SSU Uppland. Distriktsårskonferens

Transkript

1 SSU Uppland Distriktsårskonferens 2015

2 Innehåll Förslag till arbetsordning... 3 Förslag till dagordning... 5 Verksamhetsberättelse för 1 januari 31 december Verksamhetsplan Politiska program Antirasistiskt program En ekonomi för hållbar samhällsutveckling Feministiskt program Internationellt program Ekologisk hållbarhet Välfärdspolitiskt program Principprogram för SSU Uppland Motioner

3 Förslag till arbetsordning 1. Årskonferensen inleds 28 februari Vi håller god ton i talarstolen såväl som i diskussioner under pauser. 3. Alla inlägg görs från talarstolen. Ordet begärs skriftligt på en jag begär ordetblankett som kan hämtas framme vid presidiet. På blanketten ska namn, kommun, vilken av dagordningens punkter som ordet begärs på samt eventuellt yrkande anges. Vid motionsbehandling ska även motionens nummer anges. Distriktsstyrelsens föredragande har rätt att föredra distriktsstyrelsens förslag till beslut innan påbörjad debatt. 4. Ett ombud får göra maximalt tre (3) inlägg i en och samma fråga. Talartiden är begränsad till två (2) minuter vid första inlägget, och en (1) minut till de två (2) resterande. Distriktsstyrelsen har en talartid begränsad till fem (5) minuter per inlägg. 5. På inlägg kan replik på en (1) minut begäras. Detta görs hos mötesordföranden. I replik får nya frågor inte tas upp. Talare vars inlägg begärts replik på har rätt till en minuts kontrareplik. Replik får inte begäras på replik. Kontrarepliken avslutar därmed replikomgången. Mötesordförande har rätt att själv besluta om begräsningar i replikrätten med hänsyn till konferensens beräknade tidsåtgång. 6. Årskonferensen använder sig av tre (3) talarlistor. Det innebär att den som begär ordet för första gången i ett ärende har förtur framför den som begär ordet andra och tredje gången. 7. Förslag som streck i debatten kan läggas från presidiet, distriktsstyrelsen eller ombud. Om förslaget kommer från ombud ska det lämnas till presidiet skriftligt på en streck i debatten-blankett och vara undertecknad av minst ett ombud. Förslag om streck i debatten läggs automatiskt om fler än tre talare av samma 3

4 kön står på rad i talarlistan. Beslut om streck i debatten fattas med enkel majoritet. 8. Motioner behandlas i bokstavsordning efter indelning i häftet. Presidiet har rätt att ändra ordningen om omständigheter så kräver. Vid motionsbehandlingen får det ej ändras i att-satserna. 9. Alla beslut fattas med enkel majoritet. Omröstningar sker öppet med acklamation. Votering sker genom uppsträckande av röstkort. Vid personval sker omröstning slutet. 10. Reservationer lämnas skriftligt till presidiet på en för det avsedd blankett. 11. Årskonferensen är i offentlig. Om årskonferensen beslutar att någon del ska behandlas internt, äger särskilt inbjudna medlemmar rätt att närvara. 12. Distriktsstyrelseledamöter har yttrande- och förslagsrätt. 13. Samtliga medlemmar i SSU Uppland har yttrande- och förslagsrätt. 4

5 Förslag till dagordning Datum: 28 februari Plats: Grand, Trädgårdsgatan 5, Uppsala Tid: 09:45 1. Mötets öppnande 2. Årskonferensens stadgeenliga utlysande 3. Fastställande av antalet närvarande röstberättigade medlemmar 4. Fastställande av arbetsordning 5. Fastställande av tidsschema 6. Fastställande av dagordningen 7. Val av mötesfunktionärer a. En (1) mötesordförande b. En (1) mötessekreterare c. Två (2) justerare tillika rösträknare 8. Gästerna har ordet 9. Verksamhetsberättelse 10. Ekonomisk berättelse 11. Revisoreras berättelse 12. Frågan om ansvarsfrihet 13. Stadgar 14. Förslag från styrelsen a. Verksamhetsplan b. Distriktets politiska program 15. Motioner och andra förslag från medlemmarna 16. Fastställande av styrelsens storlek 17. Stadgeenliga val a. Ordförande b. Vice ordförande c. Kassör d. Övriga ledamöter e. Tre (3) revisorer f. Tre (3) revisorsersättare g. Valberedning, varav en sammankallande. 18. Ombudstak på nästa årskonferens 19. Avtackning 20. Övriga frågor 21. Mötets avslutande 5

6 Verksamhetsberättelse för 1 januari 31 december 2014 Styrelse Den januari 2014 valdes en ny distriktsstyrelse för SSU Uppland. Styrelsen har bestått av: Joel Näsvall, ordförande Izabell Zaza, vice ordförande, ej vice ordf. under perioden 22 april till 30 september Gabriel Tidestav, kassör Erik Spånberg, ledamot Emilia Friberg, ledamot och tillförordnad vice ordförande för tiden 22 april till 30 september Begonia Randhav, ledamot Ermine Khachatryans, ledamot Distriktsstyrelsen har under året haft 12 sammanträden med 231 behandlade punkter. Personal Johanna Mejding fortsatte sitt arbete som SSU Upplands distriktsombudsman fram till efter valet. Izabell Zaza anställdes som valombudsman för SSU Uppland fr.o.m. 22 april till 30 september. I september/oktober avslutade Johanna Mejding sin anställning varvid Viktor Nyberg började som ombudsman förr SSU Uppland. Vi har haft tre personer på fulltidsarvoderingar från SSU-förbundet under året. Rahima Ortac som skoldebattör under EU-valet, Jesper Englundh som skoldebattör och Johan Gynnhammar som medlemsvärvare under nationella valen. SSU-kommuner & klubbar 6

7 SSU Uppland har vuxit från 279 medlemmar 31 dec 2013 till 348 medlemmar 31 december 2014, en ökning i medlemsantal med 25 %. Nya SSU-kommuner och klubbar har startat upp. Under året har Enköping och Östhammar vuxit fram som SSUkommuner vid sidan av Uppsala och Håbo. Klubbarna Laboremus S-studenter, SSU Rosendal, SSU Westerlundska och SSU Katedral har fått sällskap av SSU Ungdomar för Kurdistan. SSU Uppsala Fortfarande distriktets största kommun med 283 medlemmar. Verksamheten 2014 har varit inriktad på valarbete. De drev bland annat en egen kampanj om bostäder för unga. SSU Uppsala har en självgående verksamhet med en aktivitet i veckan. En stor del av distriktets verksamhet sker i Uppsala då lejonparten av distriktets medlemmar finns där. I Uppsala finns även skolklubbar på Rosendal och Katedral som saknar aktiviteter men är viktiga för få göra skolbesök på skolorna. SSU Ungdomar för Kurdistan En nystartad klubb som främst samlar ungdomar som intresserar sig för Kurdistan. Ett positivt initiativ och förutsättningarna finns för att klubben ska utvecklas under Laboremus S-studenter Laboremus är en klubb i S-studentförbundet som är aktivt vid Uppsala universitet och de vänder sig främst till studenter. Verksamheten 2014 har varit riktad mot valen. De har även haft två studiecirklar, en om Socialdemokraternas politik inför nationella valet och en om socialdemokratin i det tjugoförsta århundradet. Laboremus har även engagerat sig i kårvalet till Uppsala studentkårs fullmäktige. 7

8 SSU Enköping Klubben startades i anslutning till EU-valet och var med i valarbetet inför det nationella valet och har i dag 34 medlemmar. Flera medlemmar deltog även i distriktets bad-ochpark turné. Efter valrörelsen har det varit svårt att ha en kontinuerlig verksamhet. Men med en kraftig ökning av medlemsantal under slutet av året så ser det ljust ut inför En fortsatt målsättning är att fortsätta stötta kommunen. I Enköping finns även skolklubben på Westerlundska gymnasiet, som är en av landets största gymnasieskolor. Det har varit svårt att få till bokbord på skolan. Men arbetet fortsätter under SSU Östhammar Distriktets nyaste SSU-kommun, bildades under hösten. Har genomfört några aktiviteter men har svårt att ha en kontinuerlig verksamhet. Som nystartad klubb behöver Östhammar fortsatt stöd. SSU Håbo Startades under våren och är distriktets minsta kommun med 8 medlemmar. Har haft det svårt under året att ordna aktiviteter under året. Finns potential att växa och ha en regelbunden verksamhet. Kampanj 35 SSU:are deltog på första maj-firandet i Uppsala och totalt deltog 690 personer i tåget. Joel Näsvall talade i Knivsta och SSU Uppsalas ordförande Lucas Grzechnik Mörk talade i Uppsala. SSU bjöd därefter på hamburgare på partiexpeditionens terrass. Mitt i sommaren den 19 juli spelade 160 ungdomar SSU-cupen i fotboll för att ge rött kort till röstskolk. Trycket var stort då uppemot 24 lag ville anmäla sig till 16 platser års SSU-cup levde vidare för andra året i rad på initiativ av engagerade aktivister. 8

9 På sommaren hyrde vi dessutom bil och kampanjade på badställen och i parker ett par veckor i juli i en så kallad bad & park-turné. Uppskattat. På hösten deltog våra medlemmar i Ronjaloppet för att tillsammas med TRIS markera sitt motstånd mot kvinnlig omskärelse. SSU skänkte 50 kronor till organisationen per SSU-medlem som sprang. Vi har dessutom försökt att inleda ett internationellt projekt med JSD, Ettakatols (Socialdemokraternas) ungdomsförbund i Tunisien. Lördagen 13 december deltog SSU i en insamlingskamp mot Moderata ungdomsförbundet i samband med Musikhjälpen. Efter en mycket välplanerad 3- timmarsinsamling stod det klart att SSU vann. SSU Uppland mobiliserade ett 40-tal medlemmar till själva tävlingen. Flera medlemmar växte i sitt ledarskap vilket var glädjande. Studier och folkbildning I början av 2014 deltog medlemmar från SSU Uppland i SSU-förbundets nyårskurser på Bommersvik för att utbildas till klubbledare, distriktsledare respektive valledare. Under året har totalt tre stycken SSU-kurs steg 1 genomförts. Två har genomförts i Uppsala och en i Enköping. 27 medlemmar har genomgått SSU-kurs steg 1. Under hösten anordnade distriktet en ledarskapsutbildning under en dag där xx deltagare deltog. Efter Europaparlamentsvalet tog SSU-distriktet initiativ till att starta upp ett nätverk för unga förtroendevalda. Alla under 35 som kandiderade till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige i riksdagen som bor inom SSU-distriktets geografiska 9

10 upptagningsområde bjöds in till en uppstartsträff. Under uppstartsmötet deltog tio (10) medlemmar. Val 2014 har varit ett händelserikt år för SSU Uppland. Distriktet har genomfört två valrörelser tätt sammankopplade till Socialdemokraterna i partidistriktet. Majoriteten av alla kommuner i Uppland är nu styrda av Socialdemokraterna, landstinget har fått en socialdemokratisk ledning och regeringen leds av en socialdemokratisk statsminister. Under slutet av året började planeringen inför ännu ett val, något som kom att avbrytas i och med decemberöverrenskommelsen. EU-valrörelse Den 26 april startade distriktets valrörelse med en Valkickoff där 15 medlemmar deltog. Under tiden fram till valdagen engagerades 50 aktiva valarbetare i distriktet, två av dessa hade då gått en debattörsutbildning. SSU Uppland hade från SSUförbundet fått en heltidsarvoderad skoldebattör i Rahima Ortac. De sista två veckorna hyrde vi en minibuss som användes flitigt runtom i distriktet för att kacka dörr och vara med på skolbesök samt debatter. Många nya medlemmar anslöt sig till valarbetet och tidigare aktiva medlemmar deltog. Valstuga satt uppe i Uppsala, där SSU syntes och hördes. Nationella valen SSU tillsammans med Laboremus s-studenter hade en intern kampanj riktad till Socialdemokraterna för att få in fler unga i beslutsfattande församlingar. Till detta hörde en kampanj om Kryssa en ung sosse som genomfördes. Många av våra medlemmar sitter idag som förtroendevalda på lokal, regional och nationell nivå. På 10

11 SSU:s nationella valläger deltog 30 av SSU Upplands medlemmar. Det genomfördes en valkickoff där många nya och äldre medlemmar dök upp. Heltidsarvoderad skoldebattör Jesper Englundh och medlemsvärvare Johan Gynnhammar hjälpte till i valrörelsen och avlastade ombudsmännen. Valstugan satt uppe i distriktets kommuner där SSU syntes i Uppsala, Håbo och Enköping. Även i detta val hyrde SSU Uppland en minibuss som användes i stora delar av distriktet för att kunna tillgå alla våra kommuner och klubbar. Fest för maktskifte var en konsert som genomfördes i nära anslutning till valdagen. Kulturnatten likaså. I distriktet genomfördes också affischering och ringkvällar till första - och andragångsväljare. Man sökte aktivt upp första - och andragångsväljare. Res dig upp var en nationell kampanj för att få unga att rösta i valen som var väldigt lyckat och uppskattat. Frukostutdelning där SSU och Laboremus s-studenter deltagit samt varit initiativtagare. S-studenters campusbesök deltog SSU i. Valvakan hölls på Birger Jarl i Uppsala, där många SSU:are och S-studenter deltog. Facklig och politisk samverkan Joel Näsvall närvarade vid ett fackligpolitiskt event med IF Metall och Pappers och höll ett tal för våra entusiastiska fackliga kamrater. LO var också med och bidrog till SSUcupen samt att Kulturnatten var ett samarbete mellan LO och SSU. Joel Näsvall skrev en krönika för Pappersmagasinet. Representation 11

12 Vi gästade SSU Stockholms läns distriktsårskonferens. Joel talade om vikten av de kommande valen och hur viktigt det är att Sverige får en socialdemokratiskt ledd regering. Media Ermine Khachatryan har skrivit 5 debattartiklar i SSU:s namn. Joel Näsvall har skrivit och fått in 3 debattartiklar i lokaltidningar. Dags för nya värderingar i Europa SSU Östhammar fick ett inslag i UNT SSU Uppsalas kampanj mot Jernhusen Izabell och Begonias debattartikel i och Enköpingsposten Sverige inte världens mest jämställda land inför Internationella kvinnodagen. Slutord Alla distriktets medlemmar kan vara stolta över varandra. Verksamhetsåret 2014 var ett hektiskt år med två val och ständig valrörelse. Det är också de två valen som har varit höjdpunkterna under året. Kanske främst det nationella valet som Socialdemokraterna vann. Med en 25-procentig medlemsökning och flera nya klubbar runt om i distriktet ser framtiden ljus ut. Nu handlar det om att ta tillvara på det engagemang som har sökt sig till oss och samtidigt fortsätta attrahera engagerade ungdomar. Efter ett kanonår står vi nu redo att möte 2015 års utmaningar. Med dessa ord vill vi tacka för oss och hoppas på ett fantastiskt kommande år. 12

13 Verksamhetsplan Vår idé SSU Uppland finns till för att alla unga i Uppland som delar socialdemokratiska värderingar ska kunna samlas. Vi vill organisera mötesplatser för unga som vill förändra samhället i linje med våra värderingar. Vi inser att vi skapar demokrati genom att utöva demokrati, därför är våra lokala föreningar demokratiska arenor för unga att samlas och utvecklas i. Hos oss är folkbildningen central. Folkbildningen är vår metod för att möjliggöra möten och utbyten, att ge unga människor mod och kunskap för att få makt och ansvar. Vår vision Vår vision är ett samhälle där den demokratiska socialismen idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är bärande, där orättvisor och förtryck är historia, där alla människor ges möjlighet att förverkliga sina innersta drömmar. Vårt grundläggande uppdrag är att låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen. Vår verksamhet Basen i SSU Upplands verksamhet är att skapa goda förutsättningar för distriktets medlemmar och lokala föreningar att samla, skola och påverka. Det görs i huvudsak genom stöd och bildning till de lokala föreningarnas styrelser, genom folkbildning av distriktets medlemmar, som arrangör av större arrangemang och deltagande i SSU:s nationella kampanjer såväl som driva egna. En konstant ökning av aktiva och folkbildade medlemmar är ovärderliga för distriktets framtida verksamhetsutveckling. Våra prioriteringar 13

14 För 2015 är våra prioriterade frågor att: Stärka studieverksamheten i distriktet. Öka antalet medlemmar. Öka aktiviteten i lokala föreningar Studieverksamheten fyller medlemskapet med innehåll. Genom folkbildning möts människor och utbyter erfarenheter. Det är genom studieverksamheten som vi skaffar och kunskap och mod för att få makt att bekämpa orättvisor och förtryck. Det innebär att kvalitén på distriktets studieverksamhet är prioriterad. En bra kvalité på studieverksamheten innebär att medlemmens intressen är i centrum och att medlemmen känner att hen utvecklas som människa. SSU Uppland ska erbjuda studieverksamhet av hög kvalité till alla aktiva medlemmar. Genom ett kontinuerligt samarbete med de lokala föreningarna vet vi vad som intresserar medlemmar och kan erbjuda studieverksamhet därefter. Medlemmen är SSU Uppland. En aktiv medlem gör SSU Uppland. Aktiva medlemmar är med andra ord ovärderliga för vår vilja att bekämpa orättvisor och förtryck. Därför måste varje medlem stå i centrum och ges möjligheten att utvecklas, följa sina intressen och göra det hen tror på. Medlemmens engagemang sker genom de lokala föreningarna. SSU Uppland ska utveckla sin verksamhet för att förenkla medlemmars engagemang i lokalföreningarna och sträva efter ett ökat medlemsinflytande. Målsättningar Studier För att ge våra medlemmar resurser att bekämpa orättvisor och förtryck måste studieverksamhetens kvalité i distriktet stärkas ska styrelseverksamheten 14

15 effektiviseras, nuvarande och framtida ledare i distriktet stärkas och medlemmar ska ges möjlighet att skaffa sig en grundläggande kunskap om politik. SSU Uppland ska uppnå målen att o Alla styrelser i kommunen ska genomgå en utbildning i styrelseprocesser. o 30 medlemmar ska genomgå en SSU-etta o 15 medlemmar ska genomgå en SSU-tvåa o 10 medlemmar ska genomgå en SSU-trea o 7 medlemmar ska genomgå en ledarskapsutveckling o Alla kurshandledare ska vara utbildade o Arrangera en endagaskonferens Medlemsutveckling Medlemsvård och medlemsvärvning är centralt för en fortsatt positiv utveckling. Vi ska bli fler medlemmar, vårda de som redan är medlemmar och göra det enklare för medlemmar att bli en del av SSU. SSU Uppland ska uppnå målen att: o Vara 520 medlemmar vid årets slut (348 medlemmar 31 december 2014) o Stärka distriktets kvinnliga medlemmar för en jämställd verksamhet o Stärka distriktets medlemmar som är förtroendevalda i kommun- och landstingspolitiken o Förenkla processer för medlemmars engagemang Påverkan SSU Uppland består av medlemmar som vill se ett annat samhälle. Våra värderingar måste synas för att höras. För att påverka olika grupper måste vi synas i olika sammanhang. SSU Uppland ska uppnå målen att: o Delta i SSU-förbundets nationella kampanjer o Driva en egen kampanj i distriktet 15

16 o Vara delaktig i den offentliga debatten i Uppsala län o Arrangera 1 fotbollsturnering med politiskt budskap Facklig-politiskt SSU är LO:s ungdomsförbund. Det fackliga arbetet är ovärderligt för att nå vår vision om ett samhälle byggt på demokrati. Det facklig-politiska samarbetet ska fördjupas genom att ge våra medlemmar kunskap. SSU Uppland ska uppnå målet att: o 10 medlemmar ska genomgå LO:s ungdomsutbildning o Utveckla bra samarbete inom SSU-distrikt i LO-distriktet Internationellt Socialdemokratin är en global rörelse. Kampen för det lika människovärdet stannar inte vid Sveriges gränser. Detta kommer av insikten om att världen hänger ihop och att vår kamp för mänskliga rättigheter inte kan stanna där nationalstaten tar slut. SSU Uppland ska uppnå målet att: o Inleda ett internationellt samarbetsprojekt. o Anordna aktiviter för att uppmärksamma internationella frågor. 16

17 Politiska program 2 Antirasistiskt program 4 Rasismen är ett av förtryckens verktyg. Det tar sig i uttryck i såväl avskyvärda politiska ideologier, som i vardagliga fördomar. Den begränsar enskildas vardag och livsval, men 6 också möjligheten för flertalet att ta makten över samhället. Rasismen sätter en kil mellan människor, vänder dem emot varandra istället för mot ojämlikhetens 8 ekonomiska system. Vi är antirasister, i vetskapen om att rasismens avskaffande frigör enskilda från fördomarnas förtryck och möjliggör flertalets samlande för en jämlik 10 värld. 12 Synliggör rasismen Rasism är en struktur som samverkar med andra strukturer, vilka ständigt ska 14 synliggöras och motarbetas genom aktiva åtgärder som syftar till ökad jämlikhet. Den rasism som berör människors liv är inte nödvändigtvis den våldsamma och högljudda, 16 utan den inbäddade rasismen i samhällets institutioner. SSU Uppland erkänner rasismen som en förtryckande struktur vilken bekämpas genom öppenhet och dialog. Rasism tar 18 sig olika uttryck såsom trakasserier, diskriminering, exkludering, mobbning och förnedring. Dessa uttryck ska tas på största allvar och få omedelbara konsekvenser. 20 Rasistiska åsikter kommer från tanken om åtskillnad på grund av etnicitet, där människor delas upp i vi och dem. SSU Uppland gör skillnad mellan att ha rasistiska 22 åsikter som kommer från uppkomsten av fördomar och att vara rasist; att vara påverkad av strukturer respektive att aktivt stödja en uppdelning av människor. 24 Det historiska arvet 26 Den europeiska kolonialismen och dess världsbild där vita européer per definition representerar människa och civilisation är dominerande i Europa och även i Sverige.

18 Nationalstaten och Sveriges självbild har tidigare definierats och gör det fortfarande i 2 termer av etnicitet och ras. De mest utsatta personerna för diskriminering i Sverige och Europa är utomeuropéer och romer. Afrikaner, muslimer och romer är särskilt 4 utsatta. Integration, diskriminering och migration är begrepp som ofta sammankopplas med mångfald och antirasism. Den bild som målas upp är främst ensidigt 6 problemfixerad där den enda lösningen antas vara åtstramningar, hårdare tag och en debatt om invandringskvoter, och där problemet presenteras som antal människor och 8 volymkvot istället för bostadsbrist, segregerad arbetsmarknad och ojämlik skola. Denna vinkling av debatten anser SSU Uppland vara snäv och ensidig. 10 Dela på makten 12 Ett bra samhälle är ett samhälle där alla olikheter ses ha samma okränkbara värde. Lika tillgång till och nyttjande av samhällets offentliga rum är ett demokratiskt samhälles 14 skyldighet till dess medborgare. Maktfördelning är det demokratiska samhällets ständiga strävan, samt möjligheten att tillskansa sig ett värdigt liv. Sverige är bland de 16 sämsta länderna i EU i många frågor som rör arbetsmarknadsdiskriminering, fattigdom och bostadsdiskriminering bland utlandsfödda. Konkreta handlingar och politiska 18 reformer inom olika områden är den enda vägen till ett mångfaldigt demokratisamhälle. Sverige ska vara ett land som anpassas efter alla som lever och 20 verkar här. 22 Därför vill SSU Uppland att det skrivs in i grundskolans och gymnasieskolans ämnesplaner i historia och 24 samhällskunskap att frågor som berör strukturell rasism och Sveriges historiska roll i kolonial och rasideologisk kunskapsproduktion ska inkluderas i 26 undervisningen. 18

19 ett fritidslyft som säkrar mer personal och tydligare uppdrag genomförs för att 2 säkra allas tillgång till en bra fritidsverksamhet det sker en upprustning av miljonprogrammen och sammanlänkning mellan olika 4 stadsdelar det vid utbyggnation och ombyggnation av stadsdelar tas aktiva åtgärder för att 6 minska bostadssegregation med hjälp av blandade boendeformer, deras priser och rimliga hyreshöjningar över tid. 8 alla kommuner i Sverige ska ta emot flyktingar. att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder sig utav anonyma 10 anställningsprocesser vid rekrytering av personal. samhällsplanering i sitt uppdrag ska syfta till att minska segregation; se till alla 12 människors tillgång till vård, en likvärdig skolgång och allmänna utrymmen. 14 En ekonomi för hållbar samhällsutveckling 16 Det överordnade målet för SSU Upplands ekonomiska politik är full sysselsättning och rättvis fördelning. Vi tror på en ekonomi som skapar utveckling men inte tär på miljön. 18 En ekonomi med en rättvis social fördelning. En ekonomi som är långsiktigt stabil och som låter människor utvecklas, men i samklang med naturen och utan att slösa mer än 20 nödvändigt på våra gemensamma tillgångar. Socialdemokratins största bidrag till den ekonomisk-politiska verktygslådan är idén om 22 en blandad, social ekonomi en ekonomi där marknadens frihet på väsentliga punkter begränsas av demokratin. Genom att ge demokratin företräde framför marknaden kan 24 marknadsekonomins dynamiska krafter främjas, samtidigt som politiken tar ett ansvar för att skydda människa, samhälle och miljö. Med ett modernt språkbruk har 19

20 socialdemokratin visat att det är möjligt att skapa en politisk modell för hållbar 2 samhällsutveckling. 4 Arbete som rättighet Idén om full syssällsättning bygger på övertygelsen om att arbete är en av människans 6 grundläggande rättigheter. Förutom att arbete ger människan möjlighet att växa och förverkliga sig själv, har det också en social karaktär och är en grundförutsättning för 8 vårt välstånd. Genom våra olika vägval i livet uppfyller vi olika funktioner i samhället. Någon tar hand 10 om våra äldre som behöver omtänksamhet och omsorg, någon annan genomför dagliga operationer och räddar liv, någon tredje ger kunskap till barnen och hjälper dem att bli 12 bildade och starka individer. Det finns också de som arbetar för att tillverka nödvändigt material som sedan kan användas för att bygga bostäder, vägar och järnvägar och de 14 som faktiskt bygger bostäder, vägar och järnvägar. Insikten om att vi behöver varandra för att hela samhället ska vara välmående skapar en social medvetenhet hos människor 16 och en solidaritet de emellan som framförallt är byggd på tillit och omtanke. Genom arbetsdelningen tar var och en av oss sitt ansvar för vårt gemensamma välstånd och 18 välbefinnande, samtidigt som vi tillåts vara olika och får möjlighet att utvecklas till vår fulla potential. Vi tillsammans tar ansvar för varandras frihet. 20 För det krävs dock att man inte bara har formella rättigheter utan också verkliga möjligheter att göra vägval i livet efter sina drömmar och intressen, att man har goda 22 villkor och trivs på sin arbetsplats, att man har möjlighet att enkelt byta spår under arbetslivets gång och ständigt utvecklas som individ. Det kräver också att alla får ta del 24 av det som vi gemensamt skapar genom vårt arbete. Det kräver helt enkelt social och ekonomisk jämlikhet. 26 Marknad och kapitalism 20

21 Begreppet kapitalism betecknar ett maktsystem med förräntningen av kapital som 2 överordnad norm. Det är ett system där den som äger kapitalet ges rätten att bestämma över alla andra intressen, där de samhälleliga målen underordnas 4 vinstintresset och där människors rättigheter avgörs av deras ekonomiska lönsamhet. Det skapar stora orättvisor och stora sociala spänningar inom länder och mellan länder. 6 Det leder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar. Socialdemokratin är en antikapitalistisk rörelse, som bygger motkrafter mot kapitalets 8 anspråk på dominerande makt över ekonomi och samhälle. Ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som ska 10 sätta gränserna för marknaden och de ekonomiska intressena. Mot det kapitalistiska maktsystemet sätter socialdemokratin en ekonomi styrd av folkliga intressen. Det är en 12 ekonomi där varje människa har rätt och möjlighet att som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation 14 och arbetslivets villkor. Det är en ekonomi som bejakar en sund marknadskonkurrens och som innefattar olika former av ägande och företagande, men tillåter aldrig att 16 kravet på privat vinst får dominera över alla andra intressen och styra samhällets utveckling. 18 Dessutom kan marknaden inte upprätthålla sig själv. Dess inneboende tendenser till koncentration motverkar den mångfald som är dess egen förutsättning. Den 20 prismekanism, genom vilken marknaden arbetar, kan inte skapa de stabila spelregler som marknaden själv kräver för att fungera väl. Endast samhälleliga organ, oberoende 22 av marknaden, kan skapa och upprätthålla detta regelverk. Marknadsmekanismerna klarar inte heller att hushålla med sådant som saknar marknadspris, som luft och vatten. 24 Också detta kräver åtgärder i form av politiska beslut, och motvikter i form av medvetna konsumentopinioner. 26 Socialdemokratin strävar efter ett samhälle där varje människa som medborgare, 21

22 löntagare och konsument kan påverka produktionens inriktning och fördelning, 2 arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, nya och 4 gamla folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar har en viktig uppgift att 6 komplettera och balansera marknadskrafterna. 8 Vår klassanalys Begreppet klass beskriver de systematiska skillnader i människors livsvillkor, som 10 skapas av produktionslivet. Klassklyftorna begränsar människors möjligheter att fritt växa och utvecklas, och att delta i samhällslivet på lika villkor med andra. De 12 klassbundna orättvisorna fortplantar sig från de vuxnas liv in i barnens villkor på ett sätt som innebär hot om växande klyftor också i framtiden. Det syns i de statistiska 14 sambanden. Låginkomsttagare, eller människor med lägre utbildningsnivå, lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre 16 vård än andra. Deras barn löper större risk att själva drabbas av exempelvis arbetslöshet och sämre hälsa. 18 Målet för socialdemokratin är människans frigörelse. Verklig frihet finns bara där det finns verkliga val. Utan ett starkt samhälle, som aktivt och återkommande erbjuder 20 människor möjligheter att utvecklas och komma vidare utan ens socioekonomiska förutsättningar blir ett hinder för det, utan detta är friheten en chimär. Frihet 22 förutsätter därför inte bara frånvaro av nöd och förtryck, utan också tillgång till en materiell och social trygghet, och ständigt nya chanser. Därför är social och ekonomisk 24 jämlikhet ett överordnat mål för vår ekonomiska politik. Den globala ekonomin 22

23 Ökat globalt välstånd har varit en tydlig trend under de senaste decennierna. Miljontals 2 människor har kunnat lämna fattigdomen bakom sig, och land efter land upplever industriella revolutioner och sociala framsteg. Fler kvinnor har utbildning. Fler barn 4 överlever. Fler länder får demokrati. Samtidigt kvarstår dock en stor fattigdom i världen, inom länder men även inom hela regioner, som i Afrika söder om Sahara. 6 Globalt växer också nya risker fram ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Den långsiktiga trenden mot ökat välstånd har sin viktigaste förklaring i att alltfler 8 länder har fått en större, friskare och mer välutbildad arbetskraft. Detta har uppnåtts genom sjunkande dödlighet, mindre barnkullar, längre livslängd, bättre folkhälsa och 10 bättre utbildning. I nyliberal retorik lyfts globaliseringen ofta fram som en drivkraft bakom ökat välstånd. 12 Det finns dock all skäl för oss att problematisera detta samband. Vi menar att de nya tillväxtekonomierna har kunnat dra nytta av globaliseringen, men globalisering med 14 öppna gränser i sig inte är tillräckligt för att skapa nya tillväxtekonomier. För att delta i den globala arbetsdelningen krävs också egna nationella resurser, främst i form av 16 humankapital. Afrika söder om Sahara är ett exempel på hur en region, som trots tillgång till stora marknader inte har lyckats ta steget från fattigdom till välstånd. En 18 viktig förklaring är regionens demografi och hälsoläge. Hållbar utveckling 20 Idag uppfattas begreppet hållbar utveckling ofta som en variant av miljöpolitik. Hållbar utveckling kan dock aldrig reduceras bara till en diskussion om fysiska resurser, som 22 atmosfären eller den biologiska mångfalden. Hållbar utveckling måste alltid inbegripa också den sociala och ekonomiska jämlikheten. 24 Vi vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill stimulera en 26 dynamisk tillväxt som samtidigt är hållbar. Dagens tillväxt ska inte ske på bekostnad av 23