Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Transkript

1 Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: av Lisa Engqvist projektengagemang Kungsgatan 43, Box 110, Uppsala. Tel Fax

2 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 2/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 2 Inledning 5 3 Termer och definitioner 6 4 Beräkning av årlig energianvändning 9 5 Tyresö kommuns krav på Byggnadens specifika energianvändning 11 6 Verifiering av energianvändning 13 7 Exempel på åtgärder för att kraven på specifik energianvändning skall uppnås 15 8 Miljöcertifierade byggnader 18

3 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 3/18 1 Bakgrund I April 1999 antog Riksdagen femton nationella miljömål. Ett sextonde tillkom år På regional och lokal nivå skall miljömålen brytas ned till åtgärder som främjar en hållbar utveckling. Dessa skall ligga till grund för samhällets miljöarbete och de är även utgångspunkt för Tyresö Kommuns energiplanering. s energiplan * är av strategisk karaktär som främst inriktar sig på att minska användandet av fossila bränslen och att hushålla med energi. Av den totala energianvändningen på 677 GWh i Tyresö kommun år 2005, dominerar sektorerna hushåll och transporter med 308 GWh (45 %) respektive 182 GWh (27 %). Procentuellt ligger andelen för hushållen i Tyresö högre än för genomsnittet i länet, jämfört med hela riket så är procentuella andelen energianvändning för hushållen mer än dubbelt så stor. Kommunens energiplanering innefattar en prioritetsordning för energi, den så kallade energihierarkin som innebär att: 1. Undvika eller minimera behovet av att använda energi 2. Använda energin mer effektivt 3. Välj lämplig förnyelsebar energi 4. Visa och kontrollera energianvändningen 5. Välj energikälla

4 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 4/18 Detta dokument beskriver Tyresö kommuns krav vid markanvisningar och exploateringsavtal för utbyggnaden av Norra Tyresö Centrum. NTC och BREEAM Området Norra Tyresö Centrum ska ha en stark miljöprofil. Som arbetsmetod för planeringen använder Tyresö kommun en svensk betatestversion av certifieringsmodellen Breeam Communities. Det innebär att projektet har tydliga mål och att strategier finns för hur målen uppnås. För att nå de övergripande målen om att minska miljöbelastningen krävs att många aktörer deltar och samarbetar. Så väl hårda krav på tillåten energianvändning som användande av ny teknik och en genomtänkt utformad detalj bidrar. Stor vikt läggs vid stadsutvecklingsprocessen och samverkan mellan de olika aktörerna så att hållbarhetstankarna och metoderna präglar området genom hela utvecklingen. Denna skrift vill förutom att fastställa vilka energikrav som gäller för området visa på möjliga åtgärder för att minska byggnadens energianvändning. För energianvändningen innebär det; Att även energianvändningen utanför byggnaden beaktas. Därför ställs krav på gatubelysning och det finns en ambition att även hushållens och verksamheternas energianvändning ska minska Korrekt genomförda energiberäkningar Väl avvägda val gällande energiförsörjningssystem och förnyelsebar energi för att minska CO 2 utsläpp. Kvalitetssäkring under projektering, byggskede och drift för att uppmätt energianvändning ska stämma med beräknad. * Se s energiplan, Beslutsdel av den * Se s energiplan, Informationsdel av den

5 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 5/18 2 Inledning Byggnadens utformning ger förutsättningar för ett bra inomhusklimat. Dessa förutsättningar är en av de parametrar som ger möjlighet att skapa en hållbar byggnad som består över lång tid. Byggnader måste tillföras värme och ibland även kyla för att vi ska få ett bra inneklimat. Denna tillförda energimängd ska minimeras utan att göra avkall på kravet på en god inomhusmiljö. Tyresös krav gällande energihushållning är i enlighet med Boverkets Byggregler med undantag av byggnadens specifika årsenergianvändning, där Tyresö kommun har strängare krav än Boverket. För att förtydliga och säkerställa hela processen från programkrav till verifierat resultat har Tyresö valt att ta stöd av Sveby en branschstandard för energi i byggnader. Kraven i detta dokument innefattar: - Beräkning av årlig energianvändning. - Byggnadens specifika energianvändning. - Verifiering av energianvändning i byggnad.

6 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 6/18 3 Termer och definitioner Byggnadens specifika energianvändning Denna anges som maximalt tillåten energimängd per golvarea och år (kwh/m 2 och år). Byggnadens energianvändning är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till byggnaden (ofta benämnd köpt energi) för: - Uppvärmning - Komfortkyla - Tappvarmvatten - Byggnadens driftel Verksamhetsel och hushållsel ingår inte i byggnadens energianvändning. Atemp Är golvarean i kylda utrymmen alternativt uppvärmda utrymmen (avsedda att uppvärmas till mer än 10 C) begränsad av klimatskärmens (byggnadens) invändiga area i m 2. Garage inom byggnaden inräknas ej in i Atemp. Klimatskärmen Byggnadskonstruktioner som avskärmar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl. a temperatur, och fuktighet så som tak, väggar, golv, fönster och dörrar. Klimatskärmens lufttäthet Täthetskrav finns idag angivna i Boverkets byggregler avsnitt 9:21 i 9:31, 9:4 och kapitel 6 fukt. Kravet är dock inte kvantifierat annat än i 9:4.

7 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 7/18 Verksamhetsel och hushållsel Är den energi (inte bara el) som används för verksamheter i lokaler alternativt för hushållsändamål i bostäder. Ex: Belysning i kontor, datorer, kopiator, TV, spis, kyl och andra hushållsmaskiner. Verksamhetsel och hushållsel räknas inte in i byggnadens energianvändning. Verksamhetsel och hushållsel påverkar dock byggnadens energianvändning och är en stor del av samhällets totala energianvändning och klimatpåverkan. Driftel Är den el- (eller annan) energi som används för att driva de centrala systemen i byggnaden som krävs för att byggnaden ska kunna användas på avsett sätt. Exempel: Elanvändning för fläktar, pumpar, hissar, belysning i gemensamma utrymmen och dylikt. Driftel räknas in i byggnadens energianvändning. Komfortkyla En installation med syfte att sänka innetemperaturen i en byggnads utrymmen till viss avsedd nivå för människors komfort. Installationen innehåller eller hämtar kylenergi från kylmaskin, fjärrkyla eller frikyla. Normalårskorrigering Det finns två olika metoder som normalt används för normalårskorrigering, graddagsmetod eller energiindexmetod. Graddagsmetod Graddagsmetod innebär att en korrektionsfaktor utförs som förhållandet mellan antalet graddagar under aktuell månad och antalet graddagar under motsvarande månad ett normalår. Normalårskorrigeringen beräknas genom att energi för uppvärmning divideras med korrektionsfaktorn. Graddagar är differensen mellan byggnadens s.k. balanstemperatur (den innetemperatur där ingen värme behöver tillföras byggnaden) och utetemperaturens dygnsmedelvärde. Energiindexmetod Energiindexmetod innebär att ett energiindex beräknas genom att aktuell månads ekvivalenta graddagar divideras med motsvarande månads ekvivalenta graddagar under ett normalår. Normalårskorrigeringen utförs genom att energi för uppvärmning divideras med energiindexet. Ekvivalenta graddagar tar hänsyn till utetemperatur samt solstrålning och vind.

8 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 8/18 Värmeisolering Boverkets krav på värmeisolering (U m -värdeskrav) beskriver hur mycket värme som maximalt får passera ut genom klimatskärmen. Detta kan sedan översättas till hur mycket huset behöver värmeisoleras. Det är det genomsnittliga U-värdet för tak, väggar, golv, fönster, dörrar och köldbryggor som vägs samman. För fönster och dörrar är vanligt att leverantör bestämt U-värde genom provningar. För isolermaterial finns produktblad som redovisar isolerförmågan. Köldbryggor Köldbryggor uppstår där ett material med dålig värmeisolering genombryter ett material med bättre isolering och i mötet mellan konstruktionsdelar. Exempelvis balkonginfästningar, stålpelare i yttervägg, bärande konstruktioner vid takkupor, hörn, bjälklagskanter och runt fönster. En vanlig felkälla i energiberäkningar är att värmeförluster vid köldbryggor ej beräknats. Värmeförluster för köldbryggor skall beräknas och redovisas då de utgör en betydande del av byggnadens värmeförluster. Gratisprogram finns på marknaden. Formfaktor Förhållandet mellan byggnadens omslutningsarea A om och uppvärmd Area. En hög formfaktor innebär att byggnaden har mycket värmeavgivande byggdelar i förhållande till användbar golvyta vilket ökar byggnadens specifika energianvändning enligt BBR. En utsträck byggnaden måste ha bättre isolering än en kvadratisk byggnad.

9 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 9/18 4 Krav på beräkning av årlig energianvändning En beräkning av byggnadens energianvändning syftar till att förutbestämma den verkliga energianvändningen och teoretiskt kontrollera att resultatet inte överskrider maximalt tillåtet värde. Noggrannheten måste vara så god att den verkliga energianvändningen som mäts när byggnaden senare är i drift, uppfyller kraven på den specifika årsenergianvändning. Energikravet i denna handling gäller uppmätt årsenergianvändning. Energiberäkningarnas indata och redovisning ska följa Svebys riktlinjer. Syftet med Svebys beräkningsanvisningar är att standardiserade brukarindata ska användas för energiberäkningar och att beräkningsresultatet ska gälla för normala förhållanden. Underlag finns att hämta på Energiprestanda för byggnaden ska beräknas dels i ett tidigt skede där få detaljer slagits fast och mycket schabloniserade indata används, dels vid projektering med hänsyn till förändringar i underlag och byggnad. Energiberäkningen uppdateras med projektspecifika brukarindata när sådan finns tillgänglig. Om indata väsentligt avviker från Svebys rekommendationer ska detta motiveras. Det är mycket viktigt att beräkningarna uppdateras när byggnaden är färdig (s.k. relationsberäkning) så att alla eventuella ändringar kommer med, samt att det tydliggörs vilken beräkning och indata som verifieringsmätningarna ska jämföras mot. För att erhålla ett resultat med liten avvikelse från uppmätta värden skall följande steg följas: - Indela byggnaden i zoner som liknar installationernas betjäningsområden, (Ex: Storkök med eget ventilationssystem). - Välj ut representativa rum med olika internlaster exempelvis mot olika väderstreck och rumstyper. Zoner och rum får inte vara för stora, så att samtidigt värme- och kylbehov felaktigt utjämnas. - Glöm inte att göra påslag för driftenergi som exempelvis utvändig belysning på byggnaden, motorvärmare mm. - Schablonpåslag ska vara tydligt redovisade, tex vädring. Klimatdata (normalår) med timvärden för olika orter ingår oftast i leveransen av energiberäkningsprogram. Som tillval finns olika datorprogram för att skapa egna klimatfiler. Klimatfilerna ska vara representativa för värme- och kylbehovsberäkningar för Tyresö. För att korrigera uppmätta värden för uppvärmning skall en så kallad normalårsfaktor användas baserad på SMHI:s graddagsmetod.

10 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 10/18 Exempel på datorprogram som kan användas för årsenergiberäkningar: - IDA ICE - VIP Energy Krav på redovisning för beräkning: - Vem som har gjort beräkningen. - Vilken version av Boverkets byggregler som följts och energikrav för den aktuella byggnaden. - Namn och version på de datorprogram som använts för beräkning. - Tydlig sammanställning och redovisning av indata och beräkningsresultat. - Tydlig redovisning att man uppfyller energikraven enligt detta dokument. - Vilken säkerhetsmarginal det finns i beräkningen. Dessa beräkningar ska sedan kunna användas igen för att korrigera erhållna mätvärden i verifieringen. Beräkningen skall visa att energikrav uppfylls med en marginal på minst 10 %. Systemgräns för byggnadens energianvändning

11 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 11/18 5 Tyresö kommuns krav på Byggnadens specifika energianvändning Boverkets kravnivå på byggnadens specifika energianvändning varierar i reglerna beroende på om det är bostad eller lokal, om elvärme används för uppvärmning, samt i vilken klimatzon byggnaden är belägen. Det finns tre klimatzoner (I, II och III). Tyresö kommun tillhör klimatzon III. El är en högvärdig energiform som inte skall användas för uppvärmning av byggnader om det finns ett mer hållbart alternativ. Regeringen har under de senaste decennierna övervägt förbud mot direktverkande el för uppvärmning av nya byggnader. Boverket har hårdare energikrav för byggnader som använder el för uppvärmning och komfortka jämfört med andra byggnader. Boverket ställer även krav på maximalt installerad eleffekt (kw) för uppvärmning. Bostäder med uppvärmningssätt enligt nedan: Egen pannanläggning för biobränsle Exempelvis ved-, flis-, pelletspanna och dylikt. Boverkets byggregler s krav 90 kwh/m 2 och år 55 kwh/m 2 och år Fjärrvärme Boverkets byggregler s krav 90 kwh/m 2 och år 55 kwh/m 2 och år Elvärme Exempelvis berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, elektrisk golvvärme, luftburen värme och dylikt. Boverkets byggregler s krav 55 kwh/m 2 och år 25 kwh/m 2 och år Maximalt tillåten installerad eleffekt för uppvärmning (kw) Exempelvis uppvärmning via bergvärmepump, elpanna. Boverkets byggregler 4,5 kw s krav 4,5 kw + tillägg (0,025(A temp -130)) då Atemp är större än 130 m 2

12 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 12/18 Lokaler med uppvärmningssätt enligt nedan: Egen pannanläggning för biobränsle Boverkets byggregler 80 kwh/m 2 och år s krav 50 kwh/m 2 och år + tillägg (70(q medel -0,35)) då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 enligt Boverkets byggregler 9:3 6 Lokaler. Där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Fjärrvärme Boverkets byggregler 80 kwh/m 2 och år s krav 50 kwh/m 2 och år + tillägg (70(q medel -0,35)) då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 enligt Boverkets byggregler 9:3 6 Lokaler. Elvärme Boverkets byggregler 55 kwh/m 2 och år tidigare s krav 25 kwh/m 2 och år + tillägg (45(q medel -0,35)) då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 enligt Boverkets byggregler 9:3 6 Lokaler. Maximalt tillåtna installerad eleffekt för uppvärmning (kw) Exempelvis uppvärmning via bergvärmepump, elpanna. Boverkets byggregler 4,5 kw s krav 4,5 kw + tillägg (0,025(A temp -130)) då Atemp är större än 130 m 2. + tillägg (0,022(q-0,35)A temp ) då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 enligt Boverkets byggregler 9:3 6 Lokaler.

13 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 13/18 6 Krav på visualisering och verifiering av energianvändning Kunskap om byggnadens energianvändning är en förutsättning för att kunna driva och förvalta byggnaden på ett energieffektivt sätt. Nya byggnader ska deklareras senast två år efter att byggnaden tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att slutbevis utfärdats. Det är rimligt att första året används för att erhålla korrekt drift och andra året för att verifiera energiprestanda. Mätning Kravet på byggnadens specifika energianvändning utgår från den energi som under ett normalår behöver levereras till en byggnad för - Uppvärmning - Komfortkyla - Tappvarmvatten - Byggnadens fastighetsenergi. Samtliga av dessa mediaförsörjningar ovan skall vara försedda med individuella mätare som redovisar energiförbrukningen per dag, månad, år samt momentant (just nu). vill även att energi som inte regleras av krav i BBR ska mätas eftersom den är en betydande del av byggnadens energianvändning och miljöpåverkan och ingår som en av områdets koldioxid belastning enligt Breeam Communities. Detta gäller - Hushållsel - Verksamhetsel Även enskilda laster med betydande andel av energianvändningen bör mätas. I projekteringsskedet ska en mätplan tas fram för att säkerställa att det finns erforderlig mätning för att kunna verifiera byggnadens energiprestanda. Mätresultatet för rumsuppvärmning skall normalårskorrigeras. I de fall byggnaden har annat uppvärmningssystem än elvärme och har elektrisk kylmaskin behövs även en separat elmätare för kylmaskinen. Anledningen är att el till komfortkyla i sådana fall skall räknas upp med faktor 3, då byggnadens specifika energianvändning bestäms. Verifiering Det är viktigt att förbereda för snabb intrimning och felkorrigering. För att vid idrifttagning och i den dagliga driften kunna följa upp funktion och energiprestanda är det viktigt att redan i projekteringen har planerat och bestämt hur man skall utföra energi- och funktionsuppföljning samt funktionsoptimering. Under idrifttagningen

14 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 14/18 verifieras de olika systemens funktion och det är klokt att säkerställa att loggade mätdata finns tillgängliga under slutbesiktning. Verifieringen av byggnadens energianvändning ska ske mot standardiserade brukarindata, vilket innebär att uppmätt energianvändning behöver korrigeras med hjälp av energisimuleringar i efterhand om brukarbeteendet avvikit. Svebys Energiprestandaanalys kan användas som vägledning. Där beskrivs hur energikrav kan verifieras genom att stegvis undersöka om en byggnad uppfyller ställda krav på energiprestanda. I undersökningen tas hänsyn till om orsak till avvikelser kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov för ett år med mycket varmt väder. Syfte är att undvika framtida konfliktsituationer mellan byggherre och entreprenör vid verifiering av energiprestanda. Syftet är också att ta fram underlag till den särskilda utredningen som enligt Boverkets byggregler ska redovisas vid korrigering av energiprestanda. Visualisering För att stimulera till minskad energianvändning hos brukaren ska möjlighet att visualisera hushållsel, verksamhetsel och betydande enskilda energiposter utredas. Det kan t.ex. innebära individuell mätning på elanvändningen som visas momentant och ackumulerat i respektive lägenhet.

15 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 15/18 7 Exempel på åtgärder för att minska byggnadens energianvändning Det finns många exempel på energieffektiva byggnader och den kunskap byggbranschen har på området bör användas. En energieffektiv byggnad ställer höga krav på utförande gällande t.ex. isolering, lufttätning och injustering och därför är det viktigt med stor noggrannhet med kontrollprogram under byggtiden. För att kunna uppnå områdets målsättning på en låg energianvändning krävs noggrant avvägda val av byggherrar och aktörer som tillsammans ska bygga Norra Tyresö Centrum. Arkitektur - Byggnaden utformas med låga U-värden. - Byggnaden utformas så att klimatskärmen minimeras. - LCC -beräkningar används för att utvärdera materialval och utformning - Fönsterytor utvärderas med avseende på påverkan på byggnadens värmebehov, risk för övertemperaturer sommartid samt dagsljus. - Solavskärmning utformas för att minimera övertemperaturer sommartid men ändå säkerställa ett gott dagsljus. - Våtgrupper samlas för minskade dragningar och energiförluster. Installationer - Låga tryckfall i installationssystem samt hög verkningsgrad på motorer. - Brukarvänliga instruktioner. En guide tas fram för att enkelt förklara hur byggnadens brukare och driftpersonal kan bidra till att byggnaden får låg miljöpåverkan - Använd smarta hem principer som ger brukaren en användarvänlig elinstallation och möjlighet att t.ex. närvarostyra ventilation och minska standby användning. - Installera dimmers för belysning i lägenheter. - Hög isolering av installationer för att säkerställa att värmen/kylan når sitt mål. Effektiv isolering av VVS-system. - LCC-beräkningar för att utvärdera val av installationer - Installation av solfångare på yttertak för beredningar/förvärmning tappvarmvatten och värmevatten.

16 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 16/18 Drift - Värmeåtervinning av spillvatten. - Lågenergibelysning i allmänna utrymmen. - Behovsstyrning för belysning, värme och ventilation. - Optimerande styr- och övervakningsinstallationer. - Hög värmeåtervinningsgrad på årsbasis för luftbehandlingsaggregat. - Individuell mätning för tappvatten, värme och el. - Flödesbegränsande blandare. - Komfortkyla skall i möjligaste mån undvikas. - Frikyla. - Förvärmning av tilluft för att minska risk med begränsad värmeåtervinning på grund av avfrostningsfunktioner. - Injustering av installationssystem. - Minimera ofrivillig ventilation. - Synliggör verksamhets- och hushållsel - Välj vitvaror med hög energiklass. Kyl, frys, disk och tvätt utgör upp mot hälften av hushållens elanvändning. Förnyelsebar energi Frikyla - Är samlingsnamnet för kylsystem där kylenergi hämtas från exempelvis mark, grundvatten, vatten eller luft utan annan energianvändning än för drift av pump och fläkt. Även evaporativ kyla inklusive sorptiv kyla, om värmen hämtas från exempelvis solvärme, kan betraktas som frikyla. Solceller - Sverige har bra leverantörer och installatörer av solceller och det är en beprövad teknik. Det finns ekonomiskt stöd vid installation av solceller och överskott kan säljas tillbaka till elnätet. Solel är lämpligt för bostäder då dessa har ett behov av elanvändning under hela året. Solfångare - Sverige har bra leverantörer och installatörer av solfångare och det är en beprövad teknik. Solvärme är lämpligt för bostäder då dessa har ett behov av värme under hela året. Solvärme har svårt att konkurera med fjärrvärme men kan bidra om ambitionen är att bygga näranollenergibyggnader. Vind - Det har gjorts försök med små lokala vindkraftverk för flerbostadshus. Denna teknik är inte beprövad. Biobränsle - En stor del av Sveriges fjärrvärme produceras numera med biobränslen, till exempel flis och pellets. Det sker under kontrollerade

17 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 17/18 och miljövänliga former. I genomsnitt är utsläppen av koldioxid därför tio gånger så höga i en oljeeldad villapanna jämfört med fjärrvärme. Geovärme - Geovärme är samlingsnamnet för bergvärme, jordvärme, sjövärme och annan energilagring i jord och berg. Det är en beprövad teknik och värmen kan användas med en värmepumpslösning men även utan. Då behövs endast cirkulationspump och värmen kan användas för att exempelvis förvärma tilluft. Mer kunskap finns att få: Installationssystem i energieffektiva byggnader, Per Kempe Förstudie SBUF, hösten 2014 även fullständig rapport hos

18 Kravspecifikation Energi vid markanvisning Sid 18/18 8 Miljöcertifierade byggnader Ett led i arbetet med energihushållning är att miljöcertificera byggnader En miljöcertifiering möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger ett certifikat och en prestanda för byggnader, vilket är starkt efterfrågat på marknaden. Sweden Green Building Council är en ideell förening som ägs av medlemmarna, öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn som vill utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen. Ett flertal system, fyra utvalda Det finns ett flertal certifieringssystem i världen. Sweden Green Building Council har målet att så många svenska byggnader som möjligt skall bli miljöcertifierade och på så sätt bidra till ett hållbarare samhälle. Därför har fyra certifieringssystem valts ut som passar olika typer av byggnader och fastighetsägare. De är de mest användbara för byggnader i Sverige: Miljöbyggnad Systemet Miljöbyggnad är byggt för svenska förhållanden som ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att klassa byggnader utan att ge avkall på kvalitén. Systemet går att använda för både nya och befintliga byggnader oavsett storlek. EU GreenBuilding GreenBuilding riktar sig till företag och organisationer som vill effektivisera energianvändningen i sina lokaler. Kravet är att byggnaden använder 25 % mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR. BREEAM BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) från Storbritannien är det mest använda miljöbedömningssystemet i världen, utvecklat och administrerat av BRE som tidigare var ett statligt institut men som nu ägs av en sammanslutning av branschaktörer. Sweden GBC har gjort en anpassning av BREEAM till svenska förhållanden och hanterar certifieringssystemet i Sverige med stöd av BRE. LEED (hanteras ej av Sweden GBC idag) The LEED Green Building Rating System har utvecklats och administrerats av U.S. Green Building Council och är det mest kända bedömningssystemet. Sweden GBC arbetar med anpassningen av LEED till svenska förhållanden samt att ta över hanteringen av certifieringssystemet i Sverige.