THOREN FRAMTID Karlstad

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 THOREN FRAMTID Karlstad Planen gäller för verksamhetsåret 2014/2015 Ansvarig för planen är förskolechef Elisabeth Björkman

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Vision & mål Vision Övergripande Mål Kön Förklaring av diskriminering relaterat till kön Mål Kartläggning och utvärdering Åtgärder Etnisk tillhörighet... 8 Oförskämdheter, öknamn, främlingsfientliga och rasistiska skämt, förolämpande beteenden och gester Förklaring av diskriminering relaterat till etnisk tillhörighet kartläggning och utvärdering Mål Åtgärder Religion och annan trosuppfattning Förklaring av diskriminering relaterat till religion och annan trosuppfattning Nuläge och kartläggning Mål Åtgärder Funktionshinder Förklaring av diskriminering relaterat till funktionshinder kartläggning Mål Åtgärder Sexuell läggning och könsöverskridande identiteter Förklaring av diskriminering relaterat till sexuell läggning och könsöverskridande identiteter kartläggning och utvärdering Mål Åtgärder Ålder Förklaring av diskriminering relaterat till ålder Nuläge och kartläggning... 12

3 3.6.3 Mål Åtgärder Kränkande behandling Typer av kränkande behandling Mobbning Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Rutiner för att upptäcka kränkande behandling Likabehandlingsgruppen representanter för personalen Rutiner och Dokument Handlingsplan vid incidenter av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling mellan barn Handlingsplan vid fall av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling mellan vuxen och barn Utredning av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Uppföljning Bilagor - Blanketter... 16

4 1. BAKGRUND Det är förbjudet att diskriminera barn på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck (sedan 1 januari 2009) Ålder (sedan 1 januari 2009) Den 1 januari 2009 kom alltså en ny diskrimineringslag. Den innebär bland annat att frågor i skolan som gäller kränkande behandling inte längre regleras av barn- och elevskyddslagen utan av skollagen (14:e kapitlet). Detta innebär att alla skolor ska ha en Likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. På förskolan får vi vara som vi är Dessa planer har vi valt att slå ihop till en plan. En likabehandlingsplan. Viktigt för oss på TF är att planen då täcker in båda dessa lagar. I 1:a kapitlet under rubriken Inledande bestämmelser kan man läsa vad diskrimineringslagens ändamål är: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Och i skollagens kapitel 3 står att skolan inom ramen för verksamheten skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. På TF har vi som vision att alla ska vara med och jobba med detta. Att såväl barn som pedagoger och personal är med och driver det målinriktade arbetet för att aktivt främja lika rättigheter, och att vi alla tillsammans hjälper till att, medels i första hand främjande och förebyggande arbete, motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling.

5 Ett givet steg i detta arbete är förstås att vår likabehandlingsplan är ett levande dokument som revideras och uppdateras varje år utifrån vad som framkommit från barn-, föräldra- och personalhåll. Ansvarig för detta arbete är förskolechefen. Mer om hur vårt revideringsarbete går till under rubriken Uppföljning och utvärdering. Denna Likabehandlingsplan utgår från värdegrunden i förskolans lokala arbetsplan som bl.a. bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta innebär bland annat att inget barn ska utsättas för någon form av diskriminering och att alla ska visa respekt och hänsyn till varandra. Arbetet på förskolan kan vara dels främjande, förebyggande eller åtgärdande. Med främjande arbete menar vi att det dagliga arbetet ska bygga på en värdegrund där alla barn är välkomna och ska ha samma möjligheter på vår förskola utan direkt förekommande anledning. Detta är aktiviteter som är inbyggda i vår dagliga verksamhet. Med förebyggande arbete menar vi direkt insatser som bygger på kartläggning och analys av incidenter och verksamheten.det förebyggande arbetet har till syfte att avvärja framtida risker. Åtgärdande arbetssätt innebär att vi har rutiner som effektivt träder i kraft när incidenter inträffar 2. VISION & MÅL 2.1 VISION På TF känner sig alla barn trygga och bemöts och behandlas med respekt utifrån sin egenart. Målet är att vår verksamhet är fri från all förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Förskolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan alla som vistas där. Alla som vistas på våra förskolor ska kunna känna sig trygga och att förskolans miljö verkligen uppmuntrar till barnens utveckling. Detta är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Mångfald ses som en tillgång i det pedagogiska arbetet och utgör en förutsättning för lärande och utveckling 2.2 ÖVERGRIPANDE MÅL Thoren Framtid Karlstad är en förskola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Thoren Framtid Karlstad är en förskola som är öppen för alla barn oavsett bakgrund. Alla barn ska ha samma möjligheter till utveckling på Thoren Framtid Karlstad oavsett bakgrund Förskolan ska uppmuntra mångfald och variation i fråga om åsikter och åskådningar. Att arbetet med likabehandling, motverka kränkningar och diskriminering i första hand ska ske främjande och förebyggande. Att utvärdering och analys av likabehandlingsarbetet ska utgöra en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet (våra anonyma utvärderingar ska alltid ta upp frågor kring likabehandling, diskriminering och kränkningar) 2.3 Mål för verksamhetsåret 2014/2015 Den nya likabehandlingsplanen ska förankras bland barn, personal och föräldrar. Det främjande arbetet ska bygga på att arbetet med mångfald ska integreras i verksamheten och utgöra en naturlig del av verksamheten och ses som en tillgång. Det åtgärdande arbetssättet sak bygga på att arbeta fram rutiner och utbilda personalen för likabehandlingsarbetet i form av blanketter och rutiner vid incidenter

6 Barn med behov av särskilt stöd i förskolan ska få den hjälp de behöver. Det förebyggande arbetet ska bygga på Att arbeta med teman som behandlar områden inom likabehandlingsplanen och att likabehandlingsarbetet införlivas i det systematiska kvalitetsarbetet Att bilda och utbilda en likabehandlingsgrupp på förskolan

7 3. Trakasserier Kränkande särbehandling eller trakasserier handlar om ett uppträdande som syftar till eller leder till att en persons integritet eller värdighet kränks. Trakasserier kan handla om Sexuella trakasserier, etnicitet eller funktionshinder. För det enskilda barnet kan det vara svårt att se att det man blir utsatt för handlar om trakasserier. En uppenbar risk är att barnet själv inte uppfattar sig som ett offer för ett lagbrott utan bara uppfattar det som att han/hon befinner sig i en obehaglig situation och försöker hantera den själv. Kränkande särbehandling är ett uttryck för makt och förtryck och kan ha sin grund i värderingar avseende såväl kön och socioekonomisk bakgrund som etnicitet och sexuell läggning. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att hon eller han blivit kränkt alltid måste tas på allvar. 3.1 KÖN Det här är exempel på sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på grund av kön FÖRKLARING AV DISKRIMINERING RELATERAT TILL KÖN Sexuella trakasserier kan både vara ett uttryck för könsdiskriminerande attityder och ovälkomna sexuella närmanden. Det är alltid den utsatta personen som avgör om något är kränkande eller inte. För små barn handlar det främst att göra barnen medvetna om rätten till sin egen kropp om de gränser som är förknippade med kropp och kön. I barns utveckling är undersökandet av sin egen sexualitet och kön en naturlig del som förskolan måste hantera på ett riktigt sätt. Exempel på detta är s.k doktorslekar. Gränssättning från personalen får aldrig ha hämmande effekt på barnet MÅL Det skall inte förekomma kränkande bilder, förnedrande attityder eller sexistisk, kränkande jargong eller nedvärderande språkbruk som kan medföra att barn, föräldrar (eller personal) känner sig utsatta för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön. Att hjälpa barn att samtala om sin egen sexuallitet, sätta gränser när man upplever obehag och förstå att andra kan uppleva obehag Fredrik Castell :48 Kommentar [1]: Revideras varje år av den lokala skolan. Arbetet ska i första hand inriktas på att förebygga kränkningar och diskriminering. Detta sker genom att hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att sätta gränser samt att öka medvetenheten om sin egen kropp och sitt eget kön KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING I de årliga utvärderingarna(enkäter) ska det alltid finnas områden som tar upp frågor kring likabehandling, trakasserier, kränkningar eller diskriminering. Dessa frågor ska alltid sammanställas.

8 Alla incidenter på förskolan ska alltid dokumenteras. Varje år ska förskolan i samband med det systematiska kvalitetsarbetet analysera incidenter och likabehandlingsarbetet för att på så vis utvecklas. Personalen ska ständigt observera barngruppen utifrån ett likabehandlingsperspektiv Alltid ta signaler från barn, föräldrar eller andra på diskriminering, kränkning eller trakasserier ska alltid behandlas på yttersta allvar. Alla signaler ska alltid kartläggas och utredas. I alla utvecklingssamtal med förälder och barn ska personalen alltid ta upp frågan om likabehandling, trakasserier, kränkningar och diskriminering. Ett avsnitt i de årliga kvalitetsredovisningarna ska alltid behandla likabehandlingsarbetet. Den årliga verksamhetsplanen ska alltid ta upp likabehandlingsarbetet ÅTGÄRDER Arbetet med barnen ska i första hand inriktas mot det främjande och förbyggande arbetet. Personalen skall utbildas i lagar, regler och i likabehandlingsplanens intentioner. Varje enskild incident ska rapporteras till förskolechef som ansvarar för kartläggning och att nödvändiga insatser genomförs. Alla incidenter ska dokumenteras. 3.2 ETNISK TILLHÖRIGHET OFÖRSKÄMDHETER, ÖKNAMN, FRÄMLINGSFIENTLIGA OCH RASISTISKA SKÄMT, FÖROLÄMPANDE BETEENDEN OCH GESTER FÖRKLARING AV DISKRIMINERING RELATERAT TILL ETNISK TILLHÖRIGHET Med etniska trakasserier avses fysiskt och verbalt eller icke- verbalt uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING Se punkt MÅL Det skall inte förekomma någon form av diskriminering på TF beträffande etnicitet. Det skall inte förkomma någon rasism eller kränkande jargong eller nedvärderande språkbruk som kan medföra att barn (eller personal) känner sig utsatta för trakasserier på grund av etnicitet. Arbetet mot diskriminering pga av etnicitet ska i första hand vara främjande och förebyggande. Mångfald i form av etnisk bakgrund ska ses som en tillgång i det pedagogiska arbetet. Fredrik Castell :49 Kommentar [2]: Revideras varje år av den lokala skolan ÅTGÄRDER

9 Arbetet med barnen ska i första hand inriktas främjande och förebyggande. Vi ska skapa och uppmuntra en nyfikenhet hos barnen över andra kulturer, religioner osv Vi måste också göra barnen stolta över sin bakgrund och sitt ursprung. Vi uppmärksammar andra kulturers traditioner och högtider. Förskolan ska ha litteratur, leksaker och material från andra länder. Vi arbetar med teman för att lära sig om andra kulturer, religoner osv. 3.3 RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Detta är exempel på trakasserier och diskriminering relaterat till religion och annan trosuppfattning på förskolan FÖRKLARING AV DISKRIMINERING RELATERAT TILL RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar alla uppfattningar som har sin grund i religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism NULÄGE OCH KARTLÄGGNING Se MÅL Målet är att elever med olika religion och trosuppfattningar alltid ska känna sig respekterade på TF och att ingen blir diskriminerad pga sin troruppfattning. Här är också föräldraarbetet viktigt. Arbetet mot diskriminering pga av religon ska i första hand vara främjande och förebyggande. Mångfald i form av religös bakgrund ska ses som en tillgång i det pedagogiska arbetet ÅTGÄRDER All personal föregår med gott exempel då det gäller attityder mot andra religioner eller i frågor rörande tro kontra icketro. Lokaler och verksamhet ska alltid efter största förmåga anpassas för att ta optimal ta hänsyn till barnens religösa bakgrund Fredrik Castell :49 Kommentar [3]: Revideras varje år av den lokala skolan. Främjande och Förebyggande arbete utgör grunden i arbetet med att hindra diskrimineringar och kränkningar pga religös bakgrund. 3.4 FUNKTIONSHINDER

10 Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Begränsningen kan bero på en skada eller sjukdom. Vår definition på funktionshinder är att det enskilda barnet inte har samma möjligheter som andra barn i ett speciellt sammanhang eller i en speciell miljö. Detta innebär att funktionshinder alltid är sammanhangsrelaterat och inte ska ses som något som alltid gäller FÖRKLARING AV DISKRIMINERING RELATERAT TILL FUNKTIONSHINDER Viktigt att minnas då det gäller diskriminering relaterat till funktionshinder är att graden av funktionshinder inte har någon betydelse. Oavsett hur liten funktionsnedsättningen är så kan diskrimineringen upplevas som stor. Utifrån vår definition måste alltid miljö och verksamhet analyseras. Verksamhet och miljö kan alltså skapa funktionshinder hos det enskilda barnet. Exempel på funktionshinder kan vara nedsatt hörsel, allergier, nedsatt syn, dyslexi osv KARTLÄGGNING I samband med att ett barn skrivs in diskuterar personalen detta med berörda vårdnadshavare och hur eventuella funktionshinder ska kunna undvikas. Vid varje utvecklingssamtal tas sedan frågan upp med berörda föräldrar. Arbetet med att minimera diskriminering pga funktionsnedsättning ska vara en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Skyddsrond är också ett sätt att kartlägga den psykiska och fysiska miljön på förskolan Årligen diskuteras hur väl förskolan är på att förebygga funktionshinder. I kvalitetsredovisningar och verksamhetsplanen ska alltid ta upp förbättringar för att förebygga diskrimineringar pga funktionshinder MÅL Lokaler, utemiljö och verksamhet ska alltid optimalt utformas så de förebygger och minimerar förekomsten av diskriminering av barn pga funktionshinder ÅTGÄRDER Lokaler, material och utemiljö måste utformas så de optimalt förebygger diskrimineringar. Material är giftfria. Verksamheten anpassas så att alla barn kan delta i våra aktiviteter. Om det finns delar i vår verksamhet där något barn har svårt att delta ska detta alltid upplysas om möjligt innan barnet börjar på förskolan eller i god tid innan aktiviteten. 3.5 SEXUELL LÄGGNING OCH KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITETER Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla människor har således en sexuell läggning.

11 Diskrimineringsgrunden omfattar också transpersoner. Transpersoner omfattas av diskrimineringsgrunden kön FÖRKLARING AV DISKRIMINERING RELATERAT TILL SEXUELL LÄGGNING OCH KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITETER Homofobi är en ideologi, uppfattning eller medveten värdering hos individ, grupp eller samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Med transpersoner menas människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (definierar sig bortom kön eller utanför traditionella könsidentiteter) KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING Se MÅL Målet är att all personal och alla barn ska ha ett respektfullt bemötande till personer med olika sexuell läggning. TF ska skapa en gynnsam miljö för alla individer, och arbeta förebyggande, aktivt mot homofobi. Att vi i vår verksamhet planerar och tar hänsyn till att familjebildningar kan se ut på andra sätt än att man har en mamma och en pappa. Fredrik Castell :50 Kommentar [4]: Revideras varje år av den lokala skolan. Målet är att hos barnen skapa en bild att ingen sexuell läggning är mer eller mindre värd än någon annan. Vi vill få ett naturligt förhållande till sexuell läggning och könsöverskridande identiteter hos barnen. Vi ifrågasätter hetronormen på ett naturligt sätt ÅTGÄRDER All personal ska alltid ingripa om han eller hon hör att homofobi eller kränkningar mot könsöverskridande identiteter ventileras. Att uppmuntra lekar, sagor och verksamhet som visar annan sexuell läggning än hetrosexuallitet. Att som personal alltid tala om annan sexuell läggning än hetrosexuallitet och könsöverskridande identiteter som något helt naturligt 3.6 ÅLDER FÖRKLARING AV DISKRIMINERING RELATERAT TILL ÅLDER Det inte tillåtet att särbehandla barn på grund av deras ålder.

12 3.6.2 NULÄGE OCH KARTLÄGGNING Se MÅL På TF skall inget barn känna sig trakasserad eller diskriminerad på grund av sin ålder ÅTGÄRDER Vi jobbar kontinuerligt med likabehandlingsarbetet. Beträffande just trakasserier på grund av ålder måste vi jobba mer aktivt genom att göra klart för barnen att det inte är okej med nedsättande ord angående kamraternas ålder. Fredrik Castell :53 Kommentar [5]: Revideras varje år av den lokala skolan. En viktig del i TF:s arbete är att arbeta åldersövergripande, dvs att barn ur olika åldrar samverkar i olika projekt. Ingen blir 4. KRÄNKANDE BEHANDLING I skollagen används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkande behandling. Kränkningar kan vara: a. Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar). b. Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad namn ). utstött, vad jag vet, på grund av ex. religion. Elev, åk 7 c. Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). d. Text eller bilder (t.ex. klotter, brev och lappar, e- post, bloggar, SMS eller MMS). Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan ha sin grund i värderingar avseende kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att hon eller han blivit kränkt alltid måste tas på allvar. 4.1TYPER AV KRÄNKANDE BEHANDLING 4.1.1MOBBNING Mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder även en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning SEXUELLA TRAKASSERIER Sexuella trakasserier är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.

13 4.1.3 RASISM Rasism är ett uttryck för föreställningen att den egna folkgruppen är överlägsen andra. Uppfattningen bygger på tanken om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper FRÄMLINGSFIENTLIGHET Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika HOMOFOBI Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexuella personer. 4.2 RUTINER FÖR ATT UPPTÄCKA KRÄNKANDE BEHANDLING Arbetet med att motverka kränkande behandling ska alltid utgöra en naturlig del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Detta innebär att dessa frågor alltid ska tas upp i uppföljningar/enkäter gentemot barnen och föräldrar, i utvecklingssamtal, i kvalitetsrapporter och verksamhetsplaner. Personalen ska alltid observera barngruppen för att upptäcka förekomsten av kränkande behandling När något barn, förälder eller annan person påtalar eller anmäler en kränkning ska detta tas på yttersta allvar. En rapport ska alltid skrivas av den i personalen som tar emot anmälan som sedan lämnas till förskolechefen. Denne ska alltid göra en utredning. Förekomsten av kränkande behandling ska alltid utgöra en stående punkt på förskolans personalmöten. Det finns tydliga riktlinjer på varje förskola över vad som ska göras vid när en incident inträffat. Alla incidenter ska alltid rapporteras till förskolechef samt dokumenteras På TF bygger vi också upp en exceptionellt god kontakt med vårdnadshavarna genom utvecklingssamtal och kontinuerlig kontakt med hemmet såsom föräldramöten, mejl och personlig kontakt. Varje förskola har en likabehandlingsgrupp som också har ansvar för kränkande behandling 5. LIKABEHANDLINGSGRUPPEN Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsteamet. Teamet leds av förskolechef och träffas regelbundet (fyra gånger per läsår) för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. När planen är klar sätter sig likabehandlingsgruppen och diskuterar och schemalägger hur de verkligen ska säkerställa att allt blir gjort innan nästa plan ska skrivas. Likabehandlingsgruppen ska arbeta för att : Kunskapsnivån om lagarna mot kränkande behandling ska var god hos personalen via fortbildning. Sammanställer material från rapporter om incidenter och resultat från enkäter och undersökningar Analyserar resultaten i de årliga utvärderingarna och incidenter

14 Föreslår åtgärder som leder till förändringar i verksamhetsplan och likabehandlingsplan Analyserar eventuella kränkningar eller diskrimineringar och föreslår aktiviteter och åtgärder för att i framtiden förebygga likande situationer. 5.1 REPRESENTANTER FÖR PERSONALEN Elisabeth Björkman Förskolechef Fredrik Castell :08 Kommentar [6]: Revideras varje år av den lokala skolan. Sofia Magnusson skyddsombud Föräldrarepresentan 6. RUTINER OCH DOKUMENT 6.1 HANDLINGSPLAN VID INCIDENTER AV TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLAN BARN På Thoren Framtid är det en skön stämning Elev, år 9 Steg 1. När någon personal eller förälder misstänker att ett barn blir utsatt för kränkande behandling kontaktas snarast någon i personalgruppen eller någon i likabehandlingsgruppen. Om händelsen utspelas på förskoletid och någon ser detta skall personalen som är närvarande reagera omedelbart genom att ingripa och avbryta handlingen, samt prata med de inblandade. Det är av yttersta vikt att den som blivit utsatt kommer till tals och ges möjlighet att uttrycka sin upplevelse av det inträffade. Steg 2. Berörda inblandade meddelas om vad som har hänt och vilka åtgärder som hittills har vidtagits. Likabehandlingsgruppen och Förskolechefen ska alltid meddelas. Förskolechefen ska alltid meddela huvudmannen. Steg 3. En av representanterna från likabehandlingsgruppen tar ansvar för att samtala med berörda parter och deras vårdnadshavare om det inträffade. Efter godkännande från den utsatta, kallas den/de som deltagit i kränkningen till enskilda samtal. Man skriver även en kortfattad utredning enligt blankett i likabehandlingsplanen. Steg 4 Representanterna från likabehandlingsgruppen eller kontaktperson genomför tillsammans med Förskolechefen uppföljningsträffar med både den som blivit utsatt och den/de som kränkt. Om polisanmälan blir aktuellt skall Förskolechefen ansvara för att även detta sker och dokumenteras.

15 6.2 HANDLINGSPLAN VID FALL AV TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLAN VUXEN OCH BARN Steg 1. Om ett barn känner sig diskriminerad eller kränkt av någon vuxen vänder sig barn eller föräldern till kontaktperson, Förskolechefen, personalrepresentanterna från likabehandlingsgruppen eller annan personal. Steg 2. Då någon vuxen diskriminerat/kränkt ett barn skall förskolechefen och den som har blivit anmäld/tilltalad informeras, om så önskas tillsammans med en facklig representant. Under utredningstiden kan förskolechefen ar betsbefria berörd personal. Steg 3. Förskolechefen vidtar en utredning. Huvudmannen informeras Steg 4. Båda parter ska beredas möjlighet till samtal med varandra Steg 5. Uppföljning av ärendet görs inom tre veckor, eventuellt ytterligare åtgärder beslutas och vidtas av Förskolechefen eller parterna själva vid denna uppföljning Beroende på diskrimineringen eller kränkningens art kan polisanmälan bli aktuell. Förskolechefen gör en sådan polisanmälan. Dokumentation görs och förvaras hos skolledningen. Förskolechefens uppgift är att bevaka att man möts som jämställda parter och att konflikten får en varaktig lösning.

16 6.3 UTREDNING AV TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Vid utredningar skall alltid sekretess och tystnadsplikt beaktas. personal (eller utsedd ansvarig) och Förskolechef ansvarar för att arbetet dokumenteras. Blanketterna som finns som bilagor i denna handlingsplan används under utredningen. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Hur omfattande utredningen behöver vara måste anpassas efter det enskilda fallet. Generellt gäller dock att TF aldrig nöjer sig med att konstatera att ord står mot ord. Verkliga ansträngningar måste göras för att komma fram till en egen uppfattning och bedömning av vad som hänt. Händelser, som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska också rapporteras till Arbetsmiljöverket. Förskolechef ansvarar för rapporten. 6.4 UPPFÖLJNING Arbetet för likabehandling sammanfattas minst en gång per år i kvalitetsredovisningen. Likabehandlingsplanen uppdateras en gång per år där barn, föräldrar och personal involveras i arbetet genom olika typer av enkäter och utvärderingar. För arbetet med likabehandlingsplanen och uppföljning ansvarar Förskolechef i samarbete med de vuxna representanterna på skolan. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument, och ska vara reviderad och färdig att användas vid skolstarten till varje nytt läsår. Likabehandlingsgruppen ansvarar för revidering av planen. 7. BILAGOR - BLANKETTER Nedanstående blanketter skall användas för att dokumentera åtgärder och fylls i digitalt eller som utskrivna dokument. Blanketterna som används är följande: Anmälan till förskolechef om signal diskriminering, diskriminering eller kränkande behandling Utredning om kränkande behandling Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling