LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR VÄSTERVÅNGSKOLAN 2013/2014

Transkript

1 1(17) Utbildningsförvaltningen Västervångskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR VÄSTERVÅNGSKOLAN 2013/2014 Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax xxx@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 2(17) Innehåll sid Diskrimineringslagen och handlingsplanens utgångspunkter 3 Definitioner och begrepp 4 Västervångskolans likabehandlingsplan Vision 10 Lokala Mål 10 Ansvarsfördelning Rektors ansvar 10 Personals ansvar 11 Information 11 Allmänna åtgärder Främjande och förebyggande arbete 11 Direkta åtgärder kopplat till diskrimineringsgrunderna 12 Kartläggning 12 Analys av kartläggning och åtgärder 13 Åtgärder för läsåret Specifika åtgärder Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation 15 Uppföljning 16 Dokumentation 17 Information till vårdnadshavare och elever 17 Revidering 17 Kontakt Elevhälsan 17 Bilagor Rutiner för hantering av diskriminering, trakasserier och Kränkande behandling 18 Blankett för anmälan 19 Blankett för utredning 20

3 3(17) Diskrimineringslag 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplanen Handlingsplanens utgångspunkter Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla Skollagen 6 kap 8 Huvudmannen skall se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan Skollagen 6 kap 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling Skollagen 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden

4 4(17) Skollagen 6 kap 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid mot bestämmelserna Skyldigheter enligt lagen för verksamheterna Huvudmannen för verksamheten ska se till att det bedrivs ett aktivt och målinriktat arbete för att främja barnens och elevernas lika rättigheter och förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Huvudmannen har delegerat detta ansvar till rektor. I varje skola ska därför rektor se till att det finns en likabehandlingsplan för den verksamhet som rektor ansvarar för. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt förhindra trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet har frihet att utforma likabehandlingsplanen utifrån sina behov. Skolan har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Diskriminering Definitioner och begrepp Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Personal får inte missgynna ett barn eller elev genom att behandla barnet/eleven sämre än man behandlar något annat barn/elev i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. (Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just det programmet). Indirekt diskriminering Personal får inte missgynna ett barn/elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elev med visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet och uttryck eller funktionsnedsättning. (Ett exempel kan vara om elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat).

5 5(17) Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har ett samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller även när en elev, exempelvis som vittnar, medverkar i utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är inte handlingen i sig som är kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts för den. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan vara fysiska, verbala (hot eller att bli kallad för olika saker), psykosociala (utfrysning eller ryktesspridning) eller text- och bildburna (klotter, brev lappar, e-post, sms och mms). Mobbning En person är utsatt för mobbning när han eller hon, upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra personer. Förutsättning: En viss obalans i styrkeförhållandet. Den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna 1. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.

6 6(17) Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material Även transsexuella elevers rättigheter skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Transsexuell är en person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Exempel Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej.(diskriminering) Pedro blir retad av kompisarna för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier på grund av kön) Några elever sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (sexuella trakasserier) 2. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Exempel En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) Thomas som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. (trakasserier) Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) 3. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.

7 7(17) Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Exempel Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte det är roligt. (trakasserier) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) 4. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Exempel På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering) Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. (trakasserier) Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet. (diskriminering och trakasserier) 5. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas: homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp

8 8(17) eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella personer. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människor lika värde och allas lika rättigheter. Exempel Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. (trakasserier) Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. (trakasserier) På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck-mot föreställningen om hur män och kvinnor, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inte och transgenderpersoner (personer som definierar bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. (diskriminering) 7. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder. Vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen

9 9(17) eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. Om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Exempel Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier) Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier)

10 10(17) Västervångskolans likabehandlingsplan Vision Västervångskolan skall vara en arbetsplats, där alla medarbetare, barn och ungdomar, har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter samt att arbetsklimatet präglas av öppenhet, respekt och kamratskap. På Västervångskolan skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Lokala mål Västervångskolan har en god arbetsmiljö för personal och elever, där alla upplever trygghet. Alla känner sig delaktiga i gemenskapen på skolan. Alla som är verksamma inom skolan skall vara goda förebilder för våra elever och för varandra. Alla på skolan, elever och personal, bemöts på ett respektfullt sätt utan någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Öka medvetenheten och kunskapen kring diskrimineringsgrunderna. Ansvarsfördelning Rektors ansvar Rektor har ett särskilt ansvar för att motverka alla former av trakasserier och mobbning. Det är rektors ansvar enligt lag att: Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering utifrån de tidigare nämnda grunderna. Upprätta, utvärdera och omarbeta en årlig plan för likabehandling i samarbete med personal, barn/elever och om möjligt vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, ser till att utredning görs och att åtgärder vidtas omedelbart. Rektor skall även ytterst ansvara för uppsatta rutiner följs.

11 11(17) Personals ansvar All personal skall: Direkt uppmärksamma, agera och dokumentera vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling utifrån skollagstiftningen kap 6 och utifrån de rutiner skolan har Observera ensamma och tillbakadragna elever Reflektera över normer och värderingar som han/hon förmedlar Information Alla elever och all personal som vistas på skolan ska få tydlig och lika information om skolans ansvar och arbete gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, minst en gång per läsår. Vid nyanställning och när ny elev flyttar in skall innehållet i planen presenteras. Rektor och respektive klassföreståndare ansvarar för detta. Klassföreståndare ansvarar för att föräldrarna får information vid föräldramötet på höstterminen. Arbetsgången ska vara känd för all personal, elever och föräldrar. Främjande och förebyggande arbete Allmänna åtgärder Alla anställda inom skolan samt eleverna och deras föräldrar ingår i det förebyggande arbetet. Tillsammans skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper inom skolan. Det förebyggande arbetet siktar på minimera risken för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar mer om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla skall ha lika rättigheter och möjligheter. Klassföreståndare och arbetslaget är huvudansvariga för elevvården. För att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling skall arbetslagen fortlöpande diskutera elevvårdsfrågor och det förebyggande arbetet. Detta skall ske på arbetslagsmöten eller vid andra sammankomster. I verksamheten finns fritidsassistenter, skolvärdinna, bibliotekarie, vaktmästare, skolsköterskor, kuratorer, studie- och yrkesvägledare, matsalspersonal och städpersonal. Detta är personer som finns tillhands för eleverna under hela skoldagen och som inte är knutna till undervisningssituationen.

12 12(17) Andra främjande och förebyggande insatser: Vi har tydliga regler och förhållningssätt för personal och elever. Skolans regler gås igenom med alla inför ett nytt läsår. Eleverna medverkar i reglernas utformning och revidering Elevvårdsteam som träffas kontinuerligt Elevråd och klassråd som ska ha fokus på trygghet och trivselfrågor. Rastvärdar Riktad utbildning både för personal och elever vid behov. Direkta åtgärder kopplat till diskrimineringsgrunderna På skolan finns två grundsärskolegrupper lokalintegrerade. I de lägre årskurserna finns även två Tal- och språkklasser integrerade. Beroende på funktionshindrets art anpassas undervisningen och lärandemiljön för den enskilde eleven. Exempel på detta är kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter, synskador och hörselskador. Alla elever skall få lika mycket utrymme oavsett kön. Jämlikhetsfrågor kommer in som ett naturligt inslag i flera ämnen. Kartläggning Vi kartlägger verksamheten på olika sätt för att bli medvetna om nuläget kring den psykosociala miljön och fysiska miljön på skolan. Utifrån resultatet sätts nya mål upp och åtgärder sätts in. Aktiviteter Verksamheten kartläggs årligen genom olika anonyma enkäter. Eleverna i åk F-9 besvarade under våren 2013 en enkät kring trygghet, arbetsro och frågor kring likabehandling och diskrimineringsgrunderna. Varje termin sammanställs inkomna incidentrapporter och rapporteras till huvudmannen genom Flexite. En analys görs utifrån resultatet. Ansvarig för detta är rektor. Regelbundna samtal och diskussioner kring diskriminering med elevråd, klassråd, elevvårdsteam och annan personal på skolan. Eleverna kartlägger årligen skolans trygga och otrygga zoner Skolhälsovården erbjuder hälsosamtal till elever i F-klass, åk 2,4 och 7. Vidareutveckling av kamratstödjarverksamhet

13 13(17) Analys av kartläggning och åtgärder Vid kartläggningen som gjorts framkom det att eleverna övervägande trivs mycket bra på skolan. Eleverna upplever även att deras arbetsmiljö är trygg. Enkäten har gjorts tillsammans med elever och pedagoger i de yngre åldrarna. Här är resultaten överlag väldigt bra. Våra yngsta elever trivs och känner sig trygga. De upplever även att de vuxna ser saker som händer och att personalen tar tag i saker och bryr sig. Våra elever är inte lika nöjda med arbetsron. En alldeles för hög andel av eleverna upplever inte att det råder arbetsro på lektionerna och kommer därför att vara ett prioriterat område i skolans lokala arbetsplan under läsåret Vidare har det framkommit, i diskussioner med de äldre eleverna, att enkäten bör formuleras om och att vi måste se över hur vi genomför arbetet med den samma. Språket upplevs som svårt och det läggs mycket fokus på fel saker i utvärderingssituationen. Vi kommer återigen att dokumentera vilka zoner på skolan som eleverna uppfattar som otrygga, föra diskussioner med dem kring vad de tycker vi vuxna behöver bli bättre på och hur det ska gå till. Detta arbete kommer att ske tillsammans med elever, pedagoger och kurator. Vid samtal med elevrådsrepresentanterna har det framkommit önskemål om att sätta upp duschväggar i idrottshallens duschrum. Skolledningen kommer att föra en dialog i frågan med Fastighetskontoret Utifrån Skolverkets bedömning och utvärdering av kamratstödjarfunktionen kommer skolans högstadieelever att bli delaktiga i likabehandlingsarbetet på annat sätt än som kamratstödjare. Konkret kan detta vara genom att elevrådet har ett likabehandlingsutskott med ett tydligt uppdrag att vara delaktiga i skolans vidare likabehandlingsarbete.

14 14(17) För att nå våra lokala mål utför vi följande åtgärder läsåret Aktivitet: Dokumentera trygga och otrygga zoner på hela skolan Tidsplan: Hösten 2014 Ansvarig: Rektor Aktivitet: Utreda möjligheten att sätta upp duschväggar i idrottshallen Tidsplan: Våren 2014 Ansvarig: Rektor Aktivitet: Öka medvetenheten kring de olika diskrimineringsgrunderna i de högre årskurserna Tidsplan: Läsåret 2013/14 Ansvarig: Kurator och lärare Aktivitet: Revidera enkäten kring likabehandling. Tidsplan: Läsåret 2013/14 Ansvarig: Kurator och rektor Aktivitet: Påbörja ett utvecklingsarbete kring om vi behandlar pojkar och flickor lika Tidsplan: Våren 2014 Ansvarig: Rektor och lärare Aktivitet: Alla elever skall få samma information kring hur skolan arbetar med likabehandlingsfrågor och kränkande behandling. Tidsplan: våren 2014 Ansvarig: Klassföreståndare och kurator Aktivitet: Påbörja ett utvecklingsarbete, där kamratstödjarfunktionen utvärderas och ersätts av mera förankrade och verksamma funktioner med målsättning att göra eleverna delaktiga i skolans likabehandlingsarbete Tidsplan: Läsåret 2013/14 Ansvarig: Kurator och rektor

15 15(17) Specifika åtgärder Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation Arbetet sker stegvis och pågår tills problemet kan anses vara löst. Nedan följer den ordning som följs i normala fall. Det skall dock betonas att varje ärende kräver sin gång och om situationen så kräver kan åtgärderna ske i annan ordning. Den i personalen, som har sett eller fått kännedom om händelsen äger ärendet. Vid kränkning mellan personal-elev äger rektor ärendet och ansvarar för utredning. Rektor följer samma arbetsgång, frånsett punkt 2. Steg 1 Den som äger ärendet ska: 1. Kontakta klassföreståndaren omgående. 2. Anmäl till berörd rektor och beskriv händelsen. 3. Kontakta berörd/berörda elever föräldrar. Görs i överenskommelse med Klf. 4. Dokumentera händelsen och åtgärden på särskild blankett. Vid fysisk skada skall skolsköterskan kontaktas för omhändertagande och dokumentation. 5. Rektor ansvarar för att anmäla kränkande behandling till huvudmannen. Fortsatta åtgärder av klassföreståndare -Klassföreståndare utreder omedelbart. -Samtalar med berörda -Upprättar åtgärdsprogram vid behov -Utvärdering inom två veckor -Klassföreståndaren har ett ansvar för fortsatt dokumentation och uppmärksamhet i ärendet. Vid utvärdering. Kränkningar har upphört Fortsatt uppföljning av klassföreståndare. Fortsätt vara uppmärksam Steg 2 Vid utvärdering. Problemen kvarstår Träff med elev/er och vårdnadshavare till dem som utsätter/blivit utsatta för kränkande behandling. Ansvarig: Klassföreståndare/Den som arbetar med ärendet Utvärdering inom två veckor. Steg 3 Problemen kvarstår Elev/elever och vårdnadshavare kallas till en elevvårdskonferens. -Återkoppling till berörd personal

16 16(17) Ansvarig: Rektor Utvärdering inom två veckor Steg 4 Problemen kvarstår Ärendet lämnas vidare till rektor för beslut om fortsatt handläggning -Ny elevvårdskonferens -Återkoppling till berörd personal -Vid behov görs anmälan till berörd myndighet -Disciplinära åtgärder tillämpas Stödinsatser från elevvårdsteamet sätts i förekommande fall in både till den kränkte och till den som kränker. Inkomna och pågående ärenden tags upp i särskilt forum med rektorer, kurator och elevstödjande personal. Arbetsgruppen har en sammanställande och övergripande funktion. Uppföljning av föregående års åtgärder Dokumentation Alla händelser, muntlig information och incidenter där diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling förekommer, ska rapporteras till skolledningen på särskild blankett. (Anmälan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) Alla åtgärder dokumenteras (händelse, datum, plats, inblandade elever/vuxna). Den i personalen, som har sett eller fått kännedom om händelsen äger ärendet. En sammanställning av incidentrapporterna görs varje termin och rapporteras till UTB. Anmälningarna rapporteras till ledningsorganisationen inom förvaltningen. Information till vårdnadshavare och elever Vem kontaktar jag vid kränkande behandling? Om du vill anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till din klassföreståndare, elevstödjande personal, kurator, skolsköterska eller till berörd rektor. Dessa personer kan du nå genom skolans hemsida via mail eller telefon. Vad kan man göra hemma? Var observant på ditt barn. Prata gärna med det om hur det har det har det i skolan. Kontakta lärare, kurator, skolsköterska eller rektor om Du misstänker att något inte är som det ska antingen med Ditt eget barn eller med någon annan elev.

17 17(17) Det är av avgörande betydelse att hemmet och skolan har en öppen dialog och känner stöd i varandra. Revidering av likabehandlingsplan Utvärdering/revidering av likabehandlingsplanen sker i slutet av varje läsår av arbetslag och elevstödjare och elevrådsrepresentanter. Likabehandlingsplanen skall uppdateras så att det anpassas efter de förhållanden som finns i verksamheten. Resultatet av utvärderingen skall dokumenteras i nästföljande års likabehandlingsplan och i årsrapporten. Rektor är slutligen ansvarig. Elevhälsan Tel. Anki Nilsson Kurator åk F Camilla Tarrier Kurator åk F Anki Stenbacka Skolsköterska åk Lotta Ekman Skolsköterska åk F Helena Abrahamsson Rektor åk Mattias Adolfsson Rektor åk Peter Andersson Rektor Öp, f-klass, fritids elevhälsan,