Lärarhandledning mellanstadiet

Transkript

1 Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen, tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet innehåller både en introduktion till hur man kan se på renässansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika fördjupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta igång elevernas tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika källor, som vi menar kan vara bra att använda sig av i arbetet före eller efter besöket, om detta önskas. Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med SO, danska/svenska, matematik, NO, olika temaveckor samt tvärvetenskapliga projekt i skolan. Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervisning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hemsida ( Vi hoppas att denna handledning ger oss alla en bättre möjlighet att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i Tycho Brahe och hans vetenskap. Varmt välkomna!

2 Vad var renässansen? Renässansen är en tidsperiod som ligger efter medeltiden och man säger att den i Norden startar omkring 1500 e.kr. och slutar under den sista delen av 1600-talet. Medeltiden, som alltså var innan renässansen, blev under lång tid betraktad som en slags mellantid den mellantid som man menade fanns mellan antiken och renässansen, då människan ansågs bli klok igen. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, vilket delvis syftade på en pånyttfödelse av vetenskapen. Men målet för en vetenskapsman under renässansen var inte bara att uppfinns saker, utan också att ta vetenskapen tillbaka till den plats där man menade att den fanns i starten. Man menade, att ju närmre man kom den tid då Gud skapade universum, ju lättare var det att förstå Guds idéer för hur världen skulle se ut. Hur vi tror att dåtiden har varit, hänger ihop med vilka historier man berättar om dåtiden. Tycho Brahe var en vetenskapsman som levde i Skåne under renässansen. På den tiden var Skåne en del av Danmark och Tycho var därför dansk. Han är en av de vetenskapsmän som vi idag menar är viktig för vad vi tycker är vetenskap. Anledningen till det var hans sätt att arbeta på; den var helt ny på hans tid. Hur tror du att vår tid kommer att se ut i framtida generationers ögon? Skulle du berätta samma historia om nutiden som ett barn från en annan del av världen? Vad är historia? Är historia viktigt? Varför/varför inte?

3 Vad är tro? 1536 skedde reformationen i Danmark. Reformationen är en konflikt inom kyrkan, som handlar om hur man skal tro på Gud. Kyrkan är oenig om huruvida tron har något med den enskilda personen och Gud att göra, eller om tro även handlar om kyrkan och påven. Det var den tyska munken Martin Luther som kom med de nya tankarna. Till slut ledde hans idéer till att kyrkan delas i flera delar. Så ser det fortfarande ut idag. I Nordeuropa är man som kristen ofta protestantisk och i andra delar av världen är man ofta katolik. Innan reformationen var man även i Nordeuropa en del av den katolska kyrkan. Under renässansen trodde man att universum var skapat av Gud och därför var det tvunget att det var perfekt, precis som Gud. Man menade att Gud hade skapat jorden helt symmetriskt och lika. Men symmetrin gick i sönder när Eva och Adam åt av den förbjudna frukten i Edens lustgård. Guds klokhet, menar man kan ses i naturen, och den blir synlig med hjälp av symmetrin. Symmetrin gör naturen och universum lättare att förstå för dem som tänker logiskt. T.ex. är geometriska figurer symmetriska. Naturen sågs som ett bevis på att Gud finns och därför såg vetenskapsmännen på naturen för att kunna visa att Gud finns. Guds två böcker Bibeln och naturen sågs som två viktiga ställen där man kunde få veta något om universum. Under renässansen trodde de flesta på Gud. Även vetenskapsmännen. När man tror att Gud har skapat världen, handlar vetenskap också om tro. Idag menar en del att vetenskap inte är riktig vetenskap om man blandar den med frågor om tro, men på den här tiden var tron också en anledning till att man ägnade sig åt vetenskapliga frågor. Det finns fortfarande en hel del vetenskapsmän som tror på att universum är skapat av en större kraft. Kanske en gud. Vad är tro? Hur tror du? Varför tror du att människor tror? Tror du att allting, är skapat av en gud (eller flera gudar)?

4 Vad är vetenskap? Idag tänker vi gärna på tiden som att vi hela tiden blir bättre och klokare. Under renässansen såg man omvänt på detta. Man såg på världshistorien som att den var i ett ständigt förfall, men att man med en utvecklad vetenskap kunde förstå den bättre. Man menade att människan aldrig skulle kunna bli klokare än i tidernas begynnelse den gång då Gud skapade världen. Man såg bland annat mycket upp till det antika Grekland och menade att sanningen om världen står skriven i de äldsta böckerna. En del av dessa böcker skrevs just i det antika Grekland, menade man. Här skulle man läsa om man ville förstå hur Gud hade skapat universum. Men detta lät inte Tycho Brahe sig nöjas med. Han ville ha bättre förklaringar på hur världen såg ut och därför lade han ner mycket tid på att observera stjärnor och planeters position. Men han ville också förstå på vilket sätt stjärnorna har en betydelse för människors liv. Det första heter astronomi och det andra heter astrologi och än idag kan man läsa sitt horoskop i bl.a. tidningen. Men hjälp av astrologin, tänkte man att det gick att förutsäga en del av framtiden, som i sin tur var mer eller mindre bestämd. Man menade att det från Gud och änglarna, genom stjärnor och planeter, strömmade god och ibland också dålig energi ner till människor, djur och växter. En annan viktig anledning till att man ville veta hur planeterna rörde sig var att man var osäker på huruvida det var jorden eller solen som var i mitten av universum. De flesta trodde på Tycho Brahes tid att jorden var centrum av universum, precis som Tycho själv. Inte så många år efter att Tycho dör, går många över till att mena att solen är centrum. Idag vet vi att det finns flera centrum i universum, men att solen är i mitten av vårt solsystem. Vad man tycker är riktig vetenskap skiljer sig från period till period. Idag menar de flesta t.ex. att astrologi inte är en vetenskap, medan astronomin fortfarande uppfattas som en vetenskap som vetenskapsmän ska ägna sig åt. Man kan därför inte se på Tycho Brahe och hans arbete utifrån hur vi tänker på vetenskap idag, utan man måste komma ihåg vilka idéer som var vetenskap under den tid då han levde. De vetenskapsmän som undersöker världen idag har inte med nödvändighet rätt om 100 år. Kanske upptäcker vi något nytt imorgon? Vad tycker du att en vetenskapsman är? Varför undersöker människan världen? Tycker du att vi har användning av vetenskap?

5 Hur var vardagslivet? Under renässansen var de människor som levde i Norden uppdelade på ett helt annat sätt än idag. Samhället var indelat i olika grupperingar, i så kallade stånd. I toppen av samhället fanns Kungen, drottningen och adeln. I botten fanns bönderna. Kungen, drottningen och adeln var dem som hade pengar, makt och jord. Men adeln hade också plikter. Till gengäld för de pengar och den jord som kungen och drottningen gav dem, skulle de hjälpa till att styra landet. Detta hade i sin tur en betydelse för vilka utbildningar man kunde läsa och för hur man kunde leva sitt liv. Kungen och drottningen förväntade sig att de skulle försvara både dem och landet i krig om nödvändigt. Kungen och drottningen gav också de viktigaste från adeln ett stycke jord som de skulle styra och ha hand om. Detta kallades för ett län. Det förväntades att man som herre över sitt län ( länsherre ), såg till att det gav överskott och pengar till kungen och drottningen. Om man kom från olika stånd i samhälle, var det ovanligt att man hade mycket med varandra att göra. Om man föddes som bonde, var det närmast omöjligt att vara vän med en från adeln. Man blev född till en bestämd plats i livet, oavsett om man ville det eller inte. Maten under renässansen var också väldigt annorlunda jämfört med idag. Vi har bland annat helt andra möjligheter för att bevara mat. Under renässansen hade man varken elektricitet eller kylskåp och därför skulle all mat saltas, rökas, torkas eller på något annat sätt konserveras, så att det inte blev för gammalt. Vattnet i brunnarna blev ofta dåligt och därför tillverkade man en hel del öl utav vattnet. När man tillverkar öl så kokar man vattnet, vilket gör att de flesta bakterier försvinner. Ölet var inte alls så starkt som det är idag och även barnen drack det. Idag kostar kryddor inte så mycket, men under renässansen skulle kryddorna transporteras hela vägen från Mellanöstern i karavaner till fots eller häst. Detta kunde ta lång tid och det fanns mycket som kunde stå i vägen för en sådan resa. Därför var också kryddor något av det dyraste man kunde köpa. När saker är dyra at köpa, är det ett bra sätt att visa att man har pengar på. De rika och adeln använde därför många olika kryddor i deras mat, just för att visa hur mycket pengar de hade. Man blev inte heller så gammal under renässansen som man har möjlighet till att bli idag. Detta finns det flera anledningar till. Om man kan bota sjukdomar, var man bor och vilken mat man äter spelar bland annat roll. När man upptäckte antibiotika gjorde detta stor skillnad. Tidigare kunde man dö av sjukdomar som vi idag kan behandla med antibiotika och som sedan försvinner på några veckor. Under och 1600-talet var där i Norden många stora och våldsamma sjukdomsutbrott, vilket också hade stor betydelse för hur gammal man generellt blev. Det var t.ex. flera stora pestutbrott och utbrott av koppor under renässansen. Kan det även idag spela roll vem man känner eller har som föräldrar? Använder man fortfarande mat till att visa om man är rik eller viktig idag? Finns det stora sjukdomsutbrott idag?

6 Extra uppgifter Tycho Brahe skriver även dikter. Dikterna användes till många saker och ingår i hans många brevväxlingar. De styrker den offentliga identiteten, men hyllar även t.ex. bidragsgivare (mecenater) eller Gud. Hans dikter kan vara ett sätt att förstå Tycho och hans tankar, känslor och liv. Analysera en dikt från Tycho Brahe (t.ex. Elegi till Danmark ) eller skriv en dikt som Tycho. Följande är ett citat från Tycho. Vad tror du att Tycho menar när har skriver? En astronom bör vara en världsmedborgare. När statsmän och andra plågar honom alltför mycket, bör han skynda sig till ett annat land med allt sitt. För det är inte viktigt att prioritera sitt land framför den himmelskt höga vetenskap, som bär odödlighetens prakt. Ur Mechanica. Tycho Brahe hade många olika valspråk exempelvis non haberi, sed esse, som kan översättas till icke att synas, men att vara. Gör liksom Tycho skriv ditt eget valspråk och översätt det till latin. Använd ev. Google Translate eller en ordbok. Gör modeller i papir mache, eller andra material, av hur man har föreställt sig världsrymden och hur vi föreställer oss den idag (eller kom med din helt egna teori). Det finns fortfarande en del bevarade recept från renässansen. Prova att laga mat utifrån ett renässansrecept blir det gott? För mer inspiration kan följande böcker och länkar användas Böcker Håkan Håkansson (red.): Tycho Brahe Att låta själen flyga mellan himlens tinnar Århus universitetsforlag: En ny himmel Fra kugleskaller til kvanteskum Åke Jönsson: Tycho Brahe Världsmedborgaren från Ven Bi Skaarup: Renæssancemad. Opskrifter og køkkenhistorie fra Christian 4. s tid Länkar danmarks-middelalder-og-renaessance Tycho+Brahe/ htm Stjernekiggeren_Tycho_Brahe Renæssancen.htm