Del 1 Inventeringsdel. Del 2 Handlingsplan. Förslag till Biblioteksplan för Luleå kommun Biblioteken unika, behövda och attraktiva!

Transkript

1 Förslag till Biblioteksplan för Luleå kommun Del 1 Inventeringsdel Biblioteken unika, behövda och attraktiva! Del 2 Handlingsplan Kommunens mest inspirerande plats 1

2 2

3 Del 1 Inventeringsdel Biblioteken unika, behövda och attraktiva! Innehåll Inledning 4 Vision 4 Framtidsbilder 4 Folkbibliotekshistorik 4 Nulägesbeskrivning kommunal biblioteksverksamhet 6 Kulturförvaltningens biblioteksavdelning 7 Fysiska bibliotek Arbetsmarknadsförvaltningen 9 Barn- och utbildningsförvaltningen 9 Fritidsförvaltningen 9 Socialförvaltningen 9 Näringslivet 9 Omvärldsanalys 10 Kulturförvaltningens biblioteksavdelning 11 Arbetsmarknadsförvaltningen 11 Barn- och utbildningsförvaltningen 12 Fritidsförvaltningen 12 Socialförvaltningen 12 Näringslivet 13 Behovsinventering 14 Kulturförvaltningens biblioteksavdelning 15 Arbetsmarknadsförvaltningen 15 Barn- och utbildningsförvaltningen 16 Fritidsförvaltningen 16 Socialförvaltningen 17 Näringslivet 17 Medborgardialog 18 Tillgänglighet 19 Utbud 19 Teknik 19 Bibliotekets roll som utvecklingsfaktor 19 Barn och ungdom 20 Icke-besökare 20 Avslutning 21 Del 2 - Handlingsplan 23 3

4 Inledning Den 1 januari 2005 kompletterades Bibliotekslagen med att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka och att kommuner och landsting skall anta biblioteksplaner. En biblioteksplan definierar bibliotekets roll inom olika politikområden i förhållande till de övergripande målen för kommunen/regionen, anger konkreta målsättningar för biblioteksverksamheten och lägger fast en strategi för utveckling. Biblioteksplanen är en gemensam angelägenhet som berör flera kommunala nämnders ansvarsområden och planen måste därför förankras och antas i kommunfullmäktige. Arbetet med Luleå kommuns biblioteksplan startade i januari En utredningsgrupp har under ledning av en politisk styrgrupp arbetat fram förslaget till biblioteksplan. Utredningsgruppen bestod av Britt-Inger Rönnqvist (bibliotekschef), Katarina Wasberg, Ulrika Isacsson (kulturförvaltningen), Anna Källman (barn- och utbildningsförvaltningen), Margaretha Hederyd (socialförvaltningen), Solveig Eriksson, Lotta Zetterström (arbetsmarknadsförvaltningen) Lars Anehagen (fritidsförvaltningen) samt Peter G Georgson (näringslivet). En framtidsverkstad har varit en del i arbetet att ta fram handlingsplaner och visioner. Styrgruppen bestod av Omar Jakobsson (kulturnämnden), Yvonne Stålnacke (kommunstyrelsen), Eva Bergström (socialnämnden), Mårten Ström (fritidsnämnden) och Ingrid Norberg (barn- och utbildningsnämnden). Planen syftar till att förbättra bibliotekets verksamhet med särskilt fokus på barn, integration samt på personer med funktionsnedsättning. Samarbetet mellan biblioteket och andra verksamheter och aktörer i kommunen skall förstärkas och utvecklas till gagn för kommunens invånare. En biblioteksplan är ett levande dokument som ska revideras och aktualiseras löpande. Luleå kommuns biblioteksplan omfattar endast de offentliga kommunala biblioteken. Räddningstjänstens bibliotek är ett kommunalt institutionellt bibliotek som inte är öppet för allmänheten men som har katalogsamarbete med folkbiblioteksavdelningen som Räddningstjänsten betalar en avgift för. Övriga bibliotek i kommunen är Luleå tekniska universitetsbibliotek, Sunderby sjukhusbibliotek (en filial till universitetsbiblioteket) samt länsmuseets bibliotek på Norrbottens minne, länets arkivcentrum. Länsbiblioteket, med landstinget som huvudman, har som uppgift att stödja, utveckla och komplettera folkbiblioteket i länet. Vision Medborgarna väljer biblioteket för att det är kommunens mest inspirerande plats för kreativa möten, lustfyllt lärande och berikande pauser. Framtidsbilder Väl rustad, såväl fysiskt som virtuellt, är biblioteksverksamheten en av kommunens viktigaste tillväxtfaktorer genom att tillgodose medborgarnas behov av information, kunskap och kultur. Biblioteket är fullt tillgängligt på alla sätt för alla invånare och en upplevelse att besöka. Tack vare strategiska investeringar och löpande omvärldsanalys är biblioteket centrum för nytänkande och kreativitet. Med sinne för nyfikenhet och öppenhet möter biblioteket alla invånares behov av läslust och kulturupplevelser. I enlighet med Luleå kommuns vision Luleå 2050 tillhandahåller biblioteket återvunnen kunskap och upplevelser i medier som kan användas gång på gång. Folkbibliotekets verksamhet berör tio av elva hållbarhetsaspekter och är därigenom en av de bredaste kommunala verksamheterna. Luleå kommuns kulturförvaltning bedriver en långsiktig biblioteksverksamhet baserad på samverkan mellan förvaltningar och näringsliv för ett effektivt nyttjande av resurser. Kulturnämnden driver aktivt biblioteksfrågor lokalt och regionalt i kommunpolitiken samt verkar för att hållbara utvecklingsinitiativ från bibliotekspersonal och allmänheten möjliggörs. Folkbibliotekshistorik 1896 beslutade Godtemplarorden i Luleå att börja låna ut av sin boksamling till allmänheten. En timme varje söndag förmiddag höll Godtemplars bibliotek öppet för lån bildades en folkbibliotekskommitté som skulle verka för att Luleå skulle få ett folkbibliotek. För att finansiera bokinköp och personal anordnades bland annat lotterier och slutligen kunde folkbiblioteket invigas 15 april En bibliotekarie anställdes 5 timmar/dag övertog staden driften av biblioteket. Några nedslag genom åren: 1954 fanns filialbibliotek i Svartöstan (i Folkets hus sedan 1942) och på Örnäset (N. Örnässkolan sedan 1947). Dessa filialer hade öppet 6 timmar/vecka (kvällstid) och på Örnäsets bibliotek kunde man förutom 4

5 böcker även låna grammofonplattor. Stadsbiblioteket var beläget på Köpmangatan 17 och hade öppet 45 timmar i veckan. Efter kommunsammanslagningen 1969/70 fanns totalt åtta filialbibliotek: Svartöstan, Örnäset, Bergviken, Mjölkudden, Bergnäset, Gammelstad, Sunderbyn och Råneå. Flera av dessa bibliotek var förlagda till högstadieskolor. Stadsbiblioteket huserade sedan 1964 i lokaler på Kyrkogatan 15. I samband med planeringen av Stålverk 80 började nya bostadsområden planläggas. Hertsön, Porsön och Björkskatan växte upp i början av 70-talet och fick även de filialbibliotek, nu belägna i centrumanläggningar. Bokbussverksamheten startades i kommunen i mitten av 1970-talet. Under denna period byggdes också arbetsplatsutlåningen upp med hjälp av lokala bokombud beslutade kulturnämnden att halva medieanslaget skulle gå till barn- och ungdomslitteratur, något som fortfarande efterlevs datoriserades biblioteken då BUMS-systemet infördes. I stället för kortkataloger återfanns katalogen på microfiche och lånen registrerades med streckkodsetiketter stängdes filialerna på Bergviken, Mjölkudden och Svartöstan för vuxna låntagare och bokbussturer sattes in som ersättning. Svartöstans bibliotek drevs vidare av Svartöstans intresseförening under en period men lades ner helt och hållet profilerades Björkskatans bibliotek och bytte namn till Kvinnobiblioteket. Profileringen innebär en satsning på litteratur av, om och för kvinnor. Behovet av nya lokaler för Stadsbiblioteket blev mer och mer akut under 90-talet och efter flera utredningar och förslag klubbades beslutet om att bygga Kulturens hus hösten Huset invigdes 13 januari 2007 och inrymmer förutom bibliotek konsthall, konsert- och konferenslokaler, turistbyrå, restaurang, café, kontorslokaler och ett underjordiskt garage. 5

6 Nulägesbeskrivning Kommunal biblioteksverksamhet Det ekonomiska läget samt minskade skatteintäkter leder till förändrade verksamhetsförutsättningar inom alla kommunala förvaltningar. Detta behöver i sig inte vara enbart negativt, utan kan öppna upp för kreativa lösningar och nytänkande. Samtidigt ställer önskemålen på utökad biblioteksservice allt högre krav på verksamheten. Det gör det mycket viktigt att lägga fram långsiktiga och hållbara planer för folkbiblioteket så att en hög servicenivå kan behållas utan att det sker på bekostnad av bibliotekspersonalens hälsa eller kommuninvånarnas biblioteksbehov. Utökade biblioteksbehov kan även ses som ett positivt tecken på att kommuninvånarna anser att den service som biblioteket ger är viktig i deras dagliga liv. 6

7 Kulturförvaltningens biblioteksavdelning Kulturförvaltningen ansvarar för biblioteksavdelningen som består av stadsbibliotek, åtta områdesbibliotek samt en bokbuss. Områdesbiblioteken är i samtliga fall inrymda i byggnader som också används i annan kommunal verksamhet så som skolor och medborgarkontor. Två av de åtta biblioteken har sedan några år tillbaka, service endast under skolterminerna. Bokbussen har regelbundna turer till byarna i kommunen och även till vissa stadsdelar i Luleå. De kommunala bibliotekens upptagningsområden kan vara dels geografiska, dels uppdelade enligt biblioteksverksamhetens områdesindelning (se nedan). Folkbibliotekets uppsökande verksamhet arbetar för/med institutioner, arbetsplatser, häktet samt personer med funktionsnedsättning. Det virtuella (digitala) biblioteket är en integrerad del av folkbiblioteket. På bibliotekets hemsida kan man söka, låna om, reservera, beställa fjärrlån, göra inköpsförslag, se vad man har för böcker hemma, om man har skulder etc. Utöver detta har man tillgång till diverse andra nättjänster så som möjligheten att låna e-böcker eller lyssna på språkkurser via streaming 1). Den gemensamma portalen för länets bibliotek är Mjölkuddens bibliotek Biblioteket ligger i Tunaskolan i stadsdelen Mjölkudden/Notviken med ca invånare. Mediabeståndet består till största delen av barnoch ungdomsböcker. Biblioteket vänder sig därför främst till barn och ungdomar och är endast öppet under skol- och terminstid. 2. Hertsöns bibliotek Stadsdelen har drygt 6000 invånare, Lerbäcken inräknat. Biblioteket är lokaliserat till centrumanläggningen i samma byggnad som Hertsöskolan. Biblioteket deltar i det kommunala projektet Integrera Mera som ett led att främja delaktighet och kulturutbyten i området. Biblioteket är tillgängligt för alla och har öppet både dag- och kvällstid samt söndagar under vinterhalvåret. Folkbibliotek Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket ligger i Kulturens hus i centrala Luleå som har ca 8000 invånare. Upptagningsområdet är dock större eftersom stadsbiblioteket är huvudbibliotek i den nuvarande folkbiblioteksorganisationen. Barnbiblioteket är en stor och viktig del i stadsbiblioteket. Biblioteket inrymmer även talboksverksamheten. Biblioteket har öppet alla dagar, med något reducerade öppettider under sommaren. 1.1 Bergnäsets bibliotek Biblioteket ligger i Bergsskolan i stadsdelen Bergnäset som har ca 4000 invånare. Biblioteket är öppet för allmänheten, men vänder sig sedan 2009 då vuxenanslaget drogs in, främst till barn och ungdom. Biblioteket är öppet främst förmiddagar på vardagar. 3. Gammelstads bibliotek Stadsdelen har ca 5000 invånare och biblioteket ligger i Stadsöns centrum, vägg i vägg med Stadsöskolan. Invånarna i Sunderbyn använder sig också av Gammelstads bibliotek, varigenom dess invånarantal kan räknas in i upptagningsområdet. Biblioteket är tillgängligt för alla och har öppet dag- och kvällstid samt söndagar under vinterhalvåret. 3.1 Sunderbyns bibliotek Stadsdelen har ca 3000 invånare och biblioteket är lokaliserat till Sunderby folkhögskolas lokaler. Biblioteket är öppet för allmänheten, men vänder sig sedan 2009 då vuxenanslaget drogs in, främst till barn och ungdom. Enligt beslut i kulturnämnden läggs biblioteket ned sommaren ) Att lyssna på ljud via sin dator eller mobil samtidigt som det överförs via Internet. 7

8 Bokbussen I samband med att Kulturens hus byggdes i Luleå köptes även en ny bokbuss in. Luleå kommuns bokbuss besöker regelbundet ca 100 hållplatser, däribland 12 skolor och 21 förskolor, totalt ca 1700 barn. Bokbussen som rymmer ca 2500 böcker utöver andra medier, kör även dags- och kvällsturer för allmänheten. Upptagningsområdet har ca invånare. 4. Kvinnobiblioteket Björkskatan Biblioteket ligger i centrumanläggningen för bostadsområdet Björkskatan med ca 4500 invånare. Eftersom Porsöns bibliotek saknar vuxenmedier kan Porsöns invånare räknas in i upptagningsområdet. Biblioteket är profilerat som kvinnobibliotek vilket genomsyrar allt från medieinköp till programverksamhet. Biblioteket är tillgängligt för alla och har öppet både dagoch kvällstid samt söndagar under vinterhalvåret. 4.1 Barnbiblioteket Porsön Stadsdelen har ca 5000 invånare. Barnbiblioteket ligger centralt i samma byggnad som Porsöns låg- och mellanstadieskola. Mediabeståndet är anpassat till barn och ungdomar och öppettiderna är förmiddagar, tre dagar i veckan under terminstider. Uppsökande verksamheten I Uppsökeriets verksamhet ingår service till 3 arbetsplatser, 12 äldreboenden och servicehus, 7 sociala institutioner samt 3 bygdegårdar. På dessa platser finns mediedepositioner bestående av böcker, tidskrifter och ljudböcker. Man kan även göra beställningar av böcker man önskar. Medierna byts ut ca 10 gånger per år. Uppsökeriet bedriver även en verksamhet som kallas Boken kommer. Böcker körs ut till personer som av olika anledningar inte själva kan besöka något bibliotek. I dagsläget har 15 låntagare denna service, men behovet antas vara större. 5. Råneå bibliotek och medborgarkontor Biblioteket är lokaliserat till Medborgarhuset i Råneå. Råneå har en befolkning på ca 6000 personer varav drygt 2000 bor i centralorten. 16 byar vilka även har bokbussbesök, räknas också in i bibliotekets upptagningsområde. Bibliotekets samverkan med Medborgarkontoret ger besökarna tillgång till åtta bokningsbara Internetdatorer där de flesta områdesbibliotek bara kan erbjuda en. Biblioteket är tillgängligt för alla och har öppet alla vardagar samt en kväll i veckan. 8

9 Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen har ett eget bibliotek och delar katalog med folkbiblioteket. Vuxenutbildningens biblioteket är i första hand till för dem som är vuxenstuderande. Tidskrifter och Internet är viktiga informationskällor, men även kurslitteratur efterfrågas. Kurslitteraturen lånas inte ut till annat än vuxenstuderande. Luleå kommun tecknade 2007 ett avtal med staten om arbete med att bryta utanförskap i stadsdelen Hertsön. Avtalet har förnyats 2008 och berör samtliga förvaltningar. I projektet Integrera Mera samarbetar Invandrarservice bland annat med Hertsöns områdesbibliotek. Barn- och utbildningsförvaltningen De flesta för- och grundskolorna i kommunen saknar skolbibliotek och förlitar sig till stor del på folkbiblioteksverksamheten. Gymnasiebiblioteket är för närvarande det enda riktiga skolbiblioteket med barn- och utbildningsförvaltningen som huvudman. Det nya gymnasiebiblioteket invigdes Bergnässkolan och Midskogsskolan behöll sina biblioteksenheter fram tills hösten 2006 då även denna verksamhet flyttade tillsammans med utbildningarna till gymnasiebyn. Biblioteket är öppet skoltid under terminerna och är tillgängligt endast för gymnasiebyns ca 3000 elever och dess personal. Vid Bergvikens bibliotek startade 2006 ett projekt där barn- och utbildningsförvaltningen gick in som ansvarig för skolbiblioteket, med visst stöd av kulturförvaltningen, såväl personellt som ekonomiskt. Projektet avslutades 2009 och biblioteket är numera nedlagt. I kommunen finns dessutom tre gymnasiefriskolor samt tre friskolor för grundskolan men dessa har inte något eget skolbibliotek utan har valt att använda sig av folkbibliotekets bestånd på samma villkor som övriga kommuninvånare. Fritidsförvaltningen I Kulturens Hus finns Luleå turistbyrå som fritidsförvaltningen är huvudman för. Vid behov hänvisar Stadsbiblioteket och Luleå turistbyrå till varandras respektive verksamheter. Under sommaren 2005 påbörjades ett projekt med böcker från Stadsbiblioteket i de stugor som fritidsförvaltningen har i Luleå skärgård. Projektet var mycket omtyckt av besökarna och det finns önskemål från fritidsförvaltningen om en utveckling och fortsättning. Socialförvaltningen I dagsläget består kulturförvaltningens biblioteksservice till socialförvaltningen av ett antal bokdepositioner på vissa boenden för äldre och individer med funktionsnedsättning. Det finns även läsombud bestående av personal som arbetar inom verksamheter för individer med funktionsnedsättning. Folkbiblioteket bedriver uppsökande verksamhet i form av Boken Kommer-service till ett antal låntagare som på grund av ålder och/eller funktionsnedsättning inte kan besöka folkbiblioteket på egen hand. Näringslivet Folkbibliotekets service till näringslivet är för närvarande blygsam. På folkbibliotekets hemsida presenteras länkar och tjänster riktade mot företagare. Folkbibliotekets uppsökande verksamhet har även bokdepositioner hos bland annat SSAB och LLT som betalar för denna service. 9

10 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen presenteras utifrån de olika intressenternas respektive verklighet. För arbetsmarknadsförvaltningen utgår omvärldsanalysen från vuxenutbildningens samt invandrarservices verksamheter. Eftersom folkbiblioteksavdelningen servar många delar av den kommunala verksamheten är det viktigt att se hur de enskilda intressenternas omvärld påverkar biblioteksavdelningen. Den ökade globaliseringen, teknikutvecklingen samt en uppsjö av valmöjligheter kan påverka oss positivt på många olika sätt. Hela världen finns plötsligt i Luleå med hjälp av teknik och utökade nätverk. Samtidigt skapar möjligheten att ständigt vara tillgänglig stress hos många. Överallt bombarderas vi av reklam och åsikter och mitt i allt ska vi klara av att vara engagerade föräldrar, aktiva vänner, kreativa medarbetare och kärleksfulla partners. Folkbiblioteken som har sin grund i folkrörelserna bygger på gamla traditioner och värderingar, men även här genomsyras allt mer av teknik. Bibliotekets besökare uppmuntras att vara aktiva och klara av allt mer själv via Internet och databaser. Tekniken ger oss oanade möjligheter att nå ut till grupper som hittills inte besökt biblioteket. Många, både besökare och ickebesökare, efterfrågar även det tysta, lugna och trygga som de tycker att folkbiblioteket står för och som allt fler saknar i dagens samhälle. 10

11 Kulturförvaltningens biblioteksavdelning Utvecklingen av medier och teknik är både ett hot och en möjlighet. Den gör biblioteket mer intressant för allt fler målgrupper och ökar tillgängligheten. Att marknadsföra bibliotekets utbud mer aktivt kan vara ett sätt att öka intresset för högkvalitativa e-tjänster via biblioteket. En annan trend är att privatiseringsinitiativen får allt större genomslag med AB Boklån och alla friskolor som några exempel, vilket ställer ökade krav på den kommunala verksamheten i stort. Mediaanslaget för biblioteken har inte ökat i samma takt som priserna har stigit. Böcker erbjuds och efterfrågas dessutom i allt fler format, exempelvis mp3. Ungdomar läser mindre och föräldrar läser mer sällan och kortare tid för sina barn. Stress och tidsbrist är en påtaglig faktor som påverkar läslusten negativt. Samtidigt ökar bokförsäljningen, men det är de som redan läser mycket som läser mer. En positiv faktor är de ökade samarbetsprojekten i länet vilket är utvecklande för länets bibliotek och dess besökare. Hela världen kommer numera också till Luleå, vilket leder till ökade behov av litteratur på olika språk och på olika sätt, samt en möjlighet till ökat kulturellt utbyte. Reklam i biblioteket är en fråga vars principer diskuteras öppet. En möjlighet kan vara att öppna upp för extern finansiering på specifika villkor för att inte krocka med bibliotekets uppdrag. Arbetsmarknadsförvaltningen Kvotflyktingar är i majoritet i flyktingmottagningen. En ökad andel är analfabeter vilket medför svårigheter att ge denna grupp den information och service de har rätt till. En ytterligare faktor som påverkar biblioteksservicen är ett beslut i EU att banker inte får utfärda ID-kort till dem som inte har styrkt identitet. Sedan 2009 har skatteförvaltningen tagit över denna hantering. Eftersom biblioteken kräver legitimation när man ska få lånekort är detta ett hinder som bör utredas. En nationell utredning om flyktingmottagningen kan resultera i att man öppnar upp för privata lösningar vid flyktingmottagning. Konsekvenserna blir att flyktingen måste göra många val själv på osäkra grunder, t ex val av lots, svenska för invandrare, samhällsinformation osv. vilket försvårar för nyanlända. Näringslivets roll i flyktingmottagningen ökar. Mångfaldsgruppen arbetar för att utöka antalet praktikplatser i anslutning till näringslivet. I och med detta ökar näringslivets behov av kunskap inom flyktingars situation. Medborgardialog är ett krav från våra politiker vilket kräver nya metoder och idéer vid informationsutbyte. Vuxenutbildningens bibliotek är en naturlig del i utvecklingen av förvaltningens verksamhet. Det är viktigt för biblioteket att anordna lockande och riktade aktiviteter och därigenom hitta och stimulera nya målgrupper. Vuxenutbildningens bibliotek är en social mötesplats som ska inspirera till läsning, språklig utveckling och därmed till framgångsrika studier. Den moderna tekniken bjuder på många möjligheter, t.ex. kan man nå målgrupper mobilt. Bättre förutsättningar bör skapas för vuxenstuderande bland annat i form av god kurs- och facklitteratur. Uppsökande verksamhet är också en viktig del som bör utvecklas för att nå människor i deras egen miljö och vardag. Vuxenutbildningen/ Lärcentrum bör delta i fler samverkansprojekt kring livslångt lärande. 11

12 Barn- och utbildningsförvaltningen EU s 8 nyckelkompetenser blir allt viktigare att värna. Nyckelkompetenserna är kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. I dag är vi världsinvånare vilket medför både positiva och negativa aspekter på livet. Skolan ska verka på kort och lång sikt, kunna prioritera men också utveckla. En styrka vore att bli spanare inne i varandras verksamheter. Läsningen och läsförståelsen bland ungdomar minskar i hela Sverige, så också i Luleå. Insatser görs för att stärka pedagogers kunskap om elevers språk, läs- och skrivutveckling inom förskolan och skolan både nationellt och lokalt. Genom generella och individuella insatser uppmuntras och förstärks alla barns och elevers språkutveckling och kunskaperna om hur man stödjer barn och elever i svårigheter ökas. Språkutvecklare finns både som central funktion och lokalt i verksamheten för att stödja alla skolformer i arbetet. Arbetet innebär att ta fram och sprida goda exempel, att stimulera till olika läsinlärningsmetoder, att tidigt upptäcka och åtgärda förseningar i barns språk- och läsutveckling och att alternativa uttryckssätt som främjar språkutvecklingen hos barn och elever används. Fortsatta insatser kommer att göras där skönlitteraturen är ett redskap i vardagsarbetet med barnen och eleverna. Fritidsförvaltningen Hälso- och friskvårdstrenden växer sig allt starkare. Individualisering, jakten på upplevelser, längtan efter kontraster (tystnad och lugn kontra fart och fläkt) samt kraven på tillgänglighet var individen än befinner sig påverkar fritidssektorn i allt större utsträckning. Internet är ett fantastiskt redskap som inbjuder till samarbete med media, gemensamma databaser och kontakter. Regionala lånekort är på frammarsch som ger människor möjligheten att låna här och lämna där. Trådlöst är framtiden! Det ger möjlighet att lyssna på en bok medan du simmar, sportar eller vistas i naturen. Det virtuella biblioteket ger människor länets alla folkbiblioteket och dess utbud var de vill och när de behöver det. Uppsökande verksamhet måste öka eftersom det är ett uppskattat sätt att marknadsföra sig på. Socialförvaltningen Allt fler av socialförvaltningens kunder blir allt äldre och en del utvecklar demens. Diagnostiken har förbättrats och det sker en ökning av allt yngre kunder med neuropsykiatriska funktionshinder. Den psykiska ohälsan ökar allmänt i samhället. Ökningen har sin förklaring i både 12

13 demografisk utveckling och en tydlig fokusering på och ökade samt förbättrade insatser för målgruppen. Ungdomar med funktionsnedsättning flyttar hemifrån tidigare i dag och är då i behov av olika stödinsatser från samhället. Äldre personer ska stödjas för att kunna bo kvar i sina hem så länge som det är möjligt. Arbetet med barn, unga samt föräldrar har intensifierats, tonvikten ligger på förebyggande arbete. Den ekonomiska situationen blir fortsatt svår och ställer krav på konstruktiv uppföljning. Genom att arbeta med nyckeltal kan Luleå kommun göra systematiska jämförelser med andra kommuner och på så sätt lär man sig av varandra och förbättrar sin verksamhet. Näringslivet Många företagare vet inte vad folkbiblioteket kan erbjuda dem och folkbiblioteket saknar kunskap om vad företagarna behöver. Näringslivets representanter måste därför föra ut vad de gör via informationskanaler som respektive förvaltning har. Media är viktiga för att skapa intresse hos allmänheten. Samverkan med hjälp av frivilliga resurser enligt amerikansk/engelsk modell bör undersökas och utvecklas. Även allmänbildningen måste öka för näringslivets anställda och för studenter med företagsinriktning. Debatten som borde vara en självklar del av folkbildningstanken saknas som inslag på kommunens bibliotek. Det räcker inte att vara kunnig på ett område, näringslivet vill ha anställda med bredd. Det är också viktigt att öka kunskaperna om andra kulturer för att kunna samarbeta och utvecklas. Företagen saknar vetskap om vad folkbiblioteken kan erbjuda och efterlyser ett ökat samarbete. 13

14 Behovsinventering Om man inte vet vad man kan få, hur ska man då kunna be om det? En berättigad fråga som framkom under inventeringen av biblioteksbehoven. Ny teknik och nya medier tillkommer ständigt som kräver utbildning av personal samt investeringar. Länge har folkbiblioteken försökt ge Allt åt alla vilket tyvärr är en omöjlighet med de resurser som finns i dagsläget. Om politiken anser att folkbiblioteket ska ge Allt åt alla måste det till investeringar i biblioteksverksamheten så att ingen diskrimineras utifrån rätten till information och kunskap. Att kostnadsfritt låna ut böcker till alla som skaffar sig ett bibliotekskort är ett unikt koncept för biblioteken och någonting som vi ska vara stolta över. En affärsidé som inte direkt skapar arbetstillfällen och bättrar på ekonomin, men som indirekt kan vara starten på ett företag eller början på en utbildning. Tanken är att när du går ut från ditt bibliotek så har du med dig några fler intryck och kunskaper som du inte hade förut, helt gratis. En nöjd besökare, det är bibliotekets bästa reklam. Ett sätt att förbättra verksamheten är att löpande hålla medborgardialog. Genom att göra medborgarna mer delaktiga i biblioteksverksamheten stärker vi vår relevans, vårt existensberättigande samt ökar vår närvaro i medborgarnas medvetande. 14

15 Kulturförvaltningens biblioteksavdelning Kompetensutveckling är ett stort behov hos personalen. För att känna arbetsstolthet och kunna ge den service som kommunens invånare förväntar sig, behövs övergripande satsningar på riktad utbildning. Det finns även en tröghet i systemet, för om man fått utbildning finns ibland antingen inte utrustning eller så är det ont om övningstillfällen. Detta gäller främst för områdesbibliotekens personal och är kopplat till resursbrist. Eftersom medelåldern bland den kommunala personalen är hög finns en oro för att kunskaper som borde överföras till ny personal går om intet i tider av ekonomisk nedgång. Personalförsörjningsplan bör upprättas för att möta de ökade och förändrade behoven från användarna. En satsning på bokbusservice med tätare distribution till områden som inte har fysiska folkbibliotek behövs för att uppnå jämlikhet och en liknande standard i hela kommunen. De större områdesbiblioteken kan i vissa fall behöva utöka sina publika ytor för att möta de ökade biblioteksbehoven, vilket är fallen med områdesbiblioteken i Råneå samt Gammelstad. Ökad marknadsföring behövs för att hävda sig i bruset. Biblioteksavdelningen måste arbeta för att öka kunskapen om och användningen av bibliotekets elektroniska tjänster. Genom att marknadsföra 2 marknadsförs alla tjänster på biblioteket. I samarbete med andra bibliotek och aktörer kan Luleå kommuns folkbibliotek utvecklas än mer. Gemensam upphandling av databaser och nättjänster, gemensamt bibliotekssystem och katalog samt gemensam marknadsföring är något som alla folkbibliotek tjänar på. Den gemensamma portalen för länets bibliotek ska kvalitetssäkras för funktionshindrade enligt WAI 3), eftersom Luleå kommuns hemsida redan är det. Ett önskemål på sikt är också att ha sidor med lättläst språk och löpande kompetensutveckling av bibliotekens personal behövs. Eftersom utveckling av sidorna är tidskrävande är det viktigt att arbetstid öronmärks för detta arbete. Just nu är 10 tim/vecka för hela kulturförvaltningen avsatt för och intranätet. Man bör även undersöka möjligheter att projektanställa personal för dessa uppgifter. Det behövs personer som får arbeta koncentrerat med webbutveckling, främst Övrig personal bör få tid att informera på webben. Uppgradering av bibliotekssystem med t ex Axiell Arena eller motsvarande är kostsamt och rationalisering av arbetsrutiner krävs för att frigöra arbetstid. Ganska snart måste även tid och resurser avsättas för övergång till RFID-teknik 4). Det möjliggör mycket större effektivisering av automatiserad utlåning och återlämning än nuvarande teknik samt ökar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En ökad allmän dialog kring litteratur behövs också. Där är bibliotekarietjänster som specifikt riktar sig mot arbete med vuxnas läslust och utveckling en viktig del av biblioteksservicen. Många användare efterfrågar en större uppsökande verksamhet, med vilket man tycker att biblioteket ska synas och finnas till hands utanför bibliotekets fysiska väggar. För att kunna tillgodose dessa behov krävs en bred satsning på bibliotekspersonalen så att de ges tid och resurser att förbereda exempelvis boksamtal utan att behöva ta den egna fritiden i anspråk. Boksamtal och litteraturträffar är en uppskattad verksamhet som genererar många nöjda biblioteksbesökare, vilka är våra bästa ambassadörer. Arbetsmarknadsförvaltningen Generellt för arbetsmarknadsförvaltningen gäller att man önskar bättre användande av folkbiblioteket vad gäller facklitteratur. Exempelvis skulle man kunna beställa bokpaket från folkbiblioteken i samband med temadagar om integration, planeringsdagar och projektarbeten. Man skulle även kunna tänka sig att bjuda in folkbiblioteket till arbetsplatsträffar där folkbiblioteket berättar om sitt utbud, alternativt att arbetsmarknadsförvaltningen kommer till biblioteket för denna information. Möjligheten att hyra/låna mindre arbetsrum i anslutning till biblioteket var också ett önskemål. Bibliotekspersonalen vid vuxenutbildningens bibliotek bör få ta del av de utbildningsinsatser som folkbibliotekspersonalen erbjuds. Fler riktade aktiviteter för arbetsmarknadsförvaltningens målgrupper önskas (arbetssökande, personer i behov av rehabilitering, flyktingar samt funk- 2) Gemensam internetportal för länets folkbibliotek. 3) Web Accessibility Initiative. Standard som underlättar för användare av hemsidor, t.ex. genom hjälpmedel ) Radio Frekvens Identifiering. Ett sätt att läsa av information från medier exempelvis vid utlån eller för att få information om innehållet.

16 tionshindrade). Referensexemplar av kurs- och handböcker samt litteratur på andra språk ansågs som viktiga för vuxenutbildningens bibliotek. Fler lexikon efterfrågas speciellt från de grupper som Invandrarservice möter. Eftersom lexikon behövs av många under en lång tid är det i dagsläget inte möjligt att tillhandahålla den mängden. Mer litteratur på lätt svenska samt litteratur för de största språkgrupperna bör finnas på Stadsbiblioteket eftersom de flesta passerar centrum under dagen. Områdesblioteken kan anknyta till de språk som finns i respektive område. Folkbiblioteken kan gärna ha språkgruppsvisa sagostunder för förskolebarn. Folkbiblioteken bör samarbeta med Invandrarservice för att förbättra integrationen, bland annat genom att erbjuda nyanlända flyktingar information om biblioteken med hjälp av tolk. Eftersom biblioteken kräver legitimation när man ska få lånekort är ett förslag att personal från Invandrarservice följer med och intygar identiteten. Folkbiblioteken skulle kunna fungera som minilärcentrum där människor exempelvis fick information om vuxenutbildning och möjlighet att boka vägledningssamtal med personal från Lärcentrum. Biblioteket, där man möter många människor, skulle också vara en bra praktikplats för dem som läser svenska på halvtid och behöver öva sig i språket. En speciell datahörna på Stadsbiblioteket med språkträningsprogram önskas så att de som inte har dator hemma kan sitta och träna svenska efter skolan. Fler böcker och annat material som förklarar hur det är att leva i Norden önskas. Det är dessutom viktigt med flerspråkig personal, främst engelska men gärna andra språk. När litteratur ska köpas in till biblioteket kan man ta hjälp av olika invandrarorganisationer när urvalet ska göras. För att öka kunskapsutbytet kunde kulturträffar anordnas på biblioteket för att diskutera samhällsfrågor, information, nyheter och historia. Barn- och utbildningsförvaltningen Underlaget för behovsinventeringen baserar sig på svar på en enkät som skickades ut till alla kommunala för- och grundskolor i kommunen. Inventeringen kommer att ligga till grund för samarbetet mellan skolan och folkbiblioteket. Fysisk närhet till ett bibliotek är mycket viktigt för barn och ungdom. Att det dessutom finns kunnig personal i biblioteket som tar hand om eleverna och vägleder är ovärderligt. När så många saknar tillgång till ett skolbibliotek, är det folkbiblioteken och dess utbud som man är beroende av. De skolor som har mindre boksamlingar känner ändå att de inte kan konkurrera med folkbiblioteken när det gäller kvalitet och kvantitet. Det är viktigt att det finns ett stort utbud av böcker för olika smaker och att de är väl exponerade så att de skapar lust till läsning. Att gå till biblioteket är något man lär sig som liten och tar med sig hela livet. Därför ska besöken vara behagliga för barnen och biblioteken anpassade efter barnens behov. Det finns även behov av att genom litteraturen få ta del av andras kulturer, och därigenom få kunskap om betydelsen av mångfald. Där har biblioteket en viktig uppgift att fylla. Det skolpersonalen saknar är bibliotekariernas årliga bokprat samt öronmärkta pengar för inköp av skönlitteratur. Fritidsförvaltningen Projektet med böcker i skärgården är mycket omtyckt och kan utökas, till bland annat till Stora Stenträsket. Stadsbiblioteket, Luleå turistbyrå och Visitors Center i Gammelstad skulle kunna utveckla sitt samarbete. Även fritidsgårdarna är 16

17 intresserade av samarbete med folkbiblioteket. Utvecklingsmöjligheter finns, t ex bokdepositioner på fritidsgårdar och bemannade fritidsanläggningar, men då krävs bland annat att någon tar på sig ansvaret för detta för att hålla utbudet fräscht och attraktivt för låntagarna. Modern teknik skulle kunna göra det möjligt att låna ut ljudböcker på bemannade anläggningar. Utställningar mm skulle i större utsträckning kunna ske på kommunens idrotts- och friluftsanläggningar. Socialförvaltningen Den biblioteksservice som kulturförvaltningen erbjuder socialförvaltningen i dagsläget uppfattas som tillfredsställande. Ansvariga för äldreboendena önskar verksamhet med läsombud för sina kunder. Tidigare projekt med lättlästa böcker och utbildning av läsombud har varit mycket uppskattat och man önskar en fortsättning med liknande upplägg. Utvecklingsområden finns, t ex fler bokdepositioner inom äldreomsorgens verksamheter och på våra mötesplatser för äldre. Inom verksamhetsområde funktionshindrade finns önskemål om ett större utbud av data- och pc-spel på områdesbiblioteken. Lättläst litteratur och talböcker på biblioteken är viktigt för alla målgrupper. Näringslivet Tidskrifter är viktigast för aktuell information. Biblioteket skulle kunna bedriva uppsökande verksamhet på företag för att inventera behov och skapa intresse för sin verksamhet. Biblioteket är dessutom en viktig plats för debatt och föreläsningar. Ett förslag var att låta studenter från LTU arbeta i biblioteken som informatörer om företagande. Eftersom den litteratur som företagen efterfrågar finns inom verksamhetsfält som LTU arbetar med, vänder sig många till universitetsbiblioteket istället för folkbiblioteket. Många företagare känner dessutom inte till vad folkbiblioteket kan erbjuda, så man efterlyser ett nätverk av kontaktpersoner som kan sprida informationen. Användandet av ny teknik för att underlätta boklån och informationssökningar är av stort intresse för denna grupp. 17

18 Medborgardialog Under 2008 svarade bibliotekspersonalen samt kulturnämndens strategigrupp på en enkät samt ett antal diskussionsfrågor rörande biblioteksverksamhet. I arbetet med att ta fram en biblioteksplan har dessutom alla folkbibliotek i Luleå kommun samlat fokusgrupper för att undersöka biblioteksbesökares samt ickebesökares syn och förväntningar på biblioteken inom områdena tillgänglighet, utbud och teknik. Utöver detta har en separat barn- och ungdomsenkät delats ut på några bibliotek. Sammansättningen av grupperna har sammantaget varit bred men det visade sig svårare än väntat att engagera så kallade ickebesökare. Utöver dessa gruppers åsikter har även kommentarer från Synskadades riksförbund, Välkomsten 5) och samt Hertsöns områdesgrupp inhämtats. En majoritet av de tillfrågade prioriterade det traditionella biblioteket med böcker (vanliga, ljudböcker, mp3-böcker, e-böcker, och talböcker). Biblioteket med livslångt lärande som inriktning samt det virtuella biblioteket fick näst högst prioritet. Biblioteket som kulturcentrum hade också en hög prioritet bland de inkomna svaren. 18 5) Kommunal enhet som omfattar för- grund- samt gymnasieskola för nyanlända flerspråkiga barn.

19 Tillgänglighet I de flesta grupper framkom önskemål om utökning av öppettiderna t ex öppna tidigare på morgonen och stänga senare på kvällen, utökade sommaröppettider, tätare bokbussturer med mera. Hur lätt det är att hitta till och i biblioteket varierar kraftigt. I två fall (Bergnäset och Sunderbyn) ifrågasattes bibliotekens placering och i några fall upplevs en brist på tydliga skyltar som visar vägen. Att hitta i biblioteket tycks bli svårare ju större lokalen är men i samtliga grupper har man betonat att personalens hjälp och service är mycket viktig. Informationen i den publika katalogen upplevs ibland som svårtolkad. Lokalernas tillgänglighet för funktionshindrade är i stort sett bra. Saker man bör tänka på när man inreder ett bibliotek är färgval på skyltar, märkning av trappsteg, stolars höjd samt att det finns dörröppnare till entrédörrar. Bibliotekets hemsida är svår att hitta till och att manövrera sig fram i. Möjligheten att hitta information på andra språk än svenska på webbsidorna är ytterst begränsad. En lättläst sida efterlyses. Fler lättlästa böcker, bokprat, besök på föräldramöten, sagostunder, babysång och visningar efterlyses. För barn, unga och vuxna från andra länder vill man ha fler nya böcker på de aktuella språken, dagstidningar även på vissa områdesbibliotek, lättläst litteratur på svenska (gärna bok + inläsning). Synskadades riksförbund önskar möjlighet att lyssna på radiotidningen på biblioteket, punktskriftsmärkning av talböcker och tekniska hjälpmedel, se Teknik nedan. Andra önskemål: bokcirklar, författarbesök och andra kulturarrangemang, utställningar. Utbud Det finns fyra områden av biblioteksverksamheten man vill prioritera. Dessa är i tur och ordning: böcker (inkl. ljudböcker), kunnig personal, generösa öppettider samt biblioteket som mötesplats. Tillgång till Internetdatorer, tidningar/ tidskrifter och kulturarrangemang nämns som viktiga av flera grupper. I stort sett var man i grupperna rätt nöjda med det utbud som finns. I några grupper hade frågan om vilken typ av facklitteratur som bör finnas på områdesbiblioteken diskuterats. Ett basutbud, olika bibliotek ansvarar för olika fackämnen eller profilering var några förslag. Större medieanslag för att kunna köpa fler titlar och exemplar efterlystes i några grupper. I Stadsbibliotekets fokusgrupp ansåg man det vara av vikt att värna det udda materialet som man kanske inte finner någon annanstans. I grupperna framkom att skolans egna boksamlingar inte räcker till för undervisningens behov utan att man i många fall helt förlitar sig till folkbiblioteket för litteratur till högläsning, fri läsning, temaarbeten etc. Barn kan besöka folkbiblioteken i sällskap av sina föräldrar, dagispersonal, lärare etc medan skolbiblioteket är till endast för elever och skolpersonal. Teknik Eftersom det är svårt att hitta till bibliotekets webbsidor i den kommunala strukturen önskas förenklade vägar. Information på fler språk än svenska önskas. En renare, enklare sida underlättar för människor med lässvårigheter. Internetkatalogen används av många, både för att söka i och för att förlänga lån och reservera. Katalogen kan ibland vara svår att tolka. När det gäller tekniska hjälpmedel önskar Synskadades riksförbund tillgång till datorer med förstoringsprogram och talsyntes. Audio-index (ett chip fäst i talboksemballaget som kan avläsas med en liten spelare kopplad till hörlurar) skulle öka möjligheterna för synskadade att fritt välja bland talböckerna. Bibliotekets roll i området som utvecklingsfaktor I nästan alla grupper betonas bibliotekens betydelse som mötesplatser för områdena och en önskan att utveckla den funktionen, t.ex. i samverkan med andra aktörer i området. Biblioteken står för en neutral och icke-kommersiell verksamhet där alla är välkomna, något som 19

20 kan motverka utanförskap och ge demokratiska värden. Det är en plats för kunskapssökande och förkovran som leder till personlig utveckling eller som en besökare uttryckte det: Utan språk, kultur och tradition blir vi fattiga. Barn och ungdom En enkät lades ut på Stadsbiblioteket, Sunderbyns bibliotek och Hertsöns bibliotek. Den besvarades även av Örnässkolans elevråd. Totalt svarade 54 personer varav 22 var killar och 32 tjejer. Den yngsta svarslämnaren gick i förskoleklass, resterande gick i årskurserna 3, 5, 6, 7, 8 och 9. Enkäten hade flersvarsalternativ på ett antal frågeställningar. Svaren på enkäten presenterades på respektive bibliotek. På frågan hur man hittade fakta till skolarbeten svarade majoriteten att de använde sig av Internet (46 personer). På andra plats valde man skolböcker och i tredje hand folkbibliotekets utbud. 37 personer läste även på fritiden samtidigt som de flesta bara hade minuter/vecka som var avsatta till läsning på skoltid. De personer som hade en folkbiblioteksfilial i samma lokaler som skolan, eller väldigt nära skolan besökte folkbiblioteket flera gånger i veckan. En majoritet av Örnässkolans elever besökte folkbiblioteket endast genom klassbesök en gång/månad. På frågan varför man besökte biblioteket svarade de flesta att de läste och lånade böcker, men också för att det var en lugn och mysig miljö att vara i. Hertsöskolans elever svarade också att de besökte biblioteket för att det inte fanns någon annanstans att sitta och att de betraktade folkbiblioteket som ett skolbibliotek eftersom det låg i skolan. På frågan om vad man skulle vilja ha mer av på biblioteket svarade de flesta att de ville ha fler böcker att välja bland, både gamla och nya, fakta så väl som skönlitteratur och serier (även manga). Fantasy, hästböcker och böcker i stil med Kitty önskades specifikt. Några ville att biblioteket skulle bli mysigare och att det skulle finnas fika och godis att köpa där. Fler datorer, spel och gärna en tv var andra önskemål främst hos Stadsbibliotekets besökare. Övriga kommentarer var att man uppskattade sitt bibliotek och ville ha kvar det i sitt närområde samt att det var viktigt att man kunde låna böcker istället för att köpa dem. Icke-besökare Inför Stadsbibliotekets flytt till Kulturens hus genomfördes i början av 2007 en undersökning av personer som inte använde sig av biblioteket. Undersökningsgruppen var alla invånare i Luleå kommun över 18 år som inte hade besökt ett bibliotek fler än två gånger under 2006 och som inte hade hemligt telefonnummer. Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer kvällstid och målet var att få svar från 17 % av de 600 slumpmässigt utvalda över 18 år. Syftet med undersökningen var att få förslag på vad biblioteket kan göra för att locka fler besökare. Generellt tyckte de tillfrågade att det fanns tre saker man skulle bli bättre på för att öka besöken: 1) informera mer om bibliotekets utbud, 2) erbjuda ett mer varierat utbud, samt 3) erbjuda något för alla åldrar. Kunskapen om bibliotekets basutbud var hygglig trots att man inte var besökare. När det gällde vissa delar av programverksamheten och utbudet för personer med funktionsnedsättning var kunskaperna sämre. Få visste att man kunde låna lättlästa böcker eller få böcker hemskickade om man hade funktionsnedsättning. Så många som 79 % av de tillfrågade hade inte besökt ett bibliotek det senaste året och en anledning var att man hade tillgång till böcker på annat håll. Andra skäl var att man inte hade tid att läsa eller att man var ointresserad av läsning. Så många som 71 % uppgav att man hade andra intressen än läsning. Att notera är att många hade förhoppningar om att ett nytt stadsbibliotek skulle öka lusten att göra ett besök. Så här i efterhand upplevde de flesta områdesbibliotek en minskning av besöken strax efter det att Kulturens hus öppnade. Många använder sig av både Stadsbiblioteket och sitt områdesbibliotek utifrån vilket behov som finns. Vägen till vissa filialer är dåligt skyltade och detta påpekas ofta som ett skäl till att man inte besöker sin närmaste filial. Generellt kan sägas att marknadsföring, god service, tillgänglighet och ett brett utbud är framgångsfaktorer för en modern och tilltalande biblioteksverksamhet. 20