Dagordning. Föräldraråd

Transkript

1 Föräldraråd Dagordning. 1. Välkomna och presentation. Maria Kuusk FC Marie Källvik FA Anne Ravens 1A Åsa Widell 4B Åsa Nyberg 4A Petra Runby FB Patrik Strömsten rektor 2. Syfte med föräldraråd Målet är att ge föräldrar insyn i och möjlighet att påverka alla de frågor som på ett allmängiltigt sätt berör elever och föräldrar. Föräldrarådet bygger på en medveten strävan att hitta lösningar och leda fram till en ökad medvetenhet i hur verksamheten fungerar och styrs. Detta ska i sin tur skapa förutsättningar till bättre beslut och därmed bättre verksamhet. Gruppen är ej beslutande, utan fungerar som rådgivande och behandlar aldrig enskilda elever eller personal. Det är rektors uppgift att samla in mötesfrågor och att kalla till möte. Uppföljning av frågorna sker på kommande möte. Minnesanteckningar skall föras varje gång. Rektorn ansvarar för att ett exemplar anslås i varje klassrum eller sätts i pärm samt skickas till webbmaster för hemsidan. Att vara representant i föräldrarådet. Fånga upp frågor och synpunkter från föräldrar i den klass man representerar. Återkoppla till klassen efter möten. (bortsett från protokoll) Delta på rådets möten och vid förhinder kontakta sin suppleant. 3. Agenda 2011 Nästa möte är torsdagen den 24/3 och vårens sista är torsdagen den 19/5. Höstens träffar inleds tisdagen den 13/9 och fortsätter med onsdagen den 26/10 för att avslutas med torsdagen den 1/ Barn och Utbildningsförvaltningen Patrik gick genom BUF,s övergripande målområden för den kommande femårsperioden. De övergripande områden för perioden är Lärmiljö, Lärandet och dess metoder, Ledarskap och Barn/elevsyn. Förvaltningen skapar utifrån dessa specifika fokusområden och Lillegårdsskolan arbetar nu löpande med att formulera motsvarande dokument för just vår skola utifrån förvaltningens övergripande målområden. 5. Bokslut 2010 Lillegårdsskolan Rektor Patrik Strömsten Brunnegårdsvägen Tel PARTILLE Mobil Mail patrik.stromsten@partille.se

2 Lillegårdsskolan gör för 2010 ett positivt resultat 340 tkr vilket motsvarar samma pengar som vi hade med oss in från Det vill säga att skolan under 2010 gör ett nollresultat och att vi har ett positivt resultat med oss från 2009 in till Lillegårdsskolan mot 2015 Under de senaste 18 månaderna har Partille kommun arbetat med att utveckla fritidshemmen, något vi arbetar engagerat med på Lillegårdsskolan. Under kommande år avser vi fortsatta dem inslagna väg vi påbörjat med samverkan med kringliggande föreningsliv, kulturskola med mera för att göra tillvaron för de barn som har omsorg hos oss så lärande och rolig som möjligt. Under detta läsår har vi också börjat med en kommunövergripande satsning på förskoleklasserna, något vi också hoppas öka kvaliteten ytterligare på vår enhet. På de senaste Arbetsplatsträffarna, såväl som de kommande arbetar vi med Lillegårdsskolans riktning mot 2015 utifrån förvaltningens mål. Vi går grundligt tillväga genom gruppdfiskussioner med återkopplingar mellan träffarna. Avsikten är att det främst skall göra vår verksamhet tydlig, förankrad och väl genomtänkt. Att diskutera nästa gång. Hur skapa nätverk mellan föräldrar och mellan föräldrarskola. 7. Skolreformer Patrik presenterade en del av de största förändringar som berör alla skolformer från och med nästa läsårs början. En sammanfattning av dessa hittar ni i slutet av detta dokument. För ytterligare inblick i detta gå in på 8. Klasskassor Denna fråga som ofta väcker många synpunkter bordlade vi till nästa läsår då skollagen skrivit in en möjlighet till detta vilket torde innebära att Barn- och utbildningsnämnden ser över sitt fattade beslut om klasskassor. 9. Övriga frågor Leksaker med eller ej. Denna fråga hann vi inte med att prata om mer än att frågan har olika karaktär beroende på eleverna ålder och att vi gör olika i olika klasser. Vi tar upp frågan igen nästa gång. Isen Isen har varit problematisk i hela södra Sverige under denna vinter, så även på Lillegårdsskolan. De som på entreprenad sköter om vår skolgård har trots allt varit ganska snabba med sandning och snöröjning. Vi diskuterade den av eleverna väldigt omtyckta isbanan som vi försöker sanda och salta bort men eleverna är duktiga på att få den hal igen. Under denna period har vi förstärkt vuxentätheten i samband med rast och under vissa perioder har det stått en vuxen vid isbanan hela tiden. Maten Vi diskuterad E-ämnen i skolmaten där Patrik lovade lyssna med husmor om detta. Någon förde fram synpunkten att barnen inte får ta så mycket mat de vill. Patrik redogjorde för att vi inte har någon sådan policy utan tvärt om så vill vi att alla skall få äta så mycket de vill. Dock vill vi att man äter enligt tallriksmodellen. Skolan arbetar aktivt för att ha så lite halvfabrikat som det bara är möjligt. Nästa träff tar vi upp ämnet igen och om det är möjligt kommer husmor att finnas med.

3 Frukten Vi pratade om den dagliga fruktstunden men han inte diskutera den mer ingående utan tar upp den igen nästa träff. It-beteende/språk Denna fråga bordlades till nästa träff. Nedskräpning helger. Skolan har ofta besökare under helgerna som skräpar ned rikligt. Skolans vaktmästare börjar tidigt på måndagar och gör som sin första arbetsuppgift att försöka minska spåren efter helgens begivenheter.

4 Ny läroplansstruktur och ny betygskala Regeringen föreslår i sin proposition Tydligare mål och kunskapskrav - Nya läroplaner för skolan en läroplansstruktur med en läroplan för varje skolform. Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner. I de övergripande målen ska de normer och värden samt de generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat efter genomförd utbildning anges. De övergripande målen ska gälla i all undervisning. Kursplanerna ska ange kunskaper i ämnena som undervisningen ska inriktas mot. Syfte Kursplanerna ska inledas med en syftesrubrik. Under den ska syftet med ämnet och målen i ämnet anges. Målen i ämnet ska gälla för alla nio skolår och ska vara av långsiktig och övergripande karaktär med tydligt ämnesfokus. Centralt innehåll Nästa rubrik är centralt innehåll. Det centrala innehållet ska anges för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Kunskapskrav Till kursplanerna ska det finnas kunskapskrav. För årskurserna 3 och 6 ska det anges kunskapskrav för godtagbara kunskaper. För årskurs 3 ska det finnas kunskapskrav för ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik samt för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnesgrupperna. För årskurs 6 ska det finnas kunskapskrav för samtliga ämnen förutom moderna språk. Motsvarande gäller för årskurs 3 och 6 i sameskolan, årskurs 4, 7 och 10 i specialskolan, årskurs 6 och 9 i grundsärskolan och årskurs 9 i träningsskolan. I de skolformer där betyg ges kommer det att anges kunskapskrav i årskurs 9 för betygstegen A, C och E för samtliga ämnen.

5 Ny betygskala Regeringen föreslår i sin proposition En ny betygsskala en sexgradig betygskala. Betygssystemet är i övrigt oförändrat och är även fortsättningsvis kunskapsrelaterat. Den nya betygskalan består av betygstegen A, B, C, D, E och F där A är det högsta betyget och F är det lägsta. För att vara godkänd i ett ämne krävs betyget E. Betyget F är ett betygsteg under godkändnivå. För elever som på grund av omfattande frånvaro inte visat tillräckligt underlag för att det ska vara möjligt att bedöma elevens kunskaper ska inget betyg sättas. Som grund för betygsättningen ska det finnas nationella kunskapskrav för betygstegen A, C och E för årskurs 9. Betyget B respektive D ges i de fall kraven för det underliggande betyget är uppfyllda i sin helhet samt att kraven för det ovanliggande betyget till övervägande del är uppfyllda.

6