Miljöprogram Lokala miljömål för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige , aktualiserad , 7

Transkript

1 Miljöprogram Lokala miljömål för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige , aktualiserad , 7

2 INLEDNING... 3 VAD ÄR MILJÖMÅL?... 4 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL... 4 REGIONALA MILJÖMÅL ÖREBRO LÄNS MILJÖMÅL... 4 LOKALA MILJÖMÅL KUMLA KOMMUNS MILJÖMÅL... 5 Fem fokusområden... 5 MILJÖPROGRAMMETS STRUKTUR... 5 LÄSHÄNVISNING... 5 FRAMTAGANDET AV MILJÖPROGRAMMET... 6 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING... 6 KOMMUNALA DOKUMENT MED ANKNYTNING TILL MILJÖPROGRAMMET... 7 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN (MILJÖMÅL 1)... 8 BAKGRUND... 8 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?... 8 ETAPPMÅL... 9 SÅ NÅR VI MÅLEN!... 9 UPPFÖLJNING GIFTFRI MILJÖ (MILJÖMÅL 4)...11 BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?...12 ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN!...12 UPPFÖLJNING INGEN ÖVERGÖDNING (MILJÖMÅL 7)...14 BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?...14 ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN!...15 UPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ (MILJÖMÅL 15)...16 BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?...16 ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN!...18 UPPFÖLJNING ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV (MILJÖMÅL 16)...20 BAKGRUND HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN ETAPPMÅL SÅ NÅR VI MÅLEN!...21 UPPFÖLJNING REFERENSER...22 BILAGA 1 ORDLISTA...23 BILAGA 2 - ÅTGÄRDER FÖRDELADE PÅ NÄMNDER OCH BOLAG (42)

3 Inledning Miljöprogram , som antogs av kommunfullmäktige , ansluter till det nationella och regionala miljömålsarbetet med tillhörande åtgärdsstrategier och handlingsprogram. Miljöprogrammet ersätter det av fullmäktige antagna miljöprogrammet från år I avvaktan på att ett nytt miljöprogram färdigställs, har kommunfullmäktige beslutat att aktualisera det tidigare miljöprogrammet att sträcka sig till Programmet omfattar hela verksamheten i Kumla kommun inklusive kommunala bolag. Det är ett styrande dokument för de kommunala nämnderna en och ska ge vägledning för miljöarbetet och bidra till att vi når miljömålen. Därför innehåller miljöprogrammet konkreta och tidsbestämda åtgärder som årligen följs upp. Hållbar utveckling är ett begrepp som används flitigt och definieras som en utveckling där nu levande människors behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationers behov. Hållbar utveckling handlar dock inte bara om miljö. Det är tre dimensioner som ska samspela med varandra en ekonomisk, en sociokulturell och en miljömässig dimension. Alla dimensioner är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Helhetstänkandet är därför avgörande! Om en av dessa tre dimensioner faller bort är det omöjligt att uppnå en hållbar utveckling. Det betyder t ex. att miljöproblem inte kan lösas hållbart när det sker till priset av att ekonomin kommer ur balans eller att sociala aspekter undermineras. Likaså är ekonomisk tillväxt inte hållbart när den inte hushåller med naturresurserna och tar hänsyn till det sociala systemet. Även om begreppet hållbar utveckling kan tolkas och beskrivas på många sätt finns det bred enighet om att en hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen. För att tydliggöra de miljömässiga aspekterna i begreppet hållbar utveckling har Sveriges riksdag 1999 antagit 15 nationella miljömål. Dessa kompletterades med ett 16:e miljömål år Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för landets miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbar på lång sikt. De flesta av de nationella miljökvalitetsmålen visar även på hur miljö- och folkhälsoaspekterna hänger ihop. Ambitionen är att till nästa generation, år 2025, lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, klimatmålet är satt till år Kommunen har det övergripande ansvaret för lokala anpassningar av de nationella målen. Utgångspunkten för arbetet är att skapa en god livsmiljö i Kumla och att utifrån Kumlas lokala förutsättningar på ett så effektivt sätt som möjligt kunna bidra till att nationella och regionala miljömål uppfylls. Det är därför viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra. 3(42)

4 Vad är miljömål? Nationella miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ska tydliggöra den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljömålen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. 1 De nationella miljömålen fungerar som ledstjärna, där etappmålen anger inriktningen och tidsperspektiven i det fortsatta miljöarbetet. Regionala miljömål Örebro läns miljömål Sedan 2005 finns det 13 regionala miljömål för Örebro län. Dessa är anpassade till de regionala förhållandena i vårt län. Det geografiska läget av Örebro län medför att två av de nationella målen, Storslagen fjällmiljö och Hav i balans, inte är relevanta. Det sist tillkomna målet Ett rikt växt- och djurliv har anpassats till förhållandena i Örebro län i februari Det gemensamma miljömålsarbetet i Örebro län baserar på ett samarbetsavtal mellan länets kommuner, Landstinget, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ett antal föreningar och företag. Avtalsparterna har kommit överens om åtgärder som ska genomföras för att nå de regionala målen. Miljömålsrådet kommer årsvis att prioritera de insatser som kräver samordning mellan avtalsparterna. 1 Prop. 1997/98:145. 4(42)

5 Lokala miljömål Kumla kommuns miljömål Syftet med att anpassa miljömålen till lokal nivå är att förutsättningarna är olika på olika platser i Sverige. Några kommuner har fler, andra färre problem när det gäller naturens tillstånd. Det är därför viktigt att Kumla sätter egna miljömål som är anpassade till förhållandena här. Ett annat syfte med att utforma lokala miljömål är att stimulera till ett målstyrt miljöarbete där miljömålen fungerar som ett gemensamt verktyg för kommunens nämnder. Som styrdokument är programmet vägledande för nämnderna i alla beslut som rör miljön. Miljöprogrammet tillsammans med klimatprogrammet ger en översikt över nödvändiga miljöinsatser och ska ses som viljeinriktningar från kommunens ens sida. För ett framgångsrikt miljöarbete är alla bidrag, både från personal och politiker, viktiga och nödvändiga. Miljöprogrammet för Kumla kommun avser perioden Fem fokusområden Kumla kommun har valt att inrikta arbetet på fem miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Dessa miljökvalitetsmål speglar de miljöproblem som anses viktiga att arbeta extra med. De utvalda målen har direkta eller indirekta kopplingar sinsemellan samt till flera av de övriga (9 st) miljömål som berör kommunen, vilket gör att även de kommer vävas in i arbetet trots att de inte har några specifika etappmål och åtgärder. Miljöprogrammets struktur I huvuddokumentet går att läsa om de fem miljömål som Kumla kommun har valt att fokusera på. Målen presenteras uppdelade i mål, etappmål, åtgärder och indikatorer 2. Åtgärderna anges med ansvarig förvaltning eller bolag och tidsplan. I flera fall finns det fler än en förvaltning eller bolag som ansvarar för att målen uppfylls. Läshänvisning Följande förkortningar har använts för att ange vem/vilka som är ansvariga för att se till att etappmål och åtgärder uppfylls och genomförs. Förkortningar för åtgärdsansvar: NLL - Nämnd för livslångt lärande KLK - Kommunledningskontoret KS - Kommunstyrelsen KFN - Kultur- och fritidsnämnden KF - Kommunfullmäktige SBN - Samhällsbyggnadsnämnden MHN - Myndighetsnämnden SN - Socialnämnden KBAB - Kumla Bostäder AB KFAB - Kumla Fastigheter AB Stadsnät AB - Stadsnät AB 2 Se bilaga 1 - ordlista 5(42)

6 Framtagandet av miljöprogrammet Huvuddelen av miljöprogrammet har tagits fram med hjälp av fyra arbetsgrupper projektets deltagare, (en grupp för varje miljömål förutom en grupp som behandlade två mål). Grupperna har träffats vid ett antal tillfällen under våren 2011 och diskuterat åtgärder och etappmål utifrån de fem lokala miljömålen som kommunen har valt att fokusera på. Genomförande och uppföljning För att kunna arbeta strategiskt med miljöfrågor är det viktigt att sätta upp konkreta mål. Målen ska vara realistiska, mätbara och möjliga att nå. På så vis blir det tydligt vad arbetet syftar till. En hållbar utveckling kan dock inte nås på en gång. Snarare måste vi sätta upp etappmål och successivt arbeta framåt. Det är viktigt att ha de långsiktiga nationella miljömålen som riktvärde i all planering och utförande. Att arbeta med mål är alltid en process. Under processens gång är det viktigt att regelbundet följa upp och utvärdera arbetet med miljömålen. På så vis blir det enklare att bedöma om genomförda och föreslagna åtgärder är tillräckliga eller om inriktningen behöver justeras. Detta bör ske på regional och lokal nivå. Uppföljningen av åtgärdsarbetet mäts med hjälp av olika indikatorer. Tanken med indikatorerna är att tydligt kunna se trender i Kumla kommuns miljötillstånd. Eftersom indikatorerna belyser miljösituationen ger de också ett underlag för diskussioner om det lokala miljöarbetet och framtida prioriteringar av åtgärder. Det bör dock poängteras att miljöarbetet ska fokusera på att genomföra åtgärder, inte på ett omfattande uppföljningsarbete med många indikatorer. Varje nämnd ansvarar för att miljömålen nås. Nämnderna en ska planera för det egna miljöarbetet och för att genomföra de åtgärder som beslutats i miljöprogrammet. Behov av investeringar ska hanteras i budgetarbetet. Avsteg från miljöprogrammet ska godkännas av kommunfullmäktige. Likaså ansvarar även varje nämnd, förvaltning och kommunalt bolag för den årliga uppföljningen av åtgärdsarbetet. Uppföljningen samordnas lämpligen med uppföljningen av klimatprogrammet och uppgifterna lämnas in till miljö- och byggnadskontoret senast den 31/1 varje år. Resultaten rapporteras sedan till kommunfullmäktige. Uppföljning av miljöprogrammet 6(42)

7 Kommunala dokument med anknytning till miljöprogrammet Sedan miljöprogrammet antogs 2012 har kommunala dokument med anknytning till programmet tillkommit eller reviderats. Förteckningen nedan innehåller därför styrdokument som upphört och andra viktiga styrdokument saknas. Översiktsplan Bevarandeprogram - Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Plan-, bygg- och bostadsprogram Trafikplan Gång- och cykelvägsplan Grönplan Klimatprogram Energiprogram Avfallsplan Skogsbruksplan Folkhälsopolitiskt program Småskalig vedeldning policy Resepolicy Interna verksamhetsplaner 7(42)

8 Begränsad klimatpåverkan (miljömål 1) Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 3 Bakgrund Klimatet håller på att förändras. Människans utsläpp av växthusgaser 4 bidrar till att förstärka den naturliga växthuseffekten vilket antas leda till ett varmare klimat. Redan i dag ser vi effekterna av klimatförändringarna. Medeltemperaturen stiger, vilket får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen. Det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska rubbas. I atmosfären påverkar växthusgaserna vårt klimat genom att absorbera värmestrålning. Gaserna fungerar ungefär som glasrutorna i ett växthus. De hindrar inte solljuset från att nå jordytan och värma upp den, men en stor del av den värmestrålning som annars skulle sändas tillbaka från jorden ut i rymden fångas upp. Det är därför deras inverkan på klimatet kallas för växthuseffekten. Klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid (lustgas) har alltid funnits i atmosfären, men förekommer nu i allt högre halter som en följd av våra utsläpp. Koldioxid (CO 2 ) har den största negativa inverkan på vårt klimat. Det är utnyttjandet av fossila bränslen, som t ex. olja, stenkol och naturgas, som är den största bidragande orsaken och varje ytterligare tillskott av koldioxid kommer med andra ord att medföra en i det närmaste permanent förhöjning av koldioxidhalten i både luft och vatten och därmed en lika långvarig förstärkning av växthuseffekten. Det är därför viktigt att alla bidrar till att vända den negativa trenden. Översvämning i Kumla sommaren 2006 Hur ser det ut i Kumla kommun? Kumla kommun arbetar kontinuerligt med att minska sin klimatpåverkan och ett nytt klimatprogram har under våren 2011 antagits av Kommunfullmäktige. I och med antagandet av programmet har kommunen åtagit sig att minska koldioxidutsläppen med 40 % från års nivåer till år Miljömålsportalen 4 Se bilaga 1 - ordlista 8(42)

9 Energiförbrukning och transporter står för de största utsläppen av koldioxid inom kommunkoncernen. Under 2010 gick kommunen med i ett nationellt projekt som drivs av Energimyndigheten. Syftet med projektet är bl. a. att kommunen ska fungera som pådrivare och förebild inom energiområdet. Det görs genom att ställa högre krav på energieffektivisering inom de egna verksamheterna samt vara en förebild i övergången till förnybar energi. Projektet ska även bidra till att kommunen snabbare byter ut egna bilar och köper in transporter som drivs av energieffektiva och förnybara drivmedel 5. Grunden i alla persontransporter ska ske enligt den resepolicy som kommunen har antagit där gång-, cykel- och kollektivtrafik ska föredras framför att ta bilen. Kumla kommun har som vision att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas och arbetar aktivt med att öka tillgängligheten och förbättra infrastrukturen. Tjänsteresor med personbilar inom organisationen sker med tjänstebilar, leasingbilar samt privatbilar. Kommunen inklusive de kommunala bolagen har tillgång till 11 st miljöbilar 6. Möjligheten att helt övergå till fordon som drivs med andra och förnybara bränslen är stor. För att minska utsläppen och energianvändningen ska kommunen verka för att när fordons- och maskinparken behöver förnyas på grund av ålder köpa in fordon som är utrustade med bränslesnålare motorer samt är klassade som miljöbilar eller framförs med förnyelsebara bränslen. Vid upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader ska kommunen en ställa miljö- och hållbarhetskrav. Miljöstyrningsrådet 7 har tagit fram upphandlingskriterier inom ett antal områden som kommunen bör följa för att bidra till ett mer hållbart samhälle och uppnå miljömålet om en begränsad klimatpåverkan. Etappmål 1.1 Vid utgången av 2018 ska CO 2 -utsläppen ha minskat med minst 30 % till ton CO 2, jämfört med 2008 års nivå. 1.2 Senast år 2018 är minst 40 % kommunens personbilar miljöbilar. 1.3 År 2018 har andelen miljöfordon och maskiner 8 ökat med minst 15 %. 1.4 Kommunen ska ha minskat sin energiförbrukning med minst 13 % till år Senast år 2018 ska den totala ytan som täcks med solpaneler/solfångare ha ökat med minst 300 m 2 jämfört med år Kommunen ska senast år 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav krav i minst 70 % av alla upphandlingar. Så når vi målen! Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. för- Fortlöpande valtningar och bolag Byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. och bolag Fortlöpande 5 Se bilaga 1 - ordlista 6 Se bilaga 1 - ordlista 7 Se bilaga 1 - ordlista 8 Etappmålet syftar på fordon och maskiner såsom t ex. gräsklippare, sopbilar osv., som inte klassas som personbil. 9(42)

10 Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. för- Fortlöpande valtningar och bolag Ta fram riktlinjer för energieffektivisering i de SBN kommunala verksamheterna för att åstadkomma beteendeförändringar gällande t ex. att stänga av datorer, släcka belysning osv. Utreda förutsättningarna för solpaneler/solfångare på kommunägda byggnader. SBN, KBAB och KFAB Ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader enligt miljöstyrningsrådets kriterier. och bolag Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder. 10(42)

11 Giftfri miljö (miljömål 4) Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 9 Bakgrund Kemikalier används i stor utsträckning i samhället, både i industriell verksamhet och i hushållen. Varor och produkter blir allt mer komplexa och oönskade kemiska ämnen sprids när dessa produceras, används, skrotas eller hanteras på ett felaktigt sätt. Kunskapen om oavsiktlig bildning av hälso- och miljöfarliga ämnen kan också vara bristfällig. Därför kan det vara svårt att identifiera alla farliga ämnen och att begränsa riskerna för hälsan och miljön. Dessutom kan även många små utsläpp ge upphov till allvarliga miljöstörningar och hälsoproblem. En del av ämnena är dock redan förbjudna i Sverige. I kommunen bör arbetet med kemikaliefrågorna ske genom att tillämpa utbytesprincipen. Enligt Kvarntorpsområdet denna princip ska alla kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa och miljön, undvikas om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Bristen på kunskap avseende kemikaliers och föroreningars hälso- och miljöegenskaper är stor. Det finns drygt registrerade kemiska ämnena inom EU och av dem är ca officiellt klassificerade. För ca 70 av de här ämnena har en fullständig kartläggning gjorts när det gäller dess hälso- och miljöeffekter. Varje ämne bedöms var för sig, men t ex. i avloppsreningsverk blandas en mängd olika ämnen med varandra och nya kemiska föreningar kan spontant uppstå, vilka kan vara potentiella miljögifter. Idag har vi kunskap om att många kemiska ämnen i arbets-, utomhus- och inomhusmiljön påverkar hälsan och miljön. Det är allmänt vedertaget att en normalsvensk har minst främmande ämnen i kroppen som vi normalt inte har i kroppen. Några procent av befolkningen har t ex. för höga halter av kadmium i njurarna och PCB samt bromerade flamskyddsmedel förekommer bl. a. i bröstmjölk. 9 Miljömålsportalen 11(42)

12 Kemiska ämnen i inomhusmiljön är ett stort hälsoproblem och ca 1 miljon svenskar har besvär som hänger samman med detta. På senare tid har det allt mer uppmärksammats hur mycket av våra läkemedel som hamnar i sjöar, hav och vattendrag. Även här är kunskapen om kemikaliernas effekter på människa och miljö mycket bristfällig. Hur ser det ut i Kumla kommun? I Kvarntorpsområdet i Kumla kommun har tidigare verksamheter med utvinning av olja ur alunskiffer och annan kemisk industri bidragit till svåra markföroreningar. En fullständig sanering av alla förorenade områden är omöjlig. Därför är det viktigt att främja områdets egen förmåga att eliminera och reducera föroreningar. Ett exempel i detta arbete är renoveringen av vattenreningssystemet serpentindammarna norr om Kvarntorpshögen. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i kommunen ska minskas. Kommunen har förbjudit kemisk bekämpning av lövsly i skogsmark och använder i dagsläget gasol och ättika för ogräsbekämpning. Etappmål 2.1 Kommunen ska senast vid utgången av 2018 köpa in minst 35 % (baserat på vikten) närodlade och/eller ekologiska livsmedel. 2.2 Efterbehandlingen av Kvarntorpsområdet ska fortsätta. 2.3 Certifiering (Revaq) av det kommunala avloppslammet ska ske senast under Förbättra luftkvalitén i stadsmiljön. 2.5 Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse. Så når vi målen! Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Öka andelen inköp av närodlade/ekologiska livsmedel. SBN Fortlöpande Bevaka möjligheterna i form av statsbidrag eller liknande som kan göra fortsatt sanering möjlig. MHN Fortlöpande En person projektanställs för att bl. a. kunna genomföra SBN informationskampanjer till hushåll och företag samt arbeta med Revaq-certifieringen. En uppföljande luftmätning görs för att kunna jämföra med MHN /2011 års resultat. För varje träd som avverkas i tätbebyggelse ska ett nytt KFN och 2018 planteras. SBN För varje ny invånare i kommunen planteras ett nytt träd. KS och KFN Fortlöpande 12(42)

13 Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder. 13(42)

14 Ingen övergödning (miljömål 7) Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 10 Bakgrund Övergödning leder till att känsliga arter minskar i antal eller slås ut och att grundvattnet kan förorenas. I sjöar kan algblomning utgöra en allvarlig hälsofara för både människor och djur om det handlar om giftbildande alger. Övergödning av vatten, skog och mark orsakas av höga halter av fosfor och kväve som kommer från jordbruk och avloppsvatten. Kväve släpps också ut från trafiken och vid annan förbränning, t ex. vid energiproduktion. Bristfälliga enskilda avlopp bidrar med stora mängder fosfor. En annan källa är utsläpp från tätorternas avloppsreningsverk. Hur ser det ut i Kumla kommun? Läckage från jordbruket är den största källan för utsläpp av fosfor och kväve till vatten. I Kumla finns det kommunala avloppsreningsverket som renar spillvatten från både hushåll och industrier. I reningsverket genomgår vattnet mekanisk, biologisk och kemisk rening och renas till 98 % på biologiskt nedbrytbara ämnen och till 97,5 % på fosfor. För att minska vattnets ammoniumkvävehalt har kommunen anlagt luftningsdammar efter avloppsreningsverket. Det renade avloppsvattnet leds till Kumlaån som rinner vidare till Hjälmaren. Vid processen i reningsverket bildas näringsrikt slam och dessutom Övergött vattendrag produceras biogas. I dag är ca personer anslutna till reningsverket som har kapacitet för personer. De som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet renar sitt spillvatten i s.k. enskilda avloppsanläggningar. Många gamla anläggningar uppfyller dock inte dagens reningskrav och bidrar till övergödningen. I Kumla kommun pågår därför inventering och åtgärdande av bristfälliga enskilda avlopp. Vid åkermark som Kumla kommun arrenderar ut längs åar och vattendrag finns krav på att anlägga skyddszoner. 10 Miljömålsportalen 14(42)

15 Etappmål 3.1 Senast år 2012 ska det finnas en plan för utbyggnad av det kommunala va-nätet. 3.2 enskilda avlopp ska vara inventerade senast år De mest bristfälliga avloppen ska vara åtgärdade senast Kvarngatan och Sofierovägen ska ha separata dagvattenledningar senast Infiltrationsanläggningar som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök senast Bristfälliga infiltrationer ska vara åtgärdade senast Markbäddar som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning senast markbäddar ska vara försedda med fosforfällning senast Så når vi målen! Fosfor som är löst i vattnet är lättillgänglig och kan innebära stor risk för algblomning och syrgasbrist i vattnet. Om alla enskilda avlopp klarar hög skyddsnivå för fosfor (minst 90 % ska avskiljas) minskar utsläppen av lättillgänglig fosfor avsevärt. Nya enskilda avlopp som anläggs och de bristfälliga enskilda avlopp som åtgärdas ska förses med en sådan rening som normalt klarar hög skyddsnivå för fosfor. Miljö- och byggnadskontoret ska bevaka att anläggningar med fosforfällning sköts så att de kan förväntas klara hög skyddsnivå för fosfor. För att förhindra bräddningar av orenat avloppsvatten vid kraftiga regn måste dagvattenledningar byggas ut i de områden där dagvattnet inte är separerat från spillvattnet. Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Upprätta en plan för utbyggnad av det kommunala vanätet. SBN Det sista området, Hardemo, inventeras gällande enskilda MHN 2012 avlopp. De mest bristfälliga enskilda avloppen åtgärdas. MHN 2014 Kvarngatan och Sofierovägen får separata dagvattenledningar. SBN 2014 Infiltrationsanläggningar 11 som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök och de som bedöms som bristfälliga ska åtgärdas av fastighetsägarna. Markbäddar 12 som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning senast markbäddar ska vara försedda med fosforfällning 13 senast MHN 2014/2018 MHN 2015/2019 Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder. 11 Se bilaga 1 - ordlista 12 Se bilaga 1 - ordlista 13 Se bilaga 1 - ordlista 15(42)

16 God bebyggd miljö (miljömål 15) Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 14 Bakgrund Med god bebyggd miljö menas vår livsmiljö, d v s den omgivning i vilken vi bor och rör oss i. Hälsosamma och trevliga livsmiljöer kännetecknas av varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur, effektiv infrastruktur, byggnader med bra inomhusmiljö, närhet till grönytor, spännande kulturmiljöer, låg bullernivå m.m. Ramarna för detta sätts i hög grad av samhällsbyggandet och fysisk planering. Att hushålla med resurser och kretsloppsanpassa samhället är andra viktiga aspekter. Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och areal ökat och en rad problem har tydliggjort behovet av en god bebyggd miljö. Luftföroreningar och buller från bil- och flygtrafik, ökande avfallsmängder och energibehov, förorenade områden, radon är några exempel. En väl planerad och fungerande kollektivtrafik är till exempel en förutsättning för långsiktigt hållbara livsmiljöer för människor. Många regler styr redan arbetet med dessa områden. Miljökvalitetsnormerna ska hjälpa till att minska luftföroreningar som påverkar vår hälsa, många regler på avfallsområdet utgår från att förebygga uppkomsten av avfall, att främja energieffektivisering m.m. Hur ser det ut i Kumla kommun? Bebyggelse och byggnation Kumla har en tydlig befolkningstillväxt och antalet nybyggnationer av bostäder i Kumla kommun är hög. Grunden för att åstadkomma en God bebyggd miljö är att redan på planeringsstadiet ta hänsyn till de faktorer som skapar en god livsmiljö. Vi behöver skyddas från buller och kunna andas frisk luft både inne och ute för att må bra. Forskningen visar att vi mår bra av att ha natur omkring oss. Det stressade samhället ställer krav på att naturen är lättillgänglig, att den finns i närmiljön, detta gäller inte minst för utsatta grupper. Ett enda träd utanför fönstret minskar stressen. I den fysiska planeringen ska bl. a. följande miljö- och folkhälsomål, se nedan, tas i beaktning för att nå en god bebyggd. Miljö- och folkhälsomål: 1. hur kan ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och kultur åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, 2. hur ska kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas, 3. hur ska estetiska värden tas tillvara och utvecklas, 4. hur ska grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas, 14 Miljömålsportalen 16(42)

17 5. hur ska stora naturområden som endast obetydligt är påverkade av olika ingrepp i miljön så lång möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär, 6. hur ska energianvändningen effektiviseras, hur ska förnybara energiresurser tas till vara och hur ska utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft främjas, 7. hur minimeras säkerhetsrisker i samhället, 8. hur kan en trygg och säker bebyggelse skapas för olika grupper i samhället som även ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan män och kvinnor. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Det kulturhistoriska arvet utgör en viktig del i vår livsmiljö. Kumla kommun är rik på kulturhistoriska miljöer som t ex. fasta fornlämningar såsom Kumla högar, kyrkor och prästgårdar, intressanta bebyggelsemiljöer och värdefulla enskilda byggnader. Därtill kommer ett variationsrikt kulturlandskap som präglas av jordbruket. Det är därför viktigt att det finns aktuella planer och strategier för att bevara den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Buller Buller kan leda till störningar av sömn och vila och ge upphov till stress. I Kumla kommun är järnvägen och biltrafiken troligen de största bullerkällorna. Även industribuller kan orsaka störning. Främst alstras bullret från fläktar, transporter och materialhantering vid industrier som ligger nära bostadsområden. Även värmepumpar, skällande hundar och musik från grannen kan upplevas som störande. Avfall Det avfall som uppstår bör i första hand återanvändas, i andra hand återvinnas och i tredje hand energiutvinnas genom rötning eller förbränning och i sista hand deponeras. Kumla kommun har under 2011 påbörjat ett komposteringsprojekt där hushållens matavfall samlas in. Tekniska kontoret har för avsikt att på sikt framställa energi från det insamlade komposterbara avfallet. Åtgärden syftar till att invånarna i kommunen ska ta till vara på naturens resurser på ett bättre sätt och samtidigt minska avfallsmängderna. Energianvändning Kommunen har som vision att till år 2030 ska den energi som används inom kommunens gränser baseras på uthålliga förnybara energikällor. I kommunen finns fortfarande ett antal industrier som är beroende av antingen olja eller direktverkande el för uppvärmning av sina lokaler. För att minska detta behov krävs informationsinsatser och rådgivning för att hitta alternativa energikällor samtidigt som energiförbrukningen kan minskas. Inomhusmiljö För att boenden och arbetsplatser ska vara attraktiva är även inomhusmiljön viktig. Vanliga problem är dålig ventilation, problem med fukt och mögel, höga radonhalter och bullernivåer som på sikt kan påverka hälsan negativt. Skadliga ämnen i möbler och byggnadsmaterial är också ett växande problem. Trots att vi vistas så stor andel av vår tid inomhus är kunskapen dålig om kvaliteten på inomhusluften och de besvär som människor upplever hemma, i skolan och på jobbet. En god ventilation kombinerat med sunda byggnadsmaterial kan lösa många av de problem som finns i inomhusmiljön och även minska risken för allergier och andra hälsoproblem. 17(42)

18 Grönstruktur Parker och andra grönområden samt vattenområden är en viktig tillgång för invånarna och inslag i bebyggelsen. När nu Kumla befinner sig i ett expansivt skede, med snabb utbyggnadstakt och hård konkurrens om marken är det viktigt att dessa värden behålls och planeras in i de nya områdena. Grönområdena ger staden identitet och är plats för rekreation, lek och möten mellan medborgarna. Andelen grön mark i Kumla och övriga tätorter är stor. Grönområdena hänger dock dåligt samman och Kumlasjön det saknas ett varierat utbud. Kvaliteten på områdena behöver ökas, bindas samman och nya grönområden skapas i utbyggnadsområden. Etappmål 4.1 Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för samhällsplaneringen. 4.2 De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna i Kumla kommun ska identifieras, inventeras och beskrivas. 4.3 Undersöka den faktiska bullersituationen i kommunen för att identifiera platser där bullerskyddsåtgärder bör vidtas och för att skapa ett viktigt planeringsunderlag. 4.4 Senast år 2014 ska den totala mängden hushållsavfall som går till förbränning inte uppgå till mer än 170 kg per invånare. 4.5 Aktivt verka för att små- och medelstora företag minskar sin energiförbrukning. 4.6 Kommunen ska verka för att byggnader och deras egenskaper inte påverkar hälsan negativt. 4.7 Kommunägd mark ska skötas i enlighet med målen i Grönplan. Så når vi målen! Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan Översiktsplanen behöver uppdateras. SBN 2014 Uppdatera det nuvarande bevarandeprogrammet från SBN Genomföra en kommuntäckande bullerkartläggning. MHN/SBN Hushållen erbjuds insamling av komposterbart avfall (matavfall). SBN 2014 Identifiera företag som värmer upp sin/sina fastigheter med direktverkande el eller olja. En enkät skickas ut till skolor, förskolor och fritidshem gällande inomhusmiljön. Följa upp och utvärdera Grönplan. MHN MHN KFN och SBN Fortlöpande Fortlöpande (42)

19 Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder.

20 Ett rikt växt- och djurliv (miljömål 16) 15 Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Bakgrund Djur- och växtlivet påverkas av mänskliga aktiviteter som avvattning, fragmentering av landskapet och reglering av vattenflöden. Även försurning, övergödning, utsläpp av gifter och utsättning av främmande arter påverkar växter och djur. Från och med våren 2005 gäller en ny rödlista som förtecknar alla de växter, svampar och djur vars framtida överlevnad inte är säkrad inom en viss region. Rödlistan ska vara ett hjälpmedel i arbete med att bevara och skydda den biologiska mångfalden. Andra vanliga skyddsformer är naturreservat, nationalpark, biotopskydd, Natura 2000, naturvårdsavtal och naturminnen. Genom att vattenmiljöer påverkas starkt av avrinningsområdet så går det inte att skydda ett vatten utan att ha ett landskapsperspektiv. Detta gör det som regel mer komplicerat att upprätta skydd för vattenmiljöer än andra typer av biotoper. Hur ser det ut i Kumla kommun Kumla kommun har fem naturreservat: Norra Mossby, Björka lertag, Viaskogen, Hult och en del av Kvismaren. Norra Mossby (ca 2,3 ha) i Hällabrottet ligger på kalkberggrund och har en stäppartad vegetation och artrik flora. Björka lertag (ca 18 ha) är ett f d lertag för Hallsbergs tegelbruk som idag hyser många fågelarter. Naturreservatet i Hult är 5,7 ha och ligger vid kommungränsen till Hallsberg. Det är ett skogsområde som ägs av Svenska Kyrkan i Kumla och stöds av den ideella organisationen Hopajola. Så sent som år 2006 bildades Ett rikt- växt och djurliv? naturreservatet Viaskogen (ca 73 ha). Skogsområdet ligger nära Kumla centrum och nyttjas av många Kumlabor för olika fritidsaktiviteter. Kumlas markandel av Kvismarens naturreservat (totalt ca 730 ha) är ca 84 ha. Denna del består mestadels av våtmark/gammal jordbruksmark som angränsar till Rysjön. 15 Miljömålsportalen 20(42)

21 Etappmål 5.1 Senast år 2018 ska det finnas minst 300 ha skyddade områden i Kumla kommun. 5.2 Andelen lövträd ska öka i skog som kommunen äger. I barrskog ska lövträdsvolymen vara minst 15 % inom bestånd där naturliga förutsättningar för lövträd finns. Så når vi målen! Åtgärd Ansvarig Tidsplan Inventering av potentiella områden att skydda. KS 2018 Ökningen bör vara ca 20 ha/år. I första hand ersätta barrskog med lövträd i de skogsbestånd där lövträdsvolymen understiger 15 % i enlighet med mål i skogsbruksplanen. KFN Fortlöpande Uppföljning Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 Åtgärder fördelade på nämnder. 21(42)

22 Referenser Förordning (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Förordning (2007:380) om miljöbilspremie. Förordning (2009:1 om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor.) Kumla kommun, markradonkarta. Kumla kommun, Miljöprogram Länsstyrelsen i Örebro län, Miljömål Örebro län. Miljömålsportalen, Naturvårdsverket, Infiltrationsanläggningar Faktablad 4. Naturvårdsverket, Markbäddar Faktablad 5. Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, Prop. 1997/98:145. Vattenmyndigheterna, 22(42)

23 Bilaga 1 Ordlista Fosforfällning/fosforfälla Genom att tillsätta kemikalier kan avloppsvattnet renas från fosfor genom så kallad fosforfällning. Rening i en fosforfälla bygger på att fosforn binds till ett material med hög kapacitet för fosforinbindning. Oftast används kalkbaserade filtermaterial. Indikator De värden eller mått som mäter status, trender och tillstånd för bakomliggande system kallas för indikatorer. Infiltration Rening genom infiltration innebär att avloppsvatten sprids ut och passerar genom det befintliga markskiktet. Därifrån sprids vattnet vidare till grundvattnet. När avloppsvattnet filtreras genom sand och jordlager står naturliga mikrobiologiska, fysikaliska och kemiska processer för reningen. 16 Markbädd Rening genom markbädd är den vanligaste anläggningstypen där det inte är möjligt att anlägga en vanlig infiltration. I en markbädd renas avloppsvattnet i en bädd av tillfört sandmaterial. Det renade spillvattnet i en markbädd leds helt eller delvis leds via en utloppsledning till ett dike eller vattendrag. 17 Miljöbil För att få kallas miljöbil måste fordonet ha låga utsläpp av koldioxid, vara energieffektiva och ha låga utsläpp av hälsofarliga partiklar. Bränsleförbrukningen måste vara låg, oavsett om bilen drivs med alternativa bränslen eller fossila. 18 Miljöstyrningsrådet - Är regeringens expertorgan som ger konkret hjälp i att ställa miljö och sociala upphandlingskrav för offentliga organisationer. Partikelbunden fosfor - Fosfor förekommer i flera former i marken. Fosfor tillförs jorden antingen med olika handelsgödselmedel eller med stallgödsel. Partikelbunden fosfor sitter på partiklar av olika ursprung, både på mineralkorn och på växtrester och humus. Växthusgaser Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna som finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är: Metan, Dikväveoxid, Svavelhexaflourid och Flourföreninger (flourkolväten och flourkarboner). REVAQ-certifiering - REVAQ är ett certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsslam. Systemet ägs och administreras av Svenskt Vatten, som är en branschorganisation för Sveriges VA-verk och har tagits fram i nära samråd med aktörer inom jordbruks- och livsmedelsbranschen, dagligvaruhandeln, konsumentorganisationer, miljörörelsen och myndigheter. 16 Naturvårdsverket, Faktablad 4 17 Naturvårdsverket, Faktablad 5 18 Förordning 2007:380 23(42)

24 Bilaga 2 - Åtgärder fördelade på nämnder, En sammanställning har gjorts för att underlätta överblicken över vilka åtgärder som respektive nämnd har huvudansvaret för. Nämnd för livslångt lärande Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Vid utgången av 2018 ska CO 2 -utsläppen ha minskat med minst 30 % till ton CO 2, jämfört med 2008 års nivå. Senast år 2018 är minst 40 % av kommunens personbilar miljöbilar. År 2018 har andelen miljöfordon och maskiner ökat med minst 15 %. Kommunen ska senast år 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav i minst 70 % av alla upphandlingar enligt miljöstyrningsrådets kriterier. Fortlöpande arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. Allt eftersom byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. Under 2012 börjar verksamheter ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. CO 2 -utsläpp från kommunens verksamheter (%). Andel miljöbilar av det totala antalet kommunägda personbilar (%). Andel miljöfordon och maskiner (%). Andel upphandlingar där miljö- och hållbarthetskrav ställs av totala antalet (%)... 24(42)

25 Kommunledningskontoret Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Vid utgången av 2018 ska CO 2 -utsläppen ha minskat med minst 30 % till 2448 ton CO 2, jämfört med 2008 års nivå. Fortlöpande arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. CO 2 -utsläpp från kommunens verksamheter (%).. Senast år 2018 är minst 40 % av kommunens personbilar miljöbilar. Allt eftersom byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. Andel miljöbilar av det totala antalet kommunägda personbilar (%).. År 2018 har andelen miljöfordon och maskiner ökat med minst 15 %. Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. Andel miljöfordon och maskiner (%). Kommunen ska senast år 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav i minst 70 % av alla upphandlingar enligt miljöstyrningsrådets kriterier. Under 2012 börjar verksamheter ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Andel upphandlingar där miljö- och hållbarthetskrav ställs av totala antalet (%). Kommunfastigheter Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Vid utgången av 2018 ska CO2-utsläppen ha minskat med minst 30 % till ton CO2, jämfört med 2008 års nivå. Senast år 2018 är minst 40 % av kommunens personbilar miljöbilar. Fortlöpande arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. Allt eftersom byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. CO 2 -utsläpp från kommunens verksamheter (%). Andel miljöbilar av det totala antalet kommunägda personbilar (%). 25(42)

26 Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer År 2018 har andelen miljöfordon och maskiner ökat med minst 15 %. Kommunen ska ha minskat sin energiförbrukning med minst 13 % till år Senast år 2018 ska den totala ytan som täcks med solpaneler/solfångare ha ökat med minst 300 m 2 jämfört med år Kommunen ska senast år 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav i minst 70 % av alla upphandlingar enligt miljöstyrningsrådets kriterier. Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. Under 2012 påbörjas arbetet med att ta fram riktlinjer för energieffektivisering i de kommunala verksamheterna med avseende på att t ex. stänga av datorer, släcka belysning osv. Under 2012 utreds förutsättningarna för solpaneler/ solfångare på kommunägda byggnader. Under 2012 börjar verksamheter ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Andel miljöfordon och maskiner (%). Minskad energiförbrukning (%). Antal m 2 solpaneler/solfångare. Andel upphandlingar där miljö- och hållbarthetskrav ställs av totala antalet (%). SBN KBAB och KFAB Kommunstyrelsen Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Vid utgången av 2018 ska CO 2 -utsläppen ha minskat med minst 30 % till ton CO 2, jämfört med 2008 års nivå. Fortlöpande arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. CO 2 -utsläpp från kommunens verksamheter (%). Senast år 2018 är minst 40 % av kommunens personbilar miljöbilar. Allt eftersom byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. Andel miljöbilar av det totala antalet kommunägda personbilar (%). År 2018 har andelen miljöfordon och maskiner ökat med minst 15 %. Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. Andel miljöfordon och maskiner (%). Senast år 2018 ska den totala ytan som täcks med solpaneler/solfångare ha ökat med minst 300 m 2 jämfört med år Under 2012 utreds förutsättningarna för solpaneler/ solfångare på kommunägda byggnader. Antal m 2 solpaneler/solfångare. KBAB och KFAB 26(42)

27 Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Kommunen ska senast år 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav i minst 70 % av alla upphandlingar enligt miljöstyrningsrådets kriterier. Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse. Under 2012 börjar verksamheter ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. För varje ny invånare i kommunen planteras ett nytt träd. Andel upphandlingar där miljö- och hållbarthetskrav ställs av totala antalet (%). Antal nyplanterade träd i förhållande till antalet nya invånare. KFN Senast 2018 ska det finnas minst 300 ha skyddade områden i Kumla kommun Under 2012 påbörjas inventeringen av potentiella områden att skydda. Ökningen bör vara ca 20 ha / år. Antal ha skyddad mark inom kommunens gränser. Kultur- och fritidsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Vid utgången av 2018 ska CO 2 -utsläppen ha minskat med minst 30 % till ton CO 2, jämfört med 2008 års nivå. Senast år 2018 är minst 40 % av kommunens personbilar miljöbilar. År 2018 har andelen miljöfordon och maskiner ökat med minst 15 %. Fortlöpande arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. Allt eftersom byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. CO 2 -utsläpp från kommunens verksamheter (%). Andel miljöbilar av det totala antalet kommunägda personbilar (%). Andel miljöfordon och maskiner (%)... 27(42)

28 Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Kommunen ska senast år 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav i minst 70 % av alla upphandlingar enligt miljöstyrningsrådets kriterier. Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse. Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse. Kommunägd mark ska skötas i enlighet med målen i Grönplan. Andelen lövträd ska öka i skog som kommunen äger. I barr skog ska lövträds volymen vara minst 15 % inom bestånd där naturliga förutsättningar för lövträd finns. Under 2012 börjar verksamheter ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. För varje träd som avverkas ska ett nytt planteras. För varje ny invånare i kommunen planteras ett nytt träd. Grönplan följs upp och utvärderas under I första hand ersätta barrskog med lövträd i de skogsbestånd där lövträdsvolymen understiger 15 % i enlighet med skogsbruksplanen. Andel upphandlingar där miljö- och hållbarthetskrav ställs av totala antalet (%). Antal avverkade träd i förhållande till nyplanterade. Antal nyplanterade träd i förhållande till antalet nya invånare. Antal mål som är uppfyllda i Grönplan (%). Antal ha av kommunens barrskogsinnehav som ersatts med lövskog utifrån 2011 förhållande. Myndighetsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Vid utgången av 2018 ska CO 2 -utsläppen ha minskat med minst 30 % till ton CO 2, jämfört med 2008 års nivå. Senast år 2018 är minst 40 % av kommunens personbilar miljöbilar. År 2018 har andelen miljöfordon och maskiner ökat med minst 15 %. Fortlöpande arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. Allt eftersom byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid nyinköp inhandla miljöbilar. Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. CO 2 -utsläpp från kommunens verksamheter (%). Andel miljöbilar av det totala antalet kommunägda personbilar (%). Andel miljöfordon och maskiner (%). SBN KS SBN.. 28(42)

29 Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Kommunen ska senast år 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav i minst 70 % av alla upphandlingar enligt miljöstyrningsrådets kriterier. Kommunen ska ha minskat sin energiförbrukning med minst 13 % till år Efterbehandlingen av Kvarntorpsområdet ska fortsätta. Förbättra luftkvalitén i stadsmiljön. Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse. enskilda avlopp ska vara inventerade senast år De mest bristfälliga avloppen ska vara åtgärdade senast Infiltrationsanläggningar som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök senast Bristfälliga infiltrationer ska vara åtgärdade senast Under 2012 börjar verksamheter ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Under 2012 påbörjas arbetet att ta fram riktlinjer för energieffektivisering i de kommunala verksamheterna med avseende på att t ex. stänga av datorer, släcka belysning osv. Fortlöpande bevaka möjligheter i form av statsbidrag eller liknande som kan göra fortsatt sanering möjlig. En uppföljande luftmätning görs under 2016 för att kunna jämföra med 2010/2011 års resultat. För varje träd som avverkas ska ett nytt planteras. Det sista området, Hardemo, inventeras gällande enskilda avlopp. De mest bristfälliga avloppen åtgärdas. Infiltrationsanläggningar som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök och de som bedöms som bristfälliga ska åtgärdas av fastighetsägarna. Andel upphandlingar där miljö- och hållbarthetskrav ställs av totala antalet (%). Minskad energiförbrukning (%). Erhållet bidrag och sanerad mark (m 2 ). Resultat i jämförelse med 2010/2011 års nivå. Antal avverkade träd i förhållande till nyplanterade. Antal enskilda avlopp av det totala antalet som inte inventerats under Antal avlopp av de mest bristfälliga som inte åtgärdats. Antal infiltrationer som anlagts före 1980 som inte kontrollerats. Antal bristfälliga infiltrationer som inte åtgärdats. Kommunfastigher KFN 29(42)

30 Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer Markbäddar som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning senast markbäddar ska vara försedda med fosforfällning senast Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för samhällsplaneringen. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna i Kumla kommun ska identifieras, inventeras och beskrivas. Undersöka den faktiska bullersituationen i kommunen för att identifiera platser där bullerskyddsåtgärder bör vidtas och för att skapa ett viktigt planeringsunderlag. Aktivt verka för att småoch medelstora företag minskar sin energiförbrukning. Kommunen ska verka för att byggnader och deras egenskaper inte påverkar hälsan negativt. Kommunägd mark ska skötas i enlighet med målen i Grönplan. Markbäddar som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning. markbäddar ska vara försedda med fosforfällning senast Under 2014 ska översiktsplanen uppdateras. Under 2012 påbörjas arbetet med att uppdatera det nuvarande bevarandeprogrammet från Genomföra kommuntäckande bullerkartläggning under Fortlöpande identifiera företag som värmer upp sin/sina fastigheter med direktverkande el eller olja. En enkät skickas ut till skolor, förskolor och fritidshem gällande inomhusmiljön. Grönplan följs upp och utvärderas under Antal markbäddar som anlagts före år 2001 som saknar fosforfällning. Antal miljö- och folkhälsomål som uppfylls i översiktsplanen Upprättat och antaget program. Antal identifierade platser där bullernivån överstiger gränsvärdena. Minskad energiförbrukning (%). Antal företag som fått energirådgivning samt genomfört åtgärder. Andel inomhusmiljöer i kommunens egen regi som upplevs som besvärande (%). Antal mål som är uppfyllda i Grönplan (%). KFN 30(42)