Kartläggning av naturens tillgångar Luleå skärgård

Transkript

1 Kartläggning av naturens tillgångar Luleå skärgård

2 Summary The visitor to Luleå Archipelago finds diversity that few other parts of Norrbotten County can compete with. Here you can get the mountain feeling and the Caribbean feeling at the same time. Fishing is still a living industry and farming keeps the fields open. Luleå Council has invested heavily in a functioning infrastructure in the Archipelago and never have so many excursion boats been seen chugging between the inlets and bays. The council has also prepared picnic spots, rental cabins, boat jetties and sauna facilities, a project that been to the liking of Luleå people interested in their Archipelago. Despite all this, you get the feeling that something is missing, and the more you think about it the more obvious it becomes: companies, products and enterprise. The Archipelago has excellent prospects to become a tourist magnet, drawing people from near and far. With the improved infrastructure, accessibility is now much better, but there is still a shortage of forward-thinking, creative companies. There are frequent and detailed comments from tourism operators that someone ought to do something, but few actually take the step. Luleå Archipelago is nowadays annually visited by luxury liners, and the picture that many of these cruise passengers pass on is that the Norrbotten Archipelago is fantastic, but cruise visitors are offered very few products linked to the Archipelago. The opportunity to develop the resources of the Archipelago could be of immense economic significance for the region and create many new jobs but not if the entrepreneurs miss the boat.

3 Sammanfattning Den nordligaste skärgården liknar ingen annan. Den har alltjämt kvar den svenska arkipelagens ljusa lyrik men samtidigt sveper där ett isigt luftdrag från öster med halvarktisk ödslighet och sibirisk melankoli Sten Selander ( ) I Luleå skärgård möter besökaren en mångfald som få andra platser i Norrbotten kan uppbringa. Här kan man få känslan av fjäll och Karibien på samma gång. Fisket lever vidare och fortfarande hålls jordbrukslandskapet öppet. Luleå kommun har satsat stora resurser på att få en fungerande infrastruktur i skärgården och aldrig har så många turbåtar tuffat fram över fjärdarna. Kommunen har därutöver iordningställt rastplatser, uthyrningsstugor, båtbryggor och bastuanläggningar, en satsning som mottagits väl av skärgårdsintresserade Luleåbor. Allt detta till trots får man en känsla att det är någonting som saknas och ju mer man funderar så ju tydligare blir det, företag, produkter och entreprenörsanda! Skärgården har alla förutsättningar i världen att bli en turistisk magnet som kan dra och locka besökare från när och fjärran. Med den allt bättre infrastrukturen så har tillgängligheten avsevärt förbättras men fortfarande lyser offensiva och kreativa företag med sin frånvaro. Från turismföretagarhåll pratas det ofta och mycket om att man borde satsa men få gör verkstad av saken. Numera besöks Luleå skärgård årligen av ett antal internationella lyxkryssare och bilden som många av dessa kryssningsresenärer förmedlar är att Norrbottens skärgård är fantastisk men få produkter med koppling mot skärgården erbjuds till kryssningsbesökarna. Möjligheten till att utveckla skärgårdens resurser skulle kunna få en stor ekonomisk betydelse för regionen och skapa många nya arbetstillfällen, men då måste entreprenörerna med på tåget.

4 Fakta om Luleå skärgård Luleå skärgård består av 742 öar varav nio har en bofast befolkning. Det handlar om cirka 80 personer som är folkbokförda i skärgården varav de flesta är pensionärer. Utöver den bofasta befolkningen flankeras skärgården av hundratals sommarhus som befolkas under sommartid och helger av tusentals gäster och fritidshusägare. Luleå skärgård är världens enda bräcktvattenskärgård vilket förklaras av de många skogs- och fjällälvar som berikar Bottenviken. Den markanta landhöjningen (berggrunden reser sig efter isens oerhörda tyngd) är idag 9 millimeter per år eller en meter per 100 år, vilket innebär att strandlinjen märkbart förflyttas under en mansålder. En tillbakablick Människor har i alla tider färdats bland skärgårdens öar i sitt sökande efter utkomst eller föda. Med all säkerhet fiskade och jagade människor i havsbandet redan för 1000 år sedan. Man har på skärgårdens öar funnit många olika fornlämningar, de vanligaste är - tomtningar, fiskelägen, gistgårdsrösen och labyrinter. De första bosättningarna i Luleå skärgård är från 1500-talet och fiske, jakt samt jordbruk var de helt dominerande näringarna. Den ö som hyste den tätaste befolkningen var Hindersön vilken även hade en järnmalmsgruva som med dåtidens mått utskeppade stora kvantiteter järnmalm. Utöver järnmalmen var Hindersön även känt för den så kallade Hindersö-marmorn som med sin unika sammansättning ansågs som mycket säregen. Labyrinterna är kanske de mest spännande lämningarna efter de människor som befolkade skärgården förr i tiden. Redan för 3000 år sedan återfinns mönstret nedtecknat på lertavlor och i skrifter från Medelhavsområdet. Seden att lägga labyrinter kom troligen till Skandinavien några hundratalet år före vår tideräknings början. Från början användes labyrinterna, mest troligt, för magi och fruktbarhetsriter. Skärgårdens människor fortsatte att lägga labyrinter och resultatet är de hundratalet labyrinter, av varierande ålder, som idag finns på öar i Norrbottens skärgård. Norrbottens skärgård är den plats i världen där labyrinterna ligger tätast. Av de totalt ca 300 stycken kända labyrinter finns 100 av dem, på öar, i Norrbottens skärgård.

5 Fakta i siffror Skärgårdens medelbredd från fastland till de yttersta öarna är 3,54 km och avståndet från Luleå centrum till de yttersta öarna är ca 25 km. Antal öar större än 0,04 km² 742 st Medelvattendjup 9,0 m Maximalt vattendjup 100 m Arealtillskott per år 2,25 km² Antal farleder 4 Antal fasta sjömärken 50 Antal flytande sjömärken 61 Antal meter kommunal brygga 680 Antal kommunala stugor att hyra 7 Antal raststugor 7 Antal bastu 6 Antal toaletter (torrdass) 30 Antal grillplatser 26 Antal m³ ved per år 130 Antal m³ sopor per år 130 Flora och fauna I Luleå skärgård blandas olika naturmiljöer. ens mångfald med varierande biotoper ger plats åt många arter och tydligt kan noteras att förekomsten av olika arter förändras ju längre ut i havsbandet man kommer. Några arter är av speciellt intresse - det är i första hand de endema arterna - strandögontröst (Euphrasia bottnica) och bottenviksmalört (Artemisia bottnica) och gultåtel (Deschampsia bottnica). I skärgården finner du både ett skogslandskap likt inlandets skogar och hedlandskap och klippor. Skärgårdens skogar hyser skogslandets fåglar - ripor, orrar och tjädrar men däremot söker sig aldrig vissa av havsfåglarna - tobisgrisslor, tordmule, m.fl. in mot fastlandet. De häckar i klippskrevor i yttersta havsbandet.

6 Södra skärgården Rödkallens fyr av så kallad Heidenstamstyp, de pittoreska fiskelägren med sina små röda stugor samt de vidsträckta sandstränderna utgör en karaktäristisk bild av Luleås södra skärgård. Sandgrönnorna Norr om Rödkallen ligger Sandögrönnorna med sina kilometerlånga sandstränder. Under lågvatten bildar Sandögrönnorna, Skvalpen och Nyvallen en enda ö. Landhöjningen har byggt och bygger ständigt nya sanddyner vilka binds ihop av strandråg och saltarv. Ön är ett paradis för sjöfåglar såsom grågäss, silvertärnor, strandpipare och labbar. Under flytten rastar arktiska vadare såsom myrspovar, sandlöpare, brushanar och kärrsnäppor. Ingen direkt kulturpåverkan kan skönjas. Inga aktiviteter finns i paketerad form men ön lämpar sig utomordentligt väl för fågelsådning, vandring och avkoppling. Ingen reguljär båttrafik förekommer till ön. En del av ön utgör naturreservat och omfattas av landstigningsförbud under delar av året. Rödkallen Rödkallen är känd från väderleksrapporterna. Fyren är av så kallad Heidenstamtyp byggdes 1872 och användes i 100 år innan den blev det kulturminnesmärke den är idag. Delar av Rödkallen ingår i ett naturreservat. en är mycket karg och fågellivet rikt. Tobisgrisslor häckar nära inpå den gamla lotshamnen. Lotsarna som installerades på ön 1814 på grund av dåtidens livliga sjöfart och för att det var svårt att ta sig in till Luleå utan lotshjälp. Fyren konstruerades av Gustav von Heidenstam, far till författaren och nobelpristagaren Verner von Heidenstam. Fyrtypen är en av få bevarade i Sverige. Lotshamnen används i dag som gästhamn och brygga för turbåtarna. Det gamla lotsutkiket har byggts om till ett hotell som passande heter Fyrhotellet. Hotellet hyser bar och restaurang och hotellets alla rum garanterar havsutsikt.

7 Antnäs-Börstskär Nära fastlandet men ändå i det yttersta havsbandet ligger Antnäs-Börstskär. Ön är ett relativt populärt resmål för småbåtsfolk och lämpar sig väl för strövturer och avkoppling. Strax bortom strandrågen tar strandvialen och saltarven vid. Hällmarkstallskogen kantas av täta mattor av mjölom och renlav. På östra sidan av ön finns klapperstensfält. Fältspatbrottet på Sörskäret minner om gamla ( ) tider. Här provbröts fältspat Ingen reguljär båttrafik går till ön men dock finns en båtbrygga, iordningställda eldstäder, bastu samt en raststuga. Junkön Junkön har liksom Hindersön en bofast befolkning. Ett skärgårdsmuseum har iordningställts som bjuder besökarna på spännande historier från tider som flytt Flera av skärgårdens yrkesfiskare har sin hemmahamn på ön. Junkön utgör en mix av tallskogar och sanddyner. Delar av ön används flygvapnet som skjutfält vilket innebär att man som besökare inte tillåts bevista hela Junkön. En liten bit in på ön finns en gammal hattkvarn som troligtvis härstammar från 1700-talet. Kvarnen användes till att mala korn- och rågmjöl och både junköbor och människor från närbelägna öar torde ha brukat kvarnen. Förbokade guidningar på ön och museet tillhandahålls och invid museet finns tillgång till bastu och grillplatser. Numera finns även två stycken uthyrningsstugor att tillgå på ön. Dagliga turer med båtar sker under sommarsäsongen. Småskär Småskär skänktes till stadens borgare av drottning Kristina år Ön har lång in på talet fungerat som viktigt fiskeläge. Småskär har ca 120 stycken sommarhus vilket gör ön till en betydande fritidsö. Den stora ön är bevuxen med tall- och granskog och längs stränderna växer havtorn, pors och gråal. De många kärnarna på ön utgör rastplatser för smålom och gråhakedopping. Fisket har haft en avgörande betydelse för Småskär och fiskeläget samt kyrkokapellet från år 1720 vittnar om fornstora dagar. Turbåtar går under hela sommarsäsongen och rastplatser, badplatser och grillplatser finns till förfogande. Vandrarhem samt en uthyrningsstuga i anslutning till bastu och relaxrum finns för besökare. Ön utgör ett populärt och välbesökt besöksmål som lämpar sig väl för strövturer och avkoppling.

8 Kluntarna Kluntarna torde vara en av skärgårdens vackraste öar och har säsongsvis varit befolkad under många hundra år, främst i samband med fiske och säljakt. Kluntarna hyser många av skärgårdens naturtyper och växtlighet. Albård, urskog och sällsynat arter såsom strandögontröst. I skogen finns skogsfågel och ripor och vad det gäller sjöfåglar finner vi även tobisgrissla och storskarv. Många spår på ön vittnar om forna aktiviteter. Labyrinter, en kompassros och tomtningar finns i riklig mängd på ön. Fiske och säljakt var en betydande verksamhet vilket bland annat öns fiskeläge vittnar om. På ön finns en stenformation som i en viss vinkel ger formen av ett ansikte. Kluntgubben kallas klippan och utgör ett populärt utflyktsmål. Turbåtar går under hela sommarsässongen och på ön finns uthyrningsstugor, grillplatser och bastu. Därutöver finns det stugvärdar på ön som ser till att hålla servicenivån på anläggningen. Ett naturrum finns där besökarna får ta del av skärgårdens speciella och unika egenart. Likskär/Altappen Sekelskiftets industriepok har präglat Altappen och på ön fanns ett stort sågverk och världens nordligaste valsverk. Altappen var ett av norrbottens största industrisamhällen med närmare 800 bofasta brann hela samhället ner och industriverksamheten återuppbyggdes aldrig. Likskär som numera är sammanhängande med Altappen (landhöjning) består med undantag från en gammal granskog helt av sand och utgör med sina vidstäckta, långgrunda badstränder ett populärt besöksmål. Altappen natur präglas av det forna industrisamhället och blad husgrunderna finns mänger av smultron. Ängsblommor såsom blåklocka, prästkrage och gulvial är rikligt förekommande. På grund av de många fartygen som la till vid kaj och förde med sig frön från fjärran länder finns det på ön även popplar, syrener och häckspirea. På Likskär finns ett naturreservat med en orörd gammal granskog. Bland de omkullfallna granarna finns spännande och även hotade arter av tickor och svampar. Sandynorna binds samman av saltarv och strandråg. Sekelskiftets industriepok har en given plats på Altappen trots att endast byggmästarvillan finns kvar efter branden Guidade turer bland öns spännande kulturhistoria tillhandahålls av företaget Altappen Turism. Företaget har även ett mindre museum som synliggör dåtidens liv och leverne. Turbåtar angör ön under sommarsäsong och under vintern kan man med bil eller skoter färdas över isen till ön.

9 Sandön Sandön är skärgårdens största ö och hyser ett stort antal bofasta samt mängder av sommarhus. Klubbviken havsbad måste vara en av Nordkalottens finaste havsbad. De kilometerlånga sandstränderna i kombination med sanddynerna erbjuder oändliga möjligheter till sol och bad. Sandön består av sand och grus som sedimenterat från Luleälven. Ön har en relativt platt karaktär med tallhedar och långgrunda sandstränder. Skogstyperna är naturskog och brukad skogsmark. På ön finns även naturgranskogar. Ön hyser mängder av sjöfåglar såsom rödbenor, gluttsnäppor, måsar, tärnor och grågäss. Sanddynerna utgör öns allra största naturattraktion med en blandning av sandrevlar, torrhedar, flygsanddyner och strandkärr. Klapperstensfältet Stenåkern är 1400 meter långt och 300 meter brett, vilket utgör ett av öns tre naturreservat. Mitt på ön ligger Sandögårdarna, en jordbruksby med vackra norrbottensgårdar. För inte allt för länge sedan betade ett betydande antal mjölkkor fritt på ön. Vallarna slås fortfarande och jordbrukslandskapet hålls öppet. Fisket efter lax och löja spelar fortfarande en viktig roll på ön. Ön som ligger i direkt anslutning till fastlandet har frekventa förbindelser genom turbåtar. På ön finns restaurang, bastu, övernattningsstugor samt diverse paketerade aktiviteter. Klubbviken har en stor gästhamn och närheten till fastlandet gör ön till ett attraktivt besöksmål. Norra skärgården Det låglänta kustbandet inramas av ett frodigt landskap som tillsammans med urskogsmiljöer, klapperstensfält, sandstränder och kippformationer utgör den norra skärgården. Hindersön Hindersön är en av de större öarna i Luleå skärgård och den enda ön norr om Gräsö i Roslagen med jordbruk. Ön har en bofast befolkning men glansperioden var under 40-talet då mer än 40 personer bebodde ön. Då hyste ön två affärer, skola och postkontor. Hindersön forna befolkning var helt inriktade på jordbruk till skillnad från de övriga öarnas starka fiskeprägel. Öns flora omfattar ett brett register. Här finns smultron och åkerbär samt den sällsynta strandvivan och skogsfrun. Större delen av Hindersön är täckt av granskog men i de mer sandiga partierna växer även tall. Djurlivet består av skärgårdens vanligaste vilt i kombination med älg och skogsfågel. Järnmalmsgruvan, marmorbrott samt flertalet jordbruk satte en stark prägel på ön. Av de olika aktiviteterna kan man än idag se tydliga spår och gruvan är ett populärt utflyktsmål för öns månghövdade besöksskara. Hindersön är ett mycket populärt besöksmål, inte minst beroende på den goda förbindelsen med fastlandet. Här finns två stugor med självhushåll för uthyrning, bastu och grillplatser. Jopikgården är ett pensionat med tillhörande konferensdel och restaurang.

10 Brändöskär Längst ut i havsbandet ligger Brändöskär varpå man finner månghundraårigt fikeläge. Fiskeläget ligger vackert beläget i en skyddad vik och bidrar till en synnerligen genuin skärgårdsmiljö. Ön består till största delen av klippor, svallad morän, sten och sand. Landskapet har samma karga egenskaper som återfinns i fjällen, klippor med lavar och mossor, hedar med låg växtlighet och träd som kuvats av vinden. Fisket har starkt präglat Brändskär, vilket det gamla fiskeläget minner om. Det finns ett litet kapell som vackert vilar på berghällar av bergarten haparandamonzonit. På ön finns en uthyrningsstuga samt vedeldad bastu, vilka frekventeras flitigt av skärgårdsoch naturintresserade lulebor. Luleå kommun bedriver skärgårdstrafik under sommarsäsongen.

11 Gate to Luleå Archipelago En samlad kraftansträngning i form av ett skärgårdsnära upplevelsecentrum/visit center måste till. Anläggningen som bör ligga i Luleå skall vara navet i framtidens skärgårdsturism och vara en naturlig mötesplats för såväl besökare som guider och aktivitetsarrangörer. Här sker aktivitetsbokningar, turbåtsavgångar och självklart samlas gästerna här inför exempelvis ett stundande kajak eller kanotsafari. Anläggningen skall ha öppet året runt och förestå ett brett utbud av året runt aktiviteter. Luleå kommun skall vara med och finansiera anläggningen samt driften. Bokningsavgifter, uthyrning, guidning och biljettintäkter skall utgöra stommen i driftsekonomin. Ett naturrum som förmedlar och förklarar skärgårdens unikum skall ha en självklar plats på anläggningen och skall vara bemannat med sakkunnig personal under hela året. Aktiviteter som skall kunna bokas och utgå från anläggningen kan vara snöskotersafarin, skridskoturer, skidturer, kaitsegling, segelbåtsturer, kajakturer, dykturer, isjaktsegling, natur- och kulturguidning, jakt- och fisketurer, och skärgårdskryssning. Därutöver skall upplevelsecentrumet fungera som kreativ motor vad gäller produktutveckling och nytänkande, inte minst när det gäller miljöhänsyn kopplat till skärgårdsturism. Luleå skärgård är i behov av fler boendeanläggningar och då i första hand boenden kopplat till hög servicenivå och bra kvalitet. Kommande boendeanläggningar skall tydligt spegla skärgårdens unikum och ligga strategiskt till i förhållande till infrastruktur och aktiviteter. Framtidens Luleå skärgård skall vara ett nav i regionens turismutveckling och för att den unika skärgårdskulturen skall kunna bevaras krävs många goda förmedlare. Omedelbart krävs det kompetensutvecklingsinsatser i både story telling, värdskap, paketering och marknadsföring. Turismutbildningar med skärgårdsfokus bör på sikt utformas och då i universitetets regi. De redan etablerade aktörerna måste ges bättre möjlighet till finansieringsstöd genom riskkapital och aktiv företagssponsring. Huvudsyftet med insatserna skall vara att långsiktigt säkerställa en levande skärgård genom en mer ansvartagande och kreativ turismverksamhet. Med tanke på skärgårdens turistiska potential så bedömer vi att det råder en stor brist på paketerade produkter kopplade till skärgården. Mycket av turismfokus och många av de aktiviteter som idag distribueras har koppling till vintern, vilket i och för sig är gott, men resultatet har blivit att sommar- och höstsäsongen kommit att bli utvecklingsmässigt haltande. Vår samlade bedömning är att det måste till fler forum för inspiration och idéutveckling. Produktutvecklingssmedjor, seminarier och utbyten i form av studiebesök skulle kunna bidra till att fler turistiska skärgårdsprodukter växer fram och på så sätt bidrar till bilden av en levande och spännande skärgård året runt.

12 Turistföretag i Luleå skärgård Aktivitets- och guideföretag NordGuide Archipelago Fishing Bengans Bastuflotte Creactive Adventure AB Junköns Skärgårdsturism Svedjekojan Botniae Isseglare (förening) Luleå Kajakklubb (förening) Restaurang, boende, camping och konferens Brändö konferens och fritidsby Altappen Turism Annas Hus Jopikgården Fyrhotellet Furufjärdens Gästgård Klubbviken Havsbad Kängsö Camping Luleå Segelsällskap (förening) Rörbäcks Camping och Havsbad Småskär Vandrarhem Skärgårdskonferenser AB Båtar, segling och kryssning Condor Shipping AB Innala Offcoast Josefssons Rederi AB Bröderna Stålarm Kite Sweden (förening) Laponia Rederi AB L-Line Rederi AB Servicebåten Degerön Museum Junköns Skärgårdsmuseum Altappen Turism Möröns Säljaktsmuseum

13 Reseförsäljning/incoming Konfaktiv Incoming Nordkalotten Faktakällor Luleå kommuns skrifter om Luleå skärgård Swedish Lapland Tomas Öbergs bok guiden Herbert Ökvist Bilder Alla bilder är tagna av Håkan Gyllbring