Rörlig fosfor i Fagersjövikens sediment

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rörlig fosfor i Fagersjövikens sediment"

Transkript

1 Rörlig fosfor i Fagersjövikens sediment Emil Rydin Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Rapport 5:19

2 Sammanfattning Den fosfor som med tiden kommer att läcka ut från Fagersjövikens sediment har beräknats, under vissa antaganden, till drygt 5 g fosfor per kvadratmeter, och den återfinns i de översta centimetrarna sediment. Den fosforn är huvudsakligen bunden i organiskt material. Sedimenten är av transportbottenkaraktär vilket gör att det inte är möjligt att beräkna läckagehastigheten av fosfor utifrån resultaten i denna undersökning. En trolig tidsram för läckaget av dessa 5 g fosfor per kvadratmeter är något decennium. Den aluminiumbundna fosforn bedöms vara stabilt bunden. En eventuell frigörelse av fosfor från den låga och konstanta koncentrationen järnbunden fosfor i sedimentprofilerna kommer inte att öka om sediment muddras bort och djupare sedimentskikt bildar ny sedimentyta. Om mer än centimeter sediment muddras bort håller alltså den nya sedimentytan i betydligt mindre fosfor som kan komma att frigöras till vattnet jämfört med dagens sedimentyta. Då en liten frigörelse av fosfor från den järnbundna fosforn inte kan uteslutas, oavsett om sedimenten muddras eller ej, går det dock inte att säga att läckaget helt upphör. En av fem undersökta proppar höll relativt höga fosforhalter i -4 centimeters sedimentskikt, vilket har observerats på flera platser i viken i en tidigare undersökning. Innan eventuella muddringsarbeten planeras, bör rörligheten av fosfor i dessa skikt klargöras. Hur detta kan göras diskuteras. Inledning En omfattande sedimentundersökning av Fagersjövikens (Magelungen) sediment genomfördes för 15 år sedan (Enell & von Post 199). Bland annat analyserades sedimenten med avseende på olika fosforformer, så kallad fosforfraktionering enligt gängse metodik. Då fosforfraktioneringsmetoden har utvecklats sedan dess, samt att ny kunskap har tillkommit om mobiliserbarheten av de olika fraktionerna, har en ny sedimentundersökning genomförts på uppdrag av Stockholm Vatten AB. Undersökningen skall ge underlag för eventuella åtgärder (muddring eller aluminiumbehandling) för att minska utbredningen av vattenväxter. Målsättningen med undersökningen är beräkna hur mycket fosfor som med tiden kan frigöras från olika sedimentskikt från Fagersjöviken. Material och Metoder Provtagning Den maj 5 togs fem sedimentproppar i Fagersjöviken. En rörprovtagare på stång med ett 1 m långt plexiglasrör (diameter: 63 mm) trycktes ner 1 m i sedimenten. Innan provtagaren lyftes upp frigjordes en fjäderförsedd gummipropp som stängde till rörets övre öppning. Med denna metod erhölls dock bara 5 cm långa sedimentproppar. För att få upp resterande 5 cm sediment (5 till cm sedimentdjup) användes en modifierad Livingstonehämtare som tillhandahölls av Stockholm Vatten AB. Sedimentprofilerna skiktades omedelbart i 1 cm skikt ner till 5 cm, ur Livingstonehämtaren togs 5 cm skikt enligt Tabell 2. Sedimenten transporterades till Erkenlaboratoriet där fosforfraktioneringen påbörjades samma dag som provtagningen genomfördes. Ytterligare en sedimentprofil togs för analys av 137 Cs, där skikten -3, 5-8, -13, 15-18, -23, 25-28, -33 och 4-43 cm omhändertogs. Provtagningspositionerna bestämdes med GPS (Tabell 1, Fig. 1). 2

3 Figur 1. Sedimentprovtagningspunkter. Tabell 1. Provpunkter Beskrivning Position Djup Anm. RT 9; 2,5 gon V ekolod punkt A 1 Något syd A ,4 m - 5 cm punkt A 2 Tvärs Kräpplaåns utlopp - Esters "P-plats" ,4 m 51 - cm punkt B NV avloppsledningsdike ,4 m - cm punkt C i avloppsledningsdike ,2 m - cm punkt D SO avloppsledningsdike ,5 m - cm punkt E tvärs "Badflotte", 2 proppar; en för 137 Cs ,6 m - cm. Analyser Analyserna utfördes vid Erkenlaboratoriet, förutom mätningar av 137 Cs aktiviteten, vilka gjordes på Limnologiska avdelningen i Uppsala. Sedimentdensiteten beräknades utifrån vatten- och organisk halt efter Håkanson & Janson (1983). Fosforfraktionering Fosfor i sediment delas upp genom fosforfraktionering (Psenner m fl 1988). Man erhåller sex olika operationellt definierade former genom sekventiell extrahering: NH 4 Cl-rP (labil fosfor, inklusive fosfat i porvatten), BD-rP (järnbunden fosfor), NaOH-rP (aluminiumbunden fosfor), NaOH-nrP (organiskt bunden fosfor), HCl-rP (kalciumbunden fosfor) och Res-P (residualfosfor, huvudsakligen organiska fosforformer). Res-P beräknas genom att subtrahera extraherad och identifierad fosfor från sedimentets totala fosforinnehåll (TP). Den rörliga andelen fosfor i sedimenten finns i de tre fosforfraktionerna labil fosfor, järnbunden fosfor och organiskt bunden fosfor (Rydin ). Dessa former kommer att minska i koncentration med ökande sedimentdjup (ökad ålder), vilket indikerar att de frigörs till vattnet. Denna frigörelseprocess syns även i den totala fosforhalten i sedimenten, vilken 3

4 minskar med ökande sedimentdjup. I djupare sedimentskikt stabiliseras totalfosforkoncentrationen vid en lägre halt vilket betyder att fosforfrigörelsen har avklingat och enbart inerta fosforformer finns kvar. Labil fosfor och järnbunden fosfor är nära förknippade med varandra. Den järnbundna fosforn övergår snabbt i labil fosfor om sedimenten blir syrgasfria. Den labila fosforn anses vara direkt tillgänglig för att via någon transportprocess (diffusion, bioturbation etc) nå vattenmassan. Förrådet av dessa oorganiska fosforformer kan variera kraftigt i ytsedimenten över året och är de fosforformer som utgör den primära källan för internbelastning. Den organiskt bundna fosforn uppvisar inte samma snabba säsongsdynamik, utan omsätts långsammare. Den organiska fosforn utgör dock källan, via mineraliseringsprocesser, av fosfor till löst bunden och järnbunden fosfor. Resultat Färg Fyra av fem sedimentproppar (A, B, D & E) var färgmässigt uppdelade i 3 zoner. De översta 2 decimetrarna var brungröna, 2 till 4 decimeter var ljusare och gråare, för att nedanför 4 decimeter övergå i en ljusbrun färg. I proppen C, tagen från det muddrade området, övergick de översta 2 brungröna decimetrarna direkt i en ljusbrun färg i resten av proppen. Torrsubstans & organisk halt Trots att propparna var tagna på bara en dryg meters djup, höll ytsedimenten en hög vattenhalt på runt 95 %, vilken avklingade till runt 85 % på en meters sedimentdjup. Den organiska andelen av torrsubstansen i sedimenten minskade från i snitt 34 % till 25 % (Tabell 2). Totalfosfor Totalfosforhalten i sedimentprofilerna halveras från runt 15 i de översta cm sediment till mellan 7 och 8 µg P/g TS i sediment djupare än cm. Denna minskning förklaras av en minskning av organiskt bunden fosfor och residualfosfor. Detta mönster bryts dock i propp D där totalfosforhalterna är förhöjda mellan och 4 cm sedimentdjup. Fosforfraktioner Bortsett från förhöjda fosforhalter mellan och 4 cm i propp D jämfört med övriga proppar, visar resultaten av fosforfraktioneringen på en generell samstämmighet mellan de fem olika sedimentpropparna (Tabell 2, Fig. 2). Koncentrationen labil fosfor är låg och ligger mellan 15 och µg P/g TS i de översta cm sediment, i djupare sediment är koncentrationen mycket låg, runt 5 µg P/g TS. Även halten järnbunden fosfor är låg och varierar mellan 5 och µg P/g TS medan aluminiumbunden fosfor håller normala halter, runt µg P/g TS. Organiskt bunden fosfor minskar från omkring 5 µg P/g TS i ytsedimenten till låga halter runt under cm sedimentdjup, medan kalciumbunden fosfor höll halter runt 25 µg P/g TS i sedimentprofilerna. Residualfosforfraktionen följer överlag den organiskt bundna fosforn, en minskning i de översta cm följd av en stabilisering runt µg P/g TS i de djupare delarna av propparna. 137 Cesium aktivitet Aktiviteten av 137 Cesium var låg i alla undersökta skikt, mellan och 45 Bq/kg TS, vilket motsvarar bakgrundskoncentrationen. Variationen i de undersökta sedimenten kan förklaras av förändringar i sedimentens karaktär, som avspeglas i torrsubstanshalten (Fig. 3), i sedimentprofilen. 4

5 Tabell 2. Vatten- och organisk halt, beräknad densitet, fosforfraktioner och totalfosfor i 5 st sedimentproppar från Fagersjöviken. Positionerna för propparna återfinns i Tabell 1. Provpunkt Skikt Vattenhalt LOI Densitet NH 4 Cl-rP BD-rP NaOH-rP HCl-rP cm % % g/cm 3 µg P/g TS % av TP A , , A , , A , , A , , A , , A , , A , , A , , A , , A Saknas A , , A , , NaOH-nrP Res-P TP NH 4 Cl-rP BD-rP NaOH-rP HCl-rP NaOH-nrP Res-P B , , B , , B , , B , , B , , B , , B , , B , , B , , B , , B , , B , , C , , C , , C , , C , , C , , C , , C , , C , , C , , C , , C , , C , , D , , D , , D , , D , , D , , D , , D , , D , , D , , D , , D , , D , , E , , E , , E , , E , , E , , E , , E , , E , , E , , E , , E , , E , ,

6 A B Fosfor (µg P/g TS) Fosfor (µg P/g TS) NH4Cl-rP BD-rP NaOH-rP NaOH-nrP HCl-rP Res-P TP C D Fosfor (µg P/g TS) Fosfor (µg P/g TS) E Fosfor (µg P/g TS) Figur 2. Fosforfraktioner och totalfosforhalt i fem sedimentproppar från Fagersjöviken. Positionerna för de olika propparna (A till E) återfinns i Tabell 1. 6

7 Cs (Bq/Kg TS) TS halt (%) * Cs (Bq/kg TS) TS halt (%) * Figur 3. Aktiviteten av 137 Cs och torrsubstanshalten i sediment från position E. Diskussion Fagersjövikens sedimentdynamik Resultaten av mätningarna av aktivt Cesium visade att material som deponerades åren efter Tjernobylolyckan 1986 inte har stannat kvar på platsen där sedimentproppen togs. Det kan tolkas som att ingen nämnvärd sedimenttillväxt sker, utan att botten är av transportbottenkaraktär. Den höga vattenhalten (Tabell2) i den översta decimetern sediment tyder dock på att finpartikulärt material får ligga kvar under långa perioder. Material deponeras kontinuerligt men det kommer att virvlas upp och förflyttas av vattenrörelser orsakade av kraftiga vindar, företrädesvis vår och höst då undervattensvegetationsutbredningen är begränsad. Vegetationsklippningen som regelbundet görs i delar av viken rör också om i ytsedimenten. Fosfor i sedimenten Halterna av TP och fosforfraktioner överensstämmer generellt med de rapporterade i Enell & von Post (199). De högre halterna i skiktet till 4 cm i propp D (denna undersökning) återfinns i dock flera proppar i undersökningen av Enell & von Post (199). Oorganisk fosfor i sedimenten De generellt låga koncentrationerna av labil och järnbunden fosfor i sedimentprofilerna visar att sedimenten inte håller några betydande förråd av rörlig oorganisk fosfor, jämfört med koncentrationer som är vanliga i ackumulationssediment. De uppmätta halterna kan betraktas som naturliga bakgrundskoncentrationer i grunda sediment från produktiva sjöar. Enell & von Post (199) rapporterar generellt högre halter av labil P i -4 cm skiktet jämfört med - cm. I denna undersökning stämmer det bara i propp D, i de övriga fyra propparna håller ytsedimenten högre halter labilt P. Enell & von Post (199) belyser att både järnbunden och aluminiumbunden fosfor kan frigöras vid högt ph. Även om sedimentytan blir syrgasfri, vilket frigör järnbunden fosfor, 7

8 eller om ytsediment virvlas upp i vatten med högt ph (se nedan) är koncentrationerna så pass låga att läckaget torde bli begränsat från dessa fraktioner. Genom att inkubera sediment under olika betingelser kan mobiliserbarheten av fosforn i olika sedimentskikt ytterligare belysas, vilket diskuteras nedan. Både aluminium och kalciumbunden fosfor kan generellt betraktas som stabilt bundna i sedimenten. Då aluminiumbehandling av sjöar är en spridd metod för att binda fosfor i sedimenten och minska fosforfrigörelsen till vattenmassan, finns information om hur stabil aluminiumbunden fosfor är i sedimenten (Rydin m fl ). Aluminiumbunden fosfor går i lösning vid låga samt vid höga ph värden. Det krävs dock kontinuerlig exponering av aluminiumbunden fosfor för ph-värden över 9 för att dessa skall gå i lösning (Rydin & Welch 1998). Det räcker inte med att vattenmassan håller så pass höga ph värden dagtid under perioder av kraftfull fotosyntes, sedimenten är välbuffrade runt ph 6 till 7 vilket säkerställer bindningen. Även sjöar som har varit försurade i många decennier upprätthåller ett i det närmaste neutralt ph, vilket kan vara en förklaring till att försurade sjöar är så lågproduktiva fosforn binds till aluminium i sedimenten (Huser & Rydin 5). Det finns alltså inga belägg för att den aluminiumbundna fosforn i Fagersjövikens sediment kommer att frigöras, oavsett om nya sedimentytor kommer att friläggas genom muddring. Organisk fosfor i sedimenten I sedimentprofiler från ackumulationsbottnar betyder den minskande halten organiskt bunden fosfor att organiskt material mineraliseras och fosfor bunden i organiskt material frigörs. Med känd sedimentationshastighet kan mineraliseringshastigheten för den organiska fosforn beräknas. Snabbast minskar biogen fosfor som polyfosfat och pyrofosfat, medan fosfor bundet i esterbindningar bryts ner långsammare (Ahlgren m fl 5). Dessa fosforformer utgör majoriteten i NaOH-nrP fraktionen och kommer från plankton och makrofytrester, samt från det mikrobiella samhället som omsätter dessa. Även om Fagersjövikens sediment är av transportkaraktär är det rimligt att anta att ovan nämnda biogena och organiska fosforbindningar dominerar i NaOH-nrP fraktionen. De högre halterna i ytsedimenten reflekterar förmodligen lättnedbrytbart material inklusive ett aktivt nedbrytarsamhälle. Från denna omsättning av organiskt material mobiliseras fosfat som antingen binds i sedimenten, eller frigörs till vattenmassan. Den gemensamma avklingningen av organisk fosfor och TP i den översta decimetern sediment tyder på att en stor andel av den organiska fosforn frigörs till vattenmassan. En decimeter ner i sedimenten finns endast rester av detta kvar. Det bör påpekas att denna förhöjning av organisk fosforkoncentration i ytsedimenten är naturlig och behöver inte vara ett resultat av ökad fosforbelastning. Res-P fraktionens minskning parallellt med NaOH-nrP fraktionen tyder på att lättnedbrytbara organiska fosforformer har extraherats i de två första extraktionsstegen. Dessa detekteras ej då enbart fosfatanalys görs på dessa extrakt. Mängd rörlig sedimentfosfor Vilka fosformängder kan komma att frigöras från Fagersjövikens sediment? Om koncentrationen av t ex organiskt bunden fosfor i sedimentprofilerna djupare än cm kan antas vara de koncentrationer som de översta sediment kommer att hålla när det organiska materialet har mineraliserats och fosforn i det materialet har frigjorts (Fig. 4), kan mängden beräknas. Medelkoncentrationen organiskt bunden fosfor (NaOH-nrP) i alla fem propparna djupare än cm antogs utgöra den inerta andelen av fraktionen (Fig. 4). Den subtraherades från halterna i de övre två decimetrarna sediment. Resterande halt räknades om till mängd 8

9 fosfor i varje skikt. Skikt som inte analyserats interpolerades. Res-P och labil P behandlades på samma sätt. Även för TP gjordes motsvarande beräkningar, då summan av de rörliga fraktionerna bör motsvara minskningen i TP, vilket visar att minskningen av de rörliga fraktionerna har lett till läckage till vattenmassan och inte en omlagring till andra fosforformer i sedimenten. De erhållna mängderna utgör ett genomsnitt av de fem analyserade propparna. Labil fosfor är till stor andel direkt tillgänglig för transportprocesser till vattenmassan, medan NaOH-nrP, och förmodligen Res-P, i snitt behöver flera decennier för att brytas ner (Ahlgren m fl 5). Fosforkoncentration (µg P/g TS) TP NaOH-nrP Res-P Figur 4. Medelkoncentrationen av totalfosfor (TP), organisk fosfor (NaOH-nrP och Res-P) i de fem sedimentprofilernas olika skikt. Felstaplarna anger standardavvikelsen (n=5). De streckade vertikala linjerna anger bakgrundskoncentrationen, vilken har subtraherats från den uppmätta koncentrationen för att beräkna den rörliga andelen organiskt bunden fosfor. Tabell 3. Beräknade mängder fosfor i Fagersjövikens sediment som med tiden kommer att frigöras. De två fosforfraktionerna som utgör organiskt bunden fosfor (NaOH-nrP och Res-P) samt labil fosfor utgör tillsammans 5,4 g P/m 2 och återfinns i de översta cm sediment, vilket bör vara av samma storleksordning som den beräknade minskningen av totalfosfor (TP) i sedimenten. TP (totalfosfor) NaOH-nrP (organisk fosfor) Res-P (organisk fosfor) NH 4 Cl-rP (labil fosfor) g P/m 2 5,8 3,4 1,8,2 Fosfortillgången efter muddring och aluminiumbehandling Om de översta cm sediment muddras bort har både den lättnedbrytbara organiska fosforn och den labila fosforn avlägsnats, motsvarande drygt 5 g fosfor/m 2. I områden som inte håller förhöjda fosforhalter i -4 cm skikten (propp D i denna undersökning, samt flera proppar i Enell & von Post 199) erhålls då en sedimentyta utan lättnedbrytbara organiska fosforföreningar, utan labil fosfor och med bakgrundshalter av övriga fosforfraktioner vilka torde vara i det närmaste inerta. Kommer dessa sediment att fungera som fosforfälla för 9

10 fortsatt deposition av fosfor? Sedimentens fosforbindande förmåga består snarare i tillförseln av bindande ämnen såsom järn, aluminium etc. parallellt med depositionen av fosfor, än att den nya sedimentytan håller en fosforbindande yta. Om aluminium tillförs kommer labil fosfor bindas till aluminiumet, samt fosfat som med tiden frigörs från det organiska materialet. Det är dock tveksamt om tillsatt aluminium stannar kvar på så pass grunda bottnar. I områden med förhöjda halter i -4 cm skiktet bör mobiliserbarheten av fosfor i dessa lager ytterligare undersökas innan dessa skikt får utgöra ny sedimentyta. Det kan göras genom att de översta t ex cm sediment tas bort från ett par sedimentproppar, och den nya sedimentytan inkuberas med sjövatten under en vecka. Fosfatkoncentrationsutvecklingen i ovanstående vatten blir ett mått på fosforläckaget. En jämförelse med proppar där inget sediment har avlägsnats, samt med proppar där t ex 5 cm avlägsnats, skall visa skillnader i läckagehastigheter från olika sedimentskikt Referenser Ahlgren, J., Tranvik, L., Gogoll, A., Waldebäck, M., Markides, K. & Rydin, E. (5) Sediment depth attenuation of biogenic phosphorus compounds measured by 31 P NMR. Environmental Science & Technology 39: Enell, M & von Post, H. (199) Sedimentborttagning och vassröjning I sjön Magelungens nordvästra vik. IVL rapport, 52p. Huser, B., Rydin, E. (5) Phosphorus inactivation by aluminum in Lakes Gårdsjön and Härsvatten sediment during the industrial acidification period in Sweden. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. In press. Håkanson L. and Jansson M. (1983) Principles of Lake Sedimentology. Springer, Heidelberg, 316p. Psenner, R., B. Boström, B., M. Dinka, M., K. Pettersson, K., and R. Puckso, R. (1988) Fractionation of suspended matter and sediment. Arch. Hydrobiol. Beih. Ergebn. Limnol. 1988,, Rydin, E & Welch, E. (1998) Aluminum dose required to inactivate phosphate in lake sediments. Water Research 32: Rydin, E. () Potentially mobile phosphorus in Lake Erken sediment. Water Research 34(7): Rydin, E, Huser, B. & Welch, E. () Amount of phosphorus inactivated by alum treatments in Washington lakes. Limnology and Oceanography 45(1):226-2.

Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment

Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment Författare: Mia Arvidsson 2012-05-29 Rapport 2012:11 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201

Läs mer

Sedimentens bidrag till fosforbelastningen i Mälaren

Sedimentens bidrag till fosforbelastningen i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Sedimentens bidrag till fosforbelastningen i Mälaren Gesa Weyhenmeyer 1 & Emil Rydin 2 1 Inst. för Miljöanalys, SLU, Uppsala, 2 Erkenlaboratoriet, EBC, Uppsala Universitet,

Läs mer

Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar. Underlag för åtgärdsplanering, Lidingö kommun 2015

Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar. Underlag för åtgärdsplanering, Lidingö kommun 2015 Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar Underlag för åtgärdsplanering, Lidingö kommun 2015 Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar Författare: Anna Gustafsson och Emil Rydin 2015-11-27 Rapport

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Läckagebenägen fosfor i Molkomsjöns sediment

Läckagebenägen fosfor i Molkomsjöns sediment Läckagebenägen fosfor i Molkomsjöns sediment Potential för internbelastning Brian Huser och Johannes Kikuchi SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:7 Referera gärna till rapporten på följande sätt: http://www.slu.se/institutioner/vatten-miljo/publikationer/

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment Underlag för lokalt åtgärdsprogram

Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment Underlag för lokalt åtgärdsprogram Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment 2016 Underlag för lokalt åtgärdsprogram Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment Underlag för lokalt åtgärdsprogram Författare: Emil Rydin, Per Jonsson,

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning

Läs mer

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10 Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 8-522 124 6 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-3381 25-6-1 Inledning I många år ansågs Flaten som Stockholms bästa badsjö, med påfallande stort siktdjup och begränsad planktongrumling.

Läs mer

Fosforfällning i en brackvattenfjärd

Fosforfällning i en brackvattenfjärd Fosforfällning i en brackvattenfjärd en förstudie i Östhammarsfjärden LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2012:09 NATURMILJÖENHETEN ISSN 1400-4712 Författare: Emil Rydin och Ingrid Wänstrand Foto framsida:

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Större mängder fosfor vid Alsta sjös utlopp än vid dess inlopp - finns svaret i sjöns bottensediment?

Större mängder fosfor vid Alsta sjös utlopp än vid dess inlopp - finns svaret i sjöns bottensediment? Större mängder fosfor vid Alsta sjös utlopp än vid dess inlopp - finns svaret i sjöns bottensediment? Stefan Holmberg Degree project in biology, Master of science (1 year), 2011 Examensarbete i biologi

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sedimentprovtagning längs Upplandskusten Mottagare: Länsstyrelsen i Uppsala län Naturmiljöenheten Att.: Linnéa Vemhäll Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Sollenkroka

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

rapport Kvicksilver i sediment från Bengtsbrohöljen lakbarhet och porvatten IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bengtsfors kommun John Sternbeck

rapport Kvicksilver i sediment från Bengtsbrohöljen lakbarhet och porvatten IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bengtsfors kommun John Sternbeck rapport IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bengtsfors kommun Kvicksilver i sediment från Bengtsbrohöljen lakbarhet och porvatten John Sternbeck 2003-01-08 A22204 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Metoder, resultat, och framsteg

Metoder, resultat, och framsteg Metoder, resultat, och framsteg Introduction Mycket har gjorts för att minska extern belastning av P till sjöar Punktkällor och diffusa källor I många fall når vi inte målen Gamla synder d.v.s. historisk

Läs mer

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Utredning inför restaurering av Bagarsjön Utredning inför restaurering av Bagarsjön Lännersta, Nacka kommun Vattenresurs AB 2 Inledning Bagarsjön är en kraftigt närsaltpåverkad tätortssjö i Lännersta, Nacka kommun. Sjön har ett stort värde som

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Sedimentkonsult HB Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 30 augusti 2013 JP Sedimentkonsult Rapport 2013:5 Adress Telefon Postgiro Bankgiro

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Miljögifter i sediment

Miljögifter i sediment Appendix 2: Sedimentdatering Koncentrationsprofiler av 137Cs i sediment samt bedömningar av sedimentationsförhållanden och sedimenttillväxt vid fem provlokaler i östra Mälaren och i Stockholms inre skärgård

Läs mer

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön - Modellering med källfördelnings- - modellen FyrisNP av Caroline Orback Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2008:#

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

IDENTIFIERING AV ORGANISKA FOSFORFORMER I ÅKERMARK; VILKA BIDRAR TILL ÖVERGÖDNING? H Emil Rydin Bakgrund Med kunskap om vilka organiska

IDENTIFIERING AV ORGANISKA FOSFORFORMER I ÅKERMARK; VILKA BIDRAR TILL ÖVERGÖDNING? H Emil Rydin Bakgrund Med kunskap om vilka organiska IDENTIFIERING AV ORGANISKA FOSFORFORMER I ÅKERMARK; VILKA BIDRAR TILL ÖVERGÖDNING? H0870004 Emil Rydin Bakgrund Med kunskap om vilka organiska fosforföreningar som bidrar till övergödning, kan kostnadseffektiva

Läs mer

KEMISK FASTLÄGGNING AV FOSFOR I HYPOXISKA SEDIMENT MED ALUMINIUM- KLORIDLÖSNING (PAX 21) I BJÖRNÖFJÄRDEN OCH SÄBYVIKEN, VÄRMDÖ KOMMUN.

KEMISK FASTLÄGGNING AV FOSFOR I HYPOXISKA SEDIMENT MED ALUMINIUM- KLORIDLÖSNING (PAX 21) I BJÖRNÖFJÄRDEN OCH SÄBYVIKEN, VÄRMDÖ KOMMUN. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP 6 MILJÖBALKEN: KEMISK FASTLÄGGNING AV FOSFOR I HYPOXISKA SEDIMENT MED ALUMINIUM- KLORIDLÖSNING (PAX 21) I BJÖRNÖFJÄRDEN OCH SÄBYVIKEN, VÄRMDÖ KOMMUN. Foto: S. Quarfordt

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009

Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009 RAPPORT Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009 Återbesök i 1990-talets studieområden Magnus Karlsson och Mikael Malmaeus, IVL Emil Rydin, Uppsala

Läs mer

Syrebrist i Axeltorpsviken

Syrebrist i Axeltorpsviken Syrebrist i Axeltorpsviken Kan sedimentets egenskaper ge en förklaring? Emelie Nyberin Examensarbete i miljövetenskap, inriktning limnologi 10 p. VT 2007 Handledare: Per Nyström, Ekologiska institutionen

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL

Läs mer

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån INLEDANDE RESONEMANG OM KONTROLLPROGRAMMETS UTFORMNING Bakgrundsinformation om kvicksilverproblematiken

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Effekt av ökat närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön

Effekt av ökat närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön Effekt av ökat närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön Anders Alanärä, Vattenbruksinstitutionen, SLU, 901 83 Umeå Datakvalitet Beskrivningar av närsaltskoncentrationer i en sjö bör utgöra säsongsmedelvärden

Läs mer

Skråmträsket. Källfördelningsmodellering av fosfor. Av: Caroline Orback och Mats Wallin

Skråmträsket. Källfördelningsmodellering av fosfor. Av: Caroline Orback och Mats Wallin Skråmträsket Källfördelningsmodellering av fosfor Av: Caroline Orback och Mats Wallin Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2011:26 Skråmträsket Källfördelningsmodellering

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Bilaga 2, Sedimentprovtagning

Bilaga 2, Sedimentprovtagning Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även

Läs mer

Granskning av åtgärdsförslag för att minska internbelastningen av fosfor i Växjösjöarna

Granskning av åtgärdsförslag för att minska internbelastningen av fosfor i Växjösjöarna Granskning av åtgärdsförslag för att minska internbelastningen av fosfor i Växjösjöarna Brian J. Huser och Stephan J. Köhler Inst. för vatten och miljö Rapport 2014:7 Kontakt brian.huser@slu.se eller stephan.kohler@slu.se

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

UTREDNING AV MUDDERMASSOR

UTREDNING AV MUDDERMASSOR Stockholms Hamn AB UTREDNING AV MUDDERMASSOR Stockholm Nynäshamn, Norvikudden Stockholm 2006-10-16 Uppdragsnummer 1150483000 Melissa Feldtmann, SWECO VIAK ra02s 2005-11-11 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Regionala bakgrundshalter av metaller i Västeråsfjärden

Sedimentkonsult HB. Regionala bakgrundshalter av metaller i Västeråsfjärden Sedimentkonsult HB Regionala bakgrundshalter av metaller i Västeråsfjärden Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 21 februari 214 JP Sedimentkonsult Rapport 214:2 Adress Telefon Postgiro

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Projekt

Sedimentkonsult HB. Projekt Sedimentkonsult HB Projekt Sedan 1995 har JP Sedimentkonsult genomfört konsultuppdrag åt olika myndigheter, länsstyrelser och kommuner, Försvarsmakten, SGU, miljökonsultföretag och andra organisationer.

Läs mer

Utvärdering av enskilda avlopps betydelse för vattenkvaliteten i sjön Trehörningen

Utvärdering av enskilda avlopps betydelse för vattenkvaliteten i sjön Trehörningen Utvärdering av enskilda avlopps betydelse för vattenkvaliteten i sjön Trehörningen Examensarbete, 20 p av Caroline Orback Handledare: Mats Wallin, Avdelningen för Miljöanalys SLU Uppsala Anders Larsson,

Läs mer

NORRA SALEN. Fördjupad undersökning och inledande åtgärdsplanering. Alvesta kommun

NORRA SALEN. Fördjupad undersökning och inledande åtgärdsplanering. Alvesta kommun NORRA SALEN Fördjupad undersökning och inledande åtgärdsplanering Alvesta kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Alvesta kommun Bertil Sandberg Centralplan 1, 342 80 Alvesta Tel: 0472-152 15 E-post: bertil.sandberg@alvesta.se

Läs mer

Bakgrundshalt av fosfor i sjön Skråmträsket

Bakgrundshalt av fosfor i sjön Skråmträsket Examensarbete Bakgrundshalt av fosfor i sjön Skråmträsket Analys av den naturliga fosforkoncentrationen genom kiselalgsrekonstruktion Författare: Emmy Holmqvist Handledare: Mats Åström Extern handledare:

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Risker för frigörelse av metylerat kvicksilver i samband med muddringsarbeten i Örserumsviken, Västerviks kommun

Risker för frigörelse av metylerat kvicksilver i samband med muddringsarbeten i Örserumsviken, Västerviks kommun Kemakta AR 2001-14 Risker för frigörelse av metylerat kvicksilver i samband med muddringsarbeten i Örserumsviken, Västerviks kommun Mark Elert Lars Olof Höglund Sara Södergren Slutversion 29 november 2002

Läs mer

Modellering av fosforomsättningen i Östhammarsfjärden

Modellering av fosforomsättningen i Östhammarsfjärden RAPPORT Modellering av fosforomsättningen i Östhammarsfjärden Simulering av åtgärder mot internbelastning Magnus Karlsson, Mikael Malmaeus och Dan Lindgren B1974 April 2011 Rapporten godkänd: 2011-04-12

Läs mer

Samrådsunderlag. Aluminiumbehandling av bottensedimenten i sjön Trekanten.

Samrådsunderlag. Aluminiumbehandling av bottensedimenten i sjön Trekanten. 2010-12-21 Diarienr. 10SV1110 Samrådsunderlag Aluminiumbehandling av bottensedimenten i sjön Trekanten. Bilagor: 1. Kartunderlag. Föreslagen plats för kemikaliedepå. 2. Djupkarta Trekanten Administrativa

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karin Jönsson *, Svetlana Öfverström**, Jes la Cour Jansen* * Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik vid

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Författare: Ulf Lindqvist måndag 13 februari 2017 Rapport 2017:5

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Sedinientundersökning utanför Ringhals. kärnkraftverk 1988

Sedinientundersökning utanför Ringhals. kärnkraftverk 1988 Se Sedinientundersökning utanför Ringhals kärnkraftverk 1988 Manucla Nötter Avdelningen för miljöövervakning 1990 Sedimentundersökningar utanför Ringhals kärnkraftverk 1988 Manuela Nötter Statens naturvårdsverk

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Projekt Turingen Utredning: Kvicksilveravgång från intakta sedimentkärnor med och utan geltäcke

Projekt Turingen Utredning: Kvicksilveravgång från intakta sedimentkärnor med och utan geltäcke Projekt Turingen Utredning: Kvicksilveravgång från intakta sedimentkärnor med och utan geltäcke J. Skarp Markus Meili & Jonny Skarp 2002 På uppdrag av Nykvarns kommun Stockholms universitet Institutet

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Åtgärdsprogram Landsjön 2006

Åtgärdsprogram Landsjön 2006 Åtgärdsprogram Landsjön 2006 1 Referens Maria Carlsson, januari 2006 Kontaktperson Elisabeth Thysell, Jönköpings kommun, tfn 036-10 54 55 Maria Carlsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, tfn 036-39 50 15

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box

Läs mer