VÅRD AV EN DEMENT PERSON I HEMFÖRHÅLLANDEN
|
|
- Ingemar Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för hälsovård och det sociala området VÅRD AV EN DEMENT PERSON I HEMFÖRHÅLLANDEN Bemötande, vård och rapportering Uppsats i IT inom social- och hälsovård Hösten 2003 Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund
2 INNEHÅLL 1. INLEDNING ALLMÄNT OM DEMENS Vad är demens? Demens indelas i tre olika grader Anhörigvårdarens orkande OLIKA FORMER AV DEMENS, MEDICINERING OCH BEHANDLING Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Frontallobsdemens DEMENSVÅRDSFÖRENINGENS REKOMMENDATIONER OMVÅRDNAD OCH BEMÖTANDE AV DEMENTA PERSONER HEMBESÖK TILL EN PATIENT MED MISSTÄNKT DEMENSSJUKDOM DISKUSSION LITTERATUR
3 1. INLEDNING Vi har skrivit om vården av dementa och rapporteringens betydelse. Det har skett stora förändringar inom demenssjukdomarna och samhällets attityder kring dementa. Man har gett demenssjukdomarna ett ansikte. Tidigare förvarades dementa på stora avdelningar på mentalsjukhus men nu har man olika boendeformer och dagaktiviteter ute i samhället. Ofta börjar en demenssjukdom många år innan den blir kliniskt manifest. Minne, språk och personlighet börjar framträda tidigt men inte av sådan uppfattning att en diagnos kan fastställas. En person med misstänkt minnesförlust ska inte nöja sig med standardsvaret; Ja, vad kan man vänta sig vid Er ålder? Vi ska utgå ifrån att vi ska kunna lära oss nya saker, att vi ska kunna tänka och minnas. Förlust av närminnet drabbar inte bara äldre personer. Det kan bero på en mängd olika orsaker och förekomma hos människor i alla åldrar. Varje tecken på minnesförlust kräver en noggrann undersökning för att klargöra tänkbara orsaker. En tidig diagnos kan leda till en behandling som hjälper patienten att utveckla metoder för att kompensera sitt minnesbortfall. Man kan bestämma orsaken till vissa minnesförsämringar med hjälp av neurologiska, psykologiska och fysiologiska undersökningar. En dement patient kräver kontinuerlig omvårdnad, uppmärksamhet och emotionellt stöd från anhöriga samt vårdpersonalen. Mål för hemsjukvården är bästa möjliga hälsa och vård i trygg hemmiljö genom ett gott samarbete mellan patient, anhöriga, hemsjukvård och hemservice. Patienten skall ha möjlighet till god livskvalitet och få bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt. Vi vill dessutom se patienten som en enskild individ. Bota, lindra, trösta samt finnas till för våra patienter. Vården skall ske på patientens villkor. Hemsjukvården vill erbjuda ett alternativ till sjukhusvården så länge som möjligt. 3
4 2. ALLMÄNT OM DEMENS 2.1 Vad är demens? Demens är ett syndrom som förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan. Demens tar sig uttryck i mer eller mindre stora störningar i de psykiska funktionerna och försvårar personens dagliga livsföring. Symtomen för demens är försvagat minne, nedsatt förmåga att klara av vardagens rutiner, oförmåga att bedöma uppkomna situationer, nedsatt tidsbegrepp, svårigheter att kommunicera och nedsatt intelligens. Alla dementa har inte samma symtom. De olika sjukdomsförlopp som leder till demens skiljer sig från en patient till en annan. Många personer med lindrig eller medelsvår demens är pigga och i lika god kondition fysiskt som vilken annan jämngammal person. Många förstår också att någonting är onormalt. I ett tidigt skede kan en dement person väl skyla över sina symtom t.o.m. förneka dem. Typiskt är att situationen småningom förvärras och att de för sjukdomen uppkomna symtomens verkningar inte alla dagar är av samma grad. 2.2 Demens indelas i tre olika grader 1. Lindrig demens I begynnelseskedet har du svårt att urskilja om din anhörigs förändrade beteende härrör sig från någon sjukdom eller om han av någon anledning bara blivit omöjlig. När du observerar hans beteende kan du likväl märka att han glömmer händelser som skett nyligen, blandar ihop saker, och inte klarar av dagliga rutiner. De omtyckta butiksbesöken, betalningsärenden, oftast också matlagningen, fungerar inte. En lindrigt dement person lider av situationen. Han kan vara obestämt orolig, inbunden eller ängslig. Depression är i detta fall också vanligt. I ett lindrigt skede kan en dement klara av att bo ensam i sitt hem. Han fordrar dock regelbunden hjälp och övervakning. 4
5 2. Medelsvår demens När sjukdomen fortskrider ökar minnesförlusten. Tankeverksamheten och förmågan att ta beslut försvagas. Den dementa kan behöva hjälp med av- och påklädning. Han måste få hjälp med att äta och med den personliga hygienen. Den dementa har i detta skede ofta svårigheter att uttrycka sig med ord. Han har svårt att berätta om sina önskemål och sina känslor för sina anhöriga. Kommunikationen försvåras också därför att det inte är säkert att den dementa förstår ditt språk. En medelsvår dement klarar sig att bo hemma tillsammans med en annan människa. Han behöver vägledning och övervakning i alla dagliga rutiner. 3. Svår demens En svårt dement har svårigheter att tala och att förstå honom är besvärligt. Förmågan att klara av urinering och avföring försvagas. Det blir problem att röra sig. Epileptiska anfall kan även förekomma. Den svårt dementa kan ha mycket starka känslor. Rum, tid och fakta har mist sin betydelse. Hans egna känslor och en trygg omgivning är viktiga för honom. Hans egna känsloyttringar får en allt primitivare prägel. En svårt dement behöver fortlöpande vård dygnet runt. Det kan lyckas att ha honom hemma, om han bor tillsammans med en anhörig som sköter honom. För det mesta är dock ett boende på en vårdinrättning det enda alternativet. (Alzheimer-keskusliitto, 1994). 2.3 Anhörigvårdarens orkande Om anhörigvårdaren orkar med sin uppgift och mår bra återspeglas detta direkt på den dementa och förhindrar för sin del problem. Anhörigvårdaren vet bäst själv varifrån och på vilket sätt hon eller han hämtar krafter och vad det är som hjälper att kunna koppla av och vila. Följande kan vara till hjälp: - Demensföreningens anhöriggrupper (utbyte av tankar och erfarenheter i sällskap med andra i samma situation och med experter) - Vårdbördan delas med anhöriga och vänner - Fritid även för en själv på dagsprogrammet - Flexibelt dagsprogram 5
6 - Delta i daggrupper eller klubbar, då får anhörigvårdaren ledig tid samtidigt som den demenssjuka får stimulans - Intervallvård (den dementa är regelbundet i vård på annat håll under vissa tider) - Avlastning på natten - Hjälp med badandet - Att dela sina upplevelser och känslor med anhöriga och vänner - Rehabilitering för anhörigvårdare (FPA) - Anpassningsträningskurser (Folkhälsan, 2003). 3. OLIKA FORMER AV DEMENS, MEDICINERING OCH BEHANDLING 3.1 Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vår vanligaste demenssjukdom med omkring 15 miljoner drabbade människor i världen. Vem som helst kan få Alzheimers sjukdom, som i sällsynta fall börjar redan före 50 års ålder. Sjukdomen är dock vanligast efter 65 års ålder. Vid Alzheimers sjukdom dör nervceller i delar av hjärnan onormalt fort. Det finns mycket kunskap om vad som orsakar sjukdomen, men man vet inte vad som startar sjukdomsförloppet. Alzheimers sjukdom utvecklas gradvis. Det första symptomet brukar vara en successiv försämring av närminnet man glömmer bort t.ex. var man har lagt sina saker, man glömmer bort vad man hade tänkt göra, glömmer överenskommelser med andra. Det är också vanligt att man glömmer bort namnen på gamla bekanta. Det kan bli svårare att hitta rätt ord när man pratar, så att talet inte flyter som förr. Bilkörningen fungerar kanske inte som tidigare. Många besväras också av att det känns svårt att besluta sig för saker och ting. Det kan kännas trögt och tröttsamt att ta sig för olika saker, även sådant som man varit intresserad av. En del orsaker till minnesstörning, till exempel depression, störd ämnesomsättning och vitamin B12-brist, försvinner när behandling sätts in. Alzheimers sjukdom kan ännu inte botas, men det finns mediciner som påverkar sjukdomsförloppet. Hämmare av kolinesteras är samlingsnamnet för mediciner som bromsar försämringen av minnet och övrig 6
7 tankeverksamhet. Men om dessa mediciner ska kunna vara till hjälp måste behandlingen påbörjas innan problemen har blivit alltför påtagliga. 3.2 Vaskulär demens Den näst vanligaste demenssjukdomen är vaskulär demenssjukdom som är en störning i hjärnans blodomlopp (ca 20 %). Vaskulär demens ansluter sig till olika slag av störningar i blodomloppet i hjärnan. Till de vanligaste slagen av demens hör förträngningar i stora blodådror i halsen och hjärnan på grund av hjärninfarkter, som orsakats av hjärtbaserade blodproppar och blockeringar i de små blodådrorna i hjärnan. Andra orsaker kan vara hjärnblödningar, inflammationer i blodådror i hjärnan och störningar i blodkonsistensen. Vid vaskulär demens är störningar i de intellektuella funktionerna vanliga. Personen klarar inte längre av att till exempel använda bankkort. En sådan störning kan alltså vara ett tecken på en begynnande demens. Det är skäl att snabbt utreda orsaken till detta, speciellt om personen haft hjärninfarkt eller haft andra hjärt- eller blodkärlssjukdomar. Symptomen på vaskulär demens beror på vilka delar i hjärnan som har skadats. Om de delar i hjärnan som reglerar talförmåga och förståelse har skadats, försvagas förmågan att tala eller att förstå tal eller så kan talförmågan försvinna helt d.v.s. det uppstår afasi. Förekomsten av endast afasi betyder dock inte demens, utan man talar om vaskulär demens först då det till den ansluter sig andra störningar i andra mentala funktioner. Det kan uppstå en försvagning i händighet, en stelhet i benen och gång, balansrubbningar, urineringsproblem, brister i synfältet eller förlamning av ena sidan. Funktionerna blir ofta långsammare, förmågan att lära sig något nytt försämras, att känna igen föremål eller förhållanden försvagas, nedsatt andlig vakenhet uppstår och koncentrationsförmågan minskar. Även beteendestörningar är vanliga. Det är kännetecknande för vaskulär demens med en akut början eller stegvis framskridande samt neurologiska bristsymptom och störningar i blodcirkulationen. Riskfaktorer för vaskulär demens kan identifieras och skötas. Till dem hör förhöjt blodtryck och kolesterolvärde, rökning, diabetes, hjärtsjukdomar såsom förmaksflimmer i hjärtat och förkalkning av blodådror. Bästa sättet att förhindra demens är att förebygga dessa stressfaktorer. Vaskulär demens blir vanligare vid hög ålder, men kan till exempel efter en hjärtinfarkt förekomma även hos yngre personer. Det finns inte målinriktad medicinsk vård för den vaskulära arten av 7
8 demens men man har nytta av att sköta om ovan nämnda riskfaktorer som verkar på sjukdomens gång. 3.3 Frontallobsdemens Den tredje vanligaste formen av demens är frontallobsdemens. Hur många som lider av denna sjukdom är mera osäkert. Under slutet av och 1990-talen har forskningen på frontallobsdemens varit ganska intensiv. De senaste åren har man beskrivit förändringar på kromosom 17, alltså i arvsanlagen, som skulle kunna vara en förklaring varför en del individer får denna typ av demens. Vissa studier talar också för att nervcellernas skelett är drabbat. När en vuxen människa, som tidigare varit psykiskt och fysiskt frisk, börjar förändras till sin person så att hon blir mer egoistisk, intresserar sig allt mindre för sin familj och sitt arbete och beter sig avvikande, kan den bakomliggande orsaken vara frontallobsdemens. Det är en sjukdom som drabbar storhjärnans främre delar och är en av de vanligaste demenssjukdomarna. Symptomen vid frontallobsdemens skiljer sig oftast från dem som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Symptombilden präglas av personlighetsförändring, bristande personlig medvetenhet, förändrat socialt beteende, ohämmat beteende, saknar insikt, emotionella symptom, bristande motivation, språkliga brister. En rad andra symptom kan förekomma så som depression, psykos vilket kan ge en något annorlunda symptombild än de beskrivna. I dagens läge kan vi behandla många av de symptom som patienter med frontallobsdemens uppvisar till exempel med ett neuroleptikum. I vissa fall om depressiva symptom föreligger kan medicinering med antidepressiva medel vara effektiva. Ofta inträder behandlingseffekten först efter en tids behandling. Andra exempel på demenssjukdomar är alkoholdemens och demens vid Parkinsons sjukdom. 8
9 4. DEMENSVÅRDSFÖRENINGENS REKOMMENDATIONER Demensvårdsföreningens rekommendationer om utveckling av ett vård- och servicesystem för hemvård av personer med demenssjukdom. Med rekommendationerna strävar föreningen efter att påverka följande aktuella missförhållanden: - Endast något över hälften av de demenssjuka kan skötas hemma inom ramen för det nuvarande vård- och servicesystemet av personerna vilka vårdas långvarigt på vårdinstitution har 80-90% demenssjukdom - Endast hälften av de personer som har symptom på en demenssjukdom får en saklig diagnos, vilket är grunden för en god hemvård! - Servicen för och vården av de dementa bör centreras i kommunerna för närvarande är såväl kunnandet som tjänsterna spridda vind för våg inom servicesystemet i olika enheter Rekommendation 1. Ett eget servicesystem för personer med demenssjukdom. Vården och tjänsterna för demenssjuka personer bör avskiljas från social- och hälsovårdens traditionella äldreomsorg till ett eget system som starkt stödjer hemvården. Demenssjuka personers behov av vård förutsätter ett separat vård- och servicesystem. Väsentligt är att hemvården blir ett tyngdpunktsområde. Ekonomiska och etiska aspekter talar för detta. Inom ramen för det nuvarande vård- och servicesystemet kan endast något över hälften av demenspatienterna vårdas hemma. De flesta kommunerna har servicesystem vilka stödjer vård av demenspatienter på vårdinstitution inte i hemvård. Det nuvarande systemet kan effektiveras i betydligt högre grad genom att man drar nytta av de demensundersökningsresultat som finns och förverkligar en rehabiliterande hemvård som upprätthåller klienternas funktionsförmåga. Institutionsvården av patienter som lider av demens kan uppskjutas om hemvårdssystemet tar ansvar och fokuserar vården rätt. Den centralaste målsättningarna för ett eget servicesystem för patienterna med demenssjukdom är att sjukdomsdiagnosen ställs och att hemvårdsverksamheten centreras till ett sakkunnigt och ansvarsbärande nätverk. 9
10 Rekommendation 2. Sjukdom som leder till demens bör diagnostiseras. Alla personer med demenssymptom bör genomgå sakliga undersökningar. För närvarande får endast hälften av personer med demenssymtom en saklig diagnos. Emellertid är en exakt sjukdomsdiagnos grunden för en rätt hemvård av demenspatienten En odiagnostiserad demenssjukdom försätter personer i ojämlik ställning även beträffande läkemedelsvården. Inom primärhälsovården borde minnespolikliniker utvecklas för diagnostisering av demenssjukdom. Minnespolikliniken utreder orsakerna till minnesstörningar men även andra symtom som tyder på en demenssjukdom, ger den vård sjukdomen förutsätter samt gör upp en vårdplan för demenspatienten i samråd med demenskunskapscentrets läkare och demenskoordinator. Minnespolikliniken följer upp behandlingarnas inverkan och skriver läkarutlåtanden. Även anhörigrådgivning ges, möjligen i samarbete med tredje sektorn. Rekommendation 3. Vården och tjänsterna bör centreras. Helhetsansvaret för demenspatienternas hemvård och ordnandet av tjänster bör centreras. Inom det nuvarande systemet driver den rehabiliterande demensvården och lösningen av problemsituationer samt stödet till anhöriga ofta vind för våg. Kunnandet och tjänsterna är utspridda, de finns i servicesystemets olika enheter. Ett effektivt system kräver att tjänsterna centreras till demenskunskapscentra vid vilka det finns sakkunskap om hemvård och där personalen är specialiserad i demensvården. Demenskunskapscentret ansvarar för hemvården av patienter med demenssjukdomar inom sitt verksamhetsområde samt koordinerar, ordnar och förverkligar andra demensvårdstjänster vilka kräver specialkunnande. En nyckelfråga är att utöka öppna vårdens sakkunnighet och att utveckla existerande tjänster så att de är flexibla och lätt tillgängliga. Detta uppnår man med att demenskoordinatorn och hemvårdens ansvariga läkare ansvarar för hemvården tillsammans med de närmaste medarbetarna som är specialiserade i demensvården, med hemvårdsteamet. Demensenhet som erbjuder kortvarig vård, vård dygnet runt och även rehabiliterande vård förbättrar kontinuiteten i hemvården av demenssjuka och delar anhörigvårdarens vårdansvar. Enheten betjänar även i krissituation inom hemvården. Tredje sektorns roll som producent av tjänster 10
11 stärks genom ett nära samarbete och byte av information med demenskunskapscentret. (Suomen dementiahoitoyhdistys ry, 2003). 5. OMVÅRDNAD OCH BEMÖTANDE AV DEMENTA PERSONER I öppna vården är det ofta hemservice och hemsjukvården som får dela ansvaret med de anhöriga. I samarbete med de anhöriga stöder de hemmaboendet ganska långt. Att bemöta den dementa är inte så lätt i början. Man bör tänka på att den dementa har fullständig kaos i sitt inre. Man skall vara ett lugnt stöd. Korta tydliga svar. Inga invecklade förklaringar. En dement person tål ingen stress. Vid bemötandet av en dement person är det mycket viktigt att nämna den dementa vid namn när man tilltalar varandra. Uppmuntra, ge beröm det tycker vi alla om, det ska vi inte glömma! Använd alltid ögonkontakt när du talar. Prata normalt och lugnt. Kroppsspråket är mycket viktigt. Det kan inte en dement tolka fel. Man bör vara finkänslig, dementa känner av sinnesstämningen. En dement person fungerar bäst i sitt eget hem ifall han/hon inte är isolerad och passiv. Dessutom upplever den demente trygghet och välbefinnande då han/hon behärskar miljön. Allt eftersom demenssjukdomen progredierar uppstår krav på omhändertagande och boende. Egenskaper hos vårdare för omhändertagande av dementa personer: - Kunskap om demenssjukdomar - Synen på den dementa som en unik individ - Lyhördhet och känslighet för den dementes behov - Kontaktskapande, förmåga att visa omsorg och närhet - Empati - Intuition - Livserfarenhet 11
12 6. HEMBESÖK TILL EN PATIENT MED MISSTÄNKT DEMENSSJUKDOM Avsikt - Etablera god vårdkontakt och skapa trygghet för patient, anhörig och personal. Tillbehör - Grunduppgifter, medicinlista - Nödvändig information angående patientens mediciner och recept tas ut från datorn (Effica). - Infobroschyr om hemsjukvård - Demensrådgivare kommer med Planering av hembesök (reservera 2 timmar för första hembesöket) - Avsikten - Telefonkontakt före besöket vid behov - Läs tidigare dokumentation om patienten (Effica), se eventuella sköterskerapporter och dylikt - Eventuellt tillsammans med samarbetspartner (demensrådgivare, anhöriga) Utförande av hembesök på patientens villkor och modersmål - Presentation av vårdare, demensrådgivare - Information om orsaken till hembesöket Samtal och intervju, eventuell vårdplanering - Värdera behov av kontaktmapp (en mapp som patienten kan ta med sig vid eventuellt sjukhus- eller läkarbesök) - Bedöm behov av hjälpmedel, hemservice och andra stödformer i hemmet - Vårdbidrag, stöd för närståendevård - Begär underskrift för beställning av eventuella epikriskopior 12
13 - Samtal med anhöriga. Demensrådgivarens intervjublankett (= levnadsberättelse) genomgås där man beaktar patientens sjukdomar, aktuell hälsotillstånd, livsstil, matvanor, sömn, minne, uppväxten, viktiga händelser och saker från barndomen, intressen och hobbies, och olika hjälpmedel och stödåtgärder. Mäter blodtryck och för vid behov Deps (=utredning över eventuell depression). - information om laboratorieprov som skall tas (hemlaboratoritet kommer på hembesök för att ta proven ifall att patienten inte kan eller klarar av att ta sig till laboratoriet). För demensutredning tas vanlig blodbild, S-Na, S-K, S-Ca, Krea, TSH, T4, B-12 vit., S-Folat, SR, S- Lipid, B-Gluc, Borelia antikroppar och EKG. Information - fortsatt vård. Demensrådgivaren kommer på ett nytt besök då hon utför i hemmiljö MMT (minimentaltest, kan också utföras av sjukskötare) eller Ceradtest som innehåller en serie med kognitiva uppgifter. Efter att dessa undersökningar gjorts tar man kontakt med läkare (helst en läkare som är specialiserad i demenssjukdomar). Läkaren skriver en remiss för CT-undersökning. På basen av alla dessa undersökningar kan diagnosen säkerställas. För tillfället har man fyra olika sorters mediciner för att bromsa sjukdomsförloppet. Dessa är Aricept, Exelon, Reminyl och Ebixa. Folkpensionsanstalten ersätter 50% för dessa mediciner om önskad effekt uppnåtts. Dokumentation och utvärdering Dokumentation görs på Effica där det skall komma fram det man observerat i samband med hembesöket, t. ex. omgivningen hemma hos patienten, eventuell oro, koncentration, hur han/hon pratar och klarar av att sitta stilla under intervjun? För att kunna garantera patienten bästa möjliga hälsa och vård i trygg hemmiljö samt ett bra samarbete mellan olika insatser har en noggrann dokumentering stor betydelse. 13
14 7. DISKUSSION Av vårdpersonalen inom hemvården krävs kompetent och erfaren personal. Utöver grundkunskap om demenssjukdomar är livserfarenhet och mognad viktiga. Personligen tror vi som gjort detta arbete att personalen som själv funderat över sin egen ålderdom, om hur ett värdigt liv kan ges till en svårt sjuk person i livets slutskede har bättre förutsättningar att göra ett bra arbete. En saklig och noggrann dokumentering i hemvården är oerhört viktigt. Det som säkert skulle ge bättre livskvalitet åt patienten och bättre samarbete olika yrkesgrupper emellan skulle vara ett datasystem med samma program som alla kunde använda. Detta skulle spara tid och energi för många. Idealet skulle vara att ha bärbara datorer. Vi vill till sist avsluta detta arbete med en tänkvärd dikt. Kärlekens börda Kärlekens börda bär vi när vi lever med hjälplösa människor och vet att vi ingenting kan göra för att förskona dem från den smärta det innebär att förlora sig själv; vi förskonas inte heller från smärtan av våra egna förluster. 14
15 LITTERATUR Alzheimer-keskusliitto (1994). Broschyr om demenspatientens anhöriga och vårdare. Esbo; Novo Nordisk Farma Oy. Folkhälsan (2003). Broschyr om en bättre vardag, praktiska råd till dig som vårdar en demenssjuk person hemma. Esbo; Novartis Finland Oy. Marcusson J. [u.å]. Broschyr om Alzheimers sjukdom, vaskulär demens. Täby; Pfizer Ab. Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I. (1995). Demenssjukdomar. Stockholm; Liber Ab. Powell, Lenore & Courtice Katie (1990). Alzheimers, de anhörigas sjukdom. Stockholm; Prisma. Sjögren Magnus (2000). Broschyr om frontallobsdemens. Sollentuna; Janssen-Cilag Ab. Suomen dementiahoitoyhdistys ry (2003). Demensvårdsföreningens rekommendationer om utveckling av ett vård- och servicesystem för hemvård av personer med demenssjukdom. Opublicerat material. Intervju med demensrådgivare i Pedersöre kommun den
Vård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merLEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär
Läs merDemens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merLEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET RF 2013 www.muistiliitto.fi/sv Denna broschyr finns också på Alzheimer Centralförbundets internetsidor.
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merOmvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten
Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens
Läs merBLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor.
Läs merStudiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning
Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar fem studieenheter med studieuppgifter till varje studieenhet. Studiehandledningen
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merKapitel 2 Fakta om demens
Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir
Läs mer1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:
1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merFÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka
FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merInformation om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015
Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merCentrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar
Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom
Läs merLUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS
LUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merKommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version
Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version 8.1.2013 I:\Datastöd\\2013\Kommunprodukter\Äldreomsorg\Äldreomsorg kommunprodukter kort version
Läs merOmsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merKärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare
Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merLUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD)
LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre förstå LUCENTIS, en behandling
Läs merSvårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?
Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merInformation om Reminyl depotkapslar (galantamin)
Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merNLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad
NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må
Läs merNeovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid
Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merValidering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merKriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015
Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,
Läs merInformation om. Reminyl (galantamin)
Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de
Läs merKriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merGenerellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning
Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Föreläsare: Kia Mundebo Kontaktuppgifter: kia@kiamundebo.se Tel: 0703-96 22 64 Generellt om åldrande Olika typer av ålder:
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Läs merHar du rätt till billigare tandvård? Region Norrbottens tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad
Har du rätt till billigare tandvård? Region Norrbottens tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Petra Isaksson Ta hand om din mun En god munhälsa är viktig för att må bra och det höjer livskvaliteten.
Läs merSymptom, diagnos och läkemedelsbehandling
Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merLokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merDemensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen
Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merBeslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.
HANGÖ GRUNDTRYGGHETSNÄMNDS PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV SERVICE FÖR ÄLDRE, HANDIKAPPADE OCH LÅNGTIDSSJUKA Servicecentralen för äldrevårdstjänster har som verksamhetsidé att stöda de äldres delaktighet och
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merInnehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5
Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom
Läs merMinnesformulär till närstående
Minnesformulär till närstående ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merRutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam
Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är
Läs merKapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg
Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merPsykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren
Läs merMINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE
MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE En noggrann intervju med närstående till person med minnesproblem är en viktig del av utredningen. Att kartlägga hur minnet och problemhanteringsförmågan har försämrats,
Läs merLUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi
LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs mer