Eskilstuna Energi & Miljö presenterar stolt sin årsredovisning 2010

Transkript

1 Eskilstuna Energi & Miljö presenterar stolt sin årsredovisning 2010

2 Historien har sin upprinnelse uppströms från Hyndevad

3 Innehåll Sida Styrelsen har första repliken... 6 Premiär för återvinning i färg... 8 Fjärrvärme med biobränsle gör succé Vatten och Avlopp skildrar det eviga kretsloppet Ökad elförsäljning i fokus Ett vinstgivande elnät med få tillfälliga avbrott Service underhåller produktionen Värmekamera ger nya perspektiv Stadsnätet når en större publik Support tar hand om besökarna Årsredovisning Noter, gemensamma för moderföretag och koncern

4 Styrelsen har första repliken 2010 var ett både utmanande och framgångsrikt år för koncernen som helhet. Året började med en kall och snörik vår och avslutades med en kall och snörik höst. Detta medförde stora utmaningar för all personal för att behålla en hög kvalitet och tillgänglighet. Exempel är hämtning av hushållsavfall på igensnöade gator, strömavbrott till följd av nedisning och översvämmade hushåll på grund av frusna vattenledningar. Trots det kalla vädret levererades en mycket hög tillgänglighet inom samtliga verksamheter vilket bidrog till en rekordproduktion av bland annat el och värme. Under året föll priserna på elcertifikat kraftigt, vilket tillsammans med höga bränslepriser bidrog till att hålla nere resultatet. Detta kompenserades till viss del av minskade kapitalkostnader tack vare ett lågt ränteläge. Företaget gjorde sammantaget ett bra resultat trots en kraftig nedskrivning av värdet på aktierna i Strängnäs Energiverk SEVAB. Arbetet med låga priser visade sig i att bolaget hade Sveriges femte lägsta elnätspris. Under året genomfördes ett ledarutvecklingsprogram med syfte att skapa en enhetlig ledarskapskultur mellan affärsområden och bolag inom koncernen. Programmet byggdes utifrån medarbetarnas bakomliggande drivkrafter och kundernas syn på företaget. Målet var att styra mot företagets övergripande strategiska mål genom att möjliggöra en utveckling av såväl medarbetarskapet som kvalitet i produkter och tjänster. Bolaget genomförde ett antal spännande utvecklingsprojekt under Bland annat ett omfattande uppströmsarbete inom avloppsverksamheten som bidrog till att spåra utsläpp direkt vid källan och på det sättet förbättra vattenreningen. Företaget deltog också i ett biogasprojekt i den indiska staden Mysore där vi bidrog med kunskaper inom vatten och biogas samt med beställarkompetens inom projektet. På miljösidan byggde vi Sveriges första passivhus som kontorsbyggnad och en optisk sorteringsanläggning för sortering av hushållsavfall i sex fraktioner. Vi vill rikta ett stort tack till både medarbetare och kunder för det gångna året. Tillsammans skapar vi ett levande Eskilstuna! Regissörsparet Adam Brännström, VD och Ann-Sofie Wågström, Styrelseordförande 6 7

5 Actionscen från Färgsorteringen en modern film i färg! Premiär för återvinning i färg Färgsortering av sopor var en av årets nyheter inom affärsområde Återvinning. Året började dock med ett namnbyte, från Avfall/Transport till just Återvinning. Det nya namnet beskriver bättre vår verksamhet, som syftar till ett mer hållbart samhälle präglat av återbruk. Optisk sortering färgsortering införde vi hos boende i Eskilstuna, och vi blev först i EU med hushållssortering av sex olika avfallstyper. Eskilstunaborna är föredömliga med att sortera enligt färgsorteringen, och mängden brännbart har därför redan minskat med hela 15%. Under 2010 lanserade vi också den första tjänsten i ett kommande paket med återvinningstjänster. Med helhetslösningen Städ och information får fastighetsägare bl a hjälp med skötsel i och omkring sorteringsrummen, ändringar av tömningsintervaller och hjälp med att informera hyresgäster om källsortering. Vid årets slut stod Sveriges första passivhus klart att används som kontor på återvinningscentralen Lilla Nyby. Ett passivhus värms främst upp av datorer och kroppsvärmen från människor som vistas i huset. Detta välisolerade hus förbrukar därför betydligt mindre energi än ett vanligt hus. 8 9

6 Succé! Nytt försäljningsrekord med 810 GWh fjärrvärme! Fjärrvärme med biobränsle gör succé Året 2010 slog vi alla tiders försäljningsrekord för fjärrvärme och sålde hela 810 GWh. Värmen färdades i sammanlagt 32 mil ledningar. Fem km av dessa består av nybyggnation i Västerleden, Mesta och Brunnsbacken. Från att tidigare ha drivits av den fossila eldningsolja 1 (en form av diesel) drivs hetvattencentralen i Lagersberg numera av bioolja. Detta är en förnybar, vegetabilisk olja, som därmed är betydligt mer miljövänlig. Under juli och augusti stoppade vi produktionen i kraftvärmeverket för en planerad översyn. Då bytte vi bl a delar av luftförvärmaren. Tack vare denna förbättring når vi nu en högre verkningsgrad än tidigare. Under 2010 gjorde vi också ett markförvärv för den planerade biobränsleterminalen vid Eskilstuna logistikpark. För detta projekt kommer att satsas 60 Mkr och vi får därigenom en säkrare försörjning av biobränsle till kraftvärmeverket

7 Vatten och Avlopp skildrar det eviga kretsloppet Vatten och avlopp ingår i det eviga kretsloppet, och vår strävan är att alltmer av avloppet ska komma till nytta i form av ny energi. Vår huvudsakliga verksamhet är att producera och distribuera dricksvatten och att processa och förädla restprodukterna. Att bygga ut VA-nätet är ett viktigt miljöarbete. Många enskilda avlopp med dålig funktion kan nämligen då ersättas med kommunalt vatten och avlopp. Därför har vi under året, tillsammans med kommunen och externa konsulter, utrett var det är lämpligt att bygga ut det kommunala VA-nätet i framtiden. VAutbyggnaden på Mälarstranden till Grundby, Slätviken och Henstaviken avslutades under början av Därmed är alla de områden som beslutats om i den reviderade planen för Mälarstranden klara. Andra viktiga utredningar under 2010 har varit att ta fram förslag till skyddsområde och föreskrifter för råvattentäkten vid Hyndevad, och utredningar som handlar om omhändertagande av dagvatten. I affärsområdet Vatten och avlopp ingår även den viktiga biogasverksamheten. Under året uppgick försäljningen av biogas till strax under 1,5 miljoner m3. Av dessa gick 60% till de 20 gasbussar som körs inom kommunen, och resterande 40% till den publika gasstationen. Vi har under 2010 tagit fram en strategi för biogasutbyggnaden, vilken bl a går ut på att förse ytterligare 23 bussar med gas från och med december Kollektivtrafik är bäst på bio! Vi dubblar antalet biogasbussar under

8 Ökad elförsäljning i fokus Elförsäljningen är en viktig del av vår verksamhet och vår ständiga strävan är att öka vår marknadsandel. Året har präglats av hård konkurrens och låga marginaler. Vi har dock sett kronan stärkas och har kunnat dra fördel av att vi under året inte har gjort några nya valutasäkringar förrän i september Då prissäkrade vi framgångsrikt en del av våra förväntade kassaflöden. Under vintermånaderna fick våra kunder möjlighet att teckna s k takprisavtal. Det innebar, att även om elpriset höjdes, så överstegs aldrig det överenskomna takpriset. Samtidigt hade våra kunder samma chans till ett lägre elpris som vid ett rörligt avtal. Vi var först i Sverige med att erbjuda detta takprisavtal. Vi fortsätter att sträva mot större marknadsandelar på marknader även utanför Eskilstuna, bl a genom att erbjuda och marknadsföra nya produkter. Den svenska elmarknaden kommer att påverkas av införandet av prisområden, och vi kommer att koncentrera vår försäljning till mellansverige. Vår förhoppning är att konkurrensen ska bli något svagare, när andra mindre elbolag minskar sina insatser på bortamarknaderna. Under 2010 sålde vi 9 GWh el märkt Bra Miljöval och 144 GWh Eskilstuna Bioel *. Vår sammanlagda elförsäljning var 486 GWh. * Eskilstuna Bioel är el som producerats i Eskilstuna Kraftvärmeverk och som vi sålt med ursprungsgaranti till slutkunderna

9 Ett vinstgivande elnät med få tillfälliga avbrott Under 2010 nådde affärsområde Elnät en vinst som överträffade våra beräkningar. En anledning till det positiva resultatet var den förbättrade konjunkturen - våra industrikunder ökade sin produktion - och därmed sin elkonsumtion. Totalt ökade vår försäljning av elenergi med 4,9%. Vi höll dessutom en hög leveranskvalitet under året med få och korta avbrott. Vår medelavbrottstid per kund var 40 minuter (medelavbrottstiden för Sverige ligger på 60 minuter). Vår taxa för företag är bland de lägsta i Sverige, enligt ett resultat från en Nils Holgerssonundersökning som redovisades i oktober. Undersökningen visar främst resultatet för lägenhetskunder, men våra taxor är genomgående låga för alla kundkategorier. Under året gjordes betydande satsningar på leveranskvaliteten. Vi förstärkte elnätet och grävde ner luftburna kablar för att ytterligare minska risken för driftsstörningar och elavbrott. Våra taxor är genomgående låga för alla kundkategorier

10 Service underhåller produktionen Värmekamera ger nya perspektiv Service är en erfaren aktör i ny kostym sedan januari 2010, då bolaget Eskilstuna Elinstallation AB och delar av vår el- och mätarserviceverksamhet slogs ihop. Vi servar i första hand våra interna kunder med produkter och tjänster. Det rör sig ofta om installation och underhåll av elektriska anläggningar eller av förbrukningsmätare. Vi förädlar även mätvärden från förbrukningsmätare och är en naturlig partner i utbyggnaden av vårt stadsnät. Den 1 juni 2010 blev Energitjänster ett eget affärsområde inom Eskilstuna Energi och Miljö. Verksamheten består i att förbättra miljön genom att föreslå och genomföra energibesparingsåtgärder både internt och externt. Under året har vi utvecklat flera tjänster inom detta område, och dessa började marknadsföras brett under sensommaren. Några av de tjänster vi utvecklade under 2010: TERMOGRAFERING Vi fotograferar kundens fastighet med värmekamera i syfte att hitta energiläckage i fasader. ENERGIANALYS Vi besiktigar kundens fastighet, vilket resulterar i en rapport med åtgärdsförslag. ENERGISTATUS Vi kartlägger kundens hela energiförbrukning, jämför med andra liknande fastigheter och bedömer kundens totala besparingspotential. PROJEKTLEDNING Vi hjälper kunden att genomföra energieffektiviserande åtgärder. FÖRBRUKNINGSSAMMANSTÄLLNING Vi ger kunden en samlad och överskådlig statistik över sin el-, värme- och vattenförbrukning. Under året blev vi dessutom ett av SWEDAC auktoriserat kontrollorgan för att utföra energideklarationer

11 Stadsnätet når en större publik Tillsammans med vår externa partner Mälarenergi Stadsnät har affärsområde Stadsnät fortsatt sin utveckling under Sedan samarbetet startade 2009 har vi själva mer kunnat fokusera på vår kärnverksamhet - nätägarskapet - medan Mälarenergi Stadsnät ansvarat för drift, marknadsföring och försäljning. Vi ser nu en stor potential till en betydande expansion av stadsnätet inom de närmaste åren. Under året beslutade Eskilstuna kommun om en ny bredbandsstrategi. Detta innebär att vi fick uppdraget att upprätta ett ortssammanbindande nät till Alberga/Västermo och Näshulta. Utbyggnaden kommer delvis att finansieras av kommunen. Tv-tjänster via stadsnätet visade en stark utveckling under Nu har alla som är anslutna till stadsnätet ett större tv-utbud med fler kanaler och fler leverantörer att välja bland. Merparten av alla nyproducerade kommersiella fastigheter inom Eskilstuna tätort är nu anslutna, och vid 2010 års slut kunde drygt privatbostäder använda sig av stadsnätet

12 Support tar hand om besökarna Under 2010 bytte vår personalavdelning namn till Human Resources. Stora utvecklingsinsatser gjordes för personalen, däribland satsningar på kulturanalys och chefsutbildningar. Vi satsade även på arbetsmiljö och friskvård, vilket resulterade i lägre sjukfrånvaro. Fokus under året har legat på effektivisering av organisationen och processer.ekonomiavdelningen och säljstöd flyttades ihop och blev den nya ekonomienheten. Dessutom knoppades inköp av från ekonomiavdelningen, i syfte att öka fokus på våra upphandlingar och inköpsprocesser. Vår IT-avdelning hanterade under 2010 drygt ärenden, vilket är en minskning med ca 20% från året innan. En ny IT-plattform och en ny intern verksamhetsportal är de främsta anledningarna till ett minskat supportbehov. Vårt kundcenter har under året arbetat med bl a kvalitetssäkring av samtal och effektivisering av processer och rutiner. Förändringar i växeluppsättningen har resulterat i ett samlat grepp om alla inkommande samtal, vilket underlättat för både vårt kundcenter och våra kunder. Under året startade försäljningskampanjer i områden där hushållen främst har direktverkande el som uppvärmningskälla. Kampanjerna var lyckade och ingår i den värmestrategi som beräknas pågå fram till Vi har också stärkt våra affärsmässiga band med några av de större företagen i Eskilstuna som byggt ut runt västerleden. Vi har under 2010 gjort betydande insatser för att förbättra vår kommunikation, såväl internt som externt. Reklamkampanjen för Färgsorteringen var t ex en av våra största marknadsföringssatsningar genom tiderna. I media omnämndes vi under året i sammanlagt 110 positiva, 6 negativa och 24 neutrala artiklar

13 Årsredovisning INFORMATION OM VERKSAMHETEN Eskilstuna Energi och Miljö AB säljer fjärrvärme, fjärrkyla, energitjänster, egenproducerad el, vattenoch avloppstjänster, avfallstjänster och transporttjänster samt datakommunikationstjänster huvudsakligen på den lokala marknaden. Eskilstuna Energi och Miljö AB är moderföretag i en koncern som består av dotterföretagen Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB, vilket säljer el, Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, som svarar för elnät och eldistribution och Elinstallation i Eskilstuna AB. Elinstallation i Eskilstuna AB är ett vilande bolag. Den verksamhet, elinstallationsverksamhet, som tidigare bedrevs i bolaget överfördes till moderföretaget, Eskilstuna Energi och Miljö AB den 1 januari Eskilstuna Energi och Miljö AB svarar, förutom för de egna produkterna och tjänsterna, för faktureringen av produkter och tjänster i Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB och i Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB. ÄGARFÖRHÅLLANDEN Eskilstuna Energi och Miljö AB är ett helägt dotterföretag till Eskilstuna Kommunföretag AB. KONCERNSTRUKTUR Eskilstuna Energi och Miljö AB har tre helägda dotterföretag: Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB, Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB och Elinstallation i Eskilstuna AB. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET Värme Affärsområdet Värme levererade 820 GWh värme under 2010 vilket är mycket högt. För 2009 uppgick motsvarande leveranser till 718 GWh. Det var den mycket kalla inledningen och avslutningen av året som bidrog till den höga nivån. Elpriset ökade under början av året till ca 730 kr/mwh. Under sommaren sjönk priset till 420 kr/mwh för att sedan öka i december till 830 kr/mwh. Medelpriset för helåret blev 601 kr/mwh. Priset på elcertifikat sjönk under första delen av året från 320 kr/mwh till 230 kr/mwh. Medelpriset på sålda elcertifikat blev 291 kr/mwh. Elintäkterna blev 194 mkr varav 53 mkr avser elcertifikaten. Vatten och Avlopp Utredningar som syftar till utökat skydd av råvattentäkten för Hyndevads vattenverk påbörjades 2008 och har fortsatt 2009 och Eskilstuna Energi och Miljö AB har enligt Vattentjänstlagen möjlighet att tillämpa särtaxa i områden där kostnaden för anslutning är väsentligt högre än för övriga kollektivet. I samband med Mälarstrandsprojektet tillämpades därför särtaxa under åren Efter överklagan dömde Statens VA-nämnd att särtaxan inte var utformad eller beslutad på rätt sätt inom Eskilstuna kommun enligt Vattentjänstlagen och menade att den ordinarie taxan ska gälla på Mälarstranden. Styrelsen för Eskilstuna Energi och Miljö AB beslutade att överklaga domen till Miljööverdomstolen. I avvaktan på att Miljööverdomstolen prövar frågan har bolaget gjort en reservering om 36 mkr i bokslutet, vilket motsvarar det belopp som bolaget kan komma att bli återbetalningsskyldigt. Återvinning Under 2010 har en anläggning för optisk sortering byggts. Samtidigt har ett nytt kontor med personalutrymmen byggts. Affärsområde Återvinning redovisar ökad volym 2010, från ca ton år 2009 till ca ton år Förbättrad konjunktur och fler kunder 24 25

14 inom verksamhetsavfall är bakomliggande orsaker. Utvecklingen mot ökad matavfallsinsamling från hushåll har fortsatt under Efter införandet av optisk sortering har ca hushåll matavfallsinsamling jämfört med ca hushåll Sluttäckningen av deponin på Lilla Nyby har gått bra och ytterligare ca m 2 har täckts. Stadsnät Stadsnätet uppvisade ett positivt resultat för första gången Låga räntor och förändrad avskrivningstid har bidragit till det förbättrade resultatet. Avskrivningstiden för stadsnätet har anpassats till praxis i branschen. Förändringen har förbättrat resultatet för 2010 med 2 mkr. Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB Ingen höjning av elnätspriset gjordes under Bolaget har under året fått besked från Energimarknadsinspektionen avseende tillsyn av nättariffer. I jämförelse med andra elnätsföretag är priserna fortfarande låga och då framförallt för de kunder som bor i lägenheter. De större bostadsföretagen, fastighetsägarna och hyresgästföreningen jämför årligen olika taxor i Sveriges kommuner i den s.k. Nils Holgersson undersökningen. För år 2010 förbättrades bolagets placering från 9:e till 5:e plats av de billigaste taxorna i Sverige. Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB Inom Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB har verksamheten under året präglats av hård konkurrens och låga marginaler. Prissättningen på marknaden har stabiliserats under året. Bolaget har framgångsrikt prissäkrat valutapositioner under året. Årets resultat hamnar på 4,4 mkr vilket är i samma nivå som föregående års vinst som också uppgick till 4,4 mkr. Övrigt Intresseföretaget SEVAB Strängnäs Energi AB:s lönsamhet har inte motsvarat förväntad nivå. Aktierna i bolaget var tidigare upptagna till anskaffningsvärde. Värdet har nu skrivits ned med tkr. I koncernen har en nedskrivning utöver den plan som upprättades vid förvärvet påverkat resultatet negativt med tkr. FÖRSÄLJNING Försäljningen har under räkenskapsåret uppgått till tkr, vilket är en ökning med 5,9 % jämfört med föregående år. Försäljningen har under räkenskapsåret uppgått till tkr, vilket är en ökning med 12,3 % jämfört med föregående år. INVESTERINGAR s totala investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar har uppgått till tkr ( ) huvudsakligen omfattande återvinningsverksamheten tkr, fjärrvärmeverksamheten tkr och VA-verksamheten tkr. Bolagets totala investeringar i immateriella- och materiella anläggningstillgångar har uppgått till tkr ( ). MILJÖPÅVERKAN Bolaget bedriver fyra anläggningar som är till 100 % tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Tillstånden gäller för A- och B-anläggningar och nio anmälningspliktiga anläggningar. Eskilstuna Energi och Miljö AB inklusive dotterföretag blev i sin helhet miljöcertifierat enligt ISO i december Certifikatet omprövades under hösten Ett nytt certifikat utfärdades som gäller i tre år. Värme Tre tillståndspliktiga och tre anmälningspliktiga anläggningar avser värme- samt kraftvärmeverk. Denna verksamhet påverkar miljön främst genom utsläpp till luft. Målet i kommunens Energiplan är att utsläpp av CO 2 från oljeanvändningen ska minska med 50 % jämfört med år 1997, då utsläppen var ton. CO 2 (fossil) utsläpp totalt för hela affärsområdet värmes verksamhet år 2010 uppgick till ton. Målet är inte uppfyllt De långa köldperioderna under vintern 2010 ledde till ökad oljeförbrukning vilket i sin tur gav ökade utsläpp av CO 2. Med nuvarande anläggningar ska målet uppfyllas ett normalår. Vatten och Avlopp En tillståndspliktig och fem anmälningspliktiga anläggningar avser behandling av avloppsvatten från hushåll och företag. Denna verksamhet påverkar miljön främst genom utsläpp till vatten. Samtliga avloppsanläggningar klarar kravet på Total-P och BOD7, fosfor och kväve med god marginal. Hela den uppkomna rötslammängden nyttiggöres som sluttäckningsingrediens på Eskilstunas avfallsdeponi. Biogas från slambehandlingen förädlas till fordonsbränsle som bidrar till renare luft i staden. Biogasen har använts som drivmedel till stadsbussar, sopbilar och privata fordon som kan tanka i en publik mack. Återvinning Ett tillstånd avser deponering av avfall. Denna verksamhet påverkar miljön främst genom utsläpp till mark, luft och vatten. Ett uppsamlingssystem för deponigas finns. Försöket med sluttäckning som påbörjades 2006 har nu som metod godkänts av Miljö- och räddningstjänstförvaltningen m 2 av deponin har under året sluttäckts. Totalt har därmed 7,2 hektar sluttäckts. I konstruktionen används bland annat aska från kraftvärmeverket och rötslam från Ekeby reningsverk. Ytterligare hushåll har under året påbörjat utsortering av hushållsavfallet. Informationsinsatser för ökat medvetande hos hushållen vad gäller avfall och farligt avfall har genomförts under året. Anläggning för optisk sortering har byggts och kommer att tas i drift RISKHANTERING Risk i beroendet av lagstiftning och nationella beslut s verksamhet är i hög grad beroende av lagstiftning och annan nationell reglering. Inom flera verksamhetsområden finns risk för förändrade 26 27

15 förutsättningar vilka kan komma att påverka bolagets ekonomiska situation framöver. Kreditrisk Kundkreditrisken regleras genom av styrelsen beslutad kreditpolicy. Policyn säkerställer rutiner för att uppnå en hög grad av kontroll och därmed en minimerad risk för koncernen i kundkredithanteringen. Ytterst syftar policyn till att begränsa kundförlusternas storlek. Finansiell risk och likviditetsrisk Verksamhetens kapitalbehov tillgodoses i första hand genom Eskilstuna kommuns internbank. Av vid årsskiftet utestående räntebärande lån mkr utgjordes 94 % av internbankslån. Kraftvärmeverket är finansierat dels genom långfristigt lån och dels genom leasingavtal med löptid till Vid utgången av 2010 uppgick räntebärande skulder inklusive leasingavtal till mkr. Styrelsens beslutade låneram uppgick 2010 till mkr. Finansiella risker regleras genom av styrelsen beslutad finansiell policy. får enligt policyn bära en ränterisk där en räntehöjning om 1 % får ett genomslag i räntekostnaderna på 0,5 % på ett års sikt och 0,7 % på tre års sikt exklusive finansieringen av kraftvärmeverket. Ränterisken i finansieringen av kraftvärmeverket är delvis säkrad med finansiella instrument. Genom utnyttjandet av internbanken är likviditetsrisken i hög grad överflyttad till kommunen. Risker i elhandeln Inom elhandeln finns ett flertal risker. En stor del av elhandeln sker till slutkunder enligt fastprisavtal. För att möta dessa avtal köps el på terminer via Nord Pool. Handeln på Nord Pool sker via portföljförvaltare. Inom elhandeln tas en begränsad position i samråd med portföljförvaltaren. För att begränsa risken utifrån positionen har största möjliga förlust säkrats genom s.k. stop-loss till 3 mkr. All elhandel sker i Euro. För att undvika valutaexponering säkras elhandeln i så stor utsträckning som möjligt genom valutaterminer. En riskpolicy avseende elhandeln beslutades av styrelsen i januari Elhandel via Nord Pool inleddes i juli För clearingen i Nord Pool har säkerheter ställts i form av kommunal borgen och bankgarantier. Utöver ovan redovisade risker finns en prognososäkerhet avseende slutkundernas elförbrukning såväl inom dygn som över period. Vidare finns inom elhandeln en betydande prisrisk på slutkundsmarknaden. Hård konkurrens tvingar bolaget att göra en löpande avvägning mellan priser som ger önskad intäkt och priser som försvarar bolagets marknadsandel. Varken prognosrisk eller prisrisken på slutkundsmarknaden kan undvikas. Prognoser görs löpande baserat på historik. Prissättningen strävar efter en acceptabel avvägning mellan intäkter och marknadsandel enligt aktuell budget och den strategi för elhandel som styrelsen beslutat om. För elförsäljningen krävs elcertifikat. Till största del genereras dessa internt genom kraftvärmeverkets elproduktion. Ur elförsäljningens perspektiv hanteras prisosäkerheten genom långa avtal. Den statliga regleringen med elcertifikat upphör 2030 men tilldelningen av elcertifikat till kraftvärmeverket upphör Inom elhandelsverksamheten finns också en administrativ risk, få medarbetare hanterar komplicerade frågor runt köp, försäljning och administration. Denna risk säkras delvis genom en rutin för uppföljning och avrapportering av verksamheten. Övriga risker Inom koncernens affärsområden finns rutiner risk- och sårbarhetsanalys för att överblicka och eliminera risker i koncernens leveransförmåga. FLERÅRSJÄMFÖRELSE Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Samtliga siffror anges i tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Medelantalet anställda, st Soliditet, % 22,7 23,3 21,6 20,8 20,8 Avkastning på totalt kapital, % 6,7 7,9 9,8 9,2 9,6 Avkastning på justerat eget kapital, % 16,6 19,7 23,8 24,2 28,3 Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Medelantalet anställda, st Soliditet, % 25,4 27,0 25,0 23,5 24,0 Medelantalet anställda beräknas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd 2006:11 Gränsvärden punkt 8 och 9. Eftersom detta är en förändring jämfört med tidigare år har jämförelsesiffror räknats om. Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Framtida utveckling I stort fortsätter koncernens verksamhet med likartad inriktning som tidigare. Värme Arbetet med en biobränsleterminal i Kjula fortsätter med förvärv av mark och uppbyggnad av en modern biobränsleterminal. Utredningar pågår om vilka investeringar som bör göras för att möta intäktsbortfallet när elcertifikaten för kraftvärmeverket upphör vid utgången av år Vatten och Avlopp För affärsområdet VA är huvuduppgiften att genomföra åtgärder för att uppfylla Eskilstuna kommuns vattenplan; vilket innefattar dagvattenrening, vattenreserv Näshultasjön, VA-utbyggnad samt skyddsområde i Hyndevad. Åtgärderna baseras på EU:s vattendirektiv. Verksamheten inom biogas har de senaste åren ökat och ska utökas ytterligare genom att nya tankställen installeras och utbyggnad av produktionskapacitet och distributionsnät. Återvinning Inom affärsområdet Återvinning kommer en anläggning för optisk sortering att driftsättas under Det medför en ökning av källsorterat hushållsavfall i Eskilstuna. En större andel källsorterat hushållsavfall leder till en fortsatt ökad 28 29

16 återvinning och en större mängd biomassa för biogasproduktion. Stadsnät Under det närmaste året kommer affärsområde Stadsnät att fokusera på att öka antalet aktiverade anslutningar. Det kommer främst att kunna ske genom förbättrat utbud av tjänster och kundbearbetning. Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB Verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB kommer framöver att påverkas av en större reglering och förändringar i lagar och andra regelverk. Ny lagstiftning som trädde ikraft den 1 januari 2011 innebär att det är olagligt att ha avbrott längre än 24 timmar. Det medför på sikt att ca hälften av luftledningsnätet behöver förläggas i marken med kabel eller skyddas på annat sätt mot väderstörningar. Under de närmsta sex åren kommer 10 kv luftledningar att vädersäkras för ca 10 mkr per år för att säkra nätet mot väderstörningar. Denna vädersäkring har blivit något utdragen beroende på det stora behovet av att modernisera de viktiga mottagningsstationerna samt den stora satsningen på området Odlaren. Nätnyttomodellen ersätts av en elnätsreglering där elnätsföretagens tillåtna intäkter bestäms i förväg för fyra år i taget. Första tillsynsperiod blir Senast den 31 mars 2011 ska uppgifter lämnas till Energimarknadsinspektionen avseende intäkter, driftkostnader, investeringar och kapitalkostnader för perioden. Utifrån den ekonomiska plan som varje elnätsföretag lämnar in ska Energimarknadsinspektionen besluta om en intäktsram för perioden Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB För Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB kommer verksamheten fortsatt att påverkas av stor osäkerhet i elprisutvecklingen samt risk för vikande nettomarginaler mot slutkund och därigenom också risk för svag lönsamhet. Inom elförsäljningen fortsätter insatser för att öka marknadsandelen även utanför Eskilstuna genom marknadsföring av nya produkter. Elmarknaden kommer även att påverkas av införandet av prisområden. Elinstallation i Eskilstuna AB Bolaget är vilande för närvarande. RESULTAT OCH STÄLLNING Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till tkr, vilket är en minskning med 12,7 % jämfört med föregående år. Resultatet av koncernens och moderföretagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets resultat Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 3 779,20 kr/aktie att i ny räkning överförs ÖVRIGA VINSTDISPOSITIONER Koncernbidrag har erhållits från Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB med tkr (10 000) och Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB med tkr (4 418). Koncernbidrag har - under förutsättning av årsstämmans godkännande - lämnats till Eskilstuna Kommunföretag AB med tkr (39 258). STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA VINSTUTDELNINGEN Den föreslagna värdeöverföringen i form av koncernbidrag och utdelning reducerar bolagets soliditet från 26,5 % till 24,0 %. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna KONCERNRESULTATRÄKNING upprätthållas på likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st. Samtliga siffror anges i tkr Not Nettoomsättning Punktskatter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning Andelar i intresseföretags resultat Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 4, Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Lämnade koncernbidrag Skatt på årets resultat 8, Årets resultat

17 KONCERNBALANSRÄKNING Samtliga siffror anges i tkr Not Samtliga siffror anges i tkr Not Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Eget kapital 22 Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram Materiella anläggningstillgångar 11, 12 Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Lager av elcerifikat/utsläppsrätter Pågående arbete för annans räkning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjutna skatter Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder 25 Övriga skulder till kreditinstitut Skulder till Eskilstuna kommun Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder 25 Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till Eskilstuna kommun Skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 20,

18 KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING Samtliga siffror anges i tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Betald inkomstskatt Ökning/minskning varulager Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nettoupplåning Utbetalt koncernbidrag Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Samtliga siffror anges i tkr Not Nettoomsättning Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 4, Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 8, Årets resultat

19 MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING Samtliga siffror anges i tkr Not Samtliga siffror anges i tkr Not Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Eget kapital 22 Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram Materiella anläggningstillgångar 11 Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Elcertifikat och Utsläppsrätter Pågående arbete för annans räkning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjutna skatter Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder 25 Övriga skulder till kreditinstitut Skulder till Eskilstuna kommun Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder 25 Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till Eskilstuna kommun Skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 20,

20 KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERFÖRETAGET Samtliga siffror anges i tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Noter, gemensamma för moderföretag och koncern Betald inkomstskatt Ökning/minskning varulager Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nettoupplåning Erhållet koncernbidrag Utbetalt koncernbidrag Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

21 NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGS- PRINCIPER Årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Koncernredovisning Koncernredovisning har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. s bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i resultaträkningen tillsammans med tillhörande skatteeffekt. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning.intäkter vid försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans i enligthet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och tillämpliga punktskatter. Den 1 maj 2003 trädde lagen om elcertifikat i kraft. Lagen innebär ett kvotsystem för att främja elproduktion med användning av förnyelsebara energikällor. Elproducenter av förnyelsebar el tilldelas elcertifikat per producerad megawatt timme (MWh). Kvotplikten innebär en skyldighet för elhandelsbolag att införskaffa elcertifikat. Energi och Miljö koncernen tilldelades elcertifikat för produktionen i kraftvärmeverket. Energi och Miljö Försäljning AB skall uppfylla kvotplikt avseende såld el. Sålda elcertifikat ingår i affärsområde Värmes omsättning och intäktsredovisas i samband med att bindande avtal ingåtts. Kvarvarande elcertifikat redovisas i Energi och Miljö AB till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. I Energi och Miljö Försäljning AB redovisas lager av elcertifikat till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag, filialer, intresseföretag och andelar i joint ventures redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning - den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Immateriella tillgångar Förvärvade programvaror: Vanligtvis kostnadsförs alla utgifter för utveckling eller underhåll av programvara omedelbart. Utgifter för programvaror som utvecklas eller på ett omfattande sätt anpassats för bolagets räkning balanseras som en immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandetiden, dock högst 5 år. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader år Markanläggningar år Nedlagda kostnader på annans fastighet...20 år Maskiner och andra tekniska anläggningar år Inventarier, verktyg och installationer år Nedskrivningar När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. En tidigare nedskrivning av en tillgång återförs när det har skett en förändring i de antaganden som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft (efter avdrag för normala avskrivningar) om ingen nedskrivning gjorts

22 Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 tillämpas. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. I koncernen redovisas leasing av kraftvärmeverket som finansiell leasing. I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Rapportering för rörelsegrenar En rörelsegren är en del av företagets verksamhet som skiljer sig från andra verksamhetsdelar vad gäller affärsidé, efterfråge- och produktionsstruktur samt risknivå. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassaoch banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels - handlas på en öppen marknad till kända belopp eller - har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Koncernuppgifter Företaget är helägt dotterföretag till Eskilstuna Kommunföretag AB, org nr med säte i Eskilstuna och som upprättar koncernredovisning för hela koncernen. Eskilstuna Energi och Miljö AB är moderföretag i en koncern med de helägda dotterföretagen Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB, org nr , Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, org nr , samt Elinstallation i Eskilstuna AB, org nr , samtliga med säte i Eskilstuna. Nyckeltalsdefinitioner Justerat eget kapital. Eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt. Soliditet. Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital. Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på justerat eget kapital. Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt enligt aktuell skattesats i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital. NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS OCH RÖRELSERESULTATETS FÖRDELNING PÅ RÖRELSEGRENAR Samtliga siffror anges i tkr Nettoomsättningen fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Elnätstjänster Elförsäljning Elentreprenadtjänster Punktskatt, el Fjärrvärmeförsäljning Vatten- och avloppstjänster Avfalls- och transporttjänster Stadsnät Gemensamma funktioner Summa I nettoomsättning från Gemensamma funktioner finns intäkter för mätarbytestjänster och elentreprenadtjänster som utförs av affärsområde Service i Eskilstuna Energi och Miljö AB. I jämförelsesiffra för föregående år avser posten Elentreprenadtjänster de intäkter som fanns i det nu vilande dotterbolaget Elinstallation i Eskilstuna AB. Samtliga siffror anges i tkr Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande. Elnätstjänster Elförsäljning Elentreprenadtjänster Fjärrvärmeförsäljning Vatten- och avloppstjänster Avfalls- och transporttjänster Gemensamma funktioner Stadsnät Andel i intresseföretags resultat Summa I fjärrvärmeförsäljning ingår försåld el som producerats i kraftvärmeverket och sålda samt lagerförda elcertifikat med tkr ( ). För vatten- och avloppstjänster redovisades 2009 en minskning av intäkterna avseende avsättning för eventuell återbetalning av anslutningsavgifter med tkr