Företagsrekonstruktion

Transkript

1 Juridiska institutionen Sommar 2012 Examensarbete i civilrätt 30 högskolepoäng Företagsrekonstruktion Civilrättens svarta får Författare: Anders Möller Handledare: Docent Torbjörn Ingvarsson

2 Sida 2 av 54

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Du är här 3 Förkortningslista 5 1. Inledning Introduktion till ämnet Syfte Avgränsning Metod Disposition Grundläggande om konkurs och företagsrekonstruktion Den centrala problematiken Konkurs Företagsrekonstruktion Verkligheten och statistiken Bekvämlighetskonkurser och lönegaranti Lagen om företagsrekonstruktion Bekvämlighetskonkurser och lönegaranti Ackord Bakgrund Vad är ackord Skillnaden mellan ackord i konkurs och ackord under företagsrekonstruktion Vilka fordringar får göras gällande i ett ackord Bakomliggande civilrättsliga principer Grundläggande begrepp och principer Fordrans uppkomst Avtalsgrundande rättsfakta Första rättsfaktumets princip Fordringar Fordringar som omfattas i konkurs som helhet Vilka får göra gällande sina fordringar? Kvittning Sida 3 av 54

4 6.4. Kvittning i konkurs Kvittning under företagsrekonstruktion Parterna Gäldenärens rättshandlingsförmåga i konkurs Gäldenärens rättshandlingsförmåga i företagsrekonstruktion Avslutande synpunkter och sammanfattning Fyller lagen sin funktion? En närstudie av ett hyresavtal Avslutande kommentar Källförteckning 51 Sida 4 av 54

5 Förkortningslista AvtL FrekL FRL HD IRF KFM KL KöpL LLG NFL NJA PreskL SCB SFS SkbrL SOU TMA TSM Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Förmånsrättslag (1970:979) Högsta Domstolen Insolvensrättsligtforum Kronofogdemyndigheten Konkurslag SFS (1987:672) Köplagen (1990:931) Lönegarantilag (1992:497) Lag (1986:436) om näringsförbud Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning 1 Preskriptionslag(1981:130) Statens Statistiska Centralbyrå Svensk författningssamling Lag (1936:81) om skuldebrev Statens offentliga utredningar Turnarournd Management Association Tillsynsmyndigheten Sida 5 av 54

6 Sida 6 av 54

7 1. Inledning 1.1. Introduktion till ämnet Företagsrekonstruktion infördes i den svenska lagstiftningen under mitten av 90- talet i förhoppning att förbättra de ekonomiska överlevnadschanserna för i grunden lönsamma företag. Grundtanken var att minska antalet onödiga konkurser. I proposition 1995/96:5 framhäver lagstiftaren att det nya institutet företagsrekonstruktion har som målsättning att vara: "...[e]tt förfarande som syftar till att ge en näringsidkare som har betalningssvårigheter ett rådrum under vilket han kan vidta åtgärder för att förbättra sin rörelses resultat och möjlighet att förhandla med sina borgenärer om ett ackord" 1 Det var i 90-talskrisens kölvatten som intresset för en ny räddningsmetod väcktes. 2 Inspiration hämtades från det amerikanska Chapter 11 systemet, ett system som i korthet syftar till att minska värdeförstöring i samband med insolvens. I dagsläget finns det fortfarande många som förespråkar att likheterna förstärks. 3 Idén var att införa en räddningsplan, och att istället för att utveckla alternativen konkurs och offentligt ackord skapa en möjlighet för borgenärer och gäldenärer att diskutera sig fram till olika lösningar med domstolens hjälp. Företagsrekonstruktion blev därför en blandning mellan konkurs och ackord. För att väcka näringslivets intresse gällande företagsrekonstruktion ger lagstiftningen i nuvarande skick både piska och morot. Borgenärer lockas med superförmånsrätt 4 och lägre förväntade förluster på sina fordringar mot de förluster som förväntas uppstå vid en eventuell konkurs. För att få till stånd ett offentligt ackord måste gäldenären normalt kunna erbjuda sina borgenärer åtminstone 25% av samtliga fordringar. Gäldenären, å sin sida, lockas med 1 Prop 1995/96:5 s Persson, Karlsson-Tuula s 15 ff. 3 Uscorts.gov ger en bra inblick i hur systemet fungerar; vad gäller de förespråkade fördelarna se AN s 3 ff samt Adv 2007:9 s Se även Eisenberg i sin helhet i vilken för och nackdelar med dubbla system diskuteras. 4 FRL 10 4 p. Ordvalet superförmånsrätt är missvisande i det att detta inte ger bästa rätt men har anammats av både praktiker och teoretiker. Sida 7 av 54

8 behållen äganderätt av företaget samt nedsatta skulder. På ytan ser lagstiftningen ut som en solklar win-win situation. Företagsrekonstruktioner är trots detta få och eftersom företagsrekonstruktion är tänkt att vara ett alternativ till konkurs, uppkommer fråga om förfarandet verkligen är ett adekvat alternativ Syfte Målet med den aktuella framställningen är att undersöka huruvida lag (SFS 1996:754) om företagsrekonstruktion i realiteten fyller sin funktion samt om lagen har en given plats inom det svenska insolvenssystemet. Förfarandet i företagsrekonstruktion är till stor del modellerat efter konkurslagen (SFS 1987:672). För att bättre kunna påvisa för- och nackdelar kommer därför konkurslagen att användas som måttstock. Konkurslagen anses i SOU 2010:2 vara ett fullgott instrument som fyller sin funktion. 5 Uppsatsens mål är att söka påvisa hur tidpunkten för en fordrans uppkomst inom ramen för rekonstruktionslagstiftningen snedvrider både den konkursrättsligasamt den allmäncivilrättsliga regleringen. Den intressanta frågan i sammanhanget är därför huruvida de ojämnheter som uppkommer mellan de olika lagstiftningarna är motiverade Avgränsning Examensarbetet kommer endast beröra svensk lagstiftning. Ur ett internationellt perspektiv finns det flera arbeten med harmonisering av den insolvensrättsliga marknaden. Inom DCFR finns det exempelvis viss sakrättslig reglering som berör agenter (III.5: ). Ytterligare används i flertalet länder lagstiftning som bygger på UNCITRAL (United Nations Commission for International Trade). UNCITRAL berör främst folkrättsliga regler om accepterande av andra länders domar och beslut. Varken Sverige eller EU har anslutit sig till regleringen. I anledning därav kommer endast svensk lagstiftning att beröras. 5 Uppfattningen påpekas i SOU 2010:2 s 21 och personligen ansluter jag mig till att den generella uppfattningen är att konkurslagen fungerar väl och enligt sitt ändamål. Det är i vart fall den uppfattning jag fått efter det arbete jag gjort i konkurser under min praktik på Advokathuset Actus i Eskilstuna. Sida 8 av 54

9 Ett förfarande som liknar konkurs och företagsrekonstruktion är likvidation. Syftet med likvidation är att under samordnande former upplösa aktiebolag. Den stora skillnaden mellan likvidation och konkurs är att samtliga borgenärers fordringar förväntas bli täckta efter en likvidation. Fokus i den här framställningen kommer emellertid endast ligga på konkurs och företagsrekonstruktion. Likvidation lämnas därför därhän. Uppsatsen kommer primärt att fokusera på juridiska personer, det vill säga företag av olika slag, varför fysiska personer endast kommer att diskuteras i begränsad omfattning. Därav kommer till exempel lag (2006:548) om skuldsanering att lämnas utan avseende. I festskrift till Torkel Gregow beskriver Mikael Möller grunddragen i SOU 2010:2. 6 Den primära viljan i SOU:n är att samordna de insolvensrättsliga förfarandena företagsrekonstruktion och konkurs i syfte att minska skillnaderna dem emellan. Samordningstanken är inte helt ny. Professor Theodore Eisenberg, Cornell University, USA argumenterade i sin bok företagsrekonstruktion att två insolvensrättsliga system inom samma regelmassa bör ha så små skillnader som möjligt. 7 SOU:ns resultat har dock i dagsläget inte vidare utvecklats. Av den anledningen kommer utredningen inte kommenteras i någon längre utsträckning Metod Uppsatsen tar avstamp i en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att data är hämtad ur rättskällorna. Rättskällorna utgörs huvudsakligen av lagstiftning, förarbeten och prejudicerande instanser, doktrin samt övriga för situationen relevanta källor. Traditionellt sett anses rättskällorna ha en inbördes hierarki, vilken framgår av presenterad ordning. Hierarkin påverkas emellertid av faktorer såsom ålder, omfattning, relevans och dylikt. Information har även inhämtats genom kortare intervjuer, både genom personliga möten och via telefon. I förberedelse för uppsatsarbetet har jag 6 Fskr till Torkel Gregow s 325 ff. 7 Eisenberg, s 54 f. Sida 9 av 54

10 praktiserat på Advokathuset Actus i Eskilstuna. Advokat Per Bergsten har varit min mentor under praktikens gång och bidragit med stor hjälp i åtskilliga ärenden. Advokat Bergsten arbetar bland annat som konkursförvaltare och har därmed stor praktisk erfarenhet av konkurser. I syftet att skapa förståelse för omfattningen av företagsrekonstruktion i praktiken har det varit intressant att söka ta fram statistik. Statistikens tillförlitlighet är dock av varierande kvalité, vilket läsaren bör uppmärksamma. Statistik har inhämtas från offentliga källor men även via telefon, e-post eller från hemsidor. Syftet med den statistiska delen är att påvisa ämnets omfång. Någon statistik på antalet underhandsrekonstruktioner, det vill säga rekonstruktioner utanför domstolarna, har inte inhämtats. Inspiration till uppsatsen härstammar från Ulrik Hägges artikel i SvJT 2011 s 290, SOU 2010:2 Ett samlat insolvensförfarande, Ronney Hagelbergs artikel i JT :4 s 907 samt från en föreläsning som hölls av TMA (Turnaround Management Association) i Blå rummet i Sällskapets lokaler i Stockholm Disposition Inledningsvis kommer en kort presentation av den centrala problematiken att göras. Därefter sker en genomgång av konkurs och företagsrekonstruktion i syfte att ge läsaren större möjlighet att kunna följa med i de senare resonemangen. I anslutning till avsnittet presenteras relevant statistik på området följt av de bakomliggande argument som fördes i propositionen. Därefter presenteras ackord. På grund av att ämnet överlappar flera rättsområden, framförallt avtalsrätten, följer en genomgång av civilrättsliga principer. Därefter görs en jämförelse av de centrala komponenterna som bygger upp företagsrekonstruktionslagstiftningen. Sammanfattningsvis knyts framställningen ihop genom ett fiktivt exempel samt avslutande kommentarer. 8 TMA. Sida 10 av 54

11 2.Grundläggande om konkurs och företagsrekonstruktion 2.1. Den centrala problematiken HD har i ett antal domar under 2000-talet och framåt utvecklat systemet kring företagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i förarbetena kring lagen om företagsrekontruktion är att skapa neutralitet mellan konkurs och företagsrekonstruktion. 9 Lagstiftaren vill att en gäldenär med betalningssvårigheter ska få samma fördelar av att försätta bolaget i företagsrekonskruktion som i konkurs. Neutralitetsprincipen är i viss mån även menad att förmå borgenärerna att se fördelen med företagsrekonstruktion. Det är primärt neutralitetsprincipen som HD har inarbetat i praxis. För att uppnå neutralitet i företagsrekontruktionsmål har HD till synes använt konkurs som en jämförande grund. Frågan som HD tycks ställa i målen är alltså hur fordringar skulle ha behandlats i en konkurs. Det resultat som HD kommer fram till i konkursfallet tycks sedan analogivis appliceras på företagsrekontruktionsfallet. Att använda konkursen som grund för företagsrekonstruktion leder emellertid till att klyftan mellan företagsrekonstruktion och den övriga civilrättsliga regleringen ökar. Eftersom konkurs är ett avvecklingssystem, och företagsrekonstruktion ett återupplivningssystem har detta lett till en hel del egenheter vid företagsrekonstruktion som inte skulle uppstå någon annanstans i den civilrättsliga sfären. För att exemplifiera det ovanstående kan följande antas. Parterna A och B, vilka är två juridiska personer, har ingått ett avtal. Av avtalet framgår att en kontraktsbrytande part blir skadeståndsskyldig motparten. I det fall någon av parterna inte förmår fullfölja avtalet är detta att se som ett kontraktsbrott. Låt säga att part B går i konkurs. Därmed uppstår en kontraktsbrytande situation. Det inomobligatoriska skadeståndet (skadestånd inom ramen för ett avtal) uppstår på så sätt i samband med konkursen. Detta innebär att om skadeståndet anses 9 Prop 2004/05:57 s 1(fortsättningsvis neutralitetsprincipen). Sida 11 av 54

12 hänförligt till tiden före part B:s försättande i konkurs kommer den skadelidande part A få en oprioriterad fordran i konkursen. Om fordran anses uppkommen efter konkursen kommer skadeståndet antingen utgöra en massafordran eller över huvudtaget inte ingå i konkursen. Om fordringen varken ingår i konkursen eller utgör en massafordran kommer fordringen, efter konkursens avslutande, i princip att vara värdelös för part A eftersom den konkursdrabbade part B har upphört att existera. 10 Om part B istället försätts i företagsrekonstruktion är detta i sig inte att se som ett kontraktsbrott. Därför fortsätter avtalet att löpa tillsvidare mellan parterna. Till skillnad från ovanstående konkursfall uppstår en situation där part A i vissa fall själv inte får bryta avtalet utan kan bli tvingad att fullfölja avtalet med part B. 11 Part A blir alltså låst till avtalet trots part B:s ekonomiska svårigheter. Därutöver finns möjligheten att part A blir skyldig att nedsätta sina fordringar mot part B i enlighet med en offentlig ackordsuppgörelse. Om part B efter ackordsuppgörelsen säger upp avtalet med part A kan det hända att det inomobligatoriska skadestånd som uppkommer därefter anses hänförligt till tidpunkten före beslutet om försättande av B i företagsrekonstruktion. Därmed omfattas skadeståndet av ackordsuppgörelsen och nedsätts i enlighet med denna trots att den skadeståndsgrundande handlingen i realiteten uppkommit först efter försättandet av bolaget i företagsrekonstruktion. Systemet med företagsrekonstruktion är, med hänvisning till det ovan anförda, således inte helt okomplicerat. Det ovanstående belyser några av de egenheter som uppkommer i företagsrekontruktion. Det kan därför vara intressant att dissekera företagsrekonstruktion och närstudera dess komponenter. För att få bättre förståelse för ämnet följer en grundläggande beskrivning av konkurs och företagsrekonstruktion. 10 KL 5 kap 1 och FRL 2 kap 20. Observera dock att i konkurs kan konkursförvaltaren kräva att en borgenär fullgör leverans samt begära återvinning enligt KL 4 kap. Se KL. Sida 12 av 54

13 2.2. Konkurs Konkurs utgör så kallad generalexekution. 12 Detta betyder att samtliga borgenärer ska delta i exekutionen. 13 Syftet med konkursinstitutet är att under samordnade former tillfredsställa ett borgenärskollektivs anspråk på en enskild gäldenär. 14 Syftet med konkurs kan alltså sägas vara att få ett avslut på en verksamhet som inte kan bära sig själv. Rent praktiskt görs detta genom att konkursgäldenärens förmögenhetsmassa överförs till ett konkursbo. Konkursboet träder istället för gäldenären. 15 Någon närmare lagdefinition om vad ett konkursbo är finns inte. 16 Vad som är klart är dock att ett konkursbo är en juridisk person som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. 17 Ett konkursbo kan också gå i konkurs. 18 Konkursgäldenärens förmögenhetsmassa överförs till ett konkursbo även i det fall en fysisk person går i konkurs. 19 I det fallet gäller dock att de skulder som inte täcks av konkursen kan utkrävas direkt av konkursgäldenären efter det att konkursen är avslutad. Skulderna återförs på så vis till den fysiska personen Företagsrekonstruktion Företagsrekonstruktion är ett förfarande vari en näringsidkare med betalningssvårigheter ska få hjälp med att rekonstruera verksamheten. 20 Syftet med företagsrekonstruktion är som nämnts inledningsvis att ge, i grunden lönsamma företag, ett rådrum för att lösa en tillfällig likviditetsbrist. 21 Lagen är menad att gälla alla 12 Se bla Mellkvist, Persson s Motsatsen till generalexekution är specialexekution där endast en borgenär får rätt till viss egendom eller ersättning. 14 SOU 2010:2 s KL 1 kap 1, KL 3 kap 1 och Söderlund s 170 ff., samt s 233 ff.. 17 Palmér, Savin, KL 1 kap KL 1 kap 4, för den intresserade kan nästan alla juridiska personer försättas i konkurs. Tidigare har de enda undantagen varit stater och kommuner. Påståendet kan komma att ställas på sin spets i ljuset av Greklandkrisen. En kommun har inte ansetts möjlig att försätta i konkurs se, RH 1996:6 och RH 1996: KL 1 kap FrekL 1 kap Prop 1995:96:5 s och SvJT 2011 s 290. Sida 13 av 54

14 former av näringsidkare. 22 Associationsformen spelar därför ingen roll. En fysisk person som bedriver näringsverksamhet faller således in under begreppet näringsidkare. 23 Företagsrekonstruktion avseende enskild firma eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet är dock ovanligt. 24 Eftersom syftet med lagen om företagsrekonstruktion i grunden är att förhindra onödiga konkurser är det av intresse att närmare studera omfattningen av företagsrekonstruktion i Sverige Verkligheten och statistiken Att få fram verklighetsbilden är svårt. Förespråkarna för företagsrekontruktion vill gärna påvisa att företagsrekonstruktion är ett verkligt och nödvändigt system som har en plats i det insolvensrättsliga förfarandet. 25 De flesta synes dock överens om att lagen har sina brister. I syfte att förbättra systemet har lagen om företagsrekonstruktion reformerats ett antal gånger. År 2004 gjordes lagändringar i syfte att skapa lagvalsneutralitet mellan konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion. Den stora nyheten var att företagsrekonstruktion numera omfattas av lönegarantilagen (SFS 1992:479). 26 Lönegaranti är en ersättning som staten betalar ut till arbetstagare hos bolag som försatts i konkurs eller företagsrekonstruktion. Med hjälp av lönegarantin skulle företagsrekonstruktioner bli lättare att genomföra och därigenom skapa ett starkare incitament för gäldenärer med betalningssvårigheter att agera tidigt. 27 Förhoppningen var att lagändringen skulle leda till fler företagsrekonstruktioner och därmed i motsvarande mån minska antalet konkurser. 22 FRL 1 kap 1 samt prop 1995:96. Undantag finns i 1 kap 3 vad gäller vissa näringsformer tex bank och finansiella institut mm. 23 Hellners, Mellqvist s 46 f. 24 I mina efterforskningar har inte en enda fysisk person varit utsatt för företagsrekonstruktion. Varför enskilda näringsidkare inte försätts i företagsrekonstruktion är svårt att svara på och frågan faller huvudsakligen utanför uppsatsens omfång. 25 Se exempelvis Adv 2007:9 samt AN 2012:3. 26 Prop 2004/05:57 s Prop 2004/05:57 s 12. Sida 14 av 54

15 Den offentliga statistiken visar dock i viss mån att införandet av lönegaranti inte har bidragit avsevärt till någon ökning av antalet företagsrekonstruktioner. Överlag används inte företagsrekonstruktion särskilt ofta och trots att intresset har ökat under de senaste decenniet är det fortfarande svårt att få reda på hur framgångsrikt systemet är, i de fall då det faktiskt tillämpas. 28 Varken SCB, Domstolsverket, TSM eller KFM för separat statistik över företagsrekonstruktioner. Företagsrekonstruktion redovisas däremot sammanblandat med övriga beslut hos domstolarna. Den sammanblandade statistiken ställer framförallt till problem när det är fråga om att värdera hur ofta företagsrekonstruktioner är framgångsrika. Problemet att värdera framgångsrika företagsrekonstruktioner försvåras också genom att varken branschen eller myndigheterna har någon klar uppfattning om vad en lyckad" företagsrekonstruktion är. 29 Den statistik som mina efterforskningar resulterat i är primärt hämtade ur samtal med enskilda handläggare vid ovanstående myndigheter. Från januari till och med augusti 2012 har det i landet varit 4792 nyregistrerade konkurser. Tillsynsmyndigheten registrerar endast företagsrekonstruktioner där lönegaranti används. Mellan fanns det 125 nya företagsrekonstruktioner med lönegaranti enligt uppgift från TSM. 30 Enligt SCB förs, av dem, ingen statistik över antalet företagsrekonstruktioner. 31 Lisbet Larsson, domstolssekreterare vid Eskilstuna tingsrätt, har upplyst om att det, från lagens tillkomst, har inkommit totalt 26 ansökningar om företagsrekonstruktion till tingsrätten. 28 se; Persson, Karlsson-Tuula s 25; samt uppgift från Anna Thelander som förklarat att antalet ansökningar har gått upp efter SAABs ansökan om företagsrekonstruktion. Kronofogemydighetens tillsynsavdelning (TSM) för bara statistik på företagsrekonstruktioner där det ingår frågor om lönegaranti. Av domstolsverkets statistik framgår bara antalet beslut om företagsrekonstruktion som övriga beslut och är därför gömda. 29 Persson, Karlsson-Tuula menar dock att det mellan åren var 137 stycken lyckade rekonstruktioner dvs de bedrev verksamhet 24 månader efter rekonstruktionens avslutande. Och det mellan 2008 tom 2010 var 162 stycken lyckade. Se a.a. s Uppgiften har presenterats för mig via e-post av Anna Thelander Teamchef, Östra tillsynsteamet Telefonsamtal till SCB kl 14:55. Sida 15 av 54

16 Stockholms tingsrätt meddelade att de mellan har fått in 53 ansökningar om företagsrekonstruktion. Efter samtal med Domstolsverket framkom det att antalet ackord som meddelats under 2012 var ett 50-tal. 32 En aktör som specialiserar sig på bland annat företagsrekonstruktion är Ackordcentralen. På Ackordcentralens hemsida 33 framgår det att det i mellan fanns 15 aktiva företagsrekonstruktioner. Mellan åren fanns 51 stycken redovisade företagsrekonstruktioner. Det framgår inte av de handlingar som återfinns på hemsidan om företagsrekonstruktionerna var framgångsrika eller inte. Totalt är antalet konkurser och företagrekonstruktioner med lönegaranti hitintills alltså Företagsrekonstruktion med lönegaranti utgör därmed ca 2 % 35 av det hela insolvensrättsliga förfarandet i dagsläget. Av KFMs årsrapport för konkurstillsynen 2011 framgår att det under samma år beslutades om konkurs i 7298 fall. 36 Ovanstående överblick ger en fingervisning om att antalet företagsrekonstruktioner är lågt. Även om ansökningarna för försättande av bolag i företagsrekonstruktion har ökat efter SAAB konkursen har denna ökning inte varit lavinartad. Vid samtal med myndigheter och deras praktiker påpekas ofta att känslan är att företagsrekonstruktionerna ofta avbryts och att bolaget försätts i konkurs. Eftersom det inte förs någon officiell statistik över hur många företagsrekonstruktioner som försätts i konkurs eller överlever längre än två år efter rekonstruktionen, är det svårt att avgöra om praktikernas uppfattning är korrekt. En frågeställning som uppkommer är då hur det kommer sig att antalet företagsrekonstruktioner trots lönegarantin är så pass lågt. Är det för att lagen är otymplig eller är det så att lagen faktiskt inte fyller sin funktion? Frågorna kommer att diskuteras ur en argumentativ synvinkel nedan under avsnitt Siffran är osäker och uträknad utifrån hur mycket pengar som inkommit till Domstolsverkets konto avseende ackordsuppgörelser. Kostnaden för fastställande av ackord är i dagsläget 3000 kr ( ). ( ). 34 ( ). 35 ((125/4792)*100). 36 Rapport 2012:1. Sida 16 av 54

17 3.Bekvämlighetskonkurser och lönegaranti 3.1. Lagen om företagsrekonstruktion Det finns flera anledningar till att lagen om företagsrekonstruktion infördes. Ett av syftena med företagsrekonstruktionslagstiftningen var, som tidigare nämnts, att ge lönsamma affärsidéer ett rådrum. Ett annat av de mer framträdande syftena var att söka råda bot på så kallade bekvämlighetskonkurser. Intressant nog får debatten om lönegaranti en central roll i denna argumentationslinje. Lönegaranti är en del av välfärdssystemet som skapats för att säkra arbetstagares lön i händelse av arbetsgivarens konkurs. I dagsläget anförs inte sällan att lönegarantin, tillsammans med ackord, är nödvändigheter för att lyckas med en företagsrekonstruktion. Det är därför av intresse att studera hur argumentationen fördes både i proposition 1995/96:5 och i proposition 2004/05: Bekvämlighetskonkurser och lönegaranti Bekvämlighetskonkurser är konkurser som genomgås i syfte för den egentliga gäldenären 37 att skaka av sig onödiga skulder. I sådana situationer är det alltså ofta den egentliga gäldenären som sedermera också köper upp inkråmet i konkursboet. Ytterligare kritik riktas mot användandet av statliga medel (lönegaranti) i syfte att förminska bolagets skulder för att sedan sälja bolaget till högstbjudande. Detta uttrycks i proposition 1995/96:5 och lyder enligt följande:...[e]n del av de rekonstruktioner som förekommit inom konkursinstitutets ram [har] kommit att uppfattas som stötande För ett aktiebolag som är insolvent men som har ambitionen att fortsätta sin verksamhet kan konkurs ha vissa obestridliga fördelar som rekonstruktionsform. Det finns inget hinder mot att konkursförvaltaren, om han anser det lämpligt, anlitar bolagets ställförträdare att svara för driften under konkurstillståndet. De anställda kan sägas upp och deras uppsägningslöner under den fortsatta driften betalas med lönegarantimedel. Vidare blir skuldsaneringen effektiv bl.a. i den meningen att oprioriterade borgenärer ofta inte får någon utdelning alls Exempelvis ett moderbolag som äger ett dotterbolag vilket moderbolaget anser för skuldtyngt och därför vill försätta i konkurs. 38 Prop 1995/96:5 s Sida 17 av 54

18 Kritiken mot att det i rekonstruktion under konkurs används lönegarantimedel för att förmå ett bolag i konkurs på fötter igen har kommit att få en intressant prägel genom införandet av lönegaranti i företagsrekonstruktion år När lönegarantin först infördes i konkurser 1971 var det primära syftet att skydda arbetstagare från förlorad arbetsinkomst vid händelse av arbetsgivarens konkurs. 40 Argumentationen fördes alltså från en arbetspolitisk ståndpunkt. Från denna utgångspunkt har argumentationen kring företagsrekonstruktionslagstiftningen förvandlats till ett ekonomiskt incitament för att gäldenärer med betalningssvårigheter ska ansöka om rekonstruktion istället för konkurs. Det är alltså inte längre arbetstagarna som är skyddsvärda, utan istället självändamålet att till varje pris få bolaget på fötter. I slutändan blir det grundläggande politiska syftet med införandet av lönegaranti vid företagsrekonstruktion alltså näringspolitiskt det vill säga det skyddsvärda är svenska företags ekonomiska överlevnad. Det är därför viktigt att vara medveten om att argumentationen kring lönegarantins införande även i företagsrekonstruktion har bytt fokus. 41 Enligt ovanstående argumentationslinje betyder detta således att den stora praktiska skillnaden mellan företagsrekonstruktion och konkurs, som ska motivera lönegarantimedel under företagsrekonstruktion och samtidigt tala emot användande av lönegarantimedel under rekonstruktion inom ramen för konkurs, är att den juridiska personen inte upphör att existera i det tidigare fallet. Fordringsägarna och gäldenären kvarstår således i sitt förhållande till varandra före rekonstruktionen såväl som efter, i det fall bolaget försätts i företagsrekonstruktion istället för konkurs. Tanken med en sådan argumentation är således att den egentliga gäldenären (exempelvis tidigare ägare, moderbolag eller dylikt) alltså inte ska få samma möjlighet att dra ekonomisk fördel av företagsrekonstruktionen som vid konkurs. Skulderna som fanns innan företagsrekonstruktionen är ju kvar även efter företagsrekonstruktionen vilket skulderna inte är om bolaget istället genomgått en rekonstruktion inom ramen för konkurs Prop 2004/05: Prop 1991/92:139 s 14. Lönegaranti infördes 1 januari Det kan möjligen anföras att arbetstagarna gynnas av att arbetsgivaren inte går i konkurs. 42 Fordringsbeloppet kan dock skilja sig åt pågrund av ett offentligt ackord. Se avsnitt 4. Sida 18 av 54

19 Att lönegarantin blivit tillämplig under företagsrekonstruktion är något som förordas som ett nödvändigt verktyg för att förbättra bolagets överlevnadsförmåga. Med lönegarantins inträde i företagsrekonstruktionslagstiftningen har därigenom bolagets lönekostnader under en viss tid lyfts över på staten. 43 Staten får i gengäld en motsvarande fordran mot bolaget. En lösning för att förhindra bekvämlighetskonkurser skulle kunna vara att vägra den tidigare ställföreträdaren från att köpa upp inkråmet ur det konkursdrabbade bolaget. I konkurslagen har ju konkursförvaltaren tillgång till både återvinningsreglerna samt inskränkningar mot närståendes rätt att göra sina fordringar gällande i konkursen. Konkursgäldenärens möjligheter att frånhända bolaget medel innan konkursen är därför i viss mån begränsad. Reglerna om återvinning i konkurs berör nämligen samma typ av oro; att konkursgäldenären och personer i dennes närhet ska dra otillbörlig fördel av konkursen. Argumentationen mot bekvämlighetskonkurser fortsätter enligt nedan: Det kan således vara möjligt för ställföreträdaren att fortsätta den verksamhet han tidigare har bedrivit men utan de gamla skulderna, med det antal anställda han anser lämpligt och utan att konkurstillståndet behövt medföra något egentligt avbrott i verksamheten. Ett konkursförfarande som bedrivs på angivet vis, och som kanske redan före konkursutbrottet planerats enligt det angivna schemat, kan framstå som föga mer än ett sätt för företagets ägare att utan någon större ekonomisk risk för egen del bli av med en del av sin personal och, framför allt, sina leverantörsskulder. 44 Som det påvisats ovan kan argumentationen i ovan citerat stycke, kring rekonstruktion inom ramen för konkurs, lika gärna beröra de negativa konsekvenserna av företagsrekonstruktion. Företagsrekonstruktören inträder i bolaget primärt på gäldenärens efterfrågan. Om majoriteten av borgenärerna är överens bestäms att ett ackord om 25 % ska gälla. Minoriteten har inget att säga till om. Lönekostnader överförs därefter på lönegarantin och försvinner därmed, 43 Lönegarantin gäller i högst 8 månader, se LLG 9. Se vidare tillämpligheten, LLG 1 1 och 2 p. LLG 34 ger en möjlighet att återkräva lönegarantin om det lämnats oriktiga uppgifter eller om garantin betalats ut till ett för högt belopp. Av LLG 35 framgår att om konkursen eller beslutet om försättande i företagsrekonstruktion upphävs uppkommer återbetalningsskydlighet till för den som tagit emot betalningen. Återbetalningsskyldigheten kan också efterskänkas om det finns synnerliga skäl, se LLG Prop 1995/96:5 s Sida 19 av 54

20 åtminstone tillfälligt, vad som vanligen anses utgöra stora ekonomiska poster för bolaget. Företaget kan samtidigt passa på att säga upp oönskad personal, hyreskontrakt och leverantörer. 45 Samtliga inomobligatoriska skadestånd som uppstår efter försättandet av bolaget i företagsrekonstruktion anses, på grund av principen om fordrans anknytning till den väsentliga grunden 46 för fordringens uppkomst, hänförliga till avtalet och kommer därför att omfattas av ackordet. En eventuell rättsverkan av ackord inom ramen för företagsrekonstruktion är att lönegarantimedlen kan komma att omfattas av ackordet. 47 På grund av det anförda är det, enligt min mening, svårt att se den samhällsekonomiska vinsten med företagsrekonstruktion i förhållande till rekonstruktion inom ramen för konkurs. Effekten av företagsrekonstruktion är i slutändan att gäldenären tillåts förhandla med borgenärerna på ett sådant sätt att det i realiteten är en omkastning av borgenärernas lika rätt. Förarbetena från mitten av 90-talet hade dock inte samma syn. I propositionen anförs istället att det vore:"olämpligt att ytterligare utveckla möjligheterna till rekonstruktion genom konkurs." 48 I proposition 2004/05:53, nästan tio år senare, har bekvämlighetskonkurserna satts i bakgrunden och nu diskuteras endast fördelarna av att bolag i företagsrekonstruktion kvarstår som rättssubjekt. Argumentationen för företagsrekonstruktion förs helt enkelt från ett annat håll. Det är istället en rationalitetsargumentation (bonus pater familias 49 ) där bärande idéer ska premieras. Under avsnittet behovet av förändring anförs i propositionen att: om affärsidén är bärande och ägarna beredda till rationella beslut, är det oftast bäst att rörelsen inte avvecklas Vad gäller arbetstagare se Lag (1982:80) om anställningsskydd 7 st Principen kommer behandlas närmare i avsnitt Se avsnitt 5.2 ff., avsnitt 8.2 och NJA 2011 s 849 vilket också kommer behandlas nedan. 48 Prop 1995/96:5 s För icke juristen påpekas här att bonus pater familias är en traditionell romersk figur vilken förutsätter att en person (den goda familjefadern) som har alla relevanta och korrekta fakta framför sig kommer att fatta ett korrekt beslut. Figuren används för att lättare objektifiera en situation. 50 Prop 2004/05:57 s 19. Sida 20 av 54

21 Påståendet kan för all del anses övertygande. En god idé är en god idé är en god idé. Enligt min mening uppkommer dock flertalet följdfrågor. Varför skulle ägarna till en bärande affärside inte tillskjuta medel själva? De skulle ju på så vis kunna undgå problemet med försättande av bolaget i företagsrekonstruktion, och framförallt varför bär inte den så kallade bärande idén redan från början om den nu är bärande? Det finns flera lösningar på likviditetsproblem utan att den insolvensrättsliga regleringen behöver komma till stånd. Exempelvis ny investering, borgensåtagande, underhandsackord etc. Den situation som lagstiftaren beskriver i citatet måste alltså uppstå först när ovanstående lösningar är uttömda. Vid det laget borde väl i realiteten idén ha visat sig icke bärande, eftersom affären uppenbarligen inte varit bärande hittills? Förarbetena tar upp ytterligare en viktig argumentationspunkt nämligen på vilket sätt företagsrekonstruktionslagstiftningen bidrar till att främja borgenärer. "Det som från borgenärssynpunkt främst talar för att en rekonstruktion av en livskraftig verksamhet sker med bibehållen juridisk person är att gäldenären då kan behålla förmånliga avtal, t.ex. agentur- och licensavtal, vilka ju inte utan motpartens samtycke kan överlåtas på en ny part 51 Fokus i argumentationen har alltså förändrats från den illvillige gäldenären, vilken måste förhindras från att dra vinning av sin konkurs, till den otursdrabbade gäldenären. Den senare har till synes av oförklarliga skäl hamnat i ekonomisk svårighet och riskerar nu att bli av med sina förmånliga avtal. Det skyddsvärda objektet i argumentationen är således endast gäldenären i sin egenskap av att vara gäldenär. Som presenterats ovan finns viss kritik att rikta mot trovärdigheten i de uttalanden som gjorts under lagstiftnings och finslipningsförfarandena kring lagen om företagsrekonstruktion. En sista poäng som jag vill understryka är att det finns annan lagstiftning som har till syfte att komma till stånd med liknande, om inte exakt samma, problem som framläggs i förarbetena till lagen om företags- 51 Prop 2004/05:57 s 19. Sida 21 av 54

22 rekonstruktion nämligen orättmätiga värdeöverföringar. Reglerna om näringsförbud är utformade för att förhindra bland annat systematiskt utnyttjande av konkursinstitutet. Näringsförbud får meddelas en näringsidkare som grovt åsidosatt vad som ålegat honom eller henne i näringsverksamheten och därigenom gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. 52 Det faller utanför ramen för denna framställning att närmare söka analysera och kontrollera näringsförbudsreglerna. Reglernas existens påvisar dock att det finns andra sätt än företagsrekonstruktion för att lösa problemet med bekvämlighetskonkurser. 52 NFL 1 se även NFL 1a, 2, 2a och 3. Sida 22 av 54

23 4. Ackord 4.1. Bakgrund Avsnittet avser att behandla vad ett ackord är samt vilken funktion ett ackord har i konkurs respektive i företagsrekonstruktion. Som nämnts inledningsvis kommer den grundläggande måttstocken att vara konkurs, varför ackord i konkurs kommer behandlas först. Efter detta behandlas ackord i företagsrekonstruktion. Innan lagen om företagsrekonstruktion infördes 1996 användes ackordslag (1970:847) 53. Lagen gällde både inom och utom konkurs. I dagsläget krävs att näringsidkaren antingen är i konkurs eller ansöker om företagsrekonstruktion för att kunna få tillstånd ett offentligt (tvångs) ackord. 54 Under förarbetena till lagen gjorde professor Eisenberg ett utlåtande på den tilltänkta förändringen. 55 En förväntad effekt av införandet av rekonstruktionslagstiftningen som utlystes i Eisenbergs utlåtande var att en gäldenär som ansöker om ackord skulle få större flexibilitet när denne hanterade sina kontrakt. 56 Framställningen avslutas med en någorlunda positiv inställning till införandet av rekonstruktionslagstiftning i det svenska lagsystemet Vad är ackord Ackord är en uppgörelse mellan en gäldenär och majoriteten av dennes borgenärer vari samtliga skulder nedsätts till en viss procentsats. I grunden är syftet med ackord att förhindra konkurs. Ackord har beskrivits som en kollektiv förlikning mellan flera borgenärer och en gäldenär. 58 Tidigare fanns det en generell lag om ackord. I dagsläget skiljs istället ackord åt mellan underhandsackord och offentligt ackord i konkurs respektive offentligt ackord i företagsrekonstruktion. Ett underhandsackord är ett ackord som görs utanför de 53 Upphävd genom SFS 1996: IRF 2007 s Eisenberg s Eisenberg, s 107 f. 57 Eisenberg s. 109 f. 58 Mellqvist, Persson s 27. Sida 23 av 54

24 rättsliga förfarandet. Med det menas att ackordet är ett avtal om nedsättande av fordringar mellan en eller flera borgenärer och gäldenären. Ett offentligt ackord är ett ackord som är tvångsvis påkallat minoriteten av ett borgenärskollektiv efter en överenskommelse mellan majoriteten av borgenärerna och gäldenären. Samtliga borgenärer får då sätta ned sina fordringar i samma mån. För att gäldenären och majoriteten av borgenärer ska kunna tilltvinga sig ett ackord om minst 50 % nedsättning av fordringarna krävs enligt KL 12 kap 15 att tre femtedelar av samtliga borgenärer med röstberättigade fordringar accepterar ackordet. Majoritetens fordringar ska också uppgå till tre femtedelar av de sammanlagda fordringarna som de röstberättigade borgenärerna har. Förenklat uttryckt kan då sägas att 60 % av fordringsägarna ska representera 60 % av alla skulder Skillnaden mellan ackord i konkurs och ackord under företagsrekonstruktion För att ett ackord ska kunna genomföras under en företagsrekonstruktion ska gäldenären kunna ge minst 25 % täckning för samtliga borgenärers fordringar. Ett ackordsförfarande nedsätter alltså fordringarna med maximalt 75 % av deras värde. Om det finns särskilda skäl kan dock ett lägre belopp godtas. 59 Har en borgenär (A) en fordran om kr och en borgenär (B) en fordran om ska ackordet alltså minst kunna ge borgenär A kr och borgenär B kr. Motsvarande bestämmelse för konkurser återfinns i KL 12 kap 5. Lagtexten är i de båda paragraferna i princip identisk. Det bör observeras att de borgenärer som är delaktiga i ackordsförhandlig endast är de borgenärer vilkas fordringar uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. 60 Vidare är det endast oprioriterade fordringar vid händelse av konkurs som omfattas av ackordet. 61 Fordringar som omfattas av pant - eller annan säkerhet som ger bättre rätt - innefattas inte av ackordsuppgörelsen och 59 FrekL 3 kap 2 3 st. 60 FrekL 3 kap 3 st FrekL 3 kap 2 st 1. Sida 24 av 54

25 ger inte heller rösträtt. Om panten däremot inte täcker hela fordringen får det överskjutande beloppet användas vid ackordsförhandlingen. I konkurs är regeln i princip identisk. Det är i konkurs endast bevakade fordringar 62 som omfattas av ackordet. 63 Pantförsatta fordringar och övriga fordringar som har bättre rätt omfattas inte av ackordet. Det är dessutom endast borgenärer som bevakar sina fordringar som får rösta vid ackordssammanträdet. 64 En skillnad mellan ackord inom ramen för företagsrekonstruktion och ackord inom ramen för konkurs är att det normalt inte uppkommer några nya fordringar efter konkursen. I stort sett samtliga fordringar som riktats mot gäldenären är hänförliga till tiden före konkursen. Om viss fortsatt drift förs kan dessa nya fordringar som konkursboet ådrar sig komma att bli massakostnader för konkursboet och har därför en högre prioritet. Ett diskuterat problem beträffande offentligt ackord är att det finns en lagstiftad gräns angående hur stor del av fordringarna som minst måste täckas för att gäldenären ska få till ett offentligt ackord: 25 % respektive 50%. 65 Gränsen gör att gäldenärer som vill få till ett ackord måste kunna påvisa att de har resurser för att täcka åtminstone 25% av sina skulder. Effekten blir att endast bolag som har råd att ge 25 % till sina borgenärer kan försättas i företagsrekonstruktion. Problemet har diskuterats i doktrin och gett upphov till två olika synsätt. 66 Det ena framhåller att det måste finnas en skiljedelare mellan de bolag som kan rekonstrueras och de bolag som bör försättas i konkurs, medan det senare synsättet framhåller att gränsen minskar gäldenärens benägenhet att söka ackord. 67 Likheten mellan ackord och konkurs skulle därmed förstärkas eftersom det inte finns något utdelningskrav vid konkurs. Enligt min mening skulle ett avskaffande av minimikravet kunna leda till att institutet 62 Bevakade fordringar är de oprioriterade fordringar som meddelats konkursförvaltaren. Fordringsägare som inte bevakar sina fordringar förlorar sin möjlighet att göra skulden gällande i konkursen. I förlängningen medför detta att skulden i praktiken kan komma att bli värdelös. 63 KL 12 kap KL 12 kap 5 & Eisenberg, s 57 och SvJT 1996 s Eisenberg, s 57 och SvJT 1996 s SvJT 1996 s 457. Sida 25 av 54

26 företagsrekonstruktion kan avskaffas i sin helhet. Alternativet blir att återinstifta offentligt ackord som ett eget gemensamt instrument. Argumentet om avskaffandet av en lägsta gräns inom ramen för ackordet medför att fler bolag ges möjlighet att förhandla om ett offentligt ackord och väger därför tyngre. Om majoriteten av fordringsägarna och gäldenären kan komma överens om ett ackord och därigenom slippa både konkurs- och företagsrekonstruktionsförfarandet bör denna lösning premieras ur en ekonomisk synvinkel. Domstolens beslut om ackord kan i sådant fall gälla som ett alternativ till företagsrekonstruktion. Parterna skulle själva kunna avtala om formerna för företagsrekonstruktionen Vilka fordringar får göras gällande i ett ackord Huvudregeln är att de fordringar som i en konkurs skulle vara oprioriterade får ingå i ackordet förutsatt att de uppkommit före tiden för ansökan om försättande av bolaget i företagsrekonstruktion. 69 Av företagsrekonstruktionslagens 3 kap 3 framgår att efterställda fordringar endast får medverka vid ackordssammanträdet om övriga borgenärer medger det. En efterställd fordran är en fordran som är villkorade att bli gällande först efter att någon annan fått ersättning. Huvudregeln är alltså att efterställda fordringar inte får delta i ackordsförfarandet. Efterställda fordringar ska inte heller tas upp till beräkning i ett utdelningsförslag i en konkurs. I KL 5 kap 10 statueras att: "Om en fordran är beroende av ett villkor som innebär att borgenären inte har rätt att utfå fordringsbeloppet om inte viss omständighet inträffar, skall utdelning för fordringen inte beräknas i ett utdelningsförslag, om det saknas anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas." En fråga som har behandlas i praxis är i vilken mån ett villkor om att fordran förfaller till betalning i händelse av gäldenärens konkurs, får göras gällande i 68 En rekonstruktion utom ramen för företagsrekonstruktionsförfarandet skulle kunna kallas för en underhandsrekonstruktion. 69 FrekL 3 kap 2 och 3. När det gäller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet omfattas samtliga oprioriterade fordringar som denne har, även de utanför näringsverksamheten, av ackordet. Se Hellners, Mellqvist s 47. Sida 26 av 54

27 konkursen. Torgny Håstad 70 påpekar i NJA 2003 s 128 att om en fordran är efterställd i konkurs har lagstiftaren oavsiktligt gjort den efterställd även under företagsrekonstruktion. Detta är något som kan ha en hämmande effekt på viljan att ge efterställda lån till i grunden lönsamma gäldenärer, vilka ämnar att genomgå en företagsrekonstruktion. Vitsen med efterställda fordringar är ju att öka kapitalet men samtidigt inte öka riskerna för övriga borgenärers fordringar. Därigenom ökas bolagets likviditet. Om fordringen är efterställd i företagsrekonstruktionen medför detta att långivaren riskerar att förlora sin talerätt vid ackordssammanträdet en rätt som kan vara centralt för eventuella långivare. Talerätten vid ackordssammanträdet är central för potentiella långivare som saknar säkerhet därför att det finns en risk för att det utlånade kapitalet omfattas av ackordet. Om kapitalet minskas genom ackordet betyder det i förlängningen att ränteintäkter som långivaren förväntat sig blir mindre. Resultatet är att det kan bli fördelaktigt för gäldenären och dennes övriga borgenärer att inför stundande betalningssvårigheter låna upp kapital genom efterställda fordringar med höga räntesatser. Om gäldenären får med sig majoriteten av borgenärerna i ett offentligt ackord kan det leda till att samtliga borgenärer gynnas av den enskilda långivarens efterställda fordran. Går bolaget därefter i konkurs finns det ingen praktisk möjlighet för långivaren att få tillbaka sina pengar. 71 Det bör noteras att det av KL 12 kap framgår att offentligt ackord i konkurs endast kan göras gällande i bevakningskonkurser. En bevakningskonkurs är en konkurs vari oprioriterade borgenärer kan påräkna betalning ur konkursboet. Om konkursen kommer bli en bevakningskonkurs eller inte upptäcks i praktiken först en bit in i konkursförfarandet. Vid ackordsförhandling i konkurs är det bara de borgenärer som har oprioriterade fordringar som får delta i ackordssamanträdet. 72 Detsamma gäller under företagsrekonstruktion. 73 Detta medför att exempelvis arbetstagare inte får rösta i ackordsuppgörelsen. 70 Dåvarande Justitieråd i HD 71 Jag undantar här vilseledande/ocker och liknande avtalsrättsliga situationer samt rena brottsliga gärningar så som bedrägeri etc. Se FrekL 3 kap 27 vari ackord kan förfalla i vissa situationer. 72 KL 12 kap FRL 3 kap 3. Sida 27 av 54

28 5. Bakomliggande civilrättsliga principer 5.1. Grundläggande begrepp och principer I både konkurs och företagsrekontruktion finns det vissa tidpunkter som anses kritiska. 74 En tidpunkt som är särskilt intressant konkursdagen. Konkursdagen är dagen då tingsrätten beslutar om att försätta bolaget i konkurs. 75 Datumet ger upphov till det som kallas för frysningsprincipen. Principen innebär att borgenärernas inbördes förhållande vid konkursdagen är de förhållande som ska gälla så långt som möjligt under konkursen. 76 Sammankopplat med konkursdagen är tidpunkten för fordringars uppkomst av intresse. I både konkurs och företagsrekonstruktion kan det nämligen vara kritiskt för borgenärerna om fordringen uppstått före eller efter beslutet om bolagets försättande i konkurs eller bolagets försättande i företagsrekonstruktion. I det fall fordran uppstår och har samband med händelser före beslutet om försättande i konkurs eller företagsrekonstruktion omfattas fordringen av de ackord som eventuellt kan uppstå under förfarandena. Fordringens uppkomst är därför avgörande för om fordringarna kan göras gällande i kvittning, vara oprioriterade, omfattas av ett ackord eller anses tillhöra konkursboets massafordringar, respektive för företagsrekonstruktionens räkning, förenas med superförmånsrätt. I konkurs tillåts ibland avvikelser från frysningsprincipen. Normalt sett är en fordran som uppstår före konkursbeslutet att se som oprioriterad vid konkurs. Om fordran uppstår efter konkursbeslutet och är till fördel för övriga borgenärer eller används i driften av konkursboet med konkursförvaltarens godkännande förvandlas fordringen till en massafordran i konkursen och får därmed en bättre position i förmånskedjan Lindskog I s 86 f. 75 Konkursdagen ska inte förväxlas med fristdagen, som är dagen då ansökan inkom till tingsrätten. Jfr KL 4 kap Håstad s 338 ff., och s KL 14 kap 1 & 2 samt FRL 10a. Sida 28 av 54

29 De kritiska tidpunkter som kommer att behandlas i det följande är således, dels dagen för försättande av företaget i konkurs, dagen för försättande av bolaget i företagsrekonstruktion och dels tidpunkten för ackordet. Dessa tre tidpunkter har gemensamt att de får effekter för samtliga borgenärer. Ett försök att förtydliga framställningens problematik görs nedan. Fordringar FÖRE de för konkursen relevanta tidpunkterna - konkursdag, fristdag, ansökningsdag. Eventuella massafordringar FRL 10 fordringar Fordringar FÖRE rekonstruktionsbeslutet Den översta linjen representerar konkurs och den nedre företagsrekonstruktion. Avbrottet i mitten syftar att belysa de kritiska tidpunkterna konkursdagen samt dagen för ansökan om företagsrekonstruktion. Med anledning av det ovan anförda kommer efterföljande avsnitt att närmare behandla regler för fordans uppkomst Fordrans uppkomst Ackorderade och/eller andra fordringar vilka är hänförliga för tiden före rekonstruktionsbeslutet En fordran kan uppkomma på flera sätt. 78 Ett exempel är då någon uppsåtligen skadar någon annans egendom. Den skadegörande handlingen kan då ge en rätt till ersättning för den vars egendom blivit skadad. Rätten till ersättning blir en fordran som uppstår i och med skadetillfället. 79 Som generell regel påstås att fordringar uppstår när den för fordringen väsentliga grunden har uppstått. 80 Med den väsentliga grunden menas det rättsförhållande som har varit väsentligen avgörande för fordrans existens. Denna rättshandling är vanligtvis ett avtal. Detta medför att frågan om när en fordran anses uppkommen anhängiggörs tidpunkten 78 Att redovisa för samtliga situationer faller utanför denna uppsats räckvidd och därför kommer principer om fordrans uppkomst endast behandlas övergripande. 79 Mellqvist, Persson s Palmér, Savin, KL 3 kap 1, SvJT 2011 s 290, JT nr 4 s 907, PreskL 2 1 st. Sida 29 av 54

30 för när ett avtal uppkommer. Uttrycket har sin grund i PreskL 2 1 st, där det stadgas att preskriptionstid börjar löpa vid fordringens tillkomst. 81 Det är först när fordringen tillkommit som preskriptionstiden börjar löpa. Fordrans uppkomst och tidpunkten då preskriptionstiden startar är dock inte helt överlappande inom alla rättsområden. Det kan därför vara viktigt att skilja på när tiden för den faktiska fordringen börjar existera som rättsobjekt 82 och när preskriptionstiden påbörjas. Avtal uppstår ur en mängd olika situationer och kan vara av varierande art, syfte och karaktär. På så vis skapar påståendet att fordran uppstår när den för fordringen väsentliga grunden uppstår en existentialistisk problematik. Det vill säga, för att ta reda på när en fordran anses ha uppkommit måste det först avgöras när avtalet uppkommit. Samtidigt väcks frågan om i hur nära anslutning till avtalets uppkomst den ur avtalet sprungna fordringens uppkomst ska placeras. Ett uppmärksammat fall som avgjorts av HD är NJA 2009 s 291. Fallet berör frågan huruvida kvittning får göras gällande i konkurs trots att fordran inte varit kvittningsgill under bolagets föregående företagsrekonstruktion. HD uttalar i fallet att synsättet att fordran uppkommer när den väsentliga grunden för fordran uppkommer inte kan ses som en för alla fall gällande princip. HD:s resonemang följer enligt nedanstående. "[A]v stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt - när omständigheterna är sådana att fordringen vid den kritiska tidpunkten kan sägas ha varit svävande - är syftet med den bestämmelse vars tillämpning är i fråga. [förf: anm. hänvisningar borttagna] Avgörande för om fordringen skall anses ha funnits vid den kritiska tidpunkten trots att den inte var fullgången är alltså i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella regeln." Uttalandet har kommenterats av Ronny Hagelberg i JT nr 4 s 907 och Ulrik Hägge i SvJT 2011 s 290. Båda författarna är ense om att rättsfallet ämnar att tydliggöra att det är just syftet med bestämmelsen i det enskilda fallet som ska 81 Lindskog II s 86 avseende fordrans uppkomst. 82 Ordvalet kommer av att fordringar och skulder inte egentligen existerar som reella objekt utan är ett imaginärt system som används för att förstå och hantera vad som i grunden är tjänster och gentjänster. I rättsliga sammanhang ses fordringar dock som reella objekt. Se även Lindskog II s 28 vari även denne brottas med att i ord förklara pengar. Sida 30 av 54

31 avgöra tidpunkten för fordrans uppkomst. Vad HD menar med fallet kan dock anses otydligt. Det kan i sammanhanget dessutom ifrågasättas om fallet verkligen ämnar att skapa någon ny princip. I ett senare fall behandlas återigen frågan om fordrans hänförlighet till den väsentliga grunden. I NJA 2011 s 849 uppkom fråga om ersättning som trätt istället för lönefordringar (lönegarantimedel) ska anses hänförliga till anställningsavtalet och därmed omfattas av ett ackord. I fallet hade ett bolag som genomgick företagsrekonstruktion fått motta lönegarantimedel av en länsstyrelse. Länsstyrelsen hade sedermera återkrävt medlen genom KFM. Bolaget hade då återbetalat 25% av det fordrade beloppet. Då länsstyrelsen begärde verkställighet på resterande 75% överklagade bolaget exekutionstiteln och menade att lönefordringar har sin väsentliga grund i anställningsavtalet, vilket uppkommit före tiden för ackordsuppgörelsen och därmed ska omfattas av det senare. Tingsrätten anförde följande: "Lagstiftaren har valt att avgränsa rekonstruktionsförfarandet till att avse fordringar som har uppkommit före ansökan om rekonstruktion. Förfarandet tar alltså sikte på redan uppkomna skulder och syftar inte till att ge det rekonstruerade företaget konkurrensfördelar vad avser utgifter som är hänförliga till verksamhet som bedrivs efter denna tidpunkt[...] Den tolkning av bestämmelsen som [bolaget] anfört innebär att staten i praktiken skulle stå för 75 procent av bolagets lönekostnader för den verksamhet som bedrevs under rekonstruktionsperioden. Detta framstår som oförenligt med grundtanken att rekonstruktionen ska avse redan uppkomna skulder och en sådan effekt kan knappast ha varit lagstiftarens avsikt..." "...Mot denna bakgrund anser tingsrätten att övervägande skäl talar för att 3 kap. 3 lagen om företagsrekonstruktion bör tolkas så, att en fordran på lön vid tillämpning av denna bestämmelse uppkommer när lönen intjänas. Den fordran som staten gör gällande har alltså uppkommit efter ansökan om företagsrekonstruktion och omfattas därmed inte av ackordet." Det är svårt att avgöra om tingsrättens resonemang verkligen utgör gällande rätt. Hovrätten bifaller nämligen tingsrättens dom med motiveringen att det inte är uppenbart att exekutionstiteln är felaktig. HD fastställer sedan hovrättens dom på exekutionsrättsliga grunder. Fordrans hänförlighet till tiden för anställningsavtalet Sida 31 av 54

32 lyser med sin frånvaro i de högre instanserna. Föredraganden däremot kommer till slutsatsen att lönegarantimedlen i ljuset av förarbetena till företagsrekonstruktionslagen borde anses omfattas av ackordsuppgörelsen. 83 Det är osäkert om referentens uttalande är bifogat som en hänvisning till att det utgör gällande rätt eller i syfte att påvisa en felaktig argumentation. Det senare synes dock mindre troligt. Som Justice Robert H. Jackssons målande uttryckte det: We are not final because we are infallible, but we are infallible only because we are final. 84 Att principen om den väsentliga grunden inte är övergiven av HD synes klart. Om principen nedtonats på så vis som Hägge 85 och Hagelberg 86 anför i sina skrifter kring NJA 2009 s 291, kan det vara intressant att undersöka närmare vad den väsentliga grunden egentligen är. Det bör här framställas att, som Hagelberg påpekar, principen har kritiserats av flera rättsvetare för att vara innehållslös. 87 För att bättre förstå problematiken följer därför nedan en redogörelse av Kurt Grönfors teori om avtalsgrundande rättsfakta Avtalsgrundande rättsfakta Det finns inte någon lagstadgad princip om avtals uppkomst förutom avtalslagens regler om anbud och accept. I stora drag är det inte heller helt oproblematiskt att definiera vilka situationer som anses och inte anses utgöra avtal. 88 Avtalslagens modell är dock inte den enda partsbindnigsmekanismen som är accepterad i svensk rätt. Vid sidan av avtalslagen finns flera förklaringsmodeller. En förklaringsmodell som beskriver när ett avtal anses uppkommit är Kurt Grönfors teori om avtalsgrundande rättsfakta. 89 Grönfors utgår ifrån vetskapen om att avtal inte uppkommer i en given tidpunkt (ketchupmodellen), som det synes göra enligt avtalslagens 1, utan att avtalet successivt binder parterna samtidigt som avtalet uppstår. Avtalslagens 1 synes påvisa att ena parten uppvisar ett färdigt avtal 83 Se särskilt föredragandens argumentation p Jacksson var domare vid den amerikanska högstadomstolen SvJT 2011 s JT nr 4 s 907 avsnitt 5 i Hagelbergs artikel. 87 JT nr 4 s 907 avsnitt 5. Hagelberg påpekar både Lindskogs och Welamssons åsikt. 88 Ibland pratas det om kvasikontrakt men denna diskussion lämnas därhän. 89 Grönfors, s 7. Sida 32 av 54

33 (anbud) till motparten som därefter har att antingen svara ja eller nej på anbudet (accept). 90 Istället menar Grönfors att vissa avtalsgrundande rättsfakta ska användas för att påvisa om och i så fall när ett avtal ska anses ha uppkommit. 91 Avgörande för när avtalet ingås är således när dessa avtalsgrundande rättsfakta är tillräckligt definierade för att avtal ska kunna anses uppkommet. De parametrar som Grönfors hänför till avtalets existens är främst tvingande rättsregler, dispositiv rätt och slutligen avtalet i sig. En skillnaden mellan Grönfors lära och andra rättsvetare är att Grönfors anser att dispositiv rätt ska ses som utfyllnadsmöjligheter till avtalet. Om jag förstått Grönfors rätt menar han med detta att om inget skriftligt avtal finns, ska dispositiv rätt användas för att fullt utfylla avtalet. Detta gör att ett avtal kan uppkomma vid en tidigare tidpunkt än vad själva viljekärnan kan uppstå. 92 Grönfors minimikrav för att avtal ska uppstå kan därför anses relativt låga. Resultatet är att om man anknyter den väsentliga grunden till en sådan avtalsteori kan det vara svårt att beräkna när en fordran är uppkommen, eftersom det inte finns en enda fast given avtalstidpunkt att utgå ifrån. Liksom med andra tolkningsläror finns det kritik som riktats mot förklaringsmodellen. 93 Eftersom det finns flertalet andra tolknings- och uppkomstsläror i avtalsrätten medför valfriheten mellan tolkningsmodeller att den väsentliga grunden för fordringar kommer att skilja sig åt mellan olika domare och domstolar. Därav kan det argumenteras att HD:s prejudiciella roll ökar i fordringsrättsliga frågor där praxis saknas. Framförallt då HD uppställer svårttolkade rekvisit såsom just principen om den väsentliga grunden. Med detta följer dock en risk för att fordringsrätten blir detaljstyrd och därigenom återkommer frågan om vad HD egentligen hade för avsikt i NJA 2009 s Grönfors talar på s 33 om att det förefaller som om att medianjuristen uppfattar avtals uppkomst enligt ketchupmetoden. Det vill säga att först kommer ingenting, och sedan allt. Ett förhållande som givetvis inte stämmer överens med hur avtal sluts i realiteten. 91 Grönfors, s 35. Grönfors beskriver löfteskärnan som avtalets karaktär. 92 Grönfors, s I SvJT 2007 s 673 summerar Jakob Heidbrink de tre rättsvetenskaps männen, Kurt Grönfors, Bert Lerberg och Fredrik Stangs teorier om hur avtal och avtalsbundehet uppkommer. Bert Lehrberg framför också kritik i SvJT 1996 s 461. Sida 33 av 54

34 Därför bör ytterligare en grundläggande fordringsrättslig princip nämnas; nämligen första rättsfaktumets princip Första rättsfaktumets princip Första rättsfaktumets princip är en princip som används för att beräkna när preskriptionstiden för fordringar börjar löpa. Det har ovan anförts att preskriptionstidens igångsättande i vissa fall kan vara särskild från tiden för när fordringarna faktiskt uppkommer. Första rättsfaktumets princip anger att första rättsfaktum som fordringen grundas på utgör startpunkten för när preskriptionstiden ska börja ticka. 95 Principen förespråkas av Stefan Lindskog. 96 Alla handlingar som en avtalspart gör för att ingå ett avtal är däremot inte att se som relevanta i sammanhanget. 97 Det som är intressant för frågan om när en fordran har uppstått är således när första relevanta rättsfaktum har uppstått. Frågan är då om NJA 2009 s 291 istället ska tolkas så att det är syftet med lagrummet som avgör vilka de relevanta rättsfakta kan vara. I anledning därav bör syftet med företagsrekonstruktion närmare studeras. 94 Lindskog I s Lindskog I s Lindskog I s Lindskog I s 387. Sida 34 av 54

35 6. Fordringar 6.1. Fordringar som omfattas i konkurs som helhet Då en borgenär ansöker om att försätta en gäldenären i konkurs krävs enligt KL 2 kap 9 1 st 2 p att fordran är klar och förfallen. 98 Den konkursförsättande fordringen har högre krav på sig än vad fordringar som ska göras gällande efter konkursbeslutet har. 99 För att få göra gällande en fordran i konkursen måste fordran ha uppkommit före konkursen. 100 Fordringen behöver inte vara förfallen till betalning och inte heller helt klar. 101 En fordring kan alltså vara beroende av villkor vilka ännu inte har fullgjorts. 102 Ställningstagandet måste sägas inrikta sig på fordringar som är suspensivt villkorade. 103 Suspensiva villkor är villkor som kräver att en viss omständighet ska ske för att avtalet eller fordringen ska uppstå. Vid konkurs får innehavarna av dessa fordringar som huvudregel ingå i konkursboets borgenärskollektiv; förutsatt att fordringarna är oprioriterade. Om fordran däremot uppstår i samband med driften av konkursboet eller efter avtal med konkursförvaltaren blir dessa fordringar massafordringar. Massafordringar tillerkänns bättre rätt än fordringar som uppstått före konkursen. 98 I realiteten är det, vad jag uppfattat under min praktik, väldigt sällsynt att fordringar som görs gällande mot gäldenären under konkursförfarandet ifrågasätts annat än under edgångssammanträdet. Då händer det att gäldenären ställer frågor om inkassobolagens fordringar. Oftast på grund av att de inte känner igen namnet på bolaget som köpt upp fordran. Det är dock ytterst sällsynt att gäldenären efter förtydligande ifrågasätter själva fordringens giltighet. De fordringar som däremot konsekvent ifrågasätts av konkursförvaltaren är lönefordringar. Efter att lagen om statlig lönegaranti började gälla har det till synes blivit lukrativt för personer att uppge att de har löneanspråk mot gäldenären. Konkursförvaltare Per Bergsten har själv varit med om ett fall där någon har lämnat in lönegarantiblanketter med förfalskad namnteckning. 99 Jfr KL 3 kap 1 med KL 5 kap KL 5 kap KL 5 kap 1 st Detta ska inte förväxlas med kravet på den eller de fordringar som utnyttjas av en borgenär för att försätta bolaget i konkurs jfr KL 2 kap 9 st 2. Inte heller är detta likställt med frågan om vilka borgenärer som får sammanträdesrätt till vid ackordförhandling. 103 Suspensivt villkor är ett villkor som är svävande tills dess viss omständighet inträffar. Till skillnad från resolutiva villkor, vilka ger till effekt att avtalet återgår om viss omständighet inträffar. Se vidare Adlercreuts I s 109 ff. Sida 35 av 54

36 6.2. Vilka får göra gällande sina fordringar? Vem som får göra fordringar gällande i konkurs är reglerat i KL 5 kap. Den tysta huvudregeln är att gäldenärens samtliga borgenärer får göra sina fordringar gällande förutsatt att fordringarna är giltiga. Undantaget är dock borgenärer som anses vara närstående till gäldenären. 104 Oavsett om fordran är giltig får närstående inte alltid göra gällande sina fordringar i en konkurs. I 5 kap 2 2 st framkommer att närstående till gäldenären inte får göra gällande löne-, arvodes eller pensionsfordringar i vidare mån än vad som kan anses skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats och omständigheterna i övrigt. Närstående får inte heller göra gällande fordringar för längre tid tillbaka än ett år från det att konkursansökan kom in till tingsrätten. 105 Utöver denna begränsning är det fritt för samtliga borgenärer, som konkursgäldenären haft fram till och med konkursen, att göra sina fordringar gällande i konkursen Kvittning Om en gäldenär och en borgenär har motfordringar är det normalt tillåtet att kvitta dessa mot varandra. Den reglering som finns i civilrätten gällande kvittning utom konkurs är knapphändig. Däremot återfinns vissa kvittningsregler i SkbrL 18 vad gäller löpande skuldebrev. Enkla skuldebrev regleras i SkbrL 28. I övrigt finns kvittningsregler utspridda i rättegångsbalken. Hagelberg sammanställer följande fem rekvisit som krav för kvittningsförutsättningar: "1. Motfordran skall enligt huvudregeln vara gällande, dvs kunna indrivas vid domstol. 2. Motfordran måste vara mätbar med huvudfordringen, dvs. Avse samma myckenhet. 3. Motfordran måste vara förfallen till betalning. 4. Motfordran och huvudfordran skall enligt huvudregeln vara ömsesidiga, dvs. Gälla samma parter. 5. Huvudfordrans karaktär får inte utesluta kvittning." 106 Kvittning är således en rätt som kan påtvingas en motpart också utom konkurs i en civilrättslig tvist. I sin enklaste form beskrivs institutet med följande exempel. 104 Jfr. KL 4 kap KL 5 kap 2 2 st sista meningen. 106 JT :4 s 907 Hagelberg hänvisar till (Rodhe, Knut, Obligationsrätt 1956, s. 53 ff. Och Lindskog, Stefan, Kvittning, 2:a uppl.,1993, passim). Sida 36 av 54

37 A har en skuld till B på 40 kr. B har i sin tur en skuld till A på 20 kr. Om A går i konkurs, har B rätt att kvitta sin fordan mot A. Den resterande delen av Bs fordran blir då att se som en fordran om 20 kr mot A vilken kvarstår. På grund av konkursens särart är kvittning i konkurs inte lika strikt som kvittning utom konkurs det vill säga enligt de ovan angivna kvittningsreglerna. Exempelvis behöver inte fordringen vara klar och förfallen för att få kvittas i konkurs. Fordran får också vara beroende av villkor vilka ännu inte uppfyllts Kvittning i konkurs Kvittning i konkurs kan liknas med att få betalning ur viss egendom. 107 Kvittning kan ses som en form av ekonomisk pant. Det finns några situationer när kvittning i konkurs inte är tillåtet. Huvudregeln är att fordringarna ska ha funnits innan konkursen uppkom. 108 Regeln bestämmer endast när borgenärer har kvittningsrätt. 109 Vid kvittning utom konkurs borde partsautonomin kunna avgöra vilka fordringar som får kvittas. 110 HD kom i NJA 2000 s 78 fram till att konkursförvaltaren i det aktuella målet inte ansågs behörig att teckna avtal om åsidosättande av de konkursrättsliga kvittningsreglerna. 111 Kvittningsreglerna i konkurs torde i ljuset av HD:s avgörande således anses tvingande. För att få kvitta en fordran som borgenären införskaffat från någon annan än gäldenären måste denna var förvärvad senast tre månader innan fristdagen. Förvärvet måste också med hänsyn till omständigheterna anses vara ordinärt. Kravet för att en fordring ska vara kvittningsgill inom konkurs överensstämmer med kravet på fordran som får göras gällande i konkursen. 112 Ledmotivet är dock att fordran ska vara av en viss beskaffenhet. 113 Syftet med ordvalet beskaffenhet 107 JT nr 4 s KL 5 kap 15 1 mening. 109 Palmér, Savin, KL 5 kap Givetvis skulle ett avtal om kvittning utom konkurs falla under sedvanliga avtalsrättsliga regler och begränsningar. 111 Palmér, Savin, KL 5 kap KL 5 kap KL 5 kap 15 2 mening. Sida 37 av 54

38 synes vara att allmänt söka förhindra att frysningsprincipen omkullkastas. HD:s höga värdering av frysningsprincipen finns också i NJA 1995 s 356. I fallet uttrycker HD att "ett kontraktsbrott inte bör kunna leda till fördel i kvittningssammanhang för den som begår kontraktsbrottet". HD påtalar att om ett kontraktsbrott leder till att "det uppkommer en situation där kvittning enligt vanliga regler skulle vara tillåten bör följaktligen kontraktsbrottet medföra, att tvungen kvittning likväl inte kan genomföras." HD avslutar dock med att reservera sig mot att "saken kan i vissa fall komma i ett annat läge, exempelvis om huvudfordran och motfordran härrör ur samma avtal eller om kontraktsbrottet beror på hinder utom partens kontroll." 6.5. Kvittning under företagsrekonstruktion Det är tillåtet att i kvitta fordringar under en pågående företagsrekonstruktion. Reglerna i 2 kap 21 är i princip identiska med de konkursrättsliga kvittningsreglerna. Liksom i konkurs finns det en tremånadersfrist för kvittningsgilla fordringar. I konkurs gäller fristen från dagen då bolaget försattes i konkurs, medan det i företagsrekonstruktion är dagen då ansökan om försättande av bolaget i företagsrekonstruktion inkom till tingsrätten. 114 Det rättsfall som finns i anslutning till kvittning i företagsrekonstruktion är NJA 2009 s 291. Fallet berör frågan om en borgenär som innehar en fordran som får göras gällande i konkurs, har rätt att kvitta sin fordran mot en huvudfordran som härrör ur ett avtal som ingåtts med konkursgäldenären då denne var försatt i företagsrekonstruktion. Ett försök att illustrera fallets händelser görs med följande figur: 114 JFR KL 5 Kap 15 och FRL 3 kap 21. Sida 38 av 54

39 B = borgenär G = gäldenär Borgenärens ursprungliga fordran fanns innan företagsrekonstruktionen B G Solvent bolag Huvudfordran uppkommer under företagsrekonstruktionen mot borgenären B G Företagsrekonstruktion I den efterföljande konkursen blev förhållandena enligt följande B G Konkurs Borgenären hade en fordran mot gäldenären då gäldenären fortfarande var solvent (se fig. solvent bolag). Borgenärens fordran hänförde sig till leveranser av varor som inte betalats av gäldenären. Gäldenären försattes sedan i företagsrekonstruktion. Eftersom fordran var uppkommen före ansökan om företagsrekonstruktion kunde borgenären inte kräva ut den under den pågående företagsrekonstruktionen. 115 Under rekonstruktionen beställde gäldenären varor av borgenären och betalade dessa i förskott. 116 Borgenären mottog medlen och ingick därmed en förpliktelse mot gäldenären att leverera varor (se fig. företagsrekonstruktion). Eftersom leverans inte hade skett när företagsrekonstruktionen upphörde och istället försattes i konkurs krävdes borgenären för återbetalning av förskottet till konkursboet. Vid denna tidpunkt ville borgenären kvitta sin ursprungliga fordran mot konkursboets fordran (se fig. konkurs). HD resonerade i ovanstående mål att borgenären hade fått en opåräknad fördel då borgenären inte kunnat förutse att den ursprungliga fordringen skulle bli 115 FrekL 2 kap Förskott används då nya skulder ska betalas enligt kontantprincipen. Av kontantprincipen följer att nya skulder ska betalas löpande. Sida 39 av 54

40 kvittningsgill. Argumentets utgångspunkt för HD är med andra ord att en borgenär inte ska kunna förutse att ett bolag som borgenären avtalar med, som är försatt i företagsrekonstruktion eventuellt kommer gå i konkurs. Den opåräknade fördelen är alltså att borgenären ska behöva anta att bolaget kommer att överleva. Slutsatsen stärks av att HD anför: "om en borgenär får kvitta i gäldenärens konkurs när han inte kunde kvitta under en föregående företagsrekonstruktion, innebär det att han typiskt sett får ett mindre intresse av att företagsrekonstruktionen lyckas." För att vidare navigera igenom problematiken illustrerar HD hur fallet vore om situationen vore omvänd: "Om en borgenär kan styra över att en vid konkursbeslutet ofullgången huvudfordring blir fullgången under konkursen kan goda skäl anföras för att han skall få infria fordringen genom kvittning med en konkursfordran." Uttalandet ger sken av att den som väljer att leverera något till ett konkursbo och som sedermera inte får betalt genom konkursen, ska ha kvittningsrätt om denne har en skuld till konkursboet. Personligen ansluter jag mig till resonemanget. Däremot blir det svårare att svälja att en gäldenär, genom att undergå företagsrekonstruktion får möjlighet att undanröja kvittningsrätt när sedvanliga kvittningsregler skulle ge upphov till kvittning. Förhållandena ovan liknar situationen i misstagsbetalning (condictio indebiti). Misstagsbetalning brukar medföra en rätt för den som betalar av misstag att återfå sina medel. Undantag föreligger om den som mottagit betalningen har en fordran mot misstagsbetalaren. Fallet ovan visar hur mekanismen företagsrekonstruktion snedvrider allmänrättsliga principer. Hade huvudfordran i målet inte uppkommit under företagsrekonstruktion hade kvittningsrätt uppenbarligen förelegat. Sida 40 av 54

41 7. Parterna 7.1. Gäldenärens rättshandlingsförmåga i konkurs Som ovan nämnts ska fordringar, för att få göras gällande i konkurs, ha uppkommit innan konkursbeslutet meddelats. 117 Fordringar som uppkommer efter konkursen kan antingen bli massafordringar eller oprioriterade fordringar. I konkurs är det meningen att gäldenärens rådighet ska avskäras. 118 Dock kan gäldenären i vissa fall rättshandla fram till dagen efter dagen då kungörelsen om konkursbeslutet infördes i Post- och Inrikes Tidningar. 119 Detta medför att borgenärer som tillkommer i anslutning till konkursen kan komma att få bättre rätt än övriga borgenärer. Om konkursförvaltaren väljer att driva vidare rörelsen uppkommer frågan om driftkostnadernas prioritet. Avgörande för frågan om fordringars prioritet i denna situation är huruvida konkursförvaltaren anser att det är av intresse för konkursboet att inträda i gäldenärens avtal. Håstad påtalar vid frågor om konkursboets inträde i gäldenärens avtal att det föreligger två skilda grunduppfattningar. Enligt den ena, bör konkursboets fortsättning av rörelsen underlättas så att bästa pris för rörelsen kan erhållas (jfr även 7:8 st 2 KL) ; gäldenärens avtalsparter ska å ena sidan naturligtvis inte behöva acceptera att lida ytterligare förluster genom att boet inträder i avtalsförhållandet, men de skall å andra sidan inte heller kunna utnyttja kokursen som en förevändning för att säga upp ett oförmånligt avtal eller genom hot om hävning kunna framtinga betalning för redan gjorda prestationer, där de ej har sakrättsligt skydd för vederlaget. 120 Den andra grunduppfattningen som Håstad berör är att konkursboet har samma rätt som gäldenären hade i kontraktet. Det vill säga att konkursboet inte kan dra fördel av konkursen i avtalsrättsliga sammanhang. Uttalandet förutsätter dock grundinställningen att samtliga avtal kommer brytas vid konkurs. Undantaget är 117 KL 5 kap KL 3 kap KL 3 kap Håstad, s 401, Håstad hänvisar kursiverad text till: Sakrätt - avseende lös egendom, tidigare upplagor, Lindskog, kvittning, passim och Möller, Konkurs och kontrakt, särskilt s 58 ff. Även FrekL 2 kap 20. Sida 41 av 54

42 de avtal som gynnar samtliga borgenärer eller som kan ha en positiv effekt för en eventuella köpare av konkursboet. Det är vid köpsituationen som rekonstruktion inom ramen för konkursen kommer tillstånd. De avtal som är gynnsamma för bolaget och ökar bolagets värde behålls och de som är till nackdel för bolaget sägs upp Gäldenärens rättshandlingsförmåga i företagsrekonstruktion För att förstå gäldenärens rättshandlingsförmåga i företagsrekonstruktion måste först rekonstruktörens roll under företagsrekonstruktion presenteras. I dagsläget diskuteras frågan om lagstiftaren bör ge företagsrekonstruktören större likhet med konkursförvaltaren; något som förordas i SOU 2012: Som nämnts ovan skärs gäldenärens rådighet av i konkurs. Vid företagsrekonstruktion däremot har gäldenären kvar sin rådighet. Gäldenären kan alltså, i strid mot rekonstruktörens vilja, avtala fritt under hela rekonstruktionens gång. Resultatet är dock att de borgenärer som rättshandlar med gäldenären utan rekonstruktörens samtycke inte får fördel av superförmånsrätten. På det hela medför detta att en rekonstruktör har en mentorisk roll mot gäldenären. Rekonstruktören ska lotsa gäldenären genom de ekonomiskt svåra farvattnet. Därför står denne både som företrädare för gäldenären, som för borgenärskollektivet. 122 För att få både gäldenären och borgenärerna att utnyttja företagsrekonstruktören har lagstiftaren gett "lydiga" gäldenärer och borgenärer vissa fördelar. För det första är det upp till företagsrekonstruktörern att avgöra om företagsrekonstruktionen ska fortgå. För det andra får de borgenärer som avtalar med gäldenären utan rekonstruktörens samtycke, som ovan nämnts, inte tillgång till den förmånliga superförmånsrätten. Avtal med gäldenären utan rekonstruktörens samtycke är dock fortfarande bindande mot bolaget. Kräver inte de nya borgnärerna att företaget ställer fullgod säkerhet för sina leveranser blir de nya fordringarna oprioriterade vid en eventuell konkurs. 121 SOU 2010:2 s 19, s 45 p Persson, Karlsson-Tuula s 74. Sida 42 av 54

43 Den stora skillnaden mellan konkurs och företagsrekonstruktion avseende gäldenärens rättshandlingsförmåga är således att gäldenären, under företagsrekontruktion, har full rådighet över sina tillgångar, men är fullt avskuren sin rådighet i konkurs. Eftersom gäldenärens förmögenhetsmassa och rättskapacitet kapas av under konkurs uppkommer det inte någon naturlig motpart till gäldenären. Den närmsta motparten till borgenären är därmed egentligen konkursförvaltaren. Detta blir ett dualistiskt förhållande då konkursförvaltarens roll i grunden är borgenärernas företrädare. Sida 43 av 54

44 8.Avslutande synpunkter och sammanfattning 8.1. Fyller lagen sin funktion? Företagsrekonstruktion är, vilket nämnts inledningsvis, tänkt att vara ett alternativ till konkurs. Som ovan visats finns det stora likheter men också stora skillnader mellan konkurs och företagsrekonstruktion. Skillnaderna finns såväl i lagtext som i det praktiska omfånget. Den fråga som framställningen har haft för syfte att besvara är om företagsrekonstruktion verkligen är ett adekvat alternativ. För att ett system ska anses adekvat i min mening bör systemet uppfylla sin funktion utan att skapa alltför stor friktion med den för systemet kringliggande regleringen. I de delar där systemet skapar friktion bör friktionen kunna motiveras. Som inledningsvis påvisats utgör företagsrekonstruktion fortfarande en liten del av det totala insolvensrättsliga förfarandet. Trots detta har denna lilla del väckt stort intresse bland framförallt jurister. Som det presenterats i avsnittet Den centrala problematiken uppkommer det intressanta effekter vid ackordsuppgörelser. Det är därför av intresse att närstudera en av dessa effekter. Tydligast blir problemet då vi undersöker ett löpande hyresavtal En närstudie av ett hyresavtal Vid lokalhyra kan det tänkas att partsbindningen sker enligt kontraktsprincipen, det vill säga först vid signerande av avtalet. Vid händelse av att det saknas ett skriftligt avtal bör hyresgästens betalning av första hyran, alternativt hyresvärdens överlämnande av nycklarna kunna utgöra tydliga avtalsgrundande rättsfakta för hyresförhållandet. Hyreskontraktet liksom vid avtal om leasing och hyra av lös sak ligger då till grund för flertalet fordringar. Hyresfordringar utkrävs normalt månadsvis av gäldenären medan andra fordringar kan uppstå vid viss händelse, till exempel skadestånd. Hyresfordringar behandlas normalt som successivt uppkomna fordringar. Det vill säga på samma sätt som lönefordringar behandlades av tingsrätten i NJA 2011 s 849. Om man istället använder HD:s syftestolkning i NJA 2009 s 291 och föredragandens stadganden i NJA 2011 s 849 Sida 44 av 54

45 kan ställningstagandet bli annorlunda. Den väsentliga grunden för fordrans uppkomst blir då det vägledande momentet i tolkningen om fordran ska anses omfattas av ett offentligt ackord under företagsrekonstruktion. En sådan tolkning kommer att ge intressanta följder, vilka presenteras nedan. 123 Ponera att en lokalhyresgäst försätts i företagsrekonstruktion. Hyresgästen förhandlar med de borgenärer som har oprioriterade fordringar i händelse av sin egna konkurs. Låt säga att hyran ligger på en summa om kr i månaden. Gäldenärens totala skuld uppgår till kr. De gäldenärer som finns är en bank, en vän till gäldenären som lånat ut utan säkerhet samt hyresvärden. Banken har en fordran om kr varav är säkrat genom pant. Vännen har en fordran om kr och hyresvärden har endast en utestående månadshyra i restskuld. Bankens överskjutande belopp om kr kommer inte att täckas av panten och banken kan därför omvandla överskjutande belopp till en oprioriterad fordran. Gäldenären, dennes vän och banken vill träffa avtal om ett offentligt ackord. Hyresvärden motsätter sig förslaget. Detta medför att banken, vilken är den största fordringsägaren, i samråd med gäldenärens vän, kan tilltvinga sig ett ackord. De utgör 66% av samtliga kända borgenärer och representerar i ackordssammanträdet 81.5% av den totala fordringsbeloppet. Ovanstående exempel utgör inget problem i sig. Att påverka redan existerande fordringar är ju själva syftet med ackordet. Bankens fordran nedsätts endast i den mån detta inte täcks av panten. Efter ackordet har banken alltså en total fordran om kr. De som täcks av panten kvarstår tillsammans med de resterande 25 % om som nedsatts till Vännen, har efter ackordet en fordran om 1000 kr och hyresvärden en fordran om kr. Den intressanta effekten som ackordet under företagsrekonstruktion medför är att även 123 Om fordringar (exempelvis hyresfordringar) sprungna ur samma avtal uppstår när den väsentliga grunden för fordringen är uppkommen (exempelvis hyresavtalet) medför det att samtliga fordringar anses uppkomna samtidigt; det vill säga då avtalet uppkom. Sida 45 av 54

46 efterföljande skadestånd, vilka uppkommer ur existerande avtal, omfattas av ackordet. Efter det att en domstol fastställt det offentliga ackordet väljer hyresgästen att felaktigt säga upp hyresavtalet med hyresvärden. Låt säga att hyresgästen dessutom är medveten om att uppsägningen görs felaktigt. Hyresgästen blir då skadeståndsskyldig. Om väsentlighetsregeln tillämpas kommer detta betyda att skadeståndet kommer att omfattas av ackordet. Vad är det då som jag finner så uppseendeväckande med att skadeståndet omfattas av ackordet i ovanstående situation? Jo, ackordet omfattar endast fordringar som existerat innan beslutet om företagsrekonstruktion. Detta betyder att framtida hyresfordringar inte kommer att omfattas av ackordet. Om hyresavtalet inte sagts upp skulle då hyresvärden efter ackordet ha en fordran mot hyresgästen om kr (tidigare utestående månadshyra vilket nedsatts enligt ackordet till 2500 samt nästa månads hyra vilken utgår enligt kontraktet med ). Hyresavtalet gäller således fullt ut i fordringsrättsliga sammanhang. Fordran anses uppkommen efter ackordet och någon nedsättning av framtida hyresfordringar görs inte. Att hyresfordringar normalt sett (utom företagsrekonstruktion) hanteras som periodvis uppkomna fordringar är klart. I NJA 2000 s 596, hade en mor gått i borgen för sin dotter i dennes hyresförhållande. HD påpekar i fallet att en hyresfordran får anses ha uppkommit först "när den tid som hyran belöper på gått till ända eller", vid förskottsbetalning, "när hyran förfallit till betalning." Hyresfordringen är alltså allmänt sett inte hänförlig till tiden för avtalets tillkomst på samma vis som föredragandens tolkar principen om den väsentliga grunden i NJA 2011 s Istället utgörs den väsentliga grunden för fordrans uppkomst i hyresavtal av att hyrestiden löpt till ända eller att hyran förfallit till betalning. Frågan är då om den syftesregel som HD uttrycker i NJA 2009 s 291 medför att det under företagsrekonstruktion skulle vara mer förenligt med lagens syfte (bolagets överlevnad till 124 Föredragandens resonemang kring den väsentliga grunden för fordrans uppkomst skulle ge upphov tolkningen att avtalet utgör den väsentliga grunden för hyresfordringens uppkomst och därigenom skulle samtliga framtida fordringar också anses hänförligt till tiden före försättandet av bolaget i företagsrekonstruktion. Sida 46 av 54

47 varje pris) om samtliga fordringar anses ha sin väsentligha grund i händelser som föregår beslutet om försättande av bolaget i företagsrekonstruktion 125 Det är här fordrans uppkomst skapar problem. 126 En tolkning av NJA 2009 s 291 skulle kunna ge fog för åsikten att det är ovanstående problem som HD ämnar att komma till rätta med. Tolkningen är då att istället för att se till den väsentliga grunden bör lagstiftaren se till syftet med de materiella reglerna för att avgöra när fordran har anses uppkommet. Detta kan dock medföra särreglering när liknande fordringar uppkommer, eller rättare sagt när samma fordran uppkommer i olika sammanhang. Föredragandes resonemang i NJA 2011 s 849 är att en fordran på lön som täckts av lönegarantimedel har sin väsentliga grund i anställningsavtalet och därmed har uppkommit före tidpunkten för bolagets försättande i rekonstruktion. Enligt detta resonemang omfattas lönegarantimedlen av det offentliga ackord som fastställts mellan rekonstruktionsbolaget och dennes borgenärer. Majoriteten i HD kommer dock till en annan slutsats och fäller avgörandet på exekutionsrättsliga grunder. 127 Föredragandens dom är således inte det som avgör fallet. Föredragandens resonemang är dock av intresse då det till stor del överensstämmer med resonemanget som HD för i NJA 2009 s 291 kring fordrans uppkomst. Nedan följer två stycken ur föredragandens resonemang: "I praxis som rör konkursrättsliga sammanhang har fordran på lön ansetts ha sin väsentliga grund i det bakomliggande anställningsförhållandet (se t.ex. NJA 1979 s. 253, NJA 1983 s. 350, NJA 1998 s. 384). Det betyder att vid konkurs anses en lönefordran uppkommen innan konkursbeslutet meddelades om anställningsavtalet var träffat före denna tidpunkt, med den verkan att statens återkrav i anledning av utbetald lönegaranti vid konkurs behandlas utifrån denna utgångspunkt." 128 Uttalandet fortsätter: 125 Detta är resultatet av vad föredraganden menar i NJA Se avsnitt 5.2 Fordrans uppkomst. 127 Beslutet att utkräva resterande 75 % av lönegarantimedlen ansågs inte uppenbart felaktig. 128 NJA 2011 s 849. Sida 47 av 54

48 "Det framstår som mest ändamålsenligt att behandla frågan om uppkomsten av en lönefordran på samma sätt vid företagsrekonstruktion som vid konkurs. Enligt ett flertal statliga utredningar anses detta också vara rättsläget (se SOU 1991:1, s. 240, SOU 2001:81, s. 103, och SOU 2010:2, s. 371). Om uppkomsten av lönefordran inte behandlas på detta sätt kan frågan om lönegaranti bli en fråga som påverkar i valet mellan de två förfarandena, vilket i så fall skulle motverka det ovan redovisade syftet med införandet av lönegaranti vid företagsrekonstruktion. 129 Det sagda påvisar att det faktiskt föreligger en risk för att fordringsrättsliga principer som gäller i den övriga civilrättsliga regleringen åsidosätts vid händelse av att bolaget är försatt i företagsrekonstruktion. Det är inte heller helt klart att föredragandens tolkning av lönefordringens väsentliga grund är helt träffande. I NJA 2007 s 519 hade ett konkursbo fortsatt att nyttja en lokal som ingick i konkursboet trots att hyresavtalet löpt till ända. HD fann att den väsentliga grunden för hyresvärdens fordran uppkom i och med att hyresvärden efter konkursutbrottet varit förhindrad att utnyttja lokalen själv. HD påpekade att situationen närmast får anses grundad på den allmänna förmögenhetsrättsliga principen om obehörig vinst. Skillnaden mellan NJA 2007 s 519 och exemplet med den fiktiva hyresvärden och dess borgenärer, som presenterats ovan, är dock att det i exemplet är fråga om ett fortgående avtal. I NJA 2007 s 519 hade avtalet redan avslutats. Frågan är dock om denna skillnad motiverar det vitt skilda resultat som de båda situationerna ger. Om övriga borgenärer och gäldenären drar vinning av att en borgenär mister sitt avtal (utan att borgenären har någon större möjlighet till att förutse avtalsbrottet vid tidpunkten för ackordet) och om kontraktsbrottet dessutom sker till rabatterat pris, talar de konkursrättsliga reglerna om frysningsprincipen och borgenärernas inbördes lika rätt mot att lagen bör tolkas mot att den väsentliga grunden för skadeståndet är hänförligt till avtalet. 129 NJA 2011 s 849. Sida 48 av 54

49 8.3. Avslutande kommentar Förarbetena till lagen om företagsrekonstruktion gav riksdagen en på ytan billig och effektiv lösning för att i framtiden förhindra onödiga konkurser. Företagsrekonstruktionen var tänkt att vara snabb, effektiv och inte bidra med några större insatser från staten. I dagsläget har vi istället en lagstiftning som medger lönegaranti samt i vissa fall tvingar leverantörer och liknande borgenärer att avtala med ett bolag i sina sista dödsryckningar. Lönegaranti ger visserligen andrum för bolaget i företagsrekonstruktion, men det bidrar också till en kostnad för staten. Enligt min mening verkar det som om lagen om företagsrekonstruktion i dagsläget skapar dubbla civilrättsliga regler. Hyresfordringar och lönefordringar kan, som visats ovan, eventuellt komma att hänföras till andra uppkomststidpunkter mot vad de gör i den allmänna civilrätten. I konkurs finns det specialreglering just därför att konkursen är säregen. Konkursen är ämnad att vara ett avslut. Reglerna är därför utformade så att alla råka "lika illa ut". Syftet med konkurs är att avsluta en verksamhet och rädda vad som räddas kan. Den övriga civilrättsliga reglerginen grundar sig däremot i skyldigheten att fullgöra i enlighet med ingångna avtal. Grundtanken med samtliga civilrättsliga regler är att söka rädda och förbättra att genom rimlighetsavvägningar söka få parterna att fortlöpa med sitt avtal. Funktionen med exempelvis jämkning av avtal är i grunden att minska friktionen mellan avtalsparterna. Vad gäller lagen om företagsrekonstruktion uppkommer plötsligt andra spelregler. Parten som är under företagsrekonstruktion får ett enormt trumfkort mot sina motparter. Resultatet av de parametrar som sätts in i ekvationen därför blir annorlunda och bitvis oförutsägbara. Att rättstillämparen konsekvent synes snegla till de konkursrättsliga reglerna i syfte att skapa lagvalsneutralitet mellan företagsrekonstruktion och konkurs bidrar enligt min mening endast till att öka ojämnheterna. De säregna förhållanden som råder under konkurs är nämligen motiverade av att konkursen utgör ett nödvändigt ont. Företagsrekonstruktion, däremot, är i grunden en politisk utopi. Sida 49 av 54

50 Som nämnts inledningsvis finns det i SOU 2010:2 en vilja att ytterligare finslipa företagsrekonstruktion. Tanken är att skapa ett samlat förfarande. Utgångspunkten synes vara en vilja att förbättra övergången mellan företagsrekonstruktion och konkurs. Till synes är det primära målet att förhindra att bolagets medel äts upp under företagsrekonstruktionen. Ur min synvinkel kan lösningarna som diskuteras i SOU:n närmast liknas med att företagsrekonstruktionsförfarandet sammankopplas med konkursförfarandet likt en enda lång rutschkana. Lösningen medför visserligen att förfarandena blir starkare sammankopplade. Men ett sammankopplat förfarande bidrar också till att båda förfaranden uppfattas som samma sak. Företagsrekonstruktion blir konkurs, konkurs blir företagsrekonstruktion. Därigenom synes det som att lagstiftaren önskar ha företagsrekonstruktion för företagsrekonstruktions skull. Företagsrekonstruktion bör enligt min mening skötas underhand, det vill säga utanför den insolvensrättsliga regleringen. En lösning vore en ackordslag som medgav offentliga ackord och att denna lag inte innehöll någon minimigräns. Om ackordslagen inte har en minimigräns medför detta att borgenärerna får en möjlighet att besluta om ett ackord som innebär att samtliga oprioriterade fordringar sätts ned till noll. Därigenom skulle gränsen mellan konkurs och ackord tunnas ut. Upphävandet av utsökningsförbudet som i dagsläget råder under företags-rekonstruktionen skulle också bidra till att gäldenären i större utsträckning motiveras att komma överens med samtliga borgenärer om en gemensam lösning. På det stora hela anser jag att lagen om företagsrekonstruktion saknar en naturlig plats i den svenska insolvensrättsfloran i sin nuvarande utformning. Jag anser inte heller att de motiv som anförts för dess existens uppväger den säregenhet som lagen medför. I min mening är det lämpligaste alternativet därför att helt enkelt avsluta experimentet företagsrekonstruktion. Sida 50 av 54

51 Källförteckning Propositioner Prop 2004/05:57 Prop 1995/96:5 Prop 1991/92:139 Lönegarnati vid företagsrekonstruktion Lag om företagsrekonstruktion Om statlig lönegaranti vid konkurs Statens offentliga utredningar SOU 2010:2 Ett samlat insolvensförfarande - Förslag till ny lag Litteratur Avtalsrätt I Tolfte Upplagan, Tredje tryckningen Konkurs eller Rekonstruktion HUR SKAPAS EFFEKTIVA LAGAR? Första upplagan Lagen om företagsrekonstruktion EN KOMMENTAR Sakrätt AVSEENDE LÖS EGENDOM Sjätte, omarbetade upplagan Avtalsgrundande- Rättsfakta Andra tryckningen Axel Adlercreutz, Juristförlaget i Lund, 2002, Lund (Cit; Adlercreuts I) Theodore Eisenberg SNS Förlag, 1995, Stockholm Orginal titel: Creating an Effective Swedish Reconstruction Law (Cit; Eisenberg) Tryggve Hellners, Mikael Mellqvist Nordsteds Juridik AB, 2009, Stockholm (Cit; Hellners, Mellqvist) Torgny Håstad, Norsteds Juridik AB, 2000, Vällingby (Cit; Håstad) Kurt Grönfors, N&S Förlag AB, 1993, Stockholm (Cit; Grönfors) Sida 51 av 54

52 Preskription OM CIVILRÄTTSLIGA FÖRPLIKTELSERS UPPHÖRANDE EFTER VISS TID Tredje upplagan. Kvittning OM AVRÄKNING AV PRIVATRÄTTSLIGA FORDRINGAR Andra upplagan Fordran & Skuld Åttonde Upplagan Konkurslagen EN KOMMENTAR t.o.m supplement 18 Företags- Rekonstruktion I TEORI OCH PRAKTIK Andra Upplagan Konkursrätten OM KONKURSBOET SES SOM EN ASSOCIATION I TVÅNGSLIKVIDATION MED BORGENÄRERNA SOM MEDLEMMAR Stefan Lindskog Nordsteds Juridik AB 2011, Stockholm (Cit; Lindskog I) Stefan Lindskog, Nordstedts Juridik AB, 1993, Stockholm (Cit; Lindskog II) Mikael Mellqvist, Ingemar Persson Iustus Förlag AB 2007 Uppsala (Cit; Mellqvist, Persson) Eugéne Palmér, Peter Savin Nordsteds Juridik AB 2012, Stockholm (Cit; Palmér, Savin, lagrum från vilket kommentaren tagits) Annina H. Persson, Marie Karlsson-Tuula Norstedts Juridik AB, 2012, Stockholm. (Cit; Persson, Karlsson-Tuula) Jenny Söderlund Iustus Förlag AB, 2009, Uppsala (Cit; Söderlund) Festskrift Festskrift till Torkel Gregow Mikael Möller Att samordna konkurs och företagsrekonstruktion - lagteknik och begrepp i förslaget till samlat insolvensförfarande (Cit: Fskr till Torkel Gregow) Juridiska Tidskrifter AN 2012:3 Ackordcentralen Nyheter nr Sida 52 av 54

53 SvJT 2011 s 290 Ulrik Hägge, Fordrans uppkomst vid offentligt ackord, 3 kap 3 lagen om företagsrekonstruktion JT nr 4 s 907 SvJT 2007 s 673 IRF 2007 Ronney Hagelberg, Kvittning i konkurs. Jakob Heidbrink, Avtals uppkomst - dags att se bortom avtalslagen Mikael Möller Offentligt ackord Insolvensrättsligt Forum 2007 Iustus Förlag AB 2009 Adv 2007:9 Advokaten Nr Årgång 73 SvJT 1996 s 457 SvJT 1996 s 461 Tryggve Hellners, Anm. av T. Eisenberg, Konkurs eller rekonstruktion, SNS förlag 1995 s 122 Bert Lehrberg, Anm. Av Kurt Grönfors Avtalsgrundande rättsfakta NJA NJA 2011 s 849 NJA 2009 s 291 NJA 2007 s 519 NJA 2003 s 128 NJA 2000 s 596 NJA 1995 s 356 Om återkrav av lönegarantimedel omfattas av ackord. Om fordrans uppkomst i ackord, m.m. Om hyresfordring i konkurs. Om efterställda fordringar. Om borgensförbindelse vid förfallen hyresfordran. Om kvittning i konkurs. Hemsidor BankruptcyBasics/Chapter11.aspx Sida 53 av 54

54 Övriga källor Telefonsamtal och mail från Anna Thelander Teamchef, Östra tillsynsteamet Kronofogdemyndigheten & Rapport 2012:1 TMA Telefonsamtal med Lisbet Larsson, domstolssekreterare vid Eskilstuna tingsrätt Kronofogdens årsrapport för konkurstillsynen 2011 Företagsrekonstruktion - möjligheter och begränsningar. Ett seminarium som hölls av Turnaround Management Association Sweden. I blå hallen Arsenalgatan 7, Stockholm. Sida 54 av 54