EU:s externa luftfartspolitik
|
|
- Elsa Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 27 september 2012 EU:s externa luftfartspolitik Europeisk luftfart Luftfarten sysselsätter 5,1 miljoner människor och bidrar med 365 miljarder euro eller 2,4 % till Europas BNP 1. Den bidrar på ett betydande sätt till ekonomisk tillväxt, sysselsättning, turism och kontakter mellan människor samt till regional och social sammanhållning inom unionen. Sammankoppling är nyckeln till konkurrenskraft. Den europeiska luftfartsindustrin som helhet är fortfarande världsledande inom tillverkning, flygbolag, navflygplatser samt forskning inom flygledningstjänster och teknik (t.ex. Sesar-programmet). Denna ställning hotas dock från flera håll. Europeiska lufttrafikföretag har drabbats särskilt hårt av den ekonomiska nedgången. Iata förespår att nettovinsten för europeiska kommersiella lufttrafikföretag kommer att minska från 500 miljoner dollar under 2011 till en nettoförlust på 1,1 miljarder dollar under Trots dagens ekonomiska kris förväntas de globala lufttransporterna öka med cirka 5 % per år till , vilket ger en sammanlagd ökning på mer än 150 %. De tre viktigaste utmaningar som den europeiska luftfarten står inför 1. Tillväxten söker sig till andra delar av världen Efterfrågan på lufttransporter drivs i första hand av ekonomisk tillväxt och välstånd. Med tanke på att den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten för Europa förväntas ligga på 1,9 % 3 mellan 2011 och 2030 jämfört med exempelvis 7,5 % för Indien och 7,2 % för Kina, kommer tillväxten inom luftfarten gradvis att förskjutas till områden utanför EU. Framförallt Asien och Mellanöstern förväntas bli centrum för internationella lufttrafikflöden. Hälften av den nya trafiken i världen under de kommande tjugo åren kommer att ske till, från eller inom Asien-Stilla havs-området. Det innebär att den regionen kommer att passera USA som världsledare inom flygtrafik år 2030 då den uppnår en marknadsandel på 38 %. 1 Aviation: Benefits Beyond Borders", rapporten framtagen av Oxford Economics för ATAG, mars Airbus: "Delivering the Future: Global Market Forecast Bombardier/Global Insight MEMO/12/714
2 På grund av en tillväxttakt under genomsnittet, kommer EU-lufttrafikföretag att i de flesta regioner förlora marknadsandelar till lufttrafikföretag från tredjeländer. Under 2003 hade EU-lufttrafikföretag en marknadsandel på 29 % av alla flygningar mellan kontinenter. År 2025 förväntas andelen ligga på 20 %. Den trenden innebär att om inget görs, så kommer europeiska lufttrafikföretag att bidra i mindre utsträckning till tillväxt inom den europeiska ekonomin. 2. Hård internationell konkurrens Lufttrafikföretag från tredjeländer förstärker sin position på världsmarknaden. Till exempel förväntas den snabbaste regionala trafiktillväxten i världen ske i Mellanöstern där regionala lufttrafikföretag 2030 förväntas utgöra 11 % av den sammanlagda världstrafiken, vilket kan jämföras med 7 % som inte alltid är rättvis EU anser att öppna marknader är den bästa grunden för att utveckla internationell flygtrafik och stödjer därför konkurrens. Det är dock viktigt att konkurrensen är rättvis och öppen. Om till exempel subventioner, orättvisa metoder, inkonsekvent eller diskriminerande tillämpning av regler och bristande insyn i de finansiella rapporterna från företag på vissa marknader används för att snedvrida marknaden är det befogat att försvara branschen mot orättvis konkurrens. 3. Infrastruktur och investeringar Europa lider av underinvesteringar i infrastruktur vid navflygplatser, vilket har lett till att de största EU-naven blir allt mer överbelastade. Det gör det svårare för europeiska nav att konkurrera med större nya nav som etablerar sig i andra delar av världen. Kapacitetsbristen vid de största europeiska naven måste därför åtgärdas om den europeiska konkurrenskraften ska upprätthållas. Om de kan motiveras av stark och hållbar efterfrågan, behövs investeringar i flygplatsinfrastruktur och utveckling om de europeiska naven ska kunna konkurrera med dem som utvecklas i andra delar av världen. Det är därför viktigt att hitta hinder för tillväxten på ett tidigt stadium och att avlägsna dem, eller åtminstone begränsa deras negativa effekter. Detta ska ske genom att man gör allt för att utnyttja flygplatskapaciteten effektivare. Investeringar i lufttrafikföretag begränsas på ett konstlat sätt. I de flesta länder finns fortfarande regler som säger att lufttrafikföretag måste vara majoritetsägda och kontrolleras av landets egna medborgare. Därigenom får företagen inte tillgång till fler investerare och kapitalmarknader. Resultatet har blivit att luftfartssektorn pådyvlats en artificiell industristruktur som inte finns i andra branscher. Till exempel är gränsöverskridande konsolidering, som av många uppfattas som en nödvändighet för att luftfartsindustrin ska bli ekonomiskt hållbarare, hårt begränsad. Det finns alltså starka skäl för att reformera de föråldrade ägar- och kontrollreglerna för lufttrafikföretag. Kommissionens förslag Med tanke på ovanstående utmaningar och för att skapa nya möjligheter på snabbväxande marknader föreslår kommissionen följande: en ambitiösare extern luftfartspolitik med siktet inställt på mer samordnade och vassare metoder för att se till att den kan försvara de europeiska intressena. Kommissionen föreslår framförallt åtgärder på följande tre nyckelområden: 2
3 1. Nya luftfartsavtal med partners i grannländerna och internationella partners För att EU:s luftfartsindustri ska kunna få tillgång till affärsmöjligheter på nya marknader, föreslår kommissionen följande: Att man ingår lufttransportavtal på EU-nivå med viktiga och allt mer betydelsefulla luftfartspartners som Kina, Ryssland, Gulf-staterna, Japan, Indien och Aseanländer4 i sydöstra Asien. Att man före 2016 ingår luftfartsavtal med grannländer som Ukraina, Azerbajdzjan, Tunisien, Turkiet och Egypten. För att snabba på den processen, bör medlemsstaten bevilja kommissionen ett allmänt förhandlingsmandat för återstående grannländer. Dessa avtal beräknas ge ekonomiska fördelar på 12 miljarder euro per år. Mer än 70 % av dessa fördelar förväntas uppstå tack vare lägre priser genom ökad konkurrens när hindren för marknadsåtkomst mellan EU och partnerländerna försvunnit. Åtkomsten är i dag begränsad genom bilaterala avtal mellan enskilda EU-medlemsstater och partnerländerna. Kommissionen avser att i början av 2013 lägga fram en lista för medlemsstaterna med prioriteringar för EU:s förhandlingsmandat för dessa avtal. Industri- och teknikavtal. Dessutom bör man underteckna industri- och teknikavtal med nyckelpartners i andra länder på områden som flygledningstjänster, till exempel inom ramen för samarbete med EU:s Sesar-program, och säkerhet, till exempel i fråga om godkännande av luftfartsprodukter. 2. Åtgärder för att stärka rättvis konkurrens EU anser att öppna marknader är den bästa grunden för att utveckla internationella relationer på luftfartsområdet och stödjer konkurrens. Det är en grundläggande erfarenhet från EU:s lyckade interna luftfartsmarknad, men konkurrensen måste vara både öppen och rättvis. För att slå vakt om rättvis konkurrens föreslår kommissionen att man, efter samråd med intressenter, utvecklar ett nytt effektivare instrument för att skydda europeiska intressen mot orättvisa metoder. Dagens EU-förordning (förordning 868/2004) har visat sig otillräckligt för att uppnå det målet och det behövs ett nytt instrument som är bättre anpassat till verkligheten inom den globala luftfartssektorn. Dagens förordning utvecklades i efterdyningarna av attackerna den 11 september när det fanns oro för att EU-lufttrafikföretag skulle utsättas för prisdumpningar på den transatlantiska marknaden. Instrumentet följde antidumpningsförfaranden mot handel med varor. Det har dock visat sig vara praktiskt taget omöjligt att bevisa orättvis prissättning inom internationell luftfart, bland annat beroende på svårigheter i fråga om att jämföra komplexa system för biljettpriser som lufttrafikföretag använder för liknande lufttrafiktjänster. 4 Sydostasiatiska nationers förbund (Asean): Brunei, Burma, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam. 3
4 På den alltmer öppna och konkurrensutsatta internationella luftfartsmarknaden är rättvis konkurrens ett av de viktigaste målen för EU:s externa luftfartspolitik. För att slå vakt om rättvis konkurrens kan man som sista utväg ta till ett effektivare och avskräckande instrument för att se till att det skapas rättvisa villkor. Ett sådant nytt instrument bör på ett bättre sätt återspegla de särskilda egenskaperna hos den internationella lufttransportsektorn och bör leda till ett effektivt förfarande i fråga om belagda fall av orättvis konkurrens. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd helst utvecklad på EU-nivå bör standardklausuler om rättvis konkurrens ingås. De bör därefter föras in i dagens bilaterala luftfartstjänsteavtal mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer. I praktiken skulle det leda till att EU-medlemsstater och partnerländer i sina bilaterala avtal gemensamt skulle fastställa förfaranden för att säkerställa rättvis konkurrens för sina luftfartstjänster. 3. Att ta itu med restriktioner i fråga om ägande och kontroll Att ta itu med föråldrade restriktioner i fråga om ägande och kontroll De restriktioner i fråga om ägande och kontroll, som de flesta länder tillämpar, gör att lufttrafikföretag inte får tillgång till nytt kapital. Det är dags att ta itu med frågan på allvar och vidta de ytterligare steg som ingår i luftfartsavtalet mellan EU och USA för att liberalisera ägande av och kontroll över luftfartsavtal så att lufttrafikföretag kan konsolidera och locka till sig nödvändiga investeringar. Detta bör också eftersträvas på Icao-nivå, exempelvis på den Icao-lufttrafikkonferens som hålls i mars Till exempel är gränsöverskridande konsolidering, som av många uppfattas som en nödvändighet för att luftfartsindustrin ska bli ekonomiskt hållbarare, hårt begränsad. I USA är exempelvis utländskt ägande begränsat av lufttrafikföretag begränsat till 25 % av röstberättigade aktier. I EU är utländskt ägande i allmänhet begränsat till 49 %. Undantag från denna regel kan dock ske i avtal mellan EU och ett tredjeland, vilket EU strävar efter med sina nyckelpartners. Vad har den externa luftfartspolitiken hittills uppnått? 1. Att återställa rättslig säkerhet i bilaterala luftfartsavtal mellan EU-medlemsstater och tredjeländer genom att avtalen anpassas till EU-lagstiftning: Nästan bilaterala luftfartsavtal har anpassats rättsligt till EU-lagstiftningen, motsvarande 75 % av all passagerartrafik utanför EU. Rättslig säkerhet är viktig för både EU-lufttrafikföretag och lufttrafikföretag från tredjeländer. Ungefär 117 tredjeländer har erkänt principen om EU-utseende. Av dessa har 55 länder godtagit att ändra sina bilaterala avtal med EU-medlemsstater genom horisontella avtal med EU och resterande 62 länder har ändrat avtalen på bilateral basis med enskilda EU-medlemsstater. Behovet av att återställa en gedigen rättslig grund för affärsförbindelser på luftfartsområdet med EU har erkänts världen över. Med några få undantag är detta inte längre något problem. Det krävs dock fortfarande insatser för att få ett fåtal viktiga luftfartsländer att slutföra införandet av EU-utseende. Det rör sig bland andra om Indien, Kina, Sydkorea, Sydafrika, Kenya, Nigeria och Kazakstan. Av dessa är det bara Sydafrika, Kenya, Nigeria och Kazakstan som hittills inte har erkänt principen om EU-utseende. 4
5 Genom dessa ändringar erkänns kravet i EU-lagstiftningen på att nationella restriktioner för EU-lufttrafikföretag i fråga om ägande och kontroll ska tas bort. Tack vare detta kan EU-lufttrafikföretag erbjuda tjänster från samtliga EUmedlemsstater till tredjeländer, under förutsättning att utseenderättigheter och trafikrättigheter finns enligt relevanta bilaterala lufttrafikavtal. Vidare erkänner man sammanslagningar mellan EU-lufttrafikföretag. Det viktigaste är dock att rättslig säkerhet i fråga om bilaterala avtal har återupprättats, vilket är viktigt för alla aktörer. 2. Utveckling av ett större gemensamt luftrum med EU:s grannländer Tydliga framsteg har gjorts i fråga om att utveckla ett större gemensamt luftfrum med EU:s grannländer i och med att avtal har undertecknats med västra Balkan 5, Marocko, Georgien, Jordanien och Moldavien och att ett avtal har paraferats med Israel. Förhandlingar pågår med Ukraina och Libanon och förväntas starta snart med Tunisien och Azerbajdzjan och vid en senare tidpunkt med Armenien. Man har uppskattat de ekonomiska fördelarna för konsumenterna från det första av dessa avtal (västra Balkan och Marocko) till mer än 3,5 miljarder euro mellan 2006 och 2011 när det gäller avtalet mellan EU och Marocko. Avtalet har lett till mycket kraftig ökning av lufttrafiken mellan EU och Marocko, flera nya flyglinjer och lufttrafikföretag, vilket lett till ökad konkurrens, breddat urval och lägre priser. Sedan 2005 har biljettpriserna sjunkit med cirka 40 % i reala termer. Avtalet mellan EU och västra Balkan (ECAA-avtalet) har lett till ekonomiska fördelar på mer än 2,4 miljarder euro mellan 2006 och Förhandlingar om omfattande lufttransportavtal med nyckelpartner EU har förhandlat om omfattande lufttransportavtal med flera stora partner (USA, Kanada och Brasilien). Avtalens mål är en kombination av marknadsöppning, vilket ska skapa villkor för rättvis och öppen konkurrens genom enhetligare regler, liberalisering av ägande och kontroll av lufttrafikföretag och lösande av affärsfrågor. Ett första avtal med USA undertecknades i april 2007 och ett andra avtal i juni I december 2009 undertecknades ett avtal med Kanada. Ett omfattande lufttransportavtal paraferades med Brasilien i mars 2011 och väntar nu på undertecknande. Avtalet mellan EU och USA har spelat en viktig roll i fråga om att internationella luftfartsavtal ska handla om mer än bara förhandlingar om åtkomst. För första gången erkändes i ett internationellt avtal att konkurrensvillkoren också måste ses över och harmoniseras för att säkerställa rättvis konkurrens. EU och USA har utvecklat ett nytt mallavtal som underlättar luftfartens roll. Bakgrund: Vad är ett omfattande luftfartsavtal? Traditionellt sett har luftfartsavtal framförhandlats enbart på bilateral basis mellan två stater och har i stort sett alltid varit mycket restriktivt i fråga om att reglera och begränsa antalet lufttrafikföretag som kan flyga mellan två länder, till vilka städer flygningar sker och hur ofta. 5 Multilaterala avtal har undertecknats med följande partner: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Unmik. 5
6 EU:s luftfartsavtal med dess grannländer samt med andra nyckelpartners syftar till en omedelbar eller gradvis fullständig marknadsöppning mellan ett partnerland och EU som helhet. Avtal med grannländer baseras på ett förfarande i två steg, där det första är en gradvis marknadsöppning baserad på en fullständig liberalisering av all direkttrafik mellan ett grannland och EU (och längre fram också trafik via mellanliggande flygplatser eller till bortomliggande flygplatser), det andra är en gradvis harmonisering av regler som innebär att grannländerna åtar sig att stegvis införliva EU:s regler och förordningar på luftfartsområdet i sin lagstiftning. Avtalen med övriga nyckelpartners syftar till en kombination av marknadsöppning, vilket ska skapa villkor för rättvis och öppen konkurrens genom enhetligare regler (men inte fullständig harmonisering med EU-regler), liberalisering av ägande och kontroll av lufttrafikföretag och lösande av affärsfrågor. Vad är ett gemensamt luftrum? Under de senaste 20 åren har EU omformat och integrerat splittrade nationella luftfartsmarknader och skapat världens största och öppnaste regionala luftfartsmarknad. EU:s gemensamma luftfartsmarknad, som grundas på gemensamma EU-regler för alla aspekter på luftfart, har varit en stor framgång. EU vill därför utvidga EU-luftfartsmarknadens geografiska område och dess fördelar genom att den även ska omfatta EU:s grannländer. EU har framförhandlat flera viktiga luftfartsavtal med grannländer som i framtiden kommer att utgöra ett gemensamt luftrum. Luftrummet kommer att baseras på parallella stegvisa marknadsöppningar och enhetligare regler i riktning mot EU-lagstiftning och - regler på luftfartsområdet och ska omfatta 55 länder och en miljard människor, dvs. dubbelt så många som EU:s befolkning. IP/12/1027 6
7 TABELLER EU:s största internationella marknader: Faktisk passagerartrafik mellan EU-27 och tredjeländer under 2010 (i miljoner) Land USA 47,2 2 Turkiet 30,1 3 Schweiz 26,6 4 Norge 15,0 5 Egypten 14,0 6 Ryssland 13,1 7 Förenade arabemiraten 11,0 8 Marocko 10,9 9 Kanada 9,1 10 Tunisien 8,3 11 Israel 6,7 12 Indien 5,3 13 Kina 5,2 14 Brasilien 4,9 15 Japan 4,6 16 Thailand 4,3 17 Algeriet 3,5 18 Hongkong 3,5 19 Kroatien 3,4 20 Singapore 3,1 Källa: Eurostat (baserat på faktiskt passagerarantal) 7
8 Procentuell förändring bland de marknaderna utanför EU i fråga om lediga flygstolar (i miljoner) Land Procentuell förändring 1 USA 70,1 67,2 4,4% 2 Turkiet 43,5 13,7 217,3% 3 Schweiz 42,1 35,8 17,7% 4 Ryssland 26,9 8,8 204,9% 5 Norge 23,9 10,4 129,0% 6 Förenade Arabemiraten 18,0 4,1 336,4% 7 Kanada 15,7 9,8 59,5% 8 Marocko 14,4 4,4 224,8% 9 Kina 10,0 2,6 285,6% 10 Israel 8,2 6,1 34,8% 11 Kroatien 8,0 1,9 324,3% 12 Tunisien 7,2 4,6 58,4% 13 Algeriet 7,2 3,6 101,6% 14 Egypten 7,1 3,6 94,9% 15 Brasilien 6,8 3,9 77,3% 16 Japan 6,6 6,6 0,4% 17 Indien 6,5 3,3 96,5% 18 Ukraina 5,8 1,7 243,7% 19 Singapore 5,5 4,4 26,3% 20 Qatar 5,0 0,3 1560,3% Källa: OAG Official Airline Guide (OBS! Baserat på antal flygstolar till försäljning) 8
9 Världens 25 största lufttrafikföretag RPK* (i miljarder) Lufttrafikföretag Procentuell förändring 1 Delta Air Lines ,2% 2 United Airlines ,1% 3 Air France KLM ,7% 4 American Airlines ,0% 5 IAG Group ,5% 6 Southwest Airlines ,4% 7 Emirates Airline ,3% 8 Lufthansa ,3% 9 China Southern ,1% 10 Qantas Group ,1% 11 Cathay Pacific ,9% 12 US Airways ,1% 13 Ryanair ,8% 14 Air China ,4% 15 Singapore Airlines ,5% 16 Air Canada ,0% 17 China Eastern ,6% 18 Japan Airlines ,1% 19 Korean Air ,1% 20 easyjet ,9% 21 Qatar Airways ,1% 22 ANA ,1% 23 Turkish Airlines ,1% 24 TAM ,4% 25 Thai Int l. Airways ,8% Källa: Air Transport World, Flightglobal *) RPK = antal betalda passagerarkilometer, som är antalet betalande passagerare som flugit reguljärt multiplicerat med antalet kilometer som passagerarna färdades 9
10 Större europeiska lufttrafikföretag (inrikes + internationella) Utvecklingstrender RPK* i miljarder Lufttrafikföretag Procentuell förändring 00/10 1 Lufthansa ,5 2 Air France ,1 3 British Airways ,6 4 KLM ,1 5 Ryanair ,4 6 Easyjet ,6 7 Iberia ,0 8 Turkish Airlines ,5 9 Air Berlin ,1 10 Virgin Atlantic ,5 11 Alitalia ,4 12 SWISS ,1 13 TAP ,1 14 SAS ,5 15 Austrian Airlines ,0 16 Finnair ,7 17 Aer Lingus ,1 18 Spanair ,9 19 Brussels Airlines ,6 20 LOT ,6 Källa: Olika källor från luftfartsindustrin *) RPK = antal betalda passagerarkilometer, som är antalet betalande passagerare som flugit reguljärt multiplicerat med antalet kilometer som passagerarna färdades 10
11 De flygplatserna i Europa Miljoner passagerare Placering Flygplats Förändring 09/10 1 LONDON HEATHROW 64,3 65,9 65,7-0,2% 2 PARIS/CHARLES-DE- GAULLE 49,7 57,7 58,0 0,5% 3 FRANKFURT/MAIN 48,9 50,6 52,6 4,1% 4 MADRID/BARAJAS 32,7 48,0 49,8 3,8% 5 AMSTERDAM/SCHIPHOL 39,3 43,5 45,1 3,7% 6 ROM/FIUMICINO 25,9 33,4 36,0 7,6% 7 MÜNCHEN 22,9 32,6 34,5 6,0% 8 LONDON/GATWICK 32,0 32,4 31,3-3,1% 9 BARCELONA 19,4 27,3 29,2 6,9% 10 PARIS/ORLY 23,8 25,1 25,2 0,3% 11 KÖPENHAMN/KASTRUP 18,1 19,6 21,4 9,1% 12 PALMA DE MALLORCA 19,3 21,2 21,1-0,4% 13 WIEN/SCHWECHAT 5,9 18,0 19,6 8,7% 14 DÜSSELDORF 15,9 17,7 18,9 6,7% 15 MILANO/MALPENSA 20,6 17,3 18,7 7,9% 16 LONDON/STANSTED 11,9 19,9 18,6-7,0% 17 DUBLIN 13,7 20,5 18,4-10,1% 18 MANCHESTER/INTL 18,3 18,6 17,7-5,2% 19 BRYSSEL/NATIONAL 21,6 16,8 17,0 1,2% 20 STOCKHOLM/ARLANDA 18,6 16,1 17,0 5,6% Källa: Eurostat 11
12 De flygplatserna i världen 2011 i fråga om passagerarantal Miljoner passagerare Flygplats 2011 Placering år Atlanta 92,4 1 2 Peking 77,4 Inte bland de 3 London Heathrow 69,4 4 4 Chicago 66,6 2 5 Tokyo / Haneda 62,3 6 6 Los Angeles 61,8 3 7 Paris CDG 61,0 8 8 Dallas 57,8 5 9 Frankfurt (Main) 56, Hong Kong 53,3 Inte bland de 11 Denver 52, Jakarta 52,4 Inte bland de 13 Dubai 51,0 Inte bland de 14 Amsterdam / Schiphol 49, Madrid / Barajas 49, Bangkok 47,9 Inte bland de 17 New York (JFK) 47,9 Inte bland de 18 Singapore / Changi 46,5 Inte bland de 19 Guangzhou 45,0 Inte bland de 20 Las Vegas 41,5 12 Källa: Airports Council International 12
13 De 25 snabbast växande flygplatserna 2010 (med fler än 5 miljoner passagerare) Källa: Airports Council International 13
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria En flygstrategi för Europa Näringsdepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM (2015) 598 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 05.09.2005 KOM(2005) 408 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om utveckling av en gemenskapspolitik för civil luftfart i förhållande till Australien 1.
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.9.2012 COM(2012) 556 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EU:s yttre
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Om utveckling av ett gemensamt luftrum med Republiken Azerbajdzjan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.8.2011 KOM(2011) 527 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Om utveckling av ett gemensamt luftrum med Republiken Azerbajdzjan SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Om
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 20012/2299(INI) 1.3.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om EU:s yttre luftfartspolitik att möta framtidens utmaningar (2012/2299(INI)) Utskottet
Läs merUtlandstraktamenten för 2016
På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag förstår Utlandstraktamenten
Läs merKonsumentskydd: Flygbolagen städar upp sina webbplatser
IP/09/783 Bryssel den 14 maj 2009 Konsumentskydd: Flygbolagen städar upp sina webbplatser Idag lägger EU-kommissionen fram resultat som visar att webbplatser som säljer flygbiljetter i EU följer konsumentskyddsreglerna
Läs merAnnex I Activity Details KA107 2015
Annex I Activity Details KA107 2015 ENI South 509 258 Studenter ut Studenter in STA STT Bachelor Master PhD Bachelor Master PhD STA ut STA in STT ut STT in Lunds universitet, Egypten 22 105 0 2 1 2 0 0
Läs merWholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014
Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon
Läs merRepublikens presidents förordning
Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs
Läs merCentrala studiestödsnämndens författningssamling
Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; CSNFS 2010:1
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Upprättande av ett gemensamt luftrum med Tunisien
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.10.2008 KOM(2008) 603 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Upprättande av ett gemensamt luftrum med Tunisien SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 februari 2009 (4.2) (OR. en) 6068/09 AVIATION 11 COEST 44 NIS 14 RELEX 103 FÖLJENOT
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 februari 2009 (4.2) (OR. en) 6068/09 FÖLJENOT från: AVIATION 11 COEST 44 NIS 14 RELEX 103 Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merPrislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01
Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om utveckling av en gemenskapspolitik för civil luftfart i förhållande till Indien
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.9.2005 KOM(2005) 409 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om utveckling av en gemenskapspolitik för civil luftfart i förhållande till Indien 1. INLEDNING
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 2011/0437(COD) 4.7.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Läs merUtrikes födda ökar i Linköpings kommun
Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes
Läs merLimité cabinets Embargo jusqu'à l'adoption
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COM(2017) 286 Limité cabinets Embargo jusqu'à l'adoption MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för transport och turism FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för transport och turism 2009 PRELIMINÄR VERSION 2005/2085(INI) 25.7.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om relationerna med Ryska federationen och Kina på luftfartsområdet
Läs merErasmus+ Beslutslista KA107 år 2016 Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet
Erasmus+ Beslutslista KA107 år 2016 Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet Projektansökningar att bevilja i euro Beviljat antal mobiliteter (studenter och personal) Beviljat belopp i euro Projektnummer Ansökande
Läs merBerlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5
SPRÅKKURSER MED CD-SKIVOR BERLITZ Engelska för nybörjare 9789174252958 190 25% Franska för nybörjare 9789174252965 190 25% Italienska för nybörjare 9789174252972 190 25% Spanska för nybörjare 9789174252989
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merPIRLS 2011 & TIMSS 2011
PIRLS 2011 & TIMSS 2011 Om PIRLS-studien 2011 Läsförmåga i årskurs 4 Ca 300 000 elever i 49 länder Ca 4660 elever i Sverige Enkäter till rektorer, lärare, föräldrar och elever Resultat i läsning Signifikant
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2008 Skatteverket lämnar med
Läs mer[1474] Flygtransportkostnader som skall inbegripas i tullvärdet
Tullkodex m.m./tullkodex, tillämpningskodex m.m. 1 Bilaga 25 [1474] Flygtransportkostnader som skall inbegripas i tullvärdet 1. Följande tabell visar a) tredjeländer, förtecknade efter kontinent och zon
Läs merInrikesministeriets förordning
Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd
Läs merSwedavias resvanebarometer
Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.5.2009 KOM(2009) 253 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas från och med
Läs merÄndrat förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final 2011/0103 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas förenta
Läs merInrikesministeriets förordning
Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd
Läs mer11763/2/18 REV 2 sa/es 1 ECOMP.2.B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2018 (OR. en) 11763/2/18 REV 2 FISC 335 ECOFIN 789 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merTTIP och EU:s övriga frihandelsavtal
TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal
Läs merBilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands
4258 Bilaga 1 Tredje länder från vilka får importeras fiskerivaror samt råa bearbetade och beredda produkter av dem, dock med undantag av tvåskaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor
Läs merPrislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01
Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt
Läs merHögstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01).
för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2015-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"
Läs merHögstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016
för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2016-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2014
Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merEUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT
EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2016
Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 27.5.2011 2008/0161(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2005:672 Utkom från trycket den
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merDen svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012
Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt
Läs merBryssel den COM(2015) 424 final ANNEX 1 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.9.2015 COM(2015) 424 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merTILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS
94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merSkicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Amerikanska Jungfruöarna 4,00 kr/mb 3,75 kr/sms 3,75 kr/sms
Privat - Prislista Bredbandsabonnemang i utlandet. Gäller från 29 maj 2017 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Ombord på fartyg och flygplan (s k satellitnät) gäller särskilda priser. Dessa återfinns
Läs merSkicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Brittiska Jungfruöarna 96,00 kr/mb 2,40 kr/sms 2,40 kr/sms
Företag - Prislista Bredbandsabonnemang i utlandet. Gäller från 29 maj 2017 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Ombord på fartyg och flygplan (s k satellitnät) gäller särskilda priser. Dessa återfinns
Läs merGlobal förekomst av övervikt och fetma hos vuxna per region
Global förekomst av övervikt och fetma hos vuxna per region Europeiska regionen Albanien 2008-9 Nationella 10302 15-49 44.8 8.5 29.6 9.7 DHS Armenien 2005 Nationella 6016 15-49 26.9 15.5 DHS Österrike
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2011
Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merSveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013
Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2018 COM(2018) 295 final 2018/0147 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas
Läs merUtgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011
Bilaga till beslutsprotokoll Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Centrala studiestödsnämnden (CSN) har vid årets revidering av utlandslånebeloppen utgått ifrån att förra årets
Läs merMobilabonnemang Prislista Roamingavgifter
Mobilabonnemang Prislista Roamingavgifter Nedan presenteras priser för tal-, SMS och datatrafik då man använder sitt mobilabonnemang utomlands. Tabellen innehåller en rad för varje land. Man letar upp
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2018 SKV A 2017:24 Inkomstbeskattning
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2016 Skatteverket beslutar följande
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2017 SKV A 2016:32 Inkomstbeskattning
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2013 Skatteverket lämnar med
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:24) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2018
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merHögstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2018 (fr.o.m ).
för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2018 (fr.o.m. 2018-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2018-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"
Läs merHögstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2018
för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2018 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2018-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2010:23) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2011
Läs merUngdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader
Ungdomsutbyte Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader A1.1 Österrike 39 Belgien 37 Bulgarien 32 Kroatien 35 Cypern
Läs merPLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Januari 2013
PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER Januari 2013 Belgien Göteborg/Landvetter Bryssel Airport 75 9858 Stockholm/Arlanda Bryssel Airport 51 7164 Stockholm/Bromma Bryssel Airport 76 7144 Stockholm/Skavsta
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2019 Inkomstbeskattning Utkom
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverket allmänna råd (SKV A 2015:29) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2016
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2013:26) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2014
Läs merHögstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2017 (fr.o.m ).
för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2017 (fr.o.m. 2017-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2017-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 818 final 2016/0411 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler
Läs merRP 149/2007 rd. europeiska luftrummet iakttas samma principer som gäller gemenskapens inre marknader.
RP 149/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av det multilaterala avtalet om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum samt med förslag till lag om sättande i kraft av de
Läs merTransportstyrelsens Flygplatsdagar 12 mars Jean-Marie Skoglund
Transportstyrelsens Flygplatsdagar 12 mars 2018 Jean-Marie Skoglund Disposition Luftfartens utveckling globalt Prognos Flygplats Internationellt Regionalt Nationellt. Flygmarknaden Marknadsandelar Luffartspolitik
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs mer