CBI s engagemang i område 4

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "CBI s engagemang i område 4"

Lina Öberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN 4.1 Natursten & industrimineral inom Sveaskogs marker i s:a Sverige 4.2 Tekniköverföring till föreskrivande led 4.3 Avjämningsmassor, fästmassor, för vissa kritiska applikationer 4.4 Applikationsteknik: Stenhandboken. Stenhandboken Allmänt Stenhandboken Terminologi och Toleranser Stenhandboken Fasader Stenhandboken Rengöring Utomhus 4.5a Naturstens tekniska egenskapers betydelse för olika applikationer 4.5b Fogar i markbeläggningar 4.6 Mallar för egenkontroll Material resp. utförande 4.7 Goda exempel med natursten inom arkitekturen 4.8 Prisvärda konstruktioner med natursten 4.9 Naturstensmurar i det offentliga rummet 4.10 Internat. harmonisering av standarder & krav, bl.a TK STENAKADEMIEN CBI s engagemang i område 4

2 Industrins erfarenheter påverkar standardiseringsarbetet på EU-nivå ex stenindustrin SIS-TK 508 Natursten TC 246 Natural stones TC 246/WG 2 Natural stones/test methods TC 246/WG3 Natural stones/product standards TC 178/WG2 Paving units/natural stones TC 128/SC8 Roofing products/slates EUROROCK - Workshop

3 MinBaS Varifrån kommer det svenska tyckandet? Industrins representanter Mycket finns samlat i olika häften i Stenhandboken! CBIs forskningskompetens Uppköpare, t ex Stockholm och Malmö stad Europeiskt nätverk, speciellt nordiska kollegor

4 TK 508 Övergripande ansvar, diskussion och slutliga remissvar: Kurt m fl Toleranser, dimensioner och definitioner: Agne Nilsson (ordf.) Provningsmetoder, CE-märkning, statistik: Björn Schouenborg Dessutom deltagande i EUROROC Stone experts workshop 2 ggr per år

Främst markbeläggningsprodukter: Hällar SS-EN 1341 Gatsten SS-EN 1342 Kantsten SS-EN 1343 Sverige initierade revisionen NU! Sista dragning igår, Möte i Paris 15:e dec.

5 Främst markbeläggningsprodukter: Hällar SS-EN 1341 Gatsten SS-EN 1342 Kantsten SS-EN 1343 Sverige initierade revisionen NU! Sista dragning igår, Möte i Paris 15:e dec. Formal vote (FV) i vår Även provningsmetoder: Frostmotstånd (färdig för FV) Frost-salt motstånd (CBI ansvarig) Buktning hos marmor (CBI ansvarig) Fläcktest (CBI ansvarig) Termisk chock, ++

underlätta för de som lägger hällar, gat- och kantsten då det blir en bättre

6 Sveriges stenindustri har varit mkt aktiv och framgångsrik i TC 178/WG2 Marksten av natursten Målsättning: Stenindustrin vill ta sitt ansvar ett steg längre och underlätta för de som lägger hällar, gat- och kantsten då det blir en bättre konstruktion med snävare toleranser. Konkurrerande produkt är betong som har snävare toleranser redan idag.

Här har vi kört fast pga gammal betongstandard med klassning av brottlast knuten till trafiklast.

7 Snävare toleranser innebär kortare tid för läggning och minskad risk för att plattor och kantstenar går sönder. Men hur tjocka skall plattor av olika ytmått vara? Här har vi kört fast pga gammal betongstandard med klassning av brottlast knuten till trafiklast. Framöver jobbar vi för att få fram en relevant dimensioneringsmodell för trafiklaster och krav på marksten med olika grundläggning.

Tillsammans med Finland driver Sverige detta WI.

8 Provningsmetoder Kombination frost-salt Nordiskt klimat i kombination med tösalt, salt från marken eller havet gör att vi behöver en provningsmetod för att bestämma stensorters beständighet i sådan miljö. Tillsammans med Finland driver Sverige detta WI. Rädslan är stor från bl a Frankrike och Tyskland att deras kalkstenar och sandstenar inte kommer att klara testet. Viktigt att vara mkt tydlig med när metoden skall användas/krävas!!

9 Tillbaka till gamla DIN

10 Vad gör vi när vi väl fått fram en metod? Definierar relevanta klimatzoner och exponeringsklasser baserade på nederbörd, fryscykler och typ av konstruktion. Frankrike har delvis detta men endast baserat på temperatur.

11 Provningsmetoder - buktning hos marmor Känner vi alla till! TEAM-projektets metod nu WI och final draft för nationell omröstning klar. (Ny marmor på delar av Nyköping stadshus klarar TEAM-kriterierna)

12 Så här kan det bli om vi väljer utan rätt kunskap MinBaS

13 Men de flesta klarar sig utmärkt!!! Coelga from Russia Brussels Vermont Athens Carrara in Brussels Greenland marble

Från början en Nordtestmetod som vi haft möjlighet att driva fram till europeisk

14 Fläcktest, eller Hur motståndskraftig är stenen mot att man spiller olika saker på ytan? Från början en Nordtestmetod som vi haft möjlighet att driva fram till europeisk standard (snart). Industrins målsättning: Att kunna rekommendera lämplig sten som klarar den tilltänkta miljön utan kemiskt skydd (husbyggaren nr 7/09).

15 Bänkskivor och golv är mest aktuella MinBaS användningsområden för denna metod

Värmechock Rosttest eller Fasadstenstest?

Europeiska nätverk för att fråga om dess relevans.

16 Värmechock Rosttest eller Fasadstenstest? Tidigare en säkerhetsrelaterad metod med krav utgående ifrån byggproduktdirektivet och även EUROCODES för fasadelement. Sverige har inte tidigare använt metoden och drog igång en rundfrågning inom sitt Europeiska nätverk för att fråga om dess relevans. Nu är metoden uppdelad i en metod för att identifiera stensorter som kan rosta och en med det ursprungliga syftet, dvs att undersöka om det finns risk för försämrad styrka vid upphettning. Numer dock till 70 eller 75 C och inte orealistiska T 105 C!

17 Aktuella behov av nya produktstandarder, reviderade sådana och provningsmetoder mm EN 1467:2003, Natural stone - Rough blocks - Requirements EN 1468:2003, Natural stone - Rough slabs - Requirements EN 1469:2004, Natural stone products - Slabs for cladding -Requirements EN 12057:2004, Natural stone products - Modular tiles - Requirements EN 12058:2004, Natural stone products - Slabs for floors andstairs - Requirements EN 12059:2008, Natural stone products - Dimensional stone work - Requirements

Dessutom är det dags att se över takskifferstandarden TC 128/SC8 Vanligaste svenska skiffern och flera norska skiffrar är inte inom den snäva definitionen i produktstandarden.

18 Dessutom är det dags att se över takskifferstandarden TC 128/SC8 Vanligaste svenska skiffern och flera norska skiffrar är inte inom den snäva definitionen i produktstandarden. Det betyder att de inte heller kan CE-märkas. Sannolikt förtäckt handelshinder som legat bakom arbetet. Definitionen av de skiffrar som kan CE-märkas baseras på handelsbeteckning och inte geologiskt namn!!?? Takskiffer som inte går att CE-märka Nu kommer svensk och norsk industri att engagera sig!

19 Behov av nya metoder I samband med ökad import av nya/okända stensorter har även behovet av nya provningsmetoder ökat. Ett exempel är missfärgning Ett annat exempel är fasadstensplattors expansion Ett tredje är sprödhet

Sprödhet hos t ex kantsten och relation till mikrostrukturen Det har varit svårt att etablera en god korrelation mellan slaghållfasthet enligt standard och stenars faktiska sprödhet eller

20 Sprödhet hos t ex kantsten och relation till mikrostrukturen Det har varit svårt att etablera en god korrelation mellan slaghållfasthet enligt standard och stenars faktiska sprödhet eller motståndsförmåga mot fragmentering. Vi undersöker möjligheten att använda Los Angelestalet och/eller Mikrostruktur för att få fram bättre bedömningsunderlag. Stensort LA-tal Mikrosprickor Tossene 34,3 3,0 Evja, grå 38,9 3,0 Bjärlöv 32,1 3,0 Yantai 38,9 8,0 Leizhou 45,2 9,0 Aburrido grey 33,7 5,0 OBS! Ej normerat flisighetsvärde!

21 pren Dimensional Stone Work EN 1341, EN 1342, EN 1343 Gatsten EN 1468 Rough slabs EN 1467 Rough blocks EN 1343 Kantsten EN Natural stone masonry units pren Golv - trappor(inne) pren Golv trappor (ute) pren 1469 vägg-och tak plattor (inne) and cladding SS-EN 1341 Markbeläggnings- Plattor för utomhusbruk pren 1469 Fasadbeklädnad (ute) EN Slate and stone prod. for discontinous roofing På hemmaplan går vi vidare och förtydligar regelverket och våra rekommendationer i nya Stenhandboken Egenskap Provningsmetod/ standard Vidhäftningshållf. x x Frostresistens EN x O O X O x O X Nötningshållfasthet SS-EN 1342 O O pren x x Halkmotstånd pren O O O O Vattenabs. SS O Vattenabs. kapill. EN 1925 O x x Vattenabs koeff. EN x x x x x x X Petrografisk EN O x x x x x X beskrivning Kemisk ytbehandling x Densitet EN O Densitet och öppen porositet EN 1936 O O O O x O O Total/öppen porositet EN O Permeabilitet (vattenånga) EN eller EN ISO x x O O Tryckhållfasthet EN 1926 O O Tryckhållfasthet EN EN Tryckhållfasthet pren O Böj/drag EN O O O O X x O X X O X Termisk chock EN pren O x O X X

22 Samt tar fram mallar och handledning för allt som hör till CE-märkningen Prognosen är att arbetet med en komplett handledning är klar i januari Magnus Döse och jag jobbar med detta just nu. Industrin är också delaktiga som bollplank och remissinstans. Grunden är dock regelverket som anges i produktstandarderna samt internationella rekommendationer, inte minst för ballastindustrin.

23 Det finns jobb kvar men all anledning att se positivt på framtiden. Sverige har lyckats riktigt bra när det gäller påverkan på de nya och reviderade Europastandarder för natursten! Trots fanatiskt, franskt motstånd. Convenor that stayed too long!

Relevanta dokument

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad Stenindustrin från kunskapsuppbyggnad till marknad Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut AB 1 BAKGRUND för stenbranschen inför MinBaS programmen: - Sverige har lägsta per-capita-användning av