Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem?

Transkript

1 1(6) 1 Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? Hur ser den hygieniska sfären ut? Odling av nerfallsplattor efter 4 timmars arbetspass under en vanlig tandvårdsbehandling ett kvalitetsutvecklingsprojekt i Folktandvården Tandläkare Margareta Jonsson Utvecklingssektionen Folktandvårdens kansli Landstinget i Jönköpings län Hygiensjukskötare Per-Olof Svensson Avd. för Smittskydd/vårdhygien Landstinget i Jönköpings län

2 2(6) 2 Sammanfattning Aerosoler som innehåller mikrober från patientens munhåla uppkommer när man använder högvarvsinstrument vid tandbehandling. Hur långt dessa aerosoler sprids och vilken nivå av nedsmutsning de orsakar i behandlingsrummet har blivit en ny angelägenhet att studera när mängden patienter med MRSA (meticillin - resistenta Stafylokoccus aureus) kolonisationer i näsa-svalg har ökat. Denna studie syftade till att visa hur långt i behandlingsrummet luftburna bakterier spreds under vanlig tandbehandling och i vilken grad kontamination skedde. I förlängningen var syftet också att framställa en checklista för tandvårdspersonal till hjälp med det hygieniska förbättringsarbetet. Nedfallet samlades in på blodagarplattor i tio olika sektorer runt omkring patientstolen i behandlingsrummet. 64 nedfallsplattor samlades in från sex rum under fyra timmar från vardera rum. Dessutom har ett 30 tal prover tagits (tryckplattor) vid andra tillfällen från tvåldispensrar, kläder, munskydd, dörrhandtag, datortangentbord, datormöss etc. Efter två dygn i värmeskåp vid 37º C räknades kolonierna Resultatet visade att kontamination av hela rummet skedde i mycket hög grad efter användning av roterande instrument med vattenaerosoler. Bakterietätheten var högst i utkanten av sfären, dvs. på ganska långt avstånd från instrumentbryggan 1,5-3 m. Området som kontamineras är större än vad som tidigare ansetts. Resultatet visar på behov av att utveckla sätt att skydda och rengöra föremål som förvaras vid arbetsplatsen och att inte förvara förbrukningsmaterial framme på arbetsbänkar. Detta är särskilt viktigt vid behandling av sjuka eller immunosuprimerade patienter. Inledning Hygienarbete inom tandvården är ett nödvändigt och viktigt arbete för att höja kvalitén i patientbehandlingen och i arbetsmiljön för tandvårdspersonal. Studier har visat att 1/3 av patienterna inte vet om/eller inte talar om i anamnesen att de bär på smittor. Att studera vad som händer under vanlig tandvårdsbehandling och sedan presentera en plan för hygienarbetet är ett sätt att förbättra den hygieniska kvalitén. Bakgrund Vårdrelaterade infektioner och förekomsten av allt fler antibiotikaresistenta bakterier utgör ett hot mot patientsäkerheten. Den 1 juli 2006 infördes ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen som beskriver vårdgivarnas skyldighet att tillgodose en god hygienisk standard i vård och

3 3(6) 3 behandling. (Hälso- och sjukvårdslagen 1982). Patienter och tandvårdspersonal är omgivna av mikrobiella aerosoler under tandvårdsbehandling med borrturbiner, vatten-luftspray och andra aerosolbildande instrument. Efter identifiering av HIV virus på 1980 talet, och ett ökande antal patienter som var HIV smittade, höjdes intresset allmänt för hygienfrågor och fokus riktades mot hygienen även inom tandvården. Följaktligen blev plötsligt handskar, munskydd och skyddsglasögon flitigt i bruk bland tandvårdspersonal och frågor ställdes hur smittbärande patienter skulle behandlas. Mikroorganismer kan kolonisera på tandvårdsutrustningar och förbrukningsmaterial och även i vattenslangar där de bildar en biofilm. Bakterier, jästsvampar och virus finns i aerosolen som bildas vid användning av borrmaskiner, luft-vattenbläster och i ultraljudsmaskinen för tandstensborttagning. De kontaminerade ytorna antogs sträcka sig kring en radie av 0,5-1 m runt patientens mun och risken för kontaminering och korsinfektion utanför denna yta förmodades vara minimal. Modellen med nedfallsplattor är vanlig vid studier av bakteriemängder i t.ex. operationssalar på sjukhus. Samtidigt som denna studie genomfördes publicerades en finsk studie (R.Rautemaa et al. 2006) som genomförts på likartat sätt. Vi hade dock valt att använda oss av fler sektorer för utplacering av odlingsplattorna. Syfte Mäta och synliggöra bakteriers, virus och vattenaerosolers väg och nedfall i ett rum under 4 timmar med vanlig tandvårdsbehandling Minska risken för bakteriekontamination mellan patienter Ge tandvårdspersonal ett enkelt verktyg/checklista till hjälp för det hygieniska förbättringsarbetet. Frågeställningar: Hur sprider sig bakterier, virus och vattenaerosoler under tandvårdsbehandling? Vilken mängd mikroorganismer kan det bli under ½ arbetsdag? Hur stor är risken för kontamination? Hur bör det se ut på bänkar och ytor i ett behandlingsrum?

4 4(6) 4 Material och metod I sex behandlingsrum arbetade tre tandläkare med assisterande tandsköterskor respektive tre tandhygienister utan assistans med vanlig tandvårdsbehandling. Deras arbetsverktyg var bl.a. roterande instrument som var vattenkylda, dvs. borr- eller putsmaskiner, luft/vattenbläster och ultraljudsmaskin för tandstensborttagning. 4-7 patienter behandlades på vardera rummen under de fyra timmarna. I de sex behandlingsrummen placerades 13 vanliga nerfallsplattor (blod-agar plattor) 0,5-3 meter från patientens mun i vardera rummet efter likartat mönster. Plattorna numrerades i samma ordning på samtliga rum. Efter fyra timmar försågs nerfallsplattorna med lock och sattes direkt efter insamling för odling i värmeskåp (37 C) i två dygn i ett mikrobiologiskt laboratorium och avlästes sedan av samma person. Fotodokumentation enligt bilaga 1. Resultat Kontamination sker i hög grad i hela rummet Flest kolonier i utkanten av rummet Antalet koloniformande enheter (cfu) i de sex rummen var mellan 630 och 1840 /m²/h Nedfallsplattor FTV cfu/m²/h 1000 cfu/m²/h rum rum rum rum rum rum Fig. 1 Mängd koloniformande enheter/tim i de sex rummen.

5 5(6) 5 Rum Cfu/m²/h Liknande resultat visade en finsk studie, men vårt genomsnitt för de sex mätningarna var 1083 cfu/m² /h mot den finska studiens 970 cfu/m² /h. Bakterierna som fanns på plattorna var: Flavobakterier, Bacillus, Mögel, KLN, Alcaligenes, Streptokoccer och ibland enstaka Stafylokoccer. Diskussion Resultatet visade att kontamination av hela rummet skedde i mycket hög grad efter användning av roterande instrument med vattenaerosoler. Bakterietätheten var högst i utkanten av sfären, dvs. på ganska långt avstånd från instrumentbryggan 1,5-3 m. Området som kontamineras är större än vad som tidigare ansetts. Det fanns fler kolonier/platta i de mindre rummen. Resultatet kan bero på: vilken verksamhet som bedrivs i rummet, dvs. om man har roterande instrument eller bara gör undersökningar hur många personer som finns i rummet hur ventilationen fungerar Personalens egen flora är också bidragande till mängden bakterier i rummet. Det har visats i sjukhusstudier från operationsrum att ju fler människor som rör sig i rummet, desto mer bakterier kan uppmätas i rummet. Ventilationssystemen i behandlingsrummen har betydelse för aerosolernas och luftströmmarnas väg i rummen. Detta har i denna studie inte beaktats eller studerats. Ytorna där odlingsplattorna var placerade var i allmänhet belamrade både med kontorsföremål och förbrukningsmateriel. På bilderna i bilaga 1 finns få föremål framme på bänkarna i jämförelse vad som kunde vara fallet vid bilddokumentationen under planeringen före studiens genomförande. Inom landstinget finns dock kliniker där personalen har kommit

6 6(6) 6 långt i sitt hygienutvecklingsarbete och där de har perfekta behandlingsrum och mycket goda arbetsrutiner. Instrument, borr och förbrukningsmaterial t.ex. bomullsrullar, quicksticks och fyllningsmaterial ska förvaras i stängda skåp och lådor och tas fram vid behov. Separata brickor för varje patient bör helst förberedas i rengöringsrummet vid s.k. preptrays. Endast få extra saker bör förvaras på rummet i lådorna. Slutsatser Kontamination av hela rummet sker i hög grad Bakterietätheten var högst i utkanten av sfären Förslag Bara nödvändiga saker som behövs för pågående behandling ska finnas framme i rummet Ytorna i rummets inredning ska vara släta och lätta att torka av Desinfektion mellan patienterna ska kunna utföras enkelt och snabbt och innefatta alla kontaminerade ytor Tandbehandlingsrum ska mer likna operationssalar än kontor i syfte att minimera korskontamination. Klädregler och instruktioner för handdesinfektion ska följas. Checklista för rationell hygienhantering ska finnas. Bilaga 1. Fotodokumentation av odlingsplattor utställda i rummet, där de olika plattorna är inklippta efter odling i två dygn Bilaga 2. Checklista för rationell hygienhantering Referenser - Folktandvårdens i Jönköpings län webbsidor om hygien: Hygieninstruktioner och metodbeskrivningar inom tandvården - Hälso- och sjukvårdslagen (R.Rautemaa, A.Nordberg, K.Wuolijoki-Saaristo, J.H.Meurman Bacterial Aerosols in dental practice a potential hospital infection problem? 2006) - Socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner ett kunskapsunderlag Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd: Yrkesmässig hygienisk verksamhet