Trons Gnista. Evangelium över alla gränser!

Transkript

1 TG Nr Trons Gnista Posttidning B Avsändare:Trosgnistans Mission, Box 1112, Bollnäs Evangelium över alla gränser! Kraven på de unga flickorna idag förstörde flera år av Ericas liv. Hon orkade inte med sina egna och omvärldens krav, utan blev fast i annorexia. Hennes unga liv blev en lång mardröm. Livskraften ebbade ut, när hon vägrade dricka vatten. Men Gud hör bön och allt vände när läkarna bedömde att hon hade högst 48 timmar kvar att leva. Läs hennes egen berättelse på sidan 3. Under Trosgnistans internationella seminarium i Israel fick vi tillfälle att besöka Golanhöjderna, där vi samlades till bön för Israel och hela arabvärlden. Det blev en helig stund och Birger Skoglund fick tillfälle att be med några soldater. Läs några kommentarer från våra ledare på sidan 5. Det 21 år långa kriget i Uganda resulterade i att många unga människor blev skadade, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Nu byggs ett centra för att hjälpa dom till ett nytt liv och vi kan med glädje konstatera bygget går snabbt framåt. Läs mer på sidan 4 Inför varje jul görs många extra hjälpinsatser och det ordnas fester på Trosgnistans barnhem. I våra systerkyrkor är det storsamlingar vid jul och nyårshelgen. David Prakasam rapporterar om hur 6000 människor fyllde deras stora kyrka i Indien, under nyårshelgen, se sid 5 Kavitha och Sangeetha förlorade sin barndom som barnarbetare i en gruva. Både de och föräldrarna blev slavar åt gruvägaren. I hemlighet kom flickorna till Tg:s flickhem i Chennai. Idag är hela familjen fri och återförenad. Trosgnistans Mission, Box 1112, Bollnäs, Tel: info@trosgnistan.se Pg , vid betalning via internet använd Bg

2 Ledare Under bön och lovsång gick vi in i det nya året 2010 i vår församling. Vilken förmån och glädje att kunna rikta sin blick uppåt, när det mörknar i världen. Vissheten om att det finns en som har omsorg om oss, och som har lovat - och se jag med er alla dagar intill tidens slut - ger en förunderlig trygghet i en värld som gastkramas av terrorism, miljöförstöring, arbetslöshet och moralisk upplösning. När mänskliga förhoppningar brister och vi hotas av depressionens djupa mörker och ångest, så finns Jesus Kristus där som det enda verkliga hoppet. Återigen har vi fått bevittna en fruktansvärd jordbävnings-katastrof. Denna gång i det lilla fattiga landet Haiti. Mer än 100,000 människor befaras ha omkommit i rasmassorna. Scener av förtvivlade människor, sargade kroppar och kämpande undsättningspatruller spelas upp på tv-skärmarna i våra vardagsrum. Tankarna går till Jesu varningsord i Lukas 21:11 angåenden den sista tiden - Det skall bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra. Fasansfulla ting och stora tecken skall visa sig från himlen. Faran för svininfluensan har just avblåsts och så inträffar denna katastrof. Lyft Upp Ditt Huvud! Hur skall vi reagera inför allt detta som sker? Ja, det är lätt att gripas av fruktan och ångest, precis som bibeln varnar för i Luk. 21:25.,och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa av havets och bränningarnas dån. För att När mänskliga förhoppningar brister och vi hotas av depressionens djupa mörker och ångest, så finns Jesus Kristus där som det enda verkliga hoppet. kunna bevaras i allt detta får vi klara instruktioner av Jesus lite längre fram i Luk. 21:28 - Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp edra huvuden, ty då närmar sig er förlossning. Genom att lyfta upp våra huvuden och fokusera på Jesus får vi del av den kraft, det mod, den tro och det hopp vi behöver för kunna övervinna och stå redo, när han kommer igen för att hämta sin församling. Min fru Ingegerd och jag återvänder till Kenya under två månader i början av året. I höstas drabbades närmare 10 miljoner kenyaner av svält på grund av torka och missväxt. Nu har fruktansvärda skyfall förstört skördarna och skapat stora svårigheter. Behovet av hjälp är enormt, och vi hoppas ännu en gång kunna göra en insats för nödlidande och behövande. Vi är mycket tacksamma till er alla som är med och bidrar med medel både till fadderbarn, mat för dagen och evangeliska insatser. Tillsammans kan vi betyda mycket för många människor. Kom gärna ihåg oss i förbön. Slutligen vill jag tillönska dig en riktigt god fortsättning på det nya året. Curt Johansson / missionsföreståndare CURT JOHANSSONS MÖTESSCHEMA 25/1-21/3 Möten och seminarier Kenya och Tanzania 2-4/4 Påskkonferensen Betel, Runemo 17-18/4 Bönedag och möte Korskyrkan, Gävle 27/4-2/5 Undervisning och möten Riga, Lettland Notiser Skänk din utdelning skattefritt - öka värdet med 43 % Som privatperson kan du skänka din aktieutdelning till Trosgnistan utan att betala skatt! Normalt betalar du 30 procent i utdelningsskatt, så av 1000 kronor får du behålla 700. Om du istället väljer att skänka utdelningen till Trosgnistan betalar varken du eller Trosgnistan skatt. Då blir gåvan istället värd kr alltså 43 procent mer! Gör Trosgnistan till mottagare ( rättighetshavare ) av den aktieutdelning som du vill skänka. Ladda ned blanketten Skänk aktieutdelning och fyll i dina uppgifter. Du måste göra Trosgnistan till mottagare ( rättighetshavare ) till din utdelning minst en vecka före bolagsstämman i det utdelande bolaget. Kontakta därför din bank redan nu för att vara säker på att hinna. Läs mer på Trosgnistans hemsida NORDKOREA VÄDJAR OM HJÄLP Per-Arne Evensen och Christer Andersson har besökt Nordkoreas ambassad i Stockholm och samtalat om nya hjälpinsatser under år Ambassaden har tackat för den tidigare hjälpsändningen till flera barnhem. Nu planeras förnyade insatser. Förutom att skicka material och varor, är det planerat att en sjuksköterska och en barnmorska följer med och undervisar barnhemspersonal. Det är framförallt tre barnhem och något sjukhus som står i centrum för insatsen. Vi vädjar om gåvor för att göra detta möjligt. Finns det medel så räknar vi med att genomföra resan före sommaren. Kontakta gärna Per-Arne Evensen för mer information om behoven. Telefon: Mail: paevensen@bredband.net Trosgnistans Mission Postadress Box Bollnäs Besöks/ Leveransadress Edelsbergsvägen Bollnäs Telefon Fax info@trosgnistan.se Hemsida Öppettider: Månd - onsd 9:00-16:00 Torsd 9:30-16:00 (Lunchstängt 12:00-13:00) Fred. 9:00-13:00 Post / Bankgiro Pg Pg Bg Tg Media Pg Trosgnisten Misjon Postboks 15 Kronstad N Bergen Tidningen Trons Gnista Organ för Trosgnistans Mission, Betelförsamlingen, Runemo Ansvarig Utgivare Curt Johansson Redaktör Göran Duveskog Medarbetare Siv Sandsgård Veronika Bodén, Börje Norlén Tidningen utges med 6 nr/år Prenumerationsavgift: 90 kr. Tr yck Swepress i Vimmerby AB Trosgnistans Förbönstjänst Torsdagar mellan 7:30-8:30 är det förbön på Trosgnistan. Har du ett speciellt böneämne eller är i behov av en böneduk, ring eller skriv till oss. (Se adress & tel nr ovan) Sedan en del år tillbaka har jag tagit på mig några uppdrag som god man och förvaltare för några olyckskamrater i vårt samhälle. Oftast flyter uppdragen på ganska bra, men ibland måste man rycka in med omedelbar verkan. En god man skall bevaka sin Att bry sig huvudmans intressen och om möjligt se till att han får det stöd och hjälp som han har rätt till i samhället. Ibland kan det kännas tröstlöst att stångas mot ett byråkratisk och ibland ganska känslokallt samhälle. Ibland tror jag att vi alla är i behov av en god man. Någon som talar och handlar å våra vägnar. Ofta beder jag inför en ny dag, Herre hjälp mig att denna dag vara en god medmänniska och betyda något för den jag möter. Det är dock inte alltid man vaknar på Hallelujagatan och blir bönhörd. För några månader sedan var jag på simhallen i Bollnäs för att ta ett av mina veckopass i bassängen. Jag kom i samspråk med några vänner i bastun och delgav dem just hur jag bett min morgonbön. Detta är vad kristendom handlar om sa jag när de försökte dra upp allt ont som gjorts av s.k. kristna. En kristendom som inte bryr sig om sin nästa är inget värd. Visst har mycket fel gjorts. Jag brukar dock kontra med att säga, tänk vad mycket gott som gjorts av dem som hämtat sin kraft från tron på Jesus. Efter mitt simpass kom jag tillbaka till bastun och fann en av vännerna i medvetslöst tillstånd. Han hade somnat i bastun och suttit där i över en timma. Det blev till att lyfta ut honom, kalla på ambulans och försöka få honom att överleva. Vi var några stycken som hjälptes åt och livet kunde räddas. Att jag denna dag skulle få ett så snabbt bönesvar hade jag kanske inte väntat mig. 2

3 Om ni tvivlar på bönesvar Se då på mig! På väg in i tonåren drabbades Erica av mörka tankar och var till slut nära att dö. Vi har bett henne själv att berätta vad som hände. När jag gick ut 6:an inträffade en rad tuffa saker. T ex när min älskade lillebror, min lilla solstråle kom till jorden, var han så nära att tas ifrån oss p.g.a. en sjukdom han fortfarande bär på. Min klass, som hittills varit så bra, slets sönder och jag bytte klass när jag började 7:an. Min kusin blev dödligt sjuk och även hans liv var nära att ta slut. Men jag hade även underbara upplevelser den sommaren. Som att jag döptes! Jag kände verkligen Guds närvaro och jag grät i pappas armar. Jag var visserligen en glad och aktiv tjej, men jag anar att redan då hade något ont börjat gro i mitt huvud. Bara ett kg till Efter en tid i 7:an började jag allt oftare tänka att jag var överviktig. Vilket jag inte var. Jag var frisk och stark. Mamma försökte övertala mig att det bara var strunt men jag envisades och mamma sa åt mig att gå till sjuksyster för att få ett riktigt svar. Där fick jag väga mig och sjuksyster visade min BMI kurva. Då var jag bara 13 år. Jag blev inte nöjd med resultatet och tummade med mamma att jag bara skulle gå ner ca 2-3 kg. Men det blev inte riktigt så. Jag blev snabbt beroende av tanken bara 1 kg till. Bara ett kg till... Dags för vård Sommarlovet innan jag började 8:an, var jag en tyst, ledsen grå mus. Jag kunde knappt fokusera på något annat än min kropp. När jag började 8:an tog sjukdomen ett starkt grepp om mig. Jag letade efter nyttiga recept på internet i timmar; jag skrev schema hur jag skulle kunna komma undan mat och blev riktigt duktig på det. Jag smusslade undan mat och vikten gick neråt mer och mer. Vi fick kontakt med BUP i Bollnäs och jag slutade skolan. Vi bråkade konstant hemma. Det verkade som att BUP inte riktigt förstod vad anorexia innebar. Det blev värre. De skickade mig och min familj till en öppen klinik i Hudiksvall. Mest för att familjen skulle få avlastning. Men det blev värre för mig. Ur askan - i elden Under tiden där fyllde jag år. Men jag fick inte komma hem som planerat. Jag ville inte firas inspärrad på någon klinik så min familj fick inte ens säga grattis till mig den dagen utan vänta tills vi var hemma. Jag fick jättefina presenter och många kom och grattade mig. Att jag inte fattade då, att alla älskade mig som jag var! Mitt tillstånd försämrades. Och efter ett vansinnigt raseriutbrott, där jag skrek till mina föräldrar att jag hatade dem, där jag rev sönder saker, kastade ett bord och försökte få upp ett fönster för att hoppa, somnade jag i en bil på väg ner till Gävle. Där väntade en mörk tid Nära döden Det kändes som att ingen gjorde något åt situationen. Jag hade sagt att jag aldrig någonsin skulle äta något igen. En läkare bestämde att jag måste dricka vatten. Men tankarna som vandrade i min hjärna var HALLÅ?! Vatten väger! Jag går upp i vikt om jag dricker! I mitt redan kritiska läge fick jag i mig 2 lit vatten på 2 dygn. Till sist slutade jag dricka också. Då blev det akut och jag skjutsades in till Barnkliniken. Prover togs. Mitt hjärta var svagt. Skulle jag fortsätta i samma takt skulle mitt liv ta slut om max 48 tim. Fattar inte att det var så nära. Jag klarade inte själv att få i mig föda och det blev LPT (tvångsvård). Och då har varken jag eller mina föräldrar något att säga om saken. Tvångsvård Dagen därpå bestämdes att en sond skulle sättas in. Jag skrek och grät. Mamma och pappa kunde inte titta på. Tre av personalen fick hålla fast mig och läkaren tryckte in sonden. In i näsan, genom halsen och ner i magen. Jag trodde jag skulle kvävas. Ett leende hade inte funnits på mina läppar på länge och det skulle ta lång tid innan det gjorde det också. 30 % av min kroppsvikt var borta. Hur många procent rent psykiskt vet jag inte. En period med tvångsbeteenden tog sin början. Något jag skulle få leva med länge: jag hatade personalen, att sondmatas gör en illamående, jag hatade allt och alla som ville hjälpa mig, jag hatade livet. Jag ville dö! Familjen offrade sig Pappa bodde med mig i Gävle. I månader levde han i lika hemska förhållanden som jag. Han offrade sig för mig. Åh, vad jag älskar min far! Mamma körde varenda helg till Gävle för att träffa mig och jag gav henne inte en Jag hatade livet Jag ville dö! gnutta kärlek. Jag hatar mig själv för det. Det finns ingen finare mor än hon. Min lillebror hade inget att säga till om. Han fick bara finna sig i allt jobbigt vare sig han ville eller inte. Och min fina syster, som kom ner så ofta hon kunde och fortsatte att be för sin lillasyster. Och församlingen som fortsatte att vara ett stöd för min familj och bad för mig. Äntligen hemma eller...? Gävle var den mörkaste tiden och jag har minnen ni inte ens kan drömma om, men jag orkar inte gräva i dem. Så jag fortsätter min resa. Efter en lång period blev jag utskriven från Gävle och fick komma hem. Det ville jag inte, det blev värre och värre hemma. Efter en tid på öppenvården i Gävle lärde jag mig äta fast föda efter att ha levt på näringsdrycker. Mina tvångsbeteenden blev värre och det började se riktigt illa ut igen. Mamma förstod att det här går inte. Vi bråkade oavbrutet. Det var fruktansvärt. Hon kämpade för att hitta en proffs klinik åt mig och ägnade timmar åt det. Min morbror ringde otaliga gånger och pratade med myn- digheter och till slut fick de napp på en klinik utanför Stockholm, CAPIO. Jag trodde inte det skulle ske förrän den dagen då jag klev in i bilen. Overkligt Tiden på CAPIO Pappa följde återigen med och bodde en vecka med mig i Stockholm. Sen blev han tvingad att lämna mig. Behandlingen ger bäst resultat utan föräldrar. Så jag blev ensam. Jag grät, saknade min familj, saknade hemmet för INGEN hade gjort ett sådan starkt motstånd mot min sjukdom som min familj. Beslutet Efter min första permission bestämde jag mig för att nu är det slut! JAG SKA BLI FRISK! Jag grät ofta men personalen var proffs. Min familj såg framsteg så snabbt att de inte trodde det var sant. I alla telefonsamtal vi hade grät jag och sa att bara de tog hem mig skulle jag fixa det. Men de stod fast, hur ont det än gjorde. Mina permissioner blev längre och min tid på CAPIO anorexicenter varade i 8 veckor. Ett stort möte hölls och vi hoppades på att jag skulle bli utskriven. Efter många om och men blev det så. Jag var så lycklig att jag grät. De andra patienterna sa till mig att jag hade en sån glöd och vilja att bli frisk! Jag satte mig i bilen med mamma ch pappa. Vi var på väg hem. Jag lämnade sjukhuset och jag var så hoppfull. Jag skulle HEM! Från död till liv! Den första tiden hemma var ganska seg. Jag gjorde inte många förbättringar. Men jag kämpade upp mig så pass att jag fick börja spela handboll och sen började alla bitar Jag ska bli frisk! falla på plats. Själva syftet med detta är ju att berätta för er - se på mig nu - jag menar vem hade trott att JAG skulle gå estetiska bara två år senare när jag låg i Gävle? Jo, jag vet en, vår Herre och Konung! För det är inte vanligt att man blir helt frisk så här snabbt från den här sjukdomen. Många är sjuka i flera år, hela livet ut och några dör. Så det är mer i efterhand jag ser att det är ett mirakel. Jag älskar livet! Så här står jag nu, går estetiska på gymnasiet, kan vräka i mig godis, älskar att skratta, älskar livet och vad det har att erbjuda. Jag mår bra! Jag älskar kyrkan. Jag skulle aldrig kunna leva utan Jesus. TACK! I somras när jag åkte till Smålandskonferensen fick jag ett bibelord. Jag åkte ner utan att riktigt känna någon och hade svårt med stora folksamlingar. Men det här gav Gud mig. Ps 3:4 Men du, HERRE, är en sköld runt omkring mig. Du är min ära, du lyfter upp mitt huvud. Jesus tände eld på min tro igen. GUD ÄR GOD! Jag tänkte avsluta med: Om ni tvivlar på bönesvar se då på mig. Inte för att skryta, men jag är ett bönesvar! Tack, min älskade familj! Jag hade aldrig någonsin klarat det utan er. Ni var anledningen till att jag kämpade. TACK JESUS för Du visste att jag hade mer att ge än vad världen såg för 2 år sedan. TACK! Erica Hallstensson 3

4 Nu byggs Rehab-centrat i Kitgum, Uganda Maria & Henrik Herza rapporterar Kanske någon noterade i det föregående numret av Trons Gnista att så mycket fokus var på Uganda och undrade varför. Men faktum är att just nu så satsar Trosgnistan ganska stort i detta land. Här tänkte vi berätta om några av de projekt som är igång. Kyrktak Sedan vi kom till Uganda har vi besökt ett antal kyrkor som Trosgnistan har hjälp till att lägga tak på. När vi var på en nyinvigningsgudstjänst i en av dessa kyrkor blev vi överösta av tacksamhet och även med gåvor som frukt, ägg och till och med två hönor. De var så tacksamma att de hade fått ett tak på sin kyrka. Utöver denna har vi besökt ett flertal andra kyrkor den senaste tiden där tak nyligen har lagts eller håller på att läggas. Besök i byn Bata Senast var vi till byn Bata. Mitt i den pågående ungdomskonferensen i december åkte vi tillsammans med Faith Missions ledare, Emmanuel och Silas, ut på de små byvägarna som i vissa fall inte alls liknar vägar. Resan på 7,5 mil tog nästan två och halv timme och sista biten var det inte ens en afrikansk väg vi åkte på utan en stig för fotgängare. De sista ca 200m lämnade vi bilen och gick eftersom stigarna bara blev mindre och mindre. Bata ligger i närheten av platsen där Martin Ogwal (inbjuden gäst på Smålandskonferensen 2009) växte upp. Där, mitt ute i ingenstans, stod nu en kyrka med glänsande plåttak. Vi mötte även pastorn som var så glad för att de äntligen hade fått en riktig kyrka. Det är dyrt att lägga plåttak. För många byförsamlingar en omöjlighet, men tack vare era gåvor kan dessa människor ha sina gudstjänster i en kyrka som inte blåser ner, ruttnar bort eller regnar sönder. Egen bil - äntligen! Den första tiden i Uganda har vi förlitat oss på lokaltrafiken - vilket inte är vare sig det trevligaste, mest tillförlitliga eller bekväma. Vi har varit med om mycket i dessa bussar. Höns som flaxar över våra huvuden, kalkoner som tillsammans med mjölsäckar förstört vårt bagage i lastutrymmet, trasiga säten som gör oss illa i varje gupp (vilket det finns många utav) och svett som lackar. Vi har suttit fem personer på en rad som är gjord för tre personer och försökt sova på en nattbuss där vi måste sitta på golvet etc, etc. Nu har dock Trosgnistan köpt in en bil till arbetet i Uganda som vi kommer att använda under vår tid här. Bilen, en Toyota Rav4, köptes i slutet av oktober men p g a olika fördröjningar levererades den inte förrän i mitten av december. Resan till Bata, skulle vara omöjlig utan bil och många av kyrkorna vi besöker ligger på avlägsna platser som vi inte når med lokaltrafik. Det är med andra ord en stor välsignelse för arbetet här och för oss. Tack vare bilen har vi, och därmed också uppföljningsarbete och vidarebefordring av Er hjälp, möjlighet att nå lite längre. Och vi sitter numera betydligt mer bekvämt! 30 år utan kontor Ett annat pågående projekt är ombyggnaden av en skola till ett kontor. Trots att Trosgnistans partnerorganisation, Faith Mission of Uganda, funnits i närmare 30 år och omfattar ett stort arbete både evangeliskt och socialt så har de hittills inte haft något kontor. Under 2009 har en hel del pengar samlats in till detta behov och vi vill bara meddela lite vad som hänt sedan dess. Ombyggnationen håller fortfarande på och man bygger även om några av skolsalarna till små gästrum så att man kan hyra ut dem och på så sätt också få en liten extra inkomst. Man har gjort om taket, lagt nytt golv, byggt upp väggar och duschrum samt afrikanska toaletter i gästrummen. Det som är kvar just nu förutom själva inredningen, är att dra nya elledningar och måla om de nedslitna väggarna i de före detta skolsalarna. Vi är övertygade om att detta kontor kommer möjliggöra vidare expansion för missionen och underlätta arbetet på daglig basis. Rehabcenter under uppbyggnad I början av förra året höll Göran Duveskog och Birger Skoglund en kampanj i norra Uganda, närmare bestämt Kitgum. Ett område, som vi tidigare nämnt, slagits hårt av rebellrörelsen LRA som drevs ut ur området bara för några år sedan. När Göran och Birger var här fick de en vision om att starta ett rehabiliteringsoch utbildningscenter, som vi också skrev om i förra numret av tidningen. I skrivandets stund är vi tillbaka i Kitgum och vi har idag varit vid tomten där detta center börjar ta form. Grunden är nu lagd och byggnaderna börjar ta form. På några veckor har mycket hänt och invigningen är planerad till maj månad. De som jobbar med det här projektet är medvetna om att det inte bara är ännu ett projekt eller en jobbmöjlighet för den egna kassan utan man är beredd att offra sin tid och även hjälpa till på frivillig basis för att denna plats ska kunna vara en välsignelse för hela samhället. Vi kan bara instämma med arbetarna detta center kommer att bli till stor välsignelse för bygden och inte minst för de barnsoldater och våldtagna traumatiserade flickor som berövades sin framtid av gerillan. Nu har vi möjlighet att hjälpa dem till en ny och bättre framtid! Hälsningar från Maria Herza Trosgnistan har lagt på tak på ca 10 kyrkor i Uganda under Denna kyrka ligger utanför Lira. Skattefria gåvor till välgörenhet AB har nu möjlighet att på sin bolagsstämma ge aktieutdelning som gåva till en organisation med allmännyttigt ändamål. Regeringsrätten beslutade 22/ att Fåmansföretag som är registrerade som AB har möjlighet att ge bort framtida utdelning till en organisation i Sverige med allmännyttigt ändamål. Många AB planerar nu för sin bolagstämma under våren och vi vill gärna uppmana även fåmansbolag som känner starkt för Trosgnistans verksamhet att nyttja möjligheten till skattefria gåvor till missionen. Nu äntligen finns möjligheten att stödja olika missionsinsatser skattefritt i ett aktiebolag. Vi får hoppas att den rätten byggs ut med avdragsfria gåvor även för privatpersoner i framtiden Ett fåmansbolag kan alltså besluta på sin bolagsstämma att ge aktieutdelningen till välgörenhet genom en organisation som Trosgnistan. Det går att läsa mer om detta på följande hemsida och sedan klicka på förhandsbesked och sedan klicka vidare på raden Inkomstskatt: Gåva av aktieutdelning. Tänk på Trosgnistans arbete på bolagstämman Kort information om Trosgnistan Trosgnistans bedriver ett omfattande arbete i många länder. Här följer en kort redogörelse över dessa länder. Vi ber om både förbön och gåvor till detta stora arbete. Kenya: Över 1600 församlingar och ett stort hjälparbete, infödda missionärer. Bibelskola och kvinnocenter i Migori. Dövskola, barnhem och handikappcenter på Komotobo. Många skolor runt hela Kenya. Behov: hjälp till kyrktak och bibelskolan, understöd av fadderbarn och nödhjälp. Uganda: Ca. 300 församlingar. Flera skolor, hjälp till kyrktak, infödda missionärer. Just nu byggs ett Rehabcenter för ungdomar som traumatiserats genom det 21 år långa inbördeskriget. Henrik och Maria Herza arbetar i Uganda fram till sommaren. Faddrar behövs till hjälpcentrat i Kitgum. Tanzania: 110 församlingar, infödda missionärer. Hjälp med ledarträning, kyrktak, fadderhjälp. Hjälp att bygga centrat i Mwanza. Rwanda: 32 församlingar, infödda misisonärer. Hjälp med ledarträning, bykyrkor, fadderhjälp. Just nu byggs centerkyrkan i Kigali. I år behövs det kr till detta center som också skall betjäna gatubarn. Kongo: 46 församlingar, infödda missionärer. Hjälp med ledarträning, kyrktomt behöver inköpas i Bukavu, hjälp till bykyrkor, fadderhjälp. Inbördeskrigen har gjort hundratusentals människor hemlösa, stort behov av nödhjälp. Mikrokredit till kvinnor som vill starta egna små företag. Tunisien: Vi stöder det arbete som Henrik och Ulrika bedriver. Indien: 460 församlingar, infödda missionärer: Många barnhem, skolor, matstationer. Hjälp behövs till bibelskolorna, bykyrkor, fadderbarn. Flippinerna: 165 församlingar. Hjälp till ett barnhem. Burma: Stöd förmedlas till Tord och Sussane Renkel som jobbar med Bibelskola, predikar och undervisar. Ecuador: 6-7 församlingar, tre skolor, fadderbarn, nödhjälp. Behov: Ledarträning och nödhjälp. Kuba: En vänförsamling i Havanna, några infödda missionärer. Bolivia: Stöd till fam. Larsson samt några fadderbarn. Ukraina: En vänförsamling i Poltava. Stort arbete bland handikappade barn. Har nyligen invigt sin stora kyrka. Lettland: Vänförsamling i Riga. Ryssland: En vänförsamling i Perm med flera rehabiliteringscenter för drogmissbrukare. Kina: En vänförsamling i Guanzhou. Hjälp till Biblar, litteratur, församlingen önskar starta musikskola bibelskola. Nordkorea: Hjälpsändning till barnhem. Israel: Stöd till Messiansk församling i Netanya, men gåvor förmedlas också till att hjälpa judar att flytta hem till Israel samt Neve Michael barnby några mil från Netanya. 4

5 6000 bedjande människor or fyllde kyrkan i Coimbatore Vi hade en helt underbar nyårshelg i vår kyrka i Coimbatore då 6000 människor fyllde både stora kyrksalen och andra rum i kyrkan. På nyårsafton höll tillbad vi Gud ända till halv fyra på morgonen, och sedan möttes vi på nytt till en Gudstjänst kl 7:00 på morgonen. Förra året döpte vi 550 personer i vår kyrka här i Coimbatore och 4500 besökare var förstagångs besökare. Nu börjar vi detta år med en bön och fastevecka och Guds ande är mäktig utgjuten i vår församling. Vi har också vår årliga pastorskonferens nu och vi arbetar med visionen att plantera 200 nya församlingar i Indien. Tack vare julgåvorna från Trosgnistans vänner har vi kunnat göra många extra insatser. Vi besökte stadens stora fängelse med 2600 fångar. Gud gav en underbar öppning så vi kunde dela ut Nya Testamenten till olika grupper. Flera som blivit frälsta tidigare ville ha förbön för andens dop inne i fängelset och flera blev döpta i den Helige Ande. Vi kunde också vända oss till aids sjuka och vi fick bedja för 250 av dem. Vi delade ut julgåvor till dessa arma människor. Kort rapport från David Prakasam, Indien Vi hann också resa upp till Norra Indien där vi besökte vårt barnhem i Ambala vid jultid. Vi har också haft en barnfestival i Kovaipudur. Ett stort tack för alla julgåvor från Trosgnistan. Välkommen till Israel Jerusalem - Netanya - Tiberias Beställ prospekt! Tel Ledare: Curt Johansson & Göran Duveskog samt deltagare från Betel, Runemo och Trosgnistans vänner mail: info@duvres.se Tid: oktober Planera nu! Indien februari 2011 * Möt Trosgnistans fadderbarn * Fira Gudstjänst i Bethel Cathedral, Coimbatore * Se delar av Trosgnistans stora hjälparbete Reseledare: * Upplev Indiens trädgård, där husbåtarna flyter fram på Keralas stora floder (backwaters) * Några sköna dagar vid Indiska oceanen i Goa Välkommen att lämna din intresseanmälan snarast till Duveskogs Reseservice, Tel , info@duvres.se Drömmen blev verklig Trosgnistans ledare var fyllda av glädje över att få besöka Israel. En konferens hölls vid norra stranden av sjön Gennesaret, inte långt från det berg där Jesus en gång gav missionsbefallningen Gå ut i hela världen... Göran Duveskog rapporterar Trosgnistans mission arrangerar varje år pastorsseminarier och konferenser för ledare i våra systerkyrkor. Dessa seminarier anordnas i de länder där arbetet drivs och är en viktig del av missionens kallelse att träna och utbilda ledare. Nu fanns en stark önskan hos våra ledare att få mötas till ett seminarium i Israel där de också fick tillfälle att se många platser. Våra systerkyrkor stod själva för resekostnaderna men arrangemanget i Israel inbjöd Trosgnistans mission till och det riktades till våra nyckelledare som ansvarar för närmare medlemmar. Trosgnistan har startat ett nätverk för ledare som kallas ALIGN. På den norra stranden av sjön Gennesaret formades en vision och målsättning att under de kommande två åren grunda 750 nya församlingar i de länder dä TG bedriver arbete. Förutom att alla deltagarna fick se landet och även fick höra undervisning om Israel så togs ämnen upp om ledarskap, evangelisation och församlingsplantering, fadderarbete m.m. Här följer några kommentarer från några av deltagarna. John Abisai, Kenya. -Allt sedan jag blev en kristen och började läsa Bibeln har jag haft en stor längtan av att få se de platser jag läser om i Bibeln. Jag var djupt gripen av att få gå i Jesu fotspår på platser som Getsemane, nattvardssalen, den tomma graven, stränderna runt Gennesarets sjö, ja även en båttur på sjön. Bibeln har blivit mer levande för mig. Det var förunderligt att få stå i Sionsporten. En regional radiostudio intervjuade mig då jag kom tillbaka och nu har de bokat mig igen för att berätta om alla platser jag besökte i Israels land. Ett stort tack till Align partners för att de organiserat detta. John Bulambo, Kongo Denna konferens i Israel har också fört oss ledare från olika länder mycket närmare varandra. Det var som en dröm, ja som ett mirakel för mig att få besöka Israel. Alla Bibelns berättelser blev levande på nytt. Jag har aldrig upplevt en så välsignad resa som denna. Nu har jag berättat James från masaii, Kenya vid Jordanfloden i Israel tillsammans med Maggan och Maria. Gruppbild på Oljeberget med Jerusalem i bakgrunden och undervisat våra kristna om det vi fick uppleva. Både Radio och TV har inbjudit mig och jag har berättat om Israel i Kongo. Må Gud välsigna Trosgnistan för att de ordnade detta. Natasja Laptev, Ukraina Det var underbart att få möta Trosgnistans ledare från olika delar av världen och höra vittnesbörd om vad Gud gör. Min make Dimitri är jude, men han hade aldrig tidigare besökt Israel, nu gick en dröm i fullbordan. Vi fick också möta några judar som blev frälsta och mötte Jesus i vår kyrka i Poltava i början på 90-talet men som flyttat till Israel och är messiastroende judar. Jag växte upp som kommunist och hyllade Lenin som min Herre. Ibland ville jag resa och se museum efter honom, men nu är jag en kristen och fick med min familj besöka Jesu land och alla dessa underbara platser. Jesus är Herrarnas Herre! Tack till Trosgnistan för detta. David Prakasam, Indien Det var en historisk resa då Trosgnistan inbjöd ledare från sina systerkyrkor. Underbar gemenskap. Vi var alla upprymda av glädje att få vandra på de platser där Jesus har vandrat. Både konferensen och rundturerna var enastående och nu har vi en passion att be för Israel men också den gemenskap som vi har med varandra. Detta är en oförglömlig upplevelse. Tack Trosgnistan.

6 Tänk att några rader av information kan förändra tillvaron och ge framtidshopp för en liten pojke! Sirare bor med fem syskon, pappa Andrew och mamma Kimutho i en enkel jordhydda med grästak. Pojken behöver hjälp till mat, kläder och skola. Året var 1996 och det här var allt Sirares faddrar fick veta om sitt nya fadderbarn. Men de sände troget sina gåvor och livet började förändras för en liten kille i Afrika. Sirare Babere växte upp i en fattig familj i sydvästra Kenya. Hans föräldrar odlade grönsaker för att försörja Sirare och hans fem syskon men det var svårt att mätta alla munnar och fylla behoven. När Sirare var nioår märkte han en förändring i familjesituationen då det fanns mer mat och han fick nya kläder. Sirare hade fått en fadder från Sverige men för en liten kille betydde inte underhållet bara att de kunde äta sig mätt och klä sig utan han beskriver en känsla av kärlek som började gro och säger Jag kände mig älskad! Jag kände mig älskad av någon jag inte kände. Fadderunderhållet har gett Sirare möjligheten att studera och idag är han utbildad grundskolelärare. Trots sin bakgrund har han inte tvivlat på att han skulle lyckas. Jag litar alltid på Gud för med honom är allting möjligt. Det är en glädje och tacksamhet att kliva in i klassrummet på morgonen. Jag känner ett ansvar mot eleverna att inte bara utbilda dem utan även att de ska växa andligen. Jag undervisar i alla ämnena men min passion är swahili, engelska, samhällskunskap och religion. Sirare 23 år, bor hemma hos föräldrarna. Han är singel men hoppas på en livskamrat i framtiden. Han beskriver sig själv som artig, ödmjuk, optimistisk, resultatinriktad och gudfruktig. Han hoppas få vidareutbilda sig och vara en del i att förvandla samhället med Herrens hjälp. Till sist vill han sända en hälsning till sina fadderföräldrar och tacka för all hjälp och för att de varit hans faddrar och vänner i 13 år. Må Gud välsigna er! Sirare Babere Bli Fadder Du Också! Med ditt fadderbidag på 175kr / månad hjälper du ett barn med mat, kläder och utbildning. Du förmedlar omtanke, kärlek och visar att barnet är värdefullt! Tänk att få ge ljus i mörkret och ett hopp för framtiden, med din gåva varje månad! Och vem vet? Det kanske är en blivande lärare, läkare eller revisor du hjälper! Dessutom går 10% av fadderbidraget till en utvecklingsfond som når fler än ditt barn. Det kan vara en vattenbrunn som ska borras eller en skola som behöver renoveras. Visst vill du vara med! Varför vänta till i morgon? Ring idag! eller maila: info@trosgnistan.se Vill du bli min fadder? Isayah Odhiambo Okelo (5266), Kenya På ett område som en kyrka äger i Kisumu City, bor Isayah tillsammans med två andra pojkar. Under oroligheterna i början av 2008, dödades hans föräldrar. Trots allt går han i förskolan, men är i stort behov av en fadder för att få mat och kläder. J. Gayathri (5292) Indien Det här är en glad och positiv tjej som tycker om skolan. Hon kommer från en fattig familj. Hennes föräldrar som är outbildade önskar att deras barn ska få gå i skolan och få bra arbeten. Gayathri behöver en fadder för att bryta fattigdomsarvet. Artem Lefterov (2405) Ukraina Lilla Artem är en aktiv och glad kille, som tycker om att dansa och spela spel. Hans vänstra arm är förlamad och p.g.a. ett mentalt handikapp kan han inte prata riktigt. Familjen är mycket fattig och Artem i behov av en fadder. Vijesh (3032) Indien Den här pojken blev övergiven av sin pappa när han var liten. Hans mamma har fått kämpa för deras överlevnad. Vijesh går i andra klass och tycker mycket om att rita och måla. För att fortsätta skolan behöver han en fadder snarast möjligt. Innocent Ayo (799) Uganda Innocent kommer från en mycket fattig familj. Hans pappa är bonde, men det räcker inte för att försörja familjen. Pojken har fem syskon och behöver en fadder till mat och skolkostnader. Benge Neema (5288) Kongo Lilla Neema och hennes syster förlorade sina föräldrar i samband med inbördeskriget. De bor nu tillsammans i ett rum som de hyr. Neema s syster försöker ta hand om sin lillasyster, men de är i mycket stort behov av en fadder, som kan hjälpa dem. Jonathan Okello (3241) Uganda Den här pojken bor med sin morfar, då hans mamma inte klarar att ta hand om honom p.g.a. att hon är så fattig. Ingen vet vem hans pappa är. Jonathan har fått börja förskolan och behöver en fadder för hjälp med mat, kläder och skolkostnader. Viviane Geno (5286) Kongo Viviane och hennes syster Vanessa är föräldralösa. Deras mamma dog när Viviane föddes och pappan dog senare av någon sjukdom. Flickorna bor hos farmor i ett hus bestående av ett rum. Flickan går i första klass och är i behov av en fadder. Samwel Nyangi Chacha, (5501) Kenya Samwel s familj har varit olyckligt drabbad. Två av deras barn har dött vid späd ålder, p.g.a. att mamman inte haft tillräckligt med mat till dem. Trots det har Samwel tre syskon. Familjen bor i en lerhydda och Samwel har stort behov av en fadder. Sharon Achieng (5289) Kenya Sharon är en aktiv tjej som har tre äldre syskon. Hennes föräldrar har båda hiv/aids. Under oroligheterna i början 2008 brändes deras hus ner och de bor nu i en lerhydda. Familjen tar även hand om en kusin till barnen. Sharon är i stort behov av en fadder. Kontakta Trosgnistans fadderhjälp idag! Din hjälp gör skillnad! Tel , info@trosgnistan.se

7 PÅSKKONFERENS 2-4 april 2010 Arr: Betelkyrkan, Runemo Medv: Joakim Lundqvist, fredag 15 :00 & 19:00 Ingegerd & Curt Johansson, lördag 19:00 GertOve Liw med team fr Hudiksvall, söndag 15:00 & 19:00 För info om logi ring Bollnäs Turistbyrå Vill du ha nyhetsbrev på från Trosgnistan? Vg. sänd oss din adress snarast! Uppge gärna givare nr. Hasses biluthyrning Hudiksvall Hertz bilar Telefon: Telefax: BESÖKSADRESS Kungsgatan Hudiksvall Vill du följa med på missionsresa till Polta oltava va i september? Göran Duveskog och Birger Skoglund leder en möteskonferens i nya kyrkan i Poltava. Teamet får också möta Trosgnistans fadderarbete. Tid: 8-12 sept Kontakta: Göran goran@duvres.se Göran Duveskogs Mötesprogram 27 jan - 8 feb Besöker Kongo och Rwanda tillsammans med Birger Skoglund och team. 14 feb Betel, Runemo 11: mars Sävsjö Pingstförsamling. Lörd 16:00, 19:00. Sönd 10: mars Israelmöte i Skog mars Israelhelg i Centrumkyrkan, Kinnarp. Bed för mötena! LYCKAD MISSIONSAUKTION I BETELKYRKAN, RUNEMO Missionsauktionen samlade fullt hus i Betelkyrkan, Runemo kr kom in till Trosgnistan genom auktionen. Trosgnistan Mission bygger nu ett hjälpcenter i Rwandas huvudstad Kigali och huvuddelen av auktionspengarna kommer att användas för detta center. Inriktningen är på barn och ungdomar. Leif Lövgren är initiativtagare till dessa missionsauktioner som har hållits nästan varje år sedan var auktionsutropare assisterad av Göran Duveskog. En stor grupp frivilliga har gjort stora insatser för att möjliggöra denna auktion. Många gjorde fynd, men budgivningarna blev ibland ganska spännande. De bästa buden gavs för de nya möbler som skänkts till auktionen från en möbelhandlare i Uppsala. Flera uttryckte sin glädje över auktionen som de tyckte var lite av årets höjdpunkt. Ett varmt tack riktades till alla gåvogivare och en stor grupp näringsidkare i bygden som år efter år gett generösa gåvor Birger Skoglund håller väckelse och missionsmöten på många platser varje månad. Du kan se hans mötesprogram på vår hemsida Vid upprättande av TESTAMENTE tänk på Trosgnistans mission. Välkommen att kontakta Trosgnistan, bokaisrael snarast APRIL 2010 En härlig rundresa i Israel med Birger Skoglund & Joen Lindqvist Övriga resor till ISRAEL! Galiléen - Jerusalem - Döda Havet - Eilat feb G Duveskog & M Järlestrand fullbokat 6-16 april G Duveskog & L Svensson fullbokat 9-18 april Hans & Eva samt Anders & Kristina Marklund. En resa med Alpha i programmet april Tommy & Carina Lilja, 8 platser april Daniel Viklund 8-17 maj Åsa Evegren & Monica Öholm 3 pl maj Kjell & Gunilla Lindstedt HÖSTENS RESOR: 5-18 okt Lena Inganäs & Bertil Nilsson okt Curt Johansson & Göran Duveskog okt Daniel Viklund & Markus Kilagård 24 okt - 2 nov Carl Erik Sahlberg 29 okt - 7 nov Daniel Viklund, Johannes Amritzer & Göran Duveskog (alt. 28 okt - 8 nov, se progr.) nov K-G Larsson mail; info@duvres.se Boka din resa idag! HÄRLIGA RESMÅL - spännande upplevelser! BRASILIEN 7-20 mars 2010 (2 platser) *** Tunisien 30 april - 7 maj Anita Barker, Gitten *** TURKIET 7-15 maj Carl Erik Sahlberg *** Grekland 25 sep -3 okt. D Duveskog & Leif Tholin Rundresa & sköna dagar på ö utanför Athén. *** KINA oktober Birger Skoglund -resor med mening- Beställ vår nya resetidning. se program; Smålandskonferensen juli 2010 Ulf Ekman John Abisai Mikael Alvén GertOve Liw Göran Skytte Linda Bergling Daniel Viklund Kjell Halvorsen Birger Skoglund Curt Johansson David Prakasam Ketzie Prakasam Göran Duveskog Per-Åke Eliasson Göran Oscarsson Stefan Salmonsson Barnmöten och Ungdomskonferens! Planera redan nu! Boka husvagn eller plats för egen husvagn i god tid! Jeanett jeanett@trosgnistan.se Under Den Helige Andes ledning. Det finns nog inget som är så viktigt och så intressant som att vara ledd av Den Helige Ande. Jag upplever det som något av det mest naturliga för ett verkligt kristet liv. När allt kommer omkring är det ju om det livet som Jesus undervisar då han talar med sina lärjungar om sin död och sitt återtagande av sin plats på Faderns högra sida. Hjälparen Den Helige Ande vill leda oss i vår vardag och låta oss fungera i det liv som är vårt naturliga element som kristna. På en resa för några år sedan genom vårt fagra Sverige, skulle jag fara från Örebro och långt norrut. Naturligtvis hade jag kommit i väg lite senare än jag borde. Med nästan hundra mil framför mig insåg jag att jag inte skulle hinna göra några stopp för mat eller dryck. Jag hade dricka i bilen och någon frukt att äta. När jag hade kört ganska många mil kände jag att jag var sugen på något att äta och plötsligt dyker det upp en reklamskylt efter vägen där det stod: Nybakad semla och kaffe 20 kr. Jag liksom kände en maning att stanna och ta en snabbfika. När jag kom in på det lilla enkla caféet beställde jag kaffe och semla men frågade samtidigt hur semlan var bakad. Efter hennes beskrivning förstod jag att semlan inte var någon höjdare så jag gav henne lite instruktioner hur jag tyckte att den skulle se ut. Medan jag väntade på mitt kaffe och semla kom det in tre män och satte sig vid ett av borden. En av männen studerade mig väldigt noga och jag tänkte: har du aldrig sett folk förut? Då, just då, viskade den Helige Ande i mitt öra: Jag har tillåtit dig att stanna just här och just för den mannen som tittar på dig med stort intresse. Plötsligt kom han till mitt bord och frågade: får jag sitta här? Jag svarade lite avvaktande: ja, om det är nödvändigt, så var så god. Det är inte alltid vi förstår Andens ledning även om vi vill det. Så var det för mig denna dag. Jag hade ju bråttom, slog bort tankarna på att det kanske var något av Andens ledning jag upplevde. Hans många frågor nästan irriterade mig. Varifrån kommer du? Vad heter du? Jag var inte särskilt pigg på att ge svar på alla hans frågor. Men så kom en fråga: Vad arbetar du med? Nu kunde jag inte svara undvikande utan jag berättade att jag är evangelist och predikant på väg till möten. Mannen sa: Då är du mitt bönesvar. Hur så? frågade jag. Jo, en gång för länge sen var jag ett Guds barn, men mitt andliga liv gick sönder och jag kom bort från Herren. Du förstår att jag längtar tillbaka till den gemenskap jag hade med min frälsare Jesus. Så jag bad en enkel bön tidigt i dag på morgonen: Om Du Jesus fortfarande vill ha med mig att göra och om jag kan få tillbaka mitt andliga liv och den gemenskap vi hade måste du sända någon i min väg som kan hjälpa mig tillbaka till Dig. Mannen fortsatte: jag hörde tydligt en röst som sa att jag skulle gå ner till caféet vid halv tolv tiden. Jag och mina två kamrater gick dit och där satt du. Nu undrar jag om du kan be för mig? Ja vi kan sitta här och be svarade jag. Nej sa mannen vi skall böja knä. Jag vill få det riktigt gjort. Så böjde han sina knän och jag hade inget val utan böjde också mina knän. Just som vi beder kom damen in med min semla och kaffe. Och bestört frågade hon: vad håller ni på med? Vi har bönemöte blev svaret. Vem har gett er tillstånd? Detta är mitt café. Mitt svar blev att det har Herren gett oss. Ja då så sa kvinnan och lämnade oss så fort hon kunde. Mannen fick verkligen uppleva sitt efterlängtade möte med Herren och för sina gripna kompisar berättade han hur det kändes att återigen ha frid i sitt inre. Glad och lycklig över att få vara till välsignelse under en kort rast på resa åkte jag vidare. Detta var en tydlig Andens ledning. Jag har gjort många liknande upplevelser under mina många år som Herrens tjänare. 7

8 Befriade från slaveri! Familjen återförenad Kavitha och Sangeetha kommer från en mycket fattig familj som tvingades till slavarbete. Flickorna räddades och fick växa upp på TG:s flickhem i Chennai. Genom fadderhjälpen fick de ett nytt hem och nu har de avslutat 12:e klass i skolan. Paul som förestår hemmet tillsammans med sin fru Violet står bakom familjen. Strax före jul fick vi ett meddelande om barnbyten från Chennai flickhem. Det var tvillingarna Sangeetha och Kavitha som fått flytta hem, sedan deras föräldrar befriats från flera års slaveri i en gruva. Vi tog kontakt med Paul, som förestår flickhemmet med sin fru och bad honom ta reda på lite mer om vad som hänt. Tvingade till slaveri Mitt namn är Sangeetha och min tvillingsyster heter Kavitha. Det är mycket roligt att få berätta lite för er om oss och vårt liv. Mina föräldrar som är mycket fattiga fick ett lån av en gruvägare när de var i ekonomisk knipa. Då tog han både våra föräldrar och oss som slavar. Vi stod under gruvägarens förmyndarskap som barnarbetare. Våra liv i gruvan som barn var mycket svårt med mycket lidande. Eftersom mina föräldrar inte fick någon lön, saknade vi inte bara mat för dagen, utan även kläder och bostad. Ibland fick vi gamla kläder och mat av snälla människor. Vi förlorade vår barndom Men vi förlorade vår barndom. Vi fick inte leka som andra barn. Våra föräldrar önskade att vi skulle få mat, utbildning och tak över huvudet. Trots att vi stod under förmyndarskap, fick vi ibland tillåtelse att gå till en kyrka som låg i närheten. Min mamma grät inför pastorn och berättade om vår situation. På hans inrådan och med hans hjälp, sände mamma oss i hemlighet till Betels flickhem i Chennai. Våra liv förändrades När vi kom dit var vi rädda och osäkra, för det var ett helt nytt liv och en ny plats. Men det välkomnande vi fick och den kärlek som rådde i barnhemmet, förändrade våra liv. Vi var dom enda tvillingarna där. Vi gick i skolan från femte till tolfte klass. När vi bodde där fick vi träffa svenska och norska faddrar och jag fick en egen familj som hjälpte mig. Vi fick äntligen vara barn och växa upp med fritidssysselsättningar, studier och andlig välsignelse. Goda nyheter Strax innan vi avslutade vårt tolfte år i skolan, fick vi mycket goda nyheter! Det hade kommit till regeringens kännedom, att vissa familjer led under slaveri i gruvorna och de tog ett initiativ att befria dem. Åh, så glada vi blev! Mina föräldrar blev inte bara befriade, utan regeringen såg till att de fick ett litet hus i ett slumområde. Min pappa fick ett enklare arbete på ett byggnadsföretag och min mamma slapp äntligen slita i gruvan, utan får ta hand om hemmet! Samtidigt slutade Kavitha tolfte klass, medan jag jobbar vidare med matematiken för att få godkänt. Familjen återförenad Våra föräldrar längtade efter att få hem oss, så nu har vi flyttat hem. Dessutom har vi fått jobb på en exportfirma för textilier. Eftersom vi fått bra utbildning och moraliska värderingar, kan vi stå rakryggade och möta världen. Vi är mycket tacksamma för våra fadderfamiljer, Betels flickhem, mamma Violet och pappa Paul, samt våra tre äldre systrar. Min fadderfamilj sände gåvor med en person som kom från Sverige och de har jag kvar. Vår tid på Betels flickhem var underbara dagar. Bönerna, kärleken och omsorgen har fått oss att växa till där vi är idag. Tack för all hjälp! Vi sänder vår kärlek och vårt varma tack till Trosgnistans Mission och Betels flickhem för att ni hjälpte oss när vi var helt hjälplösa. Med varma hälsningar Sangeetha Bönesvar I denna tidning kan man läsa om Ericas väg ut ur annorexia. För några veckor sedan satt jag i vår kyrka och hörde hennes vittnesbörd. Läkaren bedömde att hon var några timmar från döden. Men så började saker förändras. Erica strålade av glädje när hon berättade om föräldrarnas stöd och hur förböner hade hjälpt. Gud hade gjort ännu ett under. Om några dagar är jag på väg till Rwanda. När jag träffade pastor Gafaranga för en tid sedan berättade han att en av hans döttrar föddes med vattenskalle. Hon behandlades på Nairobis sjukhus när hon var 6-7 år gammal. Men inga behandlingar hjälpte. Så han tog henne med till ett möte som Birger och jag hade vid en tidigare mötesserie i Kigali. Gud rörde vid flickan. Gafaranga berättade; Nu är huvudet helt normalt. Dottern går i skolan och betygen är mycket bra. Gud gör under! Vittnesbörd om gudomligt helande kan se olika ut. Jag kommer ihåg en gång då vi stod i badkläder vid Netanyas strand och en kvinna i vår grupp, berättade om sin svåra flygrädsla. Hon undrade om vi kunde be med henne där på stranden. Vi bad och Gud gjorde ett under, hennes svåra flygrädsla flög iväg. På den här sidan läser vi berättelsen om två flickor vars familj har återförenats. Vi som besökt dessa barnhem i Indien har sett hur de ber till Gud. Nu har pappan och mamman blivit fria från slaveriet i gruvan. Jag är säker på att för flickorna är detta ett stort bönesvar. I sina hängivna böner ber de också för alla faddrar, och när en ny fadder kommer till, då är det också ett stort bönesvar. Kanske du blir ett sådant bönesvar denna månad. /Göran Duveskog TG:s redaktör Postkort att sändas ofrankerat till Trosgnistan Jag vill beställa antal ex av denna tidning (tidningen är gratis men porto tillkommer) Jag vill bli fadder för ett barn för 175 kr/mån i Kenya, Uganda, Kongo, Indien, Ukraina, Namn Adress Postadress Texta tydligt Porto Betalt Trosgnistans mission Svarspost Kundnr Box Bollnäs Hjälp ett barn FÖRÄNDRA SIN FRAMTID Med ditt fadderbidag på 175kr / månad hjälper du ett barn med mat, kläder och utbildning. Du förmedlar omtanke, kärlek och visar att barnet är värdefullt! Just nu har vi kort och information på över 1000 barn som väntar på sin fadder, som väntar på dig. Ring eller skriv till Trosgnistans Mission, Box 1112, Bollnäs info@trosgnistan.se