Standarder/nya regler

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Standarder/nya regler"

Birgit Eklund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Standarder/nya regler Elisabeth Helsing, CBI CBI Intressentförenings höstmöte

2 Huvudfråga Vad händer med ny betongstandarden SS-EN 206 och uppdateringen av tillämpningsstandarden SS137003? Lite i korthet om vissa andra betongstandarder

3 Hur såg planen ut? SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna var t.o.m. juni 2014 Uppdateringsarbetet med den svenska tillämpningsstandarden SS startade i juni 2013 för att den skulle vara klar och utgiven i juni 2014 Så blev det nu inte!!!!!

4 Varför? Efter ett års arbete och diskussioner var standarden remissad och rent tekniskt färdig i tid. Då kom det formella invändningar och frågetecken från främst SIS: Vad och hur får man skriva i en nationell tillämpningsstandard? Enligt: CENs regler EUs standardiseringsförordning EUs tjänstedirektiv

5 Läget idag Nu har i stort sett alla formella hinder undanröjts och förhoppningsvis kommer SS att ges ut runt nyåret.

6 ...och översättningen av SS-EN 206? På grund av ändrade rutiner hos SIS så kom inte översättningen igång så snart det var möjlig. Nu är den dock på gång och kommer också den förhoppningsvis att vara klar runt nyåret.

7 Viktigare nyheter i EN 206 och SS Ändring i SS-EN 206 eller andra EN-standarder Ändring i SS

8 Ändringar som berör cement I nya versionen av cementstandarden SS-EN ingår sulfatresistenta cement Ny svensk standard för nationella sulfatresistenta cement (NSR) CEM II/A-V och CEM II/A-S (kommer att remissas under våren)

9 Tre typer av ballast av återvunna material Ballast återvunnen ur färsk restbetong (reclaimed washed aggregate) Ballast som tvättats ur färsk betong från den egna produktionen Återanvänd ballast från krossad restbetong (reclaimed crushed aggregate) Ballast av krossad betong från den egna produktionen och som inte använts i byggnadsverk Ballast av återvunna rivningsmaterial (recycled aggregate) Ballast av återvunna byggnadsmaterial som använts i byggnadsverk

10 Olika regler för dessa gäller Restbetongballast får alltid användas upp till 5% av ballastmängden vill man använda mer än 5 % så tillämpas samma regler som för ballast av återvunna rivningsmaterial Ballast av återvunna rivningsmaterial Enbart rekommendationer (informativa) i SS-EN 206

11 Nationella regler om ballast av återvunna rivningsmaterial Kvalitetskrav på två nivåer, typ A och B Undersökning, bestånddelar, renhet, densitet mm Användningen olika för typ A och typ B Olika, för olika exponeringsklasser Som mest (enbart i X0) 50% av den grova ballasten

12 Karakterisering av omgivningen m.a.p risk för alkalisilikareaktioner E1: Torr omgivning skyddad från utvändig fukt E2: Utsatt för utvändig fukt. E3: Utsatt för utvändig fukt plus förvärrande faktorer som - tösalter eller salt från havsvatten - frysning/upptining i vått tillstånd - förhöjda temperaturer i vått tillstånd

13 Alkalisilikareaktivitet hos ballast I miljöer utan risk för alkalisilikareaktion (E1): RILEM AAR-1 rekommenderas för den petrografiska undersökningen I miljöer med risk för alkalisilikareaktion (E2&E3): RILEM AAR-1 eller likvärdig metod ska användas för petrografi Om det finns flinta eller mer än 15% potentiellt reaktiva material krävs provning av ballasten NT Build respektive RILEM metoder Undantag från provning i E2 om alkalihalten i betongen < 3% kg/m 3 eller CEM II - LA eller CEM III - LA (enl. SS134203) används

14 Om inte ballasten klarar provningen kan den aktuella betongen provas! (metod enl CBI rapport 4:92 eller en som är likvärdig)

15 Frostresistens hos ballast Fler möjligheter att påvisa grov ballasts frostresistens Stegvisa krav (klarar man det första kan man skippa efterföljande steg) Första steget vattenabsorption Andra steget provning av ballastens frostresistens Två metoder, en med och en utan salt

16 k-värden för tillsatsmaterial k-värdeskoncept för slagg infört, dock inga värden k-värden för flygaska & silika för användning med CEM II/A Förtydligande av provningsfrekvens för förhöjda k-värden k-värde för silikastoft klass 2 =1

17 Två koncept som kan ersätta k-värdet Konceptet likvärdig prestanda hos betong, ECPC (Provning ska visa att en kombination av tillsatsm.+cement uppfyller samma egenskapskrav som en annan som är nationellt godkänd för en viss tillämpning) Konceptet likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer, EPCC (Provning ska visa att en kombination av tillsatsm.+cement är likvärdigt med ett likvärdigt blandcement och får då jämställas med detta cement)

18 Användning av EPCC likvärdig funktion av bindemedelkombinationer införs Beskrivs i bilaga O (normativ) och P (informativ) Innebär att k-värdet=1 Ska påvisas för ett visst specifikt cement och ett visst specifikt tillsatsmaterial Påvisande av likvärdig prestanda ska göras under tredjepartskontroll En betongtillverkares användning av EPCC ska övervakas av betongcertifieringsorganet Det andra konceptet införs inte nu - kräver stort utredningsarbete

19 Utvärdering av överensstämmelse Utvärdering av konsistens och lufthalt på varje enskilt stickprov istället för ur ett statistiskt perspektiv som idag. Ny normativ text angående bedömningsperiod och antal provningsresultat avseende tryckhållfasthet.

20 Control charts ny alternativ metod för kontroll av överensstämmelse Med hjälp av styrdiagram s.k. Control charts är det tänkt att betongtillverkaren ska kunna styra/kontrollera kvaliteten i betongproduktionen på ett ännu mera rationellt sätt. Provningsresultaten analyseras visuellt och ger indikationer på ickeöverensstämmelse i ett tidigt skede om varningslinjer överskrids. Samma krav på överensstämmelse gäller dock fortfarande!

21 Fibrer fibermängd - kriterier för utvärdering av överensstämmelse identitetsprovning av fiberfördelning Självkompakterande betong SKB-standarden, EN 206-9, nu integrerad i EN 206

22 Användning av cement, tillsatsmaterial mm i exponeringsklasser Mål: Anpassning till ökad kunskap och erfarenheter i Sverige och i omvärlden sedan Problem: Många åsikter när det gäller nivåer för tillsatsmaterial/tillåtna cementtyper Klar tendens: Användning av tillsatsmaterial positivt för motstånd mot kloridinträngning Osäkerhet: Frostresistens vid större mängder tillsatsmaterial Resultat: Fler cement och större andel tillsatsmaterial möjligt i X0, XD- och XS-klasserna - små justeringar i XF-klasserna

23 Användning av cement, tillsatsmaterial mm i exponeringsklasser Alla cement i SS-EN tillåtna i XO Förtydligande om sulfatbeständiga bindemedel Tillämpning av EPCC förutsätts vid stora mängder slagg Förtydligats att det är minsta cementklinkerhalt i bindemedlet som är avgörande Vissa tidigare nationella gränsvärden för cement borttagna handelshinder!

24 Frostresistens Toleranser för lufthalt då frostresistensen bestäms genom provning har specificerats Krav på minsta provyta vid den fortlöpande provningen

25 Vad händer med... SS-EN "Gemensamma regler för förtillverkade betongelement" och dess tillämpningsstandard SS SS-EN "Utförande" och dess tillämpningsstandard SS De nya versionerna av SS och SS som remissbehandlats?

26 Inte mycket! Problem med EN13369 pga anpassning av produktstandarderna till EUs Byggproduktförordning För SS och SS har ifrågasatts av bl.a. SIS p.s.s. SS SS har prioriterats Behöver kanske ses över igen mot bakgrund av de riktlinjer för tillämpningsstandarder som utkristalliserats med hänsyn till innehållet i SS137003

27 Tack för uppmärksamheten!!!

Relevanta dokument

Nyheter i nya SS 137003

Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska