens historia och kulturarv. Museet ska kontinuerligt samla in, vårda, dokumentera föremål och producera utställningar. Ett samarbete med hembygdsföreningarna ska främjas. En utställning med temat från medeltiden till dagens samhälle ska ordnas. I samband med detta kan det ca åriga fornfyndet Bredgårdsmannen få en placering. Samarbetet med skolorna ska stärkas för att öka elevernas kunskap om sin kulturhistoria. Växtplats Ulricehamn - Del 1 35

24 Risker i samhället Kraftförsörjningen ska fungera under exceptionella förhållanden. Kommunens förmåga att tillgodose människors elementära behov av värme, vatten och el ska förbättras genom investeringar i reservkraftverk. Självförsörjningsgraden av baslivsmedel bör öka i kommunen. Lokal självförsörjning med livsmedel ska stimuleras. Möjligheter till egen odling och lagring av produkter i anslutning till bostadsområden ska underlättas. Fortsatt samarbete med Civilförsvarsföreningen för att öka riskmedvetenheten. Kommuninvånarna ansvarar för den egna personliga säkerheten och ska även ha kunskap för att kunna hjälpa sina medmänniskor. Kommunen har ambitionen att, i samarbete med Ulricehamns Civilförsvarsförening, erbjuda samtliga invånare en säkerhetsutbildning. Kursen innehåller avsnitt om säkerhet och överlevnad, brandkunskap, första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Svåra påfrestningar kräver samarbete. Vid olyckor, naturkatastrofer, tekniska fel i viktig utrustning, sabotage, allvarlig smitta eller andra extrema händelser, ska insatser från flera myndigheter och organ samordnas för att hantera situationen och begränsa konsekvenserna. Farligt gods transporterna till och genom kommunen ska minska. Kommunen ska tillsammans med de företag som hanterar farligt gods arbeta för att minska användningen av farliga ämnen, främst genom produktvalsprincipen. Vid etablering av sådan verksamhet hänvisas också till speciellt lämplig plats. Bl a får inte bensinstationer anläggas i centrala lägen. Rekommenderade vägar för farligt gods ska nyttjas i större utsträckning än idag. Uppställningsplatser för farligt gods bör ordnas utmed riksväg 40, 46 och länsväg 157. Haveriplats bör med fördel ordnas inom området för kommunens avfallsanläggning utmed riksväg 40. Mark med föroreningar ska hållas under uppsikt. Mark som kan ha blivit förorenad måste undersökas innan bebyggelse tilllåts. För nedlagda bensinstationer finns saneringsprogram. 36 Växtplats Ulricehamn - Del 1

25 Dricksvattenförsörjning ska skyddas. Ulricehamns kommun har 23 grundvattentäkter varav Högagärde och Ulricehamn är de klart största täkterna. Intresset för att skydda även ytvatten för dricksvattenändamål har aktualiserats främst för Borås kommuns behov. Skyddsbehovet av ytvatten kräver ofta stora arealer. De stora hoten mot vattnet är olyckor där kemikalier är inblandade, framförallt olja. Även brand och släckvatten hotar vattnet. Kommunen ska verka för att minska riskerna. Föroreningar i luften är svåra att påverka. Luftföroreningarna i kommunen är i huvudsak knutna till trafiken. Oljeoch vedeldning bidrar också till förorening av luften men de negativa effekterna kan minskas genom utbyggnad av fjärrvärme och en större andel biobränslen. Luftpåverkande industri ska lokaliseras till platser som Vist industriområde, den nordöstra delen av Hesters industriområde och väster om avfallsanläggningen. Växtplats Ulricehamn - Del 1 37

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Sista sidan beskriver hur översiktsplanen ska hållas levande och vad som gäller om man i framtiden finner att planen är inaktuell.

Sista sidan beskriver hur översiktsplanen ska hållas levande och vad som gäller om man i framtiden finner att planen är inaktuell. Del 6 Så här ska vi arbeta för framtiden! I avsnittet Så ska vi arbeta för framtiden beskrivs ett arbetssätt som vi tror kan bidra till att Växtplats Ulricehamn verkligen kommer att användas som ett verktyg

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Bilaga 1. I Gislaved ska alla känna sig behövda.

Bilaga 1. I Gislaved ska alla känna sig behövda. I den norra delen av kommunen möter man vildmark med en kuperad skogsterräng och i de mellersta och västra delarna är landskapet mera småskaligt medan det i sydöst utbreder sig ett slätt jordbrukslandskap.

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

centerpartiet Karlstad

centerpartiet Karlstad centerpartiet Karlstad Kommunens kandidater Landsbygd: satsa på vägar, bygdegårdar och bredband. Mat: prioritera närproducerad och bra mat i skolor och vårdboenden. Fritid: bevara våra parker och grönområden

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Handlingsprogram för Centerpartiet i Vetlanda kommun 2014

Handlingsprogram för Centerpartiet i Vetlanda kommun 2014 Handlingsprogram för Centerpartiet i Vetlanda kommun 2014 Alla människors lika rätt och värde är grunden för Centerpartiets politik. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen

Läs mer

ETT BÄTTRE UPPVIDINGE FÖR ALLA!

ETT BÄTTRE UPPVIDINGE FÖR ALLA! VALMANIFEST 2014 ETT BÄTTRE UPPVIDINGE FÖR ALLA! Vi Socialdemokrater vet att ensam inte är stark, framtidens Uppvidinge måste vi bygga tillsammans. Det finns inget vi och dom - det finns bara vi! Det som

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen?

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? VALINFORMATION FRÅN ALLIANSEN I MJÖLBY KOMMUN Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? Inom Alliansen tror vi på varje människas drivkraft att vilja fatta egna beslut och ta ansvar för sina val

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer