Miljöprogram Lokala miljömål för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöprogram 2012-2016. Lokala miljömål för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-05-21"

Transkript

1 Miljöprogram Lokala miljömål för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige

2 INLEDNING... 3 VAD ÄR MILJÖMÅL?... 4 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL... 4 REGIONALA MILJÖMÅL ÖREBRO LÄNS MILJÖMÅL... 4 LOKALA MILJÖMÅL KUMLA KOMMUNS MILJÖMÅL... 5 Fem fokusområden... 5 MILJÖPROGRAMMETS STRUKTUR... 5 LÄSHÄNVISNING... 5 FRAMTAGANDET AV MILJÖPROGRAMMET... 6 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING... 6 KOMMUNALA DOKUMENT MED ANKNYTNING TILL MILJÖPROGRAMMET... 7 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN (MILJÖMÅL 1)... 8 BAKGRUND... 8 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?... 8 ETAPPMÅL... 9 SÅ NÅR VI MÅLEN!... 9 UPPFÖLJNING GIFTFRI MILJÖ (MILJÖMÅL 4) BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN? ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN! UPPFÖLJNING INGEN ÖVERGÖDNING (MILJÖMÅL 7) BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN? ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN! UPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ (MILJÖMÅL 15) BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN? ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN! UPPFÖLJNING ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV (MILJÖMÅL 16) BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN! UPPFÖLJNING REFERENSER BILAGA 1 ORDLISTA BILAGA 2 - ÅTGÄRDER FÖRDELADE PÅ NÄMNDER OCH BOLAG BILAGA 3 ÖVRIGA MILJÖKVALITETSMÅL SOM BERÖR KUMLA BILAGA 4 DELTAGARE I ARBETSGRUPPER (42)

3 Inledning Miljöprogram ansluter till det nationella och regionala miljömålsarbetet med tillhörande åtgärdsstrategier och handlingsprogram. Miljöprogrammet ersätter det av fullmäktige antagna miljöprogrammet från år Programmet omfattar hela verksamheten i Kumla kommun inklusive kommunala bolag. Det är ett styrande dokument för de kommunala nämnderna en och ska ge vägledning för miljöarbetet och bidra till att vi når miljömålen. Därför innehåller miljöprogrammet konkreta och tidsbestämda åtgärder som årligen följs upp. Hållbar utveckling är ett begrepp som används flitigt och definieras som en utveckling där nu levande människors behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationers behov. Hållbar utveckling handlar dock inte bara om miljö. Det är tre dimensioner som ska samspela med varandra en ekonomisk, en sociokulturell och en miljömässig dimension. Alla dimensioner är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Helhetstänkandet är därför avgörande! Om en av dessa tre dimensioner faller bort är det omöjligt att uppnå en hållbar utveckling. Det betyder t ex. att miljöproblem inte kan lösas hållbart när det sker till priset av att ekonomin kommer ur balans eller att sociala aspekter undermineras. Likaså är ekonomisk tillväxt inte hållbart när den inte hushåller med naturresurserna och tar hänsyn till det sociala systemet. Även om begreppet hållbar utveckling kan tolkas och beskrivas på många sätt finns det bred enighet om att en hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen. För att tydliggöra de miljömässiga aspekterna i begreppet hållbar utveckling har Sveriges riksdag 1999 antagit 15 nationella miljömål. Dessa kompletterades med ett 16:e miljömål år Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för landets miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbar på lång sikt. De flesta av de nationella miljökvalitetsmålen visar även på hur miljö- och folkhälsoaspekterna hänger ihop. Ambitionen är att till nästa generation, år 2025, lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, klimatmålet är satt till år Kommunen har det övergripande ansvaret för lokala anpassningar av de nationella målen. Utgångspunkten för arbetet är att skapa en god livsmiljö i Kumla och att utifrån Kumlas lokala förutsättningar på ett så effektivt sätt som möjligt kunna bidra till att nationella och regionala miljömål uppfylls. Det är därför viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra. 3(42)

4 Vad är miljömål? Nationella miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ska tydliggöra den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljömålen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. 1 De nationella miljömålen fungerar som ledstjärna, där etappmålen anger inriktningen och tidsperspektiven i det fortsatta miljöarbetet. Regionala miljömål Örebro läns miljömål Sedan 2005 finns det 13 regionala miljömål för Örebro län. Dessa är anpassade till de regionala förhållandena i vårt län. Det geografiska läget av Örebro län medför att två av de nationella målen, Storslagen fjällmiljö och Hav i balans, inte är relevanta. Det sist tillkomna målet Ett rikt växt- och djurliv har anpassats till förhållandena i Örebro län i februari Det gemensamma miljömålsarbetet i Örebro län baserar på ett samarbetsavtal mellan länets kommuner, Landstinget, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ett antal föreningar och företag. Avtalsparterna har kommit överens om åtgärder som ska genomföras för att nå de regionala målen. Miljömålsrådet kommer årsvis att prioritera de insatser som kräver samordning mellan avtalsparterna. 1 Prop. 1997/98:145. 4(42)

5 Lokala miljömål Kumla kommuns miljömål Syftet med att anpassa miljömålen till lokal nivå är att förutsättningarna är olika på olika platser i Sverige. Några kommuner har fler, andra färre problem när det gäller naturens tillstånd. Det är därför viktigt att Kumla sätter egna miljömål som är anpassade till förhållandena här. Ett annat syfte med att utforma lokala miljömål är att stimulera till ett målstyrt miljöarbete där miljömålen fungerar som ett gemensamt verktyg för kommunens nämnder. Som styrdokument är programmet vägledande för nämnderna i alla beslut som rör miljön. Miljöprogrammet tillsammans med klimatprogrammet ger en översikt över nödvändiga miljöinsatser och ska ses som viljeinriktningar från kommunens ens sida. För ett framgångsrikt miljöarbete är alla bidrag, både från personal och politiker, viktiga och nödvändiga. Miljöprogrammet för Kumla kommun avser perioden Fem fokusområden Kumla kommun har valt att inrikta arbetet på fem miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Dessa miljökvalitetsmål speglar de miljöproblem som anses viktiga att arbeta extra med. De utvalda målen har direkta eller indirekta kopplingar sinsemellan samt till flera av de övriga (9 st) miljömål som berör kommunen, vilket gör att även de kommer vävas in i arbetet trots att de inte har några specifika etappmål och åtgärder. Miljöprogrammets struktur I huvuddokumentet går att läsa om de fem miljömål som Kumla kommun har valt att fokusera på. Målen presenteras uppdelade i mål, etappmål, åtgärder och indikatorer 2. Åtgärderna anges med ansvarig förvaltning eller bolag och tidsplan. I flera fall finns det fler än en förvaltning eller bolag som ansvarar för att målen uppfylls. Läshänvisning Följande förkortningar har använts för att ange vem/vilka som är ansvariga för att se till att etappmål och åtgärder uppfylls och genomförs. Förkortningar för åtgärdsansvar: BUN - Barn- och utbildningsnämnden GYMN - Gymnasienämnden KLK - Kommunledningskontoret Kommunfastigheter - Kommunfastigheter KS - Kommunstyrelsen KOFN - Kultur- och fritidsnämnden KF - Kommunfullmäktige MBN - Miljö- och byggnadsnämnden TEK - Tekniska kontoret SOC - Socialnämnden KBAB - Kumla Bostäder AB KFAB - Kumla Fastigheter AB Stadsnät AB - Stadsnät AB 2 Se bilaga 1 - ordlista 5(42)

6 I bilagorna finns mer information om de nio miljömål som inte beskrivs i huvuddokumentet. Där finns även en ordlista, åtgärdsfördelning samt en förteckning över personer som varit med och tagit fram etappmål och åtgärder. Framtagandet av miljöprogrammet Huvuddelen av miljöprogrammet har tagits fram med hjälp av fyra arbetsgrupper, se bilaga 4 projektets deltagare, (en grupp för varje miljömål förutom en grupp som behandlade två mål). Grupperna har träffats vid ett antal tillfällen under våren 2011 och diskuterat åtgärder och etappmål utifrån de fem lokala miljömålen som kommunen har valt att fokusera på. Genomförande och uppföljning För att kunna arbeta strategiskt med miljöfrågor är det viktigt att sätta upp konkreta mål. Målen ska vara realistiska, mätbara och möjliga att nå. På så vis blir det tydligt vad arbetet syftar till. En hållbar utveckling kan dock inte nås på en gång. Snarare måste vi sätta upp etappmål och successivt arbeta framåt. Det är viktigt att ha de långsiktiga nationella miljömålen som riktvärde i all planering och utförande. Att arbeta med mål är alltid en process. Under processens gång är det viktigt att regelbundet följa upp och utvärdera arbetet med miljömålen. På så vis blir det enklare att bedöma om genomförda och föreslagna åtgärder är tillräckliga eller om inriktningen behöver justeras. Detta bör ske på regional och lokal nivå. Uppföljningen av åtgärdsarbetet mäts med hjälp av olika indikatorer. Tanken med indikatorerna är att tydligt kunna se trender i Kumla kommuns miljötillstånd. Eftersom indikatorerna belyser miljösituationen ger de också ett underlag för diskussioner om det lokala miljöarbetet och framtida prioriteringar av åtgärder. Det bör dock poängteras att miljöarbetet ska fokusera på att genomföra åtgärder, inte på ett omfattande uppföljningsarbete med många indikatorer. Varje nämnd ansvarar för att miljömålen nås. Nämnderna en ska planera för det egna miljöarbetet och för att genomföra de åtgärder som beslutats i miljöprogrammet. Behov av investeringar ska hanteras i budgetarbetet. Avsteg från miljöprogrammet ska godkännas av kommunfullmäktige. Likaså ansvarar även varje nämnd, förvaltning och kommunalt bolag för den årliga uppföljningen av åtgärdsarbetet. Uppföljningen samordnas lämpligen med uppföljningen av klimatprogrammet och uppgifterna lämnas in till miljö- och byggnadskontoret senast den 31/1 varje år. Resultaten rapporteras sedan till kommunfullmäktige. Uppföljning av miljöprogrammet 6(42)

7 Kommunala dokument med anknytning till miljöprogrammet Översiktsplan Bevarandeprogram - Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Plan-, bygg- och bostadsprogram Trafikplan Gång- och cykelvägsplan Grönplan Klimatprogram Energiprogram Avfallsplan Skogsbruksplan Folkhälsopolitiskt program Småskalig vedeldning policy Resepolicy Interna verksamhetsplaner 7(42)

8 Begränsad klimatpåverkan (miljömål 1) Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 3 Bakgrund Klimatet håller på att förändras. Människans utsläpp av växthusgaser 4 bidrar till att förstärka den naturliga växthuseffekten vilket antas leda till ett varmare klimat. Redan i dag ser vi effekterna av klimatförändringarna. Medeltemperaturen stiger, vilket får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen. Det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska rubbas. I atmosfären påverkar växthusgaserna vårt klimat genom att absorbera värmestrålning. Gaserna fungerar ungefär som glasrutorna i ett växthus. De hindrar inte solljuset från att nå jordytan och värma upp den, men en stor del av den värmestrålning som annars skulle sändas tillbaka från jorden ut i rymden fångas upp. Det är därför deras inverkan på klimatet kallas för växthuseffekten. Klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid (lustgas) har alltid funnits i atmosfären, men förekommer nu i allt högre halter som en följd av våra utsläpp. Koldioxid (CO 2 ) har den största negativa inverkan på vårt klimat. Det är utnyttjandet av fossila bränslen, som t ex. olja, stenkol och naturgas, som är den största bidragande orsaken och varje ytterligare tillskott av koldioxid kommer med andra ord att medföra en i det närmaste permanent förhöjning av koldioxidhalten i både luft och vatten och därmed en lika långvarig förstärkning av växthuseffekten. Det är därför viktigt att alla bidrar till att vända den negativa trenden. Översvämning i Kumla sommaren 2006 Hur ser det ut i Kumla kommun? Kumla kommun arbetar kontinuerligt med att minska sin klimatpåverkan och ett nytt klimatprogram har under våren 2011 antagits av Kommunfullmäktige. I och med antagandet av programmet har kommunen åtagit sig att minska koldioxidutsläppen med 40 % från års nivåer till år Miljömålsportalen 4 Se bilaga 1 - ordlista 8(42)

9 Energiförbrukning och transporter står för de största utsläppen av koldioxid inom kommunkoncernen. Under 2010 gick kommunen med i ett nationellt projekt som drivs av Energimyndigheten. Syftet med projektet är bl. a. att kommunen ska fungera som pådrivare och förebild inom energiområdet. Det görs genom att ställa högre krav på energieffektivisering inom de egna verksamheterna samt vara en förebild i övergången till förnybar energi. Projektet ska även bidra till att kommunen snabbare byter ut egna bilar och köper in transporter som drivs av energieffektiva och förnybara drivmedel 5. Grunden i alla persontransporter ska ske enligt den resepolicy som kommunen har antagit där gång-, cykel- och kollektivtrafik ska föredras framför att ta bilen. Kumla kommun har som vision att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas och arbetar aktivt med att öka tillgängligheten och förbättra infrastrukturen. Tjänsteresor med personbilar inom organisationen sker med tjänstebilar, leasingbilar samt privatbilar. Kommunen inklusive de kommunala bolagen har tillgång till 11 st miljöbilar 6. Möjligheten att helt övergå till fordon som drivs med andra och förnybara bränslen är stor. För att minska utsläppen och energianvändningen ska kommunen verka för att när fordons- och maskinparken behöver förnyas på grund av ålder köpa in fordon som är utrustade med bränslesnålare motorer samt är klassade som miljöbilar eller framförs med förnyelsebara bränslen. Vid upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader ska kommunen en ställa miljö- och hållbarhetskrav. Miljöstyrningsrådet 7 har tagit fram upphandlingskriterier inom ett antal områden som kommunen bör följa för att bidra till ett mer hållbart samhälle och uppnå miljömålet om en begränsad klimatpåverkan. Etappmål 1.1 Vid utgången av 2016 ska CO 2 -utsläppen ha minskat med minst 30 % till ton CO 2, jämfört med 2008 års nivå. 1.2 Senast år 2016 är minst 40 % kommunens personbilar miljöbilar. 1.3 År 2016 har andelen miljöfordon och maskiner 8 ökat med minst 15 %. 1.4 Kommunen ska ha minskat sin energiförbrukning med minst 13 % till år Senast år 2016 ska den totala ytan som täcks med solpaneler/solfångare ha ökat med minst 300 m 2 jämfört med år Kommunen ska senast år 2016 ställa miljö- och hållbarhetskrav krav i minst 70 % av alla upphandlingar. Så når vi målen! Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. Fortlöpande och bolag Byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. och bolag Fortlöpande 5 Se bilaga 1 - ordlista 6 Se bilaga 1 - ordlista 7 Se bilaga 1 - ordlista 8 Etappmålet syftar på fordon och maskiner såsom t ex. gräsklippare, sopbilar osv., som inte klassas som personbil. 9(42)

10 Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. Fortlöpande och bolag Ta fram riktlinjer för energieffektivisering i de kommunala verksamheterna för att åstadkomma beteendeförändringar gällande t ex. att stänga av datorer, släcka belysning osv. MBN och kommunfastigheter Utreda förutsättningarna för solpaneler/solfångare på kommunägda byggnader. Ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader enligt miljöstyrningsrådets kriterier. KS, Kommunfastigheter, KBAB och KFAB och bolag Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder. 10(42)

11 Giftfri miljö (miljömål 4) Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 9 Bakgrund Kemikalier används i stor utsträckning i samhället, både i industriell verksamhet och i hushållen. Varor och produkter blir allt mer komplexa och oönskade kemiska ämnen sprids när dessa produceras, används, skrotas eller hanteras på ett felaktigt sätt. Kunskapen om oavsiktlig bildning av hälso- och miljöfarliga ämnen kan också vara bristfällig. Därför kan det vara svårt att identifiera alla farliga ämnen och att begränsa riskerna för hälsan och miljön. Dessutom kan även många små utsläpp ge upphov till allvarliga miljöstörningar och hälsoproblem. En del av ämnena är dock redan förbjudna i Sverige. I kommunen bör arbetet med kemikaliefrågorna ske genom att tillämpa utbytesprincipen. Enligt Kvarntorpsområdet denna princip ska alla kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa och miljön, undvikas om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Bristen på kunskap avseende kemikaliers och föroreningars hälso- och miljöegenskaper är stor. Det finns drygt registrerade kemiska ämnena inom EU och av dem är ca officiellt klassificerade. För ca 70 av de här ämnena har en fullständig kartläggning gjorts när det gäller dess hälso- och miljöeffekter. Varje ämne bedöms var för sig, men t ex. i avloppsreningsverk blandas en mängd olika ämnen med varandra och nya kemiska föreningar kan spontant uppstå, vilka kan vara potentiella miljögifter. Idag har vi kunskap om att många kemiska ämnen i arbets-, utomhus- och inomhusmiljön påverkar hälsan och miljön. Det är allmänt vedertaget att en normalsvensk har minst främmande ämnen i kroppen som vi normalt inte har i kroppen. Några procent av befolkningen har t ex. för höga halter av kadmium i njurarna och PCB samt bromerade flamskyddsmedel förekommer bl. a. i bröstmjölk. 9 Miljömålsportalen 11(42)

12 Kemiska ämnen i inomhusmiljön är ett stort hälsoproblem och ca 1 miljon svenskar har besvär som hänger samman med detta. På senare tid har det allt mer uppmärksammats hur mycket av våra läkemedel som hamnar i sjöar, hav och vattendrag. Även här är kunskapen om kemikaliernas effekter på människa och miljö mycket bristfällig. Hur ser det ut i Kumla kommun? I Kvarntorpsområdet i Kumla kommun har tidigare verksamheter med utvinning av olja ur alunskiffer och annan kemisk industri bidragit till svåra markföroreningar. En fullständig sanering av alla förorenade områden är omöjlig. Därför är det viktigt att främja områdets egen förmåga att eliminera och reducera föroreningar. Ett exempel i detta arbete är renoveringen av vattenreningssystemet serpentindammarna norr om Kvarntorpshögen. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i kommunen ska minskas. Kommunen har förbjudit kemisk bekämpning av lövsly i skogsmark och använder i dagsläget gasol och ättika för ogräsbekämpning. Etappmål 2.1 Kommunen ska senast vid utgången av 2016 köpa in minst 35 % (baserat på vikten) närodlade och/eller ekologiska livsmedel. 2.2 Efterbehandlingen av Kvarntorpsområdet ska fortsätta. 2.3 Certifiering (Revaq) av det kommunala avloppslammet ska ske senast under Förbättra luftkvalitén i stadsmiljön. 2.5 Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse. 2.6 Senast år 2016 ska de kommunala verksamheterna en ha infört en Miljödiplomering. 2.7 Miljöutbilda all personal och politiker i Kumla kommun samt de kommunägda bolagen till utgången av Så når vi målen! Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Öka andelen inköp av närodlade/ekologiska livsmedel. TEK Fortlöpande Bevaka möjligheterna i form av statsbidrag eller liknande MBN Fortlöpande som kan göra fortsatt sanering möjlig. En person projektanställs för att bl. a. kunna genomföra informationskampanjer till hushåll och företag samt arbeta med Revaq-certifieringen. En uppföljande luftmätning görs för att kunna jämföra med 2010/2011 års resultat. För varje träd som avverkas i tätbebyggelse ska ett nytt planteras. För varje ny invånare i kommunen planteras ett nytt träd. Genomföra Miljödiplomering. Planen är att 1 2 / bolag certifieras per år. Genomföra miljöutbildning för ca 350 anställda per år. TEK MBN 2016 KOFN och 2016 MBN KS och KOFN Fortlöpande KS, KBAB, 2016 KFAB och Stadsnät AB KS, KBAB, 2016 KFAB och Stadsnät AB 12(42)

13 Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder. 13(42)

14 Ingen övergödning (miljömål 7) Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 10 Bakgrund Övergödning leder till att känsliga arter minskar i antal eller slås ut och att grundvattnet kan förorenas. I sjöar kan algblomning utgöra en allvarlig hälsofara för både människor och djur om det handlar om giftbildande alger. Övergödning av vatten, skog och mark orsakas av höga halter av fosfor och kväve som kommer från jordbruk och avloppsvatten. Kväve släpps också ut från trafiken och vid annan förbränning, t ex. vid energiproduktion. Bristfälliga enskilda avlopp bidrar med stora mängder fosfor. En annan källa är utsläpp från tätorternas avloppsreningsverk. Hur ser det ut i Kumla kommun? Läckage från jordbruket är den största källan för utsläpp av fosfor och kväve till vatten. I Kumla finns det kommunala avloppsreningsverket som renar spillvatten från både hushåll och industrier. I reningsverket genomgår vattnet mekanisk, biologisk och kemisk rening och renas till 98 % på biologiskt nedbrytbara ämnen och till 97,5 % på fosfor. För att minska vattnets ammoniumkvävehalt har kommunen anlagt luftningsdammar efter avloppsreningsverket. Det renade avloppsvattnet leds till Kumlaån som rinner vidare till Hjälmaren. Vid processen i reningsverket bildas näringsrikt slam och dessutom Övergött vattendrag produceras biogas. I dag är ca personer anslutna till reningsverket som har kapacitet för personer. De som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet renar sitt spillvatten i s.k. enskilda avloppsanläggningar. Många gamla anläggningar uppfyller dock inte dagens reningskrav och bidrar till övergödningen. I Kumla kommun pågår därför inventering och åtgärdande av bristfälliga enskilda avlopp. Vid åkermark som Kumla kommun arrenderar ut längs åar och vattendrag finns krav på att anlägga skyddszoner. 10 Miljömålsportalen 14(42)

15 Etappmål 3.1 Senast år 2012 ska det finnas en plan för utbyggnad av det kommunala va-nätet. 3.2 enskilda avlopp ska vara inventerade senast år De mest bristfälliga avloppen ska vara åtgärdade senast Kvarngatan och Sofierovägen ska ha separata dagvattenledningar senast Infiltrationsanläggningar som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök senast Bristfälliga infiltrationer ska vara åtgärdade senast Markbäddar som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning senast markbäddar ska vara försedda med fosforfällning senast Så når vi målen! Fosfor som är löst i vattnet är lättillgänglig och kan innebära stor risk för algblomning och syrgasbrist i vattnet. Om alla enskilda avlopp klarar hög skyddsnivå för fosfor (minst 90 % ska avskiljas) minskar utsläppen av lättillgänglig fosfor avsevärt. Nya enskilda avlopp som anläggs och de bristfälliga enskilda avlopp som åtgärdas ska förses med en sådan rening som normalt klarar hög skyddsnivå för fosfor. Miljö- och byggnadskontoret ska bevaka att anläggningar med fosforfällning sköts så att de kan förväntas klara hög skyddsnivå för fosfor. För att förhindra bräddningar av orenat avloppsvatten vid kraftiga regn måste dagvattenledningar byggas ut i de områden där dagvattnet inte är separerat från spillvattnet. Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Upprätta en plan för utbyggnad av det kommunala vanätet. TEK Det sista området, Hardemo, inventeras gällande enskilda MBN 2012 avlopp. De mest bristfälliga enskilda avloppen åtgärdas. MBN 2014 Kvarngatan och Sofierovägen får separata dagvattenledningar. TEK 2014 Infiltrationsanläggningar 11 som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök och de som bedöms som bristfälliga ska åtgärdas av fastighetsägarna. Markbäddar 12 som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning senast markbäddar ska vara försedda med fosforfällning 13 senast MBN 2014/2016 MBN 2015/2019 Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder. 11 Se bilaga 1 - ordlista 12 Se bilaga 1 - ordlista 13 Se bilaga 1 - ordlista 15(42)

16 God bebyggd miljö (miljömål 15) Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 14 Bakgrund Med god bebyggd miljö menas vår livsmiljö, d v s den omgivning i vilken vi bor och rör oss i. Hälsosamma och trevliga livsmiljöer kännetecknas av varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur, effektiv infrastruktur, byggnader med bra inomhusmiljö, närhet till grönytor, spännande kulturmiljöer, låg bullernivå m.m. Ramarna för detta sätts i hög grad av samhällsbyggandet och fysisk planering. Att hushålla med resurser och kretsloppsanpassa samhället är andra viktiga aspekter. Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och areal ökat och en rad problem har tydliggjort behovet av en god bebyggd miljö. Luftföroreningar och buller från bil- och flygtrafik, ökande avfallsmängder och energibehov, förorenade områden, radon är några exempel. En väl planerad och fungerande kollektivtrafik är till exempel en förutsättning för långsiktigt hållbara livsmiljöer för människor. Många regler styr redan arbetet med dessa områden. Miljökvalitetsnormerna ska hjälpa till att minska luftföroreningar som påverkar vår hälsa, många regler på avfallsområdet utgår från att förebygga uppkomsten av avfall, att främja energieffektivisering m.m. Hur ser det ut i Kumla kommun? Bebyggelse och byggnation Kumla har en tydlig befolkningstillväxt och antalet nybyggnationer av bostäder i Kumla kommun är hög. Grunden för att åstadkomma en God bebyggd miljö är att redan på planeringsstadiet ta hänsyn till de faktorer som skapar en god livsmiljö. Vi behöver skyddas från buller och kunna andas frisk luft både inne och ute för att må bra. Forskningen visar att vi mår bra av att ha natur omkring oss. Det stressade samhället ställer krav på att naturen är lättillgänglig, att den finns i närmiljön, detta gäller inte minst för utsatta grupper. Ett enda träd utanför fönstret minskar stressen. I den fysiska planeringen ska bl. a. följande miljö- och folkhälsomål, se nedan, tas i beaktning för att nå en god bebyggd. Miljö- och folkhälsomål: 1. hur kan ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och kultur åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, 2. hur ska kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas, 3. hur ska estetiska värden tas tillvara och utvecklas, 4. hur ska grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas, 14 Miljömålsportalen 16(42)

17 5. hur ska stora naturområden som endast obetydligt är påverkade av olika ingrepp i miljön så lång möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär, 6. hur ska energianvändningen effektiviseras, hur ska förnybara energiresurser tas till vara och hur ska utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft främjas, 7. hur minimeras säkerhetsrisker i samhället, 8. hur kan en trygg och säker bebyggelse skapas för olika grupper i samhället som även ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan män och kvinnor. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Det kulturhistoriska arvet utgör en viktig del i vår livsmiljö. Kumla kommun är rik på kulturhistoriska miljöer som t ex. fasta fornlämningar såsom Kumla högar, kyrkor och prästgårdar, intressanta bebyggelsemiljöer och värdefulla enskilda byggnader. Därtill kommer ett variationsrikt kulturlandskap som präglas av jordbruket. Det är därför viktigt att det finns aktuella planer och strategier för att bevara den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Buller Buller kan leda till störningar av sömn och vila och ge upphov till stress. I Kumla kommun är järnvägen och biltrafiken troligen de största bullerkällorna. Även industribuller kan orsaka störning. Främst alstras bullret från fläktar, transporter och materialhantering vid industrier som ligger nära bostadsområden. Även värmepumpar, skällande hundar och musik från grannen kan upplevas som störande. Avfall Det avfall som uppstår bör i första hand återanvändas, i andra hand återvinnas och i tredje hand energiutvinnas genom rötning eller förbränning och i sista hand deponeras. Kumla kommun har under 2011 påbörjat ett komposteringsprojekt där hushållens matavfall samlas in. Tekniska kontoret har för avsikt att på sikt framställa energi från det insamlade komposterbara avfallet. Åtgärden syftar till att invånarna i kommunen ska ta till vara på naturens resurser på ett bättre sätt och samtidigt minska avfallsmängderna. Energianvändning Kommunen har som vision att till år 2030 ska den energi som används inom kommunens gränser baseras på uthålliga förnybara energikällor. I kommunen finns fortfarande ett antal industrier som är beroende av antingen olja eller direktverkande el för uppvärmning av sina lokaler. För att minska detta behov krävs informationsinsatser och rådgivning för att hitta alternativa energikällor samtidigt som energiförbrukningen kan minskas. Inomhusmiljö För att boenden och arbetsplatser ska vara attraktiva är även inomhusmiljön viktig. Vanliga problem är dålig ventilation, problem med fukt och mögel, höga radonhalter och bullernivåer som på sikt kan påverka hälsan negativt. Skadliga ämnen i möbler och byggnadsmaterial är också ett växande problem. Trots att vi vistas så stor andel av vår tid inomhus är kunskapen dålig om kvaliteten på inomhusluften och de besvär som människor upplever hemma, i skolan och på jobbet. En god ventilation kombinerat med sunda byggnadsmaterial kan lösa många av de problem som finns i inomhusmiljön och även minska risken för allergier och andra hälsoproblem. 17(42)

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

1 Bakgrund 3. 2 Beslutsdel 3

1 Bakgrund 3. 2 Beslutsdel 3 Miljömål INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Beslutsdel 3 2.1 Profilområden för umeå kommun 3 En attraktiv boendemiljö 3 Ett energihushållande samhälle där energianvändningen utgår från förnybara energikällor 3 Umeås

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Ledningsgrupp för Planeringsfrågor och Agenda 21 Arbetsgrupp från olika förvaltningar Referensgrupp/kontaktpersoner Styrgrupp Dokument

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer