LIA 2 Söndrums folktandvård

Transkript

1 LIA 2 Söndrums folktandvård Jennie Bagge TA13 Yh-Helsingborg Handledare: Solveig Dolata, Margareta Andersson och Gunilla Björkman

2 Sammanfattning I denna rapport kommer jag att berätta om min andra praktikperiod under min utbildning till att bli tandsköterska. Praktiken varade i 6 veckors tid, under vårterminen 2014 och min placering var på Söndrums folktandvård i Halmstad. Jag kommer att berätta om kliniken, om vad jag har fått göra och vad jag har lärt mig. Kliniken består av 9 st tandläkare, 5 st tandhygienister, 13 st tandsköterskor, varav 4 st av dessa även arbetar på en annan klinik. Där finns ett sterilbiträde och sen har kliniken 3 st receptionister. Det arbetar endast en manlig personal på kliniken. Det finns nio behandlingsrum varav en av dessa är ett rum med lustgas. Och dessa ligger i en U- formad lokal. I mitten av u: et finns det sen en del små förrådsutrymmen där man förvarar material, man har även OPG-röntgenapparat där. På undervåningen har personalen sina omklädningsrum och där finns det gemensamma personalrummet. Sugrummet ligger även på nedre plan, samt förvaring av extramaterial som handskar och annat som tar mycket plats. Man förvarar dessutom personalens arbetskläder där nere.

3 Innehåll Beskrivning av assistansarbetet...1 Assistansarbetet på kliniken...1 Beskrivning av vad jag har fått göra när jag assisterat...1 Beskrivning av sterilarbetet/smittskyddsarbetet...2 På behandlingsrummen...2 I sterilen...2 Beskrivning av profylaxarbetet...4 Barnpatienter...4 Vuxenpatienter...4 Beskrivning av röntgenbildtagning...5 Utbildning...5 Röntgen på kliniken...5 Vad har jag lärt mig under min LIA Vad jag har fått göra under min LIA...6 Vad har jag lärt mig under min LIA...6 Detta har jag uppnått med min LIA...9

4 Beskrivning av assistansarbetet Assistansarbetet på kliniken På Söndrums folktandvård så har varje tandläkare, en tandsköterska som assisterar. Tandsköterskorna och tandläkarna arbetade inte alltid samtidigt. Så som tandsköterska fick man jobba ihop med olika tandläkare vissa dagar i veckan. Varje förmiddag fanns det en sköterska som var utöver, när hennes tandläkare hade administrativ tid, då skulle hon hjälpa till där behov fanns. Men även packa upp varor och göra lite annat som man behövde få gjort. Man har ibland möjlighet att arbeta på två rum samtidigt så att jobbet kan flyta på även vid förseningar. Då kan till exempel sköterskan ta in en ny patient i andra rummet och påbörja med att ta anamnes och röntgenbilder, under tiden som tandläkaren blir klar med en annan patient på ett annat rum. Men det förutsätter såklart att tandläkaren inte är i behov av assistans med sin patient. Detta fungerade ju utmärkt när jag var med, då jag antingen kunde assistera tandläkaren, eller vara den som tog in en ny patient, eftersom vi var två som assisterade då. Är man tandsköterska på kliniken så får man göra en hel del, som till exempel ta anamnes, ta röntgenbilder, göra alla sorters avtryck, utföra profylaxarbete, hygienrutinerna på behandlingsrummen, ser till att man har de material och instrument på rummet som behövs under dagen, uppdukning vid samtliga behandlingar, kontakt med uteblivande patienter, tidsbokningar och mycket mer. Beskrivning av vad jag har fått göra när jag assisterat Jag fick, redan på min första dag assistera tandläkarna. Jag fick även polera, fluorlacka och ta röntgenbilder på personalen, vilket jag tyckte var en bra start, innan man fick praktisera på patienterna. Under min praktik har jag fått ta in patienter, ta anamnes, ta röntgenbilder i olika former, både apikalbilder, bitewingbilder och OPG-röntgenbilder. Jag har fått polera och fluorlacka både barn och vuxna, samt visa tandborstteknik och berätta vikten av att ha en god munhälsa. Jag fick ta avtryck på patienter. Jag har fått assistera olika tandläkare vid alla möjliga sorters behandlingar. Har gjort registreringar i journaler, har skött avdukning och uppdukning vid olika behandlingar. Jag har fått öppna och stänga behandlingsrum, med allt vad det innebär med hygienrutiner och påfyllning av material och instrument. 1

5 Beskrivning av sterilarbetet/smittskyddsarbetet På behandlingsrummen På morgonen när man öppnar ett behandlingsrum, så börjar man med att spola igenom vattenslangarna på uniten och sprittorkar noggrant alla ytor i behandlingsrummet. Sen såg man efter vilka behandlingar man skulle ha under dagen och plockade in material som man kan tänkas behöva till de olika behandlingarna, det var noga att man inte lagrade för mycket instrument på rummen, utan att man endast tog in det som troligen skulle gå åt under den arbetsdagen. Man hämtade även nya, rena delar till uniten, så som sil till vasken och delar till sugslangarna. På kliniken var man noga med att ha fria arbetsytor i behandlingsrummen, för att lättare kunna hålla rent. Efter en behandling, så dukade man av instrumentbrickan och plockade bort det man använt under behandlingen. Blästerspetsar la man i desinfektionsmedel, likaså borrställen. Man torkade eller sköljde av instrument som var synligt smutsiga. Satte in brickan i ett genomräckningsskåp när att man hade lagt i ordning alla instrumenten ordentligt på brickan, för att förhindra stickskador och för att underlätta rengöring i disken. Därefter sprittorkade man uniten och sugslangar, lampa och ytor i rummet och förberedde för nästa patient. Under patientarbete använde man förkläde, munskydd och handskar. Även skyddsglasögon vid behov och så klart handdesinfektion mellan varje patient och under behandlingarna. Man var noga med att inte lämna rummet med handskar på. Man var även noga med att inte kontaminera ytor med smutsiga handskar i till exempel lådor eller andra ytor på rummet. Efter arbetsdagen, när rummet ska stängas, så skulle sugslangarna sugas igenom med rengöringsmedel, man skulle även diska rent i vasken där patienter sköljer och spottar. Detta moment gjorde tandhygienisterna mellan varje patient, som blädde rikligt vid depuration. Dom hade blandat en bringare med rengöringsmedel som dom använde under dagen att skölja igenom slangarna och att torka ur vasken med. Vid stängning av rummet skulle även hela rummet sprittorkas och man plockade isär delarna till sugslangarna och la dessa i desinfektionsmedel i genomräckningsskåpet. Man stängde av vatten och luft. På rummen har man ett gult uppsamlingskärl för stickande och skärande material. Och även ett kärl för kemiskt material som man inte får slänga i vanliga sopor som till exempel kompositmaterial. I sterilen I sterilen arbetade ett sterilbiträde. Hon hade ansvar för rengöring av allt gods, samt packning av instrument och allt annat som hör till i en steril. Hon samlade flera gånger om dagen uppsmutsigt gods i genomräckningsskåpen in till behandlingsrummen. Hand - och vinkelstycken rengjordes i en DAC. Blästerspetsar, piezonspetsar och borr fick först genomgå ett ultraljudsbad, för att sedan diskas i diskdesinfektor och till sist köras i autoklaven. Hon såg till att inte stapla mer brickor i

6 diskdesinfektorn, än vad som var rekommenderat, alltså max tre brickor i höjd. När man kört instrumenten i diskdesinfektorn, så kontrollerade man alla instrumenten och såg till att dom var rena ifrån smuts som var synligt. Var dom inte det så torkades dom av och diskades en gång till. Det som var rent och klart skickades tillbaka på sina rätta ställen. En del av godset skulle packas och märkas för att sedan gå vidare i autoklaven för sterilisering.

7 Beskrivning av profylaxarbetet Barnpatienter Sköterskorna hade ibland så kallade lackpass på barn. Det innebär att man har en del av dagen då man bara har barnpatienter som ska behandlas med fluorlackning. Man har då cirka 10 minuter per behandling. På en sån behandling så tittar sköterskan på barnets tänder, ser om där finns plack och visar då för barnet och barnets förälder vart man behöver bli bättre på att borsta någonstans, samt visar eventuellt tandborstteknik om det finns behov av det. Man informerar om kostvanor och dess betydelse för munhälsan. Tandsköterskan lägger stor vikt i att informera om att barnen behöver hjälp med tandborstningen upp till års ålder, särskilt innan natten. Man polerar barnets tänder om det behövs och avslutar med att fluorlacka tänderna. Kariesaktiva barn över sex år rekommenderades att skölja med fluor en gång om dagen. Vuxenpatienter Vad gäller vuxna patienter så var informationen om approximal rengöring det som man trycker mest på. Om att man ska använda hjälpmedel för rengöring mellan tänderna, där det är svårt att komma åt med tandborsten. Man visade olika sorters hjälpmedel som till exempel mellanrumsborstar eller tandtråd. Och rekommenderade även fluorsköjning en gång om dagen. Även för vuxna så lägger man stor vikt på att informera om kosten och dess betydelse för en god munhälsa. Hur viktigt det är att inte borsta tänderna efter sura drycker och citrusfrukter till exempel. Men även att det är viktigt att låta tänderna vila mellan målen.

8 Beskrivning av röntgenbildtagning Utbildning Jag fick fördelen att följa med min arbetsplats på en utbildning av ett nytt röntgensystem redan andra veckan. Det var en utbildning i hur man hanterar och lägger in bilder i ett system som heter Romexis. Utbildningen varade en förmiddag och var anlagd på Halmstads sjukhus. Den var väldigt givande för mig som elev, som efter utbildningen klarade hanteringen av programmet precis lika bra som alla andra. Med det nya systemet så upplevde tandläkarna att man fick sämre bilder, det var svårare att kariesregistrera då bilderna blev ljusa och suddiga. Det tog mycket onödig tid att efter varje bildtagning, sitta och ändra skärpa på samtliga bilder. Tandläkarna fick ofta be patienten om att få återkomma på telefon, om det skulle visa sig att det fanns karies, efter det att tandläkaren har tittat på bilderna senare med större noggrannhet. Enligt supporten så hade kliniken äldre apparater som inte passade det nya systemet, så man har beställt nyare framkallningsapparater nu och förhoppningsvis kommer bilderna att bli bättre med dessa. Röntgen på kliniken Man använder bildplattor på kliniken, men det finns även sensorer. Sensorerna använder man främst vid indikatorbilder vid rotbehandlingar. Innan man tog röntgenbilder på patienterna under en vanlig revisionsundersökning, så kollade man alltid hur länge sen det var man tog bilder sist och om det fanns behov av att ta nya bilder vid detta tillfället. På kliniken finns även en röntgenapparat för OPG, den fick jag använda några gånger under assistans av min handledare. Det fanns många olika sorter av hållare till bildplattorna, man använde olika. Och jag provade många olika varianter för att hitta det som kändes bäst för mig att använda.

9 Vad har jag lärt mig under min LIA 2 Vad jag har fått göra under min LIA Jag har fått prova på att polera och att fluorlacka på både barn och vuxna. Jag har tagit röntgenbilder i form av bitewing, apikalbilder och OPG. Jag har fått delta i behandlingar med svårbehandlade patienter, som till exempel tandvårdsrädda patienter, eller de med språksvårigheter. Jag fick även vara med vid en lustgasbehandling och vid en behandling av sedering med midazolam. Vid ett par tillfällen har jag varit med tandhygienist och sett en hel del parodontitpatienter. Jag har deltagit i receptionsarbetet och i sterilen. Jag har fått förbereda inför behandlingar med uppdukning av instrument och material, samt assistera vid behandlingar som extraktioner, endodontibehandlingar, restaureringar, protetik med flera. Jag har ensam fått ta hand om patienter vid profylaxarbete och har då fått informera om exempelvis tandborstteknik och kostinformation. Jag har blandat tandfyllnadsmaterial så som IRM, Harvard cement, Nobetec och Temp bond. Jag har vid ett par tillfällen fått täcka upp vid behov, när det till exempel blivit sjukdomar eller annan frånvaro av tandsköterskor. Jag har fått prova att ta alginatavtryck och sedan fått sköta hela processen med att skicka och paketera avtrycket till tandtekniker. Jag har fått göra registreringar i patienternas journaler samt tagit anamnesuppgifter. Vad har jag lärt mig under min LIA Jag har blivit riktigt bra på att ta röntgenbilder, framförallt bitewing. Jag har blivit bättre på att kunna tyda en röntgenbild och att kunna se om den är rättvänd på bildskärmen. Jag har övat en hel del på apikalbilder som jag fortfarande tycker är ganska svårt, men jag har fått många bra tips och förslag på hur man kan göra. Bland annat på vad man kan använda för hållare men även på hur man ska tala till patienten som tycker att det är obehagligt att ta en bild, eller som får klökningar. Har fått veta att man ska be patienten att fokusera på något annat, som att till exempel lyfta upp ena foten. Även viktigt att be patieten att andas med näsan. Vid klökningar finns cylokainadrenalin som patienten kan gurgla med. Det bedövar lite i svalget och det kan underlätta röntgenbildstagningen. Det fungerar även psykologiskt, om patienten tror att det fungerar, så fungerar det. Jag har förbättrat min teknik när det gäller att polera och fluorlacka och känner mig mer och mer bekväm med att arbeta i munnen på patienterna. Jag har fått en bra genomgång, samt har fått öva på matrisband och matrishållare.

10 Jag har fått lära mig om olika material och vad dom används till. Till exempel snoop på bilden. Det använder man när man är osäker på om man fått bort all karierad substans när man borrar. Man tar lite snoop och lägger på med en quickstick där hålet finns, sen sköljer man av. Och är det sen blåfärgad substans kvar, så finns där mer karies kvar. Sen har jag fått veta att man kan använda Seal & Protect på tandborstskador, när patienten har ilningar på blottade tandhalsar så lägger man på Seal & Protect och härdar med lampa. Det hjälper mot ilningarna ett tag, men inte för evigt. Jag har fått lära mig hur man hanterar och skickar olika sorters avtryck för protetik eller bettskenor. Jag fick vara med och göra en mjuk bettskena som man gjorde direkt på kliniken och var färdig redan samma dag. Här på bilden så häller vi gips i ett avtryck som man håller emot en platta som vibrerar. Detta för att det inte ska bli luftbubblor i gipssmeten. Det var även viktigt att det var torrt. Jag har fått bättre insikt i hur det fungerar i sterilen, har blivit visad alla tester som man genomför dagligen samt rutinerna i sterilen. Har blivit mycket klokare vad gäller hantering av de olika instrumenten och dess rengöring. Jag har ju dessutom lärt mig en hel del instrument och vad dom används till. Klinikens journalsystem OPUS har jag fått bra kunskap om och har lärt mig ganska väl. Jag hittar bra i journalanteckningar och kan en hel del om hur man hanterar det. Jag har fått en inblick i en tandhygienists arbete och fått lära mig lite om depuration med ultraljudsspets och arbetsgången efter det med polering och fluorlack som avslut. Jag har fått bra tips på ergonomiska ställningar för att avlasta handleder, rygg och nacke. Jag tycker att jag har fått lära mig hur man hanterar svårbehandlade patienter för att få dom att känna sig tryggare och lättare kan genomföra behandlingen. Jag har fått insikt i att alla tandläkare arbetar olika och använder sig av olika material och instrument. Jag har fått tips om att alltid ta reda på varför man utför en sak i en behandling, för att jag ska lära mig så mycket som möjligt. Och vikten av att förstå varför man gör något, inte bara

11 att man vet hur man gör. Jag fick veta att man gjorde ett test efter en extraktion som kallas valsalvas prov. Det gör man när man har tagit bort 6:or, 7:or eller 8:or. Man testar så att det inte finns kommunikation med bihålorna. Så efter en extraktion så ber man patienten att hålla för näsan och blåsa ut, som när man tryckutjämnar, fast med öppen mun. Då ska det inte bubbla blod i såret, för då har man en kommunikation som man måste sy igen. Annars kan man få en infektion i bihålorna. Min handledare har lärt mig en del om protetik. Jag har fått lära mig lite om bettskenor och hur man tar avtryck på dessa. Att man tar avtryck i både överkäke och underkäke för att man vill kunna se motbitning, samt att man tar index med vax som man mjukar upp i varmt vatten innan patienten ska bita i det. Detta för att kunna se bettet exakt. Jag har lärt mig att man kan använda impregum, en avtrycksmassa i maskin, till alla avtryck. Min handledare har även lärt mig en del om bryggor och proteser. Jag har lärt mig om fixtur, som är själva skruven. Och om distans, som är den delen ovanpå tandköttet som man skruvar på fixturen. Jag har fått kunskap i hur man upptäcker plack och karies på tandytorna.

12 Detta har jag uppnått med min LIA Jag har absolut fått förbättrade och förstorade kunskaper om yrket. Jag har fått en bra insikt i hur tandsköterskeyrket fungerar och hur samarbetet mellan tandsköterska och tandläkare ser ut. Jag har nu praktiskt fått utföra det som jag endast kunde teoretiskt tidigare. Jag har lärt mig att hantera och bemöta olika sorters patienter. Allt ifrån patienter med tandvårdsrädsla och språksvårigheter till dom med märkligt bemötande eller olika sorters handikapp. Jag har fått en större förståelse när det gäller Sveriges tandvårdssystemet och dess regler gentemot bland annat försäkringskassan. Jag har förstått vikten i att dokumentera allt man gör vid en behandling eller vid en patientkontakt, för att senare kunna se tillbaka på anteckningarna vid behov. Jag känner mig allt tryggare i min kunskap inom yrket, sådant som man har tyckt är svårt har börjat klarnat allt mera. Men man har även förstått att erfarenhet är en viktig bit i detta yrket och att man kommer att lär sig nya saker hela tiden. Man kommer förmodligen aldrig att bli fullärd som tandsköterska. Jag vet efter mina sex veckor att jag kan mer än vad jag trott, men också att jag har en massor kvar att lära mig. Jag har blivit allt lugnare av att veta att man får vara ny i början.