Torsten Jurell Narrstreck i månsken

Transkript

1 Torsten Jurell Narrstreck i månsken

2

3 Narrstreck i månsken Röhsska museets största utställningshall har förvandlats till en suggestiv plats. En kringresande teater tycks ha kommit till rummet, tömt sina fraktlådor och placerat ut sin rekvisita. Aktörerna står redo och snart kan föreställningen börja. Men är det teater, eller på riktigt? I månskenet blir allt tvetydigt, vilket inte betyder att det blir mindre sant, som Torsten Jurell själv uttrycker det. Månljuset i utställningens titel står för det annorlunda eller okända, nattljuset som lyser upp Jorden på ett annat sätt än det direkta solljuset. Torsten Jurell, född i Mölnlycke 1951, är känd som en konstnär med stark tilltro till bildens kommunikativa kraft och har ofta låtit sin konst knyta an till samtida eller historiska samhällsfrågor. Redan som barn fascinerades han av den asiatiska kulturen och besökte som student på konsthögskolan Valand ofta Röhsska museets permanenta asiatiska samlingar. Under studietiden arbetade han också periodvis inom teatervärlden och kom senare att utföra scenografier åt bland andra Göteborgs Stadsteater, Riksteatern och Fria Proteatern. Hösten 2011 presenterade Torsten Jurell utställningen Bortom Underjorden på Röhsska museets asiatiska våningsplan. Konstnären hade då rest till porslinsstaden Jingdezhen i Kina och skapat verk som anknöt till föremål i museets rika samling av kinesiskt konsthantverk. I Jingdezhen kom han att tillägna sig porslinet som ett nytt uttrycksmedel och har där under de senaste åren i tre längre arbetsperioder tagit fram figurerna som nu visas. Med Narrstreck i månsken fortsätter Röhsska museet samarbetet med Torsten Jurell i en utställning som låter ett flertal bärande teman i konstnärskapet återkomma och fördjupas. Här märks närheten till asiatisk kultur, kopplingen mellan konst och teater och intresset för den mänskliga gestalten som bärare av en berättelse. Torsten Jurell har valt att gestalta utställningen som en helhet och att inte ange titlar för de individuella arbetena, men i detta häfte presenteras några av verken och de återkommande motiven.

4 Långhuvudena I början av utställningen står en grupp gestalter med långa huvuden. I Asien finns en tradition av att avbilda gudar och visa män med överdimensionerade pannor och huvuden. Man kan också associera utställningens inledande grupp av figurer till en teaterkör i det antika grekiska dramat fanns i regel en kör som kommenterade skådespelet. Huvudena, som återkommer på andra platser i utställningen, kan även ses som en publik som tyst och med stor koncentration betraktar det skådespel som konstnären skapar i rummet. Torsten Jurell berättar själv om sin fascination för teatern: Jag har starka visuella intryck från teater, inte bara av besök där som publik utan även att vara bakom scen, i teaterns magasin, tågvind, rekvisitaförråd, ja, till och med teatern som scenografimodell med alla fascinerande små detaljer... Jag söker också den bildvärld som överväldigade mig när jag som barn kom i kontakt med teatern, den magiska rundhorisonten med dess underbara stjärnhimmel.

5 Som en armé i terracotta I sina keramiska verk arbetar Torsten Jurell ofta med en kombination av gjutning och modellering. Det finns ett stort utrymme för improvisation under arbetsprocessen. Några av huvudena i utställningen har delvis deformerade ansiktsdrag, något som har sin grund i att gjutformen skadades vid ett tillfälle. Konstnären valde att inte laga formen utan i stället utnyttja det som hänt genom att låta spåren av den nya, skadade formen framträda i de gjutna ansiktena. Repetitionen av en och samma ansiktsform har en historisk parallell i figurerna i den så kallade terracotta-armén i kinesiska Xi an. Den berömda, mångtusenhövdade terracotta-armén består av fullskalemodeller i lergods av soldater och hästar och utfördes som gravmonument till en kejsare som avled år 210 före Kristus.

6 Material och teknik Torsten Jurell experimenterar gärna och arbetar intuitivt utan någon på förhand uttänkt plan. Han utnyttjar också gärna de ibland oberäkneliga effekter som kan uppstå under de keramiska processerna. Till exempel krymper godset under bränningen, vilket i vissa fall ger upphov till ett fint nät av sprickor i glasyren, så kallad krackelyr. I det gamla Kina färgades gärna dessa sprickor in med tusch för att förstärka deras dekorativa effekt, en metod som Torsten Jurell också använder sig av. Merparten av utställningens föremål är utförda i porslin och stengods, som i bränt skick är ett hårda och vattentäta material. En del föremål har bränts flera gånger innan de fått ett uttryck som konstnären varit nöjd med. Bränningen sker i gasugn med syrefattig atmosfär upp till en temperatur av ca 1300 grader.

7 Om mobilen I mobilen som snurrar i taket finns symboler som ger associationer till krig och oroligheter. Vi möter här både samtida referenser och historiska bilder som kastar skuggor in i vår egen tid. Svampmolnet och urtavlan hänvisar till USA:s atombombning av den japanska staden Hiroshima på morgonen den 6 augusti Uret har stannat på klockslaget 08.15, den tidpunkt då bomben exploderade. Andra motiv i mobilen, som taggtråden och drönarflygplanet, hänvisar också till krigföring och den enskilda människans utsatthet. I dagens krig har dödandet anonymiserats mer än någonsin genom drönarna, de förarlösa flygplanen. Ett ämne som går igen i flera av utställningens verk är makt och styrning. Marionettdockornas rörelser på teaterscenen styrs av trådar som någon drar i, på samma sätt som det förarlösa drönarplanet styrs av en hand vi inte ser.

8 Om skåpen I en rad skåp i utställningen finns ansikten, figurer och fragment av olika slag samlade. Skåpen kan ses som ambulerande teatergarderober. Aktörerna är placerade bland kulisser och rekvisita, där en del används och annat är undanlagt. Tankarna kan också gå till museibyggnader, med våningarna fyllda av allsköns samlingar från historien såväl som från nutiden. I ett skåp finns en mekanisk skuggteater som har kopplingar till den stora mobil som snurrar i taket i utställningen. Ett genomgående tema i utställningen är att saker kan vara något annat än vad de först verkar vara. Kulisser och camouflagemönster låter ana en annan verklighet under den synliga. Bilder och skuggbilder återkommer på ett sätt som skapar osäkerhet kring vilken bild som är den rätta eller ursprungliga.

9 Om teatern Längst in i utställningshallen döljer sig en marionetteater, vars skådespel startar automatiskt varje kvart. En gestalt är vitklädd medan de övriga bär svarta rockar. Är det ledaren och folket, eller huvudrollsinnehavaren och kören? Aktörerna styrs av trådar, som styrs av en maskin. Vem styr maskinen? Torsten Jurell har strävat efter att ge marionettfigurerna ett allmänmänskligt uttryck som inte är knutet till någon särskild tid eller plats. I den bok som åtföljer utställningen berättar han dock att gestalterna påminner om en kinesisk elfenbensfigur som fanns i hans barndomshem. Han påminner också publiken om att det är ingen teater jag gör. Det är en bild av en teater.

10 Om fotografierna På väggen hänger en rad fotografier där Torsten Jurell iscensatt sina skulpturer och skapat stämningar kring dem med hjälp av belysning och bakgrund. Fotografierna är alla utförda i stående format och utskrivna på rispapper som går att rulla ihop, likt traditionella kinesiska målningar. Rullarna hänvisar också till teaterns ridåer, eller kulisser målade på duk, som också de kan rullas ihop och ställas undan. De utskrivna fotografierna gestaltar en blandning av olika konstnärliga områden eller genrer som skulptur, måleri, fotografi och scenografi. Detta gränsöverskridande arbetssätt är typiskt för Torsten Jurells konstnärskap. Fotografiernas motiv kan också ses som avbilder, eller skuggbilder, av de keramiska figurerna. Här finns en koppling till den undersökning av återsken och skuggverkan som vi tidigare mött i flera andra av utställningens verk.

11 Jingdezhen och keramiken I den här montern visas historiska föremål från Röhsska museets samlingar. Kinesisk keramik har periodvis importerats i stora mängder till Europa och haft stor påverkan på keramikens utveckling här, både vad gäller industriell och hantverksmässig produktion. Staden Jingdezhen, som ligger strax sydväst om Shanghai, har länge varit ett centrum för keramik. Det ursprungliga namnet på staden var Changnan, som av västerlänningar omformades till China, vilket på engelska betecknar både landet Kina och materialet porslin. Jingdezhen fick tidigt en ledande roll inom porslinstillverkningen och är berömd bland annat för det utsökta porslin som levererades direkt till det kejserliga kinesiska hovet under Mingdynastin ( ). Idag lockar Jingdezhen till sig konstnärer, formgivare och konsthantverkare från hela världen. I staden finns en enormt stor mängd verkstäder och mindre fabriker där man kan hyra ateljéplats eller få föremål utförda, glaserade och brända. De gamla hantverkskunskaperna bildar grund för utveckling och expansion. Torsten Jurell beskriver atmosfären i Jingdezhen som en miljö av arbete, tradition och nyskapande. När han arbetar på plats i Jingdezhen, på Röhsska museets initiativ, fogas en ny bit till berättelsen om hur idéer, kunskap och motiv inom konsten och konsthantverket har rört och fortsätter röra sig mellan epoker och kontinenter.

12 Programverksamhet Under utställningsperioden 2 december mars 2015 erbjuds guidade visningar, skräddarsydda events och skolprogram. För mer information kontakta oss gärna på pedagog@rohsska.se eller event@rohsska.se. Föreläsning Onsdagen den 3 december 2014 klockan föreläser Torsten Jurell om hur det är att arbeta och ställa ut i Kina. Torsten Jurell har sedan åtta år delat sin tid mellan Sverige och de kinesiska städerna Beijing och Jingdezhen. Föreläsningen äger rum på Högskolan för design och konsthantverk, Kristinelundsgatan 6 8. Fri entré. Antalet platser är begränsat. Öppna visningar Varje lördag och söndag klockan och under utställningsperioden 2 december mars 2015 visar Torsten Jurell personligen sin utställning. De öppna visningarna ingår i entréavgiften (40 kronor). Samling i utställningslokalen, ingen föranmälan. Barnvagnsvisning Följ med på en barnvagnsvisning torsdagen den 4 december klockan Ingår i entréavgiften (40 kronor). Samling i receptionen, ingen föranmälan. Pensionärshappening Fredag 5 november klockan visat Torsten Jurell utställningen. Caféet erbjuder dig som går på pensionärsvisning rabatterad lunch från klockan Ingår i entréavgiften (40 kronor). Samling i receptionen, ingen föranmälan. I museibutiken Till utställningen Narrstreck i månsken har Torsten Jurell producerat en bok som finns till försäljning i museets butik. Skulle du vilja ta med dig det här häftet hem finns det till försäljning för 20 kronor i receptionen. Några av Torsten Jurells verk i utställningen är till salu. Kontakta museets reception för information. Röhsska museet Visiting address: Vasagatan Postal address: Box se Göteborg, Sweden Tel , Fax info@rohsska.se rohsska.se