absorptionsmaskiner för kyloch värmeproduktion i energisystem med avfallsförbränning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "absorptionsmaskiner för kyloch värmeproduktion i energisystem med avfallsförbränning"

Transkript

1 absorptionsmaskiner för kyloch värmeproduktion i energisystem med avfallsförbränning Examensarbete utfört vid KTH Kemiteknik institutionen för Energiprocesser av Maria Brorsson Forskning och Utveckling 2005:129

2

3 ABSORPTIONSMASKINER FÖR KYL- OCH VÄRMEPRODUKTION I ENERGISYSTEM MED AVFALLSFÖRBRÄNNING Forskning och Utveckling 2005:129 Examensarbete utfört vid KTH Kemiteknik institutionen för Energiprocesser av Maria Brorsson ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr FOU 2005:129

4 I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten.

5 Förord Denna studie har utförts i form av ett examensarbete på institutionen för Kemiteknik, avdelning Energiprocesser vid KTH. Jag vill rikta ett stort tack till min examinator Mats Westermark samt mina handledare Viktoria Martin och Susanne Lindmark för deras hjälp under arbetets gång. Tack till Jan Zetterberg, Kenth Arvidsson och Fredrik Wettervik på Vattenfall Värme Uppsala AB för hjälp med information om Uppsalas energisystem. Tack till Alemayehu Gebremedhin på Linköpings Tekniska Högskola för all hjälp med modelleringsprogrammet MODEST. Dessutom vill jag tacka samtliga på avdelningen för Energiprocesser på KTH för den roliga tid jag har haft under perioden för mitt exjobb! Stockholm februari 2005 Maria Brorsson 3

6 4

7 Sammanfattning FOU 2005:129 Absorptionsmaskiner för kyl- och värmeproduktion i energisystem med avfallsförbränning Detta examensarbete har utförts på Institutionen för Kemiteknik på KTH i Stockholm Uppdragsgivare för projektet var Svensk Fjärrvärme AB. Behovet av kyla i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och förutspås öka ytterligare. Anledningen är bland annat ökad datorisering och ökade krav på inomhusklimat. Ökningen är av naturliga skäl störst på sommaren. Sommartid finns dessutom ett stort överskott av spillvärme. Deponiförbud av avfall som trädde i kraft 2002 kommer att leda till att ännu mer avfall kommer att brännas året om. Detta värmeöverskott gör att värmedriven kyla är ett mycket intressant alternativ för att tillgodose det ökade kylbehovet under sommarperioden då avsättningen av spillvärme annars är låg. Många energisystem har idag absorptionsmaskiner som under den kalla säsongen används som värmepumpar för uppgradering av spillvärme för fjärrvärmeproduktion. Att använda absorptionsmaskinerna som kylmaskiner har inte varit lika aktuellt på grund av att kapitalkostnaden per enhet kyleffekt är något högre än för kompressionskyla. Det stora värmeöverskottet sommartid gör dock att det finns tillgång till gratis drivvärme vilket skulle innebära att fjärrkyla kan produceras på ett mycket lönsamt och ur miljösynpunkt bra sätt. Syftet med studien var därför att undersöka möjligheterna till att använda absorptionsmaskiner för såväl värme- som kylproduktion beroende på säsong. Faktorer som hur en sådan omställning går till, samt när den bör genomföras undersöktes. Dessutom jämfördes kylproduktion med absorptionsmaskiner med ett urval av övriga tänkbara scenarier för att tillgodose ett ökat kylbehov. Studien utfördes som en fallstudie på Vattenfall Värme Uppsala AB:s energisystem. Där har nyligen investerats i två nya absorptionsmaskiner som är tänkta att användas växelvis för värme- och kylproduktion. För modellering av systemet användes MODEST, som är en optimerande energisystemmodell utvecklad på Linköpings Tekniska Högskola. Studiens slutsatser är: Omställning av absorptionsmaskiner från värmeproduktion till kylproduktion sker relativt enkelt genom att kylsidan kopplas mot fjärrkylenätet i stället för mot kondenseringen i avfallsförbränningen. Dessutom måste litiumbromiden (absorbenten) spädas ut för att undvika kristallisation. Att använda absorptionsmaskiner för kylproduktion under sommaren ger en positiv inverkan på energisystemet i stort. Kylproduktionen ökar värmeunderlaget vilket möjliggör en ökad avfallsförbränning och därmed, tack vare mottagningsavgifter på avfall, ökade inkomster. För optimalt utnyttjande av energisystemet bör absorptionsmaskinerna användas som kylmaskiner under perioden april till oktober. Maj till september kyls kondensorvärmet bort i kyltorn medan det i april och oktober tas tillvara för fjärrvärmeproduktion. Detta för att värmebehovet då är så högt att värmet ej bör kylas bort. Drift av absorptionsmaskinerna på detta sätt ger såväl förbättrad ekonomi som miljöprestanda. 5

8 Jämfört med övriga tekniker för kylproduktion (kompressionskyla och sorptiv kyla) visade sig absorptionskyla vara det bästa alternativet sett till såväl kylkostnad som miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp. 6

9 Summery FOU 2005:129 Dual purpose absorption machines in an energy system based on waste incineration This thesis has been performed at the Department of Chemical Engineering at KTH in Stockholm, Sweden. The project was commissioned by the Swedish District Heating Association. The demand for district cooling in Sweden has been increasing during the recent years and is expected to increase even more. The reason for this is for example more frequent use of computers and higher demand for indoor climate control via air conditioning. The increase is highest during the summer. During the summer there is also a surplus of heat, especially in energy systems that includes waste incineration. This surplus makes it interesting to consider heat-driven cooling as an alternative to satisfy the increasing demand of district cooling. Today many energy systems in Sweden use absorption heat pumps, for production of district heating using waste heat from the combustion units. To this point the absorption heat pumps have not been considered as chillers due to their relatively high investment cost in combination with the short cooling season. However, the surplus of heat during the summer season means that there is access to free driving heat for the absorption chillers. This would be a cheap and environmentally friendly way to produce district cooling. The aim of this study was to examine the opportunities for using absorption machines for production of district heating during wintertime and district cooling during summertime. Factors to be considered were how this change would be made technically and during which months the absorption heat pumps should be used for cold and heat production, respectively. In addition a comparison between absorption cooling and other cooling techniques was made. The study was based on Vattenfall Värme Uppsala AB s (VVU) energy system in Uppsala. VVU has recently invested in two new absorption heat pumps that, together with four old ones, are planned to produce district heating as well as district cooling depending on the season. The results of the study are: The technical change between heat and cold production with absorption heat pumps is relatively simple. When used as a chiller the evaporator heat is taken from the district cooling return water, which thereby is cooled. Heat from the waste combustion unit is used as driving heat. The absorbent (lithium bromide) also has to be diluted to avoid crystallization. Using absorption heat pumps for cold production during summertime gives a positive impact on the overall energy system. The cold production makes use for an increased waste incineration, which in turn (thanks to waste treatment fees) gives increased income to the system. For an optimal use of the energy system the absorption machines should be used for cooling production during the period of April through October. May through September the condenser heat is cooled by cooling towers while it in April and October is used for production of district heating. The reason for this is a higher demand of heating in April and October than in May through September. 7

10 Compared to other examined cooling techniques absorption cooling turned out to be the best alternative considering economy as well as emissions of carbon dioxide. 8

11 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Mål Utförande Fjärrkyla Funktion och miljö Fjärrkylenät Kyltekniker Frikyla Kompressionskyla Absorptionskyla Omställning av absorptionsmaskin vid övergång från värme- till kylproduktion Studerat system Produktionsanläggningar Avfallsförbränningen Kraftvärmeverket Kungsängsverket Övriga anläggningar Driftsförutsättningar och produktion Produkter Ånga Fjärrvärme El Fjärrkyla Planerade förändringar Tänkbar framtida produktion och leverans av fjärrvärme och fjärrkyla Modelleringsverktyg Uppbyggnad Tidsindelning Indata Tekniska anläggningsdata Bränsledata Avfall Kol

12 Olja Torv El Driftskostnader Upplägg av studie Allmänna förutsättningar Beskrivning av studerade fall Grundläggande studie av dagsläget Studie av vilka månader absorptionsmaskinerna bör producera värme respektive kyla Studie av hur absorptionsmaskiner står sig i jämförelse med andra alternativ vid kylproduktion Studie av hur avfallspriset inverkar på kylkostnaden Studie av kylproduktion under vår- och höst med absorptionsmaskiner Resultat och diskussion Grundläggande studie av dagsläget Studie av vilka månader absorptionsmaskinerna bör producera värme respektive kyla Studie av absorptionsmaskiner i jämförelse med andra alternativ vid kylproduktion Studie av hur avfallspriset inverkar på kylkostnaden Studie av kylproduktion med absorptionsmaskiner under vår- och höst Avslutande diskussion Slutsatser Beteckningslista Referenser...47 BILAGOR Bilaga A Bilaga B Nodschema Elpriser 10

13 1. Inledning Denna studie är gjord på uppdrag av Svensk Fjärrvärme och har utförts som ett examensarbete på Institutionen för Kemiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Examinator är professor Mats Westermark och arbetet har handletts av Dr. Viktoria Martin och doktorand Susanne Lindmark. Studien syftar till att undersöka förutsättningarna för att använda absorptionsmaskiner med dubbla funktioner, det vill säga för värmeproduktion vintertid och kylproduktion sommartid Bakgrund Behovet av kyla, för komfort såväl som för processer av olika slag, har ökat drastiskt under den senaste tioårsperioden. Enligt Svensk Fjärrvärme [1] är nya byggnadsstandarder, ökad datorisering och större krav på behagliga inomhusklimat några av orsakerna. Med tanke på Sveriges klimat är det lätt att tro att kyla endast behövs under ett fåtal veckor om året. Svenska byggnader är mycket välisolerade för att minska värmebehovet vintertid. Samtidigt har den interna värmeutstrålningen ökat i och med ökad belysning tillsammans med allt fler datorer och övriga kontorsmaskiner. Detta gör att behovet av kyla i många byggnader har ökat. Ökningen är givetvis störst sommartid men mer och mer kyla krävs även under vår och höst, inte minst då många företag lägger allt mer fokus på att skapa behagliga arbetsklimat och därför investerar i klimatanläggningar [1]. Efter förbudet på deponi av avfall som trädde i kraft 2002 har avfallsförbränningen ökat markant. Enligt Svenska Renhållningsverksföreningen [2] förbrändes år 2003 totalt (både hushålls- och industriavfall inräknat) drygt 3 miljoner ton avfall. Detta är en ökning med nästan 30 % jämfört med samma siffra Denna ökade förbränning innebär att det framför allt sommartid, då fjärrvärmebehovet är lågt, finns ett stort överskott av värme. Samtidigt ökar alltså behovet av kyla under sommaren, ett behov som idag främst tillgodoses med lokala eldrivna kompressionskylmaskiner alternativt med fjärrkyla som i stor utsträckning utnyttjar frikyla. En bra sätt att tillgodose detta ökade kylbehov och samtidigt utnyttja den spillvärme som finns är enligt tidigare studier [3] att använda absorptionsmaskiner för produktion av kyla. Dessa drivs i huvudsak av värme, endast lite el krävs för drift av pumpar. Verkningsgraden för en absorptionsmaskin är cirka 0,6-0,8 jämfört med kompressionsmaskinen som har en köldfaktor på omkring 4-5 [4]. Detta innebär i praktiken att där en naturlig värmesänka saknas så att kyltorn krävs för process, där krävs större kyltornskapacitet för absorptionskyla. Detta är en anledning till att kapitalkostnaden för absorptionssystemet blir högre än då kompressionsteknik används. Ytterligare några anledningar är att det krävs större rör (på grund av högre flöden), ett bättre väderskydd samt ett mer komplicerat styr- och reglersystem. Det har i och med dessa högre kapitalkostnader hittills varit svårt att motivera användning av absorptionsmaskiner istället för kompressionsmaskiner vid kylproduktion, inte minst eftersom Sverige dessutom har en relativt kort kylsäsong. Idag kan man dock peka på flera faktorer som talar för absorptionsmaskiner. Den stora tillgången på spillvärme under kylsäsongen gör att absorptionskylmaskinerna i många system kan drivas med mer eller mindre gratis bränsle. Samtidig kan man minska kylproduktion med kompressionsmaskiner, vilket ger en minskad elanvändning. Svensk elproduktion ger 11

14 relativt låga koldioxidutsläpp eftersom den till stor del består av kärnkraft och vattenkraft. Eftersom den svenska elmarknaden är en del av den större europeiska elmarknaden kan dock elen som konsumeras i Sverige anses ge upphov till koldioxidutsläpp motsvarande el på marginalen. Idag är marginalel producerad genom förbränning av kol vilket ger stora utsläpp av koldioxid. På längre sikt kommer eventuellt kol att fasas ut som bränsle vid elproduktion vilket kan leda till att el på marginalen då i stället produceras med till exempel naturgas [18]. Detta skulle ge mindre koldioxidutsläpp. Idag används absorptionsmaskiner i Sverige antingen som värmepumpar eller som kylmaskiner. Ovanstående resonemang gör det dock intressant att se vilka möjligheter det finns att använda dem med dubbla funktioner, alltså som värmepumpar vintertid och som kylmaskiner sommartid. Hur påverkas energisystemet i stort av en sådan dubbelanvändning och under vilka förutsättningar kan det vara fördelaktigt att gå över från värme- till kylproduktion? Som underlag till studien har valts energisystemet i Uppsala där Vattenfall Värme Uppsala AB har en av Sveriges största och modernaste avfallsförbränningsanläggningar. Dessutom har de, i samband med utbyggnad av anläggningen, köpt in två nya absorptionsmaskiner som ska tas i drift i början av De har sedan tidigare fyra absorptionsmaskiner som hittills har används för uppgradering av spillvärme från rökgaskondensering för produktion av fjärrvärme. Tanken är enligt Vattenfall att absorptionsmaskinerna (såväl nya som gamla) nu ska kunna användas både som värmepumpar och kylmaskiner beroende på säsong Mål Syftet med examensarbetet är att studera en multifunktionell användning av absorptionsmaskiner i ett fjärrvärmesystem. Vilka förutsättningar finns för att växla mellan värme- och kylproduktion, och när är det gynnsamt att producera vad? Hur påverkas energisystemet i stort av en sådan dubbelfunktion? Vilka faktorer har inverkan på driftsvalet och hur står sig kylproduktion med absorptionsmaskiner i jämförelse med övriga tänkbara alternativ? 1.3. Utförande Studien bygger på en modell av Uppsalas energisystem som byggdes upp i simuleringsprogrammet MODEST (utvecklat på Linköpings Tekniska Högskola, beskrivning finns i kapitel 5). Utifrån denna modell skapades sedan ett antal fall med varierande förutsättningar och indata. Dessa kördes i MODEST och resultaten jämfördes och analyserades. 12

15 2. Fjärrkyla Trots Sveriges relativt kalla klimat ökar efterfrågan på fjärrkyla. Enligt energibolaget Vattenfall [5] finns det ett stort intresse från såväl industriområden, köpcentrum som innerstadsområden. Fjärrkyla används i huvudsak till att skapa ett behagligt inomhusklimat, på kontor och arbetsplatser, i varuhus och butiker och i offentliga lokaler. Fjärrkylan kan också användas till att ge kyla till vissa processer som kräver kylning. Detta avsnitt belyser fjärrkyla ur olika aspekter, hur det fungerar och befintliga fjärrkylenät i Sverige Funktion och miljö Fjärrkyla innebär att byggnader kyls med kallt vatten, som håller en temperatur på cirka sex grader och som levereras via ett rörnät från en central kylanläggning. Det hela fungerar precis som fjärrvärme fast med kyla istället för värme. Enligt Svensk Fjärrvärme [1] är de vanligaste produktionsteknikerna för fjärrkyla att använda sig av kyla från värmepumpar, olika typer av kylmaskiner eller, i de fall där det är möjligt, frikyla. Ofta kombinerar man de olika teknikerna i ett fjärrkylenät för att få en anläggning att så bra som möjligt utnyttja de lokala förhållandena. Vid övergång till fjärrkyla kan ett stort antal lokala kylanläggningar fasas ut. Detta ger flera positiva effekter, dels minskar elförbrukningen och dels minskar riskerna för utsläpp till naturen. Många av de äldre kylanläggningarna använde den numera förbjudna köldmediestypen CFC, som har en negativ inverkan på ozonskiktet. En annan positiv effekt med fjärrkylan är att man slipper bullret från lokala kylanläggningar [6]. Efterfrågan på fjärrkyla ökar hela tiden. Detta beror inte bara på att fjärrkyla är ekonomiskt och miljömässigt bättre än lokala anläggningar utan också på att den är enkel och driftsäker, precis som fjärrvärmen [1] Fjärrkylenät Inget fjärrkylenät är det andra likt. Till exempel varierar antalet kunder, kundernas behov och hur produktionen av fjärrvärme ser ut (vilket påverkar produktionen av fjärrkyla). Det första fjärrkylenätet i Sverige togs i bruk i Västerås 1992 och det hade då en ansluten effekt på 2,2 MW [7]. I slutet av år 2002 fanns det sammanlagt 28 leverantörer av fjärrkyla i Sverige, och antalet förväntas öka de närmaste åren, liksom mängden kyla som levereras i de nät som redan finns. År 2003 levererades drygt 640 GWh fjärrkyla i Sverige och enligt Svensk Fjärrvärme [1] förutspås fjärrkylebehovet år 2010 att uppgå till 1000 GWh per år. 13

16 3. Kyltekniker Detta avsnitt beskriver olika tekniker som kan används för att producera av kyla Frikyla Ett av de resurssnålaste sätten att producera fjärrkyla är att använda kallt bottenvatten från en sjö eller från havet. När en naturlig värmesänka utnyttjas direkt för kylproduktion kan det kallas för frikyla. Frikyla produceras på flera orter i Sverige där det är möjligt. Ett exempel är fjärrkylenätet i Stockholm. Där tas kallt bottenvatten (4 C) från Saltsjön och Värtan och förs genom en ledning in till centrala Stockholm där det kyler ner vattnet i fjärrkylenätet [8]. I Sundsvall har man dessutom provat att lagra snö som faller under vintern för att använda den som kylning under sommaren. I de fall då frikyla är möjligt är det ur energi- och miljösynpunkt det överlägset bästa sättet att producera kyla på Kompressionskyla Ett vanligt sätt att producera kyla på är med hjälp av kompressionskylmaskiner. Bild 1 visar schematiskt hur en kompressionskylmaskin är uppbyggd. Produktionen bygger på en termodynamisk cykel där man låter ett köldmedie komprimeras, kondenseras och förångas i ett slutet system. Processen drivs av el. Bild 1 Kompressionskylmaskin Schematisk skiss av en kompressionskylmaskin Schematic of a vapor compression refrigeration cycle where a liquid (refrigerant) is compressed, condensed and evaporated in a closed system. The process is driven by electricity. Förångaren där ködmediet övergår från vätskefas till gasfas håller en lägre temperatur än det som behöver kylas. Detta gör att kylt vatten kan generaras då värme övergår från vattnet som ska kylas till förångaren. Vatten i ett fjärrkylenät håller temperaturen 6-16 ºC och det krävs därmed att temperaturen i förångaren är lägre än så vid fjärrkyleproduktion För att förångning ska kunna ske arbetar förångaren under ett lågt tryck [9]. 14

17 Kompressionskylmaskiner har normalt ett COP 1 runt 4-5 [4] beroende på vilket köldmedium som används och vilket temperaturlyft som krävs. Tidigare var CFC- och HCFC-föreningar vanliga som köldmedium men på grund av deras ozonförstörande egenskaper råder sedan januari 2002 påfyllningsförbud för HCFC och användningsförbud för anläggningar med CFC [10]. Nyare anläggningar använder ofta HFCföreningen R134a som inte påverkar ozonskiktet [11]. Dock är denna en stark växthusgas och dess användning är därför ifrågasatt. Forskning pågår för att hitta bra ersättare till tidigare köldmedier. Det finns naturliga köldmedier som till exempel propan och ammoniak, dessa har dock en del egenskaper som gör dem olämpliga att använda i närhet av människor Absorptionskyla En absorptionskylmaskin har stora likheter med en kompressionskylmaskin, men till skillnad från en sådan drivs absorptionskylmaskinen med värmeenergi, till exempel ånga eller hetvatten. Båda typerna av kylmaskiner har en kondensor och en förångare, men istället för kompressor har absorptionskylmaskinen en absorbator, cirkulationspump och en generator. Bild 2 visar en schematisk bild av en absorptionskylmaskin, där den högra delen ersätter kompressorn i en kompressionskylmaskin. Bild 2 Absorptionskylmaskin Schematisk skiss av en absorptionskylmaskin. Delen till höger om den streckade linjen ersätter kompressorn i en kompressionskylmaskin Schematic of an absorption refrigeration cycle. The part on the right hand side of the dashed line replaces the compressor in a vapor compression refrigeration cycle. Det vanligaste för absorptionsmaskiner är att man använder sig av vatten som köldmedium samt en litiumbromidlösning som absorbent. Absorptionscykeln bygger på principen att kokpunkten för litiumbromidlösningen är högre än kokpunkten för det rena köldmediet, vatten, vid samma tryck [9]. Kylningen av det vatten som används som fjärrkyla sker i förångaren, där vatten förångas vid låg temperatur och mycket lågt tryck. Värmeenergin för förångningen tas från det vatten som ska kylas. Vattenångan som bildats i förångaren går vidare till absorbatorn, där den absorberas av litiumbromidlösningen. Lösningen pumpas sedan 1 COP, Coefficient of Performance (eller köldfaktorn som den kallas på svenska), definieras som kvoten mellan uttagen kyleffekt och tillförd drivenergi (i det här fallet el). 15

18 kontinuerligt till generatorn med hjälp av en eldriven pump. I generatorn tillförs drivvärme och litiumbromidlösningen värms upp till en temperatur av cirka ºC. Vattnet i lösningen förångas och går vidare till kondensorn, medan den rena litiumbromidlösningen förs tillbaka till absorbatorn. Uppvärmningen i generatorn kan ske med hjälp av till exempel fjärrvärme eller ånga. Ofta placeras en värmeväxlare mellan absorbatorn och generatorn för att minska värmeåtgången i generatorn. Ju högre koncentration av litiumbromid det är i absorbatorn, desto effektivare absorption. Koncentrationen begränsas dock av kristallisationskurvan för en vattenlitiumbromid-lösning. Vid låg temperatur i förångare och absorbator, som är fallet då man tillför energi från fjärrkylenätet till förångaren, måste därför litiumbromiden spädas ut för att undvika kristallisation. Det finns enkel- respektive dubbeleffektsgeneratorer. De senare indunstar litiumbromiden i två steg och ger högre köldfaktor. Nackdelen är att de kräver högre drivtemperatur, och ånga som drivvärme [9]. Då absorptionsmaskinen används som kylmaskin har den en köldfaktor på 0,6-0,8 [4]. För att det ska bli energimässigt lönsamt att använda den som kylmaskin krävs alltså tillgång till billig (helst gratis ) värme. Sommartid passar det alltså utmärkt då det i ett system med avfallsförbränning finns mycket spillvärme att tillgå. Absorptionskylmaskiner finns idag installerade i fjärrkylenät i Göteborg, Linköping, Umeå samt Västerås. Från och med våren 2005 planeras även Uppsalas två nya absorptionsmaskiner tas i drift, med syfte att delvis producera kyla.[5] Omställning av absorptionsmaskin vid övergång från värme- till kylproduktion Absorptionsmaskiner kan användas som både värmepumpar och kylmaskiner. I Sverige är det idag vanligast att de används som värmepumpar för att uppgradera spillvärme av olika slag. I avfallsförbränningsanläggningar tar man till exempel ofta vara på spillvärme från rökgaskondensering och uppgraderar den så att värmet kan användas till fjärrvärmeproduktion. Internationellt sett är dock kylproduktion det vanligaste användningsområdet för absorptionsmaskiner. Detta eftersom många länder har mycket större behov av kyla än av värme. Då man köper in en absorptionsmaskin är det därför oftast som en kylmaskin även om vi i Sverige alltså oftast använder dem som värmepumpar. Ur teknisk synvinkel är det inga stora skillnader mellan de olika applikationerna. Den största skillnaden är att maskinen arbetar inom olika temperaturintervall beroende på om den ska producera värme eller kyla. Vid kylproduktion kopplas kylsidan mot fjärrkylenätets returledning som har en temperatur på C. Efter att ha givit sitt värme till förångaren får kylvattnet en temperatur på 6 C. Då absorptionsmaskinen går som värmepump sker förångningen med hjälp av spillvärme från rökgaskondenseringen som då har en temperatur på cirka 35 C. Detta värme uppgraderas och avges i kondensorn där det då förvärmer fjärrvärmereturen från 45 C till drygt 60 C [5]. Omställning mellan värme- och kylproduktion medför alltså helt skilda arbetstemperaturer vilket ställer krav på framför allt absorbatorn. Olika temperaturer i förångaren gör att man måste ändra på koncentrationen på litiumbromiden, detta för att undvika kristallisation. Sommartid (då absorptionsmaskinerna producerar kyla) späds därför litiumbromiden ut. I Vattenfalls nya anläggning i Uppsala tillsätts 600 liter vatten till de två absorptionsmaskinerna (vardera med effekt på 5,5 MW) som 16

19 pumpas in i systemet från en lagringstank. Då man återigen övergår till värmeproduktion under vintersäsongen pumpas vattnet tillbaka till lagringstanken. Det är alltså ett helt slutet system. Då man väljer att låta absorptionsmaskinen arbeta som kylmaskin kyls värme bort i såväl generator som kondensor. Ett bättre energiutnyttjande skulle kunna fås om man samtidigt som man producerade kyla tog tillvara så stor del av detta värme som möjligt, till exempel utnyttjade kondensorvärmet för fjärrvärmeproduktion. Kravet för att detta ska vara möjligt är att temperaturen på drivvärmen är hög. 17

20 4. Studerat system För denna studie har Vattenfall Värme Uppsala AB (nedan kallat för VVU) använts. De driver ett antal olika anläggningar för produktion av fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och elkraft. En del av dem är alltid i drift medan vissa anläggningar endast används för spetslastproduktion. Fjärrvärmen försörjer 95 procent av Uppsalas tätort och flera närliggande småorter. Ånga och fjärrkyla används av olika industrier vid tillverkningsprocesser. Fjärrkylan används även för att kyla lokaler. I bild 3 beskrivs anläggningen schematiskt. Anledningen till att samtliga anläggningar beskrivs är att kylproduktionen till stor del är integrerad med produktionen av värme. Detta gäller inte minst då det är multifunktionell användning av absorptionsmaskiner som ska undersökas. Bild 3 Principschema över Vattenfall Värme AB: s produktionsanläggningar i Uppsala Schematisk beskrivning av Vattenfalls energisystem i Uppsala för produktion av ånga, fjärrvärme, fjärrkyla och el [15]. Schematic of Vattenfall s production units for production of vapour, district heating, district cooling and electricity [15]. 18

21 4.1. Produktionsanläggningar Avfallsförbränningen 1961 byggdes de två första blocken för avfallsförbränning med värmeutvinning vid den nuvarande platsen i Boländerna. Den ånga som framställdes såldes till dåvarande Pharmacias intilliggande anläggningar. Innan dess hade förbränning av avfall skett på platsen under lång tid utan att värmeenergin togs tillvara. Idag, drygt 30 år efter starten, är VVU: s anläggning en av Sveriges största och mest avancerade anläggningar för utvinning av energi ur sorterat avfall. Den består av tre förbränningslinjer, block 1, 3 och 4, (block 2 är avställt sedan 1998) och under våren 2005 tas dessutom en helt ny avfallspanna, block 5, i drift [12]. Avfallsförbränningen producerar idag värme som motsvarar en dryg tredjedel av årsbehovet av värme i Uppsala. Block 5 kommer enligt Vattenfall [13] att öka anläggningens kapacitet väsentligt och det finns flera olika anledningar till att Vattenfall har satsat på en utbyggnad. Deponiförbudet av brännbart avfall gör att det krävs större kapacitet för att ta hand om allt hushålls- och industriavfall. Dessutom ser Vattenfall en ökad efterfrågan av såväl värme som kyla och med en större förbränningskapacitet är det även lättare att säkerställa leveranserna. Då Block 5 tas i drift kommer man dessutom att kunna minska användandet av olja och kol vilket bidrar till en bättre miljö. Den befintliga anläggningen (block 1, 3 och 4) har en förbränningskapacitet på ton sorterat avfall per år. Block 5 kommer att kunna förbränna ytterligare ton/år, vilket alltså ger en total kapacitet på ton avfall/år. Tittar man på effekten för produktion av ånga och värme ligger den idag på 98 MW och beräknas i och med den nya anläggningen att stiga till 173 MW [12]. Ångan som produceras används för att via värmeväxlare värma upp fjärrvärmevattnet. En del av ångan levereras direkt till användare, exempelvis Uppsala Akademiska sjukhus och läkemedelsindustrier.[13]. Samtliga förbränningslinjer innefattar en rökgaskondensering för att maximalt utnyttja energin i avgaserna från avfallsförbränningen. Med hjälp av absorptionsmaskiner uppgraderas värmet från rökgaserna och används till uppvärming av fjärrvärmevattnet. Förhoppningen är nu att dessa absorptionsmaskiner även ska kunna användas för kylproduktion. Då används ånga från förbränningen som drivvärme och värmen från absorbatorn och eventuellt kondensorn kyls bort med hjälp av kyltorn Kraftvärmeverket 1970 inledde Uppsala Kraftvärme (numera Vattenfall Värme Uppsala) och Statens Vattenfallsverk ett samarbete, ur vilket ett till lika delar ägt bolag, Fyriskraft, bildades. Det nya bolagets uppgift var att uppföra, äga och driva kraftvärmeverket i Uppsala köpte Vattenfall AB Uppsala Energi och Fyriskraft [12]. Kraftvärmeverket togs i drift Nettoeffekten då var 230 MW el och 330 MW värme och som bränsle användes tjockolja Eo5. Flera oljekriser under 70-talet gjorde dock att oljepriset sköt i höjden och för att minimera oljeberoendet konverterades kraftvärmeverket 1985 så att även fasta bränslen skulle kunna användas. Sedan 1988 har pannan i huvudsak eldats med torv. Under senare år har även träspån blandats i torven och utgör idag 35 procent av bränslet. Kol och olja används begränsat. [14]. 19

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring UMEÅ UNIVERSITET Projektarbete Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik 2008-03-24 Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring Anna Persson Camilla Svensson Sammanfattning Då användningen

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Energisystem Linköpings universitet Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Elpris för industrier 2 000 MWh/year

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Restvärmeåteranvändning från absorptionsvärmepumpar -

Restvärmeåteranvändning från absorptionsvärmepumpar - ES07007 Examensarbete 20 p Juli 2007 Restvärmeåteranvändning från absorptionsvärmepumpar - en kartläggning av möjligheter och begränsningar vid Vattenfall Värme Uppsala Block 5 David B. O. C. Nord Abstract

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Absorptionskyla i Linköpings energisystem

Absorptionskyla i Linköpings energisystem Absorptionskyla i Linköpings energisystem Kompressorkyla vs absorptionskyla Examensarbete Civilingenjörsutbildning i Maskinteknik, 180 p Linköpings Tekniska Högskola, Vt. 2006 Pauline Ekoff och Johanna

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa fjärrvärmen 215 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag i Sverige som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 13

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Data från 2005 redovisas med beräkningar gällande förbrukade bränslen i kraftvärmeverket (KVV) för värmeproduktion och det totala bränslebehovet. Värden

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen Presentation 2012 Fjärrvärme i Västra Svealand I regionområde Västra Svealand bedriver E.ON Värme verksamhet i sex fjärrvärmenät Verksamheten i Örebro/Kumla/Hallsberg

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Energiformer Omvandling Marknadsutsikte r. M2_ Energiformer Omvandling Marknadsutsikter

Energiformer Omvandling Marknadsutsikte r. M2_ Energiformer Omvandling Marknadsutsikter M2 Energiformer Omvandling Marknadsutsikte r 1 Innehåll 1. // Energiformer 3. // Energimarknadsutsikter 1.1. Definitioner och omvandlingar 3.1. Primärt energibehov 1.2. Typiska egenskaper hos bränslen

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

värmedriven kyla Magnus Rydstrand, Ph.D. Student Viktoria Martin, Assistant Professor Mats Westermark, Professor KTH Forskning och Utveckling 2004:112

värmedriven kyla Magnus Rydstrand, Ph.D. Student Viktoria Martin, Assistant Professor Mats Westermark, Professor KTH Forskning och Utveckling 2004:112 värmedriven kyla Magnus Rydstrand, Ph.D. Student Viktoria Martin, Assistant Professor Mats Westermark, Professor KTH Forskning och Utveckling 2004:112 VÄRMEDRIVEN KYLA Forskning och Utveckling 2004:112

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Miljöpåverkan från fjärrkyla en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp

Miljöpåverkan från fjärrkyla en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGITEKNIK VID UMEÅ UNIVERSITETS TEKNISKA HÖGSKOLA. Miljöpåverkan från fjärrkyla en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp KATARINA

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI FAKTABILAGOR BILAGA 1 (7) Bilaga till energiplan BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI ENERGI OCH EXERGI Energi är ett begrepp som flitigt brukas, och missbrukas, i vardagslivet och i den offentliga debatten. Men vad

Läs mer

Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv

Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv En studie av Stockholms energisystem Sara Larsson & Mårten Nilsson Avdelningen för Energisystem Examensarbete 2008/2009 Institutionen för

Läs mer

Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars

Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars Markus Alsbjer Energisystem Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LIU-IEI-TEK-A 09/00714

Läs mer

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer?

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer? Vill du veta mer? Om du har frågor och funderingar är du alltid välkommen att titta in på goteborgenergi.se eller kontakta vår kundservice på 020-62 62 62. Välkommen! FRÅGOR OCH SVAR OM DIN FJÄRRVÄRME

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet 1 Skapa en nod 2 Lägg till fler noder, ge dem namn och koppla

Läs mer

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

inventering av installerade absorptionskylmaskiner Rapport I 2009:49

inventering av installerade absorptionskylmaskiner Rapport I 2009:49 inventering av installerade absorptionskylmaskiner Rapport I 2009:49 inventering av installerade absorptionskylmaskiner drifterfarenheter och argument för inköp åsa jardeby roger nordman ISBN 978-91-7381-064-7

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar

Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar Öppen fjärrvärme en affärsmodell för återvunnen energi Tillsammans med våra kunder tar vi tillvara på energi som annars går förlorad Vi utvecklar framtidens fjärrvärme

Läs mer

Bristaverket i framtiden

Bristaverket i framtiden September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket

Läs mer

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Andreas Karlsson Energisystem Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LIU-IEI-TEK-G--1/159--SE

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer