LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR VÄSTERVÅNGSKOLAN 2011/2012

Transkript

1 1(19) Utbildningsförvaltningen Västervångskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR VÄSTERVÅNGSKOLAN 2011/2012 Landskrona stad Tfn Stadshuset Fax Landskrona Besöksadress Drottninggatan Bankgiro Postgiro Org.nr

2 2(19) Innehåll sid Likabehandlingslagen och handlingsplanens utgångspunkter 3 Definitioner och begrepp 4 Västervångskolans likabehandlingsplan Vision 9 Lokala Mål 9 Ansvarsfördelning Rektors ansvar 9 Personals ansvar 10 Information 10 Allmänna åtgärder Främjande och förebyggande arbete 10 Direkta åtgärder kopplat till diskrimineringsgrunderna 11 Kartläggning 12 Analys av kartläggning och åtgärder 12 Åtgärder för läsåret Specifika åtgärder Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation 14 Uppföljning 15 Dokumentation 15 Information till vårdnadshavare och elever 16 Revidering 16 Kontakt Elevhälsan 16 Bilagor Incidentrapportering blankett 17

3 3(19) Likabehandlingslagen Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Lagen har också till ändamål att motverka kränkande behandling. Läroplanen Handlingsplanens utgångspunkter Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla Skollagen 6 kap 8 Huvudmannen skall se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan Verksamheten skall utformas i överenstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: 1. främja jämställdhet mellan könen, samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Diskrimineringslag 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheter enligt lagen för verksamheterna Huvudmannen för verksamheten ska se till att det bedrivs ett aktivt och målinriktat arbete för att främja barnens och elevernas lika rättigheter och förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Huvudmannen har delegerat detta ansvar

4 4(19) till rektor. I varje skola ska därför rektor se till att det finns en likabehandlingsplan för den verksamhet som rektor ansvarar för. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet har frihet att utforma likabehandlingsplanen utifrån sina behov. Skolan har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Definitioner och begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Personal får inte missgynna ett barn eller elev genom att behandla barnet/eleven sämre än man behandlar något annat barn/elev i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. (Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just det programmet). Indirekt diskriminering Personal får inte missgynna ett barn/elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elev med visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet och uttryck eller funktionsnedsättning. (Ett exempel kan vara om elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat). Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har ett samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller även när en elev, exempelvis som vittnar, medverkar i utredning som rör diskriminering, trakasserier eller

5 5(19) kränkande behandling. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är inte handlingen i sig som är kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts för den. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan vara fysiska, verbala (hot eller att bli kallad för olika saker), psykosociala (utfrysning eller ryktesspridning) eller text- och bildburna (klotter, brev lappar, e-post, sms och mms). Mobbning En person är utsatt för mobbning när han eller hon, upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra personer. Förutsättning: En viss obalans i styrkeförhållandet. Den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. 1. Kön De sju diskrimineringsgrunderna Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material

6 6(19) Även transsexuella elevers rättigheter skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Transsexuell är en person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Exempel Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej.(diskriminering) Pedro blir retad av kompisarna för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier på grund av kön) Några elever sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (sexuella trakasserier) 2. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Exempel En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) Thomas som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. (trakasserier) Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) 3. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.

7 7(19) Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Exempel Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte det är roligt. (trakasserier) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) 4. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Exempel På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering) Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. (trakasserier) Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet. (diskriminering och trakasserier) 5. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas: homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homo-

8 8(19) och bisexuella personer. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människor lika värde och allas lika rättigheter. Exempel Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. (trakasserier) Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. (trakasserier) På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck-mot föreställningen om hur män och kvinnor, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inte och transgenderpersoner (personer som definierar bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. (diskriminering) 7. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder. Vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och

9 elevernas ålder. 9(19)

10 10(19) Om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Exempel Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier) Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier) Vision Västervångskolans likabehandlingsplan Västervångskolan skall vara en arbetsplats, där alla medarbetare, barn och ungdomar, har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter samt att arbetsklimatet präglas av öppenhet, respekt och kamratskap. På Västervångskolan skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Lokala mål Västervångskolan har en god arbetsmiljö för personal och elever, där alla upplever trygghet. Alla känner sig delaktiga i gemenskapen på skolan. Alla som är verksamma inom skolan skall vara goda förebilder för våra elever och för varandra. Alla på skolan, elever och personal, bemöts på ett respektfullt sätt utan någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Öka medvetenheten och kunskapen kring diskrimineringsgrunderna. Ansvarsfördelning

11 11(19) Rektors ansvar Rektor har ett särskilt ansvar för att motverka alla former av trakasserier och mobbning. Det är rektors ansvar enligt lag att: Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering utifrån de tidigare nämnda grunderna. Upprätta, utvärdera och omarbeta en årlig plan för likabehandling i samarbete med personal, barn/elever och om möjligt vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, ser till att utredning görs och att åtgärder vidtas omedelbart. Rektor skall även ytterst ansvara för uppsatta rutiner följs. Personals ansvar All personal skall: Direkt uppmärksamma, agera och dokumentera vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling utifrån de rutiner som skolan har. Observera ensamma och tillbakadragna elever Reflektera över normer och värderingar som han/hon förmedlar Information Alla elever och all personal som vistas på skolan ska få tydlig och lika information om skolans ansvar och arbete gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, minst en gång per läsår. Vid nyanställning och när ny elev flyttar in skall innehållet i planen presenteras. Rektor och respektive klassföreståndare ansvarar för detta. Klassföreståndare ansvarar för att föräldrarna får information vid föräldramötet på höstterminen. Arbetsgången ska vara känd för all personal, elever och föräldrar. Främjande och förebyggande arbete Allmänna åtgärder Alla anställda inom skolan samt eleverna och deras föräldrar ingår i det förebyggande arbetet. Tillsammans skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper inom skolan. Det förebyggande arbetet siktar på minimera risken för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar mer om att hitta

12 12(19) och stärka de positiva förutsättningarna för att alla skall ha lika rättigheter och möjligheter. Klassföreståndare och arbetslaget är huvudansvariga för elevvården. För att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling skall arbetslagen fortlöpande diskutera elevvårdsfrågor och det förebyggande arbetet. Detta skall ske på arbetslagsmöten eller vid andra sammankomster. Elevstödjarfunktionärernas uppdrag är att vara ansvariga för kamratstödjarverksamheten och dess innehåll. Funktionärerna ska även få en samlad bild av elevstödjarnas uppfattning om såväl trygghet som oacceptabla förhållanden elever emellan. Dessa ska rapporteras vidare till skolledningen för vidare åtgärd. Kamratstödjarna i åk 3-5, som väljs av och representerar sin klass möts tillsammans med elevstödjande personal en gång per vecka. Kamratstödjarna i 6-9 träffas en gång per månad. Kamratstödjarna ska vara kända och synliga på skolan, och även vara goda förebilder för andra elever. Kamratstödjarna har inga operativa funktioner, utan ska fungera som extra ögon och öron. Kamratstödjarna får löpande utbildning kring mobbning, diskrimineringsgrunder, utanförskap och dess konsekvenser. Vi rustar kamratstödjarna för att kunna uppmärksamma diskriminerande beteende bland eleverna. I verksamheten finns fritidsassistenter, skolvärdinna, bibliotekarie, vaktmästare, skolsköterskor, kuratorer, studie- och yrkesvägledare, matsalspersonal och städpersonal. Detta är personer som finns tillhands för eleverna under hela skoldagen och som inte är knutna till undervisningssituationen. Andra främjande och förebyggande insatser: Vi har tydliga regler och förhållningssätt för personal och elever. Skolans regler gås igenom med alla inför ett nytt läsår. Arbete med kill- och tjejgrupper vid behov. Utvecklingssamtal och föräldramöte varje termin. Elevvårdsteam som träffas en gång i veckan Elevråd och klassråd som har fokus på trygghet och trivselfrågor. Rastvärdar Kameraövervakning Riktad utbildning både för personal och elever vid behov. Direkta åtgärder kopplat till diskrimineringsgrunderna På skolan finns två särskolegrupper lokalintegrerade i de högre årskurserna. I de lägre årskurserna finns två Tal- och språkklasser integrerade. Beroende på funktionshindrets art anpassas undervisningen och lärandemiljön för den enskilde eleven. I de fall det finns behov

13 13(19) finns resurspersoner i verksamheten. Exempel på detta är kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter, synskador och hörselskador. Vi har även elever som är allergiker, därför allergistädas lokalerna de vistas i.. Vi strävar efter att alla elever skall få lika mycket utrymme oavsett kön. Ibland delas eleverna i pojk- och flickgrupper för att de ska få möjlighet att prova aktiviteter som de vanligtvis inte väljer och vid samtal kring ex. sex- och samlevnad och etik och moral. Jämlikhetsfrågor kommer in som ett naturligt inslag i flera ämnen. Vi har ett samarbete med Svenska kyrkas kring nätetik. Kyrkan bjuder årligen in elever i åk 5-6, personal till en föreläsning. Vad de skall vara vaksamma på och vad de kan utsättas för på Internet. Kartläggning Vi kartlägger verksamheten på olika sätt för att bli medvetna om nuläget kring den psykosociala miljön och fysiska miljön på skolan. Utifrån resultatet sätts nya mål upp och åtgärder sätts in. Aktiviteter Verksamheten kartläggs årligen genom olika anonyma enkäter. Eleverna i åk F- 9 besvarade under hösten 2011 en enkät kring trygghet, arbetsro och frågor kring likabehandling och diskrimineringsgrunderna.. Personalen besvarade den årliga psykosociala enkäten kring deras arbetsmiljö. Varje termin sammanställs inkomna incidentrapporter och rapporteras till huvudmannen. En analys görs utifrån resultatet. Ansvarig för detta är rektor. Regelbundna samtal och diskussioner kring diskriminering med elevstödjare, elevråd, klassråd, elevvårdsteam och annan personal på skolan. Kamratstödjarna kartlägger årligen skolans trygga och otrygga zoner Skolhälsovården erbjuder hälsosamtal till elever i F-klass, åk 2,4 och 7. Analys av kartläggning och åtgärder Vid kartläggningen som gjorts framkom det att eleverna trivs mycket bra på skolan. Eleverna upplever även att deras arbetsmiljö är trygg. Enkäten har gjorts tillsammans med elever och pedagoger i de yngre åldrarna. Här är resultaten överlag väldigt bra. Våra yngsta elever trivs

14 14(19) och känner sig trygga. De upplever även att de vuxna ser saker som händer och att personalen tar tag i saker och bryr sig. Det som de yngre eleverna inte är lika nöjda med är arbetsron. Detta kommer vara något som vi arbetar vidare kring. De något äldre eleverna anser i större utsträckning att personalen inte ser vad som händer och att de tycker också att det är svårare att få hjälp av personalen i dessa situationer. Detta är ett område som vi kommer att arbeta specifikt med. Vi ska dokumentera otrygga zoner för eleverna, föra diskussioner med dem kring vad de tycker vi vuxna behöver bli bättre på och hur det ska gå till. Detta arbete kommer att ske tillsammans elever, pedagoger, kurator och rektor. Även dessa elever upplever inte alltid arbetsro på lektionerna. Vi ska här undersöka vad de menar och vika åtgärder de tycker är lämpliga. Utifrån detta ska sedan åtgärder upprättas. I början på läsåret hade vi en Säkerhetsmässa för eleverna i åk 7-9. En av aktiviteterna var att eleverna fick dokumentera trygga respektive otrygga zoner. Eleverna tog tre foton på platser de upplever som trygga och trevliga miljöer samt tre foton på platser de upplever som otrygga eller mindre trevliga att vara på. De miljöer som upplevdes som trygga var där det vistades mycket folk och där det finns mycket plats. Exempel på trygga miljöer: Biblioteket, huvudingången, cafeterian, samlingssalen, matsalen och hemklassrummet. De miljöer som upplevdes som otrygga var framförallt i korridorerna. Dessa upplevs som trånga och folktomma. I några fall togs toaletterna upp som en otrevlig miljö. Eleverna upplever dessa som smutsiga och motbjudande. Eleverna nämner också flera platser på skolgården och utanför skolans område som en otrygg plats. De önskar en större vuxentäthet även utomhus. I enkäten framkommer att eleverna tycker att skolan kan förbättra sitt arbete att motverka mobbning och kränkande behandling. Eleverna tycker även att de borde vara mera delaktiga i dessa frågor. En analys av detta är att vi måste bli bättre på att informera och samtala med eleverna om hur vi arbetar förebyggande i dessa frågor samt hur skolan agerar vid en händelse. Genom att eleverna blir medvetna om hur vi arbetar, tror vi att de upplever sig mer delaktiga. För att nå våra lokala mål utför vi följande åtgärder läsåret Under våren kommer vi att påbörja planeringen för en Likabehandlingsdag för personal och elever. Utifrån kartläggning och analys kommer vi bjuda in externa föreläsare. Syftet med denna är att bredda våra kunskaper kring diskrimineringsgrunderna Aktivitet: Dokumentera trygga och otrygga zoner på hela skolan Tidsplan: Våren 2012

15 15(19) Ansvarig: Rektor Aktivitet: Påbörja planeringen kring en likabehandlingsdag Tidsplan: Våren 2012 Ansvarig: Rektor Aktivitet: Öka medvetenheten kring de olika diskrimineringsgrunderna i de högre årskurserna Tidsplan: Våren 2012 Ansvarig: Kurator Aktivitet: För att öka tryggheten i omklädningssituationen före och efter idrottslektion kommer vi att se över schemaläggning, rutiner och resursfördelning. Tidsplan: Våren 2012 Ansvarig: Rektor och idrottslärare Aktivitet: Alla elever skall få samma information kring hur skolan arbetar med likabehandlingsfrågor och kränkande behandling. Tidsplan: Våren 2012 Ansvarig: Klassföreståndare och kurator Aktivitet: Föreläsning riktad till personal kring hedersrelaterad problematik Tidsplan: 1/ Ansvarig: Anki Nilsson, kurator Specifika åtgärder Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation Arbetet sker stegvis och pågår tills problemet kan anses vara löst. Nedan följer den ordning som följs i normala fall. Det skall dock betonas att varje ärende kräver sin gång och om situationen så kräver kan åtgärderna ske i annan ordning. Den i personalen, som har sett eller fått kännedom om händelsen äger ärendet. Den som äger ärendet skall: 1. Kontakta klassföreståndaren omgående. 2. Kontakta berörd rektor och beskriv händelsen. 3. Kontakta berörd/berörda elevers föräldrar. 4. Dokumentera händelsen och åtgärden på incidentrapport. Vid fysisk skada skall skolsköterskan kontaktas för omhändertagande och dokumentation.

16 16(19) Fortsatta åtgärder av klassföreståndare -Klassföreståndare utreder omedelbart. -Samtalar med berörda -Upprättar åtgärdsprogram vid behov -Utvärdering inom två veckor -Klassföreståndaren har ett ansvar för fortsatt dokumentation och uppmärksamhet i ärendet. Vid utvärdering. Kränkningar har upphört Fortsatt uppföljning av klassföreståndare. Var uppmärksam Vid utvärdering. Problemen kvarstår, Steg 2 Träff med elev/er och vårdnadshavare till dem som utsätter/blivit utsatta för kränkande behandling. Ansvarig: Klassföreståndare/Den som arbetar med ärendet Utvärdering inom två veckor. Problemen kvarstår, Steg 3 Elev/elever och vårdnadshavare kallas till en elevvårdskonferens. -Återkoppling till berörd personal Ansvarig: Rektor Utvärdering inom två veckor Problemen kvarstår, Steg 4 Ärendet lämnas vidare till rektor för beslut om fortsatt handläggning -Ny elevvårdskonferens -Återkoppling till berörd personal -Vid behov görs anmälan till berörd myndighet -Om kränkningarna inte upphör kan den som utsätter erhålla undervisning på annan plats. Stödinsatser från elevvårdsteamet sätts i förekommande fall in både till den kränkte och till den som kränker. Inkomna och pågående ärenden tags upp i särskilt forum med rektorer, kurator och elevstödjande personal. Arbetsgruppen har en sammanställande och övergripande funktion. Uppföljning av föregående års åtgärder Kartläggning av trygga och otrygga zoner gjordes på Säkerhetsmässan hösten Analys och resultat av denna finns under analys av åtgärder och kartläggning. Under läsåret 2010/2011 anställdes en kurator för de lägre årskurserna. Detta har medfört en större trygghet för våra elever och ytterligare en resurs inom elevhälsan. Vår målsättning under året var att alla elever skulle

17 17(19) samma information kring hur skolan arbetar med likabehandlingsfrågor och kränkande behandling. Detta målet har vi inte levt upp till. Detta visar också årets kartläggning. Vi kommer att föra in nya åtgärder i årets likabehandlingsplan. Under året har skolan dokumenterat alla kränkningar och diskrimineringsärende på särskild blankett. Detta har medfört att vi kan kartlägga och se mönster på ett bättre sätt än tidigare. Under året har vi tydliggjort rollerna för den elevstödjande personalen. Effekten har blivit att organisationen har blivit tydligare. Vår ambition var att öka tryggheten i omklädningssituationen före och efter idrottslektioner. Denna ambition har vi inte levt upp till. Vi har inte hittat bra rutiner för detta tillsammans med idrottslärarna samt att trycket på idrottshallen är stort. Detta medför schematekniska svårigheter. Dokumentation Alla händelser, muntlig information och incidenter där diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling förekommer, ska rapporteras till skolledningen på särskild blankett, incidentrapport. Alla åtgärder dokumenteras (händelse, datum, plats, inblandade elever/ vuxna). Den i personalen, som har sett eller fått kännedom om händelsen äger ärendet. En sammanställning av incidentrapporterna görs varje termin och rapporteras till BUN. Allvarliga incidenter rapporteras omedelbart till ledningsorganisationen inom förvaltningen. Information till vårdnadshavare och elever Vem kontaktar jag vid kränkande behandling? Om du vill anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till din klassföreståndare, elevstödjande personal, kurator, skolsköterska eller till berörd rektor. Dessa personer kan du nå genom skolans hemsida via mail eller telefon. Vad kan man göra hemma? Var observant på ditt barn. Prata med det om hur det har det med kamraterna. Kontakta lärare, kurator, skolsköterska eller rektor om Du misstänker att något inte är som det ska antingen med Ditt eget barn eller med någon annan elev. Det är av avgörande betydelse att hemmet och skolan har en öppen dialog och känner stöd i varandra. Revidering av likabehandlingsplan

18 18(19) Utvärdering/revidering av likabehandlingsplanen sker i slutet av varje läsår av arbetslag och elevstödjare och elevrådsrepresentanter. Likabehandlingsplanen skall uppdateras så att det anpassas efter de förhållanden som finns i verksamheten. Resultatet av utvärderingen skall dokumenteras i nästföljande års likabehandlingsplan och i kvalitetsredovisningen. Rektor är slutligen ansvarig. Elevhälsan Tel. Anki Nilsson Kurator åk Carina Wahlberg Kurator åk F Anki Stenbacka Skolsköterska åk Malin Sjölin Skolsköterska åk F Helena Abrahamsson Rektor åk Mattias Adolfsson Rektor åk Peter Andersson Rektor Öp, f-klass, fritids elevhälsan, särskilt stöd Incidentrapport vid diskriminering och kränkande behandling Tidpunkt för händelsen, datum och klockslag: Aktivt agerande personer: Namn: Namn: Klass: Klass: Utsatta personer: Namn: Klass:

19 19(19) Namn: Klass: Vittne: Namn: Namn: Klass: Klass: Typ av incident Trakasserier Mobbning Kränkande behandling Skriftlig kränkning Kränkande tilltal/språk Kränkning via telefon Sexuella kränkning Repressalier Lokal/plats Klassrum Elevkafeteria Korridor Skolgården Matsal Omklädningsrum Toalett Utanför skolan Samlingssal Annan plats Bedömning Har aldrig iakttagits tidigare (engångsföreteelse) Har inträffat tidigare Har inträffat upprepade gånger Kränkningen har utförts av samma personer upprepade gånger Kort beskrivning av det inträffade

20 20(19) Vidtagna åtgärder Samtal har skett med de inblandade Klassföreståndare är informerad* Rektor informerad* Vårdnadshavare informerad* Skolsköterska informerad Kurator informerad Elevstödjare F-5 (RJ) *Är obligatoriska uppgifter Ärendet bör utredas vidare Datum Uppgiftslämnare Incidentrapporten skall lämnas till berörd rektor.