Vykortet. Tidningen för Deltiologer. Nummer 2 Årgång Finger nails of a high class chinese

Transkript

1 Vykortet Tidningen för Deltiologer Nummer 2 Årgång Vad har detta med kriminalhistoria att göra. Se sid 3. Känner du igen Dig? Om inte titta på svaret. Se sid 7. Finger nails of a high class chinese En mycket spännande vykortsbaksida. Vad är det för stämplar och klistermärken? Se sid 8 Av denna hand att döma, så skulle man kunna gissa att han inte samlar på vykort. Om han så skulle, hur bläddrar han igenom korten. Förresten, kortet hittade jag i London. Sida 1

2 Ordföranden har ordet Södertörns VykortsFörening Äntligen är den efterlägtande hösten här. Flyttfåglarna laddar för att åka mot nya öden och äventyr. Badbyxorna ligger nerpackade i källaren. Nu kommer lådorna fram, och det finns ett ljus i mörkret. Föreningsmöterna startar upp igen. Äntligen får man känna doften av dammiga vykort, nagelbanden blöder, och plånboken blir allt tunnare. Vi i SVF ser fram emot att åter genomföra en liten mässa här i Haninge. Tänk vad tiden går, nu är det för tredje året vi arrangerar. Du som läser Vykortet och inte är medlem, vi vill gärna se Dig som medlem i föreningen. Alla är hjärtligt välkomna. Föreningen har sina möten och medlemsträffar i Haninge. Du behöver givetvis inte samla på Södertörnskort för att vara med. Alla oavsett samlarområde är välkomna som medlemmar i SVF. Vi har 4 möten på våren och 4 på hösten. Medlemsavgiften är 2011, /år. Blir Du ny medlem till hösten, betalar Du bara hälften innevarande år 75 spänn. Ordförande Kenneth Matz Sekreterare/Kassör Per-Erik Berghorn Ledamöter Björn Jonsson Ewert Pettersson Revisorer Per-Lennart Andersson, Jarmo Beyer Redaktion Vykortet Kenneth Matz Ansvarig utgivare Kenneth Matz Adress: Pipvägen 5, Handen Tel: Mail: svf@netstamps.nu Hemsida: Org nr: PG: Medlemsavgift Sida 2

3 Ett axplock ur den deltiologiska kriminalhistorien Thorbjörn Persson Brott har ingen dominerande ställning i vykortsfloran, men visst förekommer det en hel del. Har ni samlat vykort ett tag har ni säkert sett barbariska avrättningsscener från sekelskiftets Kina eller Mexico, lynchmobbar i USAs sydstater liksom fängelsebyggnader och fängelsekunder från Marocko till Storbritannien. I den här betraktelsen tänkte jag ägna mig åt betydligt angenämare vyer. Inte desto mindre så döljer sig tre mycket allvarliga brott bakom de vackra bilderna. Två av brotten är några av de mest infernaliska attackerna mot liv och frihet som genomförts i Sverige under 1900-talet och definitivt de mest omskrivna under och 60-talen. Det tredje brottet har global status och utnämndes i mars 2010 till århundradets fräckaste kupp av Times Magasine. I samma artikel intog för övrigt det i Sverige så omskrivna helikopterrånet en hedrande(?) niondeplats. Den olycklige Stockholmsskildraren Grosshandlaren John (eller Johan) Unman ansågs vid sekelskiftet 1900 vara en ledande Stockholmskännare och var en av grundarna av samfundet St Erik. Detta skapades efter förra sekelskiftets rivningsraseri och har gjort en stor insats för att antingen bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer i Stockholm och i andra fall åtminstone mäta upp och dokumentera dem. Han var också en mycket rik man som vid sin död 1913 donerade stora belopp och mängder av föremål till samfundet st Erik, stadsmuseet och andra institutioner förutom den del som gick vidare till hustru och barn. Sonen Gustaf var konstnär och är försedd med en artikel i standardverket Allhems konstnärslexikon. Sin största ryktbarhet nådde han inte som konstnär utan som ett offer i Lundquist-affären, så kallad efter rådmannen Folke Lundquist som från 30 talet och närmare ett par årtionden framåt lyckades bestjäla en rad omyndigförklarade personer vilkas egendom han förvaltade. Dessutom lyckades han förhindra att saken uppdagades genom en rad rättsövergrepp av de mest häpnadsväckande slag. Folke Lundquist var verksam som domare vid Stockholms rådsrätt. Som sådan var han en mycket betrodd man med ansvaret som förmyndare för ett flertal personer, ett ansvar som han missbrukade kapitalt. Gustaf Unman blev omyndigförklarad och inspärrad på Beckomberga sjukhus som sinnessjuk. Med Lundquist som förvaltare försvann snart den ärvda förmögenheten. Unmans rättsbiträde, förre överkonstapeln Torsten Dahmberg mötte samma öde som Unman. Tidningen Arbetaren fick nys om saken och började skriva vilket renderade chefredaktören och journalisten tryckfrihetsåtal med fällande domar och fängelsestraff för förtal mot Lundquist. Här kunde saken stannat eftersom Lundquist hölls om ryggen av sina kollegor och han såg till att skrämma bort advokater och journalister som rörde i byken med anklagelser om sinnessjukdom, åtal och andra rättsövergrepp. Sida 3

4 Den som fick liv i saken var ingen mindre än författaren Vilhelm Moberg som vid början av femtiotalet var vid full vigör och inte var rädd för någon. Vykortet ovan är utgivet av Algutsboda Hembygdsförening i samband med hans död. Foto: Stig Grip. Han skrev artiklar, en bok, arrangerade folkmöten på numera rivna vinterpalatset och höll brandtal. På detta sätt fick han upp saken på agendan igen. Pressen började skriva, en ny och okorrumperad åklagare började nysta i den långa raden av rättsövergrepp och förskingringar och i oktober 1953 dömdes Folke Lundquist till två och ett halvt års fängelse för trolöshet mot huvudman, grovt bedrägeri och bedrägeri samt avsattes från sin befattning. Denna dom torde smakat särskilt sötsurt för journalisterna från Arbetaren som lagom hann avverka sina fängelsestraff för förtal för just de påståenden som Lundquist i det senare åtalet blev fälld för! I skådespelet Domaren (1957) har Vilhelm Moberg gjort drama av rättsröteskandalerna. Det bygger framför allt på fakta i fallet Unman. Huvudpersonen i dramat är dock inte konstnär utan författare och lyriker. Mobergs Komplotterna (1956) behandlar affärerna Unman och Selling. (Selling var en professor på Naturhistoriska museet som Naturvetenskapliga Akademin försökte bli av med genom att få honom förklarad som sinnessjuk utan saklig grund. Också där var Mobergs skriverier ett avgörande bidrag för att upprätta honom.) Här har vi ett av Gustaf Unmans grafiskt finsmakade kort. Det saknar titel men ser ut att avbilda en marknad på Stortorget i Gamla Stan, kanske en julmarknad. Kortet är oskrivet och har varken skickats eller frankerats så där finns inga ledtrådar till datering. Kortet har delad adressida och adresslinjer med Konstförlaget Grafia. som enda text. Likt de andra Unman-korten jag sett är Sida 4

5 byggnaderna från hans fars älskade Gamla Stan noggrant avbildade, men här är effekten impressionistisk och fokus förflyttat från husen till folkvimlet. Han har lyckats att fånga livet och jäktet på marknaden mitt i rörelsen. Och visst känner vi igen typerna som handlar eller skyndar förbi också i våra dagars Stockholm: mamman som överlastad med paket och ett barn i släptåg försöker få ihop det beramade livspusslet, affärsmannen med blicken rakt framför sig jagande fram mot nästa möte, familjen där barnen likt torpeder går i förväg mot de lockande tingen i stånden och de handlande som står vända in mot torgmadammernas upplysta stånd! Någon dålig konstnär var inte Gustaf Unman även om det här kortet kanske inte är det mest publikknipande. Hans enligt mitt förmenande utsökta vykort utgör en del av den grafiska pånyttfödelse som skedde under 1900-talets första årtionden. Under perioden förnyades grafiken med etsning, träsnitt och litografi som konstart och fick en ny aktualitet. Allhems konstnärslexikon skriver att Gustaf Unman var målare, tecknare och grafiker som utöver faderns förmögenhet också ärvde hans intresse som bok- och konstsamlare. Även Gustaf var i många år styrelseledamot i samfundet S:t Erik. Han utbildades vid Konstakademin 1900 till 1905 och tilldelades 2:a medaljen under sitt avslutningsår. Han fortsatte och studerade grafik för Gabriel Burmeister och anses ha blivit en skicklig litograf, allt enligt Allhems artikel. Han motivkrets var framför allt Stockholm. Han ställde ut på Svenska konstnärers utställningar i Stockholm 1909 och 1910 och på utställningen Stockholm i bild på Liljevalchs Kakelugnsmordet Signaturen SA som syns vid finlands fot torde vara Signe Aspelin, , konstnär, författarinna, textilkonstnär och välkänd vykortssignatur. Hon har gett ut bedårande söta jul-, nyårs-, påsk och pingstkort under åtminstone fyra decennier, uppblandade med lite fräckare skottårskort. Det här rösträttskortet är också sött men saknar inte politisk udd. Kortet är utgivet av F.K.P.R. (Föreningen för Kvinnlig Politisk Rösträtt) ca 1910, en tid när de sittande finländska kvinnorna redan hade fått rösträtt och norskorna var på god väg efter unionsupplösningen med Sverige och hade fått allmän rösträtt i kommunalvalen. De ledande krafterna inom kvinnorösträttsrörelserna i Norge drog 1905 igång uppsamlandet av underskrifter till förmån för en unionsupplösning. I denna kvinnomobilisering lyckades man samla nästan namn, vilket var ett imponerande resultat. De norska kvinnornas aktion år 1905 kom slutgiltigt att legitimera kravet på kvinnlig rösträtt: kvinnorna var lika patriotiska och värdiga medborgare som männen. Adressen inverkade även positivt på kvinnorösträttsrörelsen genom att skapa en större tro inom de egna leden på möjligheterna för genomförandet av kvinnlig rösträtt. År 1907 fick ett större antal kvinnor rätt att rösta vid Stortingsval (enligt förmögenhet) och 1910 beslutade man ge kvinnorna allmän och lika rösträtt vid kommunalval. År 1913 fick kvinnorna i Norge slutligen samma rättigheter att rösta i statliga val som männen 8 år före svenskorna vars rösträttssträvanden hade fått stå tillbaka i den svenska nationalismen efter unionsupplösningen. Mindre känt om Signe Aspelin är att hon, om än högst oavsiktligt och postumt, orsakade 60-talets mest omskrivna brott, kakelugnsmordet. Sida 5

6 Detta mord är en gammal svensk klassiker där varken mordplats eller mordoffer fanns kvar när polisen skulle ta hand om fallet. Syskonparet Signe och Robert Aspelin föddes i en förmögen familj. Signe blev konstnär, men behövde aldrig måla för brödfödan enligt en konsthandlare i Småland som bjöd ut ett av Signes målerialster när jag googlade i ämnet. Brodern som var tolv år yngre, utbildade sig till tandläkare. Han förföll dock till dryckenskap och förslösade sin andel av arvet från föräldrarna. När Signe gick bort 1962 som ogift blev brodern ensam arvinge och kom åter på grön kvist. Detta blev dock alltför lockande för Roberts bankkontakt. Banktjänstemannen som dödade den fd tandläkaren Robert Aspelin 1962 och eldade upp liket i sina kakelugnar, hette Wilhelm Rodius. Motivet var pengar som han svindlat av den gamle mannen i omgångar för att få köpa en herrgård, Hessle gård i Uppland. Konfronterad med Aspelins anteckningar om misstänkta mordförsök redan vid tidigare besök föll Rodius till föga och erkände. Poliserna trodde honom först inte och eftersom huset var rivet och kakelugnarna med det, så saknades teknisk bevisning. Polisen prövade dock att bränna en gris i två kakelugnar enligt Rodius anvisningar. När förloppet blev precis enligt Rodius beskrivning blev det anat ljud i skällan. Rodius dömdes till livstids straffarbete, sista gången i svensk rätthistoria som detta straff utdömdes. Från 1965 talade den nya brottsbalken om livstids fängelse. Så småningom fick han straffet tidsbestämt till 14 år. Efter fängelsetiden återgick Wilhelm Rodius till ett normalt liv. Han blev över 90 år och bodde länge på Geijersgatan i Uppsala. Det glunkas på nätet att vid ett födelsedagskalas som också Rodius blev inbjuden till sträckte en av grannarna över kniven till Rodius med orden skär upp du Rodius, du som vet hur man gör! Det sägs också att branschskämtet efter händelsen blev Kontakta hum-humbankens Notariatavdeling så blir du eld och lågor.. Sida 6

7 Södertörnsbilder Då och nu. Himmelska Ladan (Solhem) Vendelsö allé Huset som låg i norra änden av Vendelsö allé byggdes 1908 av Eric Lundberg och användes som babtisternas bönehus. Bönehuset Himmelska Ladan som Då var det andra huset efter Vendelsö Gård söderut, hörnhuset fanns ju redan söderut. Allén syns ju och den planterades på 1890-talet Att det är Himmelska Ladan, det framgår tydligt av en bild som finnns i bildbanken på kommunens hemsida. Där syns både vägnamn och Kalle Kryddas kåk. Sida 7

8 Isidor Rodhin en vykortssamlare för 100 år sen Thorbjörn Persson Ett av de märkligaste objekten i min samling är ett vykortsalbum från ca 1910 med drygt 200 vykort. Alla som är postalt behandlade är avstämplade och adresserade till Herr Isidor Rodhin, Bondegatan 21, Stockholm. När man undersöker korten närmare konstaterar man att vykorten kommer från stora delar av världen: USA 17 stycken, Belgien 1, Frankrike 34, Luxemburg 1, Sverige 26,Italien 30, Polen 7, Ryssland 8, Lettland 3, Schweiz 6, Tyskland 33, Österrike 6 och sist och flest 41 kort från Ungern. När man tittar vidare upptäcker man att avsändarna är lokala residenter och inte hälsningar från svenskar på turistresor. Hälsningar förresten - de allra flesta vykorten har postcard etc överstruket och Printed matter ditskrivet istället, den enda texten är ett påklistrat märke eller stämpel Internationale Vereinigung für Ansichtskartensammler Globus, ett medlemsnummer samt avsändarens namn och adress. Isidor var tydligen vykortssamlare med världen som samlarområde! Vad hade då Isidor samlat från sina internationella korrespondenter? Vanligast är fotografiska turistbilder med vyer på monumentalbyggnader och panoramor från orten. Gärna i färg, förmodligen framställda med en för tiden ny och kostsam färgtryckningsteknik. Att det huvudsakligen var geografiska kort från hela världen som efterfrågades stärks av ett ostämplat kort från Auguste Zalze från Montpellier med hela adressidan fullskriven med vykortsönskemål: Göteborg, Böras, Calmar, Carlscrona, Carlstad, Falun, Gäfle, Helsingborg, Jönköping, Landscrona, Linköping, Lund, Malmö, Nörrköping, Orebro, Sundsvall, Uppsala, Haga, Norrtälje, Hernösand, Söderhamn, Södertelge, Visby et Ystad. Ett mindre antal är folklivsbilder, tex bomullsplockare i södra USA. Ett enda kort är av den klassiska litografiska Grüss Auss-typen, dess tid tycks vara ute 1911! Några hamnoch sjöfartskort finns också. Ett tiotal är tecknade skämtkort, något fler är äkta foto, uppenbarligen av avsändarens familj eller vänner. En extra krydda i leken är ett par Snabbfotografier från Fenixpalatset med ett antal mondäna herrar som roar sig vid ett bord. Enligt baksidesanteckningarna är Isidor Rohdin en av dem! Fenixpalatset invigdes just OS-året Det var en påkostad anläggning med en en- Sida 8

9 tréhall med marmorkolonner, konsertsal med plats för 600 åskådare, tillhörande bar och ölstuga. En våning upp låg ett café och den franska matsalen, och ytterligare en trappa upp en festvåning. Bland övriga mindre lokaler i byggnaden märktes en bakficka och en ostronbar, allt mycket exklusivt inrett. Bland nöjesutbudet ingick tydligen möjligheten att fotograferas vid bordet! Deltiologins historia är egentligen inte ett av mina favoritområden men det här albumet som jag oförhappandes upptäckte att jag ärvt från min far vid en röjning har ändå fascinerat mig. Vet ni mer om Globus eller Isidor Rodhin får ni gärna höra av er Sida 9

10 LONDON BIPEX : Royal Horticultural Hall Lawrence Hall Kenneth Matz Anlände tidigt till mässan, nästan 2 timmar tidigt, dels för att hitta stället och även för att få en promenad i det vackra London.. När jag återkom cirka en halvtimme före öppning, stora chocken. Kön var ca 100 meter lång. Varteftersom tiden gick växte kön av hungriga vykortsamlare- Snudd på att kön ringlade sig runt hela kvarteret. Portarna öppnades och den utsvultna hjorden rusade in. Vykortssamlande är helt enormt här i England. Mässor nästan varje vecka, och då talar jag inte om små mässor. Det är stora grejer i UK. Snacka om vykort, nämn bara ordet och du vet inte vad du talar om. Nåväl, som ni vet samlar jag Hornstull, Haninge och Stockholms Restauranger. Att kunna hitta något här skulle vara en höjdare. Nästan alla handlare hade faktiskt lite Sweden. Mestadels sorterat under Scandinavian som om det var ett eget land, någonstans norrut. Som vanligt på mässor, trångt att komma fram till lådor och album. Här är det mycket album hos säljarna, och då är det inte A4 som gäller, utan stora och mycket tunga saker att bläddra i. Ni skall veta att man behöver inte stressa, mässan pågick i 3 hela dagar. Åter tillbaka till vykorten, Kan man tänka sig, första dagen 2 Stockholmsrestauranter + 2 andra kort av Stockholm jag aldrig sett tidigare. Plöjer låda efter låda, men nog snarare buntar som jag får i min hand från handlaren. Vi skall nog vara glada att vi handlar i Sverige, bra mycket billigare. Rekord tog säkert dom Franska handlarna som var här, Reklam, verkar vara det som är stort här. En riktig upplevelse få se sådana vykort. Priserna mellan 10 till ett par hundra. Passar även på att bli medlem i PTA, (The Postcard Traders Association represents the UK s foremost dealers (and increasingly from overseas!), auctioneers, fair organisers, publishers and accessory distributors amongst its members). Sida 10

11 Ett gäng med 5 glada Göteborgare från Göteborgs Vykortsklubb fanns på plats. Här under ledning av Ronald Östling Kenneth Matz i samspråk med mässans general (Exhibition Organiser:) David Davis. Det var mycket praktiskt med dessa väggar mellan handlarna, det blev som en liten enskild butik. Sida 11

12 Erik O Strandman Ewert Pettersson Tecknaren och illustratören Erik O Strandman har tecknat över 200 st vykort, alla utgivna på svenska förlag t ex Axel Eliasson, Calegi och även kort utan förlag. De flesta är utgivna mellan ca , korten finns både i det lilla julkortsformatet och det större vanliga storleken. Det finns flera olika baksidor på korten men med samma motiv på framsidan. Vissa motiv finns både som stora och små kort Det har även givits ut kort i Norge, inbjudningskort i det lilla formatet på norska vilka är avsedda att skickas i kuvert. Han har tecknat God Jul, Gott Nytt År, Glad Påsk, Morsdagskort, en del utgivna tillsammans med mors julbrev. Hans signatur var oftast Erik O S ett fåtal finns även med E O S. Han har även skrivit ut hela sitt namn på en del kort. De enda som jag har sett med hela namnet är på propagandakort för nykterhetsrörelsen Templarorden, de är utgivna på deras förlag. Jag har några men köper gärna fler om någon har. En annan typ av kort som han har tecknat och är utgivna på förlag Calegi i Stockholm i början av 20-talet är de små Semitopografiska korten (se bild) som visar fotografiska bilder ifrån olika städer runt om i Sverige. Det är oftast en pojke som håller i bilden på kortet t ex en bok, målarstaffli, brevbärare,fotograf, sjöman, skridskoseglare, skidåkare, jultomte. Några finns med fåglar runt kortet. Sida 12

13 Erik var mest känd som illustratör till olika böcker t ex barnböcker, indianböcker, pojkarnas julkalender Böckerna är utgivna i Sverige och Norge. Han bodde även i Amerika några år och var tidningstecknare. Illustrerade böcker utgivna av Svenska Missionsförbundet och Nykterhetsrörelsen Han arbetade åt Svenska Dagbladet, illustrerade SvD barnbok Jul-lasset Erik tecknade serierna Humle o Mumle, Caesar & Jag åren i SvD. Erik var även konstnär gav bl a ut grafiska blad, akvareller. Hör gärna av er om någon har mer upplysningar om honom. Efterlyser Semitopografiska kort med vyer ifrån olika städer o orter kontakta ewert.pettersson@gmail. com eller på tel Lite fakta ifrån dödboken om honom Strandman, Erik Olof Agaton, Hemmesta Tomtområde 1:32, Gift man. Född 7/ i Lidköping (Skaraborgs län, Västergötland). Kyrkobokförd i Värmdö (Stockholms län, Uppland) Död 13/ Sida 13

14 Att se på postmuseum Vykortskungen 27 oktober januari 2011 Känner du igen namnet Harry Lange? Eller att han enligt uppgft har kallats Vykortskungen som ung? Kanske inte, men du har nog säkert sett något av hans verk. Harry Lange har nämligen gjort mer än 2000 vykortsmotiv. Kanske har du skickat något av hans tecknade landskapskort? Eller något av hans latmanskort? Många känner också igen hans julkort. Postmuseum visar nu delar av Harry Langes stora produktion. I utställningen visas cirka 30 förlagor tillsammans med de färdiga korten. När Harry Lange var liten pojke låg han under en längre tid på sjukhus. De långa sjukhusdagarna ägnade han sig åt att rita. Hans moster skickade in teckningarna till Hemmets Veckotidning som publicerade dem. Omtyckt illustratör Harry förstod nu att han var duktig på att teckna. Efter studier på Stockholms Reklamskola arbetade Harry som illustratör åt en mängd olika företag som t.ex. SVT, Arméstaben, Expressen, Folket i Bild, Se och Veckojournalen. I mitten av 1960-talet tecknade Lange många resebroschyrer åt charterbranschen. Det var då han kläckte idén med de tecknade landskapskorten. Det var svårt att få tryckerierna att nappa på idén så Harry bestämde sig för att ta hand om produktionen på egen hand. Sedan dess har det blivit många kort. Utgivningen av nya Lange-kort upphörde för ungefär 10 år sedan men en del av de äldre korten ges fortfarande ut. Harry Lange bor nuförtiden i Spanien och är fortfarande en aktiv konstnär och målar nu mest i olja. Sida 14

15 Torget, allt om allt Har Du vykort från Haninge, runt 1900-talet. Ring eller maila Ett specialerbjudande till alla medlemmar i SFV. Nu kan Du sälja Dina överblivna vykort osv. helt utan kostnad på... Söker restaurangvykort från Stockholm. Interiör eller exteriört. Ring mail info@netstamps.nu Välkommen till vårens möten 2011, alla möten börjar /1 onsdag /22 tisdag /3 onsdag /4 tisdag Vid pressläggning fanns inget speciellt föredrag inbokat. Se hemsida för aktuell info. Har Du ett vykort som Du vill berätta om? Det kan vara ditt bästa eller det konstigaste som Du har sett. Ta och skriv ett par rader till redaktionen. Välkommen till höstens möten 2011, alla möten börjar /9 tisdag /10 onsdag /11 tisdag /12 onsdag Vid pressläggning fanns inget speciellt föredrag inbokat. Se hemsida för aktuell info. Visste du att Du kan få en presentation av dig på SVF:s hemsida. För närvarande endast tillgänglig för medlemmar. Fungerar som en slags medlemsmatrikel. Skicka in vad du vill ha publicerat, bilder, samlingsområden osv. En kort beskrivning av Dig själv. Du väljer!! Söker vykort inom Trav och Galopp. Tävlingar, Banor, Hästar. Önskar även Solna kort, t-tx. Ulriksdal, Järva, Råstahem, Hagalund, Huvudsta och Råsunda. Ej slott, kyrkor, KS. eller hagaparken Björn Johansson bjorn.trav@telia.com Signaturen IA (eller JA) på kort med odelad adressida. Vykort av Arturo Ciacelli eller andra kort utgivna av Nya Konstgalleriet, Strandvägen, Sthlm. Vykort utgivna av Hallins konsthandel, Drottninggatan Sthlm (tex signaturen RM, Zorn) Även fotografiska vykort, vernissagekort etc från butikerna ovan! Svar till Thorbjörn Persson, thorbjornp@hotmail.com eller tel Sida 15

16 Sida 16