Innehållsförteckning Konstprogram Hagastaden

Transkript

1 Innehållsförteckning Konstprogram Hagastaden Konstprogrammets bakgrund: Hagastaden... 2 Stadsutvecklingsområdets huvudmän... 2 Huvudmännens mål och organisation... 2 Konstprogrammets huvudmän: arbetsgruppens sammansättning och arbetssätt... 3 Vad är ett konstprogram?... 4 Konstprogrammets förutsättningar... 4 Markägoförhållanden... 4 Planförutsättningar... 5 Pågående konstarbete... 7 Befintlig offentlig konst... 9 Om konst i det offentliga rummet... 9 Övergripande tema och platser för konst Livets byggstenar Platser som förordas för konst

2 Här ska Hagastaden byggas. Planområdet avgränsas i söder av bebyggelsen vid Norra Stationsgatan, i väster av spårområdet, i norr av Norra begravningsplatsen och i öster av Hagaparken. OBS! Bild tagen från norr till söder. Ur: HAGASTADEN DEN TÄTA STADENS ATTRAKTIONSKRAFT DEL 2; GESTALTNINGS - OCH KVALITETSPROGRAM FÖR NORRA STATIONSOMRÅDET; PARKER, TORG & GATOR SAMT LJUSPLANERING DP Dnr Konstprogrammets bakgrund: Hagastaden Hagastaden är namnet på en ny och för Stockholm och Solna gemensam stadsdel som då området står klart 2025 kommer att ha ca nya bostäder och arbetsplatser. På delar av den 96 hektar stora ytan expanderar samtidigt Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Det förra med bland annat en ny aulabyggnad och det senare med Nya Karolinska Solna (NKS) ett universitetssjukhus i världsklass som ska stå klart Expansionen sker över den norra respektive södra kommungränsen mellan Stockholm och Solna, och har blivit möjlig dels genom rivning av Stockholms stads tidigare Norra station, dels genom att Värtabanan och E4/E20/Norra länken förläggs i tunnel under stadsutvecklingsområdet. Stadsutvecklingsområdets huvudmän Hagastaden är således inte bara ett utan flera stora projekt som sammanfaller i tid och som har flera olika huvudmän: Stockholms stad, Solna stad, Stockholms läns landsting samt Akademiska Hus med universiteten Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Huvudmännens mål och organisation Huvudmännen har kommit överens om att tillsammans med näringslivet utveckla Hagastaden till världens främsta område för livsvetenskaperna: life science. 2

3 De har enats om en gemensam vision Vision 2025: En vetenskapsstad i världsklass, där området utpekas som norra Europas största life science-kluster. Projektet är underordnat en politisk styrgrupp med landshövdingen för Stockholms län som ordförande och med politiska företrädare för Stockholm, Solna och Stockholms läns landsting. Projektet har också en ledningsgrupp som består av representanter för Stockholms stad, Nya Karolinska, Locum, Stiftelsen Stockholms Science City, Solna stad, Akademiska hus, SL och Trafikverket. Ledningsgruppen har tillsatt en projektsamordnare med uppdrag att se till att projekten samordnas och är trogna Vision Projektsamordnaren har kontaktat Stockholm konst, Solna stad, Stockholms läns landstings kulturförvaltning (SLLK) och Statens konstråd för en diskussion om eventuell samordning av satsningarna på offentlig konst i området. Konstprogrammets huvudmän: arbetsgruppens sammansättning och arbetssätt Stockholm konst, SLLK och Statens konstråd har uppfattningen att det är nödvändigt att ta ett helhetligt grepp om stadsutvecklingsområdet, också ur ett konstnärligt gestaltningsperspektiv. Parterna har därför upprättat ett gemensamt konstprogram för de offentliga rummen i utvecklingsområdet, det vill säga ett övergripande gemensamt förhållningssätt till konstgestaltningsprojekten på allmän platsmark oavsett om markägaren är stat, landsting eller stad. Under arbetets gång har Solna stad anslutit sig till denna ambition vilken också förankrats med ledningsgruppen för Hagastaden. I arbetsgruppen har ingått: Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst Lena From, projektsamordnare, Stockholm konst Inga-Lill Bäckström, projektledare SLLK, ordförande i konstrådet för NKS Mattias Svenlin, projektledare SLLK, vice ordförande i konstrådet för NKS Mikael Adsenius, chef för Statens konstråd Klara Wahlström, projektsamordnare, Statens konstråd Från Solna stad har stadsarkitekt Eva Darolf-Linnros varit adjungerad vid arbetsgruppens möten, vilket gäller även för Hagastadens ledningsgrupps projektsamordnare. Först Bo Bergman, senare Svante Torell. Arbetssättet är historiskt sett unikt. Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Statens konstråd Stockholmsregionens viktigaste aktörer på den offentliga konstens fält har aldrig tidigare, som här, formulerat ett gemensamt konstprogram för ett gemensamt stadsutvecklingsområde. Huvudmännen förbinder sig också genom konstprogrammet att samordna sina respektive konstgestaltningsprojekt med det gemensamma konstprogrammets övergripande vision och att träffa sina val av konstnärer i nära samråd med övriga parter i arbetsgruppen. I arbetsgruppens research har ingått att ta del av aktuella plandokument, visionsdokument och övriga handlingar rörande Hagastaden, Karolinska Institutet och Nya Karolinska Solna jämte möten och samtal med företrädare för Stockholms stads stadsbyggnadskontor, Stockholms stads Exploateringskontor, Trafikverket, 3

4 Stiftelsen Stockholm Science City, Solna Stad med flera intressenter. Som grund för arbetet har också legat den specialistkompetens inom konstens och den offentliga konstens område som arbetsgruppen representerar. Vad är ett konstprogram? Ett konstprogram är en beskrivning av var och hur man kan gå in med konstnärlig gestaltning i den offentliga miljön. Hur utförligt och detaljerat programmet är, beror på i vilket skede konsten kommit in i processen. Konstprogrammet är också mer eller mindre omfattande, beroende på hur stor byggnaden, platsen, kvartersbildningen, stadsrummet eller planområdet är. Konstprogrammet är sammanfattningsvis en utredning av konstens förutsättningar och möjligheter i området. Med konstprogrammet formuleras en övergripande vision för den konstnärliga gestaltningen. Syftet är att förtydliga för konsten viktiga platser och i fallet Hagastaden finna en för de konstnärliga gestaltningsuppdragen sammanhållande tematik. Syftet med konstprogrammet är inte att i detalj beskriva hur konstnärerna som inbjuds medverka i projektet skall tolka det övergripande temat, vilka specifika material de skall arbeta i, eller att i detalj definiera utförande och skala för verken utöver det självklara att skalan ska ha till intilliggande bebyggelse och öppna torgplatser anpassade dimensioner. Övrigt tolkningsutrymme fredas för konstnärernas respektive arbetsprocess, vilket är av yttersta vikt för att hög integritet i det konstnärliga gestaltningsarbetet ska kunna säkerställas och för att undvika risken att konstnärerna inte tvingas till ofrivilligt eller oreflekterat epigoneri ( en typisk XX ). Syftet med konstprogrammet Livets byggstenar är att skapa förutsättningar för i Hagastaden unika verk: konstnärliga gestaltningar som är tillkomna specifikt för Hagastaden och som inte kan kopieras, appliceras eller repeteras på någon annan plats. Det är ett arbetsdokument som successivt kommer att kompletteras med val av konstnärer, skissinbjudningar och andra dokument som hör konstprocessen till. Konstprogrammets förutsättningar Ett konstprogram har att förhålla sig till det övergripande projektets organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar, liksom till platsen/platsernas historia och gällande planförutsättningar samt givetvis den offentliga konst som eventuellt redan finns i området. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN I Hagastaden kompliceras konstprogrammet av att de offentliga markägarna är många: stat (Akademiska hus, KI-området), stad (Norra Stationsområdet) och landsting (KS-området). Dessutom kommer gator och torg delvis att förvaltas av en privat aktör (Skanska) Det betyder flera juridiska och ekonomiska huvudmän vad gäller den offentliga konstens finansiering, drift och underhåll. 4

5 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har därutöver haft att förhålla sig till genom detaljplaner och översiktsplaner redan beslutade riktlinjer för det övergripande gestaltningsarbetet i stadsutvecklingsområdet: Ett förslag till fördjupning av Solnas respektive Stockholms översiktsplaner för Karolinska Norra Station antogs av städernas respektive kommunfullmäktige En detaljplan för det nya universitetssjukhuset (NKS) antogs i Solna 2009 och detaljplaner har antagits också för delar av KI-området. En detaljplan för Norra stationsområdet antogs i Stockholm Av dessa dokument framgår att områdets infrastruktur i form av gator, stråk och allmänna platser i stort redan har fastställts, vilket påverkat valet av platser, möjliga för konst. Stadsutvecklingsområdet avgränsas i söder av bebyggelsen vid Norra Stationsgatan, i väster av det förutvarande bangårds- och spårområdet, i norr av Norra begravningsplatsen och i öster av Hagaparken. Hagaparken utgör som en del av Kungliga Nationalstadsparken/Ekoparken ett riksintresse för kultur- och miljövården. Den till området gränsande Norra begravningsplatsen likaså. Hagastadens Stockholmsdel, med dess planerade utbyggnadsetapper och fördelning mellan boende och övriga användningsområden. Övergripande syfte Övergripande syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad stadsmiljö med bostäder, kontor, handel, forskning och ett nytt universitetssjukhus. Kopplingarna mellan Stockholms innerstad Karolinska Solna centrum, och mellan 5

6 sjukhusområdet och KI ska stärkas. Ytterligare ett syfte är att förbättra de östvästliga förbindelserna till KTH, Stockholms universitet, Albano, Handelshögskolan samt till Haga-Brunnsviken respektive Karlberg. Syftet är avstämt mot Stockholms stads Vision 2030 Ett Stockholm i världsklass, liksom mot de stadsbyggnadsvisioner som framhålls i Solna stads ÖP Angreppssättet är monumentalt. Det gäller såväl de föreslagna offentliga rummen som bebyggelsens skala. Stadsutvecklingsområdet präglas i sin helhet av den täta stadens ideal. I dess södra del förlängs Stockholms stenstads rutnät över kommungränsen, med bostadsbebyggelse på överdäckningen av Norra länken/e4/e20 och Värtabanan från ett kvarter väster om Solnabron till den s k Norrtullsplatsen i öster. NKS och KI:s tillkommande bebyggelse integreras med sin kvartersstruktur som en självklar del av staden. Kopplingen mellan NKS och KI förstärks genom KI:s nya bebyggelse mot Solnavägen. Dess inre, delvis kulturklassade campusmiljö bevaras. Bebyggelsen är mest kompakt i bostadsområdena som koncentrerats till stadsutvecklingsområdets södra del. I Solna byggs ca och i Stockholm ca nya bostäder, vilket innebär ett befolkningstillskott på ca personer. Totalt beräknas arbetsplatser inom det nya stadsutvecklingsområdet. Hur exakt kollektivtrafikförsörjningen till och från området ska ske är i skrivande stund oklart. Oaktat om valet faller på spårvagn eller tunnelbana krävs ett framtida samarbete/samordning med SL också på konstens område. Konstateras kan att stadsutvecklingsområdet planerats mycket kompakt, i synnerhet i dess södra del, och att detta kommer att ställa höga krav på tillgänglighet till områdets offentliga rum och till kommunikationsvägarna/stråken som leder till de större angränsande grönområdena Hagaparken respektive Karlbergs slottspark. I planområdets södra del bevaras 1730-talets tullhus. Inga spår blir kvar av det nuvarande Norra stationsområdet i planform eller - med ett eventuellt undantag för stationens klocktorn utsparad bebyggelse. Minnet av området bevaras dock genom namnet på en av Hagastadens kommande parker, Norra Stationsparken. I planområdets norra del bevaras den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och grönstrukturen inom KI:s respektive KS:s nuvarande områden, vilka ingått som en förutsättning för planeringsarbetet. Gatunamnen i stadsutvecklingsområdet uppmärksammar svenska kvinnor som på olika sätt varit pionjärer inom naturvetenskaperna. Övergripande vision Det som gör området unikt - det som särskiljer Hagastaden från alla andra pågående stadsutvecklingsprojekt i Sverige - är den övergripande vision som formulerats för stadsdelen. Som framgått har Stockholms stad, Solna stad, Stockholms läns landsting, universiteten Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet kommit överens om att tillsammans med näringslivet utveckla Hagastaden till världens främsta område för livsvetenskaperna: life science. För att säkerställa att visionen uppfylls har aktörerna valt att verka genom Stiftelsen Stockholm Science City som fått uppdraget att verka för etableringar och verksamheter inom life science i Hagastaden. Branschen är viktig, inte bara för Stockholm och Solna utan för hela Mälardalen. Av Sveriges idag ca 830 life scienceföretag med totalt ca anställda verkar 60 procent i Stockholm-Uppsalaregionen. Hälften av de forskningsanslag som tilldelas life science går hit, och hälften av landets disputerade forskare inom området bor här. 6

7 Stiftelsens uttalade mål är att genom den verksamhet som etableras i Hagastaden attrahera life science-områdets mest innovativa företag och forskare. I visionen definieras life science som flera vetenskapsområden från medicin, biologi och kemi till teknik, informatik och materialvetenskap vilka syftar till att förbättra människors liv och hälsa. Det är en mycket bred och vittomfattande definition som lämnar stort utrymme för tolkning. Detsamma kan sägas om Nationalencyklopediens med fleras uppslagsverks definitioner av vad life science är. Brittiska Wikipedia listar ett drygt 50-tal vetenskaper under rubriken. Stiftelsen Stockholm Science City har till arbetsgruppen framfört tydliga önskemål om att hela stadsutvecklingsområdet även dess konst ska andas life science och att konsten bör stärka Hagastadens möjlighet att utvecklas till en destination, det vill säga en plats dit människor söker sig för upplevelser och för möten med andra. NKS, idéskiss över konstförekomst på gårdar med mera. Bild: White Tengbom team, ur Konstprogram Nya Karolinska Solna. PÅGÅENDE KONSTARBETE Valet av platser och tematik har påverkats av det konstgestaltningsarbete som redan inletts av SLLK och Statens konstråd och som pågår sedan många år. SLLK NKS ett nytt sjukhus om BTA och med sin budget om 118 miljoner kronor Stockholms läns landstings största enskilda konstsatsning någonsin. Arkitekt: White Tengbom Team. Planeringen av konst har pågått sedan

8 Under 2012 tas ett Konstfunktionsprogram (KFP = Systemhandlingar) fram för ca 150 konstuppdrag, både fast konst finansierad av Skanska och lös platsspecifik konst, finansierad av SLL. Arbetet sker genom OPS, Offentlig Privat Samverkan, och parterna är bundna till varandra genom projektavtal. SLLK bistår Skanska vid urval av konstnärer. SLLK använder bland annat sin CV-databas Konstnärsbasen för att nå ut till konstnärer. NKS skall bli så driftsäkert och miljövänligt som möjligt. Dessa mål gäller även konsten. Torgbildningen omedelbart utanför sjukhusets huvudentré. U6, ett till sjukhuset hörande parkeringshus vid Gävlegatans kommande förlängning, den så kallade Gata 1. Arkitekt: White Tengbom Team. Byggnaden ingår i fas 2, och beräknas vara byggklar Tänkt monteringstidpunkt för konsten är våren Skanska är beställare av konst till den östra fasadens betongsockel (63,5 meter lång, 4,3-5,7 meter hög) och till en del av den södra fasadens sockel (17,9 meter lång, 4,7 meter hög). SLLK bistår Skanska vid projektering och val av konstnärer. Kristoffer Zetterstrand erhöll uppdraget med sitt förslag Ager Medicinae i mars Ett av sex projektmål för NKS är Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden. Visionen har varit att gestalta parkeringshuset med konst som matchar gaturummet som omger platsen och samspelar med byggnaden och dess funktion. Då platsen utgör en yta där klotter kan förekomma är det viktigt att konsten tar en så självklar plats att risken för detta minskar. Vad som eftersträvats är ett samtida visuellt språk som kan kommunicera alla som vistas på denna plats under dygnets alla timmar. Gata 1 (Gävlegatans förlängning) löper utmed parkeringshuset och blir en sammanbindande länk mellan den Hagastaden, NKS och Solna. Skissbild, Ager Medicinae, Kristoffer Zetterstrand. Den föreslagna kakelmosaiken kommer att monteras på betongsocklarna till NKS Parkeringshus U6 östra och södra fasader. Titeln är latin för Fältet medicin. I motivet syns bland annat hintar till medicinska upptäckter i en antydd, kronologisk ordning. Bild: Kristoffer Zetterstrand 8

9 Statens konstråd Folkhälsohuset en ny kontors- och utbildningsbyggnad för Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet, korsningen Solnavägen/Tomtebodavägen. Arkitekt: KOD arkitekter. SLLK och Statens konstråd SLLK och Statens konstråd har gemensamt även inlett arbetet med den konstnärliga gestaltningen av ekodukten/bron över Solnavägen som binder samman det s.k. Akademiska torget vid Akademiska stråket på NKS-sidan med Karolinska Institutets aula och campusområde. Systemhandling och projektering för konst till ekodukt/bro påbörjas Stockholm konst beräknas under 2012 formellt tilldelas uppdraget att arbeta med den offentliga konsten inom Stockholms stads del av stadsutvecklingsområdet. Solna stad planerar i nuläget inte att avsätta medel för offentligt konstgestaltningsarbete med motiveringen att den allmänna platsmarken inom Solna stad utgörs endast av gator och vägar. BEFINTLIG OFFENTLIG KONST Endast SLLK äger idag konst på allmän platsmark inom stadsutvecklingsområdet: Från byggplatsområdet har en befintlig 8 meter hög och 15 ton tung skulptur, Dephot, av konstnären Claes Hake evakuerats. Skulpturen omplaceras i NKS-området vid Anna Stackséns gata (Gata 2) intill strålbehandlingsbyggnaden U2:8 (byggklar 2017). Den nuvarande Thoraxbyggnaden på KS-området införlivas med NKS. Där finns ett antal konstnärliga gestaltningar utomhus på innergårdar av Stina Ekman och Magnus Persson. På fasad mot nuvarande Gävlegatans förlängning (Gata 1) finns Rune Rydelius gestaltning Den lilla människan på fasad, och på fristående sockel Stående figur (sistnämnda evakuerad). Underhåll/restaurering av dessa befintliga gestaltningar kommer att ske i byggskedets slutfas Om konst i det offentliga rummet Först några definitioner: Ett offentligt rum är i juridisk definition en fysiskt avgränsad plats som människor har tillgång till och som är öppet för alla som vill bruka det - ett rum som aldrig stängs eller avskiljs och som ägs av det allmänna. Begreppet offentligt rum rymmer därför också politiskt kulturella funktioner som är grundläggande för demokratin. Att som beställare göra något för offentligheten innebär bland annat att man framhåller demokratiska ideal som viktiga för ett samhälles och dess medborgares möjligheter att uttrycka sig och agera offentligt, och till möten med andra, såväl kända som okända. I allmänt tal kan offentligt rum i dag inkludera en mängd olika grader av offentligheter. Det används ofta också om halvprivata utrymmen som till exempel gallerior och köpcentra, eller halvoffentliga utrymmen dit allmänheten har begränsad eller liten tillgång, som till exempel gångarna vid Sergels torg vilka hålls stängda delar av dygnet. Begreppet offentlig konst är minst lika komplext. I detta konstprogram begränsas begreppet till att definiera konst som tillkommer med offentliga medel på allmän 9

10 plats. Dock ska framhållas att dagens konstbegrepp skiljer sig från det som rådde under 1930-talets senare del, då regelverk för det offentligas finansiering av konst började formuleras och som förblev rådande långt in på 1970-talet. Offentlig konst betyder inte längre en bronsskulptur på sockel, ett i stadsrummet utplacerat objekt eller konstnärlig bearbetning av en fontän, den länge vanligaste konsten i det offentliga rummet. Offentlig konst betyder allt oftare ett med arkitektur och landskapsarkitektur helhetsintegrerat verk, ofta resultatet av ett samarbete där arkitektens, landskapsarkitektens och konstnärens bidrag inte alltid enkelt kan skiljas från varandra. Offentlig konst kan idag också betyda verk av mer tillfällig karaktär, som utspelar sig här och nu under några korta ögonblick. Hagastadens offentliga platser, gaturum och parklandskap besöks och genomströmmas av människor med olika existentiella livserfarenheter och bakgrund, vad gäller till exempel genus, etniskt ursprung, politik, religion samt utbildning och tillgång till pengar. Deras största, i vissa fall enda, gemensamma nämnare kan vara den erfarenhet som i området understryks och sammanfattas genom NKS närvaro. De offentliga platserna kommer att fungera som ett slags vardagsrum för människor. Här kommer att finnas behov för barn att leka, för hundägare att promenera men också för långsam aktivitet, meditation och mental rekreation. Behovet av platser där människor kan tillgodose sitt behov av avskildhet och lugn är sannolikt extra stort i offentliga rum med omedelbar närhet till sjukhus där människor möter såväl liv som död, förvissning och ovisshet. Området besöks och bebos således av både stora och små. För några blir Hagastaden kanske den plats där de för första gången dagligen har möjlighet att möta konst och under en längre tidsperiod. Många saknar sannolikt referenspunkter till den nutida konstscen som utspelar sig på stadens konsthallar, museer och gallerier, medan denna för andra är en självklarhet. Lika viktigt som att konsten är platsspecifik är därför att den får ett uttryck som kan appellera till människor. Det betyder inte att konsten ska vara utslätat harmlös och intetsägande för att passa så många som möjligt. Däremot att konstnärerna som inbjuds att skapa verk för Hagastaden som förutsättning för sitt arbete måste förhålla sig till och acceptera sin publiks skiftande förmåga att ta del av konst. Vad konst under gynnsamma förutsättningar alltid tillför är det oväntade. Den kan och bör aktivera det offentliga rummet och både utmana och bekräfta vår verklighetsuppfattning. Genom konsten får vi nya sätt att se, att samtala och att ställa frågor till både oss själva och andra, på lek och blodigt allvar. Den gestaltar också känslor som inte alltid kan uttryckas i ord. Konsten tillför således det offentliga rummet en etisk och existentiell dimension. Den står på ett annat sätt än arkitektur och landskapsarkitektur fri från kravet att tillgodose omedelbara funktioner. Därför har den också goda förutsättningar att fungera som identitetsgivare och samtalspartner för dem som bor eller arbetar i en byggnad, ett kvarter eller stadsdel. Vilka uttryck konsten kan ta sig påverkas som framgått av förutsättningarna för samarbeten mellan konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter. Vi vill därför understryka vikten av att konstnärerna i Hagastaden ekonomiskt och kreativt ges samma förutsättningar och möjligheter att arbeta som de arkitekter som anlitas i arbetet med den allmänna platsmarken, liksom möjlighet att arbeta med de högkvalitativa material och växtligheter som generellt föreskrivs för områdets arkitektur och allmänna platsmark. Då finns förutsättningar att skapa en 10

11 helhetsintegrerad miljö där konst, landskapsarkitektur och arkitektur samverkar och stärker varandra och för konst som är unik för Hagastaden. Övergripande tema och platser för konst Konstprogrammet tar med sitt val av tema och platser möjliga för konst fasta på stadsutvecklingsområdets högt ställda ambitioner att skapa mötesplatser med god tillgänglighet och väl fungerande kommunikativa stråk, vilken får extra kraft genom bostadsgårdarnas dubbla funktion som halvprivata/halvoffentliga rum vilka öppnar sig mot den allmänna platsmarken och hålls öppna för allmän passage. Konstprogrammet tar också fasta på stadsutvecklingsområdets övergripande Vision 2025 och på de önskemål som riktats till arbetsgruppen om att konsten ska andas life science. Generellt för den offentliga konst som tillkommer i området gäller att utformning, färgsättning och val av material ska utgå från och inspireras av omgivningens arkitektur och natur och ha till intilliggande bebyggelse och öppna torgplatser anpassade dimensioner. LIVETS BYGGSTENAR Som övergripande tema för den offentliga konsten föreslås rubriken Livets byggstenar. Rubriken ska tolkas som en konkretisering, en bild, av begreppet life science, på svenska livsvetenskaperna. Den bejakar den breda tolkning av det vetenskapliga fältet life science som fastställs genom Vision 2025 och den förhoppning som ryms inom visionen vilken understryker att den forskning och vård som bedrivs i Hagastaden förbättrar människors liv och hälsa. Livets byggstenar sätter som rubrik människan i centrum. Därmed kuggar den också i NKS övergripande vision, både vad gäller dess vårdideologi och dess vårdbyggnadsideologi: patienten i centrum. Den bygger vidare på den natur- och miljövision som inletts genom Statens konstråds och SLLK:s påbörjade konstarbete. Den tar fasta på vikten av långsiktig hållbarhet som framhålls genom riktlinjerna för bland annat materialval på den allmänna platsmarken, och på hållbarhetsbegreppets sociala och kulturella dimensioner vilka även internationellt idag framhålls som allt viktigare för utvecklingen av den hållbara staden. Inte minst speglar den det paradigmskifte som för närvarande pågår inom vården och vetenskapen, där både forskare och praktiker söker sätta ord på och systematiskt mäta så kallade omätbara värden, och genom nya metoder och synsätt lyfta värdet av så kallad tyst kunskap. Roger Ulrich, professor vid A&M University i Texas, USA, och medlem av den referensgrupp som var med vid upphandlingen av NKS arkitektur, framhålls i Skandinavien som den främste forskaren inom just detta område, kallat Evidence Based Design (EBD). I upprepade studier har han konkret sökt påvisa hur stressreducerande faktorer, som exempelvis ljud, rumslighet, färgsättning, tillgång till konst och grönska påverkar människans läkningsprocesser. Att just grönska främjar läkning är idag lett i bevis, av Ulrich och av studier vid exempelvis Sveriges landsbruksuniversitet i Alnarp. EBD-forskningen anlägger ett helhetsperspektiv på människan, där konsten understryks vara en viktig del. Konsten är således en av Livets byggstenar, jämställd till exempel den biovetenskap och näringslära, cell- och molekylärbiologi, fysiologi och farmakologi, medicinsk biokemi och biofysik, och folkhälsovetenskap om vilken forskning bedrivs vid KI. 11

12 PLATSER SOM FÖRORDAS FÖR KONST Tre större offentliga rum tillkommer genom den nya stadsdelen: Hagaplan i stadsutvecklingsområdets västra del, Norra Stationsparken som genomkorsar planområdet i västöstlig riktning och Norrtullsplatsen i öster. Hagaplan har i nuläget tre markägare: staten, landstinget och Stockholms stad. Norra Stationsparken och Norrtullsplatsen tillkommer på mark som ägs av Stockholms stad. I sydnordlig riktning skapas som en del av Norra Stationsparken ett grönt parkstråk utmed Hälsingegatan, hela vägen mellan Norra Stationsgatan och Sjukhusparken. Korsmitten, alltså den plats där Hälsingegatans parkstråk korsar Norra Stationsparken, benämns i plandokumenten Parktorget. Bostadshusen i stadsutvecklingsområdets södra del orienteras i nordsydlig riktning, där långsidorna blir 4-7 våningar höga, medan kortsidorna mot Norra Stationsgatan får i snitt 12 våningars höjd. I gengäld hålls gårdarna öppna mot söder och norr, vilket underlättar för strövtåg till och från Norra Stationsparken. Fördelning mellan planerad bebyggelse och offentliga rum. Utöver de i konstprogrammen omnämnda stråkbildningarna, syns även det stråk i väst-östlig/öst-västlig riktning som genom den planerade Norra Stationsparken tillkommer i Stockholms stads del av Hagastaden. Om tunnelbana kommer att dras till området är ännu oklart. Hagaplan Av dessa offentliga platser berör en Hagaplan - mycket tydligt alla tre konstparter: Stockholm konst, SLLK och Statens konstråd. Denna plats kommer också att bli en av Hagastadens mest frekventerade. Den kommer att vara väntplats för människor på väg till och från sjukhuset med såväl bil som kollektivtrafik, och en central knutpunkt för boende, besökare och arbetande i området. Den fungerar i kraft av sin plats som områdets viktigaste entréplats: till sjukhuset och KI-området, och genom sin öppning rakt in i Norra Stationsparken till parken och bostadsområdena på Solnasidan 12

13 respektive Stockholmssidan. Den kommer också att fungera som en västlig nod och motpol till Nortullsparken i stadsutvecklingsområdets östra del. Hagaplan framhålls därför som en i stadsutvecklingsområdet viktig plats för konst. Platsbildningens slutliga utformning omges idag av en mängd frågetecken, vilka är till konstens fördel. Hur torgbildningen ska utformas är beroende både av utformningen och innehållet i en, i nuläget cirkulär och till skalan monumentalt tilltagen, föreslagen byggnad på platsbildningens södra del. Här finns ännu inte exploatör och inte heller bygglov. Landskapsarkitektkontoret AJ Landskap har i uppdrag att ta fram en skiss/förstudie för platsbildningen som tar hänsyn inte minst till dess viktiga funktion som passage och cykelstråk på väg till och från Stockholm/Solna. Klart är att platsbildningen kommer att färdigställas i två etapper: Det nya torget, där Stockholm och Solna möts, skapas framför sjukhuset, först med en tillfällig utformning med en tvärgående gata därefter med en permanent utformning. Konstprogrammet förordar att en eller flera konstnärer anlitas för att i nära samarbete med landskapsarkitekterna delta i det förstudiearbete som nyss har inletts, med avseende på den permanenta gestaltningen av torget och att detta konstprograms tematik tas som utgångspunkt för torgets gestaltning som helhet. Konstprogrammet förordar därutöver att torget under färdigställandeperioden, i sina tillfälliga skick, används för tillfälliga konstprojekt. Platsbildningen kommer under ombyggnadsperioden att ha en central funktion som väntplats och hållplats för kollektivtrafiken, där människorna som rör sig både kommer att befinna sig mitt i en byggarbetsplats och ha ett stort informationsbehov. Såväl om byggarbetsplatsen som om trafiken. En tillfällig struktur för sådan information förordas därför som ett konstnärligt gestaltningsuppdrag i samarbete mellan konstnär/konstnärer och arkitekt/arkitekter. En sådan tillfällig struktur bör under ombyggnadsperioden också kunna användas för till exempel performance, som showroom för de offentliga konstprojekt som håller på att ta form i området, för ljus- och ljudinstallationer, och som tillfällig plats för skulpturala objekt. Och givetvis som en informationsplattform för Hagastadens framväxt. 13

14 Hagaplan. Kommungränsen mellan Stockholm och Solna städer markerad i rött. 14

15 Norra Stationsparken som i Stockholm korsar planområdet i västöstlig samt, väster om Hälsningegatan, i sydnordlig riktning förlängs in i Solna och bildar länk till Sjukhusparken. Hagaplan i väster och Nortullsplan i öster delvis utanför bild. Ur: HAGASTADEN DEN TÄTA STADENS ATTRAKTIONSKRAFT DEL 2; GESTALTNINGS - OCH KVALITETSPROGRAM FÖR NORRA STATIONSOMRÅDET; PARKER, TORG & GATOR SAMT LJUSPLANERING DP Dnr Situationsplan över det tillkommande NKS-området. Utöver de i konstprogrammen omnämnda stråkbildningarna, syns det så kallade Akademiska stråket, ett kraftfullt väst-östligt/öst-västligtstråk på landstingets mark norr om NKS. Pressbild NKS. 15

16 Stråkbildningar Flera nya stråkbildningar tillkommer genom Hagastaden. Dels i västöstlig riktning, dels mellan Solna/Stockholm, Stockholm/Solna. De östvästliga stråken ligger förhållandevis entydigt på Stockholms stads mark (Norra Stationsgatan, Norra Stationsparken), Solna stads mark (Eugeniavägen) eller landstingets mark (Akademiska stråket). De mellanstadliga kommunikationsstråken är fler och berör både Stockholms och Solna städer och i vissa fall även staten och landstinget. Av dessa har följande under arbetsprocessen utkristalliserats som särskilt viktiga och konstprogrammet vill därför framhålla dem som bäst lämpade för offentlig konst: Gävlegatan (Gata 1) Anna Stackséns gata (Gata 2) Hälsingegatan och Dalagatan med sin förlängning norrut i Astrid Cleves gata, som får riktningsgivande betydelse genom Citybanans nya station och som kommer att användas inte minst av dem som promenerar till Hagastaden från stationen. Av dessa för stadsutvecklingsområdet viktiga stråk, omhändertas vikten av riktverkan, tydliggörande av rumsliga samband och identitetsbildning för Anna Stackséns gata (Gata 2) genom omplaceringen av Claes Hakes Dephot. Arbetsmetod för gestaltning av stråkbildningarna Samtliga de samtalspartner som Konstprogrammets parter varit i kontakt med under arbetets gång har framhållit att Hagastaden ska andas life science, och önskemål om att konsten ska bidra till att stärka denna vision. 16

17 Konstprogrammets övergripande tema Livets byggstenar är som framgått ett svar på dessa önskemål. Samtidigt är det svårt att slå fast mer precist vad som avses med life science - forskningsfältet spänner från mikroorganism och molekylnivå till universum. Som konstnärlig arbetsmetod för gestaltningen av stråkbildningarna förordar konstprogrammet därför här ett samarbete mellan vetenskaperna och konsten. Tid finns! I samarbete med företrädare för forskarsamhället vid KI, vid NKS och för Stockholm Science City görs ett urval av forskarmiljöer där ett motsvarande antal inbjudna konstnärer får verka i residens under en viss, överenskommen tid. Konstnärernas uppdrag under residenstiden blir att ta fram förslag till konstnärlig gestaltning för en viss, vald stråkbildning. Stråken länkar samman hela stadsutvecklingsområdet, stat, kommun och landsting, vetenskap och vardag. Att ianspråkta dem för konstnärligt gestaltningsarbete i vilket konst och vetenskap möts borgar för att önskemålen om att Hagastaden ska andas life science uppfylls på bästa sätt. Stockholm den 12 mars 2012 För Stockholm konst: Mårten Castenfors Chef Lena From Projektsamordnare För Stockholm läns landstings kulturförvaltning: Inga-Lill Bäckström Mattias Svenlin Projektledare NKS Projektledare För Statens konstråd Mikael Adsenius Direktör Klara Wahlström Projektsamordnare 17