Ge papperslösa patienter vård!

Transkript

1 Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd

2 Introduktion Människors rätt till god vård på lika villkor efter behov är styrande. Det innebär att sjuksköterskor alltid erbjuder vård till dem som behöver det. När sjuksköterskor uppmärksammar/upptäcker att människor förnekas vård har vi skyldighet att både agera och göra våra röster hörda i debatten. Sjuksköterskorna agerar i enlighet med sjuksköterskornas etiska kod. Syftet med detta dokument är att vägleda sjuksköterskor i mötet med asylsökande och papperslösa patienter i vården. Vi som arbetar inom hälso- och sjukvården anser att det är självklart att alla har rätt till vård på lika villkor. Det är en grundläggande mänsklig rättighet. När en patientgrupp diskrimineras leder det till allvarliga konsekvenser, både för den enskilde patienten, vården och för det svenska humanitära samhället. Svensk sjuksköterskeförening följer sjuksköterskornas etiska kod som innebär att omvårdnaden ska vara respektfull och inte begränsas av ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, funktionshinder, sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, etniskt ursprung eller social status. Den humanitära värdegrunden för hälso- och sjukvården, liksom människors tilltro till vården, skadas allvarligt om vården särbehandlar patientgrupper. Många organisationer i Sverige arbetar idag aktivt för att stärka de papperslösas möjligheter till hälsa. I mars 2008 lanserades Rätt till vård initiativet. Tjugosju organisationer, vårdorganisationer, däribland Svensk sjuksköterskeförening, student-, frivillig-, människorätts-, fackföreningsorganisationer och kyrkliga samfund står bakom initiativet. Detta dokument tar inte ställning till skälen för att människor vistas i Sverige. Svensk sjuksköterskeförenings ståndpunkt är att alla ska ha tillgång till hälso- och sjukvård.

3 Det är självklart att vi ska ge lika vård, oavsett vem du är. Ania Willman, ordförande Svensk sjuksköterskeförening

4 Bakgrund Med begreppet papperslös/gömd migrant avses alla människor som vistas i Sverige utan tillstånd från staten. Det kan vara människor som fått avslag på sin asylansökan, människor som stannat kvar trots att visumet gått ut eller andra som på icke konventionella vägar kommit till Sverige. Rent praktiskt saknar dessa personer de fyra sista siffrorna i personnumret. För papperslösa ger svensk lagstiftning endast skyldighet till att ge omedelbar nödvändig vård vilket i praktiken oftast innebär akutvård vid akutmottagning på sjukhus. Tillgången till primärvården är näst intill obefintlig, liksom i många fall mödrahälsovård. Det finns inget system som gör det möjligt för vårdinrättningar att få ersättning från staten för vård av papperslösa. En papperslös patient måste därför själv täcka hela kostnaden för både vårdbesök och läkemedel, vilket är kostsamt och många gånger därför omöjligt. På grund av de papperslösa patienternas rädsla att vid besök på en vårdinrättning bli anmälda till polisen och/eller Migrationsverket och avvisade till sitt hemland undviker många att söka vård. Sekretesskyddet gäller alla patienter, sjuksköterskor får inte ta kontakt med myndigheter eller andra om det kan vara till skada för patienten, dessa kontakter kräver patientens medgivande. En viktig frågeställning är vad vårdpersonalens grundläggande ansvar i mötet med en hjälpsökande människa är. Risk finns att bli så upptagen av administrativa rutiner och en önskan att göra rätt att förmågan att göra en omdömesgill värdering av patientens behov förloras. Jag vågar inte ens gå i närheten av ett sjukhus av rädsla för att bli gripen. Det första personalen på sjukhuset frågar efter är ett personnummer om man inte har något ställer de en massa frågor kvinna, 28 år, från Östafrika Antal papperslösa i Sverige är okänt, men Rikspolisstyrelsen hade i mars 2008 i sitt register ca 8000 personer som fått avslag på sin asylansökan och som kan vistas i Sverige utan legal status. PICUM, en organisation för papperslösas rättigheter i Europa, har gjort en jämförande studie (2007) av elva EU länders tillgänglighet för vård av papperslösa migranter. Sverige tillhörde de mest restriktiva, FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt, riktade i sin rapport stark kritik mot Sveriges särbehandling av papperslösas rätt till vård och menade att denna särbehandling utgör en diskriminering enligt konventionerna om mänskliga rättigheter. Avsaknaden av ett statligt finansierat system för att ersätta kostnaderna för vårdinrättningar som behandlar papperslösa migranter, leder till att personalen ställs inför det etiska dilemmat att behålla sin värdegrund (vård utifrån behov) eller säkra betalningen åt sin arbetsgivare. Att papperslösa migranter nekas vård beror oftast inte

5 på sjukvårdspersonalens ovilja att vårda utan på att regelverket förhindrar att mötet mellan behandlare och patient sker. I dag sanktioneras särbehandling av asylsökande och papperslösa i de svenska överenskommelser och riktlinjer som styr vården. För sjuksköterskor och all annan vårdpersonal som är verksamma i hälso- och sjukvården och möter de vårdbehövande skapar detta ett etiskt dilemma. Asylsökande erbjuds i Sverige idag vård som kan definieras som omedelbar nödvändig vård och vård som inte kan anstå. En papperslös patient erbjuds endast omedelbar nödvändig vård. Att få tillgång till akut vård räcker inte för papperslösa migranter eftersom de vistas i Sverige under längre tid och i det flesta fall inte har möjlighet att söka vård utanför Sverige. Dessutom finns en otydlighet om vad som ingår i begreppet omedelbar nödvändig vård, vilket innebär att det i praktiken finns stor variation på när behandling och vård ges. Behandling för långvariga sjukdomar som diabetes, hypertoni, HIV och cancerkontroller kan tolkas både som vård som inte kan anstå och som vård som inte ska ges tills ett akut skede inträffar. Att vänta med vård leder till att den ofta blir mer långvarig och dyrare både för samhället och för den enskilde patienten. Särbehandlingen av papperslösa migranter leder inte bara till att de oftare står utan vård, det kan också leda till behandlingar som är osäkra för patienten och för vården. Det kan inträffa exempelvis om den vårdbehövande lånar någon annans identitet, uppger olika namn vid olika tillfällen för att skydda sig själv. Journalföringen blir bristfällig och beslutsgrunden osäker med stora risker för patientsäkerheten som följd. Mottagningar som frivillighetsorganisationer driver rapporterar att kvinnor är en särskilt utsatt grupp. Kvinnors utsatta roll som barnaföderskor och offer för sexuellt och annat våld avspeglar sig bland patienterna som söker vård. Det är dessutom fler kvinnor som söker vård. På Röda Korsets vårdförmedling i Stockholm är två tredjedelar av patienterna kvinnor. Genom att ratificera barnkonventionen har Sverige förbundit sig att respektera och tillförsäkra konventionens rättigheter för varje barn som vistas i landet utan åtskillnad av något slag. För närvarande har barn och ungdomar under 18 år som är asylsökande eller tidigare varit asylsökande rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som barn som är bosatta inom landstinget enligt Lagen om sjukvård för asylsökande mfl., Det finns dock barn som inte har dessa rättigheter. Det gäller barn som vistas i Sverige utan att ansökt om uppehållstillstånd, har ansökt om uppehållstillstånd grundat på anknytning och barn som är födda i Sverige av asylsökande och aldrig har ansökt om uppehållstillstånd för barnet.

6 Till stöd för Ditt beslut Mänskliga rättigheter Deklarationen om de mänskliga rättigheterna som Sverige har ställt sig bakom omfattar alla människor, medborgare såväl som andra invånare, även de som lever som papperslösa. Det är statens uppgift att se till att skydda varje individ och grupp samt se till att de får sina rättigheter tillgodosedda. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter deklarerar att Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse. Denna rätt må icke åberopas vid laga åtgärder, reellt grundade på ickepolitiska brott eller på handlingar, som strider mot Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 14. I dessa konventioner ingår även rätten till hälsa som en fundamental rättighet för varje enskild individ. Ett exempel är FN:s internationella konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, där alla individers rätt att såväl i fysiskt som psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa erkänns (artikel 12). Principen om alla människors lika värde är en grundpelare i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i konventionen om barnets rättigheter. FN:s Barnkonvention (1989) www2.ohchr.org/english/law/crc.htm FN:s konvention om barnets rättigheter innebär att Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård (artikel 24). FN:s Kvinnokonvention (1979) Kvinnokonventionen behandlar regeringars skyldigheter för att säkerställa kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

7 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) Kap 2, 1. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Den Svenska Hälso- och sjukvårdslagen anger att Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. ( 1997:142) Lagen anger även att hälsooch sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, skall landstinget erbjuda sådan vård. (4, 1992:567) International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor I vårdens natur ligger respekt för mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till liv, till värdighet och till att behandlas med respekt. I koden sägs att omvårdnaden är respektfull och begränsas inte av ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status. De fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan är: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande.

8 Referenser Argumentationsunderlag sammanställt av Röda Korset, Rädda barnen, IFMSA och Rosengrenska stiftelsen, oktober Gömda i Sverige. Utestängda från hälso- och sjukvården. Resultat från en studie av Läkare utan gränser, Stockholm. Läkare utan gränser; För mer information, exempel och kontaktuppgifter på personer som arbetar med papperslösa alternativ policy för arbetsplatser, besök vår hemsida Svensk sjuksköterskeförening är en professionell sammanslutning av sjuksköterskor. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling och utbildning inom vård och omsorg. Föreningen bildades Alla legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar. Svensk sjuksköterskeförening, Baldersgatan 1, Stockholm Tel Fax ssf@swenurse.se