Ørje/Lillerud Hedmark Fylkeskommune v/interregkontoret Bjørn Terje Andersen Fylkeshuset Parkgt.64 N Hamar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ørje/Lillerud 15.12.2007. Hedmark Fylkeskommune v/interregkontoret Bjørn Terje Andersen Fylkeshuset Parkgt.64 N- 2325 Hamar"

Transkript

1 Ørje/Lillerud Hedmark Fylkeskommune v/interregkontoret Bjørn Terje Andersen Fylkeshuset Parkgt.64 N Hamar Länsstyrelsen Värmlands län Interreg-sekretariatet Att: Magnus Dagerhorn S Karlstad Østfold Fylkeskommune Interreg-sekretariatet v/thomas Hansen Postboks 220 N Sarpsborg Västra Götalands Regionen Interregsekretariatet Att Bo Hamrå S Vänersborg

2 Slutrapport Interreg Gränslöst Samarbete Kompetanseutvickling for Astacus och Inre Skandinavien Astacus III Avslutning under perioden Gjelder for både GS og IS 1 Sammanfattning/Problembeskrivning Problembeskrivning Denna slutrapport avser projekt Kompetanseutvickling for Astacus och Astacus III Avslutning delfinansierad av Interreg under perioden Då Astacus projektet delfinansieras av såväl Inre Scandinavia som Gränslöst samarbete och även omfattar dessas geografiska område är slutrapportens innehåll detsamma för båda projekten. En av de absolut hittills allvarligaste främmande organism i svensk/norsk vattenmiljö är kräftpestsvampen. Kräftpesten kom till Italien år 1860 via båttrafiken från Nordamerika. Därefter spred den sig vidare över den europeiska kontinenten. År 1907 kom den till Sverige via import av smittade flodkräftor från Finland till Mälaren. Därefter spred den sakta vidare genom Sverige, i takt med att människors ökande rörlighet med hjälp av bl.a. bilen ökade smittspridningen under 1950-talet. Norge blev drabbad av kräftpest så sent som 1971 då smittan kom in från Sverige genom Vrångsälven, Eda/Eidskogs kommun, som är ett gränsöverskridande vattendrag. Trots tidiga ansträngningar från myndigheternas sida med att få bukt med spridningen av kräftpest genom olika restriktioner, fortsatte spridningen av kräftpesten. Mot bakgrund av svårigheterna att återfå stabila flodkräftbestånd i Sverige efter pesthärjningarna introducerades år 1969 signalkräftan från Kalifornien. Signalkräftan är mera motståndskraftig mot kräftpest och ansågs då lösa det återkommande problemet med kräftpestutbrotten i Sveriges kräftbestånd. Signalkräftor utplanterades till en början i ett 60-tal vatten som utökades till drygt 150 i mitten av 1970-talet. Under andra halvan av 1980-talet till och med början av 1990-talet var tillståndsgivningen generös i Sverige. Möjligheten att plantera ut signalkräftor i glesa flodkräftbestånd bidrog till att signalkräftan fick en mycket stor spridning i stora delar av Södra Sverige. I början av 1990-talet hade utsättningar gjorts i mer än 2000 vattenområden och man känner för närvarande till närmare 4000 vatten med signalkräfta i landet varav ca 3100 har tillstånd för utplantering. Ca 900 av dessa är således illegala utplanteringar, dvs tillstånd saknas från myndigheter för att plantera ut signalkräfta. Inom Kärnområdet på den Svenska delen, har man under denna period varit väldigt restriktiva med tillståndsgivning från myndigheternas sida med utplantering av signalkräftor. Det är framförallt av den anledningen att vi fortfarande har en möjlighet att bevara och utveckla flodkräftbestånden. I samband med introduktionen och spridningen av signalkräftor i Sverige har spridningen av kräftpest och förlusten av livskraftiga flodkräftbestånd kraftigt påskyndats. Signalkräftan bär på sjukdomen genom att svampens hyfer finns inkapslade i kräftans skal. Förekomst av signalkräftor i en sjö eller ett vattendrag innebär därför att käftpesten permanentas i vattenområdet och att det är mycket svårt eller på gränsen till omöjligt att återintroducera eller på sikt behålla ett flodkräftbestånd i et venn med signalkreps. Den negativa trenden för spridningen av signalkräftorna har ökat under 2000-talet genom olagliga utsättningar av signalkräftor i tidigare rika flodkräftvatten. Detta beror bl.a. på den att tillgången till signalkräftor är stor i Sverige och att kräftor är lätta att transportera långa sträckor levande, i kombination till människors övertro på de gamla och felaktiga myterna om signalkräftans förträfflighet. Den stadiga nedgången av antalet flodkräftbestånd har trots betydande ansträngningar från myndigheternas sida och skärpta bestämmelser inte ännu gått att hejda.

3 En annen årsak kan være at man gjennom Astacus har en langt bedre kontakt med lokalbefolkningen og dermed kunnskap om status i de ulike vann. Det föreligger en betydande risk att flodkräftan snart i praktiken är utrotad i stora delar av södra Sverige och flodkräftbeståndet i öviga delar av landet är akut hotade om inte motåtgärder införs. Flodkräftbeståndet i Norden är behov av omfattande ansträngningar för att hejda illegala utplanteringar av signalkräftor och att hindra den från utrotning. Sammanfattning Men anledning av den svenske regeringens miljömålspropositioner (prop.2000/01:130 och 2004/05:150) beslutade regeringen den 20 december 2005 att Fiskeriverket i samråd med Naturvårdsverket skall utreda eventuellt behov av ytterliggare reglering av signalkräftans utbredning och förekomst i Sverige. Med anledning för risken med signalkräftans negativa inverkan på biologisk mångfald i känsliga vatten. Problembeskrivningen ovan är hämtad från utredningen av regeringsuppdraget Reglering av signalkräftans utbredning (PM Dnr ) Sammanfattningsvis vill vi belysa hur Astacus arbetat under den gångna perioden med ovanskrivna problemskrivning, det är samma problem vi har ställts inför. Flera av de åtgärder som är föreslagna i PM:et är sådant material som just vårt projekt arbetat fram och numera ligger som nationella förslag till hur arbetet med att hindra illegal utplantering med signalkräftor samt bevarande av flodkräftan. I regeringsuppdraget står Astacus som enda exempel på hur ett lokalt och regionalt gränsöverskridande projekt kan stärka fiskerättsägarnas och allmänhetens engagemang för att bevara och utveckla flodkräftbestånden. Detta är ett bra betyg på hur Astacus genomförts. Vi är unika på det sätt att vi är en mellanhand mellan myndigheter och gräsrotsnivå. Därmed kan vi korta länken mellan de som beslutar och de som praktiskt skall utföra praktiska åtgärder. Astacus har på ett positivt sätt visat att med regionala och lokala projekt över gränser kan utveckla adaptiva förvaltningar som är anpassade till de lokala aktörerna och myndigheter. Medvetenheten om kräftproblematiken och hela Kärnområdet har ökat betydligt under denna period. Astacus har verkat som en katalysator och har i stor omfattning kunnat verka med praktisk hjälp till de lokala aktörerna Astacus har inte helt kunnat stoppa nya pestutbrott eller hindrat att det skett illegala utplanteringar med signalkräftor. Däremot har Astacus, mycket troligt, hindrat att betydligt fler vatten blivit drabbade och att Kärnområdet är ett av få områden i Norden där det ännu finns mycket goda förutsättningar till att bevara och vidareutveckla flodkräftbestånden och framförallt hindra den från utrotning. Et viktig tiltak på norsk side er et forslag som Direktoratet for naturforvaltning og Mattislsynet har fått utført. Forvalningsplan for edelkreps sendes på høring i disse dager. Det återstår dock mycket arbete med att vidareutveckla de nätverk och den informationsspridning Astacus lagt grunden till. Det måste ständigt föras en dialog mellan myndigheter och lokala aktörer för att tillsammans skapa adaptiva förvaltningsplaner för flodkräftbestånden. Denne prosjektperioden har i enlighet med ansökan omfattat följande arbetsområden: Information och utbildning Information och utbildning är ett stående inslag i vårt arbete med projektet. Förekomst och beståndsstorlek av flodkräfta och signalkräftor i kärnområdet har utförts genom provfisken,

4 elektrisk fiske, dykinventeringar, undersökningar med vattenkikare, muntliga kontakter med fiskrättsägare och nära kontakter med myndigheter. Vi har bildat oss en god uppfattning över kräftbestånden för de båda arterna i kärnområdet. Bl.a har vi på svensk sida uppskattningsvis noterat illegala utplanteringar av signalkräftor i Värmland och i Dalsland. Den lokale forankringen som prosjektet har fører til en unik mulighet for å oppfatte rykter, følge med i lokale bestander sine endringer og dermed være mye mer oppdatert over status for edelkrepsen. Mycket energi har lagts på information och medvetandegörande om bl.a flodkräftans biologi och kräftpestens spridningsvägar. Via hemsidan, föreläsningar, studiebesök, deltagelse på skolor, monter på museer, med arrangör av ett nordiskt kräftseminarium i Jönköping, utställning vid universeum i Göteborg, vandreutstilling i kommuner, plakat, broschyrer, möten, radio, tidningsartiklar och TV reportage, har vi lyckats skapa ett stort intresse om flodkräftor under hela året jämfört med tidigare, då kräftor oftast florerade i media under en vecka i augusti. Stora Le Under hela perioden har vi följt utvecklingen av signalkräftbeståndet i Stora Le, framförallt vid Nössemark och i Norge i närheten av Svensk/Norska gränsen som går genom Stora Le. Ännu har vi inte påträffat signalkräftor i Norge. Däremot ökar beståndet kraftigt vid Nössemark, ca 8 km från Norska gränsen. Signalkräftans sprider sig ännu av egen kraft norrut, men det går långsamt ca m per år. I den takten skulle det teoretiskt dröja ca 20 år innan signalkräftor når Norska gränsen. Vi är däremot mycket oroade över att beståndsutvecklingen vid Nössemark skall påverka övriga fiskerättsägare och markägare runt den stora sjön. Om man får mycket kräftor på en lokal (Nössemark) i Stora Le kommer mycket troligt de som bor runt sjön på andra lokaler vilja ha kräftor på sina marker. Därmed kan människor komme att sprida signalkräftor på sikt i hela sjön. Därmed kan det komme å gå betydligt snabbare för signalkräftor att nå Norge. De eventuelt illegalt utplanterade signalkräftorna i Stora Le kommer på sikt att vara det absolut största hotet mot hela Kärnområdet för flodkräfta i Norge og i Sverige. Det er strengt ulovlig å spre siganalkreps i Store Le og selvsagt til andre vannsystem i Norge og Sverige. Stora Le ingår i Upperudsälven vattensystem och en stor del av vattensystemet kommer att ha permanent kräftpest. Dessutom är avståndet mellan Stora Le och det stora vattensystemet i Norge Haldenvassdraget mycket litet och kommer att vara ett ständigt hot för spridning av kräftpest/signalkräftor till det Norska systemet. Vi kan dock glädjande se att det ännu inte påvisa illegalt utplanterade signalkräftor från Stora Le i sjöns tillflöden. Flertalet av dessa tillflöden har en mycket god trend med ökade bestånd med flodkräftor. Detta är mycket tack vare Astacus, som jobbat extra hårt i dessa omgivningar med provfisken, framtagandet av skötselområden, informationsspridning i samband med kräftjippon i Ed, monter med akvarium vid Nössemarksdagarna, föredrag, presse, plakater ved båtutsettingsplasser mm. På så sätt har vi lyckats nå ut med vårt budskap för att hindra spridningen av signalkräftor och att man skall ta tillvara och utveckla flodkräftbestånden som finns. Astacus har diskuterat frågan om signalkräftorna i Stora Le med myndigheter och expertis över gränsen. Det vi kommit fram till är att det inte finns någon bra åtgärd till att reducera signalkräftorna i Stora Le utan det är den metod som Astacus har jobbat efter som anammats. Resurser från myndigheter är starkt begränsade och de praktiska åtgärder de kan göra är minimala. Det arbetssätt som Astacus eftersträvat har varit den metod som visats sig

5 genomförbart och bäst lämpad. Metoden bygger på direkt informationsspridning, ta fram metoder för att utveckla de befintliga flodkräftbestånden i tillflöden och praktiskt vara behjälplig i konkreta frågeställningar som skall gynna fiskevattenägarna och markägarna. Den viktigaste uppgiften i framtiden är att övertyga människor att inte flytta signalkräftor från Stora Le uppströms i tillflödena eller til andre sjøsystem. I takt med att signalkräftbeståndet ökar kraftigt i Stora Le kommer det att bli svårare att motivera människor att satsa på flodkräftor i tillflödena, därför är det mycket viktigt att det satsas resurser för att öka bestånden med flodkräftor i tillflödena og tilgrensende sjøsystem så att de blir fiskbara, då ökar viljan att bevara den unika arten flodkräfta. Dammodling Intresset för dammodling har varit stort under hela projektperioden. Det finns ett konstant intresse hos den breda allmänheten som berör allt från hobbyodling till en affärsinriktad odling, förädling av flodkräftor med turistiska inslag. Vi har under perioden haft ett gemensamt föredrag med föredragshållare och deltagare från Norge och Sverige, egna föredrag med flodkräftodling. Vår nätverksgrupp för kräftupplevelser har utvidgats och har varit ett bra språngbräda att sprida budskapet om utvecklingen och informationsspridningen om flodkräftan som resurs och hållbart utnyttjande. Gruppens deltagare har olika förutsättningar att bedriva inkomstbringade verksamheter. Vissa deltagare har färdiga dammar, färdiga att odla i, några har naturvatten medan vissa inte har kommit igång med anläggande av dammar men har förutsättningarna. Noen kjøper inn kreps og driver turistisk kräftskiva for grupper. Vi har utfört studiebesök hos deltagare för att ta del av deras verksamheter och utbyte av erfarenheter. Under projektets gång har flera nya anläggningar anlagts eller är under uppbyggandet. På svensk sida har en viktig uppgift varit att vara behjälplig vid ansökningar av investeringsbidrag från Fiskeriverket för anläggandet av kräftodlingar. På norsk side har det vært arbeidet noe med å endre reglene for å starte krepseoppdrett. Dette er etter vårt syn et viktig tiltak også i forhold til å bevare arten i utsatte områder. Vi har även tagit fram en odlingsmanual som har blivit mycket väl mottagen från både myndigheter, etablerade flodkräftodlare och de som har planer eller är intresserade i ämnet. Någon motsvarighet finns inte att tillgå i Sverige och Norge. Vi har även utfört ett flertal fältbesök hos personer som har för avsikt att anlägga dammar. Vi har varit rådgivare och kunnat erbjuda enklare men nödvändiga vattenkemiska undersökningar. I flera fall har vi direkt avrått att anlägga en odling eftersom vi har sett att lokalen saknar förutsättningar. Därmed har personen i fråga sparat mycket pengar på att inte utföra en åtgärd som ändock inte skulle lyckas. Varje misslyckat försök till en flodkräftodling har en negativ påverkan på det långsiktiga arbetet med att bevara flodkräftan. Vi har også gått inn i tidligere oppdrett for å hjelpe til analysere årsak til at dammene ikke fungerer. Skötselområden Vi har under perioden bildat 25 skötselområden/driftsplaner som inkluderar 39 fvof og utmarkslag/grunneierlag. Varje område har en adaptiv förvaltningsplan som finns tillgänglig på vår hemsida. I samband med skötselområdena har vi haft nära kontakt med berörda fvof, fiskerättsägare, markägare och kommuner. Gränsöverskridande vattendrag där vi bildat skötselområden är Römsjöen/Östen-Töck och Stora Ulvattnet. Skötselområdet för Buåa har påbörjats men har inte avslutas pga av tidsbrist. Eidskog/Vrångsälven har inte sammanställts pga av att Vrångsälven inte ingår i en fvof vilket medför problem vid bildandet av skötselområde. Det kvarstår dock ett stort behov av att bilda ett skötselområde för vattendraget.

6 I de sammanställda skötselområdena finns åtgärdsförslag till att utveckla och bevara flodkräftbeståndet. Tex. på åtgärder som är föreslagna i de olika skötselområdena är karläggning av över illegala utplantering av signalkräftor, förekomst och beståndsstorlek av flodkräftbestånden, råd och rekommendationer till hållbart och långsiktigt fiske efter flodkräftor, återintroduktioner, spridning av befintligt bestånd i ett vatten, habitatrestaurering, burfösök. Dersom edelkrepsbestand har gått tilbake, har vi forsøkt å analysere årsaken til det ved hjelp av bl.a. utenforstående ekspertise. Vi har dessuten utført spørreundersøkelse for å kartlegge endringene i bestanden og få en oppfatning bland de som krepser hva årsaken kan være. Biotopvård i syfte att skapa bon, gömslen samt ökat tillgången till föda för kräftorna har utförts av fiskrättsägare och FVOF i ett flertal vatten. Gjennom dykking har man kunne kartlegge hvor forbedring av skjul bør forbedres og utføres. Skjulforbedring har skjedd i vinter etter at Astacus hadde forberedt dette med å fram tillatelse fra offentlige myndigheter. Det er også gjort vannkjemiske undersøkelser. Under har återintroduktion av flodkräftor har utförts till en total summa av ca : - exkl. moms i Dalsland och Värmland. Finansieringen har skett från fvof, länsstyrelsen, kommunala naturvårdprojekt och Astacus. Astacus är delaktiga i huvuddelen av de återintroduktioner som har skett. På norsk side er det benyttet totalt kr ,-. 50% av finansieringen har skjedd fra grunneierne. Astacus har bidratt til å skaffe tillatelser fra offentlig myndighet. Resultatet av tidligere utsettinger kan man bl.a. i Rødenessjøen i Haldenvassdraget se en edelkrepsbestand i god utvikling. Ekonomiskt slutresultat. Den svenska budgeten har i slutfasen av projektperioden omjusterats något. Det beror bl.a på följande orsaker: Kostnaderna för externa tjänster har omjusterats till att användas av egen personal. Arbetet med att bearbeta det skrivna materialet till rapporter har varit mer omfattande än vad vi beräknat. Samt en del av arbetsuppgifterna har även kunnat utföras av egen personal istället för att köpa in tjänster externt. Intäkterna har inte uppnått den ställda budgeten. Intäktsförlusten kompenseras mot minskade kostnader från bl.a. Externa tjänster. Orsaken till intäktsförlusten är att vi inte har lyckats uppmuntra fvof till att med egna medel bekosta utplanteringar av flodkräftor i den omfattningen vid budgeterade med. Utplantering av flodkräftor ses av fvof som en investering med stora risker pga kräftpest. Därför är det mycket viktigt att myndigheter i framtiden ökar medel för utplantering av fvof för att utföra de utplanteringar som krävs för att utveckla livskraftiga flodkräftbestånd. förövrigt har bufget och tidsplan hållits enligt planen. Det norske regnskapet viser en overskridelse for eksterne tjenester. Årsaken ligger i behov for noe mer eksperthjelp i forbindelse med vandringshinderet i Buåa. Dette har kommet på i sluttfasen av prosjektet.

7 Projektägare: Sverige: Hushållningssällskapet Värmland. Norge: Utmarksavdelningen for Akershus och Østfold. Projektledare har varit Øystein Toverud Utmarksavdelningen for Akershus og Østfold samt Tomas Janson Hushållningssällskapet Värmland. I Hedmark har Utmarksavdelingen engasjert Jon-Kristian Høje fra Glommen Skogeierforening for å utføre arbeidet. Hushållningssällskapet har engagerat Christian Åberg vid Thorsson & Åberg Miljö Vattenvård AB. Projektet har sökt och erhållit medel från Interreg IIIA Gränslöst samarbete (GS) och Indre Scandinavia (IS). Svenska och Norska medfinansiärer GS: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, Dals-Eds kommun. Fylkesmannen i Østfold og Akershus (Landbruksavdelingen med BU midler), Fylkesmannen i Østfold og Akershus, (Miljøvernavdelingen, fiskefondmidler og kalkingsmidler), Mattilsynet (Tidligere Statens Dyrehelsetilsyn/Fylkesveterinæren) og Norske Statens interregmidler. Svenska och Norska medfinansiärer IS: Länsstyrelsen i Värmlands län, Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, Eda kommun. Fylkesmannen i Hedmark (Landbruksavdelingen), Mattilsynet, Fylkesmannen i Akershus, Miljøvernavdelingen (direktefinans med kalkingsmidler) Bakgrund Skäl till varför projektet uppstått, problembakgrund, huvudman, finansiering, tidsplan etc. Flodkräfta (Astacus astacus) räknas internationellt som en hotad art. I Norge har den status som hänsynskrävande medan Sverige kommer under 2005 höja statusen på flodkräftor från sårbar till starkt hotad uteslutande pga. av den illegala utplanteringen av signalkräftor som sker i Sverige. Under arbetes gång har det framkommit att omfattningen på den illegala utplanteringen som pågår i Värmland och Dalsland är mycket större än befarat. Illegal utplantering har även skett i gränsöverskridande vattendrag och därmed är det ett problem som rör båda länderna. Anledningen till den illegala utplanteringen av signalkräftor, är gamla myter om signalkräftans förträfflighet. Dessa myter är bevisligen felaktiga, men ligger djupt rotade hos kräftälskande människor. Ett sätt att hindra den illegala utplanteringen med signalkräftor är att avliva myterna genom information och utbildning om bl.a kräftbiologi, kräftpestens spridningsvägar, hur man kan hindra en kräftpestspridning, informera om det som sker i fler och fler sjöar och vattendrag med inplanterade signalkräftor i Sverige, Finland och Österike vilka drabbats av hög dödlighet och därmed icke fiskbara signalkräftbestånd mm. Under kommande projektperiod har vi för avsikt att (förutom att fortsätta vårt att arbete med bildandet av skötselområde) utbilda och informera fiskrättsägare, fiskvårdsområdesföreningar, kommuner mm. genom föreläsningar, studiecirklar, studiebesök, informasjon på skoler, informasjonsplakater ved utsettingssteder for båter, vandreutstillinger i kommunene og på et par utvalgte museer. En metode for å beskytte edelkrepsen på er å motivere for etableringen av denne krepsearten i dammer. Vi har märkt en stor efterfrågan av metoder för dammodling av flodkräftor, en stor outnyttjad resurs finns inom kärnområdet i form av dammar, naturvatten mm. som kan användas till att bevara flodkräftan som art samt att utveckla en näring på landsbygden. Vi vil hjelpe grunneiere med å etablere riktige dammer samt att skapa en manual för dammodling.

8 Signalkrepsen som ble oppdaget i 2002 i Store Lee og Foxen, endret strategien for prosjektet Astacus noe. I området vil hovedmålet fortsatt være å ta vare på Astacus astacus som krepseart. Unntaket er hovedleden i Upperudselvens vassdrag. Denne delen vil likevel være viktig med tanke på informasjon om spredningsfare av krepsepest/signalkreps til sidevassdrag og nabovassdrag. Prosjektet vil kartlegge sperrer for signalkreps i sidevassdrag til Upperudelven og arbeide for å bevare edelkreps oppstrøms sperrene. Utviklingen av signalkrepsbestanden følges aktivt opp. Ulike strategier och konkreta åtgärder for å redusere fare for videre spredning diskuteres med myndigheter och expertis, over grensen. T ex. om man skall reducera signalkräftbeståndet i Stora Le genom utfiskning lokalt i sjön eller införa ett total förbud av kräftfiske, för att hindra illegal spridning av singalkräftorna till andra delar av sjön samt till övriga tillflöden. Vi vil også ha en større fokus på beredskapsplan for å unngå krepsepest og isolere krepsepest der det er utbrudd av pesten. En mer aktiv overvåkning med burforsøk er innført. Det vil bli et omfattende samarbeid over grensen der reaksjonsmønster blir mest mulig likt ved krepsepestutbrudd og ulovlig signalkrepsutsetting. Utmarksavdelingen og Husholdningssälskapet vil i denne prosjektperioden med utgangspunkt i det gode samarbeidet vurdere andre samarbeidsprosjekter. Projektledare Sverige: Tomas Janson, Biolog, anställd hos Hushållningssällskapet Projektledare Norge: Øystein Toverud, Utmarkssjef anställd hos Utmarksavdelningen Biträdande projektledare Hedmark: Jon Kristian Høye, Glommen Skogeierforening. Ekonomiadministration Sverige: Peter Zimmerl Ekonomiadmistration Norge: Åse Løken Projektledarna och dess organisationer har tidigare gemensamt genomfört Interregprojekten fas 1, 2 och 3 Projekt Astacus. 3 Projektbeskrivning och uppfyllelse av mål och målgrupp 3.1 Mål Beskriv målen och om projektet uppfyllt sina mål? Beskriv mätmetod och måluppfyllelse. Avvikelser från ansökan/beslut och anledningar till dessa skall beskrivas, förklaras och kommenteras. Mål: Informasjon og utbildning.se på løsninger for å unngå spredning av illegal utplantering av siganlkreps. (Kurs, forelesninger, studiebesøk, monter, plakater, hjemmeside) Damoppdrett/damodling.Opprettholde og utvikle bestanden av edelkreps gjennom å etablere flere dammer med edelkreps.utvikle manual. Store Le: Tiltak og oppfølging. Forsøksområde/mal for behandling av illegal utsetting av signalkreps. Bildande av "skötselområden". Habitatrestaurering og utsetting av kreps. Målgrupp: Fiskevårdsområdesföreningar, utmarkslag, grunneiere, fiskerättsägare och privatpersoner. Invigning av ett vandringshinder specialbyggt för kräftor i ett gränsöverskridande vattendrag i Eda och Eidskogs kommuner.

9 Skapa nya kontakter med fler stora aktörer (företag, föreningar mm) för att i större omfattning utveckla flodkräfta som en nationell symbol art för ett levande och friskt sötvatten för både Sverige och Norge. Dammoppdrett/dammodling. Undersöka vilka ytterliggare behov som finns för att vidareutveckla det nätverk med odlare som projektet lagt grunden till. Kontakter/samarbete med veterinärinstitut, universitet m.fl. för ett ev. samarbete med att ta fram en ny metodik för att diagnostisera kräftpest med hjälp av molekylärgenetiskt diagnostik samt en ny inventeringsmetodik m.h.j elfiske.. Syfte: Etablerande av ett kjerneområde (Astacus) med flere regionale skydds/skötselområde för flodkräfta. Astacus skall bidra till långsiktigt bevarande och skydd av flodkräftan som art. Astacus vil forhindre nye signalkrepsbestand og krepsepestutbrudd samt begrense eventuelle skadevirkninger av krepsepestutbrudd. Stärkta flodkräftbestånd skall ge ökade intäkter för fiskerättsägare och landsbygdsboende. Mål: Informasjon og utbildning. Se på løsninger for å unngå spredning av illegal utplantering av siganlkreps. (Kurs, forelesninger, studiebesøk, monter, plakater, hjemmeside) Svensk sida Föredrag/föreläsningar har skett för fvof, folkhögskolor, skolor, myndigheter, kalkningsseminarie, kommuner, fiskevattenägareförbundet i V:a Götaland, myndigheter, föredrag i Åmål (ca 110 deltagare). Astacus var delararrangör för den nordiska konferensen Rika vatten. Övriga arrangörer var Fiskeriverket, Sveriges Fiskevattenägareförbund, LRF, Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Projekt Östgöta kräftor. Astacus deltar i Fiskeriverkets samrådsgrupp för insjökräftor. Övriga deltagare är Naturvårdsverket, Lunds Universitet, Sveriges Fiskevattenägareförbund, Södra Sveriges Vattenbrukares förening, Uppsala Universitet, Länsstyrelsen, Mälardalens Högskola, Fiskeriverket, Vattenbrukarnas Riksförbund, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Sveriges Fiskevattenägareförbund. Gruppen är ett nationellt rådgivande organ för insjökräftor. Styrgruppsmöte har skett i Bäckalund och Joval, representanter från Fiskeriverket, Länsstyrelsen i V:a Götaland, Interreg-sekretariatet (IS), Fylkesmannen i Östfold (Landbruksavdelningen, Miljövernavdelningen), Fylkesmannen i Hedemark, NINA, Direktoratet for Naturforvaltning, Utmarksavdelningen i Akershus og Østfold samt Hushållningssällskapet. Astacus är delaktig i ett kommunalt naturvårdsprojekt i Eda kommun vars syfte är bl.a att återställa flodkräftbeståndet i Kölaälven och Rinnen samt informationsspridning om kräftor. Projektet har en egen budget på ca Astacus är delaktig i ett kommunalt naturvårdsprojekt i Kils kommun vars syfte är bl.a att återställa flodkräftbeståndet i Stor Emsen samt informationsspridning om kräftor. Torts intensiv informationsspriodnind har kräftpest drabbat naturvårdsprojektet pga av illegal utplantering av signalkräftor. Projektets budget på :- har blivit förstört. Mycket tid har lagts ned genom provfisken, reportage, polisanmälan mm. Delaktig i en nationell informationskampanj om kräftor och dess myter,

10 Framtagning av fast utställning (postern monterade kräftor (signal- och flodkräftor) för Universeum Göteborg. Monter/utställning Utställning av projektet vid Lillerudsdagarna. Monter vid invigning av Svinesundsbron. Projekt Astacus tilldelades SNF Värmlands årliga Miljöpris Informationsspridning vid ett kräftjippo i samarbete med Dals-Eds kommun och Lilla Le fvof. Levande kräftor i akvarium mm. Informationsspridning vid Nössemarksdagarna 21 juli. Levande kräftor i akvarium mm. Kräftjippo i Åmåls centrum. Ett put and take fiske anordnades i Åmåls centrum där allmänheten fick möjlighet att fiska flodkräftor. Ett samarbete mellan Åmåls kommun, Åmålsån fvof och Astacus. Hemsidan har sedan maj 2005 besökts av 7210 personer den 28 nov -07. Studiebesök/fältstudier har utförts vid samtliga färdigbildade skötselområden samt vid ett flertal vatten vid undersökningar och provtagningar. Varje år har det kommit flertalet reportage och intervjuer i både lokal- och rikspress. Föredrag för allmänheten har annonserats i lokaltidningar, direktutskick, hemsida och radio. Norsk side: Foredrag og møter for grunneiere, båtforening, grunneierlag, bondelag, hytteeiere, skolor, myndigheter, ordførere i noen kommuner. Astacus deltar i Arbeidsgruppen for edelkreps. For øvrig deltok NINA, Direktoratet, Fylkesmennene, Mattilsynet reginalt og sentralt. I samarbeid med Mattilsynet er det satt opp 13 informasjonstavler og palakater i forbindelse med krepsepestutbrudd i Haldenvassdraget. I den forbindelse har det vært stor og gjentagende artikler i lokal presse og i Radio og TV. Felles styremøte som beskrevet over Deltatt med utstilling av monter om edelkreps i kommunene Nes, Eidsskog, Kongsvinger og Sør-Odalen.(i tidligere prosjekt har vi deltatt i andre kommuner) Astacus har deltatt ved åpningen av Svinesundbroen og på Momarken med egen stand. Astacus har flere artikler i ulike tidsskrift, bla. Utmarksmeldingen, Havassnytt, Astacus har deltatt i undervisningen ved skole i Trøgstad, Rømskog og Marker. Deltatt i utvikling av posters om Astacus. Deltatt i mange møter ved motivering og utvikling av driftsplaner/skjøtselsplaner Deltatt i møter med Mattilsynet og diskutert krepsepest. Oppdatert Mattilsynet med resultater fra burforsøkene. Informert stortingsrepresentant Line Holten Hjemdal om edelkreps og turisme. Informert Artsdatabanken om status for edelkreps i Norge i forbindelse med revidering av denne. Edelkreps er nå plassert i gruppen sterkt truet. Oppdatert Nina om bl.a. krepsebestanden i området i forbindelse med utarbeidelse av Handlingsplanen for edelkreps. Hvert år er det flere reportasjer i lokalpresse og regional- og riksdekkende radio og TV.

11 Avvik: Trots stora ansträngningar med informationsspridning har vi upptäckt nya illegala utplanteringar med signalkräftor samt att det skett 5 pestutbrott på den Svenska sidan. Det har dessuten vært utbrudd av krepsepest i Haldenvassdraget nedstrøms Ørje sluser i 2005 og Glomma sitt hovedløp i 2005 og Men vi anser att denna siffra skulle vara betydligt större om inte informationsspridningen via Astacus ägt rum. Krepsebestanden i Rødenessjøen oppstrøms Ørje sluser har en god utvikling. Mål: Damoppdrett/damodling.Opprettholde og utvikle bestanden av edelkreps gjennom å etablere flere dammer med edelkreps.utvikle manual. Förberedelser inför framtagandet av informationsmaterial om odling genom studiebesök hos etablerade kräftodlingar och vid tilltänkta anläggningar i Sverige, Norge och Gotland. Besök vid en forskningsstation och hos 3 etablerad kräftodlare i Finland. Utvecklat utifrån den litteratur som finns samt från studiebesöken en manual för Flodkräftodling i dammar. Det finns ingen liknande skrift för dammodling i Norge och Sverige, manualen har varit mycket uppskattad. Vi har även utvecklar en mindre manual för framtagandet av kräftyngel i liten skala i t ex inomhus, Källarodlingsmanualen. Kvällskurs vid Lillerud om Flodkräftodling i dammar Utfört en studieresa till en etablerad flodkräftodlare vid Lane-Ryr, Uddevalla, med 32 deltagare. Samarbete/informationsutbyte med Stockholm Vatten ang. utsättningar med flodkräftor samt dammodling. Rådgivning och fältbesök hos ett flertal tilltänkta/etablerade flodkräftodlare. Vattenkemiska undersökningar erbjuds till odlarna. Suming av edelkreps i dammer før utsetting. Gemensam norsk/svensk kursdag i Joval med inriktning på kräftodling. Ca 75 deltagare Diskutert med regionale og sentrale myndigheter om behovet for å endre regelverket slik at det kan bli enklere å etablere ghetto i dammer i områder med krepsepest. På svensk sida finns ca 40 personer som ingår i ett intressenätverk. Av dessa har ca 10 anlagt dammar eller sökt tillstånd och bidrag för anläggning av flodkräftdammar. Avvik: Inga avvikelser. Mål: Store Le: Tiltak og oppfølging. Forsøksområde/mal for behandling av illegal utsetting av signalkreps. Kartläggningen av signalkräftbeståndet har utförts via tre årliga provfisken. Vid bildandet av sköteselområden i tillflöden till Stora Le har vi kunnat kartlägga var det finns sperrer för spridning av kräftpest och signalkräftor. Uppströms dessa sperrer har vi kunnat ta fram åtgärdsförslag till hur man kan utveckala de kvarvarande flodkräftbestånden..

12 Avvik: I samband med styrgruppsmöten där myndigheter och expertis har varit samlade har Astacus försökt att få fram förslag och synpunkter på strategier och konkreta förslag för att reducera de illegalt utplanterade signalkräftorna och vidare spridning av signalkräftor och kräftpest i Stora Le. Detta har Astacus inte lyckats med pga att frågan är mycket komplicerad och att det inte finns någon praktisk, förutom informationsspridning, lösning till att komma tillrätta med problemet. Faktum är att signalkräftbeståndet öka väldigt fort och att det inte finns någon metod till att stoppa dem. I nu läget att det av högsta prioritet att hindra att signalkräftorna sprids uppströms i tillflödena till Stora Le eller vidare i Upperudsälvens- och Haldensvassdragets vattensystem. Detta kan endast utföras via informationsspridning. Det tillvägagångssätt astacus arbetat efter har varit det mest lyckade, dvs en nära kontakt med fiskerättsägarna. Signalkrepsen i Store Le er den største utfordringen for bevaring av edelkrepsen i grenseregionen. Mål: Bildande av "skötselområden". Habitatrestaurering og utsetting av kreps. Målgrupp: Fiskevårdsområdesföreningar, utmarkslag, grunneiere, fiskerättsägare och privatpersoner. Totalt har 25 skötselområden/driftsplaner bildats som inkluderar 31 fvof. og utmarkslag/grunneierlag. Till varje skötselområde och fvof finns en rapport med en driftplan som är framtagen av Astacus i samarbete med respektive fvof. I driftplanen finns råd och rekommendationer som är anpassade efter resp. fvof och dess behov och önskemål. Under har återintroduktion av flodkräftor har utförts till en total summa av ca : - exkl. moms i Dalsland och Värmland. På norsk side er det benyttet totalt kr ,-. 50% av finansieringen har skjedd fra grunneierne. Astacus har bidratt til å skaffe tillatelser fra offentlig myndighet. Astacus har varit delaktig i flertalet av de utplanteringar som utförts inom Kärnområdet. Avvik: Inga avvikelser Mål: Invigning av ett vandringshinder specialbyggt för kräftor i ett gränsöverskridande vattendrag i Eda och Eidskogs kommuner. Planlagt, ansökt om tillstånd, undersökt, provfiskat, dyk inventerat, elfiskat Högsäterälven, Skillingmark, Eda kommun under Efter att påträffat illegalt utplanterade signalkräftor som har en teoretisk möjlighet att av egen kraft vandra in i Norge har Astacus ansökt om tillstånd till att anlägga ett vandringshinder för kräftor i Högsäterälven. Samarbetet sker mellan markägare/fiskerättsägare på båda sidor gränsen, Eda kommun, länsstyrelsen, Direktoratet for naturforvaltning samt NVE (Norges vassdrags- og energidirektorat). Direktoratet for Naturforvaltning bekostar vandringshindret som skall placeras på Svensk mark. I slutten av september 2006 ga Direktoratet for naturforvaltning sin skriftlige bekreftelse på at de garanterer finansiering av anleggskostnadene til NVE for bygging av vandringshinder.

13 Arbeidet med å anlegge vandringshinderet ble igangsatt i begynnelsen av oktober. Ekstrem høy vannstand førte til at arbeidet måtte gjennomføres over en noe lengre tidsperiode en antatt. Byggingen av terskelen ble sluttført i løpet av oktober, men fortsatt høy vannstand gjorde at den planlagte sluttbefaringen i november ble utsatt til våren. I forbindelse med selve byggingen ble det gjennomført elfiske som en siste undersøkelse for å være sikre på at det ikke fantes signalkreps på oversiden av terskelen. Vandringshinderet er et pilotprosjekt og vi er ikke kjent med at lignende tiltak, for å hindre spredning av signalkreps, er gjennomført. Det er av stor interesse å få på plass en oppfølging og overvåking av vassdraget for å få evaluert effekten av tiltaket. Vandringshindret blev klart i januari. Ytterliggare justeringar kommer att utföras sommaren Arbete med uppföljning av vandringshindret i Buåa/Högsäterälven Skillingmark, Eda/Eidskogs kommun, har fullförts. Samarbetet sker mellan markägare/fiskerättsägare på båda sidor gränsen, Eda kommun, länsstyrelsen, Direktoratet for naturforvaltning samt NVE (Norges vassdrags- og energidirektorat). Astacus höll ett föredrag för en delegation som jobbar med Främmande arter från Direktoratet for Naturforvaltning som besökte vandringshindret för ett studiebesök. Tatt kontakt med Miljøvernminister Bjørnøy vedr. åpning. Svaret var negativt. En förfrågan till Landshövdingen Eva Eriksson ang. invigning av det gemensamma vandringhindret genererade inget svar. Avvik: En gemensam invigning av det unika vandringshindret speciellt gjort för kräftor och är det första i sitt slag i världen. En mycket fin tillfälla att uppmärksamma det goda samarbetet mellan Norge och Sverige. I det här fallet är norska staten inne på svensk mark och bekostar en åtgärd som i sin tur gynnar det norska flodkräftbeståndet. Tyvärr lyckades vi inte få beslutsfattarna tillräckligt intresserade av denna händelse och invigningen blev inställd. I tillegg hadde vi håpet på politikernes interesse i forhold til fokus på revidering av edelkrepsens status i Artsdatabanken på norsk side. Det var veldig positivt at edelkrepsen ved siste revidering i 2006 fikk en høyere status enn tidligere. Mål: Skapa nya kontakter med fler stora aktörer (företag, föreningar mm) för att i större omfattning utveckla flodkräfta som en nationell symbol art för ett levande och friskt sötvatten för både Sverige och Norge. Kontakter med SNF (Svenska Naturskyddsföreningen) och WWF har hållits under hösten Tanken var att få med stora aktörer för att lyfta fram den hotade arten Flodkräfta i media och informationskampanjer. Avvik: Astacus har inte lyckats motivera SNF och WWF att mer aktivt jobba för flodkräfta. Mål: Dammoppdrett/dammodling. Undersöka vilka ytterliggare behov som finns för att vidareutveckla det nätverk med odlare som projektet lagt grunden till. Under hösten har vi varit i kontakt med personer som påbörjat anläggning av dammar för kräftodling. Det finns ett fortsatt stort behov att vidareutveckla flodkräftodlingen i

14 dammar samt att vara tillgänglig för rådgivning. Ett önskemål är att fler studiresor och föredrag om kräftodling arrangeras. Det är en uppskattad åtgärd där man har möjlighet att ta del av andras anläggningar. Det tillkommer kontinuerligt nya intressenter som vill rådfråga om möjligheter till kräftodling. Avvik: Ingen avvikelse. Mål: Kontakter/samarbete med veterinärinstitut, universitet m.fl. för ett ev. samarbete med att ta fram en ny metodik för att diagnostisera kräftpest med hjälp av molekylärgenetiskt diagnostik samt en ny inventeringsmetodik m.h.j elfiske. Kontakter med Karlstads Universitet ang. examensarbete med flodkräftor. Möte med Oslos Veterinärinstitut, Trude Vrålstad, och Torbjörn Hongslo SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) ang. diagnostisering av kräftpest på illegalt utplanterade signalkräftor i gränsöverskridande vattendrag. Undersökning av bärarstatus av kräftpest hos signalkräftor i 5 olika gränsöverskridande vattendrag Samarbete Fiskeriverket, Erik Degerman och Lennart Edsman med framtagandet av en ny inventeringsmetodik för populationsberäkningar i rinnande vatten med hjälp av elfiske. Avvik: Rapporten för metodikutveckling inventering av kräftpopulationer med hjälp av elfiske kommer inte att sammanställas innan projektets utgång. Materialet har analyserats hos Fiskeriverket och ev. kommer det att skrivas en forskningsrapport över metoden. Men den kommer inte att bli klar tills 15 december Målgrupp Målgruppe er primært grunneiere med krepsevann der utvikling av ressursen er viktig. Det er opprettet meget god kontakt med målgruppen. 4 Indikatorer INDIKATORER Projekt Astacus under perioden 1/ / för både IS och GS. Generella indikatorer: t.o.m Totalt enl. beslut Interregionala nätverk Anta deltaganda føretag/org. I interreg nätverk Undanröjda/fjernede av upplevda gränshinder eller 1 gränsbarriärer 3 Antal aktiviteter før direkt miljøførbättring 1 1 Kompetensutveckling (kurser/insatser) 4 4 Kompetensutveckling (deltagande personer) Interregionala nätverk: GS Hushållningssällskapet Värmland och Utmarksavdelningen for Akershus og Østfold, NINA, Fiskeriverket. (IS och GS)

15 Nätverket för Näring: Kräft & Laxforellsfiske i Bäckalund, Wennevold och Jovall (IS och GS) Norsk arbeidsgruppe for fesrkvannkreps (Astacus svensk og norsk side, Dirkektoratet for naturforvaltning, Mattilsynet (sentralt, regionalt og lokalt), Fylkesmennene, NINA, Fiskeriverket. (IS och GS) Faggruppe Lennart Edsmann, Fiskeriverket, Trond Taugbøl, NINA, Tomas Jansson, Øystein Toverud (IS och GS). NINA, Eda kommun, Länsstyrelsen i Värmland, Astacus (svensk och nors sida), NVE (Norges Vassdrags og Energidirektorat), fiskerättsägare, grunneiere. (IS). Skjøtselsområde Østen-Tøck-Rømskog (IS). Prøvefiske Store Lee, Fylkesmannen, Mattilsynet, Länsstyrelsen, fiskerettseieerne, grunneierne, Hushållningssällskapet Värmland och Utmarksavdelningen for Akershus og Ǿstfold (GS) Veterinærinstituttet, Hushållningssällskapet Värmland och Utmarksavdelningen for Akershus og Ǿstfold, analyse av signalkreps (IS och GS) Astacus och Veterinärinstitutet, Oslo (IS och GS) Internationellt möte i Kupio, Finland om kräftsjukdomar. Scandinavian Workshop. Crayfish disease diagnostics. Forskare och representanter från Norge, Sverige, Finland, Estland, Tyskland, Lettland och Litauen. (IS och GS) Samarbete med att konstatera misstanke om kräftpest via SVA (Sveriges veterinärmedicinska anstalt), Veterinärinstitutet i Oslo och Astacus. (IS och GS) Deltagande företag/org. i interreg nätverk: Stora och Lilla Hög FVOF Fjällsjön-Öjenässjön FVOF Nysockensjön FVOF Bysjön FVOF Bortan-Häljeboda FVOF Södra Gunnarskogs FVOF Mangen-Treen FVOF Skillningmarks FVOF Östervallskogs FVOF Stor Emsens FVOF Rackens FVOF Ullens FVOF Norra och Södra Örsjöns FVOF Älgsjöns FVOF Gårdsjöns FVOF Skacksjöns FVOF Rämmens FVOF Portilasjöns FVOF Svanesjöarnas FVOF Stor-Jangen FVOF V:a Långseruds FVOF Svansjöarnas FVOF Järnsjöns FVOF Länsstyrelsen i Värmland Fiskeriverket

16 Bua grunneierlag BHØ grunneierforening Havass fiskelag Glomma/Vorma Elvelag Vestre Römskog grunneierlag Østre Römskog Grunneierlag Römua og Leira Elveierlag Ullensaker Grunneierlag Østre Udnes Grunneierlag Aurskog grunneierlag Enebakkneset grunneierforening Nitelva Grunneierlag Eidsvoll Grunneierlag Akershus Bondelag Hedmark Utmarkslag Glommen Skogeierforening Haldenvassdragets Skogeierforening Viken Skogeierforening Akershus Grunneierlag Fylkesmannen i Oslo og Akershus Fylkesmannen i Østfold Fylkesmannen i Hedmark NINA Direktoratet for naturforvaltning Mattilsynet sentralt, regionkontorene og distriktskontorene i Akershus og Hedmark NVE Joval Kräft & Laxforells fiskle i Bäckalund Erve-Ränn FVOF Råvarp FVOF Gravdalssjön FVOF Rörviken-Bomarken FVOF Rävmarkens FVOF Töftedalsåns FVOF Valboåns FVOF Stamnåra FVOF Teåkersjöns FVOF Teåkerälvens FVOF Västra Solsjöns FVOF Askesjö FVOF Fillingsjöns FVOF Långhalmen FVOF Stora Hästefjorden FVOF Rådanesjöns FVOF Åsens FVOF Granns FVOF Kalvensjöarnas FVOF

17 Åmålsåns FVOF Trøgstad kommune Østfold Utmarkslag Østfold Bondelag Ara/Aspern Fiskelag Lysern Grunneierforening Rødenessjøen Fiskelag Øymarksjøen Fiskelag BHØ Grunneierforening Femsjøen Fiskelag Murnes kreps Eidsberg grunneierlag Pål Dramstad Roger Strand Kai Næss Løken Tor Erik Henriksen Truls Holthe Undanröjda/fjernede av upplevda gränshinder eller gränsbarriärer Anläggning av ett vandringshinder för kräftor i ett gränsöverskridande vattendrag i syfte att hindra att illegalt utplanterade signalkräftor skall vandra in i Norge. Vandringshindret är beläget på svensk mark och bekostats av statliga norska medel. Antal aktiviteter før direkt miljøførbättring Edelkreps/Flodkräftan har uppgraderats på Artdatabankens Rödlista för hotade arter i både Norge och Sverige. Edelkrepsen tillhör numera kategorin Starkt hotad. Kompetensutveckling (kurser/insatser) Kurs om kräftor i dammar, Joval. Uppföljningskurs om Flodkräftodling i dammar, Lillerud. Studiebesök hos en etablerad kräftodlare, Lane-Ryr Uddevalla. Föredrag Nu eller aldrig skall vi ha kvar flodkräftan?, Åmål 4.1 Nya/ skapade arbetstillfällen och bevarade arbetstillfällen Astacus bidrag till det ökade intresset för flodkräftor har medfört till en ökad efterfrågan av kräftor för utsättning och att det finns flodkräftor tillgängligt för konsumtion. Detta har bidragit till att de odlare som finns inom kärnområdet har fått en större omsättning/efterrågan på sina företag. Genom Astacus arbete med att säkerställa flodkräftan överlevnad på sikt inom kärnområdet bevaras och utvecklas marknaden för de som odlar flodkräftor. 4.2 Projektets påverkan på alla de övriga i beslutet angivna indikatorerna Projektet har inga övriga i beslutet angivna indikatorer.

18 5 Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna 5.1 Gränsregionalitet 5.2 Jämställdhet och integration Den turistiske, odlingen och bevarandefrågans del av krepseprosjektet har ført til større interesse for kreps blant kvinner. Det er vanligere at begge ektefeller deltar i informasjonsaktiviteter med prosjektet. 5.3 Miljöhänsyn Projektet i sin helhet är ett miljöprojekt. Ut over det som er beskrevet i Indikatorene kan nevnes: I Sverige och Norge har den status som starkt hotad. Det är mycket troligt att inom en snar framtid kommer flodkräftan att vara utrotningshotad i Sverige pga. illegal utplantering av signalkräftor. Edelkrepsen er en indikator på rent vann. Vann der edelkreps kan etableres eller er etablert må ha god vannkvalitet. Edelkrepsen er også en indikator på surt vann. Mange vann kalkes for at calsium og ph skal bli tilfredsstillende for krepsen. 5.5 Internationaliseringsgrad Astacus blir alltmer omtalat i internationellt. Det kan man se på härkomsten på dem som besöker hemsidan. Vid internationella konferenser omtalas Projekt Astacus som ett lyckat exempel på tillvägagångssätt för att bevara en hotad art. 5.6 IT-projekt Projektet har en hemsida 6 Projektets övriga resultat och erfarenheter Projektet har utöver vad som anges som förväntade mål i beslut uppnått: -Vidareutbildning och breddning av kompetensen hos projektledarna. -Skapat plattform för affärsutbyte mellan projektledarnas företag/organisationer. -Skapat arbetstillfällen inom ämnet fiskeribiologi-fiskeförvaltning-fisketurism. -Bidragit till att förbättra möjligheterna att driva projekt genom att ha en öppenhjärtlig dialog mellan projektägare och Interregsekretariat. -Økende interesse for å gjøre tiltak/beskytte edelkrepsen p.g.a. at det også er et interessant komersielt produkt. 7 Gränsregionalt samarbete efter Interreg-projektets slut -Skapat Norsk-Svensk expertgrupp kring flodkräfta. -Nettverk over landegrensene med personer/entreprenører som utvikler kreps i besøksnæringen/opplevelseturismen. -Samarbeid over grensen der driftsplanområder er etablert. Samarbete över gränsen för vidareutveckla flodkräftbestånden i gränsöverskridande vattendrag.

19 8 Resultatspridning samt skyltning Projektet har vid utbildningar, seminarier, reportage och intervjuer tillkännagjort att projektet delfinansierats av EU:s strukturfond Interreg III. Utanför arbetsplatserna finns Interreg/Eudekaler uppsatta som informerar om ett pågående Interreg-projekt. 9 Kopplingar till andra projekt Interreg Fiskeland. Erfaringene med utvikling av fisketurisme benyttes for å arbeide fram turistprodukt med grunnlag i kreps. Tre kommunala naturvårdsprojekt pågår i Värmland, två i Eda kommun och ett i Kils kommun, som Astacus är rådgivare för och som uppstått tack vare Astacus. Projekten är återintroduktions- och informationsprojekt. Syftet är att återintroducera flodkräfta i 5 olika vatten som tidigare haft flodkräftor. Som en viktig del i dessa projekt är även informationsspridning. Samarbete med Stockholmvatten som jobbar med återintroduktioner och dammodling i Bornsjön, Södertälje. Astacus har agerat som rådgivare och delgett erfarenhetsutbyte. 10 Övrigt För Astacus Tomas Jansson Øystein Toverud

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Ett lyft för den som vill

Ett lyft för den som vill 2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet

Läs mer

11 PROJekt som HAR FÖRÄNDRAT SIN REGION

11 PROJekt som HAR FÖRÄNDRAT SIN REGION gränsöverskridande samarbeten I NORDEN 1 gränsöverskridande samarbeten I NORDEN 11 PROJekt som HAR FÖRÄNDRAT SIN REGION 2 gränsöverskridande samarbeten I NORDEN ISSN 1403-2511 Denna rapport är utgiven

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2011 Sida: 2 av 30 Sida: 3

Läs mer

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Vi vill vara med! Samordningsförbunden Östra Skaraborg. Slutrapport, ESF-förstudie. Rickard Stenström Projektsamordnare Vi vill vara med ESF-förstudie

Vi vill vara med! Samordningsförbunden Östra Skaraborg. Slutrapport, ESF-förstudie. Rickard Stenström Projektsamordnare Vi vill vara med ESF-förstudie Samordningsförbunden Östra Skaraborg 2014 Vi vill vara med! Slutrapport, ESF-förstudie Rickard Stenström Projektsamordnare Vi vill vara med ESF-förstudie Samordningsförbunden Östra Skaraborg Telefon: 010-487

Läs mer

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Andrea Franzén Wallberg och Lotta Göthe Miljöbyrån Ecoplan AB På uppdrag av Power Väst, i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Tredje rapporten i enlighet med artikel 25.

Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Tredje rapporten i enlighet med artikel 25. Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Tredje rapporten i enlighet med artikel 25.2 2 Förord Att stärka skyddet för de nationella minoriteterna är en

Läs mer

Som vilket barn som helst

Som vilket barn som helst RAPPORT 2012:8 Som vilket barn som helst Erfarenheter av 25 års mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Härnösand Författare: David Rosenberg, Malin Bolin och Joakim Drejare Som vilket barn som helst,

Läs mer

Vad gör försteläraren?

Vad gör försteläraren? Vad gör försteläraren? 2 Förord År 2013 tog Skolverket fram rapporten Vem är försteläraren? i syfte att besvara frågor om reformens införande och att beskriva vilka som anställts som förstelärare. Nu är

Läs mer

Även vi kan DISKRIMINERA

Även vi kan DISKRIMINERA 3 Även vi kan DISKRIMINERA Slutrapport om organisationers interna arbete mot diskriminering och för jämställdhet under 2010 2012 ÄVEN VI KAN DISKRIMINERA 3 Slutrapport om organisationers interna arbete

Läs mer

Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa

Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa Rapport 2014:6 Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa Lägesrapport 2014 2014 Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Myndigheten för vårdanalys Grafisk form: Les Creatives

Läs mer

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

LRF Mer Mjölk. Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05

LRF Mer Mjölk. Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05 Ansvarig för rapporten: Lars lindqvist, NU-gruppen Ellen Källberg, NU-gruppen LRF Mer Mjölk 2012 Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05 NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) Slottsgatan

Läs mer

Nya verktyg för föräldrar

Nya verktyg för föräldrar Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg (redaktör) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:167

Regeringens skrivelse 2007/08:167 Regeringens skrivelse 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Skr. 2007/08:167 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Visby den 10 juli 2008 Fredrik

Läs mer

Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj. En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner

Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj. En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner Ge oss kraft att förändra Pg. 90 1909-2 Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner Rapporten är framtagen av Naturskyddsföreningen

Läs mer

Mellan fastställda principer och individuella behov

Mellan fastställda principer och individuella behov FoU-Södertörns skriftserie nr 67/08 Mellan fastställda principer och individuella behov Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering Författare: Åsa Bringlöv Mellan fastställda principer

Läs mer

Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND

Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND CULTURAL PLANNING LABORATORY 2 Text: Christina Hjorth Form: Peter Dennis Karlsson Utgivare:

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel OM OFFENTLIG SEKTOR Statskontoret, 2014 Innehåll Sammanfattning 5 En studie om överenskommelser 9 Vad är en överenskommelse? 9 Ett komplement till traditionell styrning 9 Ett styrmedel i tiden 11 Andra

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Sorgen finns det inga ord för

Sorgen finns det inga ord för 2014:19 Sorgen finns det inga ord för Om utredningar av vissa dödsfall MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-09-18 2012/123-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2012-05-24 S2012/3862/FST (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 2014-09-16 REM 2011/101340 1 (17) Enheten för människa och omgivning Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1. Sammanfattning Förslaget behandlar

Läs mer

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Programmet antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19 Förord Buller kan förklaras som oönskat eller skadligt utomhusljud skapat av mänskliga aktiviteter

Läs mer

Lokalt arbete med miljömål

Lokalt arbete med miljömål Guide till Lokalt arbete med miljömål Guiden ska ge stöd och inspiration i det lokala arbetet med miljömål. Guiden riktar sig till dig som är kommunal miljöstrateg, men även till andra kommunala tjänstemän

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt

Läs mer