Att välja fönster vid nybyggnation

Transkript

1 Att välja fönster vid nybyggnation - dokumentation från ett seminarium Fönster sedda genom en taklanternin Dokumentation från ett seminarium arrangerat av Stockholms Stad 30/

2 Innehåll Förord... 0 Sammanfattning Inledning Gemensam upphandling Varför fönster med U-värde 1,0? Kondens på fönster Systemjämförelser i ett LCC-perspektiv Juridik och gemensam upphandling Avslutande diskussion... 5 Förord Som ett led i arbetet med att miljöanpassa tre stadsdelar i Stockholm inom ramen för det Lokala investeringsprogrammet ordnar LIP-kansliet seminarier kring olika teman. Denna gång var temat energieffektiva fönster vid nyproduktion. Medverkade som föreläsare gjorde Agneta Persson och Margot Bratt från LIPkansliet i Stockholm, Tomas Dahlman från Energimyndigheten, Diana Avasoo från Avasoo Energy & Public Affairs, Eje Sandberg och Jan Berggren från ATON Konsult samt Gunnar Boman från Gunnar Boman Advokatkontor AB Övriga deltagare framgår av den bifogade deltagareförteckningen. Mer information om teknikupphandlingar inom området kan fås av Gregor Hackman, LIP-kansliet, tel

3 ATT VÄLJA FÖNSTER VID NYBYGGNATION - dokumentation från seminarium den 30:e oktober1998 Sammanfattning Fönster i Sverige läcker stora mängder energi varje år. Väljer man moderna fönster med U-värde 1,0 ökar boendekomforten, spar energi och medför att enklare installationer för uppvärmning kan väljas. Rätt utfört leder detta till direkta kostnadsbesparingar i investeringen samtidigt som driftkostnaden minskar. En jämförande utredning om systemfördelar även ekonomiskt är under framtagande. Alla fönster är inte lika bra och vid upphandling bör krav ställas på hela fönstrets kvalité och U-värde. Det finns fortfarande möjligheter att förbättra de fönster som finns på marknaden. Gemensam upphandling kan vara ett sätt att få producenterna att ytterligare förbättra produkterna. Diskussioner om ev. bildning av arbetsgrupp/beställargrupp fördes och tid för möte sattes ut. Det är fortfarande möjligt att ansluta sig till detta arbete. Juridiken kring gemensam upphandling och konkurrensneutralitet berördes. 1 Inledning Agneta Persson från LIP-kansliet i Stockholm hälsade välkommen och presenterade kortfattat Stadens Lokala Investeringsprogram och LIP-kansliets arbetsfält (se hemsida: 2 Gemensam upphandling Margot Bratt från LIP-kansliet och Tomas Dahlman från Energimyndigheten. Gemensam upphandling är ett arbetssätt för att pressa priser och förbättra prestanda på befintliga produkter genom att signalera till marknaden vilka krav som beställaren har. Sluteffekten blir en minskad miljöbelastning och bättre kvalitet. LIP-kansliet kommer att hjälpa till genom att samordna arbetet, ta fram kravspecifikationer, och vid behov bekosta test av produkter hos Statens provningsanstalt. Exempel på områden där GU kan vara intressant är bl.a. Fönster, Vitvaror och Belysning. I Värmland finns ett spännande pilotprojekt där en GU av fastighetstvättstugor genomförs för närvarande. Det koncept för genomförande som använts där är en intressant modell som kan utnyttjas även av oss. Ett konsortium (bostadsföretag, Miljöaktion Värmland samt Energimyndigheten) har tagit fram en kravspecifikation. I anbudsförfrågan begärs pris in för olika volymer. Varje aktör skriver sedan själv

4 avtal. Intresset har varit stort och både tillverkare, återförsäljare och serviceorganisationer har lämnat anbud. Det finns intresse från detta fungerande konsortium att samverka med Stockholm kring t.ex. kravspecifikation av fönster. 3 Varför fönster med U-värde 1,0? Diana Avasoo från Avasoo Energy & Public Affairs 40 miljoner fönster i våra bostäder läcker 15 Twh/år i onödan. Enligt Boverket svarar uppförandet av en byggnad för 15 % men driften under hela dess livslängd för hela 85 % av en byggnads miljöbelastning (rivning svarar för ca 0,5-1 %). Att bygga med ett tätt och effektivt klimatskal är därför förutsättningar för ett miljöanpassat byggande. Fönster är en väsentlig del av klimatskalet och svarar för en stor del av värmetransporten från byggnaden. Relationerna är följande: Vägg U-värde Fönster U-värde gammal yttervägg - 10 cm isolering dagens medelvägg -15 cm isolering modern vägg - 20 cm isolering 0,5 2-glas 3,0 0,3 3-glas 2,0 0,2 Superfönster 1,0 Fönster är också oerhört väsentliga för vårt välbefinnande genom att svara för dagsljusinsläpp och ge utsikt från våra bostäder! Fönster släpper inte bara ut energi - de släpper också in energi! I Stockholmsområdet har ett normalt fönster (U-värde 2,0) i söderläge en neutral energibalans, dvs lika mycket energi släpps ut som in genom fönstret. Detta faktum utgör grunden för den korrigering av U-värden som används i byggnormerna. Förutsättningen för att detta ska vara rättvisande är dock att energiinsläppet tas tillvara. Med moderna fönster (U-värde 1,0) så är energibalansen positiv, dvs mer energi släpps in än ut: Ju större fönster i söderläge -desto mindre energiåtgång. I Öster och Västerläge är fönster med U-värde 1,0 fortfarande jämförbara med en yttervägg. För att detta ska gälla måste byggnadens utformning vara anpassad både styr- och reglertekniskt och med en exponerad värmeutjämnande stomme. Även brukarens beteende är viktigt Antal glas i ett fönster är egentligen oväsentligt. Det viktiga är glasets temperatur på insidan. Kalla glas ger obehag för de boende: Kallras från fönstren har tidigare kompenserats med radiatorer. Denna lösning påverkar dock inte strålningsdraget (dvs att kroppsvärmen vandrar mot kalla ytor). Den ojämna temperaturfördelningen som radiatorlösningen ger upphov till luftrörelser i rummet som kyler kroppen. Tillsammans innebär dessa faktorer en försämrad värmekomfort och i en vanlig lägenhet är den upplevda temperaturen 2 o C lägre än den uppmätta!

5 Avvikelser större än 5 o C mellan rummets och glasytans temperatur upplevs som obehagligt. Vid en rumstemperatur på + 20 o C gäller följande: Fönsters U-värde Innerglasets temperatur vid -10 o C utetemperatur Innerglasets temperatur vid -20 o C utetemperatur 3,0 9,0 5,0 2,0 12,5 10,0 1,0 16,5 15,0 Innerglasets temperatur (mitt på glasyta) vid olika U-värden och utetemperaturer Fönster med U-värde 1,0 ger sålunda en gott inneklimat i hela rummet även vid -20 o C ute - inga dyrbara m 2 som går bort genom att vistelsezonen inskränks. Gott inneklimat och ökad valfrihet i rumsutnyttjandet är positivt för den boende. Det medför också att större fönster kan användas och ger ökad frihet i arkitektonisk utformning. Dessutom ger de miljömässiga fördelar genom bättre bullerkomfort, minskade utsläpp av växthusgaser genom lägre energiförluster och ökat tillvaratagande av passiv solenergi. Fönster med U-värde 1,0 ger också ekonomiska fördelar genom att värmeledningsdragning kan göras enklare och antal element kan minskas. Inomhustemperaturen kan också sänkas med bibehållen komfort. Fönster har fortfarande svaga punkter som kan förbättras genom att sätta press på tillverkarna. Köldbryggor i form av bleckplåten, distansprofiler mellan glasen och utformningen av bågen och karmen är de svagaste punkterna. Det är viktigt att det inte blir obalans mellan båge/karm och fönsterglaset. Många leverantörer har inte utvecklat hela fönstret och sätter in energiglas i en gammal båge vilket ger ett sämre fönster. Krav måste ställas parallellt på fönsterglaset och på att karmen och bågen är välisolerade, dvs en jämnare fördelning av U-värdet över hela fönsterkonstruktionen. Begär specifikation av U-värden för både båge/karm, fönsterglas och fönstret som helhet! och ställ kraven vid upphandling utifrån detta. Priset för energifönster utvecklas långsammare än byggmaterialindex. Kostnaden för fönsterglaset skiljer lite mellan olika leverantörer, det är till största delen bågen/karmens kvalitet som ger skillnad i pris. Bra kvalitet ger plusvärden även utöver bättre energiisolerande förmåga. Exempel på intressanta objekt med superfönster : Kv Nötviveln i Södertälje - ombyggnad till äldreboende. Utvärderas av KTH. Kv. Agnet (Pershagen i Södertälje, Telgebostäder). 32 nybyggda bostäder med stora glaspartier. Glaset har U-värde 0,6-0,7. Ytterligare 30 bostäder ska byggas. 4 Kondens på fönster Agneta Persson från LIP-kansliet

6 Energieffektiva fönster ger aldrig kondens på insidan. Om konstruktionen är korrekt uppkommer det aldrig heller kondens mellan glasen. Under vissa omständigheter kan det dock uppkomma yttre kondens. Detta orsakas av att glasets yta är så kallt (under daggpunkt) att fukt faller ut. Det sker i värsta fall ca 10 gånger per år, framförallt under sennatten i oktober/november till mars/april. De faktorer som styr är framförallt: jämnheten/gradienten på fönstrets U-värde mikroklimatet runt fönstret, t.ex. om det sitter i linje med fasad och därmed exponerat för nattutstrålning (infällda fönster och stora takutsprång minskar problemen). luftens fukthalt. Frekvensen för yttre kondens är högre i områden med högre luftfuktighet Vid de undersökningar som gjorts är det endast ett fåtal av de boende som upplevt yttre kondens som ett problem. Många hade inte ens lagt märke till att det var kondens på det egna fönstret, bara på grannens. Det är viktigt att informera för att förekomma eventuella obehagsupplevelser. P.g.a. av vårt klimat har NUTEK sett det som att ett fönster U-värde på 1,0 är optimalt. I torrare klimat, t.ex. Schweitz, upplever man inga obehag av kondens vid fönster med U-värden ned mot 0,7. I Kanada som också har energieffektiva fönster har man heller inte upplevt några problem med yttre kondens. Fenomenet ger inte några tekniska eller konstruktionsmässiga problem, men kan ge en något ökad försmutsning av glasytan. 5 Systemjämförelser i ett LCC-perspektiv Eje Sandberg och Jan Berggren från ATON Konsult LIP-kansliet har gett ATON Teknik Konsult i uppdrag att systemekonomiskt värdera olika uppvärmningslösningar i bostäder med F-system. Avsikten är att komplettera en befintlig rapport där motsvarande studie gjorts på FTX-system. Fem principiella lösningar på uppvärmningssystem presenterades. Relevansen i de valda fallen diskuterades. Synpunkter på smärre justeringar framfördes. 6 Juridik och gemensam upphandling Gunnar Boman från Gunnar Boman Advokatbyrå Gemensam upphandling bör i detta fall, då offentliga bolag och förvaltningar involveras, innebära att Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) följs. Detta innebär bland annat att, om det samlade värdet på upphandlingen beräknas överstiga ECU, annonsering i officiella tidskrifter ska ske, detta gäller även utfallet av upphandlingen. Om det är under ECU kan Förenklad upphandling göras vilket inte ställer krav på annonsering men på att upphandlingen görs konkurrensneutralt. För mycket små belopp, ej aktuellt i detta fall, kan direktupphandling från en leverantör ske. Även om LOU inte vore aktuell, exempelvis om endast privata bolag ingår, är det viktigt att inte GU leder till en snedvriden konkurrens. Eftersom det i detta fall är

7 stora byggföretag med en stor marknadsandel som blir aktörer bör anmälan göras till konkurrensverket för ett förhandsställningstagande till detta. Sannolikt ges ett godkännande eftersom de redan godkänt den konstruktion i Stockholms stads ansökan som ligger till grund för denna strategi. Regeringens beslut i frågan trycker också mycket på konkurrensneutralitet. Det är viktigt att aktörerna formerar sig tidigt. Det finns olika sätt att lägga upp samverkan, exempelvis genom att bilda ett konsortium (där parterna agerar var för sig) eller bilda ett gemensamt bolag. det senare är troligen inte intressant p.g.a. kortvarigheten i samverkan. Ett letter of intent kan därför vara en bra utgångspunkt. En GU är en tävlan där många leverantörer bjuds in att konkurrera om pris, Livscykelkostnad, teknisk kvalitet etc. 7 Avslutande diskussion Det kan vara problem att delta i GU p.g.a. fleråriga avtal och samverkan med leverantörer som man inte vill bryta. Likaså framfördes att det kan vara svårt att genomföra GU eftersom ett stort projekt som H sjöstad behöver många leverantörer. GU har dock inte som mål att ta fram en leverantör utan att påverka produkternas pris och kvalitet genom att beställarna gemensamt skickar signaler till tillverkarna. Flera leverantörer kan således vara aktuella för leverans. Det är uppköparen själv som väljer leverantör, GU leder fram till förmånligare villkor. Alla ansåg att det var intressant att jobba med kravspecifikationer. Utgångspunkten för arbetet är NUTEKs kravspecifikation för fönster. Första mötet är 18 nov. kl på LIP-kansliet. LIP -kansliet kan bekosta framtagandet av kravspecifikation, modell för uppföljning/utvärdering, eventuell test på Statens provningsanstalt av produkter. Dessutom kan 30 % av merkostnaden ges i bidrag eftersom en upphandling i denna skala kan ses som ett demonstrationsprojekt. Förutsättning är att fönster med högst U-värde 1,0 köps in för nybyggnad, och högst U-värde 1,3 för ombyggnadsprojekt. Exempel på ytterligare information: Rapport om systemekonomisk värdering av olika uppvärmningslösningar i hus med FTX-system Rapport/Kondens på fönster, NUTEK

8 Deltagare Bilagor: Fönster - en sammanfattande information från Diana Avasoo 5 OH-bilder från Diana Avasoo Kravspecifikation från NUTEKs fönstertävling Kravspecifikation från tvättstugeupphandlingen i Värmland Kontaktpersoner, Lena Holmen, MiljöAktion Värmland, tfn och Tomas Dahlman, Stem, tfn

9 Lokala investeringsprogrammet, LIP Riksdagen har avsatt 6,5 miljarder i stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Medel som delats ut under åren Stockholms Stad har beviljats 635 miljoner i bidrag för kretsloppsanpassning, effektivare resursanvändning, beteendeförändringar samt minskad spridning av miljöfarliga ämnen. En del av arbetet genomförs i samarbete med näringsliv, stadsdelarna och dess innevånare. Stockholms investeringsprogram administreras av LIP-kansliet. Fyra programområden 1 ÖKA KRETSLOPPSANPASSNINGEN Innebär att skapa ekologiskt hållbara lösningar inom de samhällsektorer som belastar miljön. 2 EFFEKTIVISERA RESURSANVÄNDNINGEN Här ryms projekt som bl a ger en effektivare energianvändning. 3 MINSKA SPRIDNINGEN AV MILJÖSKADLIGA ÄMNEN Spridning av miljöfarliga ämnen utgör ett allvarligt hot mot stadens ekosystem och kan innebära direkta hälsorisker. Projekten syftar till att minska spridning av miljöfarliga ämnen. 4 STIMULERA FÖRÄNDRINGSPROCESSER Insatserna ska genom vägledning och goda exempel stimulera mot mer miljöanpassade förhållningssätt i vardagen. Detta är en seminariedokumentation och en delrapport i en serie från det Lokala Investeringsprogrammet i Stockholms Stad. Vill du veta mer om våra seminarier gå då in på vår hemsida Du kan också ta kontakt med LIP-kansliet, ABCDE STOCKHOLMS NÄRINGSLIVSKONTOR ÖKA KRETSLOPPSANPASSNINGEN Kunskapssluss