Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2014

Transkript

1 Delårsrapport 1 januari 31 augusti januari 31 augusti Nettoomsättningen ökade med 16 procent jämfört med samma period föregående år. Rörelseresultatet ökade till 88 mkr (50) Rörelsemarginalen uppgick till 2,5 procent (1,6) Periodens resultat före skatt ökade till 164 mkr (131) Positivt kassaflöde om 517 mkr (-210) Koncernen i sammandrag MKR 2014 Jan-aug 2013 Jan-aug 2013 Jan-dec Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat före skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten Påbörjade lägenheter i nyproduktion Antal sålda lägenheter

2 Kommentar från Riksbyggens vd Leif Linde Riksbyggen redovisar en positiv utveckling med ökad omsättning och ett förbättrat rörelseresultat för årets första åtta månader. Marknadsförutsättningarna är fortsatt goda vilket skapar förutsättningar för en positiv utveckling inom nyproduktionen. Försäljningstakten har varit hög under perioden och efterfrågan på bostäder förväntas vara fortsatt stark under resten av året. Vi ser även att försäljningsgraden i pågående produktion ökar vilket indikerar att vi har sålt fler lägenheter än antalet som har byggstartats. För rapportperioden uppgår sålda lägenheter till 416 och vi har drygt lägenheter i pågående produktion. För att kunna möta bostadskundernas efterfrågan och även nå planerade volymer krävs fokus på möjliga produktionsstarter. Vår ombyggnadsaffär visar på en fortsatt god lönsamhet och förväntas öka ytterligare under nästa år. Resultatet i affärsområde Fastighetsförvaltning är stabilt och ligger i linje med föregående år. Affärsområdet har ett fortsatt fokus på att effektivisera verksamheten och att växa med lönsamhet. Återbäringen till Riksbyggens andelsägande kunder förväntas uppgå till 10 mkr Koncernens fastighetsportfölj med ett innehav av främst bostadfastigheter är stabil och det bedömda marknadsvärdet bedöms överstiga det bokförda värdet med drygt 1,5 mdr. Vårt arbete med ett ökat kundfokus och att effektivisera verksamheten för att förbättra lönsamheten fortsätter. Med stabila marknadsförutsättningar och vår goda finansiella ställning ser vi fortsatt goda möjligheter för våra affärer. Leif Linde VD 2

3 DELÅRSINFORMATION KONCERNEN OCH MODERFÖRENINGEN Intäkter och resultat Koncernens intäkter för perioden ökade till mkr (3 042) vilket beror på att vi har fler projekt och fler lägenheter i pågående produktion inom affärsområde Bostad. Rörelseresultatet ökade till 88 mkr (50) och en förbättrad rörelsemarginal på 2,5 procent (1,6). Resultatförbättringen är hänförlig till affärsområde Bostad. Föregående periods resultat är belastat med merkostnader för två av Riksbyggen anlitade totalentreprenörers konkurser. Motsvarande siffror för moderföreningen är en ökad omsättning till (3 012), ett högre rörelseresultat om 105 (40) samt en förbättrad rörelsemarginal på 3,0 % (1,3). Under perioden har exploateringsmark för bostäder förvärvats om cirka 600 mkr (170). Finansiell ställning Det egna kapitalet uppgick till mkr (4 485) för koncernen och mkr (4 300) för moderföreningen. Det egna kapitalets andel av balansomslutningen (soliditeten) uppgick till 36,3 procent (38) för koncernen och 36,3 procent (38) för moderföreningen. Under rapportperioden har investeringar i inventarier, verktyg och installationer skett med 36 mkr (63) i koncernen och med 28 mkr (63) i moderföreningen. Investeringar i balanserade utgifter för utvecklingsarbeten har skett med 53 mkr (17) i koncernen och moderföreningen. Investeringar i byggnader och mark uppgår till 45 mkr (6) i koncernens förvaltningsfastigheter och 37 mkr (2) i moderföreningens förvaltningsfastigheter. Affärsområde Bostad Efterfrågan på bostäder ökar jämfört med föregående år. Riksbyggen bevakar marknaden för att bedöma om fler projekt kan startas. Om efterfrågan minskar kan projekt komma att senareläggas för att minska risken för ett stort antal osålda lägenheter när projekten färdigställs. Riksbyggen påbörjade under rapportperioden totalt 441 lägenheter i nyproduktion att jämföra med samma period 2013 då 702 lägenheter påbörjades. Vid rapportperiodens utgång hade Riksbyggen 25 osålda lägenheter i färdigställda projekt. Vid årets början fanns det 28 osålda lägenheter. Affärsområdets intäkter uppgick under perioden till mkr (1 675) och resultatet före skatt till 3 mkr (6). Kapitalbindningen i byggrätter för bostäder är per bokförd till mkr. Vid årets början var motsvarande belopp mkr. Affärsområdet har 166 anställda (155). Affärsområde Fastighetsförvaltning Verksamheten inom affärsområde Fastighetsförvaltning bedrivs med en rikstäckande och starkt decentraliserad organisation med lokala operativa affärsenheter marknadsområden som har marknads- och kundansvar. Affärsområdets intäkter uppgick under perioden till mkr (1 202) och resultatet före skatt till 44 mkr (32). Affärsområdet har anställda (1 996). 3

4 AO Fastigheter Det nyinrättade affärsområdet Fastigheter ansvarar dels för Riksbyggens egna innehav av förvaltningsfastigheter samt för affärsenheten Projekt- och Fastighetsutveckling som erbjuder projektutveckling av nyproducerade hyresrätter åt investerare samt till långsiktiga ägare inom bostadsområden med upprustningsbehov. Riksbyggens förvaltningsfastigheter har ett bokfört värde om mkr (1 215). Det samlade marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter bedömdes vid årsskiftet 2013/14 väsentligt överstiga det bokförda värdet med ca 1,5 mdr. Det konsoliderade fastighetsbeståndet omfattar cirka kvm varav kvm utgörs av bostäder (3 400 lägenheter). Geografiskt är beståndet koncentrerat till Linköping, Jönköping, Stockholm och Umeå. Finansiell verksamhet Finansfunktionen inom Riksbyggen ansvarar för koncernens kort- och långfristiga finansiering, likviditetsplanering, cash management samt finansiell riskhantering. Därutöver bedrivs en relativt omfattande inlåningsverksamhet med bostadsrättsföreningar anslutna till Riksbyggen som bas. Inlåningsmedlen placeras i svenska räntemarknaden. Därutöver förvaltas även koncernens egna medel genom placeringar i såväl räntemarknaden som i direktägda fastigheter. Placeringsverksamheten sker i enlighet med av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer vilka tar hänsyn till respektive åtagande både vad avser risknivå, duration och likviditetsbehov. Den tidsbundna inlåningen från bostadsrättsföreningar är fortsatt stabil och uppgick per till mkr (3 964). Den avtalade bindningstiden varierar i mellan 1 6 månader och uppgick till i genomsnitt 1,1 månader (1,3). Någon säkerhet för tidsbunden inlåning är inte ställd. Finansiella risker För hanteringen av Riksbyggens finansiella risker har styrelsen fastställt placeringsriktlinjer vilket begränsar exponeringen mot ränte- och kreditrisker. För att löpande analysera ränteutvecklingens påverkan på det finansiella resultatet värderas Riksbyggens placeringsportfölj utifrån rådande marknadsräntor. Ränterisken, uttryckt som värdeförändringen i portföljen vid 1 procents förändring av marknadsräntorna, var cirka 14,6 mkr (10). Kreditrisken i kundfordringarna är begränsad då de avser ett stort antal kunder. Moderföreningen har tecknat försäkring i Riksbyggen Byggnadsförsäkrings AB för bl.a. kredit- och borgensförluster. I bolaget finns avsättningar i form av säkerhetsreserv och reserv för oreglerade skador om totalt 81 mkr (90). Några större valutarisker finns inte. Riksbyggen har möjlighet att begränsa ränterisken med användning av räntederivat. Likviditetsrisken är förhållandevis begränsad mot bakgrund av koncernens kassaflöde och goda likviditet. Placeringarnas löptid matchar väl löptiden på den tidsbundna inlåningen. Övriga finansiella tillgångars och skulders redovisade värden utgör en god approximation av verkliga värden. 4

5 Krediter Riksbyggen har via kreditavtal med Swedbank per en kortfristig upplåning om mkr (1 895). För upptagen kredit har räntebärande värdepapper motsvarande kreditbeloppet ställts som säkerhet. Outnyttjade bindande checkkreditramar uppgick till 350 mkr (350). Placeringar Likvida medel inklusive kort- och långfristiga penningmarknadsplaceringar uppgick till mkr (6 926). Den genomsnittliga, räntebundna löptiden på placeringsportföljen uppgick till 67 dagar (61). Löptiden har valts för att begränsa ränterisken och matcha löptiden på inlåningen. 5

6 Koncernens resultaträkning (tkr) Jan-aug Jan-aug Nettoomsättning Kostnad för sålda varor och tjänster Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Resultatandel i handels- och kommanditbolag Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på periodens resultat Periodens resultat Hänförligt till: Moderföretagets ägare Minoritetsintresse

7 Koncernens balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR 31 aug aug 2013 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Förändringar i koncernens eget kapital (tkr) Jan-aug Jan-aug Ingående eget kapital enl. balansräkning per 31 december Periodens resultat Minoritetens andel av eget kapital Utbetald utdelning Förändring av andelskapital Belopp vid periodens utgång

8 Kassaflödesanalys för koncernen (tkr) Jan-aug Jan-aug Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Förändring exploateringsfastigheter m.m Förändring kundfordringar Förändring övriga kortfristiga fordringar Förändring leverantörsskulder Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i dotterföretag Försäljning av dotterföretag Resultat från intressebolag Investering övriga finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring andelskapital Upptagna lån/amortering av skuld Förändring kortfristiga finansiella skulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

9 Moderföreningens resultaträkning (tkr) Jan-aug Jan-aug Nettoomsättning Kostnad för sålda varor och tjänster Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Resultatandel i handels- och kommanditbolag Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på periodens resultat Periodens resultat

10 Moderföreningens balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR 31 aug aug 2013 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Förändringar i moderföreningens eget kapital (tkr) Jan-aug Jan-aug Ingående eget kapital enl. balansräkning per 31 december Periodens resultat Utbetald utdelning Förändring av andelskapital Belopp vid periodens utgång

11 Moderföreningens kassaflödesanalys (tkr) Jan-aug Jan-aug Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Förändring exploateringsfastigheter m.m Förändring kundfordringar Förändring övriga kortfristiga fordringar Förändring leverantörsskulder Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i dotterföretag Investering övriga finansiella anläggningstillgångar Avyttring/amorteringar av övriga finansiella anläggningstillgångar Förändring kortfristiga finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring andelskapital Upptagna lån/amortering av skuld Förändring kortfristiga finansiella skulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

12 Noter 1. Redovisningsprinciper Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, kapitel 9 Delårsrapport. Skatt för perioden är beräknad enligt schablon. Från och med räkenskapsåret 2014 tillämpas Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i samtliga räkningar och, i förekommande fall, noter. Effekterna av övergången visas i not Effekter av övergång till K3 Denna delårsrapport för Riksbyggen-koncernen har upprättats enligt BFNs Allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). De redovisningsprinciper som återfinns i not 1 har tillämpats vid upprättande av koncernredovisningen och delårsrapporten per 31 augusti 2014 och för den jämförande informationen som presenteras per 31 augusti 2013 samt vid upprättande av periodens ingående finansiella ställning per 1 januari 2013, vilket utgör koncernens tidpunkt för övergång till K3. Övergången till K3 redovisas i enlighet med K3s kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas. En ingångsbalansräkning har upprättats per 1 januari 2013 i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpats retroaktivt. I ingångsbalansräkningen har belopp som rapporterats i tidigare årsredovisningar justerats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. Koncernen En förklaring till hur övergången till K3 har påverkat koncernens ställning visas i de tabeller som följer nedan samt i tillhörande noter, som presenteras efter övergångens effekt på moderföreningens ställning. Följande ändringar av redovisningsprinciper och övergångsbestämmelser påverkar koncernen: Samtliga leasingavtal redovisades tidigare som operationella leasingavtal. Leasingavtal hänförliga till bilar klassificeras som finansiella och redovisas nu i koncernens balansräkning. Leasingavtalen har värderats till återstående värde vid tidpunkten för övergången (1 jan 2013). Både skulden och tillgången redovisas därmed till nuvärdet av kvarstående obetalda leasingavgifter. Finansiella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar Komponentavskrivningar tillämpas på koncernens förvaltningsfastigheter. Fastigheterna har inventerats och det bokförda värdet har fördelats baserats på respektive komponents bedömda kvarvarande nyttjandeperiod vid övergångstillfället (1 jan 2013). Komponentavskrivning under 2013 har inneburit högre avskrivningskostnader för koncernen. Förmånsbestämda pensionsplaner redovisades tidigare enligt RR 29. Riksbyggen har valt att tillämpa förenklingsreglerna i K3 för pensionsförpliktelser som är tryggade genom överföring av medel till en pensionsstiftelse. Upplösning av den redovisade nettoförpliktelsen enligt RR 29 redovisas över eget kapital i ingångbalansräkningen per Förvärv av dotterbolag som genomförts från och med 1 januari 2013 redovisas enligt de nya principerna i K3. En stor förändring är att minoritetsintressen i dotterföretag i koncernen betraktas som en del i ägarkollektivet (enhetssynen). Det innebär att i balansräkningen redovisas minoriteten som en del i eget kapital. På motsvarande sätt redovisas koncernens resultat utan avdrag för minoritetens andel. De nya principerna har inte tillämpats retroaktivt i öppningsbalansen. 12

13 Riksbyggens ingångsbalansräkning per för koncernen har upprättats enligt följande: Not Utgående balans 2012 enligt tidigare principer Justering Ingående balans 2013 enligt K3- reglerna TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar a Finansiella anläggningstillgångar a, b Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital b Avsättningar a, b Långfristiga skulder a Kortfristiga skulder a SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

14 Riksbyggens koncernbalansräkning enligt K3 per har sammanställts på följande sätt: Not Utgående balans enligt tidigare principer Justeringar som gjorts i ingångsbalansräkningen 2013 Effekter under 2013 avs poster som justerats i ingångsbalansräkningen Övriga justeringar avs poster som ska redovisas enl K3 under 2013 Utgående balans 2013 enligt K3- reglerna TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar a, c Finansiella anläggningstillgångar b Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital a, b, c Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga SUMMA EGET skulder KAPITAL OCH SKULDER

15 Koncernens egna kapital har påverkats på följande sätt av övergången till K3: Not Eget kapital enligt tidigare tillämpade principer Justeringar i ingångsbalansräkningen: Minoritetsintresse 16 Pensioner c Skatteeffekt av ovanstående c Eget kapital enligt K Justeringar under 2013: Pensioner c Avskrivning byggnader b Skatteeffekt av ovanstående c, b Eget kapital enligt K Riksbyggens koncernresultaträkning enligt K3 per har sammanställts på följande sätt: Resultatposter 2013 enligt tidigare principer Resultatposter 2013 enligt K3- reglerna Effekter av Not K Nettoomsättning Kostnad för sålda varor och tjänster a, b, c Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader Övriga rörelsekostnader och -intäkter Rörelseresultat Resultat från finansiella poster a Resultat efter finansiella poster Skatt på periodens resultat b, c Periodens resultat

16 Moderföreningen En förklaring till hur övergången till K3 har påverkat moderföreningens ställning visas i de tabeller som följer nedan samt i tillhörande noter. Följande ändringar av redovisningsprinciper och övergångsbestämmelser påverkar moderföreningen: Komponentavskrivningar tillämpas på moderföreningens förvaltningsfastigheter. Fastigheterna har inventerats och det bokförda värdet har fördelats baserats på respektive komponents bedömda kvarvarande nyttjandeperiod vid övergångstillfället (1 januari 2013). Komponentavskrivning under 2013 har inneburit högre avskrivningskostnader för moderföreningen. Riksbyggens ingångsbalansräkning per för moderföreningen är oförändrad. Moderföreningens balansräkning enligt K3 per har sammanställts på följande sätt: Not Utgående balans 2013 enligt tidigare principer Justeringar som gjorts i ingångsbalansräkningen 2013 Effekter under 2013 avs poster som justerats i ingångsbalansräkningen Övriga justeringar avs poster som ska redovisas enl K3 under 2013 Utgående balans 2013 enligt K3- reglerna TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar b Finansiella anläggningstillgångar b Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital b Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

17 Moderföreningens egna kapital har påverkats på följande sätt av övergången till K3: Not Eget kapital enligt tidigare tillämpade principer Justeringar i ingångsbalansräkningen: 0 Eget kapital enligt K Justeringar under 2013: Avskrivning byggnader b Skatteeffekt av ovanstående b Eget kapital enligt K Moderföreningens resultaträkning enligt K3 per har sammanställts på följande sätt: Resultatposter 2013 enligt tidigare principer Resultatposter 2013 enligt K3- reglerna Effekter av Not K Nettoomsättning Kostnad för sålda varor och tjänster b Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader Övriga rörelsekostnader och -intäkter Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på periodens resultat b Periodens resultat

18 a) Finansiella leasingavtal Vid övergång till redovisning enligt K3 ska samtliga väsentliga leasingavtal klassificeras som operationella eller finansiella i koncernen. Enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper har samtliga leasingavtal klassificerats som operationella. De leasingavtal som bedömts som finansiella avser leasing av bilar. Dessa leasingavtal ska vid övergång till redovisning enligt K3 (1 januari 2013) redovisas i balansräkningen som en materiell anläggningstillgång ( tkr) respektive finansiell skuld ( tkr). Per redovisas en negativ nettoförändringen av leasingavtal i balansräkningen som en minskning av materiella anläggningstillgångar (7 934 tkr) respektive finansiell skuld (7 934) och i resultaträkningen redovisas avskrivningar ( tkr) och räntekostnader (909 tkr) istället för leasingavgifter. Leasingavgifterna har tidigare i sin helhet redovisats som kostnad såld vara. Den leasingavgift som redovisats 2013 enligt tidigare principer ( tkr) ingår inte i kostnaderna för 2013 enligt K3. När tillgång och skuld avseende finansiell leasing tas upp i ingångsbalansräkningen uppkommer uppskjuten skatt på dessa poster ( tkr). Per redovisas värdeförändringar i de tillgångs- och skuldposter som avser leasingen och skatteeffekter av dessa värdeförändringar minskar det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar (1 745 tkr) respektive uppskjutna skatteskulder (1 745 tkr). I moderföreningen görs ingen justering för finansiell leasing. b) Förvaltningsfastigheter Om en materiell anläggningstillgång består av betydande komponenter, som förväntas förbrukas under olika perioder och skillnaden i förbrukningen är väsentlig, ska tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa komponenter enligt K3. Förvaltningsfastigheter har bedömts uppfylla dessa kriterier och har vid övergång till redovisning enligt K3 (1 januari 2013) delats upp i komponenter. Fördelningen har gjorts brutto på anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar enligt plan har ökat med tkr med hänsyn till reglerna om kompontentavskrivningar. Ingen förändring av anskaffningsvärde per Skatteeffekten av värdeförändringen uppgår till tkr och ökar det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar. I moderföreningen ökar avskrivningar enligt plan med tkr med hänsyn till reglerna om komponentavskrivning. Ingen förändring av anskaffningsvärdet per Skatteeffekten av värdeförändringen uppgår till tkr och ökar det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar. c) Pensioner Enligt K3 finns två alternativa redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer, IAS 19 eller specifika förenklingsregler. Riksbyggen har valt att tillämpa förenklingsreglerna i K3 för pensionsförpliktelser som är tryggade genom överföring av medel till pensionsstiftelse. Övergången till redovisning enligt K3 1 januari 2013 innebär en upplösning av den redovisade långfristiga finansiella fordran hänförlig till nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna ( tkr). Justeringen har gjorts mot eget kapital vid övergångstidpunkten 1 januari 2013 ( tkr) och uppskjuten skatt (14 990). 18

19 Effekten per avseende justerad pensionsförpliktelse i ingångsbalansräkningen uppgår till tkr och påverkar den redovisade långfristiga finansiella fordran positivt. Skatteeffekten uppgår till och ökar uppskjuten skatteskuld. Ovan påverkar endast koncernen då moderföreningen redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner är oförändrad. Undertecknande Stockholm den 1 oktober 2014 Leif Linde VD 19

20 Om Riksbyggen Riksbyggens vision och verksamhetsidé Vår vision är att vara samhällsutvecklaren för hållbara boendemiljöer med bostadsrätt. Vår verksamhetsidé är att utveckla och förvalta boendemiljöer med bostadsrätt som är attraktiva för människor att leva i. Vi ser till helheten och agerar långsiktigt. Vi sätter medlemmen i centrum. Vi skapar ett boende som är hållbart över tiden. Vi bygger långsiktiga relationer. Som samhällsutvecklare utvecklar vi en unik samverkan med kommuner liksom offentliga och privata fastighetsägare. All vår verksamhet utgår från vår kooperativa värdegrund. Riksbyggens kärnvärden Långsiktighet vi utvecklar långsiktigt hållbara boendemiljöer Trygghet vi skapar trygghet i boendet Samverkan vi är en samhällsutvecklare som samverkar med vår omvärld Nytänkande vi uppmuntrar och tar initiativ till nya idéer och lösningar Vår kooperativa värdegrund Kooperation betyder samarbete och kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. De kooperativa värderingarna om delaktighet, inflytande och gemenskap är Riksbyggens grundfundament och har följt oss hela vägen sedan starten Det innebär att vi inte bara bygger nytt utan också deltar i bostadsrättsföreningarnas vardag med förvaltning och föreningsliv. Vi har även ett stort engagemang i miljöfrågor och värdigt boende i andra länder bland annat i samarbete med We Effect. (Kooperation Utan Gränser) Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i. 20

21 Revisors rapport över översiktlig granskning av finansiell delårsinformation i sammandrag (delårsrapport) upprättad i enlighet med 9 kap. årsredovisningslagen Inledning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten för Riksbyggen ekonomisk förening för perioden 1 januari 2014 till 31 augusti Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta och presentera denna finansiella delårsinformation i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om denna finansiella delårsinformation grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med International Standard on Review Engagements ISRE 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Stockholm den 1oktober 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Lars Wennberg Auktoriserad revisor Lars Randerz Leif Hjelm 21