Patientsäkerhetsberättelse. Omsorgsnämnden

Transkript

1 Omsorgskontoret Dnr ON Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden 2013 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Bakgrund 3 Ledningssystem 3 Ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning 4 Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits Klagomål och synpunkter 5 Samverkan 5 Socialpsykiatri 6 LSS 6 Redovisning av avvikelser 7 Läkemedelshantering 8 Hygien och smittskydd 9 Munhälsa 9 Rehabilitering 10 Medicinsktekniska produkter 11 Dokumentation och Treserva 11 Delegering 12 Slutord 12 2

3 Bakgrund Kommunen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) inom kommunens särskilda boenden. Varje kommun ska även i dagverksamhet erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. Inom Omsorgsnämndens område finns ca 650 platser i särskilt boende och ca 800 platser för daglig verksamhet. Kraven som ställs i lagstiftningen utgör grunden för den sjukvård som kommunen ska bedriva. Patientsäkerhetslagen ger vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra negativa händelser och vårdskador. Varje vårdgivare som har avtal med Omsorgsnämnden ska redovisa sitt systematiska patientsäkerhetsarbete gällande de sjukvårdsinsatser de utför i sin Patientsäkerhetsberättelse. I berättelsen ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits och redovisning av resultat. Föreliggande Patientsäkerhetsberättelse baseras på Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabiliterings (MAR) utredningar och uppföljning av redovisade uppgifter under 2013 och är en sammanställning gemensamt för verksamheterna inom Omsorgsnämndens område. Ledningssystem 1 Utförarna är vårdgivare och de ansvarar för att säkerställa att resurser och förutsättningar finns för en god vård och säkra sjukvårdsinsatser. Genom ett välplanerat ledningssystem förbättras kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner genom att tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitetskrav och resultat för medarbetare, den enskilde och övriga medborgare. Ledningssystemet bildar en grund och är en förutsättning för att identifiera brister vilket i sin tur skapar ett underlag för systematiskt kvalitetsarbete. Ansvar för patientsäkerheten Vårdgivare Omsorgsnämnden svarar för hälso- och sjukvården inom omsorgen och utgör ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten. Genom upphandling och avtal bedrivs hälso- och sjukvård av kommunal utförare och enskilda privata utförare. Respektive utförare är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som de bedriver. Medicinskt ansvarig sjuksköterska I MAS uppdrag ingår uppföljning och tillsyn över att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområden samt att utveckla den kommunala hälso- och sjukvården med hög kvalitet och patientsäkerhet i fokus. MAS ansvarar för att det finns riktlinjer för hälso- och sjukvård och att rutiner gällande läkemedelshantering och delegering är säker och välfungerande. MAS anmäler enligt lex Maria till Inspektion för vård och omsorg (IVO) på delegering från nämnden. Ett av MAS verktyg för att styra och utveckla hälso- och sjukvården är kommunens riktlinjer för hälso- och sjukvård som finns på 1 SOSFS 2011:19 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3

4 kommunens webbsida. Ett annat verktyg för styrning är information och nyheter som kontinuerligt läggs ut på webbsidan. Medicinskt ansvarig för rehabilitering Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering får en arbetsterapeut eller fysioterapeut/ sjukgymnast fullgöra uppgiften som medicinskt ansvarig för detta område. Sedan juni 2013 finns MAR i Linköpings kommun med tillhörighet på Omsorgskontoret och med koppling till Kvalitets och utvärderingskontoret. I MAR uppdraget ingår uppföljning och tillsyn över att patienter får en säker och ändamålsenlig rehabilitering av god kvalitet inom kommunens ansvarsområden samt att utveckla den med hög kvalitet och patientsäkerhet i fokus. MAR ansvarar för att det finns riktlinjer för rehabilitering och att rutiner gällande delegering är säkra och ändamålsenliga. MAR ansvarar för att rutiner finns gällande medicintekniska produkter vilka beskriver en säker och ändamålsenlig hantering av dessa samt har anmälningsplikt vid olycka/ tillbud. MAR anmäler enligt lex Maria till IVO på delegering från nämnden. Ett av MAR verktyg för att styra och utveckla rehabiliteringen är kommunens riktlinjer för hälso- och sjukvård som finns på kommunens webbsida. Ett annat verktyg för styrning är information och nyheter som kontinuerligt läggs ut på webbsidan. Verksamhetschef Verksamhetschef i respektive verksamhet ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt leder verksamheten i enlighet med lagstiftningen. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. I uppdraget ingår att ansvara för att alla medarbetare har kännedom om de rutiner och riktlinjer som finns i verksamheten för att en god patientsäkerhet ska upprätthållas. Verksamhetschef ska tillse att varje medarbetare har relevant utbildning och kompetens för att kunna utföra sitt arbete. Hälso- och sjukvårdspersonals ansvar Den legitimerade personalen och den omvårdnadspersonal som mottagit delegering, för uppgifter som de enbart har reell kompetens för, är skyldig till att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och ansvara för att utföra sitt arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, lagar, riktlinjer och rutiner. Risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska personalen rapportera. De ska även medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Struktur för uppföljning Vårdskador, risker och tillbud registreras av verksamheterna i avvikelsemodul Treserva och redovisas till nämnd årligen. Samtliga verksamheter redovisar lokal läkemedelsinstruktion där det framgår rutiner för hanteringen och ansvarsfördelningen gällande läkemedelshanteringen. MAS/MAR genomför utredningar och följer upp allvarliga händelser och anmäler till IVO vilket redovisas för nämnden kontinuerligt. 4

5 Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits 2013 Vid allvarliga händelser har verksamheterna, på begäran av MAS, redovisat vidtagna åtgärder. Händelseanalys genomförs i respektive verksamhet vid allvarlig händelse. Befintliga hälso- och sjukvårdsriktlinjer har reviderats och nya har upprättats. Utbildning från landstinget gällande handhavande och skötsel av kateter har erbjudits till sjuksköterskor. Verksamheterna har ålagts att utföra egenkontroller gällande dokumentation och utifrån resultatet vidta nödvändiga åtgärder. Förberedelse inför hemsjukvårdsreformen har utförts med deltagande i olika arbetsgrupper i samverkan med länets övriga kommuner och landsting samt anpassning och justering av kommunens hälso- och sjukvårdsriktlinjer. MAR har under året utfört en första inventering av rehabiliteringen i kommunen och påbörjat verksamhetsuppföljningar tillsammans med Kvalitets och utvärderingskontoret. Verksamhetsuppföljningarna berör sjukgymnastbemanning hos en utförare samt kvalitetsledningssystem hos en annan utförare. En övergripande verksamhetsuppföljning gällande Linköpings kommuns rutin för Medicintekniska produkter, MTP, påbörjades under hösten av MAR och Äldreombudsman. Klagomål och synpunkter Gemensam rutin för klagomål och synpunkter finns på kommunens hemsida samt i en informationsbroschyr. Berörd verksamhetschef utreder klagomål och synpunkter och ansvarar för att den som klagat får återkoppling inom sju dagar. Inget klagomål gällande HSL har rapporterats Samverkan I patientsäkerhetsarbetet ingår hur samverkan sker med andra aktörer och vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i avtal, samverkansdokument och rutiner. I avtalet 2 mellan kommunen och Närsjukvården regleras läkarmedverkan i kommunala särskilda boenden. Det åligger verksamhetscheferna vid särskilt boende och respektive vårdcentral att träffas årligen för att följa upp avtalet. Avtal mellan kommunen och landstinget gällande uppsökande verksamhet avseende munhälsobedömningar för personer som omfattas av tandvårdsreformen. Gemensamma rutiner med landstinget är upprättade för personer i särskilt boende som är anslutna till landstingets avancerade hemsjukvård (LaH). I Linköpings kommun finns ett Hjälpmedelsråd där rehabiliteringspersonal och verksamhetschefer från olika utförare finns representerade. I hjälpmedelsrådet diskuteras aktuella frågor inom området samt att särskilda prövningar hanteras. Under året har ett flertal protokollförda möten hållits. 2 Avtal mellan kommun och landsting avseende läkarmedverkan i särskilt boende. 5

6 MAR har under året medverkat i ett flertal möten med landstingets strategiska arbetsgrupp gällande fysisk aktivitet. MAR har inom ramen för hemsjukvårdsprojektet medverkat i tre arbetsgrupper: rehabilitering, hjälpmedel samt vårdplanering. I samband med Hemsjukvårdsreformen beslutades att länets kommuner och Landstinget i Östergötland skulle ha en länsgemensam hjälpmedelsleverantör samt ett länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning. MAR och planeringsledare från Omsorgskontoret har medverkat i framtagandet av förslag på länsgemensamt regelverk gällande hjälpmedel. Planeringsledare har i samverkan med länsgemensam arbetsgrupp medverkat i framtagande av förfrågningsunderlag gällande länsgemensam upphandling av hjälpmedel. Avtal mellan kommunen och Patientnämnden, Landstinget i Östergötland, gällande rapportering om vårdskador och klagomål. Inga ärenden under 2013 har behandlats. MAS-nätverket, ett nätverk där länets samtliga MAS och MAR deltar i regelbundna träffar. Länsövergripande samverkansprojekt bedrivs gällande Nationellt fackspråk. gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur, ICF. Länsövergripande samverkansprojekt i syfte att införa Nationell patientöversikt (NPÖ) pågår. Socialpsykiatri Enligt psykiatrireformen som trädde i kraft 1995 ansvarar landstinget för aktiv psykiatrisk vård och specialinsatser medan övrig vård ansvarar kommunen för upp till läkarnivå. Personer med olika psykiatriska diagnoser behöver stöd och hjälp med medicinering, behandlingar och kontakter med sjukvården. Dagtid har utförarna stationerade sjuksköterskor i verksamheterna som känner de boende och personal och har tidsutrymme för delegering och uppföljning. Inom missbruksvården har flera av utförarna slutit avtal med primärvården som ansvarar för medicinering och delegering. Genom att sjuksköterskorna är stationära i respektive boende bidrar det till att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet dagtid. LSS I bostäder för funktionsnedsatta finns personer med varierande grad av funktionsnedsättning där några är mycket vårdkrävande och behöver tillgång till läkemedel, medicinteknisk utrustning och personal dygnet runt. Åldrarna på de boende varierar mellan 5-88 år. Avtal mellan Omsorgsnämnden och Leanlink reglerar sjuksköterskeinsatser för samtliga verksamheter inom LSS. Det finns 4,85 årsarbetare sjuksköterska som ansvarar för ca 70 verksamheter, ca 360 brukare samt daglig verksamhet. MAS bedömer att sjuksköterskorna inte har förutsättningar att följa de av MAS utfärdade hälso- och sjukvårdsriktlinjer. Sjuksköterskorna prioriterar det patientnära arbetet på bekostnad av att dokumentationen blir bristfällig, att omsorgspersonalen inte erhåller den handledning som behövs samt att hanteringen av delegeringar brister gällande utbildning och uppföljning vilket kan skapa risker för patientsäkerheten. Omsorgspersonal utför den basala omvårdnaden och bedömer när sjuksköterskan 6

7 ska konsulteras vilket leder till ett stort ansvar för omsorgspersonalen att bedöma och rapportera när någon blir försämrad. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är utförare som ansvarar för hälso- och sjukvård vårdgivare och ska därmed också förfoga över sjuksköterskeresurser. Det pågår ett arbete med omorganisation i form av fördelning av sjuksköterskeresurser på samtliga utförare inom LSS och i det arbetet behöver tidsutrymmet för sjuksköterskorna beaktas för att upprätthålla patientsäkerheten. MAS planerar att utföra en fördjupad uppföljning av hur hälso- och sjukvårdsinsatserna utförs inom LSS-området för att erhålla ett underlag för förbättringsarbete. Redovisning av avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt Patientsäkerhetslagen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska till vårdgivaren rapportera händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av händelsen och att med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. Antal rapporteringar har ökat från föregående år, se tabell 1. Tabell 1 Rapporterade avvikelser Händelse Läkemedelsavvikelser Fallolyckor 16 37* 106 Övriga avvikelser Totalt *Endast allvarliga fallolyckor rapporterade Läkemedelsavvikelser Av 273 rapporterade läkemedelsavvikelser bedömdes en som risk för allvarlig skada se tabell 2. Den allvarliga läkemedelsavvikelsen ledde inte till någon konsekvens för den enskilde men har ändå bedömts som allvarlig då det utgör risk för allvarlig skada. Mindre skada bedöms när patienten fått mindre och inte allvarlig konsekvens t.ex. fått ett avbrott i sin behandling, extra blodprovstagning vid missad Warantablett eller smärtgenombrott vid missad tablett. Tabell 2 Läkemedelsavvikelser fördelat per konsekvens Konsekvens Ej bedömd Ingen skada Mindre skada Risk allvarlig skada 2 1 Totalt

8 Exempel på avvikelser gällande läkemedelshantering är; doser som inte överlämnats, förväxling av läkemedel och feldoserat läkemedel. Den vanligaste orsaken till att avvikelser sker är att personalen inte följer de rutiner som verksamheten har upprättat. Det är verksamhetschefens ansvar att personalen följer och har förutsättningar att följa rutinerna för att en god och säker vård ska upprätthållas. Verksamheterna har registrerat i Treserva vilka åtgärder som vidtagits med anledning av avvikelserna ex arbetsplatsdiskussion, enskilda samtal med de personer som inte följt rutinerna, återkallade delegeringar och justering av rutiner. Långsiktiga förbättringar har varit att förtydliga rutiner angående signeringslistor, information och återförande av åtgärdsplaner till personalen. Fallolyckor Innan 2013 rapporterades endast allvarliga fallolyckor till MAS medan fallolyckor utan skada rapporterades och hanterades internt i verksamheten. I samband med att ny rapporteringsrutin infördes slutet av år 2012 ska samtliga fallolyckor rapporteras i Treserva avvikelsemodul. Med anledning av att en del verksamheter inte är förtrogna med rutinen att alla fallolyckor ska rapporteras finns det ett mörkertal. Fall med mindre skada (ex blåmärke, skrapsår) var under perioden 20. Antal fall med allvarlig skada var två. Verksamheterna är ansvariga att riskbedöma brukarna gällande fall och vidta nödvändiga åtgärder. Tabell 3 Fallolyckor fördelat per konsekvens Konsekvens Ej bedömd 6 33 Ingen skada Mindre skada Allvarlig skada 2 2 Totalt Övriga händelser Övriga händelser som brist i arbetsrutiner, kompetens och bemanning har ökat något jämfört med 2012 se tabell 1. Kommentarer Antalet rapporterade avvikelser har ökat från föregående år. Vad denna ökning beror på går inte att fasställa säkert men en förklaring är att verksamheterna har blivit bättre på att rapportera fallolyckor samt att omsorgspersonalen i vissa verksamheter fått möjlighet att rapportera avvikelser i Treserva avvikelsemodul. Andra kommuner som infört IT-system gällande avvikelserapportering vittnar om liknande ökning av antal avvikelserapporter. Under 2014 kommer arbetet fortsätta med att ge omsorgspersonal tillgång till Treserva vilket troligtvis kommer att leda till en ytterligare ökning av antal avvikelserapporter. Det är viktigt att poängtera att det i sig inte är negativt att antalet rapporterade avvikelser ökar. Snarare ska det ses som en del i förbättrat kvalitetsarbete då det sannolikt finns ett mörkertal på icke rapporterade avvikelser. 8

9 Verksamheterna ska arbeta med rutiner för att förebygga negativa händelser. Varje vårdgivare ska, med hjälp av underlag från avvikelserapporteringen, arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet som redovisas i deras respektive Patientsäkerhetsberättelse och vad som framgår av deras ledningssystem. Avvikelser som rapporteras av personalen ska verksamhetschefen konsekvensbedöma och om de bedöms som allvarliga ska MAS meddelas snarast. Avvikelser som inte är bedömda (se tabell 2 och 3) beror på att verksamhetscheferna inte följt kommunens riktlinje Avvikelsehantering och det systematiska kvalitetsarbetet där det framgår: Verksamhetschefen ansvarar för bedömning, utredning, åtgärder och återföring samt uppföljning (manual 602). MAS ser allvarligt på att verksamhetscheferna inte har bedömt samtliga avvikelser, eftersom det innebär att avvikelser inte blir hanterade korrekt. MAS/MAR och Kvalitets- och utvärderingskontoret kommer vid verksamhetsuppföljning bevaka hur respektive vårdgivare arbetar med det systematiska patientsäkerhetsarbetet. MAS kommer även informera samtliga verksamhetsansvariga om bristerna i avvikelsehanteringen och ställa krav på att de följer kommunens hälso- och sjukvårdsriktlinjer. Läkemedelshantering Kommunens riktlinjer för läkemedelshantering och de lokala rutinerna ska vara väl kända av all berörd personal vilket ingår i verksamhetschefens ansvar. Strategin för att säkra läkemedelshanteringen är att samtlig personal följer kommunens riktlinjer, att utförarna har avtal med externa granskare som kontrollerar läkemedelshanteringen och att de lokala instruktionerna är korrekt upprättade och följs. Rutinerna för hanteringen och ansvarsfördelningen gällande läkemedelshantering har redovisats till MAS av respektive verksamhet. I ett samarbete mellan landsting och länets kommuner har en ny rutin påbörjats för att följa Socialstyrelsens läkemedelsföreskrift gällande läkemedelsgenomgång vars syfte är att optimera läkemedelsanvändning. Hygien och smittskydd I hälso- och sjukvårdslagen anges att vården skall vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. Att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktig del i kvalitetsoch säkerhetsarbetet i alla former av vård och omsorg. I det dagliga vårdarbetet finns risk för smittspridning. Riktlinjer för basala hygienrutiner finns i kommunens hälso- och sjukvårdrutiner. I förfrågningsunderlag har krav på egenkontroller avseende följsamhet till basala hygienrutiner skärpts fr.o.m Munhälsobedömningar Uppsökande verksamhet med bedömning av munhälsan ska bedrivas bland de personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och de som har ett omfattande behov av vård och omsorgsinsatser som kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för. Kommunen har avtal med Landstinget som upphandlar den uppsökande verksamheten. Munhälsobedömningar (MHB) hos personer i särskilt boende kräver samarbete mellan tandvårdsutförarna och vårdpersonalen. För boende i särskilt boende utfärdas intyg som berättigar den enskilde till ett tandvårdsintyg för 9

10 munhälsobedömning. Enligt avtalet ska personalen medverka vid munhälsobedömningen. Personalen skall ges möjlighet att delta i den utbildning som utföraren av munhälsobedömningar ger. Tabell 4 visar resultatet av besökta boendeenheter, utförda MHB och andel utbildad personal i kommunen. I resultatet ingår även äldreomsorgens särskilda boenden. Det är inte alla som bor i särskilt boende som behöver uppsökande tandvård, då de har privat tandvård på mottagning. Andelen utförda MHB står i relation till andelen berättigade, personer i livets slutskede är undantagna. Tabell 4. Avser alla särskilda boende Andel besökta Antal utförda ÅR boendeenheter MHB Andel utbildad personal % 53 % 30 % % 100 % 34 % % 98 % 42 % % 95 % 67 % Minskning av antal utförda MHB beror på att personen inte alltid finns på boendet vid besöket. Deltagandet bland omsorgspersonalen vid utbildningarna i munvård har ökat. Orsaker som redovisats att inte fler personal deltagit i utbildning är att de flesta erhållit utbildning tidigare år. Under 2013 har sex avvikelser gällande utbildning och fem gällande munhälsobedömningar rapporterats. Rehabilitering Socialstyrelsens definition av rehabilitering lyder: insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (SOSFS 2008:20). Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade i samband med sådan hälso- och sjukvård som omfattas av kommunens ansvar. Samtliga patienter som har behov av rehabilitering i form av sjukgymnastiskbehandling eller arbetsterapeutisk behandling ska erbjudas detta av verksamheten. Behandlingen ska föregås av en arbetsterapeutisk och eller sjukgymnastiskbedömning där problem identifieras, mål formuleras samt en planering av åtgärder. Informationen ska dokumenteras i en vårdplan/ rehabiliteringsplan i Treserva. En bedömning ska utföras i samband med inflyttning och vid behov om det inte är uppenbart obehövligt. Vårdplanen/ rehabiliteringsplanen ska syfta till att tillgodose individens rehabiliteringsbehov samt säkra att rehabilitering blir en naturlig del i vårdtagarens/ patientens vardag. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska instruera omsorgspersonalen i ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt samt i aktuella patientärenden instruera/ delegera rehabiliteringsåtgärder. Ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt kännetecknas av att den enskildes förmåga tillvaratas samt att stöd ges för att bibehålla och utveckla funktioner och aktivitetsnivå. Detta ska ske utifrån individuella förutsättningar och önskemål så att individen kan uppnå goda levnadsvillkor och sträva efter ett självständigt liv. Verksamhetscheferna hos respektive utförare är ytterst ansvarig för att patienterna erhåller sin rehabilitering. 10

11 Hjälpmedel/ medicintekniska produkter, MTP Kommunen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet. Kommun och landsting ansvarar för att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vad som kan tillhandahållas. MedNet är kommunens huvudsakliga leverantör av medicintekniska produkter och Hjälpmedelscentrum levererar en mindre andel hjälpmedel. Medicintekniska produkter kan förskrivas som ett led i rehabiliteringen för att kompensera nedsatt funktion eller aktivitetsbegränsningar eller för att förebygga komplikationer. Det är viktigt att hjälpmedelsförskrivningen är en integrerad del i rehabiliteringsprocessen och inte en isolerad åtgärd som ersätter annan behandling. Detta innebär att förskrivaren bör ta ställning till om behov finns av andra rehabiliteringsinsatser, vilka på ett bättre sätt kan bidra till en förbättrad funktions- och aktivitetsförmåga innan förskrivning av hjälpmedel sker. I Linköpings kommun förskrivs hjälpmedel i samtliga särskilda boenden inom omsorgsnämndens ansvarsområde av arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställda i Kommunrehab. Förskrivningarna sker utifrån brukarens behov och till stora delar följs Landstingets regelverk gällande förskrivning av hjälpmedel. I Linköpings kommun finns utarbetade rutiner för ansvar gällande kontroll och underhåll av medicintekniska produkter. De skall användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna skall provas ut individuellt av arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska och det skall dokumenteras i journalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Dokumentation och Treserva Verksamheterna har ålagts att utföra egenkontroller gällande dokumentation och utifrån resultatet vidta nödvändiga åtgärder. Egenkontrollen visade på brister i dokumentationskunskap och brister i följsamhet till riktlinjer gällande dokumentation i Treserva. Resultatet av redovisade egenkontroller har medfört justering av kommunens utbildning gällande HSL-modulen i Treserva. Workshops i dokumentation kommer erbjudas för att säkerställa dokumentationen. Del 1 i införandet av Nationellt fackspråk är genomfört med obligatorisk utbildning för samtlig legitimerad personal. Nationell patientöversikt som konsument är infört och samtlig legitimerad personal har erhållit utbildning. Införandet av dokumentationsstöd för omsorgspersonal, genomförandewebben, etapp 1 påbörjades Utbildningsinsatser i Treserva för legitimerad personal inför Hemsjukvårdsreformen har genomförts. Utbildningen för legitimerad personal enligt PM3 modellen, dvs. legitimerad personal utbildar kollegor, har påbörjats. Delegering 11

12 Enligt Socialstyrelsens föreskrift 3 finns möjlighet för legitimerad personal att delegera hälso- och sjukvårdsinsatser till annan personalkategori med reell kompetens. Delegeringsförfarandet ska följa kommunens hälso- och sjukvårdsriktlinjer, som bygger på Socialstyrelsens delegeringsföreskrift, som innefattar utbildning, skriftligt kunskapstest, uppföljning och handledning. Verksamhetschefen ansvarar för att riktlinjen följs och att personalen har kompetens att ta emot delegering. Delegeringsbeslutet är personligt och kan innehålla flera olika delegerade arbetsuppgifter. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer eller slentrianmässigt. Delegeringsbeslutet skall omprövas minst en gång per år eller när omständigheterna påkallar det och omedelbart återkallas om det inte längre är förenligt med god och säker vård. Inom LSS förkommer ett stort antal delegerad personal som utför hälso- och sjukvårdsinsatser. Inom LSS finns det delegeringsbeslut fördelade på 4,85 åa vilket betyder att en sjuksköterska ansvarar för orimligt många delegeringsbeslut hos olika utförare i särskilt boende och dagverksamheter. MAS anser att sjuksköterskor inom LSS inte har förutsättningar att följa Socialstyrelsens föreskrift och kommunens riktlinjer gällande delegeringsförfarandet vilket kan innebära en risk för patientsäkerheten. Att hälso- och sjukvårdsinsatser inte ska bygga på delegering framkommer även i SOSFS 1997:10 och i Socialstyrelsens tillsynsrapport 4 där det även framkommer att uppföljning av anmälningar inom hälso- och sjukvården visat att avvikelser vid läkemedelshantering i de flesta fall berott på brister vid delegeringsförfarandet. Socialstyrelsen skriver i sin rapport att omfattande användning av delegering tyder på att det i verksamheten inte finns personal med den kompetens som behövs för att förmedla god vård och bör därför leda till att personalstrukturen ses över. Under vissa omständigheter kan det dock vara fördelaktigt ur såväl vårdgivares som patienters perspektiv att överlåta hälso- och sjukvårdsuppgifter, när det är förenligt med kravet på god och säker vård, ex. för att upprätthålla personalkontinuiteten kring brukaren. MAS behöver tillsammans med verksamhetsansvariga se över om det är nödvändigt att inneha ett så stort antal delegeringsbeslut inom LSS området. I kommande organisationsändring gällande sjuksköterskornas tillhörighet behöver tidsutrymmet för sjuksköterskorna beaktas för att upprätthålla patientsäkerheten. Slutord Det finns upparbetade, lättillgängliga och kvalitetssäkrade riktlinjer och rutiner, nationella kvalitetsregister, instrument och verktyg för att säkra vården och det är respektive verksamhetschefs ansvar att varje medarbetare har förutsättningar och möjligheter att följa dessa. Genom att följa upp och kvalitetsbedöma de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs kan verksamhet och kompetens hela tiden utvecklas. Brister som åtgärdas kontinuerligt bidrar till att förbättra kvaliteten i den kommunala sjukvården. Att förebygga vårdskador minskar onödigt lidande och ger kommunen lägre kostnader på sikt. 3 SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård 4 Socialstyrelsen (2011b) Tillsynsrapport 2011 Hälso- och sjukvård och socialtjänst. (s ) Stockholm 12

13 Av de studiebesök och uppföljningar som utförts av MAR framkommer faktorer vilka skulle kunna påverka patientsäkerheten såsom bemanningen av rehabiliteringspersonal samt den modell som Linköpings kommun har valt gällande förskrivning av medicintekniska produkter/ hjälpmedel. MAR kommer därför under 2014 att utföra en fördjupad inventering av rehabiliteringsområdet som kan utgöra underlag för ställningstagande till vilka åtgärder som behövs för att säkerställa patientsäkerheten inom rehabiliteringsområdet. Förfrågningsunderlagen behöver ses över gällande rehabilitering. Hemsjukvårdsreformen införs januari 2014 vilket innebär att kommunen ställs inför nya utmaningar. Uppföljning sker i samband med verksamhetstillsyn och upprättande av års Patientsäkerhetsberättelse. 13