Slutar jag tvivla. är det kört # När man inte orkar leva längre. Annorlunda sätt att be. Kan tro stoppa våld?

Transkript

1 en tidning för dig som är medlem i svenska kyrkans unga # förtroligt När man inte orkar leva längre. troligt Annorlunda sätt att be. Film- och boktips Frågesidorna Barnpyssel Stora årsmötet vad är ickevåld? under samma himmel Kan tro stoppa våld? PRIS 25: Slutar jag tvivla Alice Bah Kuhnke, ny generaldirektör för Ungdomsstyrelsen är det kört 1 TROLIGT

2 det här är en annons PREMIÄR FÖR NY BUTIK PÅ NÄTET KÖP DINA PROFILPRODUKTER DIREKT I WEBBUTIKEN Nu kan du handla och betala dina profilprodukter direkt i vår nya webbutik. Det är bara att surfa in, välja din vara och klicka på köp. I och med premiären kommer det att finnas fina öppningserbjudanden, läs mer om dem på EN AV VÅRA NYA PROFILPRODUKTER! Troligt/Svenska Kyrkans Ungas medlemstidning Nummer 3, 2013, årgång 9. Ansvarig utgivare Johan Berkman Tel: Redaktör Therese Gustafsson Tel: Bildredaktör Alex&Martin info@alexochmartin.se Grafisk form Daniel, Zellout info@zellout.se Redaktion Johan Berkman, Anna Rehnberg, Maria Hammarström, Marianne Hedqvist, Daniel Hansson, Martin Kelam, Alex Giacomini, Kristina Björkegren, Johanna Kallin, Pär Lindberg, Michael Hjelt och Therese Gustafsson. Redaktionsmejl troligt@svenskakyrkansunga.se Tryck Edita, Västerås ISSN Kansli Svenska Kyrkans Unga Uppsala Besöksadress: Sysslomansgatan 8, Uppsala följ oss på: SvKyrkansUnga Amanda Carlshamre blev under Stora årsmötet i augusti vald till ny förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga. Vad har du för bakgrund i Svenska Kyrkans Unga? Jag gick med i Svenska Kyrkans Unga hösten Våren 2006 blev jag invald i distriktsstyrelsen i Skara hastigt och lustigt. Då kände jag att det är här jag vill vara. Jag började leva mer för Svenska Kyrkans Unga än för skolan. Jag har träffat mina bästa vänner i den här organisationen. Efter två år i distriktsstyrelsen åkte jag till Taize och volontärarbetade i ett år. Därefter har jag bott utomlands i omgångar passade det äntligen med mitt liv att bli invald i förbundsstyrelsen, som jag hade haft ögonen på länge och nu två år senare blev jag alltså vald till förbundsordförande. Ledare förbundsstyrelsen talar Amanda Carlshamre Nyvald förbundsordförande Jag är så himla kär i den här organisationen Vad gör dig till en bra förbundsordförande? Jag är fortfarande nykär i den här organisationen, jag tror att det är en av mina främsta styrkor. Förutom det så har jag de senaste åren varit med i projektet Ett enat folk på väg (som har arbetat fram förslaget om nya årsmötesformer och sett över Svenska Kyrkans Ungas demokrati). Jag känner att jag har bra koll nu på vad Svenska Kyrkans Unga behöver för att balanseras. Vad är det bästa med Svenska Kyrkans Unga? Att se hur barn och unga trivs i den här gemenskapen. Att se hur barn och unga växer på plats på till exempel Stora årsmötet. Att Svenska Kyrkans Unga är en plats där man vågar prova på olika saker samtidigt som man får leka av sig. Jag brukar säga att Svenska Kyrkans Unga är världens bästa lekplats och skola på en och samma gång. Har du någon hälsning till alla medlemmar? Puss på er! Jag hoppas och vill att alla medlemmar ska känna sig lika stolta över den här organisationen som jag gör, och att alla medlemmar ska vara lika kära i Svenska Kyrkans Unga som jag är. Jag vill vara supertillgänglig hela tiden och vill att medlemmarna ska veta att vi alla gör den här organisationen tillsammans! Amanda Carlshamre Ålder: 24 år. Medlemsnummer: Lokalavdelning: Svenska Kyrkans Unga i Skara. Bor: Stockholm. Gör: Har pluggat till socionom i ett år. Tar nu studieuppehåll för att lägga all sin tid på att vara förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga. 150 kr SvenskaKyrkansUnga SvKyrkansUnga Prenumeration För att få Troligt måste du vara medlem i Svenska Kyrkans Unga. Vill du bli det, ändra adress eller få färre tidningar? Gå in på www. svenskakyrkansunga.se/m-sidor eller ring Nästa nummer av Troligt kommer ut i november. FÖRSTA FÖRBUNDSSTYRELSEMÖTET 6 8 september hade den nyvalda förbundsstyrelsen sitt första ordinarie möte, där delar av mötet var tillsammans med den tidigare styrelsen. Fokus låg till stor del på överlämning och information kring processer som redan är igång och kommer att behöva slutföras. KYRKOMÖTE Det drar ihop sig till Svenska kyrkans kyrkomöte, den första veckan av två äger rum september i Uppsala universitetshus. Svenska Kyrkans Unga kommer att finnas på plats och inbjuder alla medlemmar att komma förbi för att säga hej och berätta om hur det är att vara ung i Svenska kyrkan. IDEELLT FORUMS IDÉDAGAR Den 4 6 oktober är det dags för Ideellt forums idédagar, i Norrköping. Idédagarna är en mötes - plats för alla som på olika sätt engagerar sig som eller för ideella i Svenska kyrkan, ung som gammal. Läs mer och anmäl dig på PROTOKOLL FRÅN STORA ÅRSMÖTET 2013 Om allt gått som det har varit tänkt med justeringen av protokollet, så borde det finnas att läsa nu på (Korstrycket finns också på svarta tygkassar.) 2 TROLIGT TROLIGT

3 Porträtt Porträtt Gud är med i alla beslut Av: Therese Gustafsson Foto: Alex&Martin Alice Bah Kuhnke blev nyligen generaldirektör för Ungdomsstyrelsen (regeringens expertmyndighet på ungas villkor). Det är hennes högsta chefsposition någonsin. För att våga vara chef menar Alice att man måste våga göra fel. Alice har också haft Gud med sig när det har kommit till de riktigt svåra besluten. Jag använder bön som ett verktyg för att kunna vara den jag vill vara, även på jobbet, säger hon. A Alice Bah Kuhnke började sin yrkeskarriär på SVT som barnprogramledare för snart 22 år sedan. Efter åtta år i tv-branschen bytte hon spår och började jobba med det som hon verkligen brinner för, hållbarhetsfrågor. Många tycker att det är konstigt att jag lämnade tv-branschen. Men för mig var det bara ett sommarjobb, som fick pågå lite längre. Alice har sedan hon var liten varit engagerad i Svenska kyrkan och har under hela sin långa och händelserika karriär haft sin tro och Gud med sig. Men hon har tvivlat mycket, och tvivlar fortfarande. När jag skulle konfirmera mig ifrågasatte jag allt. Jag kommer ihåg konfirmationsdagen när jag stod där i min vita kåpa att jag tänkte: jag tror inte på det här, nu kommer Gud att döda mig med en blixt i huvudet. Men det kom ingen blixt. Alice började senare plugga till lärare i religionsvetenskap men hoppade av efter ett år. Hon började jobba på tv och parallellt med det studerade hon sig till en examen i statsvetenskap. Under den här tiden gick hon också en kurs i självkänsla, en kurs som inte bara hjälpte henne att sluta älta saker hon inte kan påverka, hon kom också närmare sin tro. Jag har alltid haft bra självförtroende men det har varit svårare med självkänslan. Nu har jag lärt mig att det är okej att göra fel. Att jag gör fel betyder inte att jag är fel. Förut kunde jag ligga och älta saker hur länge som helst, det gör jag inte längre. Nu vågar jag misslyckas, jag vågar göra fel, och det betyder som sagt inte att jag är fel. Det är viktigt. Det större perspektivet gjorde också att Alice vågade tro. Jag blev modigare ju mer min självkänsla stärktes, jag behöver inte ha sanningar längre, jag behöver inte förstå allt. Jag släppte mig själv och alla mina övertygelser och vågade vara öppen för annat och andras sätt att leva sina liv. Sedan dess har min tro hållit sig stark, säger Alice. Men tvivlen kommer fortfarande alltid att finnas, men på ett annat sätt än när hon konfirmerade sig. Jag ser tvivlet som en del av min tro. En kristen som inte tvivlar verkar osunt. Den dag som jag slutar tvivla, då är det kört, idag vill jag ha tvivel, säger Alice. Alice starka tro har följt henne under yrkeskarriären och efter ett antal olika chefsjobb, bland annat på Fairtrade och ÅF (ledande teknikkonslutföretag), blev Alice generaldirektör för Ungdomsstyrelsen den 1 september i år. Hon är nu högsta chef för den myndighet som ger underlag till regering och riksdag för att skapa politik som rör ungdomar och det civila samhället. Ungdomsstyrelsen har också hand om statsbidrag som delas ut till bland annat barn- och ungdomsorganisationer. Det här är ett uppdrag på sex år. Jag har alltid brunnit för hållbarhetsfrågor, om hur vi bygger hållbara samhällen, och det civila samhället med hela dess spektrum av organisationer för unga och gamla människor, säger Alice. Att Alice är praktiserande kristen kommer att följa henne även på den här arbetsplatsen. För mig är att vara kristen ett sätt att leva. Jag kan inte separera mitt privata liv och mitt liv på mitt arbete. Mina kulturella preferenser liksom de riktlinjer och rättesnören jag följer är i mångt och mycket kristna. Det är viktigt att vara medveten om det och att alla jag möter inte delar samma bakgrund. Jag praktiserar min tro genom bön och genom att jag läser kristna skrifter. Jag använder ofta bön i svåra beslut, även på jobbet, säger Alice. Jag ser tvivlet som en del av min tro. En kristen som inte tvivlar verkar osunt. Den dag som jag slutar tvivla, då är det kört, idag vill jag ha tvivel." 4 TROLIGT TROLIGT

4 Porträtt Förtroligt av Therese Gustafsson Alice Bah Kuhnke Ålder: 41 år. Aktuell: Ny generaldirektör för Ungdomsstyrelsen. Motto: I m not here to please. Och så undrar vi Vad är meningen med livet? Jag tror inte att det finns en specifik mening med livet i sig. Men jag tror att vi kan skapa mening. Jag anstränger mig för att mitt liv ska bli meningsfullt för så många som möjligt. Vad delar du inte med dig av till andra? Mina sanningar. När jag träffar en annan människa vill jag att den personen ska vara hela sin personlighet och inte anpassa sig efter mina begränsningar. Vad delar du gärna med dig av till andra? Jag försöker och vill vara rättfram och generös med mig själv. Vad önskar du att du visste när du var 14 år? Jag önskar att jag hade haft någon som sa till mig, upprepade gånger, att allt det som känns tungt och jobbigt nu, det kommer inte alltid att vara så. Du kommer att se tillbaka på det här och kommer inte att tro att det är sant, att du tyckte att det var så jobbigt. Tips för en tråkig dag? Jordgubbar och grädde. Hur gör du någon glad? Jag berättar något roligt, om något pinsamt som jag har gjort. Vad gör du för att världen ska bli en bättre plats? Jag försöker att minska mina fotavtryck i den vidaste meningen. Jag som en människa i Sverige 2013 som har pengar och får ta plats, jag vill dämpa mig så att andra som inte har samma förutsättningar som jag ska få ta plats. Jag tänker också ekologiskt och på hur jag konsumerar. Vad skulle du göra om du var Gud för en dag? Fy! Jag skulle se till så att jag inte var det. Jag skulle inte vilja ha så sjukt mycket makt, nej! Världens enklaste ost- och skinkpaj Deg 2,5 dl mjöl 100 gram flytande mjölkfritt margarin 1 msk vatten Fyllning En påse riven ost (200 gram) gram skinka 3 dl laktosfri mjölk 3 ägg Hackad gräslök Salt och peppar Gör så här: Blanda mjöl och margarin till en fast deg. Blir den för smulig, tillsätt lite vatten och arbeta ihop det till en degboll. Låt den stå i kylen i en kvart. Tryck sedan ut degen i en pajform och låt den förgrädda i 10 minuter på 225 grader. Under tiden gör du fyllningen. Blanda mjölk och ägg i en bunke. Tillsätt riven ost. Klipp skinkan i bitar och tillsätt den också. Salta och peppra och tillsätt gräslök efter smak. Ta ut den förgräddade pajdegen, häll på fyllningen och in i ugnen igen, 225 grader, tills den blir gyllenbrun, tar ungefär 25 minuter. 3 viktiga saker att göra imorgon Ge dig själv en hyllning! Exempel: Jag är viktig För 4 personer Ge någon du känner en hyllning! Exempel: Du är älskad BÖN Jag är så arg på alla som inte tycker som jag! Jag är så arg när jag sårar dem jag tycker om! Ibland blir jag så arg, så arg att jag vill skrika, men får inte fram ett ljud. Varför säger jag det jag inte vill? Varför säger jag inte det jag vill? Varför är jag så arg, Gud? Varför? Från En liten bönbok Barn- konventionen Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 6 i FN:s barnkonvention Ge någon du inte känner en hyllning! Exempel: Skriv ett hyllningsmejl till någon du ser upp till. 6 TROLIGT TROLIGT

5 Förtroligt Förtroligt När man inte orkar leva längre 112 Ibland kan det kännas som att ta livet av sig är den sista och enda utvägen. Det är det inte! Det är aldrig kört, det finns alltid ett alternativ. Kom ihåg att du är viktig, unik och speciell. Du behövs. Men ibland kan det kännas väldigt jobbigt i alla fall och det behöver vi prata om. Av: Therese Gustafsson. Illustrationer: Alex&Martin Självmord (eller suicid som det också kallas) är något som vi sällan pratar om. Det är inte konstigt. Det är ett jobbigt ämne. Att någon tar sitt liv är en katastrof. Det ska inte behöva hända. Om vi blev bättre på att prata om det skulle förhoppningsvis mystiken kring det försvinna. Ett antal människor i Sverige tar sitt liv varje år, siffran är inte relevant, siffran borde vara noll. Anledningarna till att någon tar sitt liv kan vara hur många som helst, det är helt olika från fall till fall. Men en vanlig känsla som sammanknippas med självmord är ensamhet och utanförskap, att känna att man inte hör hemma någonstans. Det är svårt att prata om ensamhet idag när idealet är att ha x antal hundra kompisar på Facebook, och när det ultimata livet påstås innebära ett brett socialt nätverk som man gärna ska skryta med och visa upp, säger Anneli Svensson, psykoterapeut. Det är svårt att prata om liv och död idag också. Gränserna mellan levande och död suddas ut hela tiden. Unga idag har idoler som är levande döda, exempelvis vampyrer och zombies och man spelar olika spel där man hela tiden får nya liv, trots att man redan dött en gång i spelet, säger Ullakarin Nyberg, psykiatriker som forskar kring suicidprevention. Det finns mycket som är svårt att förstå, och man vet inte vad man kan göra eller hur man kan göra det. Men det viktiga är att vi gör något. Alla kan bidra i kampen för att minska antalet självmord i Sverige. Det kan vi göra genom att prata mer om hur vi mår. Vi måste bli bättre på att prata om liv och död, om vad som gör livet värt att leva och förstärka det. Vi måste våga fråga när någon mår dåligt och tänka att ämnet självmord berör alla och kan drabba vem som helst, säger Ullakarin Nyberg. Självmord är ett av våra sista stora tabuer. Man vet inte vad man ska säga när ämnet tas upp, så man säger ingenting. Det är inte lätt att bryta ett tabu, det kräver mod, men det går! Var och en av oss behövs och har stor betydelse. Det är svårt att prata om ensamhet idag när idealet är att ha x antal hundra kompisar på Facebook, och när det ultimata livet påstås innebära ett brett socialt nätverk som man gärna ska skryta med och visa upp." Ring! här finns det hjälp att få! vid nödsituation eller till jourhavande präst alla dagar kl Nationella hjälplinjen, alla dagar kl Sjukvårdsrådgivningen, alla dagar, dygnet runt Jourhavande medmänniska, alla dagar kl BRIS Barnens hjälptelefon, måndag fredag kl , helger kl BRIS vuxentelefon, måndag fredag kl Jourhavande adoptionskompis, tisdagar kl SPES Riksförbundet för Suicid- Prevention och efterlevandes stöd, alla dagar kl Röda korsets telefonjour, alla dagar kl Psykisk hälsas föräldratelefon, måndag fredag kl Kvinnofridslinjen, alla dagar, dygnet runt Kyrkans jourtjänst, alla dagar, dygnet runt. 8 TROLIGT TROLIGT

6 Förtroligt Förtroligt 4 scenarier Min kompis vill dö Scenario 1: Igår berättade min kompis för mig en sak som hen inte ville att jag skulle säga till någon annan. Hen fick mig att lova att hålla tyst och inte sprida det. Hemligheten som hen berättade var att hen funderar på att ta sitt liv. Vad ska jag göra, vad kan jag säga, vad kan jag göra för hen? Svar: Det här en situation som är väldigt jobbig, men du kan göra något. Börja med att lyssna på din kompis och visa att du är intresserad. Kompisen ska inte behöva skämmas för de här tankarna. Det är helt normalt att du inte vet vad du ska säga. Säg det till din kompis, att du inte vet. Erbjud dig att hjälpa din kompis att söka hjälp och säg att ni behöver prata med en vuxen. Du är en vän, inte en behandlare. Om kompisen inte vill det så måste du prata med en vuxen i alla fall. Du ska inte bära på det här ensam. Du är inte en dålig vän som berättar, även om kompisen har sagt att du inte får. En vuxen måste få veta om det här. Det är lätt att man känner sig hjälplös, att det känns som att man inte kan göra något, men det går alltid att söka hjälp. Och det finns alltid en väg som inte leder till att någon behöver ta sitt liv. Det finns alltid hopp! Jag tror att min kusin vill ta sitt liv Scenario 2: Jag misstänker att min kusin mår dåligt och funderar på att avsluta sitt liv. Vågar jag fråga hur hon mår och om hon funderar på att ta sitt liv? Svar: Det är en svår bedömningsfråga att avgöra om någon vill ta sitt liv. Och det är förståeligt att det känns läskigt att fråga. Men om du har en känsla i magen så ska du lita på den. Och om man misstänker att någon har de här tankarna så ska man fråga. Rakt ut. Och man ska inte ge sig om man får undvikande svar. Det finns inga risker med att du frågar. Du frågar för att du är intresserad och engagerad och för att du bryr dig. Du ska aldrig gå med de här misstankarna själv heller. Prata alltid med en vuxen. Fråga din kusin om hon vill prata med en vuxen och vem i så fall, det kan vara en förälder, släkting, lärare, kurator eller diakon/ledare från kyrkan. Du kan också rådfråga en vuxen eller någon inom vården om hur du ska fråga din kusin om det här. Om skuld, rädsla och hjälplöshet Min bror har tagit sitt liv Scenario 3: För två veckor sedan tog min bror sitt liv. Jag känner så mycket skuld. Varför kunde jag inte göra något åt det, hur kunde jag inte se att han mådde dåligt? Vi bråkade bara några dagar innan det hände. Jag mår så dåligt. Men jag vill samtidigt inte vara en börda för mina föräldrar, så jag har inte berättat att jag känner så här för någon. Svar: Det är helt naturligt att man känner skuldkänslor kring ett självmord. Det betyder att man bryr sig. Det är jobbigt med skuldkänslor och det är ingenting som du ska bära på ensam. Att ni bråkade några dagar innan det hände har ingenting med din brors självmord att göra. Det är väldigt komplext när någon tar sitt liv, det handlar aldrig om enstaka bråk. Det är svårare att mista någon på grund av självmord än på grund av något annat, det är viktigt att du får professionell hjälp. Du måste ta dina egna känslor på allvar. Och det är många känslor som kan röras upp när man sörjer. Vissa tror att de håller på att bli knäppa. Men det är vanligt att känna bland annat ilska, skuld, rädsla, trötthet och ångest i samband med sorgen. Och det kan ta lång tid att komma över de här känslorna. Men det finns hjälp att få. Det finns grupper där du kan träffa andra som har varit med om samma sak som du. SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, erbjuder sådana möjligheter (läs mer på Finns det inte i närheten kan du kontakta vårdcentral och be de om samtalshjälp. Jag tänkte tanken att jag inte vill leva längre Scenario 4: I förra veckan när det var väldigt jobbigt i skolan och hemma tänkte jag att jag inte ville leva längre. Då blev jag rädd, kan det betyda att jag kommer att ta mitt liv? Svar: Alla har någon gång i sitt liv tänkt att de inte vill leva längre. Det är helt normalt att tänka på döden på det sättet. Men tankarna leder sällan till att man tar livet av sig, det är inte tanken som dödar. Men har man de här tankarna ska man alltid prata med någon om det. Även om man bara har tänkt på det en gång. Att sätta ord på tankarna kan göra att du får perspektiv, och ofta släpper tankarna när du fått prata om dem. Proffsen vill att alla som tänker tankar kring att ta sitt liv ska söka hjälp. Du behöver veta att du inte är ensam om de här tankarna och att det är fullt normalt. Du kan också behöva prata om varför de här tankarna har dykt upp. Om tankarna börjar etsa sig fast och du börjar planera för att ta ditt liv, då är det allvarligt. Då måste du be någon hjälpa dig att söka hjälp eller söka hjälp själv omedelbart. Om du börjar må dåligt, alltid är ledsen och nedstämd eller känner ångest så ska du också söka hjälp, det är alltid skönt att prata med någon, även om det kanske inte känns så först. Surfa Besök Läs Läs mer, chatta och mejla frågor. Vårdcentralen på din ort För bra Ungdomsmottagningen på din ort för att dö, Christina Församlingen på din ort Diakoni är ett Wahldén. av Svenska kyrkans viktigaste upp drag I de allra flesta församlingar hittar du någon att prata med och få stöd av i alla frågor som är känsliga för just dig. Glöm inte bort att du är viktig! De som har svarat på dessa scenarier är: Ullakarin Nyberg, psykiatriker och överläkare som forskar kring suicidprevention och Anneli Svensson, legitimerad psykoterapeut som har forskat kring suicid och unga hbtq-personer 10 TROLIGT TROLIGT

7 Förtroligt Religion + identitet Del 3 Förtroligt Vad är viktigt, vad är svårt, har du någonsin tvivlat? Troligts religionspanel får i det här numret fundera kring sina utmaningar med att vara troende. Christoffer Annerfjärd. Ålder: 18 år, går sista året på samhällsprogrammet med inriktning ekonomi på gymnasiet. Bor: I Nacka. Religion: Kristen, tillhör Svenska kyrkan. text: ulrika karmalm. Bild: alex&martin Kristen, muslim, jude eller hindu. Ar det svårt att tro? text: ulrika karmalm. Bild: alex&martin Vad är det viktigaste för dig med din tro? Christoffer (kristen): Att min tro hjälper mig att vara den jag är. Och att man har en sådan otrolig gemenskap en gemenskap med Herren och med hela världen. Anno (muslim): Ibland kan det vara skönt att ta saker som de kommer. Tro på att det är Gud som har valt den här vägen åt mig. Annars är Trosbekännelsen jätteviktig, att det bara finns en Gud. Alla har en och samma Gud men vi har olika vägar till Gud, det är min tolkning. Sarah (jude): Gemenskapen. Jag var exempelvis på en resa till Polen där vi besökte förintelseläger och fick lära oss om vår judiska historia. Det var en hemsk resa men samtidigt väldigt lärorik. Jag kunde möta blicken hos någon i en kanadensisk grupp där och känna: jag har mer gemensamt med dig än med mina klasskompisar hemma i Sverige. Det var en konstig känsla, men fin. Det finns mycket med judendomen som jag annars tycker är viktigt: traditioner, familjen och att man ska lära sig saker. Mohit (hindu/sikh): Att lyckas med livet. Man ska nå Gud, få en nära relation till Gud och uppfylla sin livsuppgift, moksha, det vill säga att man inte ska återfödas igen. Det är målet med livet. Finns det något i din tro som är svårt eller utmanande? Christoffer (kristen): Att få frågan Vad skulle du som kristen ha gjort här? eller Är det här kristet?. Överhuvudtaget är det svårt när man måste stå till svars. Eller när man diskuterar med en ateist som inte vill se att Gud kan finnas för mig även om Gud inte finns för honom. Det svåra är inte att utöva kristendomen, det svåra är att möta de som inte vill förstå. Anno (muslim): Det är en utmaning att anpassa sig att kunna leva enligt min religion. Exempelvis med hur jag klär mig, och samtidigt passa in i det svenska samhället och få ett jobb. Jag studerar statsvetenskap och vill jobba med internationella frågor på Utrikesdepartementet. Undrar vad Jimmie Åkesson (Sverigedemokraternas partiledare) skulle säga om det... Sarah (jude): Min mamma är ju inte judinna, så när jag var liten kunde jag känna: Vad är jag? Vad tillhör jag? Det var utmanande, men jag kom till slut underfund med vad som kändes rätt för mig. Nu när jag är äldre ställs jag hela tiden inför val. Är jag bjuden på en fest samtidigt som det är en judisk högtid, står jag inför valet: att gå på festen eller att fira högtiden. Det kanske låter banalt men sådana val kan vara tuffa när man vill räcka till och göra allt. Då gäller det att prioritera och känna efter vad som är viktigast för en själv. Sedan kan det vara jobbigt med fördomar utifrån. Mohit (hindu/sikh): Att veta vad som är rätt sak att göra. I hinduismen pratar man om att alla har en livsuppgift. Livsuppgiften är att nå moksha, (att man inte ska återfödas igen). Moksha når man genom att förbättra sin karma och det gör man genom att göra sin plikt, dharma, och genom att ägna sig åt något meningsfullt i livet, artha. Det kan vara en utmaning att veta vad det är. Finns det något du skulle vilja ändra på i din tro? Christoffer (kristen): I Nacka församling har vi ett aktivt ungdomsarbete, vi pratar, fikar, reser och gör roliga saker tillsammans. Jag tycker att det är viktigt att visa att kyrkan kan vara det också, inte bara att du ska läsa Bibeln och följa vad som står i den. Man kan vara kristen och ha ett helt vanligt liv. Så jag skulle vilja ändra på hur en del människor ser på kyrkan. Samtidigt är det viktigt att vi själva visar en öppenhet som alla känner sig välkomna till. Anno (muslim): Jag skulle vilja göra reglerna tydligare så att människor inte missförstod och feltolkade så mycket. Ett exempel: att en man ska få ha flera fruar. För att han ska få gifta sig med en andra fru måste den första frun godkänna det, enligt Koranen. Men händer det på riktigt? Nej. Män gifter Sarah Beg Ålder: 17 år, går andra året på samhällsprogrammet. Bor: På Lidingö. Religion: Judendom. Mohit Parkash Ålder: 17 år, går tredje året på naturvetenskapsprogrammet.bor: I Kista. Religion: Hindu/sikh. Anno Kaywan Ålder: 24 år, pluggar statsvetenskap i Stockholm. Bor: I Kista. Här finns det många olika etniciteter. Tidigare bodde jag i Vallentuna där det nästan bara bor etniska svenskar. Där trodde de att jag var adopterad. Religion: Muslim. 12 TROLIGT TROLIGT

8 Förtroligt Religion + identitet Del 3 sig med flera kvinnor utan fruarnas godkännande. Det står i Koranen att vi muslimer ska lära oss och att vi ska anpassa oss. Då ska vi göra det också. Islam svartmålas men egentligen är det människorna det är fel på, som tolkar reglerna på fel sätt. Sarah (jude): Det finns många inriktningar inom judendomen och jag kan tycka att det blir mycket tjafs mellan inriktningarna om hur man ska tolka saker ibland. Det är så onödigt. Vill någon göra på ett sätt så låt den göra det, så länge det inte går ut över någon annan. Mohit (hindu/sikh): Om det gick så skulle jag skapa en hinduisk bikt så att man kan få sina synder förlåtna. Det vore ju bra, då kunde man få bättre karma. Har du ifrågasatt din tro? Christoffer (kristen): Många gånger, speciellt när jag läser Bibeln. Jag är med i en Bibelläsningsgrupp på Facebook och där finns det många kommentarer om tolkningar och betydelser. Man måste tolka Bibeln för att vara någorlunda normal i huvudet, den går inte att läsa bokstavligt eftersom den är full av symboliska meningar. Samma bibeltext kan betyda olika saker för olika personer. Anno (muslim): När jag blev lite äldre gick jag till mamma och pappa och frågade en massa saker. Utan den fasen hade jag nog inte varit så troende idag. Jag har valt att bli muslim. Jag är inte muslim för att mina föräldrar är det, även om de har hjälpt mig på traven. Ibland har mina föräldrar inte kunnat svara på mina frågor. De har vuxit upp i en annan miljö. Som ung invandrare ställs jag inför andra problem än dem, jag har fått kolla upp saker på egen hand. Sarah (jude): Hela tiden. Varför ska jag tända de här ljusen, vad betyder den här historien? Om man gör saker utan att ifrågasätta, då blir det fel. I Man måste tolka Bibeln för att vara någorlunda normal i huvudet, den går inte att läsa bokstavligt eftersom den är full av symboliska meningar." judendomen är handlingar viktigare än tro. Men om man bara gör något utan att fråga sig själv varför, då tror jag handlingen blir ganska meningslös i längden och till slut tröttnar man. Mohit (hindu/sikh): Ja, sedan jag var liten. Jag gör det fortfarande när jag är i templet om det är något jag inte förstår. Vi läser texter på det gamla språket sanskrit och jag vill veta vad jag läser, jag vill förstå. Jag tänker aldrig att Gud inte finns, inte ens när det händer något jobbigt i livet. I Indien finns det ett talesätt som säger att: om Gud straffar dig nu, så väntar något bättre på dig längre fram. Vad skulle hända om du slutade tro? Christoffer (kristen): Jag skulle förlora en stor del av mig själv. Jag skulle bli väldigt osäker på vem jag är. Jag skulle behöva fylla på med något nytt och det skulle ta tid. Jag skulle inte vara jag om jag slutade tro. Jag skulle vara någon annan. Antagligen Projekt där religionerna möts skulle relationen till vännerna i kyrkan ändras också. Anno (muslim): Vilken besvikelse det hade varit för mig. Det skulle vara tomt, jag mår bra av min tro. Jag är ett träningsfreak och jag skulle må jättedåligt om jag blev sängliggande och inte kunde träna. Det skulle vara lika jobbigt om jag förlorade min tro. Den ger så mycket tillbaka. Sarah (jude): Jag tror inte på allt som står i Toran och jag följer inte alla regler. Och jag tror inte på Gud hela tiden. Jag vet inte ens på vilket sätt jag tror på Gud och det finns perioder där jag är osäker och ifrågasätter. Jag tror att det är nyttigt att tvivla. För mig är då det viktigaste traditionen, men om jag skulle sluta tro på det sättet som jag gör, hade det varit tråkigt. Men man kan vara jude utan att tro på Gud och man kan fortsätta fira högtider, hålla traditionen levande, lära sig saker och vara med sina kompisar. Att vara jude är både att tillhöra ett folk och en religion. Mohit (hindu/sikh): Om jag blev ateist skulle jag kanske inte tänka lika mycket på att inte synda. Men jag tror inte att jag skulle börja äta kött eller dricka alkohol. Det finns vetenskapliga bevis på att vegetarianer lever längre. Jag har blivit van vid att tänka efter innan jag gör något och den vanan skulle finnas kvar även om jag blev ateist. Jag skulle nog inte bli osäker av att inte tro på Gud. Men jag kanske skulle följa vetenskapen mer. På Fryshuset i Stockholm finns projektet Tillsammans för Sverige. Där kan unga (från 16 år och uppåt) från olika religioner mötas och bolla fördomar, diskutera religion och lära känna varandra. Syftet är att ta bort murar mellan människor och motverka rasism och extremism. Tillsammans för Sverige ordnar även utbildningar och föreläsningar för den som är intresserad av möten över religionsgränserna. Läs mer på Ickevåld V i vardagen ad är det första du tänker på när du hör begreppet ickevåld? Fred. Gandhi. Stora folkmassor som står upp mot orättvisor. Allt detta kanske känns ouppnåbart när du sitter hemma i din soffa och funderar på vad som går att göra för att världen ska bli bättre. Men det behöver inte vara det. Det är enkelt att sprida ickevåld i vardagen. Ickevåld är att aktivt göra motstånd mot våld med hjälp av fredliga metoder, och våld kan vi träffa på överallt. En vanlig form av våld är när en person gör narr av någon annan. Visst kan det framstå som ett skämt, och personen kanske inte menar något illa men hur känns det för personen som skämtet är riktat mot? Att driva med någon kan såra och förminska den personen, så om du ser någon som blir utsatt för detta säg ifrån. Humor borde ju göra livet lättare, inte svårare. Jesus Gillar Helig fred Tro som fredsskapare november Historien är full av heliga krig. Nu är det hög tid för helig fred. Kyrkornas globala vecka handlar om trons möjligheter att skapa fred som är mer än frånvaron av krig. Välkommen att vara med i aktiviteter, gudstjänst och bön under Kyrkornas globala vecka. Läs mer på globalaveckan.se Wallströms Resolution Under samma himmel globala arbetsgruppen Pray the devil back to hell * sevärt * (Frågor att diskutera efter att ha sett filmen finns på svenskakyrkansunga.se/globalt.) I Sverige finns det en antimobbningsorganisation som heter Friends. De jobbar för att samhället ska bli en plats där barn och unga kan växa upp i en trygg och jämlik miljö. Friends jobbar med utbildning och informationsspridning för att stoppa mobbning i skolor och idrottsföreningar. I Bibeln (Matt 7:12) säger Jesus: Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det skall ni också göra för dem. I arbetet mot mobbning blir dessa ord handling och det tror vi att Jesus gillar. Lokalavdelning för fred Tusen gånger starkare På svenskakyrkansunga.se/globalt under kampanj finns tips på hur man kan göra fred. Under hösten lottar vi ut Svenska Kyrkans Ungas nya profiltröja* till lokalavdelningar som gör fredsaktiviteter. Skriv till globalt@svenskakyrkansunga.se och berätta om vad ni gjort senast den 15 december Bidragen kommer att publiceras på globaltbloggen som du också hittar via hemsidan. *Max 15 stycken. Storlekar efter önskemål och tillgång 14 TROLIGT TROLIGT

9 Under samma himmel fredspanelen: Kan du och dina kompisar göra likadant? kan tro stoppa våld? Sara Vaghult Ålder: 18. Bor: Bromma. Lokalavdelning: Västerleds Församling. Gör: Går andra året på gymnasiet, miljö- och välgörenhetsarbete i församlingen. Konflikt, krig och våld. Varför finns det? Och vad finns det för alternativ? Kan tro vara vägen till en ickevåldslösning på en konflikt? Troligts fredspanel svarar och funderar. I förra numret träffade ni vår fredspanel för första gången. Då spekulerade de kring begreppet fred. I det här numret får de fundera kring begreppen konflikt och våld istället. Vad är en konflikt för dig? Victor: När två viljor vill olika, och det betyder inte att det behöver bli ett stort problem. Jag ser konflikt som ett ganska händelselöst ord som tyder på att det finns kommunikation och olika idéer, vilket kan vara bra. En konflikt är när olika viljor möts och det behövs en diskussion helt enkelt. Ida: När människor med olika åsikter stöter ihop på något sätt. Jenny: En motsättning mellan människor eller mellan föreställningar. Sara: Två parter som är oense under en längre tid eller angående ett väsentligt problem. Hur hanterar du konflikter? Victor: Genom att prata med den jag inte är sams med. Vissa konflikter är jag sämre på att ta. Om det gäller mig själv känner jag att det kan vara svårare att lösa konflikten eftersom det påverkar mig direkt. Om det däremot är en konflikt om ett grupparbete i skolan så är det lättare eftersom jag inte blir personligt inblandad. Jag brukar prata om konflikten med de inblandade för att lösa den på ett så snabbt sätt som möjligt. Text: Anna Rehnberg och Therese Gustafsson. Bild: Alex&Martin Ida: När jag hamnar i en konflikt brukar jag försöka prata om problemet och lösa det på något sätt. Eller så accep terar jag helt enkelt att alla människor inte kan ha likadana åsikter. Jenny: Som alltid tycker jag att det är viktigt att möta sina medmänniskor med ödmjukhet och respekt. Jag försöker alltid stå upp för det jag tror är rätt. Min strävan är att alltid möta konflikter med kärlek. Sara: Jag vill tro att jag försöker kommunicera känslor och idéer på ett mer konstruktivt sätt än att skrika eller fly. Men skrika och fly gör jag nog tyvärr ofta. Hur kan man lösa problem utan våld? Victor: Ingen mår bra av att bli slagen. Det bästa sättet tror jag är att man samtalar om det som är fel, och om man inte klarar av att samtala får man se till att ta en paus och sova på saken, till en annan dag när man känner att det är dags att rota i problemen igen. Vissa saker kanske tar tid att bearbeta, man kanske behöver ha lite tid för sig själv och tänka igenom vad man tänker om saken egentligen. Ida: Jag tror att man måste prata med varandra med respekt. Alla parter måste acceptera att vi är olika. Jenny: Gör man aktioner av kärlek tror jag att resultatet blir bättre. Jag är väldigt positiv till ickevåld och tror att man kommer längre genom fred liga aktioner som kan leda till dialog. Framför allt tror jag att man vinner omvärldens respekt, och det är nog det viktigaste. De man gör en aktion mot vet redan att man är emot dem. Det är de andra man behöver vinna över på sin sida för att få genomslag. Sara: Genom kommunikation. Vi har ett enormt intellekt och jag tror att det fungerar bättre än våld. Måste det finnas krig? Victor: Jag hoppas och tror att det inte måste finnas krig i världen för att den ska fungera. Det skapar bara problem. De som har makt vill inte lämna ifrån sig den och de som behöver ha mat på bordet krigar för att kunna få mat. Krig beror nog på att man är rädd för att dela med sig, och att man vill sträcka sig efter det som är längre bort än det man äger. Att gräset blir grönare ju mer gräs man äger. Ida: Nej, det tycker jag inte. Men människor i allmänhet är dåliga på att lösa konflikter genom att prata och använder sig då av våld för att de kanske tycker att det är lättare än att prata. Jenny: Nej. Men jag tror inte att man har vant sig vid tanken på att man inte behöver det. Sara: Jag hoppas verkligen inte det. Konflikter, nationella som globala borde kunna kommuniceras bort på ett konstruktivt sätt. Jag vägrar tro att ta oskyldiga liv gör världen till en bättre eller mer rättvis plats. Kan tro stoppa våld? Victor: Ja! Eller kanske, om alla förstod varför Jesus inte slogs mot soldaterna i parken den sista torsdagen så tror jag att man skulle kunna leva utan våld. Men då gäller det att övertyga alla om att våld bara skadar, både den som slår och den som blir slagen. Om man istället tror på att man ska älska sin nästa så är det möjligt att strunta i att slå sin fiende och istället lägga undan nävarna. Ett slag kan inte lösa en konflikt. Ida: Nej inte bara tro. Jag tror att det handlar mer om att alla människor måste lära sig respekt. Jenny: Om man tänker sig att Gud står för fred och kärlek känns det ganska naturligt att tron hindrar en från att bruka våld. Tron ger också styrka att stå emot våld. Sara: En övertygelse och förståelse för andra människor tror jag gör att man kan hantera situationer på ett våldfritt sätt. Om vi nu är skapade till Guds avbild, vad säger det om oss om vi är beredda att låta andra av hans avbilder lida? Victor Månsson Ålder: 18. Bor: Västerås. Lokalavdelning: Tomasgården. Gör: Studerar media och myser på Tomasgården. Jenny Holmquist Ålder: 17. Bor: Mölndal. Lokalavdelning: Stensjön. Gör: Går samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet. Ida Roos Ålder: 19. Bor: Mjölby, Östergötland. Lokalavdelning: Åkerbo församling. Gör: Jobbar som timvikarie på gruppboende och förskolor. 16 TROLIGT TROLIGT

10 Under samma himmel Under samma himmel Lästips: From dictatorship to democracy av Gene Sharp Filmtips: A force more powerful en kväll om ickevåld Letar ni efter nyttiga och betydelsefulla aktiviteter att engagera lokalavdelningen i? Varför inte ha en temakväll om ickevåld, om hur man aktivt kan bekämpa orättvisor utan att använda våld? Text: Therese Gustafsson. foto: Alex&Martin Caroline, Amanda, Jesper och Stina iscensätter ett lyckligt slut. Se övningstipset till höger för hur ni som grupp kan jobba vidare. venska Kyrkans Ungas Slokalavdelningar runt om i Sverige är väldigt kreativa och påhittiga. Det finns lika många kvällsaktiviteter som det finns församlingshem. Men ibland kanske man vill prova på något nytt och inte riktigt vet hur man ska börja. Medlemmar från Uppsala domkyrkoförsamling, Helgatrefaldighets församling och Örsundsbro testade på en kväll som gick i ickevåldets tecken. (Se faktaruta om vad ickevåld är). Stina Karbing från Kristna Fredsrörelsen var på plats i Eriksbergskyrkan och ledde en workshop med ungdomarna för att introducera dem i ämnet ickevåld. Med en blandning av information, värderingsövningar, diskussioner och filmvisning höll kvällen på i knappt tre timmar och det väcktes många intressanta tankar och samtal. Bland annat fick gruppen titta på filmen A force more powerful, som handlar om medborgarrättsrörelsen i USA på 1950-talet, när svarta sa ifrån mot orättvisa lagar. En av värderingsövningarna handlade om makt och huruvida makt är viktigt eller inte. Det spånades också kring olika ickevåldsmetoder, som det visade sig finnas väldigt många av. Det är viktigt att man tar upp frågan om ickevåld. Det kommer alltid att vara aktuellt med fred och mänskliga rättigheter, och ickevåld är en del av det, säger Caroline Bodin från Örsundsbro. Jag tror att ickevåld är ett missförstått begrepp, så det är nyttigt med den här informationen så man får veta om olika metoder och lära sig om den bakomliggande idén, säger Amanda Parrow, från Uppsala Domkyrkoförsamling. Det är ett ovanligt begrepp också, som jag inte tror att så många känner till. Fler lokalavdelningar borde bjuda in till en ickevåldskväll, säger Freddie Engberg, Uppsala Domkyrkoförsamling. Det känns så hoppfullt efter den här kvällen. Det känns som att man har lärt sig att man faktiskt kan göra något själv för att förändra världen, säger Jesper Schwarz från Helgatrefaldighets församling. Övningstips: Dela upp er i grupper om tre. Var i olika rum så att ni inte hör varandra. Kom på en orättvisa i varje grupp som ni ska försöka visa utan att säga någonting eller röra sig, som en staty. Låt en grupp få visa sin staty och de andra grupperna får gissa orättvisan. När ni gissat rätt, fundera på hur statyn skulle kunna förändras för att göra något åt orättvisan. Låt de andra grupperna förändra statyn så att den har gjort något åt orättvisan. Gör samma sak med alla grupper. Diskussionstips: Fundera kring vad makt är och vad som krävs för att någon ska få makt. Är det resurser, kunskap och färdigheter, eller är det kanske auktoritet? Fakta: Vad är ickevåld? Ickevåld är att göra något åt orättvisor utan att använda våld. Bojkott, protester, demonstrationer, blockader och namninsamlingar är exempel på ickevåldsmetoder. Dessa metoder är oftast mest effektiva när man ska lösa konflikter, stora som små, då våld oftast föder nytt våld. Fakta: Vad är Kristna Fredsrörelsen? Kristna Fredsrörelsen utbildar i ickevåld, ger stöd till fredsrörelser runt om i världen, verkar för religionssamarbeten, skyddar och stödjer människorättsförsvarare och arbetar mot vapenhandel. Är ni intresserade av att boka in en ickevåldstränare till er församling, läs mer på 18 TROLIGT TROLIGT

11 Guatemala El Salvador Belize Costa Rica Nicaragua Bahamas Cuba Haiti Jamaica Dominican Republic British Virgin Islands (UK) Puerto Rico (U.S.A.) Guadeloupe (France) Martinique (France) Trinidad and Tobago French Guiana (France) Suriname Falkland Islands (Malvinas) (UK) Cape Verde Senegal Gambia Guinea Bissau Sierra Leone Côte d Ivoire Netherlands United Kingdom Gibraltar (UK) Burkina Faso Denmark Czech Rep. Luxembourg Slovakia Liechtenstein Montenegro Austria Switzerland Hungary Croatia Romania San Bosnia and Herzegovina Marino Monaco Bulgaria The Former Andorra Holy Yugoslav Rep. See of Macedonia Slovenia Equatorial Guinea Sao Tome and Principe Cabinda (Angola) Gabon Albania Latvia Lithuania Russian Fed. Malta Cyprus Lebanon Israel Occupied Palestinian Territory Central African Republic Botswana Rwanda Burundi United Republic of Tanzania Zimbabwe Lesotho Malawi Swaziland Syrian Arab Republic Eritrea Georgia Azerbaijan Armenia Djibouti Kuwait Bahrain Qatar United Arab Emirates Turkmenistan Mauritius Tajikistan Kyrgyzstan Jammu and Kashmir Maldives Sri Lanka Bhutan Bangladesh Viet Nam Cambodia Singapore Lao People s Dem. Rep. Taiwan, China Timor Leste Under samma himmel Troligt av maria hammarström Ickevåld i världen Ickevåld är en beprövad metod för att skapa fred. Att demonstrera, bojkotta, strejka och vägra samarbeta är alla exempel på hur man kan protestera mot orättvisor utan att använda våld. Här är några fall där ickevåld har använts och fungerat i olika delar av världen. Text: Therese Gustafsson och Anna Rehnberg. grafik: Zellout United States of America Mexico Honduras 1 Canada Panama Ecuador Colombia Peru Venezuela C h i l e Bolivia Argentina Guyana Paraguay Brazil Uruguay Greenland (Denmark) 1. Bojkott av bussar Medborgarrättsrörelsen i USA, där Martin Luther King och Rosa Parks var två frontfigurer, använde bojkott som ett medel för att kämpa för demokrati. I december 1955 vägrade Rosa Parks flytta sig från vit-sektionen som fanns på bussen. Hon arresterades av polisen för sitt brott. Det blev startskottet för en bojkott-kampanj av bussar i Montgomery, USA. Nästan 100 procent av de svarta valde att inte använda bussarna och så småningom togs vit-sektionen bort från bussarna. Den kvällen bussbojkotten startade samlades tusentals svarta i Montgomerys baptistkyrka och lyssnade på ett tal från Martin Luther King. Samma kväll startades en rörelse som spred sig över hela nationen och vars budskap om demokrati och rättvisa spred sig över hela världen. Den tredje måndagen i januari varje år firas Martin Luther King-dagen. Då delas det i Sverige varje år ut pris till någon som verkar i Martin Luther Kings ickevåldsanda. Läs mer på Iceland Western Sahara 2 Mauritania Guinea Liberia Ireland Portugal Spain Morocco France Algeria Mali Ghana Togo Benin Belgium Norway Germany Tunisia Niger Nigeria Italy Sweden Libyan Arab Jamahiriya Cameroon Poland Rep. of Congo Chad Angola Namibia Serbia Greece Dem. Rep. of Congo South Africa Finland Estonia Belarus Rep.of Moldova Egypt Sudan Zambia Ukraine Uganda Turkey Jordan Ethiopia Kenya Mozambique Iraq Saudi Arabia Somalia Islamic Republic of Iran Madagascar Yemen Oman Kazakhstan Uzbekistan Afghanistan 2. Sång och bön för fred Organisationen Women in Liberia Mass Action for Peace som startades av Leymah Gbowee, samlade kvinnor (både kristna och muslimer) för att sjunga och be för fred fick Leymah Gbowee tillsammans med tre andra kvinnor Nobels fredspris, som ett bevis på att kvinnorna i vitt och deras ickevåldsprotester i Liberia bidrog till det fredsavtal som skrevs under 2003, efter 14 år av inbördeskrig. Sedan fredsavtalet skrevs under fortsätter Leymah Gbowee att arbeta för att skapa fred och demokrati i landet, då hon anser att det inte räcker med att kriget har upphört. Ett av projekten som pågår i Liberia idag, som Svenska kyrkan internationella arbete stöttar, är lutherska kyrkans program för traumabearbetning och försoning i Liberia (THRP), där Leymah Gbowee tidigare har arbetat. Läs mer på 3 Pakistan Russian Federation India Nepal Mongolia China Myanmar Thailand Malaysia Indonesia Dem. People s Rep. of Korea Rep. of Korea Philippines Australia Japan Papua New Guinea New Zealand 3. Preventiv närvaro/ internationell medföljning EAPPI, ekumeniska följeslagarprogrammet, skickar följeslagare till Palestina och Israel. Syftet med följeslagarnas närvaro är att dämpa våld och främja respekten för folkrätten. Både utsatta palestinier och israeler stöttas. Med sin närvaro ska följeslagarna ge hopp och stöd åt människor att verka för fred och försoning. Följeslagarna samlar också information som sprids i hemlandet för att sprida kunskap om vad som sker i området och öka engagemanget för fred. Det är ett internationellt projekt som drivs av Kyrkornas Världsråd. Det finns en svensk del, SEAPPI. Sedan augusti 2002 har ett tiotal kyrkor och organisationer i Sverige gått samman för att driva SEAPPI, som finansieras av Sida. Läs mer på och på Bibliska personer Natanael Natanael sitter under ett fikonträd i lugn och ro när hans kompis Filippos kommer för att hämta honom. Följ med och se, vi har hittat den som profeterna talade om. Natanael är först skeptisk och ironisk och fäller den berömda repliken om Jesus Kan det komma något gott från Nasaret? men följer ändå med. I slutet av Johannesevangeliet omnämns Natanael igen som en av lärjungarna som är med när den uppståndne Jesus visar sig vid en fisketur på Gennesarets sjö. Kan du känna igen dig i Natanael den som helst vill hålla distansen och ifrågasätta, men som till sist ändå vill vara med? Läs i Johannesevangeliet kapitel 1, vers Just nu i kyrkoåret tacksägelsedagen Tacksägelsedagen firas oftast någon gång i oktober, med temat Lovsång. Det handlar alltså om att tänka på allt vi har som vi kan vara tacksamma för, det kan vara vänner och familj, hälsa, skola, kärlek eller materiella saker. I kyrkan är traditionen ofta att ta med sig och duka fram höstens skörd av frukt och grönsaker för att visa på vår tacksamhet till Gud som ger oss mat och skönhet i skapelsen. Ibland har man auktion efter gudstjänsten på frukt, bröd och sylt med mera och ger pengarna till exempelvis det internationella arbetet. Det är också ett sätt att visa tacksamhet i praktiken. what would jesus do Psalmboken När du kommer till en gudstjänst i Svenska kyrkan får du oftast en röd psalmbok i handen. Hur ska man använda den? Dels hittar du sångerna som man sjunger i gudstjänsten där, i nummerordning. Men längre bak Det har varit oroligt i området där du bor efter att en kille blivit misshandlad efter ett bråk på en busshållplats. Några anser att det var en grupp invandrarkillars fel och stämningen är spänd mellan olika grupper på skolan där du går. Du känner killen som blev slagen lite grann, men du var inte med när det hände. Nu vill i psalmboken hittar du också alla bibeltexterna man läser i gudstjänsten, sorterade efter årets olika söndagar. Där finns också gudstjänstordningar som visar hur man firar högmässa, dop eller konfirmation och begravning till exempel och trosbekännelsen och Vår fader som man ber i nästan varje gudstjänst. Du hittar en bönbok med exempel på olika böner och Martin Luthers lilla katekes en kort förklaring av den kristna tron. Om du bläddrar runt kan du hitta det mesta av det som händer i gudstjänsten mellan pärmarna. Se om du hittar någon vers eller bön som du tycker särskilt mycket om! flera i din klass dra igång en gatumanifestation mot våldet, men andra är emot det och menar att det bara blir mer bråk om man går ut på gator och torg och samlar en massa folk. Vad ska du göra? WWJD, what would Jesus do? Läs: Matteusevangeliet kapitel 5 vers 1 16, Lukasevangeliet 19: TROLIGT TROLIGT