Slutrapport Nulägesanalysen

Transkript

1 Slutrapport Nulägesanalysen Åbo , Projektet Trygga skärgårdsboendet Bo-Erik Ekström Erik Berglund Andreas Hindersson

2 Vi presenterar idag enkäterna samt de observationer och exempel på potential vi inom projektgruppen identifierat i vår nulägesanalys av fritids- och deltidsboendets (F&D) primärt ekonomiska betydelse för regionen Vi hoppas att det ger idéer på hur detta segment borde utvecklas i framtiden. Det är en win-win möjlighet som fritids- och deltidsboendet medfört De större industriella verksamheterna är hårt konkurrensutsatta och deras framtida verksamhetsförutsättningar osäkra. Regionen har en outnyttjad startegisk resurs bland den stora skaran F&D ett lojalt, troget,växande och varje år återkommande kundsegment. F&D är en unik bas för att utveckla en stabil servicesektor som balanserande faktor Vår undersökning visar att efterfrågan för olika typer av tjänster/material redan nu är omfattande. Den främsta framgångsfaktorn kommer att ligga i förmågan att skapa ett lokalt utbud för att möta dessa behov. Enkät- och övrigt framtaget material är digert, och vi utmanar gärna forskare att förädla våra analyser och antaganden 2

3 Vi presenterar idag enkäterna samt de observationer och exempel på potential vi inom projektgruppen identifierat i vår nulägesanalys av fritids- och deltidsboendets (F&D) primärt ekonomiska betydelse för regionen Bara genom att skapa en positiv och realistisk framtidstro kan regionen som helhet tryggas. På en sådan framtidtro kan man bygga en genuin företagsverksamhet som ökar regionens välstånd och bidrar till balanserad ekonomiskutveckling i hela landet. 3

4 SPRÅKFÖRDELNINGEN : Enkäten påvisar behovet av att kommunicera/dokumentera på två språk Språkfördelning (på basen av fråga 28) Finska Svenska Kimitoöns svar 55,9% 44,1% Del$dsboende 60,0% 40,0% Väståbolands svar 53,5% 46,5% Del$dsboende 58,4% 41,6% Kimitoöns bef. Deltidsboende Språkfördelningen, fast befolkning vs. deltidsboende 0% 25% 50% 75% 100% Språkfördelning bland fasta befolkningen 2010 Finska Svenska Finska Svenska Kimitoön 27,5% 70,9% Väståboland 41,1% 57,3% Väståbolands bef. Deltidsboende Övriga språk ej beaktade 4

5 Agenda 1. Projektet Trygga skärgårdsboendet 2. Nuläget, Den försummade befolkningen 3. Intervjuerna och enkäterna 4. PAUS 5. Den ekonomiska betydelsen av fritids- och deltidsboende 6. Exempel på potential 7. Hur tar vi detta vidare? 8. Föreningen 9. LUNCH 5

6 BAKGRUND TILL PROJEKTET Föreningen grundades ursprungligen för att fokusera på vindmöllorna på Högsåra och tog namnet Skärgårdshavets Naturvänner rf Föreningen beslöt att förändra fokus till att lyfta fram deltidsboendet som en strategisk men outnyttjad resurs inom och runt Skärgårdshavet Föreningen beslöt vid sitt årsmöte 2010 att byta namn och verksamhetsinriktning, projektet startades i samma veva Projektet finansieras till 70% med Leader-stöd via aktionsgruppen I samma båt Samassa veneessä rf ry och till 30% av Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och Stiftelsen för Åbo Akademi 6

7 VÅR DEFINITION AV DELTIDSBOENDE Skärgårdsboende = de som på hel- eller deltid bor i skärgården och/eller i dess närhet Kommun invånare Deltids boende Deltid = INTE skriven i regionen Flere invånare har sommarstugor inom sin hemkommun Fritidsboende Sommargäster 7

8 GÄSTERNA Vår definition av gäster inkluderar exempelvis utflyttade barn med familj, men också övriga släktingar, vänner och bekanta. Släktingar på fastigheten Övriga familjemedlemmar Gäster Deltidsboende 8

9 Projektet har som målsättning att både få en bild av fritids- och deltidsboendets betydelse för Skärgårdsregionen idag och utveckla en strategi för hur betydelsen kunde öka i framtiden Deltidsboende och dess betydelse för kommunens näringsliv Deltidsboendets ekonomiska betydelse för kommunen Projektritningar (mars - juni 2009) Projektfinansiering (aug 2009 juli2010) Kick Off (Sep 2010) De deltidsboendes egen syn och förväntningar Deltidsboende och dess betydelse för kommunens invånare Strategi för deltidsboendet ( Framtida inriktrning ) Startup Kommunens egen syn och erfarenheter Maj/Juli /Aug 2010 Deltidsboendets ekonomiska betydelse ( Nuläges analys) 9

10 MEDVERKANDE: STYRGRUPPEN Bo-Erik Ekström (ordf.) Jan-Åke Törnroos, HHÅA (vice ordf.) Tom Berglund, Hanken Nina Söderlund, Skärgårdsinstitutet Sami Heinonen, I samma båt rf/ely Matti Vahtola, ELY-centralen Erika Strandberg, Kimitoöns kommun Patrik Nygrén, Väståbolands stad 10

11 PROJEKTRÅDET - KIMITOÖN Tom Simola (ordf.) Eva-Stina Hellbom Anders Moliis-Mellberg Wilhelm Liljeqvist Tony Wuorio Mårten Nurmio 11

12 PROJEKTRÅDETS - VÄSTÅBOLAND Folke Öhman (ordf.) Sandra Bergqvist Anne-Maarit Itänen Christjan Brander Magnus Johansson Mikael Grannas 12

13 SAMARBETE MED PROJEKTET KÖLI Projekt på Kimitoön med målsättning att främja näringslivets och industrins utveckling på ön och öka beredskapen för hantering av negativa förändringar inom näringslivet. Fokuserat på produkter och tjänster för den tekniska konsumentsektorn (byggnation, båt, bil) och näringslivet (metall, trä, transport, ekonomi, IT, konsultering). Vi samkörde datainsamling och agerade bollplank 13

14 Nuläget: Den försummade befolkningen

15 Vi har hittat regionens mest värdefulla tillgång bland soporna - Rouskisdykare Kimitoön Datum Innehåll Nackdelar Rouskis avfallsregister betalande Avgi@en kan ingå i hyran: Fel mogagare. Inte kompleg register. FasJghetsregistret April frijdshus Ger inte användaruppgi@er. Väståboland Datum Innehåll Nackdelar FasJghetsregistret April frijdshus Ger inte användaruppig@er. Väståboland - Ej Pargasområdet Innehåll Nackdelar Klara (TSJ) År betalande Fel mogagare för hyreshus. Inte kompleg register. Väståboland - Pargasområdet (f.d. Pargas stad) Nackdelar TSJ betalande Endast TSJ:s kunder Paraisten Puhtaanapito Mars betalande Endast kunder med avtal med PPP Befolkningsreg. Mars (!) adresser FelakJgt plock! Får inte ut användaruppgi@er för resten. Osäkert. FasJghetsregistret År frijdshus Ger inte användaruppgi@er. 15

16 Helsingfors vs Åbo regionerna starkt representerade KIMITOÖN VÄSTÅBOLAND TIDIGARE STATISTIK Antal Ort Antal Ort Andel som ÄGS av ortsbor ,0% 247 Helsingfors 29,4% 415 Åbo Väståboland 34,1% 14,4% 178 Åbo 13,5% 191 Helsingfors Kimitoön 34,3% 13,5% 167 Esbo 13,2% 186 Väståboland 10,2% 126 Kimitoön 9,4% 133 Esbo Källa: "Mökkiläiset kuntapalvelujen käybäjinä" ,6% 106 Salo 5,4% 76 St Karins 4,4% 54 Raseborg 2,4% 34 Grankulla 3,6% 45 Vanda 1,8% 25 Nådendal Andel som ANVÄNDS av ortsbor ,0% 37 Hangö 1,6% 23 KyrksläG Väståboland 14,8% 2,7% 33 St Karins 1,6% 22 Tammerfors Kimitoön 14,0% 2,6% 32 Grankulla 1,4% 20 Lieto 2,6% 32 KyrksläG 1,4% 20 Salo Källa: Rouskis & TSJ 2010, utan Pargas 2,3% 29 Väståboland 1,1% 16 Åland 0,8% 10 Pemar 1,1% 16 Kimitoön 0,7% 9 Borgå 1,1% 16 Reso 0,6% 8 Nurmijärvi 1,1% 16 Raseborg 0,6% 8 Reso 1,1% 16 Vanda 9,3% 115 ÖVRIGA 13,2% 187 ÖVRIGA 100,0% ,0% 1412 Hfrsregionen: 39,7% Åboregionen: 40,6% Åboregionen: 20,3% Hfrsregionen: 26,5% Saloregionen: 8,9% Statistik över ägande ger en snäv bild av andelen ortsbor bland fritidsbefolkningen. Detta beror sannolikt på uthyrning. Andelen ortsbor bland fritidsboende i regionen är %. Statistik från Pargasområdet saknas här, men andelen fritidshus som ägdes av ortsbor år 2004 var 39 %. Om motsvarande proportioner gäller för Pargasområdet som för Väståboland är andelen ortsbor bland fritidsbefolkningen i Pargas 17 %. 16

17 þ ANTALET FRITIDSHUS : Guld och brons placering i stugtäthets FM ORTSBOR DELTIDSBOENDE TOTALT FRITIDSHUS Kimitoön x 10,2 % = x 89,8 % = = Väståboland x 13,2 % = x 86,8 % = = = Kuvio 2. Kunnat, joissa 2010 oli enemmän mökkejä kuin asuttuja asuntoja (mökkimäärältään suurimmat ) Väståboland och Kimitoön är på plats 1 resp. 3 i landet då man jämför kommuner med fler fritidshus än bostadshus. Källa: Rakennukset ja kesämökit 2010, Statistikcentralen Mökkikanta kasvoi eniten 1980 luvulla Trygga skärgårdsboendet rf 17 Vuoden 2010 lopussa kesämökkejä oli Edellisestä vuodesta mökkien määrä kasvoi 4 100

18 Enligt vår egen definition på hushåll så består ett hushåll av 2,4 personer Antal svar Totalt Kimitoön Väståboland Personer per hushåll Ortsbor Deladsb. Totalt 2,38 2,43 2,37 Kimitoön 2,41 2,80 2,35 Väståboland 2,36 2,23 2,38 Ur enkäten: Ett hushåll består av de personer som permanent bor i samma bostad. Antal personer per hushåll: 2,4 Landets medeltal är 2,07 Hushåll med barn (< 18 år) Totalt ,5% av alla svar Kimitoön ,2% av Kimitoöns svar Väståboland ,1% av Väståbolands svar Hushåll med pensionärer (> 65 år) Totalt ,6% av alla svar Kimitoön ,0% av Kimitoöns svar Väståboland ,7% av Väståbolands svar 18

19 þ ANTALET FRITIDSBOENDE ORTSBOR DELTIDSBOENDE TOTALT FRITIDSHUS Kimitoön x 10,2 % = x 89,8 % = = Väståboland x 13,2 % = x 86,8 % = = = PERSONER PER HUSHÅLL Kimitoön 2,80 2,35 Väståboland 2,23 2,38 ANTAL PERSONER Kimitoön 2,80 x 463 = ,35 x = = Väståboland 2,23 x = ,38 x = = = Antal invånare i regionen är ca

20 Fritidsbostaden är i flitigt bruk 60 % koncentreras till våra sommarmånader Månad Alla Kimitoön Väståboland jan 1,1 1,4 1,0 feb 1,2 1,5 1,0 mars 1,7 1,9 1,5 april 4,1 4,7 3,8 maj 8,3 8,8 8,3 juni 13,8 14,2 13,9 juli 19,6 20,0 19,9 aug 13,5 13,8 13,7 sept 8,2 8,7 8,2 okt 4,6 4,8 4,6 nov 1,9 2,1 1,7 dec 1,3 1,7 1,1 SUMMA 79,3 83,6 78,8 n = % i juni - augusti 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Man spenderar fler dagar vid fritidshuset på Kimitoön än i Väståboland. Beteendemönstret i regionen är mera sommarfokuserat än landets medeltal (enligt Mökkibarometri 2009). 1,3 1,5 2,4 4,1 8,2 13,7 17,2 11,9 7, ,9 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Kimitoön Väståboland Mökkibarometri 20

21 Gästernas antal är omfattande och har en även en ekonomisk effekt att beakta Med gäster avses personer som inte permanent bor i samma bostad som Ni. Detta inkluderar exempelvis utflyttade barn med familj, men också vänner och bekanta. Kimitoön Väståboland 6,0 6,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 2,0 3,0 2,0 Övernattande EJ övernattande 1,0 1,0 0,0 0,0 21

22 þ ANTAL SOMMARGÄSTER UNDER ÅRET ORTSBOR DELTIDSBOENDE TOTALT FRITIDSHUSHÅLL Kimitoön = Väståboland = = ÖVERNATTANDE GÄSTER Kimitoön 15,1 x 463 = ,6 x = = Väståboland 16,7 x = ,7 x = = ICKE ÖVERN. GÄSTER Kimitoön 24,1 x 463 = ,7 x = = Väståboland 21,4 x = ,7 x = = GÄSTER TOTALT Kimitoön = Väståboland = = Vår definition på sommargäst! 22

23 Regionen har 10% fler bäddplatser än landet i snitt TOTALT Medeltal Antal svar KIMITOÖN Medeltal Antal svar VÄSTÅBOLAND Medeltal Antal svar 7, , , Landets medeltal är 7 bäddplatser. (Mökkibarometri 2009) 23

24 þ HOTELLKAPACITETEN är giganstisk utnyttjandegraden dock minimal ORTSBOR DELTIDSBOENDE TOTALT FRITIDSHUS Kimitoön = Väståboland = = ANTAL PERSONER Kimitoön = Väståboland = = BÄDDPLATSER Kimitoön 7,70 x 463 = ,70 x = = Väståboland 7,73 x = ,73 x = = = KAPACITET Kimitoön = = = Väståboland = = = = Finlands hotellkapacitet i mars 2011 var rum. Utnyttjandegraden var 52,4 %. 24

25 þ DEN FÖRSUMMADE BEFOLKNINGEN Antaganden: 1. Ortsbor rör sig endast till fritidshuset och är alla dagar om året i hemkommunen. (Se dock estimatet över det verkliga antalet.) 2. Övernattande gäster stannar två dagar Fast boende Deltidsboende Övriga gäster Fritidsboende (ortsb.) Övern. gäster Fast boende (estim.) Väståboland Kimitoön jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 25

26

27 Den ekonomiska betydelsen av fritids- och deltidsboende: Nuläget

28 EKONOMISK BETYDELSE = INKOMSTER OCH UTGIFTER Indirekta inkomster Direkta inkomster Invånaren Övrig betydelse av relevans Deltids boende Kommunen Fritidsboende Direkta utgifter Indirekta utgifter 28

29 TILLGÄNGLIGA DATAREGISTER Vi har köpt data av Suomen asiakastieto, som sammanställer information om företag på basen av bl.a. skatteverkets uppgifter och egna utredningar. Antal aktiva företag i regionen (AB, KB, ÖB, F:ma) Kimitoön 818 Väståboland Totalt Utöver detta har vi samarbetat med företagarföreningarna och fått tillgång till regionens serviceregister. Medverkan i registret är frivilligt. Antal företag i serviceregistret Kimitoön 649 Väståboland Totalt Båda registren är tillförlitliga, och serviceregistret verkar vara relativt heltäckande. Via vårt samarbete har bl.a. en större andel FO-nummer införts i serviceregistret. 29

30 Regionen domineras av den tillverkande industrin Omsägning (teur ) Tillverkande Service Totalt industrier sektorn Kimitoön ,25 % 37,75 % Väståboland ,31 % 34,69 %

31 Även regionens stora sysselsättare är den tillverkande industrin många av dessa noder i eller underleverantörer till både större globala eller inhemska företag med dalande konkurrensfördelar 2008 Tillverkande Service Arbetsplatser industrier sektorn totalt Kimitoön Väståboland Service sektorn bör alltså byggas ut och ses som en unik strategisk resurs för regionen 31

32 Vår ekonomiska F&D analys modell Avdrag Erhållen kommunal skatt (eur ) Kommunal skattesats Beskattningsbar inkomst Beskattningsbar inkomst Förvärvsinkomst F&Ds andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten? 32

33 Regionen erhöll 64,5 meur kommunalskatt under förra året förvärvsinkomsterna uppgick till totalt 460,1 meur Väståboland 2010 Avdrag K-skatt Beskattningsbar Löneinkomster Kommunalskatt från skatten % inkomst Avdrag ,6 % , Kimitoön ,92 % Avdrag K-skatt Beskattningsbar Löneinkomster Kommunalskatt från skatten % inkomst Avdrag ,9 % , ,6 % 33

34 Service industrin generar över 150 meur i förvärvsinkomster inom regionen Kimitoön 2010 Väståboland 2010 Inkomster Inkomster Kommunen Service Tillverkande Pensionär F&Ds andel av denna volym? Antaget att förväsrvsinkomsten/anställd är samma inom tillverklande och service antal anställda ( slide 31) Kommunen Service Tillverkande Pensionär

35 ANDEL AV OMSÄTTNINGEN: F&D-BOENDE Byggverksamhet Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering Fastighetsverksamhet Transport och lagerverksamhet Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Handel, specificera Hotell- och restaurangverksamhet Kultur, nöje och fritid Annan, vad? Tillverkning Utbildning Finans- och försäkringsverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Utvinning av mineral 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 35

36 FRITIDSBOENDES ANDEL AV OMSÄTTNINGEN 35,0% 31,5% 30,0% 25,0% 20,0% 18,4% 17,7% 15,0% 10,0% 9,7% 5,0% 0,0% vår sommar höst vinter 36

37 F&D står för % av service sektorns volym vilket innebär ca 81 meur Omsägning (teur ) Tillverkande Service Totalt F&D segmentet industrier sektorn Kimitoön ,00 % 27,28 % Väståboland ,00 % 27,28 % En kalkyl som vi alla måste jobba vidare på företagen /förvaltningen / forskarna etc. 37

38 þ VÄRDET AV DAGLIGVAROR ORTSBOR DELTIDSBOENDE TOTALT FRITIDSHUSHÅLL Kimitoön = Väståboland = = ANTAL DAGAR / ÅR Kimitoön 70,7 x 463 = ,5 x = = Väståboland 80,7 x = ,3 x = = / DAG Kimitoön 27,65 34,61 Väståboland 28,99 32,99 DAGLIGVAROR ÅRLIGEN Kimitoön 27,65 x = ,61 x = = Väståboland 28,99 x = ,99 x = = = Enligt Mökkibarometri köps ca 50 % av varorna i fritidskommunen 17,5 meur 38

39 Enligt gjorda estimat/antaganden och kalkyler kan vi konstatera att närmare 6 meur av erhållen kommunalskatt kan hänföras till F&D segmentet Väståboland 2010 Förvärvsinkomster Avdrag 28,6 % Beskattningsbart kommunalt Skattebortfall 4,92 % Kommunalskatt 19,25 % ,28 % Kimitoön 2010 Förvärvsinkomster Avdrag 37,9 % Beskattningsbart kommunalt Skattebortfall 7,6 % Kommunalskatt 19, ,88 % 39

40 Om vi ytterligare inkluderar fastighetskatten och andelen av samfundskatten KIMITOÖNS KOMMUN 2010 SKATTEINTÄKTER Intäkter Resultat F&D Intäkter F&D Resultat Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Statsandelar + övriga poster TOTALT Totalt 5,6% 5,6% Andel ENLIGT BOKSLUT (2010) kan vi konstatera att Kimitoöns skatteintäkter som kan hänföras ifrån F&D segmentet uppgick år 2010 till 2,2 meur 3x uppburen fastighetsskatt F&Ds ekonomiska betydelse - är betydande! 40

41 Kimitoöns egna tjänstemän har estimerat hur stor andel av deras verksamhet kan hänföras till F&D - kan vi notera att nettoresultatet uppgår till 1,3 meur F&D Intäkter F&D Resultat Totalt 5,6% 5,6% Andel F&D Intäkter F&D Kostn. F&D Avskrivn. F&D Resultat Totalt 5,3% 3,1% 2,9% 48,1% Andel Kalkylen skall ses som ett verktyg för att visa den ekonomiska effekten och vilka vägar den vandrar innan den hamnar i kommunens kassakista faktum är dock att en större affärsvolym inom F&D segmentet är en god affär för regionens förvaltning. 41

42 Exempel på en potential

43 20. Vad skulle få Er att komma oftare till eller stanna längre vid fritidshuset? Kimitoön Väståboland 24,5 % Mera frijd 19,6 % Mera frijd 15,1 % Inget 13,0 % Inget 10,9 % Pension 10,5 % Pension 6,9 % Ombyggnad av huset för vinterboende 10,5 % BäGre förbindelser (färja, båt) 6,8 % Utbyggnad / renovering 8,3 % El, vagen, avlopp 5,6 % El, vagen, avlopp 7,8 % Ombyggnad av huset för vinterboende 5,3 % BäGre / mera service 7,0 % Utbyggnad / renovering 4,7 % BäGre hälsa 6,9 % Väg / bro 4,2 % Kortare väg 6,0 % Kortare väg 3,9 % Distansjobb 5,2 % BäGre / mera service 3,4 % BäGre förbindelser (färja, båt) 5,1 % BäGre hälsa 3,2 % Internet 4,4 % Internet 2,9 % Fast boende 4,3 % Förbindelsebåtar vinterjd 2,9 % Väg/bro 2,3 % Distansjobb 2,8 % Förbindelsebåtar vinterjd 2,2 % Vädret 2,2 % Vädret 1,4 % Fast boende 1,7 % BäGre ekonomi 1,4 % BäGre ekonomi 1,6 % Förbindelse över is vinterjd 1,4 % Taxibåt / - tjänst 43

44 28. Skulle Ni kunna tänka Er att flytta till fritidshuset, om omständigheterna var de rätta? KIMITOÖN - DELTIDSBOENDE ,4% Nej ,7% Ja 45 4,5% Kanske 14 1,4% Annat svar ,0% Ålder: Ja & Kanske <18 18,1% ,2% ,2% ,7% >65 12,8% TOTALT 100,0% Potentiellt personer! VÄSTÅBOLAND - DELTIDSBOENDE ,8% Nej ,7% Ja 55 4,9% Kanske 19 1,7% Annat svar ,0% Ålder: Ja & Kanske <18 16,3% ,5% ,2% ,6% >65 12,5% TOTALT 100,0% Potentiellt personer! 44

45 29. Vad skulle isåfall möjliggöra [en flytt till fritidskommunen]? Kimitoön - Deladsboende Väståboland - Deladsboende 25,2 % Renovering (utrustningsnivån, värme, ny stuga) 27,5% Renovering (utrustningsnivån, värme, ny stuga) 21,4 % Pension 20,3% Pension 16,6 % Jobb (Distans, nyg) 11,9% Förbindelser (året runt, mindre köer) 8,8 % Annat svar 11,7% Jobb (Distans, nyg) 8,4 % Inget 11,5% Inget 8,2 % Förbindelser (året runt, mindre köer) 6,6% Annat svar 7,9 % BäGre service 6,4% Förbindelse Jll holme 4,6 % Mera pengar 6,3% BäGre service 4,4 % Familjeförhållanden 6,1% Väg (bro) 3,3 % Väg (bro) 4,1% Mera pengar 3,1 % Förbindelse Jll holme 3,9% Familjeförhållanden 2,9 % Magistraten godkänner inte 2,9% BäGre hälsa 2,6 % Kommunen godkänner inte 2,1% Magistraten godkänner inte 2,0 % Mindre skageöre 2,1% Kommunen godkänner inte 2,0 % Mera frijd 2,0% Mindre skageöre 1,3 % BäGre hälsa 1,6% Mera byggräg 0,9 % Mera byggräg 1,6% Mera frijd 0,9 % Internet 0,2% Internet Över 20 % anger pension som en möjliggörande faktor. 45

46 Potential: Inflyttning Enligt vår enkät kan personer på Kimitoön och personer på Väståboland tänka sig att flytta till fritidskommunen. Totalt personer. Om vi antar att kommunen gör ett attraktivt program för att flytta till fritidskommunen och lyckas attrahera var ärde person betyder det nya invånare. Medelinkomsten per månad och deltidsboende är (7 226 / 2,4 = ) -> Årsinkomsten blir då /F&D som flyttar -> De totala förvärvsinkomsterna (brutto) ökar med 82,5 M -> Avdragen är 25,6 M, vilket innebär att den beskattningsbara inkomsten uppgår till 56,9 M -> Skattesatsen i snitt är 19,5 %, vilket betyder att skatteintäkterna är 11,1 M Potentialen är över 10 meur 46

47 Hur tar vi detta vidare? Diskussion

48 Vi hoppas att alla parter som på sätt eller annat berörs av F&D aktiveras Deltidsboende och dess betydelse för kommunens näringsliv Deltidsboendets ekonomiska betydelse för kommunen Projektritningar (mars - juni 2009) Projektfinansiering (aug 2009 juli2010) Kick Off (Sep 2010) De deltidsboendes egen syn och förväntningar Deltidsboende och dess betydelse för kommunens invånare Strategi för deltidsboendet ( Framtida inriktrning ) Startup Kommunens egen syn och erfarenheter Maj/Juli /Aug 2010 Deltidsboendets ekonomiska betydelse ( Nuläges analys) Trygga skärgårdsboendet 48

49 20. Uppfattar Ni att kommunen/staden har en strategi för framtiden angående deltidsboendet? Vet inte Nej Väståboland Kimitoön Ja 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 49

50 Diskussionen : Ideer/åsikter/frågor och förslag till nästa steg Framförda åsikter / värderingar - Det finns en viss avoghet mot ökande turism också bland fritidsboende: NIMBY - Man måste skilja på turism och fritidsboende. Båda behövs, men de måste mötas olika. - Studiehandledaren en enormt viktig person: Visa att det finns potential för företagande i skärgården! - Företagsrådgivning och inflyttning måste börja med "Ja! Vi ska utreda.." och inte "Nej, men vi ska se " - Företagarkapaciteten är redan utnyttjad, men få vill anställa extra personer! Problemet är inte att bli företagare, problemet är att bli arbetsgivare. - Man har hellre en 2-års orderstock och långa leveranstider än att anställa extra resurser. - Byalagen mycket viktiga för tillhörigheten! Ideer som kom upp i diskussionen : - Ett register borde bygga på frivillig registrering som ger en morot: ett automatiskt servicepaket de följande tre åren (sotning, avfall, info, etc.) och ger en känsla av acceptans och tillhörighet - Kombinera turism och fritidsboende? Ett lyxpensionat för äldre i skärgården? Det finns mycket faciliteter, kombinera nya koncept med existerande infra? - komhem.nu / komhit.nu, jfr med hurriksi.fi / eroakirkosta.fi som lockar mycket mänskor! Frågeställningar som borde få klarare konturer - Hur hanterar/analyserar vi när fler familjer äger/använder ett fritidshus? - Kunde kommunförbundet sköta om ett eventuellt register? - Hur är det med t.ex. långvård, hur "säkert" är det att flytta ut till skärgården? Sköter de om mig i framtiden?

51 Diskussionen : Ideer/åsikter/frågor och förslag till nästa steg Behovet av en F&D ombudsman kom upp : - Det måste finnas en person på kommunen som tar hand om frågor som kommer in gällande inflyttning och fritidsboende. - Kommunens webbsidor för F&D måste vara bra! Det borde finnas "mentorer" för personer som tänkt sig flytta in - Det måste finnas en mänska på kommunen som tar hand om frågor och vars inställning är "JA! Vi fixar detta!" --- Info kring och möjliggörandet av inflyttning borde systematiseras. Nästa steg - Vilka grupper av mänskor ska resultaten diskuteras med? Företagare, tjänstemän, beslutsfattare - Ta fram några bra exempel på lyckade företagskoncept i skärgården! - Det finns program på Kimitoön om närproducerat. - Hälsovårdstjänster behövs! (Har inte frågats efter i enkäten.) - Börja i högstadiet och yrkesutbildningarna: visa att det finns behov för tjänster i skärgården!

52 TACK 52

53 Deltagar feedback

54 Ris Deltagarenergi : - Ytterst få företagsrepresentanter närvarande!! - Intresset borde ha varit större - fler deltagare - Som alltid höll sig inte alltid diskussionen till saken Ekonomisk betydelse av F&D - Analysen av resultaten väldigt kursiva - För mycket fokus på ekonomiska kalkyler som är väldigt teoretiska - Svårt att beräkna alla effekter (men trenden kommer bra fram) Själva presentationen - Väldigt mycket data, svårt att se skogen för träden - Projektteamets erfarenheter (personliga) hade varit kul att veta - Lite brottom ibland, vissa grejer gick mig förbi Projekt upplägget - Enkätens täckningsprocent alltför lågt - Pargas (stort) inte representerat - Kontakterna till övriga projekt under projekttiden? - Vissa enkätsvar är sannolikt inte statistiskt verifierbara (frågans utformning, urvalet svarande) - Området för stort!! Ny uppspjälkning[?] Språkfrågan - Borde nå också finskspråkiga - En pidä ruotsinkielisyyttä teidän "syynänne" vaan lähinnä oman harmittelen kielitaitoni puutteellisuutta. Tästä johtuen keskustelun / esitysten sisältö ei täysin avautunut. Nästa steg : - En viss oro för att det hela kan (hoppas inte) bli en produkt för skrivbordslådan - Vem gör och tar ansvaret: kommunen, företag, vem? - Vem tar bollarna vidare? - Halvt negativt : HUR landar detta ännu oklart

55 Rosor Deltagarenergi : - Mycket diskussion - Sakkännare i publiken - Bra diskussion - Många kategorier deltagare i detta seminarium - Bra diskussion/dialog - Bra diskussion, också fokus på brister - Diskussionen - Intresset, engagemanget Ekonomisk betydelse av F&D - Uträkningen av kommunalskatt!! - Det är viktigt att den ekonomiska nyttan av fritidsboendet tas fram. - Intressanta (ekonomiska) estimat Nästa steg : - En grund för vidare strategi för skärgården - Informativt, frågande = söker fortsättning - Bra att ta fasta på fortsatta åtgärder - Bollar i luften - Föreningen vill engagera sig i fortsättningen?

56 Rosor Projekt upplägget - Bra output, bra diskussion Intressanta resultat - Konkreta förslag - Ny info, kunskap - Bra grundfakta - Positiv infallsvinkel - Hela upplägget bra!! Nu är det lätt att gå vidare!! - Mycket konkreta perspektiv - Intressant enkätmaterial - Intressant material - All data, materialet utdelat - Monipuolinen materiaali pohjalla, siitä on hyötyä monen muun jutun (lehtijutun) kirjoittamiseen jatkossa - Själva enkäten, sammanfattningen, materialet Projekt fokus på F&D - Har klart social beställning - Resultaten - Projektets idé - Ett gott första försök gällande fritidsboendet - Frågeställningen relevant - Aktuellt ämne, berör alla - Lyfte upp behov som man borde svara på - Att behovet för deltidsboarna att bli hörda kraftigt tas fram. - Kontaktytan till kommunen bör ökas. - Bra att utredningen påbörjats

57 Rosor Ideer som kom upp under mötet - Bra nya idéer; speciellt "Kom hit/hem"-projektet, riktat till både deltidsboende och unga utflyttade, finns det verkligen behov av - Många förbättringsidéer - Många goda idéer om möjligheterna Själva presentationen - Bra tempo, livliga presentationer - Bra och intressant presentation. Tack för att jag fick ta del av er info. Vi skall arbeta vidare delvis utgående från era åsikter ( Hangö ) - Att ta fram ett viktigt tema på agendan! - Klara presentationer - Hyvä ilmapiiri, selkeät esitykset (puheenvuorot) - Järjestelyt, kutsut, tarjoilut - Bra presentation - Goda feedback-åsikter - Gott kaffe (!! )