Sida 1 (1) Sept Bilageförteckning

Transkript

1 Sida 1 (1) Sept 2014 Bilageförteckning Bilaga 1 Deltagare Bilaga 2 Sammanställning av lagar och rättsläge samt nationella och regionala miljömål Bilaga 3 Rapport ansvar dagvatten och beslut Bilaga 4 Ordlista Bilaga 5 Kartor över utökning av verksamhetsområden för allmän va Bilaga 6 Kartor över områden med enskilt va som ansluts till allmän va Bilaga 7 Miljönämndens riktlinjer för små avloppsanläggningar inom områden med hög skyddsnivå Bilaga 8 Referenslista

2 Sida 1 (2) Sept 2014 Va-plan för Sundsvalls kommun Bilaga 1 Deltagare i VA-planering för Sundsvalls kommun Styrgrupp Anneli Wikner Helen Lundahl Gunnar Westerlund Andreaz Strömgren Micael Löfqvist Arbetsgrupp Maria Jonasson Ulrika Edlund Åsa Snith Deltagare Workshop Anders Rydberg Linda Hörnsten Maria Jonasson Jan Hellman Jan Eriksson Erik Isacson Jan-Erik Nyby Ronnie Nordström Rolf Nygren Owe Westerlund Malin Tuvesson Uno Schön Maria Roos Kaj Engström Micael Löfqvist Göran Gustafsson Kerstin Eriksson Helén Lundahl Mats Bergmark Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret/Koncernstaben Stadsbyggnadskontoret Miljökontoret MittSverige Vatten projektledare VA-plan projektledare Översiktsplan MittSverige Vatten WSP WSP Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Miljökontoret Miljökontoret Miljökontoret Miljökontoret MittSverige Vatten MittSverige Vatten MittSverige Vatten MittSverige Vatten MittSverige Vatten MittSverige Vatten Stadsbyggnadskontoret Länsstyrelsen Stadsbyggnadskontoret Räddningstjänsten

3 Sida 2 (2) Sept 2014 Övriga medarbetare Claes Rogander Lotta Johansson Linnea Mothander Stadsbyggnadskontoret MittSverige Vatten MittSverige Vatten

4 Sept 2014 Va-plan för Sundsvalls kommun Bilaga 2 Sammanställning av lagar och rättsläge samt nationella och regionala miljömål

5 Innehållsförteckning 1.1 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Miljöbalken Plan- och bygglag (2010:900) Anläggningslag (1973:1149) Europeiska regelverk Vattendirektivet EG:s avloppsdirektiv Det marina direktivet Miljökvalitetsnormer Baltic Sea action plan (BSAP) Havs- och vattenmyndigheten Nationella och regionala miljömål Ingen övergödning (mål nr 7) Levande sjöar och vattendrag (mål nr 8) Grundvatten av god kvalitet (mål nr 9) God bebyggd miljö (mål nr 15) (22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

6 Lagar och rättsläge Detta avsnitt är en sammanställning och bedömning av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som kan gälla inom detta område. 1.1 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster Den 1 januari 2007 trädde vattentjänstlagen, (lag (2006:412) om allmänna vattentjänster) i kraft och ersatte därmed den tidigare VA-lagen. Kommunens skyldigheter att ordna med allmänna vattentjänster står i 6. 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen: 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Enligt praxis behövs det åtminstone en något så när samlad bebyggelse av fastigheter som underlag för en allmän VA-anläggning. Men det finns också exempel på att betydligt mindre bebyggelsegrupper anses ha behov av allmänt VA, till exempel med hänsyn till miljön. Den allmänna anläggningens huvudsyfte är att försörja fastigheter med VA för hushållsändamål. Även för industrifastigheter gäller bestämmelsen om en samlad bebyggelse i ett större sammanhang som grund för att bedöma behovet av allmän VA, liksom att behovet av vattentjänsten inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. För ett rent industriområde bör fastighetsägarna i första hand lösa VA-frågan enskilt. Behovet av allmän VA i ett sådant område bedöms vara svagare än för motsvarande hushållsbebyggelse eftersom de har större möjligheter att lösa det bättre på annat sätt. För industriella behov av vattentjänster till exempel processvatten 1 eller rening av processvatten finns ingen skyldighet att leverera vattentjänster från allmänna anläggningar. I några avseenden innebär den nya vattentjänstlagen förändringar jämfört med tidigare VAlag gällande kommunens skyldigheter att ordna allmänna vattentjänster: Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster (vatten, spillvatten, dagvatten) träder i kraft om det behövs för med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. Miljön nämndes inte i den tidigare VA-lagen lag som enbart utgick från hälsoskyddet. VA-försörjningen har därmed ett uttalat miljöskyddssyfte vilket tidigare var en sekundär effekt av den prövning av avloppsreningsanläggningar som ska göras i enlighet med miljöbalken. Genom vattentjänstlagen har det reglerats att kommunen ska ha inflytande över huvudmannaskapet, och ägandet av VA-anläggningen. Det är inte längre tillåtet att privatisera VA-anläggningar. Allmänförklarade (privata eller samfällda) VA-anläggningar ska under en period på 10 år övergå till kommunalt huvudmannaskap eller enskilt ägande. Driften av anläggningen kan dock köpas av privata aktörer. 1 Processvatten är industrivatten avsett att användas i industriell tillverkningsprocess som råvara, t.ex. inom läskedrycksindustrin, eller som hjälpmedel, t.ex. inom massaindustrin 3(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

7 Kraven på särredovisning av VA-verksamhetens ekonomi är tydligare i vattentjänstlagen. Verksamheten får inte generera överskott eller underskott. Dessa måste balanseras kontinuerligt över en rullande treårsperiod. Om det finns underskott som inte reglerats efter tre år är kommunen skyldig att täcka detta (via skattemedel), överskott ska återbetalas till fastigheterna i VA-kollektivet. Lagen innehåller nya tydligare regler för dagvattenavgifter. Avgifter När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten ska självkostnadsprincipen råda. Det innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att betala avgifter enligt en VA-taxa är tvingande om man har en fastighet som ligger innanför ett fastställt verksamhetsområde för allmän VA-försörjning. Ett verksamhetsområdes omfattning baseras på en bedömning att bebyggelsen inom området har behov av VAförsörjning. När det ska byggas ut ledningar till ett nytt verksamhetsområde och kostnaderna avviker från det normala och det i sin tur beror på så kallade särförhållanden för just det aktuella området kräver lagstiftaren att kommunen tar ut särtaxa för det nya området. Hur stor avvikelse som krävs för att det ska bli aktuellt med särtaxa är inte tydligt fastslaget i rättspraxis, men sakkunniga bedömningar brukar ligga kring 30 %. 1.2 Miljöbalken Allmänt Miljöbalken (1998:808) har som syfte att främja en långsiktigt hållbar utveckling som tar hänsyn till skyddsvärden hos natur- och kulturmiljön. Miljöbalken reglerar flera vattenrelaterade frågeställningar, varav de viktigaste är: Miljökvalitetsnormer och vattenförvaltning (kapitel 5). Här finns bestämmelser om hur EU:s ramdirektiv för vatten har inarbetats i svensk lagstiftning. Direktivet beskrivs närmare underkapitel Miljökonsekvensbeskrivningar (kapitel 6). Här finns bestämmelser om att miljökonsekvensbeskrivningar ska upprättas i samband med prövning av verksamheter och åtgärder, liksom i samband med upprättande eller ändring av planer och program enligt planoch bygglagen. Skyddsområde för vattentäkt och annat skydd av vatten (kapitel 7). Skyddsområden kan bildas för mark och vattenområden som har behov av särskilt skydd. Det kan vara naturvärden, kulturvärden som behöver skyddas eller att ett område inte uppfyller en fastställd miljökvalitetsnorm. Bestämmelser om naturreservat och nationalparker liksom exempelvis strandskydd ingår i det här kapitlet. I arbetet med VA-planen är skyddsområde för vattentäkt av särskilt intresse. Bestämmelser om miljöfarliga verksamheter återfinns i kapitel 9. Miljöfarlig verksamhet är tillstånds-eller anmälningspliktig. Utsläpp av avloppsvatten är en miljöfarlig verksamhet och detta regleras i detta kapitel. Bestämmelser om vattenverksamhet (kapitel 11). Även vattenverksamhet är tillstånds- eller anmälningspliktig. Vattenverksamhet är bland annat bortledning eller tillförsel av grundvatten, anläggningar och åtgärder i vattenområden (dammar, fyllning, pålning, sprängning, rensning med mera), förändring av vattnets djup eller läge, avvattning av mark. Miljöbalken och avlopp Enligt miljöbalken ska avloppsvatten tas omhand så olägenhet ej uppstår. Såväl innebörden av begreppen olägenhet och avloppsvatten definieras enligt nedan. 4(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

8 9 kap. 2 Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 3 Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Miljöbalken definierar även i sitt nionde kapitel innebörden av miljöfarlig verksamhet: 9 kap 1 Med miljöfarlig verksamhet avses 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. Den miljöfarliga verksamheten indelas i tre kategorier: A, B och C beroende på deras påverkan på miljön. Den som vill driva verksamheter med beteckningen A eller B måste ha tillstånd enligt miljöbalken. En avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2000 personekvivalenter en miljöfarlig verksamhet med beteckningen B enligt Miljöprövningsförordningen (2013:521). För att bedriva en sådan verksamhet krävs tillstånd från länsstyrelsen. För avloppsanläggningar som är dimensionerade för mer än 200 personekvivalenter gäller anmälningsplikt enligt Miljöprövningsförordningen (2013:521). För mindre anläggningar dit vattentoalett är ansluten krävs tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Dagvatten från detaljplanelagt område, och som inte avleds för en eller vissa fastigheters räkning, är alltså avloppsvatten och därmed en miljöfarlig verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt ovan. Det ska ledas bort och behandlas så att ingen olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. Det är förbjudet att släppa dagvatten till vattenområde utan längre gående rening än slamavskiljning, såvida det inte är uppenbart att utsläpp kan göras utan risk för olägenhet. Naturvårdsverkets allmänna råd och Handbok till Allmänna råd År 2006 kom Naturvårdsverket med nya allmänna råd vad det gäller enskilda avloppsanläggningar, NFS 2006:7. Dessa förtydligar de krav som ställs på enskilda avlopp. Bland annat talas om normal kravnivå och hög kravnivå för särskilt känsliga områden. Områden kan vara särskilt känsliga på grund av hygieniska faktorer eller att naturen i området är känslig. Enligt miljöbalken är det också förbjudet att släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse i ett vattenområde, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. 5(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

9 Enligt NFS 2006:7 bör kommunen skapa förutsättningar för återanvändning av avloppsfraktioner 2, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring kom Naturvårdsverket med en handbok till allmänna råd, Små avloppsanläggningar 2008:3. Denna handbok ska ge stöd och vägledning vid handläggning av ärenden som rör enskilda avloppsanläggningar och har som syfte att komplettera de allmänna råden. 1.3 Plan- och bygglag (2010:900) Den 2 maj 2011 ersattes den tidigare plan- och bygglagen (Plan- och bygglag (1987:10)) av en ny (2010:900). Plan- och bygglagen (PBL) styr kommunens fysiska planering i form av översiktsplanering och detaljplanering, samt reglering av byggande och bygglovsprocessen. Den nya PBL innebär inga nämnvärda skillnader vad gäller avlopp. Dessa ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet. Planeringen för detta är en kommunal angelägenhet. PBL innehåller också regler om att bedömning ska ske om det finns behov att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning. 1.4 Anläggningslag (1973:1149) Anläggningslagen reglerar inrättandet av gemensamhetsanläggningar. Att bilda samfällighetsföreningar och inrätta gemensamhetsanläggningar sker på initiativ av fastighetsägarna och är frivilligt. I samband med förrättning och bildande av gemensamhetsanläggning prövas väsentlighets-, båtnads-, och opinionsvillkoren. I fallet med en gemensamhetsanläggning för vatten eller avloppsförsörjning ska man visa att inrättandet av den aktuella gemensamhetsanläggningen har uppenbara fördelar framför enskilda anläggningar respektive anslutning till en allmän anläggning. Kan man visa det är väsentlighetsvillkoret uppfyllt. Opinionsvillkoret innebär att en gemensamhetsanläggning inte kan inrättas i strid med fastighetsägares vilja, om motståndet är mer allmänt och det finns beaktansvärda skäl för det. Om inte samtliga fastigheter i en bebyggelsegrupp är överens om att inrätta en gemensamhetsanläggning finns alltid risken att opinionsvillkoret inte anses vara uppfylls. Om andelen fritidsfastigheter är hög och behoven skulle kunna lösas med mer temporära /säsongsbetonade lösningar kan även det grundläggande villkoret eller syftet med gemensamhetsanläggning att åstadkomma nytta av stadigvarande betydelse inte självklart anses uppfyllt. Anslutning av nya fastigheter till befintlig gemensamhetsanläggning eller samfällighet kan ske under förutsättning att tillkommande fastighetsägare och samfällighet är överens om detta. En gemensamhetsanläggning eller samfällighet kan utökas genom ett relativt enkelt förfarande som inte kräver en omförrättning när utökningen sker på frivillig grund. 2 Med avloppsfraktioner avses slam från avloppsreningsverk, slamavskiljare eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med en liknande sammansättning samt, klosettvatten, urin och innehåll i slutna tankar 6(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

10 1.5 Europeiska regelverk Vattendirektivet År 2000 antog samtliga länder inom EU det så kallade ramdirektivet för vatten. Sveriges riksdag och regering beslutade att införa direktivet genom nationell lagstiftning vilket innebar en komplettering av miljöbalken samt en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660). I Sverige bildades fem vattendistrikt. Sundsvalla kommun ingår i Bottenhavets distrikt. Samtliga vattenförekomster i landet har statusklassats och miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan beslutades i december Den generella miljökvalitetsnormen är att vattenförekomsten ska ha uppnått god ekologisk status senast år För beskrivning av miljökvalitetsnormerna, se kapitel Dessa miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram är bindande för statliga myndigheter och kommuner. Åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt beslutades 16 december Vattenmyndigheten gjorde då bedömningen att det såväl tekniskt, samhällsekonomiskt och naturmässigt är svårt att uppnå god status till 2015 för de vattenförekomster som idag inte har god status, även om man omedelbart vidtar åtgärder. Vattenmyndigheten har därför fastställt miljökvalitetsnormen god ekologisk status med ett tidsundantag för cirka 70 % av ytvattenförekomsterna. Miljökvalitetsnormen för god kemisk status har fastställts med tidsundantag för cirka 12 % av vattenförekomsterna och med mindre strängt kvalitetskrav för kvicksilver i 100 % av ytvattenförekomsterna. För cirka 1 % av vattenförekomsterna i vattendistriktet har beslutats att normen är god ekologisk potential med tidsfrist till God ekologisk potential är en lägre miljökvalitetsnorm än god ekologisk status. Åtgärdsprogrammet innehåller åtgärder riktade främst till statliga myndigheter samt kommuner. Åtgärder ur Bottenhavets åtgärdsprogram: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 7(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

11 Det är ännu inte helt tydligt hur dessa regelverk, åtgärder och miljökvalitetsnormer ska implementeras i pågående verksamheter och vad som konkret förväntas av kommunerna. Åtgärd 36 innebär att miljökvalitetsnormen ska följas i varje enskilt PBL-ärende. Det innebär dock inte att varje planläggning eller varje lovbeslut ska förväntas leda till att normernas kvalitetskrav uppnås. En planläggning som medför en tillfällig försämring av yt- eller grundvattnets kvalitet bör kunna accepteras, men endast om försämringen inte innebär: att en vattenförekomsts statusklassificering sänks eller att kvaliteten i en vattenförekomst försämras i sådan grad, eller under så lång tid, att normens kvalitetkrav inte kan uppnås vid rätt tidpunkt 3. Samtliga kommuner och myndigheter den 22 februari varje år, med start 2011, rapportera vilka åtgärder som genomförts under året. Rapporteringen ska ske till vattenmyndigheterna. Den 22 december 2012 ska samtliga åtgärder i åtgärdsprogrammet ha vidtagits. Dock krävs det inte att de ska vara genomförda fullt ut. Vår tolkning av detta är att åtgärderna måste vara påbörjade inom denna tid EG:s avloppsdirektiv Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kräver att avloppsvatten ska genomgå minst sekundär rening, det vill säga i normalfallet biologisk rening, och anger dessutom minimikrav för kvaliteten hos det renade vattnet. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1994:7 med ändring 1998:7. Avloppsdirektivets krav på hur kvävereningen ska tolkas har lett till en EU-dom vilken i korthet innebär att kväverening behöver byggas ut på reningsverk som ligger söder om Gävle med undantag av vissa delar av Sveriges inland Det marina direktivet Europeiska unionen föreslog 2007 en integrerad havspolitik där frågor som till exempel sjöövervakning, havsplanering och olika strategier för utveckling av fiske och havsmiljö ingick. Förslagen sammanfattades i den så kallade Blå Boken. Det marina direktivet utgör miljö- och ekologidelen i denna havspolitik. Det marina direktivet är en av de största satsningarna med bindande regelverk som antagits för att främja havsmiljön i EU. Huvudmålet är att senast år 2020 uppnå en god ekologisk status i haven. I regelverket finns 11 deskriptorer som beskriver vad god ekologisk status kan innebära. De handlar överlag om ekosystemets struktur, funktion och processer. Direktivet införlivades i svensk lagstiftning hösten 2010 i och med havsmiljöförordningen Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för ytvatten För ytvatten finns normer för ekologisk och kemisk status. Ekologisk status Ekologisk status omfattar biologisk, hydrologisk samt fysikalisk-kemisk status (inklusive särskilt förorenande ämnen). Statusbedömningen är indelad i fem klasser. Hög- God- Måttlig- Otillfredsställande - Dålig. Bedömningen görs utifrån så kallade kvalitetsfaktorer som beskrivs i bilaga V i vattendirektivet. Det finns kvalitetsfaktorer för biologiska undersökningar av fisk, bottenlevande smådjur, alger och växter samt mätningar av till exempel näringsämnet fosfor och försurning. Hydromorfologisk påverkan (påverkan på 3 Enligt Naturvårdsverkets förslag till Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet. 8(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

12 flödet) ingår också i bedömningen av ekologisk status. Det sämsta biologiska värdet avgör statusen. Om det saknas biologiska undersökningar avgörs statusen av de övriga bedömningarna i klassificeringen. Kemisk status Kemisk status är bedömningen av miljöfarliga ämnen som finns i vatten till exempel kvicksilver, TBT eller bekämpningsmedel. Statusbedömningen är indelad i två klasser, God eller Uppnår ej god status. Varje ämne har ett gränsvärde, en tillåten halt, som inte får överskridas. Är halten av ett miljöfarligt ämne för hög kan vattnet inte nå God kemisk status. När det gäller kvicksilver och kvicksilverföreningar finns ett generellt undantag som gäller i alla vattenförekomster. Halterna för kvicksilver och kvicksilverföreningar har i samtliga vattenförekomster klassificerats som uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna bör inte öka till Miljökvalitetsnormer för grundvatten För grundvatten finns normer för God kemisk status respektive God kvantitativ status. För att en grundvattenförekomst ska uppnå god status måste grundvattnet dels ha god kemisk status, dels ha en balans mellan uttag och grundvattenbildning. Vad som är god kemisk status finns inte beskrivet i EU:s ramdirektiv för vatten utan beskrivs i ett dotterdirektiv, direktivet för skydd av grundvatten. För att god kemisk status ska anses vara uppnådd ska tre kriterier vara uppfyllda: grundvattnet ska klara EU:s kvalitetsnormer tröskelvärden för vissa ämnen får inte överskridas miljömässigt signifikanta trender får inte vara uppåtgående (det vill säga att grundvattnet inte får försämras). Tröskelvärden skiljer sig från kvalitetsnormerna genom att värdet kan variera. Varje medlemsland ska ange tröskelvärden för alla relevanta föroreningar. Det är möjligt att sätta ett värde för hela landet, delar av landet eller till och med för enskilda grundvattenförekomster. Man ska ta hänsyn till de naturliga bakgrundsvärdena för ämnena. Miljökvalitetsnormer för havsmiljön Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram föreskrifter med miljökvalitetsnormer för miljökvaliteten i havet. Dessa gäller parallellt med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogram för arbetet att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer ska beslutas senast 31 december Målsättningen med förordningen är att nå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön senast år Underlaget till föreskrifterna innehåller en bedömning av det nuvarande miljötillståndet i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön. En socioekonomisk analys, bland annat av samhällets kostnad för en fortsatt miljöförstöring, finns också med. I rapporterna fastställs även vad det är som kännetecknar det önskade tillståndet i havsmiljön, så kallad god miljöstatus. 9(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

13 1.6 Baltic Sea action plan (BSAP) I slutet av 2007 tog EU kommissionen och Östersjöländernas miljöministrar ett gemensamt beslut om en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet med åtgärdsplanen är att Östersjön till 2021 ska ha uppnått en god ekologisk status. Planen kommer främst att gälla för egentliga Östersjön, Kattegatt och Öresund. BSAP innehåller cirka 150 åtgärder grupperade under fyra delmål Övergödning Farliga ämnen Biologisk mångfald och fiske Sjöfart och maritima aktiviteter Delmålet övergödning innehåller de flesta åtgärder som på något sätt berör VA-försörjning. Övergödningsmålet är samtidigt det mål som är svårast att uppnå. Frågor i BSAP 4 som berör eller skulle kunna beröra VA-förhållandena i Sundsvall är följande: Övergödning E3a Minska utsläppen från avloppsreningsverken E3b Förbättra reningen av enskilda avlopp E9d Minskade utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar Farliga ämnen: H11 Ställ krav i åtgärdsprogram och tillståndsbeslut. Samverka med EU:s kemikaliemyndighet (ECHA) via Kemikalieinspektionens Reach-arbete. H13 Kartlägg utvalda ämnen i kommunala och industriella avloppsvatten Sjöfart och maritima aktiviteter: M32 Uppmuntra hamnar och rederier till frivilligt omhändertagande av toalettavfall i hamnanläggningar BSAP har blivit en grundpelare för andra mer nyligen lanserade internationella initiativ, exempelvis EU:s marina direktiv, EU:s strategi för Östersjöregionen och Baltic Sea Action Summit. Enligt planen ska Östersjöländerna ta fram nationella genomförandeplaner till år Planerna ska utvärderas vid ett ministermöte För övergödning gäller att åtgärderna ska vara genomförda år 2016 med undantag för vissa av de åtgärder som avser sektorn avloppsvatten. Där har andra tidplaner lagts fast i rekommendationer som redan har antagits. Regeringen tog i maj 2010 fram Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön. Denna sammanfattar Sveriges plan för de föreslagna åtgärderna i BSAP. Vidare finns regeringens skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för ett levande hav, som huvudsakligen behandlar BSAP:s åtgärder. Denna antogs genom regeringsbeslut i maj 2010 och överlämnades sedan till riksdagen. I propositionen En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170) drog regeringen upp riktlinjerna för Svensk havspolitik med bland annat en åtgärdsplan för internationellt samarbete och förslag till en ny myndighet med ansvar för havs- och vattenfrågor (nuvarande HaV). 4 Numreringen följer numreringen i Naturvårdsverkets rapport 5985, Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Förslag till nationell åtgärdsplan, juli (22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

14 1.7 Havs- och vattenmyndigheten Från och med 1 juli 2011 finns en nationell Havs- och vattenmyndighet (HaV). HaV är en systermyndighet till Naturvårdsverket och lyder under Miljödepartementet. HaV har regeringens uppdrag att ta ett helhetsgrepp om havs- och vattenfrågorna, att öka kunskapen om haven, att hantera intressekonflikter kring våra hav och vatten och finna en balans mellan olika intressen. När Havs- och vattenmyndigheten, HaV, bildades innebar det förändringar i ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter. HaV tar över många av Fiskeriverkets ansvarsområden och stora delar av ansvaret för hav och sötvatten från Naturvårdsverket. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket kommer att ha ett nära samarbete. I vissa frågor som berör både land och vatten behåller Naturvårdsverket ett övergripande ansvar, men expertansvaret för hav och sötvatten går över till den nya myndigheten. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är inte helt klar utan kan behöva justeras under en tid framöver. HaV tar ansvar för att samordna den nationella vattenförvaltningen och att se till att insatser görs för att sjöar och vattendrag når god ekologisk status. De sköter miljöövervakning, EUförhandlingar och andra internationella uppgifter, tillsyn och kontroll. De ska vara stödjande, samlande och drivande bland annat vad gäller åtgärdsprogrammet som formulerats utifrån BSAP (se kapitel 0). Den nya myndigheten har bland annat ansvar för övergripande tillsynsvägledning för enskilda avlopp och vattenskyddsområden. Naturvårdsverket deltar i miljöprövningen av stora reningsverk medan Havs- och vattenmyndigheten har ett särskilt ansvar för att vägleda kommunernas miljönämnder i deras arbete med miljöbalken och enskilda avlopp. 11(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

15 2 Nationella och regionala miljömål Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Målet för femton av dessa är att de ska vara uppnådda inom en generation, (det s.k. Generationsmålet) det vill säga till år 2020 och för det sextonde, klimatmålet, gäller år För vatten och avlopp är främst fyra miljökvalitetsmål av intresse: Ingen övergödning (mål 7) Levande sjöar och vattendrag (mål 8) Grundvatten av god kvalitét (mål 9) God bebyggd miljö (mål 15) För miljökvalitetsmålen finns också 72 nationella delmål som riksdagen har beslutat om. Flera av delmålens slutdatum har dock redan passerat. Naturvårdsverket har gjort en slutlig bedömning av om delmålen har uppfyllts eller, där slutdatum ännu inte har passerats, om de har förutsättning att uppfyllas. Dessa delmål ska fortlöpande bytas ut mot etappmål. Det första miljökvalitetsmålet som 2009 fick beslutat etappmål var Begränsad klimatpåverkan. Tretton nya etappmål antogs av regeringen i april 2012 inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ska beskriva den samhällsomvandling som krävs för att nå miljökvalitetsmålen. För närvarande finns inga föreslagna eller beslutade etappmål inom de miljömål som är relevanta för vatten och avlopp. Det som vi har att förhålla oss till är förslag till preciseringar av miljökvalitetsmålen. Dessa förslag till nya preciseringar av miljökvalitetsmålen står att läsa i Naturvårdsverkets rapport 6433 Miljömålen på ny grund. I denna VA-översikt presenterar vi under respektive miljömål även de föreslagna revideringarna av preciseringarna som står redovisade i Naturvårdsverkets rapport Endast de preciseringar som bedöms relevanta för vatten och avlopp redovisas och enbart när förslagen innebär en förändring mot vad som gäller idag. De nationella miljömålen redovisas här tillsammans, med slutredovisning av delmålen fram till 2010 samt en bedömning av läget för de aktuella miljökvalitetsmålen. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De regionalt beslutade målen under respektive miljökvalitetsmål är regionaliserade mål som är en anpassning till de nationella miljökvalitetsmålen. Förutom detta har även många länsstyrelser beslutat om länsegna mål. Dessa finns samlade på Miljömålsportalen och redovisas i valda delar här nedan. 12(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

16 Kommunens egna mål redovisas i eget textavsnitt i huvudtexten 2.1 Ingen övergödning (mål nr 7) Nationellt Definition: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Delmål 1. Utsläpp av fosforföreningar: Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Delmålet är inte uppnått till Med nuvarande minskningstakt är bedömningen att det kan uppnås under perioden Delmål 2. Utsläpp av kväveföreningar: Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Delmålet har inte uppnåtts till Enligt Naturvårdsverket är det möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning. De senaste åren har en svagt positiv utveckling i miljön kunnat iakttas, framför allt i flera kustområden. Men för att förutsättningarna för miljökvalitetsmålet ska kunna uppfyllas till 2020 krävs ytterligare beslut om utsläppsbegränsningar. Förslag till reviderade preciseringar 1. Påverkan på havet Såväl den svenska som den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Östersjön via luft och vatten underskrider den maximala belastningen som fastställs inom ramen för HELCOM:s miljömål om övergödning. 2. Påverkan på landekosystemen Nedfallet av luftburna kväveföreningar från svenska och internationella källor, samt påverkan från skogsbruk genom gödsling, medför inte att den kritiska belastningen för övergödning av landekosystemen överskrids i någon del av Sverige. 3. Tillstånd i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). 4. Tillstånd i havet Förhållanden i havet är sådana att kriterierna för god miljöstatus kan uppnås med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) 5. Tillstånd i kustvatten Svenska kustvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). 13(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

17 Västernorrlands län De regionala delmålen för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa: 1. Senast 2020 motsvarar klorofyllhalten i kusthavets ytvatten lägst god status enligt gällande bedömningsgrunder. (Länseget mål) 2. Från 1995 till 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten minska kontinuerligt. (Regionaliserat mål) 3. Senast 2020 överskrider kvävenedfallet inte gällande kritisk belastningsgräns för skogsmark. (Länseget mål) Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad men ytterligare åtgärder krävs. Jämfört med södra Sverige är ändå nedfallet litet och ligger i nivå med övriga norrlandslän De regionala målen bedöms möjliga att nå om fler åtgärder sätts in med undantag för utsläpp av fosfor från mänsklig aktivitet. Länsmålet om klorofyllhalt uppnås vid de flesta mätstationerna och kvävenedfallet är relativt litet. Nedfallet av kväve har legat på en konstant nivå sedan år 2000 men den kritiska belastningsgränsen överskrids fortfarande i några delar av länet. Fosforutsläppen uppvisar däremot ingen tydlig minskande trend. Sammanfattningsvis är det svårt att säga om tillståndet i miljön förbättras. Utvecklingen är starkt beroende av naturens återhämtningstid samt internationell samverkan Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålen nås för Västernorrlands län: Styrmedel finns, men behöver användas effektivt genom att efterleva en direkt tillämpning. Västernorrland har rådighet över en del av de direkta fosfor- och kväveutsläpp som transporteras via älvdalarnas avrinningsområden till Bottenhavet. En hög andel övergödningsämnen kommer från angränsande län och länder. Västernorrland har inte full rådighet över kväveutsläpp till luften. Internationell samverkan för krävs. De viktigaste hindren för att uppnå miljökvalitetsmålet är bristen på samverkan. Kompetensen finns, innovationerna finns och möjlighet till finansiella medel finns i hög grad. Samverkan tar tid och är kostsamt, det kräver lyhördhet, vilja och långsiktig planering. Kommuner utövar tillsyn, vägledning är på gång och regionalt arbetar man med strategier, flera är på gång, bland annat inom vatten. Lokalt kan man arbeta med åtgärder i samverkan mellan mark och vattenanvändare och myndigheter, samt med branschorganisationer och företagare. EU ger styrmedel till detta arbete genom bland annat Landsbygdsprogrammet. Internationellt tas beslut om utsläppsnivåer, men hur kontrollen utövas behöver utredas. Övergödningskällorna behöver inventeras, verifieras och åtgärdas i medborgaranda inom avrinningsområdena. En helhetspolicy för Länsstyrelsens övergödningsarbete behövs. Parallellt bör länets jordarter och kvalitet kartläggas, för att få kännedom om deras buffringsegenskaper. Inom jordbrukssektorn finns stor kompetens att hämta in söderifrån och österifrån som behöver implementeras. Informationsinsatser behöver göras och inom skogsbruk behövs forskning för att kartlägga och medvetandegöra den moderna gödslingsmetodens påverkan på mark och vatten. Transportsektorn ökar konstant och här krävs nationella och internationella insatser för att nå målet. Industrins metoder behöver anpassas för att de ska bidra till en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling av länet. 14(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

18 2.2 Levande sjöar och vattendrag (mål nr 8) Nationellt Definition: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Delmål 3. Vattenförsörjningsplaner Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskydds- områden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt. Delmålet har inte nåtts. Arbetet med att inrätta skydd har ökat, men många ytvattentäkter saknar skydd. Förslag till reviderade preciseringar 1. Miljötillstånd Miljötillståndet i sjöar och vattendrag är gott med avseende på biologiska fysikaliskkemiska och fysiska förhållanden. Mänsklig verksamhet försämrar inte ytvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av ytvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Förtydligande: - Samtliga sjöar och vattendrag har minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). - Ytvattentäkter som behövs för en hållbar vattenförsörjning har ett långsiktigt skydd mot försämrad vattenkvalitet. - Vattenförsörjningsplaner finns för alla större ytvattentäkter. 2. Biologisk mångfald 3. Bevarande och skydd av värdefulla natur-och kulturmiljöer 4. Främmande arter 5. Kulturmiljö 6. Friluftsliv Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Förtydligande: - Hänsyn tas till friluftsintressen vid planering och projektering av bebyggelse, infrastruktur, så att barriärer i och fragmentering av landskapet undviks. - Strandmiljöer, sjöar och vattendrag som är särskilt intressanta för friluftslivet har höga natur- och kulturvärden samt god tillgänglighet. 7. Restaurering Goda förutsättningar för arter och livsmiljöer har återställts i värdefulla eller potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag som bedöms ha behov av ekologisk restaurering. I vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden och spridningsmöjligheter så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Förtydligande - Vattenkraftverk och regleringsdammar har så långt möjligt en för biologisk mångfald godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning. 15(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

19 - Vattenkraftverk och andra artificiella vandringshinder, såsom väg- eller bantrummor har faunapassager eller är åtgärdade så att naturlig spridning av akvatiska organismer kan ske. 8. Hållbart nyttjande och hänsyn Mänskliga verksamheter sker med hänsyn så att negativ påverkan på värdefulla vattenmiljöers natur- och kulturvärden eller biologisk mångfald minimeras. Förtydligande: - Vid prövning av vattenverksamhet är grundprincipen att hela anläggningens och verksamhetens påverkan på vattenmiljön ska omfattas av prövningen. - Sjöar och vattendrag beaktas i ett landskapsekologiskt perspektiv i regionala planer och kommuners översiktsplaner. 9. Ekosystemtjänster - Viktiga ekosystemtjänster hos sjöar och vattendrag vidmakthålls, såsom dricksvattenförsörjning, vattenhushållning och produktion av fisk. Västernorrlands län De regionala delmålen för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa (urval) 3. Senast 2010 har totalt minst 25 sötvattensmiljöer med höga naturvärden givits ett långsiktigt skydd genom att de ingår i befintliga eller kommande naturreservat. (Regionaliserat mål) 4. Senast 2009 finns vattenskyddsområden med skyddsbestämmelser för alla allmänna ytvattentäkter och för enskilda ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där uttag sker av mer än 10 m3/d. Vattentäkterna ska ha skyddsområden som bygger på hydrologiska och geologiska fakta samt riskbedömningar. 5. Från och med 2006 utförs anpassade skogsbruks-, jordbruks- och infrastrukturåtgärder i anslutning till sjöar och vattendrag på ett sådant sätt att varaktig skada på vattenmiljön inte uppstår. (Länseget mål) 6. Senast 2020 förekommer inte varaktiga biologiska skador på grund av grumling/sedimentation. Grumligheten under vinterbasflöde överskrider därför inte 1,0 FNU-enheter i vattendrag med förekomst av flodpärlmussla. (Länseget mål) Länsmålen om restaurerade vattendrag, skydd av vattenmiljöer, skydd av ytvattentäkter, ökad hänsyn vid vatten och livskraftiga bestånd av flodpärlmussla kommer inte att nås i tid. Aktiva och samordnade insatser genomförs i länet för att restaurera vattendrag, skydda sötvattensmiljöer samt tillgängliggöra och vårda kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag. Resultaten är goda, men takten i arbetet är för låg och de areella näringarnas hänsyn behöver förbättras. Fem mål har inte nåtts och fem mål har nåtts. Tre mål kan nås om ytterligare åtgärder genomförs. För det redovisade urvalet av delmål. bedöms nr 3 som möjligt att nå, men inte de övriga tre. Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålet nås för Västernorrlands län Det är långt kvar tills samtliga sjöar och vattendrag, inklusive sjöar och vattendrag som inte är utpekade som vattenförekomster, kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen. Lagstiftning finns för skydd av vatten, men den nyttjas inte i tillräcklig utsträckning. Arbetet med skydd av dricksvatten, såväl det som används idag som resurser för framtida användning, behöver mer styrmedel eller vägledning på nationell basis för att det ska prioriteras och ge resultat i praktiken. Området kräver stora arbetsinsatser av såväl kommuner som Länsstyrelse. 16(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

20 Det behövs en översyn av skyddsvärda natur- och kulturmiljöer. I Västernorrland finns ett flertal värdefulla kulturmiljöer längs ständerna vid våra sjöar och vattendrag. Idag finns inget heltäckande regionalt underlag för dessa miljöer, däremot är några miljöer utpekade inom riksintresseområden och några är skyddade till exempel som byggnadsminnen och fasta fornlämningar genom Kulturminneslagen. Värdefullt arbete har pågått och pågår för att möjliggöra ett ökat bevarande av värdefulla miljöer, bland annat pågår en översyn av lämningar med kulturhistoriska värden vid sjöar och vattendrag. Västernorrland är ett av de län som är mest utbyggda för vattenkraftsproduktion. Det kommer inte att vara möjligt att nå restaureringsmålet utan att kraftbolagen på frivillig väg sätter in kraftfulla och omfattande åtgärder för att skapa faunapassager och lämpliga minimitappningar och flödesregimer i de så kallade torrfåror som skapats till följd av älvarnas utbyggnad. För att dricksvattenförsörjningen ska kunna säkras på lång sikt krävs att arbetet med skydd av nuvarande och potentiella framtida vattentäkter skyndas på. Vidare är arbetet med regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner centrala i sammanhanget. Flera av preciseringarna behöver formuleras tydligare om de ska kunna följas upp. För att kunna nå målet och preciseringarna krävs det att stora resurser skjuts till för arbetet 2.3 Grundvatten av god kvalitet (mål nr 9) Nationellt Definition Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Delmål 1. Skydd av grundvattenförande geologiska formationer Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Delmålet bedöms inte ha uppnåtts och först till år 2020 bedöms de mindre allmänna grusvattentäkterna ha ett skyddsområde. Delmål 2. Grundvattennivåer Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Delmålet har inte uppnått och på grund av klimatförändringarna bedöms problemen komma att öka. Förutsättningarna som behövs för att uppfylla detta bedöms vara på plats inom en tioårsperiod men det är under förutsättning att grundvatten får en större roll inom samhällsplaneringen. Delmål 3. Rent vatten för dricksvattenförsörjning Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. 17(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

21 Enligt Naturvårdsverket är det möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön Förslag till reviderade preciseringar 1. Hållbar samhällsutveckling Mänsklig verksamhet försämrar inte grundvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Förtydligande: - Bra skydd finns för naturgrusavlagringar och andra geologiska formationer av stor vikt för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. - Grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kemisk status. - Tillräckliga och effektiva åtgärder för att förebygga eller begränsa tillförsel av förorenade ämnen till grundvatten, från pågående eller tidigare verksamhet, är genomförda så att det inte föreligger något hot mot människors hälsa eller miljön. 2. Påverkan på ytvatten Det utströmmande grundvattnet har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, vattendrag och hav. Förtydligande: - Grundvatten bidrar inte till övergödning av ytvatten. - Förorenade ämnen i grundvatten bidrar inte till en sådan sänkning av ekologiska eller kemiska kvaliteten i sjöar och vattendrag att inte god status enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) uppnås. 3. Grundvattennivåer Användningen av mark och vatten medför inte sådana ändringar i grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Förtydligande: - Uttag av grundvatten medför inte att förutsättningarna för vattenförsörjning försämras eller att växt- och djurliv i angränsande ekosystem påtagligt förändras. - Grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kvantitativ status. - Byggande eller annan markanvändning påverkar inte grundvattenbildningen, dränerar inte grundvattenmagasin, penetrerar inte tätande lager eller dämmer inte på ett sådant sätt att förändringar i grundvattennivåerna medför långsiktiga olägenheter. - Förebyggande åtgärder innebär att extrema vädersituationer och klimatförändringar inte hotar vattenförsörjning eller markstabilitet. 4. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur eller kulturlandskapet är fortsatt bevarade och naturgrus används endast för ändamål där ersättningsmaterial inte finns att tillgå. Förtydligande: - Inga nya eller fortsatta brytningstillstånd ges i naturgrusavlagringar som har eller kan komma att få stor betydelse för vattenförsörjningen eller i sådana naturgrusavlagringar som är värdefulla för natur- eller kulturlandskapet. 18(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

22 Västernorrlands län De regionala delmålen för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa 1. Senast 2010 skyddas grundvattenförande geologiska formationer som är avsedda för, och som är av vikt för, samhällets nuvarande och framtida vattenförsörjning mot sådan exploatering som begränsar användningen av vattnet för vattenförsörjningsändamål. Målet överensstämmer med det nationella delmålet. 2. Senast 2010 har alla grundvattentäkter som försörjer mer än personer ett långsiktigt skydd. Vattentäkterna ska ha skyddsområden som bygger på geologiska och hydrologiska fakta samt riskbedömningar Viktiga ytvatten för naturlig eller konstgjord grund-vattenbildning ska vara inkluderade i dessa skyddsområden. (Länseget mål) 3. Senast 2015 har alla grundvattentäkter, som betjänar mer än 50 personer eller som ger ett uttag om 10 m3 per dygn eller mer, skyddsområden som bygger på geologiska och hydrologiska fakta samt riskbedömningar. (Länseget mål) 4. Senast 2010 har alla outnyttjade grundvattentillgångar, där mer än m3 vatten (av förväntad god kvalitet) per dygn kan utvinnas, ett erforderligt skydd. (Länseget mål) 5. Senast 2010 har grundvatten som används som råvatten för dricksvattenproduktion, för fler än 50 personer, eller med uttag av mer än 10 m3 per dygn, så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer. (Regionaliserat mål) 6. Den totala uttagsmängden naturgrus ska minimeras. Länsmålen om skydd av geologiska formationer, skyddsområden för stora och små vattentäkter och skydd av outnyttjade vattentillgångar kommer inte att nås i tid. Länsmålet om rent vatten för dricksvattenförsörjning bedöms vara uppnått även om det är svårverifierat. Arbete med skyddsområden för vatten pågår, men många aktörer är inblandade och processen tar tid. I arbetet prioriteras oftast de största vattentäkterna och alltid formationer som redan används för dricksvattenförsörjning. Arbetet med att minimera naturgrusanvändningen i länet har varit framgångsrikt. Tre mål har inte nåtts, två bedöms ha nåtts och ett mål kan eventuellt nås om ytterligare åtgärder genomförs Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålet nås för Västernorrlands län Länet har goda förutsättningar vad gäller grundvattenkvalitet, -nivåer och påverkan på ytvatten. Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därigenom inte så stora. Skogs- och jordbruk påverkar dock grundvattnet, och arvet från industrialismen visar sig i form av gifter i mark och grundvatten. En stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassafabriker och sågverk. Länet sticker inte ut åt något håll vad gäller skydd av vatten, men ligger relativt bra till vad gäller minimering av naturgrusanvändning. För att inte tappa detta krävs stora insatser för att hitta alternativa material. Mer styrmedel och vägledning från nationellt håll behövs för att arbetet med skydd av vatten ska prioriteras och ge resultat i praktiken. Ett verktyg för bättre planering och beslut är framtagande av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner, ett arbete som Länsstyrelsen skulle vilja initiera men inte ännu kunnat prioritera. Vattenskyddsområden Det är inte möjligt att nå preciseringen Grundvattnets kvalitet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Lagstiftning finns för skydd av vatten, men den nyttjas inte 19(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

23 tillräckligt. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska vattenförekomster som används för dricksvattenförsörjning ha ett fullgott skydd senast Detta kräver stora arbetsinsatser av såväl kommuner som Länsstyrelse. Naturgrusavlagringar som skulle kunna utnyttjas för framtida dricksvattenförsörjning kommer inte att ha ett fullgott skydd till 2020 om inte attityder, lagstiftning och arbetssätt förändras. Flera kommuner nyttjar inducerad infiltration för sin vattenförsörjning, vilket kan vara sårbart med ökade flöden och förhöjda vattentemperaturer då risk finns för inläckage av förorenat vatten. Förebyggande åtgärder måste sättas in för att trygga vattenförsörjningen då klimatförändringar troligen kommer att leda till ökade flöden, regn och översvämningar. 2.4 God bebyggd miljö (mål nr 15) Nationellt Definition Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål 4. Avfall ( ) Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som av fall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För fosforföroreningarna från avlopp innebär det att minst 60 % av dessa ska återföras till produktiv mark. Av denna fosfor bör minst hälften återföras till åkermark. För återföring av fosfor till åkermark anses detta vara ett mål som kan bli uppnått till år Däremot krävs ytterligare arbete för att uppnå målet för annan produktiv mark År 2008 bedömdes knappt 10 % av fosforn gå till bland annat anläggningsjord. Miljöberedningens förslag är att detta delmål för fosforföroreningar ska fortsätta gälla som etappmål för Förslag till reviderade preciseringar. 1. Hållbar bebyggelsestruktur (ingen ändring) 2. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter och sambandet mellan tätorter och landsbygd planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Förtydliganden: Fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier för(urval): - Hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål och för rekreation och lokal odling, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas - Hur dricksvattenförsörjningen ska tryggas på ett hälsosamt, resursbesparande och miljöanpassat sätt - Hur anpassning till effekter av ett förändrat klimat ska ske. Exempel på effekter är ökade risker för översvämning, ras, skred, extrema väderförhållanden. 3. God vardagsmiljö 4. Kulturvärden i bebyggd miljö 20(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

24 5. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering, vatten- och avloppsförsörjning med mera integreras i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering. Lokalisering och utformning anpassas för att minska resurs- och energianvändningen samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn tas till natur- och kulturmiljö och estetik samt människors hälsa och säkerhet. Förtydligande (urval): - Infrastruktur lokaliseras och utformas så att berörda områdens ekologiska funktion bevaras i så hög grad som möjligt. 6. Natur- och grönområden 7. Miljöanpassade transporter 8. Hälsa och säkerhet 9. Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används. Avfall förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt. Avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Västernorrlands län De regionala delmålen (urval) för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa 2 Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Västernorrlands län grundas på planer, program eller strategier för (bland annat): Hur bebyggelsestrukturen kan utvecklas för att främja resurssnål och miljöanpassad energianvändning. Hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas. 5 Från 2003 års nivå ska mängden deponerat avfall kontinuerligt minska fram till (Regionaliserat mål) 6 Senast 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. (Regionaliserat mål) De regionala miljömålen inom God bebyggd miljö har till viss del uppnåtts, men inte fullt ut. Livsmiljön i länet bedöms som god, trots viss brist av några boendeformer. Flera kommuner arbetar också aktivt med att ta fram nya översiktsplaner, men trots det bedöms delmålet hållbart samhällsbyggande inte ha uppnåtts på grund av brist på strategidokument för flera områden. Särskilda insatser inom kollektivtrafik har borgat för länsmålet om hållbar regionförstoring medan för få kommuner har aktuella kulturmiljöprogram för att målet om kultur- och arkitekturhistoriska värden ska nås. Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålet nås för Västernorrlands län Västernorrland har goda förutsättningar för en god och hälsosam livsmiljö med höga naturoch kulturvärden och attraktiva städer. Här finns bland annat grön- och vattenområden i tätortsnära områden, en god dricksvattenförsörjning och ett aktivt arbete i flera kommuner med anpassning till effekter av ett förändrat klimat. Översiktsplanearbetet har de senaste åren intensifierats i länets kommuner, men fortfarande finns inaktuella översiktsplaner och flera kommuner saknar strategier för en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning. I många fall saknas också planerings- och kunskapsunderlag för bland annat bostadsbestånd, kulturhistoria och estetiska värden i 21(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

25 bebyggda miljöer. Samordning krävs för att behoven i bostadsbeståndet ska uppmärksammas i den översiktliga planeringen. Tillgängliga kollektivtrafiksystem är genom särskilda insatser uppmärksammat i länet, men mer insatser behövs för att dessa ska bli en naturlig del i den fysiska planeringen samt för att ändra människors vanemönster. Bedömningen om energianvändningen i bostäder är svår då sammanfattande kunskap saknas om förhållandena i bostadsbestånd i de olika kommunerna. Även bedömningen om i vilken grad människor utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker är svår då alltför lite kunskap finns om den upplevda situationen hos länets invånare. För att uppnå målet om en God bebyggd miljö till 2020 krävs mer resurser för framtagande av kunskapsunderlag, program och strategier inom främst miljö och energi, bostad, kulturmiljö och hälsa och säkerhet. 22(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\pågående\va-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

26 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida KS Klimatanpassa Sundsvall dagvatten Beslut Kommunfullmäktige beslutar att att att att att godkänna rapporten Ansvar dagvatten Sundsvalls kommun, anta de i rapporten framtagna principerna för ansvarsfördelning vad gäller dagvatten mellan kommunen och Sundsvall Vatten AB, uppdra till stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med kompletterande uppgifter av kostnaderna för de delar av dagvattenansvaret som inte kostnadsberäknats (gatuoch parkverksamheten) för vidare hantering i MRP-processen, notera informationen om bildandet av ett dagvattenråd för informationsutbyte samt uppdra till kommunstyrelsen att se över reglementen för kommunstyrelsen samt stadsbyggnadsnämnden och ägardirektiv för Sundsvall Vatten AB, samt att vid behov återkomma med förslag till förändrade sådana. Bakgrund Ärendet gäller fördelning av ansvar för dagvatten utifrån den rapport som tagits fram inom projektet Klimatanpassa Sundsvall. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Koncernstabens skrivelse Projektet Klimatanpassa Sundsvalls rapport Ansvar dagvatten, Sundsvalls kommun inkl. bilaga Stadsbyggnadskontorets PM Sammanställning remissvar dagvattenansvar med kommentarer Ordförandens sign Justerandes sign Justerandes sign Sekreterares sign Utdragsbestyrkande

27 Projekt Klimatanpassa Sundsvall Rapport - Ansvar dagvatten