VA-planering. Del 1 VA-översikt - Del 2 VA-policy - Del 3 VA-plan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX

Transkript

1 VA-planering Del 1 VA-översikt - Del 2 VA-policy - Del 3 VA-plan 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX

2 VA-Planering 2014 VA-översikt Del 1 VA-översikt - Del 2 VA-policy - Del 3 VA-plan Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX VA-policy Del 1 VA-översikt - Del 2 VA-policy - Del 3 VA-plan Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX VA-plan Del 1 VA-översikt - Del 2 VA-policy - Del 3 VA-plan Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX Del 1 Det första steget är att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en VA-översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida utveckling och behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. VA-översikten ingår som ett underlag i Översiktsplanen. Del 2 I det andra steget fastställs strategiska vägval, riktlinjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder i en VA-policy. VA-policyn är ett viktigt styrdokument i arbetet med VA-planen och med Översiktsplanen som helhet. Del 3 I det tredje steget tas den kommunala VA-planen fram utifrån VA-översikten och VA-policyn. Den består av flera delplaner med en direkt geografisk koppling. VA-planen antas av kommunfull-mäktige. 2

3 Syfte En VA-plan ger en heltäckande långsiktig planering för hela kommunen både inom och utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. Medverkande tjänstemän Kennert Gustafsson Samhällsbyggnadschef Sävsjö kommun Maria Lund Teknisk chef Sävsjö kommun Folke Mökander Miljösamordnare Sävsjö kommun Karolina Rellme Exploateringsingenjör Sävsjö kommun Maria Thulin Miljö- & byggchef Sävsjö kommun Marcus Tingvall VA-chef Sävsjö kommun Alexander Björkegren VA projektledare Sävsjö kommun Bennie Gunnarsson GIS chef Sävsjö kommun Maria Toll Administratör Sävsjö kommun 3

4 Innehållsförteckning Del 1 VA-översikt VA verksamhetsområden 7 Sävsjö 8 Vrigstad 9 Stockaryd 10 Rörvik 11 Hultsjö 12 Nya Hjälmseryd 13 Hultagård 14 Allgunnaryd 15 Vallsjön 16 Omvandlingsområden 17 Ekeby 17 Vatten 18 Kommunala vattenverk 19 Allmänna vattentäkter 20 Enskilda vattentäkter 20 Kvalitetspåverkan 21 Kalkningsprogrammet 21 Jordbruk 22 Miljökvalitetsnorm 23 Ekologisk status sjöar 24 Ekologisk status vattendrag 25 Kemisk status grundvatten 26 Avlopp 27 Enskilda avlopp 27 Inventering 28 Kommunala reningsverk 29 Dagvatten 30 Sävsjö 31 Vrigstad 33 Stockaryd 35 Rörvik 36 4

5 Innehållsförteckning Del 2 VA-policy Förord 37 Målsättningar 38 Strategier 39 I väntan på allmän VA-anläggning 41 5

6 Innehållsförteckning Del 3 VA-plan Utvidgning av allmänna VA-anläggningars verksamhetsområde Övergångsbestämmelser i väntan på allmänn VA-anläggningen 43 Långsiktigt hållbar vattenförsörjning för allmänna VA-anläggningar 44 Sävsjö 44 Vrigstad 45 Stockaryd 45 Hultsjö 46 Rörvik 46 Nya Hjälmseryd 46 Hultagård 46 Åtgårder för upprätthållande av VA-anläggningens funktion och standrad Generellt 47 Sävsjö 48 Vrigstad 48 Stockaryd 49 Rörvik 49 Hultsjö 50 Nya Hjälmseryd och Allgunnaryd 50 Hultagård 50 Enskilda va-anläggningar 51 Kvalitetspåverkan på vatten 52 6

7 Del 1 VA-översikt VA-verksamhetsområden I Sävsjö kommun finns kommunal vatten- och avloppsförsörjning inom nio områden. Uppskattningsvis är ca 76 % av befolkningen ansluten till kommunal vatten- och avloppsanläggning. De kommunala vatten- och avloppsanläggningarna ägs av Sävsjö kommun som är VA-huvudman. Vad är ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp? Ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen skall ske genom kommunala VA-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller, Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VA-huvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl VA-huvudman som fastighetsägare har rättigheter och skyldigheter. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och det skall tydligt framgå vilka fastigheter som ingår. Vad innebär det för en fastighet att ligga inom ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp? VA-huvudmannen är skyldig att förse samtliga fastigheter inom ett verksamhetsområde med vatten- och avloppsförsörjning om fastigheten har behov av detta. Fastigheter för bostadsändamål anses t.ex. alltid ha behov av vatten och avlopp. Inom ett verksamhetsområde för VA har en fastighetsägare inte möjlighet att välja om fastighetens vatten- och avloppsförsörjning skall ske via den kommunala VA-anläggningen eller enskilda (egna) VA-anläggningar. Försörjningen skall ske via den kommunala VA-anläggningen och nyetablering av enskilda VA-anläggningar godkännas inte. Endast i undantagsfall kan befintliga enskilda VA-anläggningar godkännas. Inom ett verksamhetsområde för VA är fastighetsägaren skyldig att betala avgifter för vatten- och avloppsförsörjningen. Kommunfullmäktige beslutar om vilka avgifter och bestämmelser som gäller genom fastställande av VA-taxa och Allmänna bestämmelser för brukandet av kommunens allmänna Vatten- och Avloppsanläggning (ABVA). Det är endast inom verksamhetsområde för VA som vattentjänstlagen, VA-taxa och ABVA gäller. Vad innebär det för en fastighet att ligga utanför ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp? Kommunen har ingen skyldighet att förse fastigheter utanför ett verksamhetsområde med vatten och avlopp. Det innebär att fastigheter utanför ett verksamhetsområde för VA måste anlägga enskilda VA-anläggningar för vatten- och avloppsförsörjning enligt gällande lagstiftning. Vill en fastighetsägare ha kommunal VA-försörjning trots att fastigheten ligger utanför ett verksamhetsområde kan anslutning ibland erbjudas. Förutsättningen är att anslutning är VA-tekniskt möjligt och att tillräcklig kapacitet finns i befintliga VAanläggningar. De kommunala VA-anläggningarna är dock oftast dimensionerade för att enbart klara VA-försörjningen inom ett fastställt verksamhetsområde. 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 Omvandlingsområde Ekeby Området Ekeby vid Ärnanäsasjöns sydöstra strand har under senare år successivt ändrat karaktär från ett område med fritidsboende till mer permanentboende. Det ökade nyttjandet av området ställer högre krav på VA hanteringen i området och på sikt är en kommunal VA-lösning den mest hållbara. 17

18 Vatten Rent vatten är en förutsättning för allt liv och vatten är en del av kretsloppen. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och kommer från både grund- och ytvatten. VA-enheten svarar för drift, underhåll och förnyelse av kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Utanför de kommunala verksamhetsområdena får man vatten från egna brunnar och avloppsvattnet renas i enskilda avloppsanläggningar. Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Det är därför viktigt att vårda och hushålla med vattentillgångarna för att få en långsiktig och säker vattenanvändning. För att nå god ekologisk status i sjöar och vattendrag behöver vi komma tillrätta med försurnings- och övergödningsproblem, minska spridningen av miljöavgifter och skydda vattenlevande djur och växter. För att nå god grundvattenstatus behövs skyddsområden för större vattentäkter och geologiska formationer som är viktiga för grundvattenbildning. Vatten- och avloppshanteringen i Sävsjö kommun sker i kommunal regi. VAverksamheten i Sävsjö kommun drivs av Tekniska förvaltningens VA-enhet. Sävsjö kommun har sju vattenverk, åtta avloppsreningsverk och ett 20-tal pumpstationer. Tillsyn och underhåll av dessa anläggningar, ca 3000 vattenmätare och ca 30 mil vatten, avlopps- och dagvattenledningar samt familjebadet i Sävsjö sker av sex drifttekniker som arbetar inom olika geografiska områden. 18

19 Kommunala vattenverk ORT Sävsjö Vrigstad Stockaryd Hultsjö Nya Hjälmseryd Rörvik Hultagård Vattentäkt Vallsjön/Ytvatten Grundvatten Ärnanäsasjön/Ytvatten Grundvatten Grundvatten Allgunnen/Ytvatten Grundvatten Rening M+pH1+KF+pH2+SF+K +UV ph3+uv ph3+kf+cf+ph5+uv+ ph4+k UV+S+ UV ph4+l+sf+af +ph4+uv ph3+kf+cf+ ph5uv+ph4+k ph4+af+uv+ ph4+uv Lågreservoar volym 400 m m m 3 30 m 3 30 m m 3 60 m 3 Högreservoar volym m 3 Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Kända brister Igensättning kalkberedn. Högreservoarens btg Skyddsområdet eventuellt inaktuellt pga direktinfiltration från sjön Enligt tidigare utredning måste ytvattentäkten ersättas senast 2019 Tidvis höga järnhalter Skyddsområde Ja(2011) Ja(1979) Ja(2011) Nej Nej Ja(1998) Ja(1973) Dim kapacitet/uttag Max kapacitet/uttag 2075 m 3 /d 2880 m 3 /d 850 m 3 /d 1275 m 3 /d 350 m 3 /d 600 m 3 /d 3,5 m 3 /d 7 m 3 /d 6 m 3 /d 12 m 3 /d 200 m 3 /d 300 m 3 /d Medelförbrukning 992 m 3 /d 368 m 3 /d 304 m 3 /d 11 m 3 /d 7,2 m 3 /d 162 m 3 /d 17 m 3 /d Tryckhållning Högreservoar + varvtalsstyrd pump Hydrofor + pump Hydrofor + pump Hydrofor + pump 18 m 3 /d 24 m 3 /d Hydrofor + pump Hydrofor + pump Hydrofor + pump Reservvattentäkt Saknas Saknas Saknas Ja/Tankbil Ja/Tankbil Saknas Ja/Tankbil Vattendom AD 58/1965 VA 16/79 Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Förklaring till rening M= Galler/sil; ph1= Justering av ph med soda+kolsyra; ph2= Justering av ph med kalk+kolsyra; ph3= Justering av ph med lut+kolsyra; ph4= Justering av ph med lut; ph5= Justering av ph med kolsyra+alkaliskt filter; KF= Kemisk fällning och filtrering i DynaSandfilter; S=soda SF= Snabbfiltrering; CF=Kolfilter; AF= Alkaliskt filter; L= Luftning; UV= Ultraviolett ljus för hygienisering; K= Klor för hygienisering 19

20 Allmänna vattentäkter Ytvattentäkter 1. Vallsjön Sävsjö Vattenskyddsområde 2. Ärnanäsasjön Stockaryd Vattenskyddsområde saknas 3. Allgunnen Rörvik Vattenskyddsområde 4. Stora Värmen Lammhult Vattenskyddsområde Grundvattentäkter 5. Gästgivargården 1:96 Vrigstad Vattenskyddsområde 6. Grävd brunn Hultsjö Vattenskyddsområde saknas 7. Borrad brunn Nya Hjälmseryd Vattenskyddsområde saknas 8. Grävd brunn Hultagård Vattenskyddsområde Enskilda vattentäkter De enskilda vattentäkterna i kommunen uppgår till ca 1500 stycken. De utgörs av både borrade och grävda brunnar. Hoten mot dessa vattentäkter är försurningen av grundvattnet med korrosion på vattenledningar och förhöjda kopparhalter i vattnet som följd. Det förekommer också att brunnar förorenas av smältvatten, bristfälliga avloppsanläggningar eller av djurspillning/gödsel. Förekomsten av radon i grundvattnet har, med några undantag, visat sig ligga på en låg nivå. Vrigstad 5 Stockaryd 2 Sävsjö Rörvik *Skrafferade områden visar vattenskyddsområden i kommunen samt i närliggande områden.

21 Kvalitetspåverkan Kalkningsprogrammet I början av 1980-talet påbörjade dåvarande miljö- och hälsovårds-förvaltningen ett provtagningsprogram i ett 60-tal sjöar och vattendrag. Bakgrunden var att fiskevårdsföreningarna hade slagit larm att fisken försvann från våra sjöar och vattendrag. Försurningsproblematiken hade kommit till kommunen genomfördes de första kalkningarna av sjöar med ekonomiska bidrag från kommunen. Sävsjö Kommun ligger på en vattendelare, mellan Lagan och Emån. Söder om kommunen finns Mörrumsån avrinningsområde. Norr om kommungränsen ligger Tomtabacken, Smålands högsta punkt vilket gör att Sävsjö Kommun ligger längst upp i vattensystemen. Förhärskande vindriktning är sydvästlig och molnen avger ofta sin nederbörd på sluttningarna till höjderna. Sedan i början av 2000-talet minskar det försurande nedfallet kraftigt från förbränningsanläggningar på grund av dels en övergång till andra bränslen än de fossila dels att svavelfattigare olja används. De försurande utsläppen från trafiken ökar däremot. Nuvarande kalkningsprogrammet i Sävsjö Kommun omfattar 33 sjöar och 55 våtmarker som årligen kalkas. Den årliga totala kalkmängden år 2013, är 728 ton men har varit ca 1300 ton vid början av 2000-talet. 21 *Skrafferingen visar områden som påverkas av kalkning.

22 Jordbruk Sävsjö Kommun tillhör geografiskt det småländska höglandet där kalla vintrar följs av långdragen vår där frostnätter ofta förekommer i juni månad. Växtsäsongen blir kort och området tillhör i huvudsak växtzon fem. Det nuvarande jordbruket präglas av en stor djurhållning där växtodlingen nästan enbart består av vallodling och omväxlingsgrödor till vallodling. Inom Sävsjö Kommun finns två stora mjölkgårdar förutom ett tjugotal mjölkleverantörer och ett antal större och mindre nötköttsuppfödare. 22

23 Miljökvalitetsnorm Följande sjöar och vattendrag är av Länsstyrelsen inventerade och klassade utefter flera parametrar. Fullständiga rapporter finns på Sjöar Miljökvalitetsnorm (MKN) Nuläge God ekologisk status Kvalitetskrav God ekologisk status 2015 Allgunnen Stora Värmen Övingen Svinasjön Allsarpasjön Frissjön Linnesjön Sörsjön Hillen Vallsjön Ärnanäsasjön Vattendrag Miljökvalitetsnorm (MKN) Nuläge God ekologisk status Kvalitetskrav God ekologisk status 2015 Ljungaån: Hägnaån Toftaån Bodaån nedre Bodaån öster Degerå Lillån: Allgunnen Övingen Vrigstadsån: Långö Klinthultadammen Bodaån Toftaån Linneån: Frissjön Linnesjön Hjorsetån Vrigstadsån: Lundholmsjön Vämmesån/Ljungaån Lillån: Vrigstadsån Sörsjön Bantabäck: Rickelsbodasjön Bocksjön Ljungaån: Vämmesån Hägnaån Lillån (Linneån) Bäck från Stora Värmen Hylletoftaån Linneån: Kvarnabrobäcken Frissjön Vattendrag Miljökvalitetsnorm (MKN) Nuläge Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav God ekologisk status 2021 Hägnaån, övre Bodaån väster Bäck till Hägnaån Hägnaån: Bäck från Ärnanäsasjön Bäck till Hägnaån Lillån: Hillen Allgunnen Bäck från Ärnanäsasjön Bäck till Allsarpasjön Sävsjöån Vämmesån: Ljungaån Hjorsetån Bäck mellan Allgunnen Lammen Lugnån: Asasjön Holmeshultasjön Vattendrag Miljökvalitetsnorm (MKN) Nuläge Otillfredsställande ekologisk status Kvalitetskrav God ekologisk status 2021 Hägnaån: Ljungaån Bäck från Ärnanäsasjön 23

24 Ekologisk status sjöar Sävsjö Sävsjö Vrigstad Vrigstad Stockaryd Stockaryd Rörvik Rörvik * Kartbild Nuläge Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status * Kartbild Riskbedömning 2015 Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status 24

25 Ekologisk status vattendrag Sävsjö Sävsjö Vrigstad Vrigstad Stockaryd Stockaryd Rörvik Rörvik * Kartbild Nuläge Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status * Kartbild Riskbedömning 2015 Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status *Kartbild Nuläge Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status 25

26 Kemisk status grundvatten Sävsjö Sävsjö Vrigstad Vrigstad Stockaryd Stockaryd Rörvik Rörvik * Kartbild Nuläge Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status 26 * Kartbild Riskbedömning 2015 Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status *Kartbild Nuläge Grönt -god status Gult -måttlig status Rött -otillfredsställande status

27 Avlopp Enskilda avlopp Av Sveriges befolkning är ca 10 % anslutna till enskilda avloppsanordningar eller andra små avloppslösningar. Dessa anordningar beräknas svara för lika stor närsaltsbelastning på sjöar och vattendrag som de kommunala reningsverken gör. Närsaltsbelastningen utgörs främst av fosfor och kväve och ett otillräckligt renat avloppsvatten som släpps ut kan bidra till övergödning av sjöar och vattendrag med bland annat igenväxning, algblomning och syrebrist som följd. Ett otillräckligt renat avloppsvatten kan förutom risken för övergödning även orsaka smittspridning. I hushåll finns mikroorganismer, virus och parasiter varav de flesta är ofarliga för människor, men vissa kan ge upphov till sjukdom. Det finns flera dokumenterade exempel på hur smittspridning skett via avloppsanordningar till dricksvattentäkter. Bedömningsgrunder Myndighetsnämnden har antagit bedömningsgrunder för små avloppsanordningar. Dessa är framtagna utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Syftet är att få en enhetlig bedömning och handläggning samt möjliggöra att små avloppsanordningar uppfyller gällande krav. Bedömningsgrunderna tar bland annat upp följande: Var hög respektive normal skyddsnivå råder. Skyddsavstånd till vattentäkt samt sjö/vattendrag. Bedömningskriterier Vid handläggning av befintliga avloppsanordningar samt vid inventering, både på plats och i arkiv, bedöms en avloppsanordning bristfällig utifrån följande kriterier: En infiltration/öppen markbädd som är äldre än 20 år. En slamavskiljare som inte är hel och tät. En anordning som inte har längre gående rening än slamavskiljning. Direktutsläpp av avloppsvatten. Avloppsvatten som leds till stenkista. WC avloppsvatten som leds till en eller tvåkammarbrunn. Kortare skyddsavstånd än 50 m mellan utsläppspunkt av WC avloppsvatten och vattentäkt. Kortare skyddsavstånd än 25 m mellan utsläppspunkt av BDT avloppsvatten och vattentäkt. Att vid 15 års ålder inte kan redovisa att tömning av slamavskiljare skett i enlighet med gällande renhållningsordning alternativt enligt dispens. Överfull sluten tank. I de fall där WC-vattnet har gått till sluten tank och övrigt vatten behandlats på annat sätt har två separata bedömningar gjorts. Gällande första punkten bedöms en infiltration/öppen markbädd äldre än 20 år inte uppnå tillräcklig rening av näringsämnen såsom fosfor och kväve. Detta med hänvisning till att marken under infiltrationen med tiden mättas av näringsämnen. Av Naturvårdsverkets Små avloppsanläggningar. Handbok till allmänna råd, 2008:3 framgår att den förväntade livslängden för en avloppsanordning vanligtvis är mellan 15 och 20 år. Det finns i dagsläget inte någon enkel metod att mäta reningsförmågan i en enskild infiltration/öppen markbädd och en undersökning, som sannolikt är svår att utföra, skulle bli kostsam. Det bedöms därmed rimligt att istället kräva nyanläggning av anordningen då den är 20 år. Omfattas en avloppsanordning av en eller flera av ovanstående kriterier ställs krav på åtgärd. Det finns dock undantag och det är för fastigheter med mycket låg vattenförbrukning där enda utsläppet är vatten från disk och/eller tvättho eller om fastigheten bebos av ensam äldre person. I båda fallen bedöms vattenförbrukningen vara låg och inte kunna prioriteras vare sig resurs eller miljömässigt. 27

28 Inventering Inom Sävsjö Kommun finns enligt slamtömningsregistret 1420 enskilda avloppsinstallationer. Avloppsinstallationerna har olika kvalitet och bedömningen är att ca 65 % inte uppfyller lagkraven i Miljöbalken. Antalet ny- eller helt omgjorda avloppsinstallationer i Sävsjö Kommun har varit ca 25 per år men har ökat de senaste åren till ca 40st. Inventering av enskilda avloppsanläggningar 2008, 2009 och 2012 Vallsjöns sydvästra del Allgunnens vattenskyddsområde Stora Värmens vattenskyddsområde Sunnerby vattenskyddsområde Ärnanäsasjöns blivande vattenskyddsområde Badsjöarna Grunnen, Holmsjön, Svinasjön och Sävsjön Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån, Bodaåns avrinningsområde Syftet med avloppsinventering Genom att inventera enskilda avlopp kring kommunens dricksvattentäkter, badsjöar och vissa åar får kommunen en överblick av avloppens status och möjlighet att uppmana till åtgärder för de avlopp som inte uppnår lagkraven. På så sätt förbättras smittskyddet och övergödningen motarbetas. På sikt ökar chanserna att nå de svenska miljömålen. Resultat av inventering av enskilda avloppsanläggningar anläggningar inventerades vid Vallsjön underkända avlopp (62 %) 181 anläggningar inventerade under underkända avlopp (71%) 254 anläggningar inventerades under underkända avlopp (72 %) Totalt 559 anläggningar varav 387 underkända (69 %) Slutsatser av inventeringarna I det viktigaste området, grundvattentäkten i Sunnerby, är standarden på de enskilda avloppsanläggningarna bra. Inom områdena kring ytvattentäkterna (Allgunnen, Stora Värmen, Vallsjön och Ärnanäsasjön) finns det många avlopp som behöver åtgärdas. Andelen underkända avlopp i kommunen är ungefär lika stor som andelen underkända avlopp i landet. 28

29 Kommunala reningsverk ORT Sävsjö Vrigstad Stockaryd Rörvik Nya Hjälmseryd Allgunnaryd Hultsjö Hultagård Processbeskrivning MS+BN+K+V MS+BN+K MS+B+K MS+BN+K M+B M+B+K M+B+K M+B Mekanisk rening Biologisk rening Sil 3 mm:s Q max 800 m 3 /h Dubbla bassängsblock BOD och Kväve reduktion Sil 3 mm:s Q max 220 m 3 /h Dubbla bassängsblock för BOD och Kväve reduktion 4 st DynaSand filter 3m 2 :s Förtjockning i luftad bassäng Sil 2 mm:s Q max 100 m 3 /h Enkelt bassängblock BOD reduktion Sil 3 mm:s Q max 225 m 3 /h Dubbla bassängsblock BOD och Kväve reduktion Efterfällning+ Sedimentering i 3 rektangulära bassänger Markbädd ombyggd 1991 Sedimentering Sedimentering Sedimentering i 3 rektangulära bassänger Biorotor med luftad och oluftad skivsektion Biorotor med luftad och oluftad skivsektion Markbädd Saknas Fällningskemikalie Kemisk rening 8 st DynaSand filter Efterfällning+ Fällningskemikalie Saknas 5m 2 :s Sediment. 68m 2 Sediment. 51m 2 före biorotor före biorotor Slambehandling Avvattning i Ingen Förtjockning i Ingen Ingen Ingen Ingen centrifuger luftad bassäng Slamtransport Till jordbruk/ Till Sävsjö ARV Till Sävsjö ARV Till Sävsjö ARV Till Sävsjö ARV Till Sävsjö ARV Till Sävsjö ARV Till Sävsjö ARV deponitäckning Ny- & Ombyggnadsår Kapacitet Qdim Qmax BN+K Medeltillrinning Dim Medeltillrinning pe 400 m 3 /h 3650 m 3 /dygn 3410 m 3 /dygn 2500 pe 120 m 3 /h 1440 m 3 /dygn 775 m 3 /dygn 1800 pe 80 m 3 /h 960 m 3 /dygn 575 m 3 /dygn 4000 pe 70 pe 70 pe 150 pe 135 pe 1080 m 3 /dygn 365 m 3 /dygn Flödesmätning saknas Flödesmätning saknas Flödesmätning saknas Flödesmätning saknas Recipient Hägneån Vrigstadsån Hägnaån Sjön Hillen Infiltration Allgunnen Dike till Hultsjön Infiltration Status recipient Måttlig(Överg.) God Otillfredsställande God God God Förklaring till process M= Försedimentering; MS= Mekanisk rening i galler/sil; B= biologisk rening för BODreduktion; BN= biologisk rening för BOD- och kvävereduktion; K= Kemisk rening för fosforreduktion; V= Våtmark anlagd för ytterligare reduktion av kväve, fosfor och restaluminium innan utsläpp till recipient; KF= Kemisk fällning och filtrering i DynaSandfilter; SF= Snabbfiltrering; CF=Kolfilter; AF= Alkaliskt filter; L= Luftning; UV= Ultraviolett ljus för hygienisering; K= Klor för hygienisering 29

30 Dagvatten Att lösa dagvattenfrågan är en förutsättning för att nya bostadsområden ska kunna växa fram. Vattnet måste helt enkelt ha någonstans att ta vägen för att det inte ska bli översvämningar. De sätt som nederbördsvatten har tagits om hand i samband med utbyggnad av nya bostadsområden har varierat med tiden. Fram till mitten på 1900-talet byggdes kombinerade system, vilket innebar att ledningen skulle leda bort både spillvatten (avloppsvatten) och dagvatten. Från mitten på 50-talet började separata ledningar för dagvatten att byggas, eftersom de kombinerade ledningarna gjorde att reningsverken belastades extra hårt och risken för översvämningar och bräddningar till recipienter var stor vid regn. Samtidigt började bäckar och diken att kulverteras för att marken skulle kunna utnyttjas. Det gjorde att många naturstråk försvann från stadsmiljön. I dag är ambitionen att hitta en mer långsiktig dagvattenhantering som tar hänsyn till vattenkvalitet, stadsmiljö och kapacitet. Ett sätt är att använda mer öppna system med dammar för utjämning och diken med växter som renar dagvattnet. Ett exempel på sådant system finns i Perennparken vid Ljunga Park i Sävsjö. 30

31 Dagvattenflöden och hantering Sävsjö 31

32 Dagvattenflöden och hantering Sävsjö 32

33 Dagvattenflöden och hantering Vrigstad 33

34 Dagvattenflöden och hantering Vrigstad 34

35 Dagvattenflöden och hantering Stockaryd 35

36 Dagvattenflöden och hantering Rörvik 36

37 Del 2 VA-policy Förord De vatten- och avloppssystem (inkl. dagvatten) som etableras och drivs i kommunen påverkar i hög grad förutsättningarna för att nå en hållbar samhällsutveckling avseende bland annat förvaltning av mark- och grundvattenresurser, smittskydd och en god ytvattenstatus. Genom VA-policyn tydliggör kommunen sina ambitioner och synsätt för dricksvatten- och spillvatten- samt dagvattenhantering. VA-policyn är också ett led i arbetet med att uppnå Dagvattenpolicy för Lagan och länets miljömål- Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker samt God bebyggd miljö. VA-policyn ingår i kommunens översiktsplan och utgångspunkt för VApolicyn är gällande lagstiftning inom miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL) och allmänna vattentjänstlager (VA-lagen). VA-policyn är ett paraply- och styrdokument för planering, projektering, finansiering och prövning av vatten- och avloppshanteringen. VA-policyn är en del av VA-planen som ger stöd och vägledning för beslut i frågor om VA-utbyggnad. VA-planen skiljer sig från tidigare planer inom VA-utbyggnad, från att i hög grad ha varit saneringsplan till att istället omformas till en utvecklingsplan. VA-planen ger en heltäckande långsiktig planering för hela kommunen både inom och utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. VA-planen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga om eller ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. (OBS!) Kommunen har inte någon skyldighet att trygga VA-försörjningen för alla i Sävsjö kommun. Förslaget till policy är framtagen på utvecklingsavdelningen under ledning av samhällsbyggnadsenheten i samverkan med tekniska förvaltningen och miljö- och byggförvaltningen. 37 Antagen av kommunstyrelsen

38 Målsättningar Övergripande mål (i enlighet med mål & budget 2010) - Kommunens sjöar och vattendrag, samt viktiga grundvattenförekomster ska skyddas - Åtgärder som motverkar föroreningar eller försurning ska genomföras. Detta är särskilt viktigt för de vattenområden som används som dricksvattentäkter - Arbetet för att få tillgång till en reservvattentäkt måste fortsätta - Kommunens egna verksamheter ska bedrivas med minsta möjliga påverkan på miljön - En god markberedskap för bostäder och företagande ska finnas i hela kommunen Nämndmål (i enlighet med mål & budget 2010 för tekniska nämnden samt tillstånds- och myndighetsnämnden) - Tillser att ett gott dricksvatten kan levereras - Hushållsavfallet skall omhändertas på ett för miljön hållbart sätt (avser här slamtömning) - En hållbar utveckling i kommunen i samklang med länsstyrelsens miljömål - Minimera negativ inverkan på människor, bebyggelse och miljö Detaljmål för VA-verksamhetsområden - Verksamhetsområden för vatten och avlopp(spill- och dagvatten) ska vara fastställda och aktuella - Verksamhetsområde eller alternativ för respektive utbyggnadsområde ska fastställas i ett tidigt skede (normalt i samband med detaljplaneläggning) - Verksamhetsområde för omvandlingsområdena Vallsjön och Ekeby ska fastställas Detaljmål för vatten - Sörja för en långsiktlig hållbar vattenförsörjning inom fastställda verksamhetsområden - Minimera störningar i den kommunala vattenförsörjningen - Informera och ge råd till ägare av enskilda brunnar så att alla kommuninvånare använder tjänligt dricksvatten Detaljmål för spillvattenavlopp - Minimera miljöpåverkan och källaröversvämningar - Optimal rening ska eftersträvas i såväl kommunala reningsverk som i enskilda avloppsanläggningar - Informera ägare av enskilda avloppsanläggningar för spillvatten om gällande bestämmelser och ge råd så dessa efterföljs - Minska miljöbelastningen från slamtransporter Detaljmål för dagvattenavlopp - Vatten från hustak ska vid ny- eller ombyggnation, inom detaljplanelagt område lokalt omhändertas - Utföra våtmarksrening/damm med oljeavskiljning innan utsläpp till recipient - Informera ägare av enskilda avloppsanläggningar för dagvatten om gällande bestämmelser och ge råd så dessa efterföljs 38 Antagen av kommunstyrelsen

39 Strategier Verksamhetsområden Vatten - Lämpligaste huvudmannaskap skall bedömas i ett tidigt skede för varje område, men kommunen skall alltid se till att de avsedda gemensamma lösningarna enligt planen kommer till stånd. - Vattentjänstlagens bestämmelser om betalningsskyldighet för fastighetsägare inom fastställt verksamhetsområde, oavsett faktisk anslutning, skall tillämpas. - I frågan om enhetlig taxa eller särtaxa skall utgångspunkten vara en enhetlig taxa för all utbyggnad inom verksamhetsområdena men om utbyggnadskostnaden övereller understiger VA-taxans anslutningskostnad med mer än 25 % skall särtaxa tillämpas. Särtaxan är i dessa fall nödvändig för att skydda övriga kommuninvånare eller VAabonnenter från att belastas med oskäliga kostnader respektive överuttag. - Reservvattentäkt för Sävsjö tätort och vattenförsörjning för Hultagård och Vallsjöns blivande verksamhetsområde skall baseras på grundvatten från Landsbro vattentäkt. - Stockaryds vattentäkt avvecklas och sammanbindningsledning utföras till Sävsjö. Därigenom utgör Landsbro vattentäkt även reservvattentäkt för Stockaryd och Hultsjö. - Skyddsområden skall finnas för samtliga vattentäkter och vara aktuella. - Ledningsreservat/Ledningsrätt skall tillskapas för överföringsledningar. - Tillstånds- och myndighetsnämnden skall ge information till enskilda brunnsägare kring hur man skyddar vattnet mot föroreningar och vid behov åtgärdar påverkat vatten samt vara behjälplig i samband med vattenprovtagning. - Myndighetsnämnden bekostar ett vattenprov åt enskilda brunnsägare när boende som använder vattnet väntar eller har spädbarn under sex månader. - Samtliga större vattenverk skall ha reservelverk, mindre verk skall vara förberedda för inkoppling av transportabelt elverk. - Vattenförsörjningen skall i första hand ske via det kommunala nätet, i andra hand genom enskild vattentäkt eller via gemensamhetsanläggning. - Vrigstads skyddsområde revideras och nytt läge för en grusfilterbrunn utreds så att denna kan vara reservvattentäkt. - Övriga vattentäkters reservvattenförsörjning bör kunna lösas genom tankbilstransport. - Inventering av enskilda vattentäkter skall fortsätta. Särskilt skall uppmärksammas att tillräckligt skyddsavstånd finns. Spillvattenavlopp - Avloppsfrågan skall i första hand lösas via anslutning till allmän VA-anläggning, i andra hand till gemensamhetsanläggning och i tredje hand genom rening i enskild reningsanläggning. - Allmänna bestämmelser för kommunalt vatten och avlopp (ABVA) skall revideras och fastställas av kommunfullmäktige. - För samtliga allmänna avloppsreningsverk bör efterrening i våtmark eftersträvas. - Slamavvattning genom mekanisk avvattning eller i slamtorkbäddar bör ske vid samtliga allmänna avloppsreningsverk. 39 Antagen av kommunstyrelsen

40 - Om avvattnat slam inte kan användas i jordbruket inom tre mils radie skall slamförbränning eftersträvas före jordbruksanvändning. Om slammet på lång sikt skall användas i jordbruket skall det certifieras enligt REVAQ. - Genomföra utredning om hur Stockaryds avloppsreningsverk kan avvecklas och sammanbindningsledning utföras till Sävsjö. Innan avveckling sker skall bräddvattenhanteringen åtgärdas så miljöbelastningen blir försumbar. - Ledningsreservat/Ledningsrätt skall tillskapas för överföringsledningar. - Bakvatteninträngning till avloppspumpstationer och avloppsreningsverk skall förhindras. - De stora avloppsreningsverken och pumpstationerna skall ha reservelverk och mindre verk och pumpstationer skall vara förberedda för inkoppling av transportabelt elverk. - Vid slamtömning av trekammarbrunnar skall endast deltömning vara tillåtet. Minireningsverk skall dock undantas och tömmas helt. - Varje nyanlagd enskild avloppsanläggning skall ha en långsiktligt hållbar lösning. En därtill kretsloppsanpassad lösning är önskvärd. Anläggningen skall uppfylla Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7. - Varje nyanlagd och ändrad enskild avloppsanläggning inom vattenskyddsområde samt inom Ärnanäsasjöns föreslagna och blivande vattenskyddsområde skall uppfylla kraven om hög skyddsnivå i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7. - Myndighetsnämnden skall ge information till fastighetsägare med enskilda anläggningar hur funktions- och egenkontroll utförs. - Myndighetsnämnden skall bedriva regelbunden och avgiftsfinansierad tillsyn av enskilda anläggningar. Dagvatten Ytvatten - Omhändertagande av vatten från hustak skall ske inom fastigheten på ett sådant sätt att det inte avleds direkt eller indirekt till spillvattennätet. - Riskbedömning skall utföras kring dagvattenutsläppens miljöpåverkan och utifrån den utföra våtmarksrening/ sedimentering/oljeavskiljning. - Biltvätt på dagvattenledningsanslutna asfaltytor skall reduceras i möjligaste mån genom olika informationsinsatser. - Gatuunderhållet skall inriktas mot att begränsa dagvattnets föroreningsinnehåll. - Öppna dagvattenanläggningar skall utformas så att de upplevs som ett positivt inslag i stadsbilden. - Dagvattenfrågorna skall beaktas tidigt i planprocessen. I översiktsplanen och/eller i detaljplanen skall grönområden och gröna stråk för öppen ledning och infiltration av dagvatten avsättas. - I detaljplanen skall höjdsättning ske med beaktande av dagvattenavrinning. - Fördjupad recipientkontroll bör göras i de vattendrag som inte har ekologisk god status. - Om de förhöjda fosforhalterna beror på punktkällor skall åtgärder vidtas av ansvarig för tillförseln. - Myndighetsnämnden skall om fosfortillförseln beror på näringsläckage från åkermark utöka informationen till lantbruket om vilka åtgärder som kan minska läckaget. 40 Antagen av kommunstyrelsen

41 I väntan på allmän VA-anläggning För områden som enligt planerna erhåller allmän VA-anläggning inom tio år - För besiktigad och godkänd anläggning som är nyare än tio år finns möjlighet till viss ersättning vid övergång till kommunal lösning i enlighet med tolkningar i VA-nämndens domar. - Besked och beslut om bygglovsansökningar bör vid pågående detaljplaneläggning avvaktas färdig detaljplan. Medges bygglov skall krav på framtida anslutning till allmänt vatten och avlopp säkerställas i särskilt avtal. - Bygglov får endast medges om det finns möjligheter att ordna vatten och avlopp på en fastighet (plan- och bygglagen 2 kap, 3). Temporära lösningar med till exempel tank för avloppsvatten kan medges som kortsiktig lösning om fastighetsägaren i särskilt avtal förbinder sig att ansluta till kommunalt VA när detta är utbyggt. 41 Antagen av kommunstyrelsen

42 Del 3 VA-plan Utvidgning av allmänna VA-anläggningars verksamhetsområden Område Utförs år Vallsjöområdet Fastställande av nya detaljplaner för ytterligare bebyggelse pågår Nytt va-verksamområde är fastställt Skyddsområdesbestämmelser skall revideras 2015 Sävsjö Va-verksamhetsområde för nytt handels- och industriområde öster Södra Stambanan 2016 skall fastställas Vrigstad, område vid Slättsjön Nytt va-verksamhetsområde skall fastställas 2014 Rörvik, område vid Svinasjön Utökning av befintligt va-verksamhetsområde skall fastställas 2016 Ekeby, område vid Ärnanäsasjön Skyddsområde och skyddsbestämmelser skall upprättas 2015 Nytt va-verksamhetsområde skall fastställas 2018 Inom områden i Sävsjö kommuns plan för Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), kan det på sikt bli aktuellt att upprätta verksamhetsområde för VA, t ex Sävsjön, Holmsjön, Norrsjön och Allgunnen 42

43 Övergångsbestämmelser i väntan på allmän VA-anläggning 1 Dessa bestämmelser gäller i områden där verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp saknas, men där Sävsjö kommun bedömer att områdets VA-försörjning, med hänsyn till skyddet för hälsan och/eller miljön, behöver lösas i ett större sammanhang genom framtida utvidgning av kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Av denna anledning gäller förbud mot nyanläggning av enskilda avloppsanläggningar. Det innebär också att byggnation som kräver VA inte får ske. 2 Varje ansökan om tillstånd om anläggande, alternativt anmälan om ändring, av enskild avloppsanläggning behandlas enskilt och var för sig av tillstånds- och myndighetsnämnden (myndighetsnämnden från och med 1 januari 2011). Om särskilda skäl finns har nämnden möjlighet att göra avsteg från bestämmelserna. 5 Den temporära lösningen skall uppfylla Naturvårdverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten NSF 2006:7. I områden där nämnden har beslutat om hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd skall dessa krav också uppfyllas. 6 Vid nämndens beslut om tillstånd för den enskilda avloppsanläggningen, som temporär lösning, skall fastighetsägaren/arrendatorn dessutom ha tecknat ett avtal med Sävsjö kommun. Fastställda av myndighetsnämnden Myndighetsnämnden kan, i de fall där utförande är möjligt, acceptera att fastighetens VA-försörjning ordnas med en enskild anläggning som en temporär lösning tills anslutning kan ske till allmän VA-anläggning. 4 Val av temporär lösning gör fastighetsägaren/arrendatorn (sökanden). För att de ekonomiska konsekvenserna skall bli så små som möjligt, dels för fastighetsägaren/arrendatorn och dels för Sävsjö kommun, förordar nämnden en lösning med en sluten tank i de fall där allmän VA-anläggning förväntas bli utförd. 43

44 Långsiktigt hållbar utveckling av allmänna VA-anläggningar Sävsjö Utförs år Kostnad Nytt skyddsområde och skyddsområdesbestämmelser för Vallsjön fastställs tkr Överföringsledningar Landsbro Sävsjö byggs tkr Hultagård, Vallsjöområdet och Källeryd förses med dricksvatten från Landsbro. Vatten- och avloppsreningsverk i Hultagård avvecklas. Reservvattenförsörjning för Sävsjö och Stockaryd säkras. Råvattenledning från Vallsjön till Landsbro byggs för att på sikt möjliggöra permanent dricksvattenförsörjning från Landsbro till Sävsjö och Stockaryd. Tryckavloppsledning byggs från Hultagård till Sävsjö. Utbyggnad av vatten och avlopp i Vallsjöområdet enligt föreläggande från Länsstyrelsen tkr Principskiss för utbyggnad av VA Sävsjö-Landsbro 44

45 Vrigstad Utförs år Kostnad Utbyggnad av vatten och avlopp till nytt bostadsområde norr Slättsjön tkr Vattentäktens skyddsområde revideras med hänsyn till Naturvårdsverkets riktlinjer tkr Vrigstad saknar reservvattentäkt och möjligheter bör utredas under planperioden tkr Stockaryd Ordinarie vattenförsörjning tryggas långsiktigt genom sammanbindningsledning till Sävsjö. Vattenverket i Stockaryd avvecklas och Vallsjön via Sävsjö blir inledningsvis dricksvattenförsörjande för Stockaryd med Landsbro grundvattentäkt som reservvattentäkt. På sikt blir Landsbro grundvattentäkt även permanent försörjande till Stockaryd (se ovan under Sävsjö). Tryckavloppsledning läggs till Djupadalsverket i Sävsjö (som har överkapacitet) och Stockaryds avloppsreningsverk anpassas till enbart bräddverk. Efter dessa åtgärder kan fritidsområdet vid Ekeby va-anslutas till Stockaryd genom att utnyttja befintlig råvattenledning (Ärnanäsasjön Stockaryd) och sjöledning genom Ärnanäsasjön. Parrallet utförs tryckavloppsledning Ekeby Stockaryd utmed samma sträcka. Projektering utförs och ledningsrätt löses för överföringsledningar till Sävsjö tkr Överföringsledningar Stockaryd Sävsjö byggs tkr Överföringsledningar Stockaryd Ekeby byggs tkr 45

46 Hultsjö Utförs år Kostnad I samband med projekteringen av överföringsledningar Stockaryd Ekeby bör utredas tkr om det finns fördelar i att långsiktigt ansluta Hultsjös vatten och avlopp mot Stockaryd via Ekeby. Reservvattenförsörjning ordnas vid behov via tankbil till reservoar. Rörvik Allgunnen får betraktas som en relativt säker ytvattentäkt inför framtiden p g a sin storlek i förhållande till vattenuttaget. Tills vidare ordnas reservvattenförsörjning vid behov via tankbil till reservoar. Normalt underhåll avloppsreningsverket under planperioden. Nya Hjälmseryd Vattentäkten saknar skyddsområde. Skyddsbestämmelser fastställs under planperioden tkr Reservvattenförsörjning via tankbil till reservoar. Hultagård Dricksvattenförsörjningen sker från Landsbro vattentäkt efter det att överföringsledningar tkr Landsbro Sävsjö har utförts. Vattenverket kan därefter avvecklas. Inledningsvis, under ca två år, fungerar verket som reserv för ordinarie vattenförsörjning. Reservoar och pump behålls sedan för reservvattenförsörjning. Avloppsreningsverket avvecklas. 46

47 Åtgärder för upprätthållande av VA-anläggningens funktion och standard Generellt Utförs år Kostnad Dricksvattensäkerhet Åtgärder med avsikt att förbättra säkerheten på vattenverken gällande sabotage och inbrott. Prioriteringsordning är framtagen. Årligt anslag under 3 år tkr/år Renovering av va-ledningsnät Upprätta förbättringsplan för åren Årligt anslag under planperioden tkr/år Åtgärder på va-verken Upprätta reinvesteringsplan för åren Årligt anslag under planperioden tkr/år Reservkraft Förbereda inkoppling av externa reservelverk vid va-verk och pumpstationer tkr/år som saknar reservel. Dagvatten Upprätta plan för byggande av en dagvattendamm per år Årligt anslag under planperioden tkr/år 47

48 Sävsjö Utförs år Kostnad Vatten Filmning av råvattenledning Vallsjön-Sävsjö vattenverk tkr Utbyte råvattenledning av vissa sträckor tkr Renovering av högreservoar och rörgalleri tkr Avlopp Byggande av tak över slamplatta tkr Plan för successiv renovering av pumpstationer för spillvatten utarbetas tkr Åtgärder genomförs tkr/år Åtgärder för mottagning av spillavloppsvattnet från Stockaryd tkr Ombyggnad av externslamhanteringen vid Djupdalsverket tkr Vrigstad Vatten Åtgärder för att minska risken för direktinfiltration från Pelikroken tkr Avlopp Byggande av ny pumpstation på Ön tkr Utredning om våtmark kan anläggas vid avloppsreningsverket tkr Eventuellt anläggande av våtmark tkr 48

49 Stockaryd Utförs år Kostnad Vatten Endast normalt underhåll fram till avveckling av vattenverket (Se ovan under Sävsjö). Avlopp Fastställa vilka asfalt- och takytor (dagvattenytor) som är anslutna till spillvattenledningar och koppla bort dessa. Åtgärden ingår i saneringsplanen för ledningar. Anpassning av befintligt avloppsreningsverk till bräddverk för överförande av spillvatten till Djupadalsverket i Sävsjö tkr Utredning och projektering genomförs för utbyggnad av dagvattendamm med oljeskärm i Stockaryds-kanalen efter avloppsreningsverket samt i dagvattenrecipient i öster tkr Eventuellt utförande tkr Rörvik Vatten Normalt underhåll under planeringsperioden. Avlopp Ingen åtgärd erfordras under planeringsperioden efter genomförd ledningsåtgärd längs genomfarten. 49

50 Hultsjö Vatten Ingen åtgärd erfordras in till dess att utredning utförts om det är fördelaktigt att ansluta Hultsjö va-mässigt mot Stockaryd via Ekeby (se ovan under Stockaryd). Avlopp Se ovan. Nya Hjälmseryd och Allgunnaryd Vatten Upprättande av skyddsområde för Nya Hjälmseryd I övrigt normalt underhåll under planperioden. Avlopp Normalt underhåll under planperioden. Hultagård Vatten Normalt underhåll fram till avveckling Avlopp Normalt underhåll fram till avveckling

51 Enskilda va-anläggningar All bebyggelser inom Sävsjö kommun som ej omfattas av nu gällande eller blivande verksamhetsområden för allmän anläggning för vatten och avlopp skall uppfylla Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 krav för normal nivå. Vattentäkter De enskilda vattentäkterna i kommunen uppgår till ca stycken. De utgörs av både borrade och grävda brunnar. Dricksvattnet kan bland annat påverkas av försurning av grundvattnet vilket kan leda till korrosion på vattenledningar och förhöjda kopparhalter i vattnet som följd och det kan förorenas av smältvatten, bristfälliga avloppsanordningar eller av djurspillning/gödsel. Förekomsten av radon i grundvattnet har, med några undantag, har visat sig ligga på en låg nivå. Avlopp De bedömningsgrunder för små avlopp som antagits av Myndighetsnämnden kommer fortlöpande att revideras och utvecklas. Pågående arbete Havs- och vattenmyndigheten föreslår till regeringen att enskilda avlopp som inte uppfyller gällande lagkrav eller där infiltrationen är äldre än 25 år skall påföras en extra avgift per år om 700 kr från och med Målet är att se över samtliga enskilda avloppsanordningar och då ställa krav på bristfälliga anordningar. Arbete med detta pågår kontinuerligt men då det inte kan ställas krav på alla anläggningar samtidigt har kommunen delats in i områden och en prioritering av dessa har gjorts. Prioriteringen har bedömts utifrån vilken påverkan utsläppen från avloppsanordningarna har i respektive område. De faktorer som främst ligger till grund för bedömningen är: Närhet till recipient, såsom sjöar/vattendrag. Hur känslig respektive recipient är. Vilken status avloppsanordningarna inom ett specifikt område har. Om områden utgörs av samlad/tät bebyggelse. Alla inventeringar medför ett uppföljande arbete med att informera fastighetsägare som har bristfälliga anläggningar. Eventuella föreläggande hanteras i Myndighetsnämnden. Genomförda inventeringar 2008 inventerades 124 st enskilda avlopp huvudsakligen kring Vallsjöns sydvästra del inventerades 181 st enskilda avlopp huvudsakligen kring badsjöar och inom vattenskyddsområden förutom Vallsjön inventerades 254 st enskilda avlopp belägna vid eller efter vissa vattendrag såsom Ljungaån, Hylletoftaån, Bodaån med flera. Planerade inventeringar 2014 Inventera ca 250 enskilda avlopp i norra delen av Sävsjö kommun Fortsatt inventering (ca 250 anläggningar) om tillräcklig budget erhålls för ändamålet Inventering av resterande enskilda avlopp i Sävsjö kommun. 51

52 Kvalitetspåverkan på vatten Jordbruk/näringsläckage, övergödning och försurning Jordbrukets läckage av näringsämnen är en stor källa till övergödning av våra sjöar och hav. Ungefär hälften av det kväve och fosfor som når haven från Sverige kommer dock från naturligt läckage från skog och mark. Av de mänskligt påverkade utsläppen kommer 40 procent av både kvävet och fosforn från jordbruket medan 37 procent av kvävet och 54 procent av fosforn kommer från andra källor som reningsverk, enskilda avlopp och industrier. Att jordbruk läcker näring beror främst på att vi odlar marken för livsmedel, foder och bioenergi. Jordbruksmark innehåller från början stora mängder kväve och fosfor och den omrörning i marken som odlingen medför genom plöjning, harvning och sådd gör att omsättningen i jorden ökar och näringsämnen frigörs. Gödslingen tillför sedan mer vattenlösligt kväve och fosfor som kan föras med regnen nedåt i marken. Det mesta tas upp av grödorna, men en del hamnar nedanför rotdjupet där den inte kan nås av växtrötterna. Den näringen förs istället vidare till grundvatten, diken och vattendrag och till slut hamnar mycket av den i haven. Kväveförluster från jordbruk orsakar också försurning. Ammoniakavgång vid t.ex. gödselspridning och -lagring leder till försurning där ammoniumkvävet faller ned på marken. Det mesta av det totala nedfallet över Sverige kommer dock från andra länder. Vad kan/ska göras? Utlakningen av kväve från jordbruket i landet kan minska, t.ex. genom odling av fånggrödor och grön träda, som båda medför att marken är bevuxen under vintern. Andra åtgärder som minskar näringsläckaget är skyddszoner för gödsling vid vattendrag, minskad gödsling och förbättrad spridningsteknik för stallgödsel. Vid avloppsreningsverk kan våtmarker anläggas för efterpolering av avloppsvattnet. Utsläpp från Djupadalsverket 52

53 MKN vatten (Hur förhåller vi oss till MKN och vad gör vi?) fastställdes miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Utgångspunkten är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år Grundvatten ska uppnå god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus senast år Ett regionalt åtgärdsprogram kommer att arbetas fram av vattenvårdsförbunden för Lagans och Emåns avrinningsområde under Längre ned i systemet kan man för att undvika problem orsakade av dagvattenavrinningen exempelvis anlägga våtmarker, dammar, öppna diken eller andra dagvattenanläggningar som utnyttjar naturliga reningsprocesser. Genom en kombination av LOD och sådana ytvattenanläggningar kan man minska såväl flödesbelastningen som föroreningsbelastningen på recipienten. En sådan systemlösning minskar också investeringsbehovet i ledningsnät för dagvatten. Avrinningsområden för dagvatten Ca 80 % av vattendrag inom Sävsjö kommun tillhör Lagans avrinningsområde medan resterande ca 20 % tillhör Emåns avrinningsområde. Sävsjö kommun är medlem i Lagans och Emåns vattenförbund och stödjer båda dessutom ekonomiskt. Förbunden verkar som vattenråd i respektive avrinningsområde. Vattenråden är det regionala och lokala forumet där berörda aktörer kan mötas och diskutera sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågor. En bred förankring och möjlighet att diskutera frågor utifrån olika perspektiv med bred samverkan är nödvändigt om man skall uppnå målet god ekologisk status (enligt svensk vattenförvaltning) i kommunens vattendrag. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering avser en kombination av lokala åtgärder och öppna dagvattenanläggningar längre ner i systemet, närmare recipienten. Ofta används begreppet LOD som står för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten och innebär att man avleder dagvattnet till mark eller grundvatten samt lokala vattendrag på platsen. Lagunen vid Perennparken 53