IOGT-NTO. Kongress i Karlstad 28 juni 2 juli 2017

Transkript

1 IOGT-NTO Kongress i Karlstad 28 juni 2 juli 2017

2

3 Mötesformalia Ärende 2 Föredragningslista Ärende 3 a Ombud till IOGT-NTO:s kongress i Karlstad 28 juni 2 juli Upprop och fastställande av röstlängd Ärende 3 b Stadgeenlig kallelse utfärdats Ärende 3 c Fråga om kongressen är beslutsmässig Ärende 4 a-d Valberedningens förslag till mötespresidium Förhandlingsprogram, arbetsordning med mera Ärende 5 a Förhandlingsprogram för IOGT-NTO:s kongress Karlstad Ärende 5 b Arbetsordning Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Ärende 6 IOGT-NTO:s utskott för kongressen Ärende 7 Förslag uttalande från kongressen Verksamheten 2015 och 2016 Ärende 8 Föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse avseende åren 2015 och 2016 Verksamheten Verksamheten Bilaga till verksamhetsberättelserna Uppföljning av 2013 års kongressbeslut Uppföljning av 2015 års kongressbeslut Ärende 9 10 Behandling av IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse 2015 & IOGT-NTO-rörelsens Kurs- och samlingslokalfond 2015 &

4 Ärende 11 Föredragning av IOGT-NTO:s årsredovisning avseende IOGT-NTO:s årsredovisning avseende Ärende 12 Föredragning av Revisorernas berättelse avseende Revisorernas berättelse avseende Ärende 13 Beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar för 2015 & Ärende 14 Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen Verksamhet Ärende 15 Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50 en utvecklingsresa för rusta IOGT-NTO för de kommande 50 åren Ärende 16 a p Motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner Motion nr 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO Motion nr 3 Ny utformning av distriktskonsulentstödet Motion nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO Motion nr 5 Ny resursfördelning Motion nr 6 Bättre resursfördelning Motion nr 7 Konsulentstöd Motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet Motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten Motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete Motion nr 11 Demokrati och deltagande Motion nr 12 Omorganisation av förbundet Motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen) Motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden Motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar Motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva Ärende 17 Motion nr 17 Bra arbetsledning Ärende 18 Motion nr 18 En helt ny strategi för en ny strategi

5 Ärende 19 Motion nr 19 Demokratin 0 (alkohol)kapitalet Ärende 20 Motion nr 20 Nej till SVT 1:s alkoholreklam i samarbete med Systembolaget i programmet Gomorron Sverige på fredagar Ärende 21 Motion nr 21 Straffbart ansvara för barn vid berusat tillstånd Ärende 22 Motion nr 22 Sveriges offentliga alkoholnorm Ärende 23 Motion nr 23 Utveckla samverkan och nätverksbygge i det drogpolitiska arbetet Ärende 24 Motion nr 24 Utveckla samverkan och kunskap i narkotikafrågan Ärende 25 Motion nr 25 Arrangera medlemsutbildningar i cannabis Ärende 26 Motion nr 26 En livsförändrande vårdkedja inom IOGT-NTO Ärende 27 a b Motion nr 27 För ett större och bredare IOGT-NTO Motion nr 28 Hitta nya grepp! Ärende 28 Motion nr 29 Premiering Ärende 29 a c Motion nr 30 Öka intresset för bli medlem! Motion nr 31 Medlemskort - Upplevelsekort Motion nr 32 Våra medlemskort Ärende 30 Motion nr 33 rörelsegemensam motion Uppdatera medlemsregistret Ärende 31 Motion nr 34 Medlemslöftet Ärende 32 Motion nr 35 rörelsegemensam motion Samverkan inom IOGT-NTO- 1rörelsen gagnar utvecklingen av våra enskilda förbund Ärende 33 Motion nr 36 rörelsegemensam motion Mer gemenskap inom vår rörelse när vi träffas! Ärende 34 Motion nr 37 Namnändring Ärende 35 Motion nr 38 rörelsegemensam motion Logga med stolthet?

6 Ärende 36 Motion nr 39 Gör IOGT-NTO:s vision bättre! Ärende 37 Motion nr 40 Innebörden av IOGT-NTO:s antirasism Ärende 38 Motion nr 41 Jämställdhet, kön och genus Ärende 39 Motion nr 42 Utbilda mer och fler! Ärende 40 Motion nr 43 Handbok i mötesdemokrati Ärende 41 Motion nr 44 Du kan göra skillnad Ärende 42 Motion nr 45 Hjälp till föreningarna Ärende 43 Motion nr 46 Stim-avgiften Ärende 44 Motion nr 47 Nya grupper ny profil nya metoder Ärende 45 Motion nr 48 Godtemplaredricka Ärende 46 Motion nr 49 För ett modernt digitalt IOGT-NTO Ärende 47 Förbundsstyrelsens förslag nr 2 IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning Ekonomiska frågor Ärende 48 a b Motion nr 50 Familjemedlemskap Motion nr 51 Höjning av medlemsavgiften Ärende 49 Motion nr 52 Tidpunkt för betalning av medlemsavgift Ärende 50 Förbundsstyrelsens förslag nr 3 Medlemsavgift och aviseringsperiod Ärende 51 Motion nr 53 Ge pengarna till verksamheten! Ärende 52 Ersättning till styrelser med flera Ärende 53 Förbundsstyrelsens förslag nr 4 Rambudget för

7 Organisations- och stadgefrågor Ärende 54 Motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO Ärende 55 Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Stadgeändringar Ärende 56 Val Riksstyrelsens förslag nr 1 Stadgeändringar Ärende 57 Motion nr 55 Ett mer transparent valberedningsarbete inom IOGT-NTO Ärende 58 Motion nr 56 FS storlek Ärende 59 Motion nr 57 Nominering till förbundsstyrelsen Ärende 60 a-g Underlag från valberedningen Antal ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse Valberedningens förslag angående val av ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse Ärende 61 Valberedningens förslag val av ledamöter till riksstyrelsen Ärende 62 Valberedningens förslag revisorer och revisorssuppleanter Ärende 63 Valberedningsinstruktion IOGT-NTO centralt Ärende 64 Val av valberedning Ärende 65 Riksstyrelsens förslag nr 2 Värd för 2021 års kongresser Medlemslöftet Protokoll 297 Valberedningens förslag till ersättning till styrelser med flera 153, , 391 Val av förbundsordförande Val av förbundsstyrelse Val av ledamöter till riksstyrelsen Val av revisorer och revisorssuppleanter Val av valberedning

8

9 Mötesformalia 9

10 Ärende 2 Föredragningslista vid IOGT-NTO:s kongress 28 juni-2 juli 2017 på Karlstad CCC, Tage Erlandergatan 8 A, Karlstad. Föredragande presenteras enligt principen: Huvudföredragande Second (Kansliresurs) Ärende Mötesformalia Häfte 1 Föredragande 1. Kongressens öppnande Johnny M 2. Fastställande av föredragningslista Johnny M 3 a. Upprop och fastställande av röstlängd Peter M Johnny M 3 b. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats Peter M 3 c. Fråga om kongressen är beslutsmässig Peter M Val av mötespresidium Häfte 1 4 a. Mötesordförande Valberedningen 4 b. Mötessekreterare Valberedningen 4 c. Röstkontrollanter Valberedningen 4 d. Protokollsjusterare Valberedningen Förhandlingsprogram, arbetsordning m.m. Häfte 1 5 a. Fastställande av förhandlingsprogram Presidium 5 b. Fastställande av arbetsordning 6. Rapport angående förbundsstyrelsens val av kongressutskott 7. Förslag angående uttalande från kongressen 10

11 Verksamheten 2015 och 2016 Häfte 2 8. Föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse avseende åren 2015 och Behandling av IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse avseende 2016 och Behandling av IOGT-NTO-rörelsens Kursgårds och samlingslokalfond avseende 2015 och Föredragning av IOGT-NTO:s årsredovisningar avseende 2015 och Föredragning av revisorernas berättelser avseende 2015 och 2016 Revisorn 13. Beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar för 2015 och Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen Presidium Förbundsstyrelsens och Riksstyrelsens förslag Häfte 3 FS: Kansli: 15. Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50 Motioner Häfte 4 FS: Kansli: 16 a. Motion nr 1 - Slopa distrikt bilda regioner 16 b. Motion nr 2 - Resursfördelning inom IOGT-NTO 16 c. Motion nr 3 - Ny utformning av distriktskonsulentstödet 16 d. Motion nr 4 - Resursfördelning inom IOGT-NTO 16 e. Motion nr 5 - Ny resursfördelning 16 f. Motion nr 6 - Bättre resursfördelning 11

12 16 g. Motion nr 7 Konsulentstöd 16 h. Motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet 16 i. Motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten 16 j. Motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete 16 k. Motion nr 11 Demokrati och deltagande 16 l. Motion nr 12 Omorganisation av förbundet 16 m. Motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen) 16 n. Motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden 16 o. Motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar 16 p. Motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva 17. Motion nr 17 Bra arbetsledning 18. Motion nr 18 En helt ny strategi för en ny strategi 19. Motion nr 19 Demokratin 0 (alkohol)kapitalet Motion nr 20 Nej till SVT 1:s alkoholreklam i samarbete med Systembolaget i programmet Gomorron Sverige på fredagar 21. Motion nr 21 - Straffbart ansvara för barn vid berusat tillstånd 22. Motion nr 22 - Sveriges offentliga alkoholnorm 23. Motion nr 23 - Utveckla samverkan och nätverksbygge i det drogpolitiska arbetet 24. Motion nr 24 - Utveckla samverkan och kunskap i narkotikafrågan 25. Motion nr 25 - Arrangera medlemsutbildningar i cannabis 26. Motion nr 26 En livsförändrande vårdkedja inom IOGT-NTO 27 a. Motion nr 27 För ett större och bredare IOGT-NTO 27 b. Motion nr 28 Hitta nya grepp! 28. Motion nr 29 Premiering 29 a. Motion nr 30 Öka intresset för bli medlem! 12

13 29 b. Motion nr 31 Medlemskort - Upplevelsekort 29 c. Motion nr 32 Våra medlemskort 30. Motion nr 33 rörelsegemensam motion Uppdatera medlemsregistret 31. Motion nr 34 Medlemslöftet 32. Motion nr 35 rörelsegemensam motion Samverkan inom IOGT- NTO rörelsen gagnar utvecklingen av våra enskilda förbund 33. Motion nr 36 rörelsegemensam motion Mer gemenskap inom vår rörelse när vi träffas! 34. Motion nr 37 Namnändring 35. Motion nr 38 rörelsegemensam motion Logga med stolthet? 36. Motion nr 39 Gör IOGT-NTO:s vision bättre! 37. Motion nr 40 Innebörden av IOGT-NTO:s antirasism 38. Motion nr 41 Jämställdhet, kön och genus 39. Motion nr 42 Utbilda mer och fler! 40. Motion nr 43 Handbok i mötesdemokrati 41. Motion nr 44 Du kan göra skillnad 42. Motion nr 45 Hjälp till föreningarna 43. Motion nr 46 Stim-avgiften 44. Motion nr 47 Nya grupper ny profil nya metoder 45. Motion nr 48 Godtemplaredricka 46. Motion nr 49 För ett modernt digitalt IOGT-NTO Förbundsstyrelsens och Riksstyrelsens förslag Häfte 3 FS: Kansli: 47. Förbundsstyrelsens förslag nr 2 Mål och verksamhetsinriktning

14 Motioner Häfte 4 FS: Kansli: 48 a. Motion nr 50 - Familjemedlemskap 48 b. Motion nr 51 - Höjning av medlemsavgiften 49. Motion nr 52 - Tidpunkt för betalning av medlemsavgift Förbundsstyrelsens och Riksstyrelsens förslag Häfte 3 FS: Kansli: 50. Förbundsstyrelsens förslag nr 3 Medlemsavgift och aviseringsperiod Motioner Häfte 4 FS: Kansli: 51. Motion nr 53 - Ge pengarna till verksamheten! Val Häfte Valberedningens förslag angående ersättning till styrelser med flera Valberedningen Förbundsstyrelsens och Riksstyrelsens förslag Häfte 3 FS: Kansli: 53. Förbundsstyrelsens förslag nr 4 - Rambudget för IOGT-NTO Motioner Häfte 4 FS: Kansli: 54. Motion nr 54 - Att räknas som medlem i IOGT-NTO Förbundsstyrelsens och Riksstyrelsens förslag Häfte 3 FS: Kansli: 55. Förbundsstyrelsens förslag nr 5 - Revidering av stadgar 56. Riksstyrelsens förslag nr 1 - Revidering av stadgar 14

15 Motioner Häfte 4 FS: Kansli: 57. Motion nr 55 - Ett mer transparent valberedningsarbete inom IOGT-NTO 58. Motion nr 56 - FS storlek 59. Motion nr 57 Nominering till förbundsstyrelsen Val Häfte 1 60 a. Beslut om antal ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse Valberedningen 60 b. Ordförande Valberedningen 60 c. Vice ordförande Valberedningen 60 d. Sekreterare Valberedningen 60 e. Kassör Valberedningen 60 f. Studieledare Valberedningen 60 g. Ledamöter Valberedningen 61. Val av två ledamöter till riksstyrelsen Valberedningen 62. Val av Valberedningen två revisorer två revisorssuppleanter 63. Valberedningsinstruktion 64. Val av valberedning Distriktsordförande Förbundsstyrelsens och Riksstyrelsens förslag Häfte 3 FS: Kansli: 65. Riksstyrelsens förslag nr 2 - Kongress Avslutning 15

16 Ärende 3 a Ombud till IOGT-NTO:s kongress i Karlstad 28 juni 2 juli 2017 Stockholm 7 Blekinge 3 Västmanland 3 Ulrike Deppert Magnus Danileson Virre Annergård Leif Ottosson Emanuel Norén Bo Axelsson Sven-Erik Alfredsson Kerstin Modigh Margarita Lopez Romero Marita Normansdotter Eva Åhlström Maainikki Yvon Pellikka Uppsala 4 Niklas Christerson Emma Laursen Christine Nordenstam Mohammed Abdi Osman Södermanland 4 Leif Karlsson Håkan Andersson Lul Musa Ann-Charlotte Andersson Östergötland 4 Jan-Ove Ragnarsson Camilla Albrektsson Peter Olsson Per-Åke Andersson Jönköping 5 Lars Larsson Gunvor Nygren Gisela Nilsson Jan-Erik Hursti Samir Jusicic Kronoberg 4 Margaretha Enermo Per-Elof Johansson Abdi Mohammed Lars-Ove Kårehed Kalmar 4 Viveca Aldebert Jenny Larsson Karl Ferling Åke Petersson Gotland 2 Barbro Hällbom Rune Malmros Skåne 5 Per Wihlborg Aage Kilsand David Svensson Ingrid Jägerhed Bengt Edqvist Halland 4 Birgitta Svensson Ulf Johansson Monica Lundberg Lena Bäckman Göteborg- och Bohus 5 Kenneth Eriksson Ulla-Stina Holm Hans Jakobsson Maria Kornevik-Jakobsson Jenny Gustafsson Älvsborg 5 Lars-Ove Källström Björn Lanefelt Ulf Dalevik Ingegärd Wiking Jessica Rembeck Skaraborg 4 Karl-Olof Olsson Marie Post Ann-Marie Olsson Margareta Karlsson Värmland 4 Monica Ståhl Johnny Boström Leif Spännar Stig Håkangård Örebro 4 Jerry Wallh Marine Diedrichsen Carina Eriksson Magnus Lagergren Dalarna 5 Kent Wiklund Christer Juhlin Ulf Eriksson Jesper Ekstrand Gun Eriksson Gävleborg 5 Anita van den Bosch Marie Svensson Jan Söderström Kenneth Boberg Britt-Marie Johansson Västernorrland 6 Margit Ulander Börje Tjärnström Ulla Thelin Gunilla Lindskog Ruby Ottosson Börje Wasserman Jämtland 4 Björn Karlsson Ingela Sjöberg Gunnar Dovner Kjerstin Bengtsson Västerbotten 5 Monica Holmström Curt Backteman Richard Östmark Maria Gripenhoftner Mats Lundström Norrbotten 4 Peter Bergström Gunilla Granqvist Jimmy Stenman Sven-Ola Andersson 16

17 Upprop och fastställande av röstlängd Antalet ombud från distrikten ska vara 100. Förbundet har i cirkulär meddelat distrikten fördelningen av antalet mandat i relation till medlemstalen. Röstlängden omfar 100 ombud från distrikten. Kongressen föreslås besluta fastställa röstlängden till röstberättigade. Ärende 3 b Stadgeenlig kallelse utfärdats Förbundsstyrelsen ska enligt stadgarna kalla till kongress senast fyra månader innan kongressen öppnas. Kallelsen fanns med i utskicket Föreningsutskick januari Dessutom publicerades kallelsen i Accent nummer 1, som kom ut den februari. Information om datum för motionsstopp publicerades i Accent nummer 1, som kom ut i februari. Kongressen föreslås besluta anse kongressen stadgeenligt kallad. Ärende 3 c Fråga om kongressen är beslutsmässig Enligt stadgarnas krav i 2:2, ska antalet närvarande ombud överstiga minst hälften av alla anmälda ombud för kongressen ska vara beslutsmässig. Kongressen föreslås besluta 17

18

19 Val av mötespresidium 19

20 Ärende 4 a-d Valberedningens förslag till mötespresidium VB föreslår kongressen besluta till mötesordförande välja Åsa Hagelstedt, Stockholm Anders Häregård, Stockholm Robert Damberg, Vreta Kloster Elin Lundgren, Gävle till mötessekreterare välja Jenny Tapper, Uppsala Magnus Andersson, Uppsala Mikaela Bexar, Solna Camilla Berner, Hägersten Tobias Wallin, Uppsala till röstkontrollanter välja Maria Kornevik Jakobsson, Mölnlycke Mohamed Abdi Osman, Uppsala till protokollsjusterare välja Eva Åhlström, Nacka Jan-Ove Ragnarsson, Linköping 20

21 Förhandlingsprogram, arbetsordning med mera 21

22 Ärende 5 a Förhandlingsprogram för IOGT-NTO:s kongress i Karlstad 2017 Onsdag 28 juni Inledning och föredragning Expedition Fika Ombudsskola Invigningsfest Torsdag 29 juni Kongressens invigning Förhandlingar Fika Torg verksamheten Förhandlingar Lunch Torg motioner Fika Beredningsgrupper med fokus på Expedition Förhandlingarna ajourneras Fredag 30 juni Förhandlingarna återupptas 8.30 Parentation Förhandlingar Fika Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Förhandlingar Lunch Förhandlingar Fika Förhandlingar Förhandlingarna ajourneras Reservtid förhandlingar Lördag 1 juli Förhandlingarna återupptas Seminarium Medlemslöftet Fika Förhandlingar Lunch Förhandlingar Fika Förhandlingar Förhandlingarna ajourneras Avslutningsfest 22

23 Söndag 2 juli Förhandlingar Fika Förhandlingar Val och avtackning Kongressen avslutas 23

24 Ärende 5 b Förslag till arbetsordning vid IOGT-NTO:s kongress Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har rätt närvara på kongressen. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har rätt tala på kongressen. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Ordet begärs skriftligt eller genom räcka upp röstkortet. IOGT-NTO:s kongress använder sig av varvade talarlistor. Talare som begär ordet för första gången i en punkt går före andra som talat tidigare. Vill man inte gå upp i talarstolen kan man skriftligt lämna in sin ståndpunkt till presidiet som läser upp detta. 2. IOGT-NTO:s kongress strävar efter jämställd talartid och har en talarbegränsning på 2 minuter per inlägg, undantaget föredragande samt hälsning/tal av gäster. Det står kongressen fritt justera talarbegränsning löpande under kongressen exempelvis för uppnå mer jämställd talartid. 3. Varje ombud och ledamot av förbundsstyrelsen samt riksstyrelsen har rätt lägga förslag. Alla förslag, inklusive tilläggs- och ändringsförslag, ska lämnas skriftligt. 4. Varje ombud har ett grönt kort som hålls upp om ombudet håller med den aktuella talaren. På detta sätt synliggörs opinionen i ombudsförsamlingen, vilket effektiviserar mötet. 5. Verksamhetsberättelsen och motioner behandlas vid ett särskilt torg. Syftet är hitta en effektiv och demokratisk mötesform som ger tid till de frågor som kräver tid. Under torget har ombuden möjlighet bifalla förbundsstyrelsens förslag eller motionärens förslag (vid de tillfällen de står mot varandra) alternativt nya tilläggsförslag som ombuden själva kompletterat med. Efter torget sammanställs protokoll med samtliga förslag och med en tydlig bild över vilka förslag som fått flest bifall. Därefter kan kongressen besluta om motioner i klump utan diskussion i plena. Kongressen avgör vilka övriga motioner som kräver diskussion i plena. 6. Föredragning i plena av ärenden sker enligt följande: Först förslagslägganden, därefter yttrande från sammankallande av aktuell beredningsgrupp. Dokumentation från beredningsgrupperna ges ut snarast möjligt och kort tid för ytterligare inläsning ges inför varje dag. Motioner anses föredragna genom motionstorget. 7. Varje ombud har rösträtt. Förbundsstyrelsen har ingen rösträtt. Omröstning sker i första hand genom acklamation, det vill säga ja-rop. I omröstningen ställer mötesordföranden två alternativ mot varandra och det förslag som får det största antalet ja-rop vinner. Misstänker ett ombud mötesordföranden misstolkat antalet ja-rop kan ombud ropa votering innan dess klubban har hunnit falla. Då genomförs en försöksvotering genom handuppräckning av röstkort. Vill ombuden begära rösträkning görs detta genom ropa votering ytterligare en gång. Av pedagogiska skäl är förbundsstyrelsens förslag alltid huvudförslag. 8. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. 9. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler eller färre personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. 24

25 10. Distriktsordföranden utser personer till en nomineringskommitté som i sin tur har i uppdrag bereda val av valberedning. 11. Kongressen avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. 25

26 Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet fa beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man stödjer. Jämför Votering. Absolut majoritet Mer än hälften av rösterna. Jämför Majoritet. Adjungera Låta utomstående personer, till exempel experter, vara närvarande vid styrelseeller kommittésammanträde. De har då yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. Adjungeringen kan gälla visst sammanträde, del av sådant eller viss tid. Beslut om adjungeringen fas av styrelsen eller kommittén. Ajournera Uppskjuta ett möte till senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas till tio minuter, en timme, en dag, en vecka etcetera. När mötet återupptas är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena. Ansvar Styrelsen i en förening har ansvar för verksamheten i föreningen/organisationen löper enligt stadgarna. Ansvaret är kollektivt. Ansvarsfrihet lämnas på revisorernas förslag av årsmötet/kongressen. Ansvarsfrihet En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet/kongressen sedan mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen deb i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär styrelseledamöterna inte senare kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för. Arbetsplan Plan för hur föreningen/organisationen ska arbeta under det närmaste året/åren. För IOGT-NTO-förbundet kallas den Mål och verksamhetsinriktning. Att-sats Kärnan, själva kravet, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs oftast i formen av en -sats, en mening som inleds med ordet. Oftast inleds motionen med en resonerande brödtext. Att-satsen är förslaget till beslut. Avslag Förkastande av yrkande, motion eller proposition. Beslut Avgörande i en fråga som ett möte träffar enhälligt eller med majoritet. Ordförande frågar särskilt om ett beslut kan fas. Beslutsför Se Beslutsmässig. Beslutsgång Sätt fa beslut på. Vanligen försöker man först fa beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning). Om inte heller detta är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning). Beslutsmässig Rätt fa beslut. Kongressen är beslutsmässig när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande, dock minst 50 ombud. Distriktsårsmötet är beslutsmässigt när efter stadgeenlig kallelse minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande. Föreningsårsmöte och annat föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem medlemmar i föreningen är närvarande. En föreningsstyrelse är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Besvara En motion anses besvarad om man anser kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda. 26

27 Bifall Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Motsatsen kallas avslag. Bordläggning Beslut uppskjuta ett ärende till ett senare tillfälle. Dagordning Inom IOGT-NTO använder man begreppet dagordning för det tidsschema efter vilket en sammankomst ska arbeta. Där anges mellan vilka tider det är plenum och när det är avbrott för rast. I många andra organisationer använder man begreppet som likställt med Föredragningslista. Enkel majoritet Mer än hälften av rösterna. Jämför Majoritet. Firmatecknare Person som har rätt teckna avtal, eller till exempel göra utbetalningar i föreningens, organisationens eller bolagets namn. Fyllnadsval Tillsättande av styrelsepost efter någon förtroendevald som avgått innan mandatperioden löpt ut. Föredragningslista Förteckning över ärenden som ska behandlas vid en sammankomst. Föredragningslista föreslås av styrelse och fastställs av mötet. Jämför Dagordning. Lokalförening IOGT-NTO är uppdelat i distrikt, som i sin tur är uppdelade i lokalföreningar. Ibland förekommer även kretsar, som motsvarar en kommun geografiskt. De flesta medlemmar tillhör en lokalförening, men det finns även direktanslutna medlemmar. Förslagsrätt Rätt komma med förslag till föreningsmöte, distriktsårsmöte eller kongress. Kallas även yrkanderätt. Alla IOGT-NTO-medlemmar har förslagsrätt till årsmöte inom sin förening, sin distriktsorganisation och till kongressen genom skriva motioner i förväg. På föreningsårsmötet har lokalföreningens medlemmar förslagsrätt. På distriktsårsmötet har valda ombud, distriktsstyrelseledamöter och föredragande revisor förslagsrätt. På kongressen har valda ombud, förbundsstyrelseledamöter och föredragande revisor förslagsrätt. Försöksvotering Brukar göras sedan votering begärts för man ska slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvotering sker i regel med handuppräckning. Förtroendevalda Av årsmötet eller kongressen utsedda personer (till exempel styrelseledamöter och ordförande). Huvudförslag Se Kontrapropositionsvotering. I förening med Tillsammans med. Kassören har till exempel ibland endast tillåtelse teckna firman (föreningen) i förening med ordföranden. Båda måste då skriva under för avtal etcetera ska gälla. 27

28 Justering Kontroll av mötesprotokollet är riktigt, det vill säga det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Justering sker genom ordföranden och av mötet utsedda justerare, som på mötets vägnar intygar protokollet är riktigt. Vanligen signerar justerarna med sina initialer på varje sida, och med hela namnteckningen på sista sidan i protokollet. Detta för ingen sida ska kunna bytas ut i efterhand. Justering ersätter protokollsuppläsning. Protokollet är inte giltigt förrän efter justering. Justerare Person som kontrollerar mötesprotokollet är riktigt, det vill säga det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter det justerats. Jämkning Sammanförande av två likartade yrkanden till ett. Kan föreslås av ordförande, men måste godkännas av dem som gjort yrkandena. Kallelse Meddelande till medlemmarna om tid och plats för möte. För årsmöte och kongress stadgeregleras när kallelsen senast måste vara medlemmarna tillhanda. Styrelsen har kalla till möte på eget initiativ eller då en grupp av medlemmarna så begär. Kongress IOGT-NTO:s högsta beslutande organ. Sker vartannat år. Konsensus När mötet är helt enigt om ett beslut, det vill säga alla tycker detsamma i en fråga. Konstituering Fördelning av olika uppdrag inom en styrelse. Ibland väljer man bara ordförande för sig på årsmötet, medan övriga poster fördelas inom styrelsen (till exempel vice ordförande, sekreterare, kassör). Kontrapropositionsvotering Voteringar som görs för få fram ett motförslag till huvudförslaget i huvudvoteringen. Två av förslagen ställs mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget, som alltid är kongressutskottens yttranden på kongressen. Propositionsordningen måste fastställas av mötet. Kontrareplik Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemötts av en replik. Kvalificerad majoritet Minst 2/3 av de avgivna rösterna. Jämför Majoritet. Lägga något till handlingarna Innebär ärendet noteras i protokollet utan vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll och rapporter är exempel på dokument/ärenden som oftast endast läggs till handlingarna. Majoritet Flertalet vid en omröstning. Majoritet kan vara enkel (relativ), det vill säga omfa det förslag som har fått fler röster än övriga förslag, eller absolut majoritet, då det krävs flertalet av det sammanlagda antalet avgivna röster, eller kvalificerad, då det krävs 2/3 av de avgivna rösterna. Om det inte särskilt anges i stadgarna, fas beslut med enkel majoritet. Mandatperiod Tidsperiod som förtroendevald (till exempel ordförande, styrelseledamot) väljs för, ofta ett eller två år. Minoritet Mindre antal röster vid omröstning. Motion Skriftligt förslag till årsmötet eller kongressen från enskild person eller grupp av personer. 28

29 Nominering Förslag på personer till förtroendeposter, som till exempel ordförande eller styrelseledamot. Omedelbar justering Om det är bråttom med ett beslut ska börja gälla kan man besluta om paragrafen är omedelbart justerad. Då behöver man inte vänta på hela protokollet har skrivits ut och justerats för just den paragrafen. Detta är vanligt för till exempel utse firmatecknare i en nyutsedd styrelse. Omröstning Omröstning kan vara öppen, genom till exempel handuppräckning, eller sluten, till exempel med hjälp av röstsedlar. Sluten omröstning sker alltid vid personval. Ordförande Person som av till exempel föreningsårsmöte har utsetts leda en förening. Ordförande ska skiljas från mötesordförande, som är en person som endast utsetts leda ett möte. Ordningsfråga Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande om streck i deben, ajournering för lunch, sakupplysning eller propositionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan. Paragraf Man brukar dela in protokollet i paragrafer, det vill säga olika delar som behandlar ett ärende var. Plenum Förhandlingar i plenum innebär alla röstberättigade samlas i kongressalen för fa beslut. Presidium De som leder ett större möte. Består ofta av ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare. Propositionsordning Den ordning i vilka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ordföranden och fastställs av mötet. Jämför Kontrapropositionsvotering. Protokoll Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redogörelse för vad som skett under ett möte. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även diskussionen refereras (diskussionsprotokoll). Protokollet måste justeras för bli giltigt. Remiss Överlämnande av ärende till någon instans, till exempel styrelse, för utredning eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredning. Jämför Återremiss. Replik Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från talarstolen. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se Kontrareplik. 29

30 Reservation Kan anmälas i samband med beslut och innebär man tydligt vill markera man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Reservation ska tas till protokollet. En annan form av reservation är anmäla och få antecknat man inte deltagit i beslutet. Revision Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen omfar främst den ekonomiska förvaltningen, men även verksamheterna i övrigt, så kallad sakrevision. Revisionen görs av revisorer som väljs av årsmötet. Revisionsberättelse Redogörelse över den granskning som revisorerna har gjort. Berättelsen lämnas till årsmöte med bland annat förslag om ansvarsfrihet för styrelsen. Revisor Person som har valts granska styrelsens förvaltning. Se Revision. Röstlängd Förteckning över de röstberättigade på årsmötet eller kongressen. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet fa beslut på årsmötet eller kongressen. Rösträknare De personer som utses vid ett möte för räkna samman de avgivna rösterna vid eventuell försöksvotering eller sluten omröstning (votering). Rösträkning Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröstning (votering). Rösträtt Rätt rösta på föreningsmöte, distriktsårsmöte eller kongress. Alla IOGT-NTOmedlemmar har rösträtt på årsmöte inom sin förening. Valda ombud från lokalföreningarna, samt distriktsstyrelse och föredragande revisor har rösträtt på sitt distriktsårsmöte. Valda ombud från distrikten samt förbundsstyrelse och föredragande revisor har rösträtt på kongressen. Sakupplysning Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett möte. En sakupplysning går före i talarlistan. Stadgar Handling som fastställer under vilka former en förening ska arbeta. Stadgarna ska finnas tillgängliga för varje medlem. Stadgarna kan ändras genom samstämmiga beslut på två kongresser eller genom beslut med två tredjedels majoritet på en ordinarie kongress. En stadgeändring som rör förhållande till annat förbund inom IOGT-NTO-rörelsen kan endast göras genom samstämmiga kongressbeslut av alla förbund som stadgeändringen berör. Streck i deben Om man anser det pratats nog i en fråga kan streck i deben begäras. Ordföranden tar då upp denna fråga, och om mötet bifaller detta avslutas deben efter alla yrkanden och talarlistan justerats, det vill säga alla som har yrkanden får presentera dem och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sätts streck i deben, det vill säga ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan. Styrelse De personer som har utsetts av årsmötet handlägga en förenings angelägenheter mellan föreningsmötena. 30

31 Suppleant Ersättare i styrelser, kommittéer etcetera. Suppleant inträder för ordinarie ledamot då denne har förhinder. I många föreningar kallas suppleanterna till alla sammanträden och har då yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. Då suppleanten ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt. I vissa fall är suppleanten personlig och inträder endast i stället för viss ledamot. Det är dock inte nödvändigt välja suppleanter till en styrelse, och det blir allt vanligare inte göra det. IOGT-NTO:s förbundsstyrelse har till exempel inte suppleanter. Talarlista Lista, som förs av mötesordförande, över dem som begärt ordet under ett möte. Talarlistan får inte brytas av andra inlägg än korta repliker eller diskussion i ordningsfråga. Teckna förening Innebär skriva under något i föreningens namn, det vill säga vara föreningens firmatecknare. Tidsbegränsning Maximitid för anförandenas längd. Kan beslutas av möte vid längre deber. Tilläggsyrkande Kompletterande yrkande till annat yrkande i deb. Valberedning Kommitté, i regel utsedd av årsmötet/kongressen, för utarbetande av förslag till val av styrelseledamöter, revisorer och ibland även kommittéer vid kommande årsmöte/kongress. Verksamhetsplan Se Arbetsplan. Verksamhetsberättelse Redogörelse från styrelse över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet eller kongressen för godkännande. Votering Räkning av rösterna. Ska alltid göras då någon begär det. Då votering begärs görs först en så kallad försöksvotering genom handuppräckning. Begärs votering även efter detta sker voteringen (sluten omröstning). Vid lika röstetal vid personval skiljer lotten. Jämför Acklamation. Yrkande Förslag. Yttrande Styrelsens eller ett utskotts utlåtande över exempelvis en motion. Yttranderätt Möjlighet yttra sig på föreningsmöte eller kongress, som regleras i stadgarna. Alla medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen har rätt yttra sig på kongressen, även om de inte är valda ombud. Alla medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen har rätt yttra sig på föreningsmöte, även om de inte är medlemmar i just den lokalföreningen. Jämför Förslagsrätt och Rösträtt. Årsberättelse Se Verksamhetsberättelse. Årsmöte Det årliga mötet som är en förenings, krets eller distrikts högsta beslutande organ. På nationell nivå heter det kongress inom IOGT-NTO. På årsmötet diskuteras styrelsens och revisorernas skriftliga berättelser och eventuella motioner, och en ny styrelse väljs. Återremiss Ett utrett förslag återförvisas för ytterligare utredning. 31

32 Ärende 6 Beredningsgrupper Beredningsgrupp 1 Ulrike Deppert** Maainikki Yvon Pellikka Håkan Andersson Per-Åke Andersson Margaretha Enermo Karl Ferling Per Wihlborg Ulf Johansson Ulla-Stina Holm Jessica Rembeck Johnny Boström Magnus Lagergren Ulf Eriksson* Britt-Marie Johansson Ruby Ottosson Gunnar Dovner Monica Holmström Beredningsgrupp 3 Virre Annergård Emma Laursen Ann-Charlotte Andersson Gunvor Nygren* Abdi Mohammed Barbro Hällbom David Svensson** Lena Bäckman Ingemar Hultin Karl-Olof Olsson Stig Håkangård Sven-Erik Alfredsson Gun Eriksson Margit Ulander Björn Karlsson Richard Östmark Sven-Ola Andersson Beredningsgrupp 5 Magnus Danileson Mohammed Abdi Osman Camilla Albrektsson Jan-Erik Hursti Viveca Aldebert Leif Ottosson** Bengt Edqvist Maria Kornevik- Jakobsson* Ulf Dalevik Margareta Karlsson Carina Eriksson Marine Diedrichsen Kent Wiklund Marie Svensson Börje Wasserman Maria Gripenhoftner Johnny Mostacero Lina Magnusson Beredningsgrupp 2 Marita Normansdotter Niklas Christerson Lul Musa Lars Larsson Per-Elof Johansson Åke Petersson Aage Kilsand Monica Lundberg Inger Linde Marie Post** Monica Ståhl Bo Axelsson* Afaf Joumaa Anita van den Bosch Ulla Thelin Curt Backteman Jimmy Stenman Eva Blomqvist Jan Linde Carl-Åke Andersson Linda Engström Beredningsgrupp 4 Margarita Lopez Romero Christine Nordenstam Jan-Ove Ragnarsson** Gisela Nilsson Lars-Ove Kårehed Rune Malmros Ingrid Jägerhed Kenneth Eriksson Björn Lanefelt Ann-Marie Olsson Jerry Wallh Ann-Sofi Dahlgren Kenneth Boberg Börje Tjärnström Ingela Sjöberg Mats Lundström Gunilla Granqvist* Josefine Larsson Erik Winnfors Wannberg Andrine Winther Oskar Jalkevik Beredningsgrupp 6 Eva Åhlström** Leif Karlsson Peter Olsson Samir Jusicic Jenny Larsson Emanuel Norén Birgitta Svensson Hans Jakobsson Ingegärd Wiking Leif Spännar Marine Diedrichsen Christer Juhlin Jan Söderström* Gunilla Lindskog Kjerstin Bengtsson Peter Bergström Lina Boberg Peter Moilanen * Beredningsgruppsordförande ** Beredningsgruppssekreterare 32

33 Ärende 7 Kongressuttalande vid IOGT-NTO:s kongress i Karlstad 2017 IOGT-NTO:s kongress uppmanar regeringen så snart som möjligt genomföra två av de förslag som Kommissionen för jämlik hälsa lagt fram för minska alkoholkonsumtionen och hälsoklyftorna. Förslagen är: Inför en årlig indexering av punktsken på alkohol, kopplat till konsumentprisindex Arbeta för en europeisk ramkonvention för begränsa alkoholens skadeverkningar Alkohol är ingen vanlig vara. Varje år orsakar alkoholkonsumtionen omfande ekonomiska kostnader och ett stort mänskligt lidande. Att minska konsumtionen av alkoholen är minska lidandet och kostnaderna i samhället. Ett av de effektivaste verktygen för minska konsumtionen och därmed skadorna är en effektiv prispolitik. De senaste decennierna har realpriset på alkohol minskat, trots ett flertal skehöjningar. En årlig indexering av alkoholsken, på samma sätt som för tobakssken, skulle undvika den effekten och göra alkoholsken mer verkningsfull. Det skulle leda till en mer jämlik hälsa i hela Sverige. Den tidigare europeiska alkoholstrategin upphörde år 2012 och har därmed begränsat förutsättningarna för EU-samverkan för minskade alkoholskador. Det råder inga tvivel om alkoholindustrin, likt tobaksindustrin, lägger stora resurser för stoppa alla folkhälsopolitiska åtgärder ifrån EU. Därför bör alkoholindustrin, som Kommissionen för jämlik hälsa föreslår, stängas ute från folkhälsopolitiken. En europeisk ramkonvention är ett bra steg i rätt riktning. Det finns redan idag en ramkonvention för förebygga tobaksskador. Att införa en motsvarande konvention för alkohol är helt i linje med den ökade medvetenhet som finns idag kring konsekvenserna av alkoholkonsumtionen. IOGT-NTO:s kongress ställer sig enhälligt bakom detta uttalande och uppmanar regeringen genomföra de förslag och arbeta på det sätt som Kommissionen för jämlik hälsa föreslår. IOGT-NTO:s kongress, Karlstad, 1 juli

34

35 Verksamheten 2015 och

36 Ärende 8 Verksamhetsberättelse för IOGT-NTO-förbundet 2015 Förord Det är dags summera arbetet för Inriktningen i Mål och verksamhetsinriktningen för var: Genom vara en stark folkrörelse och en aktiv samhällsaktör bidrar IOGT-NTO till minskad alkoholkonsumtion. Detta arbete underlättas genom IOGT-NTO är välkänt, är självfinansierat och har synliga och ändamålsenliga lokaler. Under året har vi fokuserat för nå de uppsa målen. Vi kan exempelvis glädja oss åt Vit jul-kampanjen genomfördes för nionde gången och resulterade i en ny succé med över ställningstaganden. Det har startats 20 nya IOGT-NTO-föreningar, vi har gjort värdefulla insatser i samband med flyktingkrisen, vi har arbetat med politisk påverkan och bjudit på många goda Almedalsdrinkar. Vi kan kort och gott konstatera IOGT-NTO är en stark folkrörelse och en aktiv samhällsaktör som bidrar till minskad alkoholkonsumtion. Johnny Mostacero Förbundsordförande Peter Moilanen Generalsekreterare IOGT-NTO är en stark folkrörelse Urval av målsättningar: IOGT-NTO har värvat nya medlemmar. 15 distrikt har nettoökat i medlemsantal. 50 nya föreningar eller verksamheter har startats. Minst hälften av distrikten har deltagare i ledarskapsprogrammet SHIFT. Under 2015 genomfördes mängder av aktiviteter runt om i landet med målet erbjuda fler människor medlemskap, men trots alla dessa insatser kan vi konstatera vi inte nådde vårt uppsa mål på nya medlemmar. IOGT-NTO kunde hälsa nya medlemmar välkomna och de värvades av 525 personer. Sex distrikt nettoökade. Den positiva utvecklingen med nya föreningar fortsätter. Under året bildades 20 nya IOGT- NTO-föreningar, vilket främst är ett resultat av det särskilda arbetet riktat mot personer med somalisk bakgrund som har forts och utvecklats under året med hjälp av centralt anställda projektledare. Utvecklingen med nya föreningar bidrar också till nya fantastiska verksamheter och vi kan med stolthet summera målsättningen 50 nya föreningar eller verksamheter har nåtts. IOGT-NTO:s verksamheter gör verkligen skillnad för människor I samband med flyktingkrisen hösten 2015 väcktes ett enormt engagemang bland distrikt, föreningar och medlemmar. Detta ledde till ny värdefull verksamhet inom IOGT-NTO som bidragit till skillnad för många människor. Lokalföreningar öppnade exempelvis upp sina lokaler för transitboenden och matservering när krisen var som mest akut. Då tillströmningen av nya flyktingar avtog förändrades verksamheterna till mötesplatser med regelbunden verksamhet. Detta fortgår och utvecklas runt om i landet i våra lokaler och ofta i samverkan med NBV. IOGT-NTO är en stark folkrörelse och en aktiv samhällsaktör med engagerade medlemmar och kunde därför agera snabbt när krisen var ett faktum. 36

37 Ökade kunskaper genom folkbildning Under året har ett flertal uppskade och välbesökta utbildningar genomförts i samverkan med IOGT-NTO:s två folkhögskolor Tollare och Wendelsberg. De största arrangemangen som lockat många medlemmar är Kurs-kurshelgen, Socialt forum och Verksamhetsforum. På dessa utbildningar har våra medlemmar deltagit i olika seminarier som leder till inspiration, kunskap och samhörighet. En omgång av SHIFT ledarskapsprogram för framtidens IOGT- NTO avslutades under våren och en ny omgång startade under hösten. SHIFT lockade under året deltagare från totalt 13 distrikt. När det gäller folkbildning har IOGT-NTO fantastiska resurser i form av våra två folkhögskolor och studieförbundet NBV. Statistiken visar unika personer deltog i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet kopplad till IOGT-NTO. Totalt sett stod IOGT-NTO för statsbidragsberättigade timmar fördelade på studiecirklar, annan folkbildning och kulturarrangemang. Resultat i urval: nya medlemmar. Sex distrikt nettoökade. 20 nya föreningar bildades. IOGT-NTO är en aktiv samhällsaktör Urval av målsättningar: IOGT-NTO har bedrivit politisk påverkan i en majoritet av landets kommuner. Antalet regelbundna och aktiva kamratstöd har ökat med 10. Inom IOGT-NTO finns det 16 sociala företag med tydlig IOGT-NTO-profilering. 500 fester arrangeras runt om i landet. Politisk påverkan lockar till engagemang IOGT-NTO bedriver ett aktivt påverkansarbete runt om i landet och de alkoholpolitiska frågorna engagerar medlemmarna. Under året har det genomförts ett flertal alkoholpolitiska utbildningar som har lett till kunskap och engagemang. 14 alkoholpolitiska grupper har bildats, studiecirklar kring forskarrapporten och EU-frågor har genomförts och så många som 734 personer deltog i initiativet Alkoholreklam nej tack! Våra medlemmar möter lokalpolitiker i kommunerna vilket resulterar i vi bedriver politisk påverkan i en majoritet av Sveriges kommuner. IOGT-NTO:s sociala arbete är ett stöd för människor med erfarenhet av eget eller andras beroende Kamratstöden är hjärtat i IOGT-NTO:s sociala verksamhet. Det är en värdefull verksamhet med socialt nätverk och nykter gemenskap som leder till personlig utveckling hos deltagarna. Känslan av inte vara ensam är ovärderlig. Under året startades två nya kamratstöd och vi har nu totalt 40 aktiva lokala kamratstödsverksamheter runt om i landet. Inom IOGT-NTO startades under året ett nytt socialt företag, vilket innebär vi nu har totalt 15 sociala företag. De sociala företagen bedrivs lokalt eller regionalt inom IOGT-NTO och har en stor bredd på verksamheten. Fester till tusen! Det uppsa målet med fester är uppnått. Det har festats vid förbundsarrangemang, distriktsårsmöten, styrelsemöten och i många IOGT-NTO-lokaler. 37

38 Resultat i urval: Över medlemmar har engagerat sig alkoholpolitiskt. Minst medlemmar har fått ökade kunskaper om alkoholpolitik. 40 aktiva kamratstödsverksamheter. 15 sociala företag. IOGT-NTO bidrar till minskad alkoholkonsumtion Urval av målsättningar: IOGT-NTO har bidragit till en utredning för begränsa alkoholreklamen tillsätts. I länder där IOGT-NTO har partners har organisationen bidragit till en alltmer restriktiv alkoholpolitik. Fler aktörer utanför nykterhetsrörelsen bär den restriktiva alkoholpolitiken. IOGT-NTO bidrar till fler barn och unga får fira jul med nyktra vuxna. Alkoholreklam Efter IOGT-NTO:s framgångsrika valkampanj Alkoholstör fanns det stora förhoppningar om få till en utredning om alkoholreklam riktad främst till unga i sociala medier. Under 2015 gjordes ett aktivt nationellt påverkansarbete utan få faktiskt gehör från folkhälsoministern. På EU-nivå fortse den långsamma processen om tv-reklam och de svenska myndigheterna var till en början engagerade men blev under året allt mer passiva. Arbetet med utvärderingen av det Audiovisuella mediedirektivet (AVMS) startade, vilket IOGT-NTO lade fokus på. Internationellt påverkansarbete Förhoppningen var vårt samarbete i framförallt Sydostasien skulle resultera i ett flertal antagna alkohollagar under På grund av starka påtryckningar från alkoholindustrin samt andra politiska händelser i regionen har processen fördröjts. Utkast till lagar finns på plats i såväl Kambodja som Vietnam, men det var endast i Laos som lag antogs I Östafrika har lagstiftning inte antagits i något av de fem länder där IOGT-NTO har samarbete, däremot har det påverkansarbete som genomförts av våra partnerorganisationer lett till frågan kommit upp på bordet och det i såväl Uganda som i Rwanda har beslutats ta fram lagförslag. Samtliga partnerorganisationer i Asien, Afrika och Balkan ingår i ett eller flera nätverk som på olika sätt driver ett alkoholpolitiskt arbete. Inom regionerna har det skett erfarenhetsutbyte mellan våra partnerorganisationer. I Östafrika togs en påverkanshandbok fram och utbildningar genomfördes för samtliga partnerorganisationer i regionen. Det upplevs som organisationerna sedan dess har utvecklat och ökat sina påverkansinsatser. Fler aktörer är bärare av en restriktiv alkoholpolitik Det alkoholpolitiska påverkansarbetet är ständigt i fokus och som ett led i arbetet har vi träffat politiker på olika nivåer för lyfta vikten av en restriktiv alkoholpolitik. På nationell nivå mötte vi under året 75 riksdagsledamöter, tre statsråd och en partiledare och vi har även arbetat lokalt i kommunerna. Under Almedalsveckan bidrog IOGT-NTO tillsammans med flera närliggande organisationer till upprätthållandet av den alkoholfria seminarieytan Soberian, där vi genomförde två seminarier med totalt 75 deltagare, varav fyra riksdagsledamöter. 10 ideella medlemmar deltog aktivt under veckan och tillsammans genomfördes drygt 20 politikermöten. Utöver detta lades stort fokus på Almedalsdrinken, som gjorde succé ännu ett år. 38

39 IOGT-NTO är en av 27 organisationer i det svenska NCD-nätverket Non-communicable diseases icke smittsamma sjukdomar. Nätverket lyfter aktivt upp alkoholfrågan och i november skickades synpunkter in till resolution från ett globalt möte med NCDorganisationer för tydliggöra intressekonflikten med alkoholindustrin. I Cancerfondens årsrapport lyftes behovet av politiska åtgärder mot riskfaktorer, särskilt behovet om striktare regler mot marknadsföring av alkohol och tobak. Ett flertal arrangemang för andra biståndsaktörer under året resulterade exempelvis i Svenska FN-förbundet antog en motion om arbeta med alkohol som utvecklingshinder och Union to Union antog en alkoholpolicy. Under hösten genomfördes även en konferens om alkohol som utvecklingshinder med ett stort antal deltagare, vilket gav flera kontakter med organisationer som visat intresse för lyfta in frågan i deras arbete. Den årliga forskarrapporten Alkoholens skador i andra hand För tredje året i rad gav IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet ut en forskningsrapport om alkohol var temat Alkoholens skador i andra hand, ett relativt oanvänt begrepp som syftar till de skador som kan drabba samhälle och individer kring den/de som dricker alkohol. Alkoholens andrahandsskador finns inom alla områden i samhället och kan handla om trafikolyckor, våld och övergrepp i nära relationer liksom i det offentliga rummet, barn som far illa samt förlorad arbetskapacitet. Syftet med rapporten är, inom och utanför vår organisation, tillgängliggöra kunskap och forskning som finns om alkoholens skador i andra hand. Julen blir allt vitare Efter ha genomfört den nionde Vit jul-kampanjen i rad kan vi med stolthet konstatera detta är en av IOGT-NTO:s största kampanjer som fortsätter nå stora framgångar både internt och externt. Vit jul slog återigen nya rekord med hela ställningstaganden, 230 registrerade aktiviteter, drygt likes på Facebook och en fantastisk försäljning i webbshopen. Efter årets kampanjslut gjordes en kännedomsundersökning som visade hälften av befolkningen mellan 18 och 74 år menade de känner till Vit jul och tre fjärdedelar av dem var dessutom positiva till Vit jul. Endast fyra procent uttryckte sig negativt. Resultat i urval: Konsumentverket mottog 83 anmälningar om alkoholreklam. 49 aktörer utanför nykterhetsrörelsen har agerat kring alkoholpolitiska frågor. Vit jul slog nytt rekord med ställningstaganden. IOGT-NTO är välkänt Urval av målsättningar: 90 procent av allmänheten känner till IOGT-NTO. 25 procent av allmänheten känner till någon som är medlem i IOGT-NTO personer är aktiva genom digitala medier. Med hjälp av mätningar genom IPSOS kan vi konstatera 85 procent av allmänheten känner till IOGT-NTO och vet i hög grad vad vi jobbar med. 20 procent av allmänheten känner någon som är medlem i IOGT-NTO. Resultat i urval: 85 procent av allmänheten känner till IOGT-NTO. 39

40 IOGT-NTO är självfinansierat Urval av målsättningar: Förbundet stödjer distrikt i processen med söka externa projektbidrag. Miljonlotteriet har genererat ett ökat tillskott till IOGT-NTO:s verksamhet. Intäkter via gåvor har ökat. Stora ekonomiska tillskott från Miljonlotteriet 2015 gav Miljonlotteriets verksamhet ett överskott till IOGT-NTO-rörelsen på 130 miljoner kronor. Framför allt bidrog prenumerationslotteriet, men även andra lotteriprodukter som t.ex. Vit jul-lotten, till detta betydande resultat. Under 2015 tillse regeringen en utredning för titta på hur spelpolitiken i Sverige kan licensiera utländska aktörer till den nuvarande slutna marknaden där enbart staten, ATG och folkrörelser tillåts bedriva lotterier och spel. Utredningen, som kan komma betyda mycket för kommande överskott, har följts under året. IOGT-NTO har därför tillsammans med flera organisationer genomfört aktiviteter för påverka beslutsfare inom området. Insamling Under hela 2015 pågick en omfande process för bilda IOGT-NTO-rörelsen ideell förening, med de fyra förbunden som medlemmar. Inom ramen för IOGT-NTO-rörelsen ideell förening ska så småningom den rörelsegemensamma verksamheten Vit jul, internationellt arbete och insamling ligga. Parallellt med detta skapades förutsättningar för samla in pengar till rörelsen med Vit jul som den största insatsen. Resultat i urval: IOGT-NTO har erhållit ca engångsgåvor. IOGT-NTO har synliga och ändamålsenliga lokaler Urval av målsättningar: IOGT-NTO har förvärvat en fastighet på en strategiskt viktig ort. Fler lokaler är modernt utrustade. Fastigheten på Stora Essingen och andra lokaler bär sina egna kostnader. Den digitala tekniken bidrar till fler möten och färre resor Videokonferenssystemen i våra lokaler bidrar till fler möten och mera dialog och används alltmer runt om i landet. Under 2015 tillkom ytterligare videokonferenssystem i tre olika lokaler som möjliggör digitala möten i olika former. Bland de centralt anställda används systemet frekvent, vilket gör vi sparar kostnader för resor när vi i stället möts digitalt. Resultat i urval: Tre nya videokonferensanläggningar. 40

41 Verksamhetsberättelse för 2016 Förord Under verksamhetsåret 2016 har vi fokuserat på uppdraget göra samhället nyktrare genom samla alla som vill utmana alkoholnormen och påverka alkohol- och narkotikapolitiken i Sverige och i världen. Vi erbjuder nykter gemenskap som stärker och utvecklar människor. Arbetet med förverkliga IOGT-NTO:s strategi är påbörjat och under året har vi exempelvis bildat 22 nya föreningar, utmanat alkoholnormen, bidragit till forts restriktiv alkoholpolitik och skapat förutsättningar för engagemang och utveckling. Johnny Mostacero Förbundsordförande Peter Moilanen Generalsekreterare IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap Urval av målsättningar: Starta två nya föreningar eller verksamheter inom varje distrikt. 45 verksamma kamratstödsgrupper. 15 nya verksamheter. Ett riktigt roligt verksamhetsresultat var vi under året bildade 22 nya föreningar vilket är en forts positiv utveckling av det särskilda arbetet riktat mot personer med somalisk bakgrund. Det fantastiska arbete som inleddes i samband med den stora flyktingkrisen under 2015 uppmärksammades vilket bidrog till vi erhöll två miljoner kronor från regeringen. De ekonomiska medlen genererade 38 projekt på 32 orter i 13 län. Genom detta arbete har vi kunnat starta nya verksamheter med mångfald och integration i fokus, hälsat 600 nya medlemmar välkomna och nått över personer. Vår sociala verksamhet ett stöd för människor med erfarenhet av eget eller andras beroende Kamratstödsverksamheten växer och under året har tre nya lokala verksamheter startats vilket gör totalt 47 kamratstödsverksamheter runt om i landet. En betydelsefull verksamhet som verkligen gör skillnad för så många människor. Utvecklingsprocessen med distriktens roll i framtiden Vi har under året startat genomförandet av en testverksamhet med olika modeller för distriktens roll och verksamhet i framtidens IOGT-NTO. Processen kommer pågå under hela strategiperioden och de fyra distrikten som ingår i projektet har till uppgift skapa nya strukturer för engagemang. Ett led i processen är valda delar av ekonomihantering och arbetsledning har förlagts på central nivå för frigöra tid till engagemang och nya engagemangsformer i distrikten. Demokrati och folkbildning för en bättre värld Under året har ett antal folkbildningsinsatser genomförts tillsammans med våra två folkhögskolor och studieförbundet NBV och vår ideologi genomsyrar all vår utbildningsverksamhet. Årets stora arrangemang har varit Socialt forum, två regionala Kurskurshelger samt Verksamhetsforum och vi kan med glädje se en ökad mångfald på våra centrala arrangemang. 41

42 Årets statistik hos NBV visar IOGT-NTO har genomfört studiecirkeltimmar med unika deltagare och studietimmar inom annan folkbildning med unika deltagare. När det gäller antal genomförda kulturarrangemang inom IOGT-NTO blev resultatet arrangemang. I arbetet mot rasism har IOGT-NTO under hösten inlett ett samarbete med stiftelsen Expo och vi blir därmed en så kallad Guldvän. Resultat i urval: 22 nya föreningar bildades. 47 verksamma kamratsstödsgrupper. 30 nya verksamheter. IOGT-NTO utmanar alkoholnormen Urval av målsättningar: Dela ut alkoholfria drinkar ställningstaganden för Vit jul. 250 lokala Vit jul-aktiviteter. Arbetet med utmana alkoholnormen har pågått aktivt på olika sätt under året och en del i arbetet har varit ta fram studiematerialet Normalia i samarbete med NBV. Under både Pridefestivalen och Almedalsveckan har vi utmanat alkoholnormen genom bjuda på läskande fräscha Almedalsdrinkar. Under hösten tog våra trogna Vit jul-ambassadörer Manne Forssberg och Kitty Jutbring nästa steg i utmana Sveriges kanske starkaste och minst ifrågasa norm i podden Askalas. Vit jul för tionde gången En helg där vi verkligen utmanar alkoholnormen är julhelgen och i år gjorde vi det för tionde gången. Hela 258 lokala Vit jul-aktiviteter arrangerades runt om i landet vilket med all säkerhet bidragit till oförglömliga jullovsminnen för många barn. Antalet ställningstaganden hade ett högt upps mål på ställningstaganden. Målet nåddes inte, men personer valde ta ställning för Vit jul. Resultat i urval: utdelade drinkar ställningstaganden. 258 lokala Vit jul-aktiviteter. IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle Urval av målsättningar: 10 aktiva alkoholpolitiska grupper utdelade forskarrapporter. Träffa 100 politiker och tjänstemän på nationell nivå. Vårt politiska arbete sker på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Vi genomför möten och har förtroliga relationer med politiker och tjänstemän. Det politiska arbetet har handlat mycket om bevakning av relevanta frågor och snabba ageranden och uttalanden när exempelvis alkoglassen dyker upp i svenska livsmedelsbutiker personer agerade och tog ställning i ett digitalt upprop kring just alkoglassen under sommaren. Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström har nu tills en utredning som ska föreslå hur försäljning och marknadsföring av alkoglass ska regleras. Även reklam för alkohol i sociala medier och via sponsring ingår i uppdraget. En glädjande nyhet under året var alkoholsken höjdes. 42

43 En annan viktig fråga som vi har och har haft under bevakning även under det här året är spelpolitiken. Årets forskarrapport Alkohol och cancer Den årliga forskningsrapporten som IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet gav ut under året väckte stor uppmärksamhet i svenska medier. I Expressen skrev man: Många cancerdödsfall kan kopplas till alkohol medan TT, Göteborgsposten och Östgöta Correspondenten fokuserade på de två svenska forskarna i gruppen bakom rapporten, Sven Andreasson och Frida Dangardt, i en debartikel lyfte ett förbud mot alkoholreklam som en möjlig politisk åtgärd för få ner alkoholskadorna. Den enskilt viktigaste slutsatsen i den fjärde rapporten är det finns ett starkare samband mellan alkohol och cancer än man hittills känt till. Internationellt påverkansarbete Under året har utkast till lagstiftning lagts fram i Vietnam, Rwanda samt i Uganda och diskussioner om behov av lagstiftning har förts i Tanzania. Förhoppningen är lagen i Uganda ska kunna antas 2017 och i Vietnam I båda dessa processer har våra samarbetsorganisationer spelat en betydande roll för frågan kommit upp på bordet. Även i Kambodja ligger ett utkast till lagstiftning klart, men på grund av starka påtryckningar från ekonomiska intressen har processen fördröjts. Ett intensivt arbete genomfördes även inför FN:s generalförsamlings session om narkotika, UNGASS, i New York. Utfallet av mötet blev positivt och har sedan följts upp under hösten och vintern 2016 och arbetet inför nästa UNGASS har påbörjats. Våra insatser kring narkotikafrågan sker främst genom vår närvaro i organisationer och nätverk som Vienna NGO Committee, Civil Society Task Force samt i samarbete med exempelvis SLAN, NBV och World Forum Against Drugs. Genom stöd till och samarbete med vår världsorganisation IOGT International har vi även möjlighet påverka på global nivå, som för frågan relevanta FN-organ samt världshälsoorganisationen WHO. IOGT-NTO påverkar fler aktörer utanför nykterhetsrörelsen så de bidrar till en restriktiv politik Under Almedalsveckan bidrog vi återigen tillsammans med ett antal närliggande organisationer till en alkoholfri yta i form av Soberian. I Soberian genomfördes ett antal seminarier och under veckan hade vi totalt 16 politikermöten. IOGT-NTO tog i år kontakt med partierna och bokade in servering av Almedalsdrinken inför talen under några kvällar i Almedalsparken. Ett mycket uppskat inslag med stor åtgång. I Ideella trädgården var vi med och arrangerade ett välbesökt panelsamtal om framtidens spelpolitik. Politikerna i panelen, från Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna, var rörande eniga om civilsamhället, som i panelen representerades av IOGT-NTO och Riksidrottsförbundet, måste skyddas när spelmarknaden nu står inför en omreglering och resultatet av utredningen som vi bevakat under året presenteras i mars Under året har vi genomfört ett flertal möten, utbildningar och samarbeten med andra biståndsaktörer för lyfta alkohol som utvecklingshinder. Dessa har bland annat resulterat i Svenska kyrkan integrerat frågan i sin jämställdhetspolicy, KFUM har börjat arbeta med alkohol som utvecklingshinder i ett av sina projekt i Afrika samt Forum Syd och Svenska Missionsrådet lagt in en fråga om alkohol i de mallar som deras medlemsorganisationer använder för söka bidrag. 43

44 Resultat i urval: 14 alkoholpolitiska grupper utdelade forskarrapporter. Träffat 112 politiker och tjänstemän på nationell nivå. IOGT-NTO:s förutsättningar för förverkliga Mål och verksamhetsinriktningen 2016 Urval av målsättningar: nya medlemmar. Kännedomen om IOGT-NTO är hög. IOGT-NTO har under de senaste 10 åren använt sig av olika mätningsinstitut för göra varumärkesuppföljningar. Sedan 2015 använder vi Ipsos för varje år kunna följa varumärkets utveckling under strategiperioden Resultatet från 2016 års uppföljning tyder på kännedomen om IOGT- NTO är hög men vi behöver bli bättre på visa vår verksamhet är betydelsefull och gör skillnad. IOGT-NTO har en omfande medlemsvärvning IOGT-NTO kunde hälsa nya medlemmar välkomna, vilket resulterade i endast fyra distrikt nettoökade. Med det kan vi konstatera vi inte nådde det uppsa målet på nya medlemmar och vi minskade därmed det totala medlemstalet från medlemmar till medlemmar, en minskning med medlemmar. Målet minska antalet utträden nåddes inte. Insamlingsverksamhet under etablering IOGT-NTO-rörelsen har under 2016 genomfört tre kampanjer med syfte påverka alkoholfrågan och samla in pengar till rörelsens verksamhet: ABC-utmaningen 2 31 maj, sommarkampanjen 10 juni 31 augusti, samt Vit jul 18 november 8 januari. Drygt 580 personer valde stödja vårt arbete med en gåva under ABC-utmaningen och sommarkampanjen. Majoriteten var nya givare. Ytterligare drygt personer visade intresse för vår verksamhet genom antingen lämna ifrån sig sin mejladress i ABCutmaningen eller skriva under på sommarkampanjens budskap. Resultaten för insamlingskampanjen i anslutning till Vit jul visar det totala antalet givare landade på drygt Målet var Testet med egna insamlingar fungerade väl och våra åtta insamlare drog sammanlagt in nästan kr. Insamlingen från privatpersoner landade på ca kr, en ökning med 50 procent från 2015 års Vit jul-kampanj. Utbildningar i insamling har genomförts för de fyra förbundens styrelser, för IOGT-NTOrörelsens styrelse, för ledande tjänstemän samt medarbetare från alla förbund. Syftet är kontinuerligt stärka kunskapen om hur insamling kan bidra till rörelsens övergripande mål och skapa en känsla av gemensamt ansvar för insamlingen. Miljonlotteriet förverkligar människors drömmar Miljonlotteriet ger många möjlighet stödja det arbete som IOGT-NTO-rörelsen bedriver och utgör genom sin lotteriverksamhet en stabil finansieringsform. Miljonlotteriet har under året jobbat fram budskap för visa på överskottet går till ett fantastiskt ändamål. Det är en otrolig känsla vinna riktigt stort. Men även de gånger du inte vinner så bidrar du till förverkliga någon annans dröm. Resultat i urval: nya medlemmar. Hög kännedom om IOGT-NTO. 44

45 Övriga tabeller och statistik Under 2015 startades 20 föreningar: Lf 6678 IOGT-NTO Aktiv, Växjö, Kronobergs distrikt Lf6679 IOGT-NTO Svea, Norrköping, Östergötlands distrikt Lf 6680 IOGT-NTO Somali Woman Forum, Eskilstuna, Södermanlands distrikt Lf 6681 IOGT-NTO SFHK, Hyltebruk, Hallands distrikt Lf 6684 IOGT-NTO Midnimo Tierp, Uppsala läns distrikt Lf 6686 IOGT-NTO Samawadaag, Angered, Göteborg och Bohusläns distrikt Lf 6689 IOGT-NTO Hormar, Alvesta, Dalarnas distrikt av IOGT-NTO Lf 6691 IOGT-NTO Ogaden Samhällsförening Eskilstuna, Södermanlands distrikt av IOGT-NTO Lf 6695 Afrikanska kulturföreningen av IOGT-NTO, Åsenhöga, Hallands distrikt av IOGT-NTO Lf 6696 IOGT-NTO Shibis, Linköping, Östergötlands distrikt av IOGT-NTO Lf 6701 Somaliska IOGT-NTO, Karlstad, Värmlands distrikt av IOGT-NTO Lf 6702 IOGT-NTO Ogaden Stockholm, Stockholms distrikt av IOGT-NTO Lf 6702 IOGT-NTO Ogaden Stockholm, Stockholms distrikt av IOGT-NTO Lf 6706 IOGT-NTO Kvinnor tillsammans, Kristinehamn, Värmlands distrikt av IOGT- NTO Lf 6707 IOGT-NTO Språngbrädan av IOGT-NTO, Krokom, Jämtlands läns distrikt av IOGT-NTO 6709 IOGT-NTO:s kamratstöd, Västerås. Västmanlands distrikt av IOGT-NTO 6711 IOGT-NTO Ogaden Kramfors, Västernorrlands distrikt av IOGT-NTO 6712 IOGT-NTO S.Y.L. av IOGT-NTO, Linköping, Östergötlands distrikt av IOGT- NTO 6713 IOGT-NTO Vadstena, Östergötlands distrikt av IOGT-NTO 6719 IOGT-NTO Inga problem, Saltsjö-Boo, Stockholms distrikt av IOGT-NTO Under 2016 startades 19 föreningar: 6720 IOGT-NTO Somaliska fred i Flen, Södermanlands distrikt av IOGT-NTO 6721 IOGT-NTO Somaliska Kulturcenter Tierp, Uppsala läns distrikt av IOGT-NTO 6722 IOGT-NTO HornAfro, Norrköping, Östergötlands distrikt av IOGT-NTO 6723 IOGT-NTO Baddibunka-kafo, Kista, Stockholms distrikt av IOGT-NTO 6725 IOGT-NTO Svensk-Somaliska Nykterhetsföreningen, Falun, Dalarnas distrikt av IOGT-NTO 6726 IOGT-NTO Unionens framtid, Vingåker, Södermanlands distrikt av IOGT-NTO 6724 IOGT-NTO Somaliska i Hofors, Gävleborgs distrikt av IOGT-NTO 6730 IOGT-NTO Tayo Kulturförening, Eskilstuna, Södermanlands distrikt av IOGT- NTO 6733 IOGT-NTO UVM Trelleborg, Skånes distrikt av IOGT-NTO 6735 IOGT-NTO Aldrig mer, Göteborg, Göteborg och Bohusläns distrikt av IOGT- NTO 6727 IOGT-NTO Syl Söder, Stockholms distrikt av IOGT-NTO 6734 IOGT-NTO Jkpng:s distriktsförening, Jönköpings distrikt av IOGT-NTO 45

46 6736 IOGT-NTO Mayran, Tensta, Stockholms distrikt av IOGT-NTO 6747 IOGT-NTO Kiang Kaffo, Norsborg, Stockholms distrikt av IOGT-NTO 6750 IOGT-NTO FC Bröder, Flen, Södermanlands distrikt av IOGT-NTO 6751 IOGT-NTO Somali youth group, Kramfors Västernorrlands distrikt av IOGT- NTO 6752 IOGT-NTO Kvinnors utvecklingsgrupp, Nyköping Södermanlands distrikt av IOGT-NTO 6753 IOGT-NTO Rajo Sweson, Norrköping, Östergötlands distrikt av IOGT-NTO 6754 IOGT-NTO Stand up for yourself, Eskilstuna, Södermanlands distrikt av IOGT- NTO Distrikt som ökade i medlemsantal 2015: Södermanland (+143) Östergötland (+59) Halland (+1) Örebro (+128) Västernorrland (+8) Distrikt som ökade i medlemsantal 2016: Södermanland (+106) Östergötland (+158) Västernorrland (+55) Jämtland (+30) Inlämnade remissvar under 2015: Remissyttrande över Folkhälsomyndighetens förslag på föreskrifter om lagerdeklaration av vin och druvmust (FoHMFS 2015:X) Remissyttrande över Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen (2015:34) Inlämnade remissvar under 2016: Remissyttrande över förslag till ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige (DS 2015:56) Remissyttrande över SOU 2016:14 En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk samt promemoria Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter Remissvar Dnr årsredovisning i mindre företag K2 Remissyttrande över förslag till ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige (DS 2015:56) Remissyttrande över Ds 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker Remissyttrande över Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn Remissyttrande över Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Förbundsstyrelsen Fram till kongressen 2015 bestod förbundsstyrelsen av Anna Carlstedt, ordförande, Andrine Winther, vice ordförande, Carl-Åke Andersson, sekreterare, Ulf Persson, kassör, Jan Linde, studieledare, Carina Dagbro, Hugo Hermansson, Salam Kaskas, Magnus Lagergren, Pia Magnusson, Lena Nilsson, Kjell-Ove Oscarsson och Monica Ståhl. 46

47 Efter kongressen 2015 bestod förbundsstyrelsen av Johnny Mostacero, ordförande, Andrine Winther, vice ordförande, Josefine Larsson, sekreterare, Ulf Persson, kassör, Jan Linde, studieledare, Carl-Åke Andersson, Eva Blomqvist, Lina Boberg, Lena Borgs Hugo Hermansson, Oskar Jalkevik, Lina Magnusson och Erik Winnfors Wannberg. IOGT-NTO:s ledamöter i IOGT-NTO-rörelsens riksstyrelse fram till kongressen 2015 har varit Anna Carlstedt och Ulf Persson, med vice ordförande, sekreterare, och övriga ledamöter i styrelsen som suppleanter. IOGT-NTO:s ledamöter i IOGT-NTO-rörelsens riksstyrelse efter till kongressen 2015 har varit Johnny Mostacero och Ulf Persson, med vice ordförande, sekreterare, och övriga ledamöter i styrelsen som suppleanter. Förbundsstyrelsen har under 2015 hållit åtta protokollförda sammanträden. Dess arbetsutskott har haft 13 protokollförda sammanträden. Förbundsstyrelsen har under 2016 hållit sju protokollförda sammanträden. Dess arbetsutskott har haft 10 protokollförda sammanträden. 47

48 Uppföljning av beslut, kongressen 2013 Ännu ej genomförda beslut Motion nr 50 Ett folk som har sånger kan aldrig dö Kongressen beslöt förbundet, i den mån det är möjligt upphovsrättsligt, gör sångerna i Folkrörelsesångboken smidigt tillgängliga på internet med både noter och text samt förbundsstyrelsen får i uppdrag sprida kunskap om folkrörelsesångerna. Fokus har under våren 2016 varit på säkra rättigheterna på sångerna i Folkrörelsesångboken. Detta har lyckats med de flesta av sångerna och de var tänkta under hösten läggas upp på iogt.se. Tyvärr har nya webben blivit försenad pga. personalbyte. Planen är dock ändå hinna med detta innan kongressen. Uppföljning av beslut, kongressen 2015 Ännu ej genomförda beslut Motion nummer 3 Social verksamhet, motion nr 4 Kamratstöd, motion nr 5 Kamratstöd och motion nr 6 Vi är alla lika mycket värda - 57 Kongressen beslöt bifalla den första och andra -satsen i motion nr 3 Social verksamhet, - innebärande förbundet prioriterar social verksamhet som en viktig del i IOGT-NTO:s verksamhet, samt IOGT-NTO, såväl på central som distriktsnivå, satsar mer resurser på starta, utveckla och hjälpa befintliga och nya sociala verksamheter i form av kamratstöd och sociala företag, bifalla den första och tredje -satsen i motion nr 4 Kamratstöd och motion nr 5 Kamratstöd, - innebärande lägga fast kamratstödsarbetet ska ges en hög prioritet under kommande kongressperiod, samt avstämningar sker regelbundet vid samlingar med DO och andra i distriktsstyrelserna om utvecklingen, bifalla första satsen i motion nr 6 Vi är alla lika mycket värda, - innebärande en utvärdering av den sociala verksamheten 1985 till 2015 sker. Besluten är inarbetad i verksamhetsplanen där det är fokus på starta nya kamratstöd, göra ett socioekonomiskt bokslut och utvärdering av den sociala verksamheten. Utvärderingen kommer hösten 2017, planering pågår för en social ledarskapsutbildning med start hösten Den sociala verksamheten togs upp under DO/ DK-samlingen i september 2016 och under Januarikonferensen Motion nr 35 IOGT-NTO på äldre dar Kongressen beslöt uppdra åt förbundsstyrelsen utreda möjligheten till olika boendeformer inom IOGT-NTO och andra -satsen har ännu inte påbörjats och tanken är engagera någon för uppdraget Motion nr 10 Rådslag om övergången mellan UNF och IOGT-NTO - 70 Kongressen beslöt ta initiativ till ett rådslag där alla medlemmar inbjuds diskutera problem med övergången mellan UNF och IOGT-NTO, samt detta rådslag genomförs snarast möjligt under kommande kongressperiod. Planen är det ska genomföras ett rådslag under Motion nr 29 Utveckling av iogt.se - 76 Kongressen beslöt förbundsstyrelsen ska tillsätta en grupp med representant från kommunikationsavdelningen och redaktörer med flera samt interna och externa aktörer vilka utgör ett råd för kontinuerligt arbeta med förbättra iogt.se. Processen är igång. Möte med motionären. Enkät utskickad till alla webbredaktörer och en referensgrupp kommer tillsättas för utvecklingsarbetet av hemsidan under

49 Motion nr 30 Evenemangsarena och motion nr 31 Kulturen och lokalernas betydelse för en stark folkrörelse - 77 Kongressen beslöt inleda ett brett och inkluderande utvecklingsarbete kring kulturens roll och möjlighet i en framtida organisations- och föreningsutveckling. Ingår i strategin och kommer ske i dialog och samverkan med Wendelsberg. Förslag från Wendelsberg antogs under september-fs. GS har träffat Wendelsberg i frågan den hösten Ev. blir det ett kultursamarbete under världskongressen. En kultursmedja genomförs hösten Motion nr 69 Vår alkoholtolerans och motion nr 70 Medlemslöfte Kongressen beslöt ge förbundsstyrelsen i uppdrag till kongressen 2017 utreda möjligheten sänka gränsen på 2,25 volymprocent alkohol i medlemslöftet och utifrån det återkomma med förslag. Utredning i frågan gjord av Per-Åke Lundin. Ärendet var också uppe på september-rs där övriga förbund inte var så intresserades ta i medlemslöftet men Junis vill följa arbetet. Seminarium kommer ske på kongressen och efter det får nya FS fundera över vad som ska göras vidare. Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO - 34 Kongressen beslöt bifalla förslaget, genomföra en analys om hur organisationen mår idag, försöksverksamheten utvärderas efter halva tiden, samt lägga fokus på uppmuntran i valberedningsarbetet för lättare hitta människor till föreningsengagemang och distriktsarbete. Utvecklingsgruppför pilotdistrikten är utsedd: Josefine Larsson och Oskar Jalkevik. Gotland, Västmanland, Jämtland och Västernorrland är utsedda till pilotdistrikt. Alla dessa distrikt har delar av ekonomihanteringen förlagd på central nivå vilket frigör mer tid för engagemang i distrikten. Två har arbetsledningen via förbundet och två har testat med direktdemokrati på distriktsårsmöte. Arbetet med hur IOGT-NTO mår fortgår inom Expedition 50. Valberedningskurser ingår inom ramen för Tollares Centrum för ideellt ledarskap. Uppföljning av beslut, kongressen 2013 Genomförda kongressbeslut Motion nr 50 Ett folk som har sånger kan aldrig dö Kongressen beslöt förbundet undersöker möjligheten digitalisera musik utgiven av IOGT-NTO-rörelsen och göra denna tillgänglig via iogt.se, Spotify och/eller liknande, förbundet uppmuntrar och stöttar IOGT-NTO-knutna körer med spela in framföranden (speciellt av sånger i Folkrörelsesångboken) och tillgängliggöra på internet, t ex via YouTube, kongressen efter denna motion behandlats sjunger Glöm ej löftets helga timma. Dessa -satser är klara och i motionen återstår ytterligare två -satser som finns överst i dokumentet. Tyvärr var intresset lågt för genomföra detta. Uppföljning av beslut, kongressen 2015 Motion nr 01 Bestraffa supande föräldrar som sätter barns liv i akut fara - 43 Kongressen beslöt notera beslutet vid förra kongressen om IOGT-NTO tydligt ska uppmärksamma barnens utsa situation när föräldrar och andra vuxna är berusade i barns närvaro. Inarbetad i verksamhetsplanen och i arbetet med Vit jul. 49

50 Motion nr 02 Minska införsel av smuggelsprit - 44 Kongressen beslöt bifalla motion nr 2 Minska införsel av smuggelsprit samt vi bör arbeta för minska införseln av smuggelsprit. Regelbunden kontakt med politiker och tjänstemän inom sk och tull. Motion nr 9 Talare till Folknykterhetens vecka eller dag, med fler Kongressen beslöt bifalla motion nr 16 Värvningspremier belöningstrappan, - innebärande kongressen ger förbundet i uppdrag utarbeta ett bättre premiesystem till våra värvare, bifalla motion nr 20 Valfrihet, - innebärande när det värvas medlemmar till IOGT-NTO, ska det förutom valet man och kvinna, även finnas med ett tredje alternativ i form av: Annat ge förbundsstyrelsen i uppdrag utveckla utbildningssystemet, ge förbundsstyrelsen uppdraget se över olika möjligheter som resulterar i ett ökat antal medlemmar på våra interna utbildningar. Första och andra -satsen genomförd, tredje och fjärde är också genomförd i och med utbildningssystemet är antaget, ge förbundsstyrelsen uppdraget se över eventuella möjligheter uppdatera Nyktra smultronställen och publicera den i digital form, bifalla motion nr 61 Folkhögskollärarutbildning och stipendium i sin helhet, - innebärande IOGT-NTO tillsammans med NBV aktivt marknadsför folkhögskollärarutbildningen, IOGT-NTO stimulerar anställda och förtroendevalda söka samt IOGT-NTO återinför ett stipendium på lämpligt belopp. uppdra till förbundsstyrelsen utreda en stadgeändring som går i linje med motionens andemening. Första -satsen är genomförd via Våra Gårdar, tredje -satsen sker via annonser i Accent för Strandmanfonden och vi har hittills beviljat två stipendier, fjärde satsen gällande stadgeändringsförslag är framarbetat och kommer upp som förslag på kongressen. Motion nr 11 Övergång från UNF till IOGT-NTO-rörelsen - 71 Kongressen beslöt avslå motion 11 Övergång från UNF till IOGT-NTO-rörelsen, samt ge förbundsstyrelsen i uppdrag följa frågan. Sker med hjälp av löpande rapportering kring övergångar som vi kan utläsa i medlemsregistret. Motion nr 27 Hur ska IOGT-NTO uppfas? - 74 Kongressen beslöt vid byte av logotyp eller omfande förändringar i den grafiska profilen ska medlemmar involveras. Logotyp ska ej bytas, ny grafisk profil för IOGT-NTO ideell förening har kommunicerats i god tid. Motion nr 33 Jorden är i fara - 84 Kongressen beslöt bifalla motion nr 33 Jorden är i fara, samt bifalla Jimmie Eklunds tilläggsförslag om uppdra åt förbundsstyrelsen ta fram en rörelsegemensam miljöpolicy för IOGT-NTO-rörelsen. Policy är framtagen av grupp på kansliet. Testades mot riksstyrelsen i september där övriga rörelsen klargjorde de inte är intresserade av en rörelsegemensam miljöpolicy. Policyn antogs av FS i november. 50

51 Behandling av Motion 43 Ekonomiskt stöd till distrikten, Motion 44 Förbundets ekonomiska stöd till distrikten, Motion 45 Ekonomiskt stöd till distrikten, Motion 46 Ekonomiskt stöd till distrikten, Motion 47 Ekonomiskt stöd till distrikten, Motion nr 48 Grundläggande förändring av ekonomisk fördelning i rörelsen, Motion 49 Tvåmiljonerspotten, Motion 50 Möjlighet använda personalbidraget för distriktskonsulent även i projektform, Motion 51 Distriktskonsulenter samt Motion nr 52 Omfördelning av resurser Kongressen beslöt efter försöksvotering fastställa förbundsstyrelsens förslag fullt stöd betalas ut till de distrikt, exklusive Gotland, som inte nått gränsen om 800 medlemmar eller fler, under förutsättning de ökar i medlemsantal och har en tydlig ambition på sikt nå över 800 medlemmar, uppdra till förbundsstyrelsen utse en grupp med representanter från förbund och distrikt som ska utreda framtidens resursfördelning. Utredningen skall arbeta utan villkor, till detta samtal skicka med icke avslagna -satser i följande motioner 43, 45, 46, 48, 50 och 52. Första -satsen inarbetad i budgeten. En grupp för se över detta utsågs 2016 men då arbetet med Expedition 50 inleddes pausades och sedermera avslutades den gruppen. Detta då FS förslag gör det i framtiden inte behövs ett resursfördelnings-system som det varit. Motion nr 53 Aktivt föreningsarbete och motion nr 54 Medlemsaktivering som sökbart projektområde för 2-miljonerspotten Kongressen beslöt bifalla motion nr 54 Återinförande av medlemsaktivering som sökbart projektområde för 2-miljonerspotten innebärande IOGT-NTO utöver stötta lokala utvecklingsidéer som ligger i linje med den fastställda Mål och verksamhetsinriktningen återinföra Medlemsaktivering som sökbart projektområde för 2-miljonerspotten. Införd i 2- miljonerspotten/engagemangspotten. Motion nr 55 Lotterifinansiering av rörelsen, motion nr 56 TV-reklam för onlinespel och motion nr 57 IOGT-NTO och Miljonlotteriet Kongressen beslöt bifalla motion nr 56 TV-reklam för onlinespels andra -sats - innebärande IOGT-NTO skall medverka till information om spelberoende blir tillgängligt för medlemmar och icke medlemmar. Information om spelberoende ligger nu på Behandling av motion nr 59 Framtidens fastigheter i IOGT-NTO-rörelsen Kongressen beslöt uppdra åt förbundsstyrelsen utreda framtida fastighetsförvaltning och fastighetsansvar. Fastighetsstrategi antogs under nov-fs Inom ramen för Expedition 50 finns förslag om hur framtida fastighetsförvaltning och fastighetsansvar kan ske. Förbundsstyrelsen förslag nr 2 Revidering av IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program - 45, 47 och 49 Kongressen beslöt bifalla förslaget med justeringar. Alla ändringar är genomförda och dokumentet finns tillgängligt i dokumentbiblioteket på Behandling av förbundsstyrelsens förslag nummer 3 Plform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet - 59 Kongressen beslöt bifalla förslaget med justeringar. Alla ändringar är genomförda och dokumentet finns tillgängligt i dokumentbiblioteket på 51

52 Förbundsstyrelsens förslag nr 4 IOGT-NTO:s strategiska utveckling , 91, 93, 96 och 97 Kongressen beslöt bifalla förslaget med justeringar, bifalla Markus Strömboms önskan i protokollet notera IOGT-NTO:s intention med övriga IOGT-NTO-rörelsen starta en gemensam insamlingsorganisation, samt bifalla Anna Carlstedts förslag om tillsätta referensgrupp för tillsammans med förbundsstyrelsen utveckla vår framtida insamlingsverksamhet. Alla ändringar genomförda i strategidokumentet och finns tillgängligt i dokumentbiblioteket på Gemensam insamling med rörelsen påbörjad. Referensgrupp utlyst och tills, första möte har ägt rum. Fortsätter löpande och dynamiskt. Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Mål och verksamhetsinriktning , 106 och 108 Kongressen beslöt bifalla förslaget med justeringar. Alla ändringar är genomförda och dokumentet finns tillgängligt i dokumentbiblioteket på Förbundsstyrelsens förslag nr 6 Nedläggning av IOGT-NTO:s Jubileumsfond Kongressen beslöt lägga ner IOGT-NTO:s Jubileumsfond. Nedlagd hösten Förbundsstyrelsens förslag nr 7 Medlemsavgifter Kongressen beslöt bifalla förbundsstyrelsens förslag nr 7 Medlemsavgifter. Medlemsavgiften kvarstår. Förbundsstyrelsens förslag nr 8 Rambudget för Kongressen beslöt fastställa rambudget för åren Beslutad på kongressen. Förbundsstyrelsens förslag nr 9 Stadgeändringar och utredning om framtida ändringar - 133, 138 och 140 Kongressen beslöt bifalla förslaget med justeringar, ge förbundsstyrelsen i uppdrag återkomma med förslag till nästa kongress gällande deponerade medel. Alla stadgeändringar är gjorda utifrån beslut om ändringar på kongress Ett förslag angående deponerade medel finns klart till kongressen. Riksstyrelsens förslag nr 1 Stadgeändringar Angående nedläggning av krets UNF:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongresser hade redan beslutat i enlighet med riksstyrelsens förslag nr 1. Kongressen beslöt bifalla förslaget ge förbundsstyrelsen i uppdrag göra en stadgeöversyn och återkomma med förslag till nästa kongress, till protokollet notera denna översyn ska innehålla en stadgeändring som går i linje med andemeningen i motion nr 65 Stadgeändring avseende försäljning av fast egendom, denna översyn i övrigt ska behandla de frågor om extra föreningsårsmöte och ekonomisk förvaltning vid omfande ekonomisk verksamhet som berörs i förbundsstyrelsens förslag nr 9 Stadgeändringar och utredning om framtida ändringar, samt denna översyn i övrigt, i samverkan med andra förbund, ska behandla de frågor om jäv som berörs i riksstyrelsens förslag nr 1 Stadgeändringar samt frågan om vad som ska hända med kvarvarande egendom vid nedläggning av krets, göra en protokollsnotering om vid upplösning av krets kvarvarande tillgångar ska fördelas mellan alla distriktsorganisationer inom IOGT-NTOrörelsen i kretsen. Första -satsen genomförd. Övriga -satser är hanterade och förslag ligger till kongressen på stadgeändringar i linje med uppdraget. 52

53 Riksstyrelsens förslag nr 2 Värd för 2019 års kongresser Följande distrikt hade kommit in med en intresseanmälan IOGT-NTO-rörelsen i Gävleborg IOGT-NTO-rörelsen i Västernorrland Kongressen beslöt uppdra åt riksstyrelsen kontakta distrikten för djupare dialog kring värdskapet för 2019 års kongresser, samt uppdra åt riksstyrelsen under hösten 2015 besluta om plats för 2019 års kongresser. Kongressen 2019 kommer äga rum i Örnsköldsvik och IOGT-NTO-rörelsen i Västernorrland står för värdskapet. 53

54 Organisationsnummer IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE ÅRSREDOVISNING För verksamhetsåret 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen har under året bestått av Johnny Mostacero, Andrine Winther, Ulf Persson, Josefine Larsson och Peter Moilanen med Lina Boberg och Carl-Åke Andersson som suppleanter. Revisorer har varit Jens Persson, auktoriserad revisor, Kjerstin Bengtsson och Thomas Thomasson med Marianne Hallbert och Rolf Vestman som suppleanter. Stiftelsen, som tillkom 1970, har som ändamål är stödja den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs inom nykterhetsorganisationerna. Dessutom kan stipendier lämnas till studerande ungdomar samt bidrag till aktiviteter som bedrivs inom IOGT-NTO-rörelsen bland barn och ungdomar. Enligt stadgarna ska minst 10 procent av intäkterna avsättas till bundet kapital, dock inte gåvor och anslag. Dahls fond uppkom 1988 genom testamente från Henry Dahl, Sollentuna. Under året har ändamålet uppfyllts genom disponibla vinstmedel från 2014 har betalat ut i bidrag kronor. Not 1 Disposition av årets resultat Årets resultat Avsättning till bundet eget kapital Gåvor Realisationsvinst aktier Realisationsförlust aktier Återföring av nedskrivna aktier Nedskrivning av aktier Förvaltningsavgifter Avs till kapitalet Avs till Dahls fond Styrelsen har beslutat kronor avsätts av disponibla medel per utdelas under För stiftelsens ekonomi i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar jämte tillhörande noter. 54

55 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR Stiftelsens intäkter Aktieutdelningar Gåvor Summa intäkter Stiftelsens kostnader Förvaltningskostnader Resultat före realisationsresultat Realisationsvinster på sålda aktier Realisationsförluster på sålda aktier Återföring av nedskrivna aktier Nedskrivning av aktier Årets resultat

56 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 3 BALANSRÄKNING PER 31 DECEMBER Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Not Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Not 3 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital och skulder Ansvarsförbindelser Inga Inga Ställda panter Inga Inga 56

57 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 4 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med föregående år. Vid värdering av finansiella anläggningstillgångar har prövning skett individuellt, och värdering till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning om värdenedgång är bestående. Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av Stiftelsekapital och Övrigt bundet eget kapital, som inte är tillgängligt för utdelning. Fritt eget kapital utgörs av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Not 1 Utdelade bidrag 2015 Namn Adresser Ändamål Belopp 1. JUNIS Stockholmsdistrikt Stockholm Bidrag till Rollspelsläger barn 7-15 år Lf 3913 Majblomman av IOGT-NTO Norrköping Bidrag till projekt Ungdomssatsning UNF Ordenshuset Umeå Renovering av lokalen o inköp datorer UNF Eskilstuna SXE Eskilstuna Arrangemang festival april Junis Skellefteåkretsen Skellefteå Bidrag till äventyrsläger barn 9-12 år UNF Norrbotten Norrbotten Bidrag till föreningsbussen Västernorrlands distrikt av JUNIS Örnsköldsvik Proj. ledarutbildning, ledarutveckling IOGT-NTO-förening Globen Hässleholm Utrustning till UNF lokal verksamhet IOGT-NTO-rörelsen Boden Boden Lägergård för JUNIS o invandrarbarn Junis i Råda Råda Utrustning till sommarläger, m.m UNF 38 Kamratkretsen Växjö Midsommarfirande för medlemmar Lf 204 Ledstjärnan i Bergvik Bergvik Bidrag till Caféverksamhet NSF Scoutkår Linköping Linköping Utrustning till scoutstuga, m.m Lf 263 IOGT-NTO Borgholm Borgholm Renovering av ungdomslokalen UNF Västernorrland Örnsköldsvik Aktivister för värvning av medlemmar Lf 306 Fridsam av IOGT-NTO Vetlanda Inköp av möbler till fritidsgård Lf 114 Vimmerby av IOGT-NTO Vimmerby Inköp av ljudsystem, tv, m.m Lf 1714 Finspång Finspång Indragning av bredband i lokalen Lf4537 Ledstjärnan i Bjurtjärn/Storfors Storfors Anslutning fibernät, m.m IOGT-NTO 498 Hedemora Hedemora Digitalisering av lokalen Två medlemmar ungdomar - Bidrag till Explorer Belt Slovakien

58 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 5 Not 2 Specifikation över andra aktier och andelar Aktieslag Ansk. värde Bokf. värde Marknadsvärde Antal Autoliv SDB Nobia Nordea Bank SEB A Alfa Laval Atlas Copco A Hexagon B NCC B Trelleborg B H&M B Ericsson B Millicom international cellular SDB SPP Aktiefond Europa SPP Emerging Markets SRI Öhman Etisk Index USA B utdelande Catella Nordic Corporate Bond Flex RD Nordea European High Yield Bond Fund Danske Invest Sverige Kort Ränta utd Swedbank Robur Access Asien Öhman Företagsobligationsfond B utd Öhman Utlandsfond B Securitas B SCA B Unibet Group Andelar i GodFond Sverige & Världen Andelar i Aktie-Ansvar Sverige Summa totalt

59 59

60 60

61 Organisationsnummer IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE ÅRSREDOVISNING För verksamhetsåret 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen har under året bestått av Johnny Mostacero, Andrine Winther, Ulf Persson, Josefine Larsson och Peter Moilanen med Lina Boberg och Carl-Åke Andersson som suppleanter. Revisorer har varit Jens Persson, auktoriserad revisor, Kjerstin Bengtsson och Thomas Thomasson med Marianne Hallbert och Rolf Vestman som suppleanter. Stiftelsen, som tillkom 1970, har som ändamål är stödja den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs inom nykterhetsorganisationerna. Dessutom kan stipendier lämnas till studerande ungdomar samt bidrag till aktiviteter som bedrivs inom IOGT-NTO-rörelsen bland barn och ungdomar. Enligt stadgarna ska minst 10 procent av intäkterna avsättas till bundet kapital, dock inte gåvor och anslag. Dahls fond uppkom 1988 genom testamente från Henry Dahl, Sollentuna. Under året har ändamålet uppfyllts genom disponibla vinstmedel från 2015 har betalat ut i bidrag kronor. Not 1 Disposition av årets resultat Årets resultat Avsättning till bundet eget kapital Gåvor Realisationsvinst aktier Realisationsförlust aktier Återföring av nedskrivna aktier Nedskrivning av aktier Förvaltningsavgifter Avs till kapitalet Avs till Dahls fond Styrelsen har beslutat kronor avsätts av disponibla medel per utdelas under För stiftelsens ekonomi i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar jämte tillhörande noter. 61

62 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR Stiftelsens intäkter Aktieutdelningar Gåvor Summa intäkter Stiftelsens kostnader Förvaltningskostnader Resultat före realisationsresultat Realisationsvinster på sålda aktier Realisationsförluster på sålda aktier Återföring av nedskrivna aktier Nedskrivning av aktier Årets resultat

63 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 3 BALANSRÄKNING PER 31 DECEMBER Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Not Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Not 3 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital och skulder

64 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 4 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med föregående år. Vid värdering av finansiella anläggningstillgångar har prövning skett individuellt, och värdering till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning om värdenedgång är bestående. Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av Stiftelsekapital och Övrigt bundet eget kapital, som inte är tillgängligt för utdelning. Fritt eget kapital utgörs av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Not 1 Utdelade bidrag 2016 Namn Adresser Ändamål Belopp 1. IOGT-NTO-förening Globen Stockholm Bidrag till teknisk utrustning UNF 152 Söderhamn Söderhamn Inköp av tv-spel för ungdomar Västernorrlands distrikt av JUNIS Örnsköldsvik Proj. ledarrekrytering, ledarutveckling UNF Västernorrland Örnsköldsvik Proj. utbildningar för nya UNF:are Lf 687 Roslagens Hopp Norrtälje Teknikanpassning i huset för ungdomar IOGT-NTO Majblomman Norrköping Renovering av stugans köket Lf 306 Fridsam av IOGT-NTO Vetlanda Proj. Bygga en skateboardramp UNF Västerbotten & UNF Axiom Umeå Utrustning till I-N ordenshus för unga IOGT-NTO-rörelsen Boden Boden Utrustning till Råbäcksgården för unga IOGT-NTO Protest Fagersta Bygga nytt staket till sommaranläggning IOGT-NTO Skutskär Skutskär Inköp av möbler, indragning av fiber Lf 3384 Linnea av IOGT-NTO Karlstad Inköp av draperityg, teaterverksamhet IOGT-NTO 228 Regnbågen Råda Råda Bidrag till fiberanslutning IOGT-NTO 92 Falun Falun Bidrag till kolloverksamhet, barn 7-12 år Lf 925 Oskars Minne av IOGT-NTO Visby Utrustning för film, teaterverksamhet IOGT-NTO Lf 45 Torekälla Södertälje Inköp av TV och motorstyrt takfäste UNF Göteborg & Bohuslän Göteborg Proj. belöningssystem för värvning UNF Eskilstuna SXE Eskilstuna Inköp av projektor, ljudsystem, mm NSF Scoutkår Linköping Linköping Bidrag till kursavgifter, inköp av spis IOGT-NTO förening Alne Örnsköldsvik Bidrag till ny trappa för junislägret Junis Stockholm distrikt Stockholm Arrangera sju läger under Lf 4537 I-N Ledstjärnan i Bjurtjärn Storfors Bidrag till fiberanslutning, mm UNF & Junis föreningar i Boden Boden Inköp av pingisbord, högtalare, mm Lf 2046 Plogen av IOGT-NTO Norrhammar Inköp av träningsutrustning Tre medlemmar ungdomar - Bidrag till utbildningar

65 IOGT-NTO:s UNGDOMSSTIFTELSE 5 Not 2 Specifikation över andra aktier och andelar Aktieslag Ansk. värde Bokf. värde Marknadsvärde Antal Autoliv Inc. SDB Nordea Bank AB SEB A Alfa Laval AB Atlas Copco A Hexagon AB ser.b NCC AB ser.b Trelleborg AB ser.b H&M ser.b Securitas AB ser.b SCA ser.b Kindred Group SDB Investor AB ser.b Assa Abloy AB ser.b Bonava B Volvo B JPM Europe strategic G Pictec-European sustainable Eqs Carnegie Corporate Bond A Carnegie Likviditetsfond A Lannebo Sverige Plus Nordea Institutionell Kortränta Nordea Stabila Aktier tillväxtmarknad Nordea-1 emerging Stars Equity Nordea-1 european cross credit Nordea-1US Corporate Bond HB Nordea-1 US High Yield Bond SPP Aktiefond USA SPP Företagsobligationsfond A Öhman Företagsobligations 2A Öhman Sweden Micro Cap BGF World Financial A Schroder ISF japanese Opp Andelar i GodFond Sverige & Världen Andelar i Aktie-Ansvar Sverige Summa totalt

66 66

67 67

68 68

69 69

70 1 IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond för verksamhetsåret 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING Styrelsen har under året bestått av: Anna Carlstedt, Ulf Persson, Malin Thorson, Lina Boberg, Catharina Sandberg, Christer Wik, Fredrik Torberger och Daniel Krusevi fram till kongressen och förbundsmötet, därefter av Johnny Mostacero, Ulf Persson, Eric Tegnander, Lucas Nilsson, Mona Örjes, Leif Andersson, Fredrik Torberger och Amalia Ideborg. Revisorer har varit: Jonas Grahn, Anna-Greta Johansson, Lars Halvarsson, Anders Eriksson och Leif Karlsson fram till kongressen och förbundsmötet, därefter av Jonas Grahn, Thomas Thomasson, Lars Halvarsson, Anders Eriksson och Anders Wiking. Fonden som tillkom 1982 har till ändamål främja bevarandet och stödja upprustningar av centralt och av distrikt ägda kursgårdar. IOGT-NTO:s och UNF:s kongresser samt NSF:s förbundsmöte 2001 beslutade samlingslokaler ägda av rörelsen också ska få möjlighet söka ur fonden. Samtidigt beslutades respektive förbunds anslag till fonden ska ske med ett fast belopp årligen beslutade Riksstyrelsen om nya reviderade stadgar för fonden. IOGT-NTO:s kansli administrerar fonden mot ersättning. I enlighet med fondens stadgar har 10 procent av årets ränteavkastning tillförts grundfonden. Styrelsen har under 2015 utdelat kronor för upprustning av distrikts och centralt ägda kursgårdar samt till samlingslokaler. (Not 1) Disposition av årets resultat Årets resultat Avsättning till bundet eget kapital Avs enligt stadgarna I övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar jämte tillhörande noter. 70

71 2 IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond RESULTATRÄKNING Intäkter Anslag IOGT-NTO Anslag UNF Anslag NSF Anslag Junis Summa intäkter Kostnader Omkostnader Verksamhetsresultat Ränteintäkter Årets resultat BALANSRÄKNING per 31 december Tillgångar Fordran på IOGT-NTO Eget kapital och skulder Eget kapital Not 2 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Skulder Ej utbetalda anslag Summa eget kapital och skulder Ansvarsförbindelser Inga Inga Ställda panter Inga Inga 71

72 72

73 73

74 1 IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond för verksamhetsåret 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING Styrelsen har under året bestått av: Johnny Mostacero, Ulf Persson,Eric Tegnander, Lucas Nilsson, Mona Örjes, Leif Andersson, Fredrik Torberger och Amalia Ideborg. Revisorer har varit: Jonas Grahn, Thomas Thomasson, Lars Halvarsson, Anders Eriksson och Anders Wiking. Fonden som tillkom 1982 har till ändamål främja bevarandet och stödja upprustningar av centralt och av distrikt ägda kursgårdar. IOGT-NTO:s och UNF:s kongresser samt NSF:s förbundsmöte 2001 beslutade samlingslokaler ägda av rörelsen också ska få möjlighet söka ur fonden. Samtidigt beslutades respektive förbunds anslag till fonden ska ske med ett fast belopp årligen beslutade Riksstyrelsen om nya reviderade stadgar för fonden. IOGT-NTO:s kansli administrerar fonden mot ersättning. I enlighet med fondens stadgar har 10 procent av årets ränteavkastning tillförts grundfonden. Styrelsen har under 2016 utdelat kronor för upprustning av distrikts och centralt ägda kursgårdar samt till samlingslokaler. (Not 1) Disposition av årets resultat Årets resultat Avsättning till bundet eget kapital Avs enligt stadgarna I övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar jämte tillhörande noter. 74

75 2 IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond RESULTATRÄKNING Intäkter Anslag IOGT-NTO Anslag UNF Anslag NSF Anslag Junis Summa intäkter Kostnader Omkostnader Verksamhetsresultat Ränteintäkter Årets resultat BALANSRÄKNING per 31 december Tillgångar Fordran på IOGT-NTO Eget kapital och skulder Eget kapital Not 2 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Skulder Ej utbetalda anslag Summa eget kapital och skulder Ansvarsförbindelser Inga Inga Ställda panter Inga Inga 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 FÖRBUNDET IOGT-NTO 1 Organisationsnummer Årsredovisning Styrelsen och Generalsekreterare för Förbundet IOGT-NTO lämnar härmed årsredovisning för verksamhetsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten IOGT-NTO är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse, verksam i Sverige sedan IOGT-NTO är ett av fyra förbund inom IOGT-NTO-rörelsen. IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor leva ett fritt och rikt liv. IOGT-NTO ser det som sitt uppdrag göra samhället nyktrare genom samla alla som vill utmana alkoholnormen och påverka alkoholpolitiken i Sverige och i världen. IOGT-NTO erbjuder en nykter gemenskap som stärker och utvecklar människor. Främjande av ändamålet IOGT-NTO:s grundläggande ideologiska dokument är IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. De slår fast rörelsen bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Inom IOGT-NTOrörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor. IOGT-NTO bedriver en omfande och bred folkrörelseverksamhet på lokal-, regional, nationell och internationell nivå. Organisationens ca 400 lokalföreningar och 23 distrikt arbetar med göra samhället och världen nyktrare genom påverka alkohol- och narkotikapolitiken, utmana alkoholnormen och utgöra en nykter gemenskap för dem som av olika anledningar behöver det. IOGT-NTO-koncernen omfar förbundet IOGT-NTO och dess dotterföretag IOGT-NTO Fastigheter AB, Sober Förlags AB, Prime Time Gaming AB och Miljonlotteriet International AB. Styrelsen Under perioden till och med kongressen i Lund den juni 2015 har styrelsen bestått av: Anna Carlstedt, ordf. Andrine Winther, vice ordf. Carl-Åke Andersson, sekr. Ulf Persson, kassör Jan Linde, studieledare Monica Ståhl Salam Kaskas Lena Nilsson Pia Magnusson Magnus Lagergren Carina Dagbro Hugo Hermansson Kjell-Ove Oscarsson Revisorer har varit Anna-Greta Johansson och Thomas Thomasson med Per Wihlborg och Rolf Vestman som suppleanter. Auktoriserad revisor för IOGT-NTO-rörelsen är Jonas Grahn. Den auktoriserade revisorn utses av de förtroendevalda revisorerna inom IOGT-NTO-rörelsen. Från och med kongressen i Lund den juni 2015 består styrelsen av: Johnny Mostacero, ordf. Andrine Winther, vice ordf. Josefine Larsson, sekr. Ulf Persson, kassör Jan Linde, studieledare Carl-Åke Andersson Lena Borgs Lina Boberg Oskar Jalkevik Lina Staav Erik Winnfors Wannberg Eva Blomqvist Hugo Hermansson Revisorer är Kjerstin Bengtsson och Thomas Thomasson med Marianne Hallbert och Rolf Vestman som suppleanter. Auktoriserad revisor för IOGT-NTO-rörelsen är Jonas Grahn. Den auktoriserade revisorn utses av de förtroendevalda revisorerna inom IOGT-NTO-rörelsen. Styrelsen har under året hållit åtta (8) sammanträden och arbetsutskottet tretton (13) sammanträden. 80

81 FÖRBUNDET IOGT-NTO 2 Väsentliga händelser under räkenskapsåret Välkomna till IOGT-NTO Som ett resultat av ett gemensamt arbete i organisationen med många betydelsefulla insatser i lokalföreningar och distrikt kan vi hälsa nya medlemmar välkomna till IOGT-NTO. Dessa värvades av 525 medlemmar. Fyra distrikt nettoökade. Antalet medlemmar var Under året bildades det 20 nya IOGT-NTO föreningar, vilket är en mycket positiv utveckling som genererar nya medlemmar och engagemang. Majoriteten av dessa nystartade föreningar är ett resultat av arbetet med knyta nya grupper till organisationen. Arbetet har främst riktat sig till personer med somalisk bakgrund, vilket bidragit till ökad mångfald inom organisationen. Under höstens flyktingkris visade IOGT-NTO:s medlemmar och föreningar ett enormt engagemang vilket ledde till betydelsefulla insatser i form av exempelvis transitboenden och matservering kopplat till den pågående flyktingströmmen. IOGT-NTO påverkar Sverige På det politiska området ligger fokus på påverka inom områdena spel- och alkoholpolitik. I den nationella alkoholpolitiken ser vi både framgång i form av fortsa alkoholskehöjning medan hotet mot detaljhandelsmonopolet i form av näthandel kvarstår samt restriktioner mot alkoholreklam uteblivit. IOGT-NTO fortsätter dock lyfta dessa frågor på olika politiska nivåer för på så sätt bidra till en restriktiv alkoholpolitik även i framtiden. Ett led i det politiska arbete är IOGT-NTO för tredje året i rad släppte en ny forskarrapport tillsammans med Svenska Läkaresällskapet och årets tema är alkoholens skador i andra hand, ett relativt oanvänt begrepp som syftar till de skador som kan drabba samhälle och individer kring den/de som dricker alkohol. IOGT-NTO påverkar världen IOGT-NTO bedriver i samarbete med övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen ett omfande arbete runt om i Östafrika, Syd- och Sydostasien, Centraleuropa och Sverige. Fokus ligger på alkohol som utvecklingshinder, där stöd ges till social, förebyggande och alkoholpolitisk verksamhet. Insatserna sträcker sig från forskning och opinionsarbete om alkohol och andra droger till lokalt gräsrotsarbete. Under 2015 har IOGT-NTO-rörelsen genom sitt arbete nått flera framgångar. I Serbien har ministeriet för ungdomar och sport inkluderat alkoholfrågan i sitt stöd till ungdomsorganisationer och nätverk, vilket lyft frågan till nationell nivå. Under 2015 antog Laos sin första alkohollagstiftning, där rörelsens partnerorganisationer haft en stor roll i uppmärksamma frågan och behovet av en fungerande lagstiftning. I Kambodja och Vietnam har samma arbete skett och utkast till lagstiftning i respektive land har tagits fram. I Östafrika har våra partnerorganisationer och alkoholpolitiska nätverk arbetat för lagstiftning på såväl lokal som nationell nivå. Detta har bland annat bidragit till ett utkast till lag lagts fram i Burundi och Uganda och regeringen i Rwanda utsett en arbetsgrupp med uppdrag skriva en alkoholpolicy. I Sri Lanka har rörelsens samarbetsorganisation ADIC bidragit med sin expertkunskap i skrivandet av landets nya alkoholpolicy vilken antogs i februari IOGT-NTO har även forts sitt stöd och arbete för bibehålla en bra och effektiv lagstiftning kring narkotika genom aktivt deltagande i organisationer som World Federation against Drugs, Vienna NGO Committée samt IOGT International. En vit jul I år genomfördes Vit Jul-kampanjen för nionde gången och precis som tidigare sker den i samverkan med övriga IOGT-NTO-rörelsen. Kampanjen går ut på få vuxna reflektera kring sin egen och andras alkoholkonsumtion kring jul och vuxna som firar jul med barn, ska avstå från alkohol under juldagarna. Återigen blev det nya rekord för Vit Jul personer skrev under för en Vit Jul, nästan hälften av Sveriges befolkning känner till kampanjen och hela 73 procent av de som känner till kampanjen är positivt eller mycket positivt inställda till kampanjen. Totalt har IOGT-NTO-rörelsen nått ca barn och unga genom de 230 lokalt genomförda julaktiviteterna som arrangerats under kampanjperioden. Vit Jul är en kampanj som verkligen gör skillnad för många barn vilket också leder till stolthet och engagemang hos medlemmarna. 81

82 FÖRBUNDET IOGT-NTO 3 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Prognos för 2016 visar på ett något lägre utfall av överskott från Miljonlotteriet mot Under 2016 kommer en mindre omorganisation ske inom IOGT-NTO:s centrala kansli. Resultat och ställning under räkenskapsåret Resultatrapport verksamhetsindelad Förbundets intäkter Kongr Korr 2015 Korr 2014 budg 15 budg 15 budg 14 KKr KKr KKr Medlemsavgifter Not Statsbidrag m m Not Lotterier Not Miljonlotteriet & Lotterifastigheten Hyresintäkter Sålda tjänster Insamling, mm Not Summa intäkter Förbundets kostnader Not 6, 7 IOGT-NTO:s aktiviteter Medlemsfrågor Regionalt & lokalt stöd Samverkanskostnader Styrelsen Stab & Service Summa kostnader Verksamhetsresultat Avskrivningar Not 9, Finansiellt netto Not Bokslutsdispositioner Not Verksamhetsindelat resultat Den ekonomiska uppföljningen av verksamheten görs genom rapporter till förbundsstyrelsen till varje sammanträde, där verksamheten och det ekonomiska resultatet med avstämning gentemot korrigerad budget och prognoser behandlas. Korrigerad budget fastställs av förbundsstyrelsen i november året före aktuellt verksamhetsår, den baserar sig i huvudsak på den kongressfastställda rambudgeten. Sex större avvikelser vad gäller intäkter gentemot korrigerad budget har noterats under året: a) Medlemsavgifter gav ett lägre utfall än budgeterat pga. lägre betalningsfrekvens och färre nyvärvade medlemmar än beräknat. b) Bidragen har inte lyckats komma upp i nivå med budget pga. sökta bidrag ej har erhållits. Däremot har motsvarande kostnader ej heller uppstått. c) Lotteriet gav ett högre utfall mot budget, detta delvis för alla högvinsterna inte föll ut. 82

83 FÖRBUNDET IOGT-NTO 4 d) Resultatet från fastigheten i Mölnlycke har inte budgeterats pga. beslutad försäljning, men visar ett överskott pga. låga underhålls- och investeringskostnader. e) Övriga intäkter blev högre än budgeterat. Den största orsaken är upplösning av IOGT-NTO:s Jubileumsfond. f) Finansiellt netto blev lägre än budgeterat pga. avskrivna lån och avsättning för bedömda kreditrisker. Tre större avvikelser vad gäller verksamhetskostnader gentemot korrigerad budget har noterats under året: a) Verksamhetsaktiviteter har haft lägre kostnader delvis pga. ej genomförda aktiviteter och uteblivna anslag samt lägre kostnader för köpta tjänster och Webbutveckling samt vakanta tjänster. b) Regionalt- och lokalt stöd blev lägre än budgeterat pga. vakanta distriktskonsulenttjänster samt lägre kostnader avseende den så kallade 150 kronan och färre betalande medlemmar än beräknat. c) Stab har haft lägre kostnader under året bland annat pga. personalvakanser. För kanslifastigheten blev underhållsoch räntekostnaderna lägre. Resultaträkning kostnadsslagsindelad och balansräkning Årets resultat blev högre än året innan med ca 14 MSEK. Intäkterna sjönk mellan åren främst pga. lägre lotteriförsäljning. Kostnaderna däremot förbättrades i jämförelse med föregående år som i huvudsak beror på lägre direkta kostnader inom Miljonlotteriet. Tillgångarna har ökat mellan åren med anledning av årets överskott och fordringar pågående lotterier samt kassa och bank har ökat. Eget kapital har ökat med motsvarande årets överskott. Kortfristiga skulder har ökat vilket i huvudsak avser poster relaterade till IOGT-NTO:s koncernkonto. Amortering har gjorts av skulder till UNF och JUNIS. Flerårsöversikt Verksamhetsintäkter Verksamhetens resultat Balansomslutning Soliditet 24% 24% 23% 25% 25% Antal medlemmar Antal anställda Antal anställda exkl. Miljonlotteriet Verksamhetskostnader flerårsöversikt (valda poster) Kommunikation & påverkan Internationell arbete Kampanj 13/ Engagemang Medlemsvärvning Medlemstidning Stab Service Ekonomi From och med 2014 har kostnaderna redovisats brutto för Service och ekonomi. Omorganisation har påverkat avdelningarna Engagemang, Medlemsvärvning, Stab och Service. 83

84 FÖRBUNDET IOGT-NTO 5 Finansiella instrument IOGT-NTO:s placeringspolicy vad gäller koncernkontot samt övriga placeringar av värdepapper sker med hänsyn till etiskt regelverk vilket utesluter placeringar inom alkohol, tobak och vapenindustri. I förvaltningen skall högsta möjliga avkastning eftersträvas under iakttagna riskbegränsningar. IOGT-NTO:s koncernkonto hanterar sina värdepappersinnehav aktivt, medan andra typer av placeringar så som aktiefonder placeras passivt. Anställda Under 2015 genomförde IOGT-NTO:s centrala kansli förändringar i organisationen genom minska antalet ordinarie befningar, omplacera arbetstagare och omfördela ansvarsområden. IOGT-NTO anlitade en extern konsult som utförde en genomlysning av organisationen och verksamheten samt identifierade möjligheter till effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Resultatet presenterades i en slutrapport utifrån vilken kansliledningen sedan fastställde en åtgärdsplan för verkställande under Vidare antog IOGT-NTO en reviderad och gemensam likabehandlingspolicy för IOGT-NTO-rörelsens centrala kansli samt utökade ett rörelsegemensamt samarbete vad gäller rekrytering. Förvaltade stiftelser IOGT-NTO förvaltar följande Stiftelser: IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse och Stiftelsens Oskar Franzéns Stipendiefond, dessa båda stiftelser har som ändamål stödja barn- och ungdomar inom IOGT-NTO-rörelsen för bland annat utbildning och aktiviteter. Därutöver är IOGT-NTO en av fyra huvudmän för stiftelsen IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut som har till ändamål bl.a. utveckla huvudmännens internationella biståndsinsatser. Risker och osäkerhetsfaktorer som kan ha effekt på verksamheten IOGT-NTO verkar i en allt mer föränderlig omvärld. Detta ställer större krav på nyfikenhet och öppenhet men också på ett strategiskt ledarskap som har ett klart fokus på vårt uppdrag mot bakgrund av vår historia. Vi ska vara en modern, traditionell folkrörelse. Tillgängligheten av alkohol har ökat. Vi ser fler ställen och fler tillfällen där alkohol spelar en alltför stor roll i människors vardag. Samtidigt tydliggörs motkrafterna. Fler aktörer erbjuder t.ex. alkoholfria drycker eller alkoholfria klubbar. Den långlivade hälsotrenden ser ut fortsätta och allt fler avstår från alkohol av kulturella, ideologiska eller andra skäl. Den ideella sektorn spelar en allt större roll i samhället som genomförare av offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Kunskapen om sektorn och ideellt engagemang har ökat och IOGT-NTO:s medlemmar och befolkningen i stort engagerar sig på nya sätt. Engagemanget tenderar gå mer mot punktinsatser snarare än långsiktiga åtaganden vilket gör IOGT-NTO behöver kunna möjliggöra nya engagemangsformer framöver. Den fortsa urbaniseringen ställer krav på traditionella folkrörelser där stadslivet ställer nya krav på organisering och verksamhet och där landsbygdens föreningar och lokaler får det svårare överleva. Utvecklingen leder också till utbredd ensamhet både i städer och på landsbygd och där har sociala rörelser, som IOGT-NTO, en viktig uppgift. Ökad migration ställer krav på solidaritet och ett välkomnande Sverige. Här har breda folkrörelser som IOGT-NTO en uppgift i erbjuda gemenskap, folkbildning och ett nätverk som ger nya grupper vägar in i samhället. 84

85 FÖRBUNDET IOGT-NTO 6 Alkoholpolitiken är global och EU:s inflytande på den svenska politiken är än mer betydande. Det pågår en utveckling där ansvar flyttas från politiker till ansvariga tjänstemän och jurister i Europa och i Sverige. Detta ställer nya krav på IOGT-NTO som påverkansorganisation. Vad gäller vår bevakning av spelpolitiken så ser vi den Svenska spelmarknaden de senaste åren haft en ökande andel utländska spelbolag som riktar sig mot svenska konsumenter. Trots flera tidigare utredningar har inte riksdagspartierna kunnat enas om utformningen och de konsekvenser en ny spelmodell skulle innebära. I september 2015 tillses dock en licensutredning av civilminister Ardalan Shekarabi som fram till mars 2017 ska arbeta fram en ny spelmodell med licenser på delar eller hela marknaden. IOGT-NTO arbetar tillsammans med ett 30-tal andra ideella organisationer för få forts goda förutsättningar på en eventuellt omformad marknad där IOGT-NTO kan finnas på spelformer som har en låg risk för problemspelande och spelberoende. När det gäller finansiering framöver så visar prognoserna ett något lägre överskott från Miljonlotteriet de kommande åren. Arbetet med insamlingsverksamheten sker genom IOGT-NTO rörelsen Ideell Förening som bildades i slutet av 2015, vars medlemmar är de fyra förbunden inom rörelsen. I ett uppstartsskede har det ännu inte genererat några större inkomster. Framtida utveckling Kongressen i Lund antog en ny strategisk inriktning för Strategin fokuserar på tre strategiområden: IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap IOGT-NTO utmanar alkoholnormen IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle Dokumentet är nivåneutralt och utgör en gemensam plform för samtliga av organisationens förtroendevalda, verksamhetsledare och övriga medlemmar. 85

86 FÖRBUNDET IOGT-NTO 7 Resultaträkning kostnadsslagsindelad INTÄKTER Medlemsavgifter Not Bidrag Not Lotterier Not Hyror Not Nettoomsättning Övrigt Not Summa intäkter KOSTNADER Direkta kostnader aktiviteter Direkta kostnader fastighet Direkta kostnader lotterier Not 3, Personalkostnader lotterier Not 3, Personalkostnader Not Övriga externa kostnader Avskrivningar Not 9, Summa kostnader Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Resultat från andelar i koncernföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster ÅRETS RESULTAT FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av tidigare års ändamålsbestämda medel Not Reservation av ändamålsbestämda medel Not KVARSTÅENDE BELOPP FÖR ÅRET

87 FÖRBUNDET IOGT-NTO 8 FÖRBUNDETS BALANSRÄKNING per 31 december Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 10 Miljonlotteriet IT-investeringar Miljonlotteriet pågående nya anläggningar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Not Förbundets inventarier Not Miljonlotteriet inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not 11, Miljonlotteriet andelar i koncernföretag Not 12, Andra långfristiga fordringar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Lager av föreningsmaterial m m Not Miljonlotteriet varuvinster Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Not Fordringar pågående lotterier Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

88 FÖRBUNDET IOGT-NTO 9 Eget kapital och skulder Eget kapital och fonder Not 16 Bundet eget kapital Ändamålsbestämda medel Balanserat resultat Av givare ändamålsbestämda fondmedel Not Summa eget kapital och fonder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Not Kursgårdfondens grundfond Deponerade medel från lokalföreningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Not Skulder pågående lotterier Skuld till UNF Skuld till JUNIS Övriga skulder Not Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Not Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar egna skulder Essingevarvet Råda 1: Summa Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Miljonlotteriet International AB

89 FÖRBUNDET IOGT-NTO 10 Kassaflödeanalys (KKr) Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Realisationsförslut inventarier Erhållen ränta och utdelning Erlagd ränta Ökning/minskning varulager Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Investeringar i dotterbolag Sålda intressebolag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Not Förändring i likvida medel

90 FÖRBUNDET IOGT-NTO 11 BOKSLUTSKOMMENTARER Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade mot föregående år. I enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd bruttoredovisas intäkter och kostnader för Förbundets egen lotteriverksamhet. För Miljonlotteriet som arrangeras till förmån för ungdomsförbunden redovisar Förbundet endast sin intäkt som lotterioperatör. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Intäkter i form av bidrag intäktsförs när villkoren för bidraget är uppfyllda. Om bidraget avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Gåvor av pengar redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Medlemsavgifter omfar inbetalningar för medlemskap i förbundet. Medlemsavgifter intäktsförs under aktuell tidsperiod. Värderingsprinciper Materiella och immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge framtida ekonomiska fördelas, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidspunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring an en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Förbundets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Stomme 90 år Fasad 80 år Tak 50 år Installationer år Inventarier 3-5 år Programvaror 3 år Andra långfristiga värdepappersinnehav Posten består huvudsakligen av aktier samt långfristiga fordringar. Innehaven innehas på lång sikt. Tillgångar ingående i posten redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. 90

91 FÖRBUNDET IOGT-NTO 12 Fordringar Avsättning för förlustrisker sker efter individuell prövning. Varulager Varulager värderas till anskaffningspris med erforderligt avdrag för inkurans. Leasingavtal Uthyrning av kontorslokaler klassificeras som operationell leasing. Leasingintäkterna redovisas linjärt under leasingsperioden. Kassaflödeanalys Kassaflödeanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar organisationen, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavande hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten. Ändamålsbestämda medel I posten Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Se not 16 eget kapital. Ändamålsbestämda fondmedel redovisas som egen post under eget kapital på grund av givarna till dessa medel har uttryckt sin vilja IOGT-NTO använder dessa medel till specifika ändamål. Koncernredovisning Koncernredovisning har ej upprättats på grund av dotterföretagen är väsentligt mindre än moderföretaget. Uppskningar och bedömningar Inga bedömningar eller uppskningar har gjorts som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten eller skulle innebära en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. 91

92 FÖRBUNDET IOGT-NTO 13 Not 1 Medlemsavgifter Medlemsavgiften redovisas brutto med beloppet KKr. Utbetalda medlemsavgifter till distrikten inklusive generellt utvecklingsstöd har uppgått till KKr. Kostnaden redovisas under posten IOGT-NTO:s aktiviteter. Not 2 Bidrag (KKr) Socialstyrelsen, verksamhetsbidrag Stiftelsen Ansvar För Framtiden Folkhälsomyndigheten Not 3 Intäkter Lotteriverksamheten (KKr) Operatören Operatören Miljonlotteriet Miljonlotteriet Lottförsäljning Provisioner andras lotterier Övrigt Kostnader Inköp vinster Tryckning lotter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Ränteintäkter Överskott egen lotteriverksamhet Överskottet från förbundets egen del av Miljonlotteriet blev KKr före Miljonlotteriet operatörens överskott KKr. Överskottet från avslutade lotterier blev för IOGT-NTO:s del KKr samt 8 miljoner kronor vilket motsvarar en avkastning från operatören Miljonlotteriet. Not 4 Leasing (KKr) Framtida minimileaseavgifter, som ska erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år Förfaller till betalning senare än fem år - - Under perioden intäktsförda leasingavgifter

93 FÖRBUNDET IOGT-NTO 14 Not 5 Övriga intäkter (KKr) De största posterna utgörs av provision och gåvor via Godfond 842, företagssamarbeten 334 främst via Aktie- Ansvar och Folksam, gåvor från lottvinnare med 152, avslut av Jubileumsfonden 1 982, deltagaravgifter 313, prenumerationer och annonser Accent 183, försäljning via Butiken 159, testamente efter Inga-Lill Vibom 10 samt övriga gåvor 289. Not 6 IOGT-NTO:s verksamhetskostnader (KKr) Korr budget 2015 Utfall 2015 Utfall 2014 IOGT-NTO:s aktiviteter Kommunikation & påverkan Internationella arbete Engagemang Kampanj 2013/ FS och AU förfogande Medlemsfrågor Medlemsvärvning Medlemsfrågor övrigt Medlemsservice Medlemsförsäkring Medlemstidning Regional- och lokalt stöd Utvecklingskonsulenter Generellt stöd till distrikten Riktat stöd till distrikten Projektstöd lokalt Ekonomisystem distrikten Projekt Ideell leder professionell Samverkanskostnader Anslag folkhögskolor Samlingslokalverksamhet Samarbetsorgan Internationellt Kongressen Kursgårds- och samlingslokalfonden Styrelse FS, arvoden, möten m.m Stab och service Stab Service Ekonomi Kanslifastighet Summa kostnader

94 FÖRBUNDET IOGT-NTO 15 Not 7 Personal Medeltal anställda Kvinnor Stockholm Män Stockholm Kvinnor Mölnlycke lotterier Män Mölnlycke lotterier Löner och ersättningar Förbundsstyrelse och generalsekreterare Lokal styrelse, VD och vice VD Mölnlycke Övriga anställda Stockholm Övriga anställda Mölnlycke Sociala kostnader Förbundsstyrelse och generalsekreterare Pensionskostnader FS och GS Lokal styrelse, VD och vice VD Mölnlycke Pensionskostnader styrelse och VD Mölnlycke Övriga anställda Stockholm Pensionskostnader övriga anställda Stockholm Övriga anställda Mölnlycke Pensionskostnader övriga anställda Mölnlycke Förbundsordförandenas årsarvoden var kronor. Generalsekreterarnas årslöner/ersättningar var kronor. Not 8 Finansiella poster (KKr) Ränteintäkter mm Räntekostnader mm Aktieägartillskott I posten Räntekostnader ingår reservering för befarade kreditförluster om 1,2 miljoner kronor. 94

95 FÖRBUNDET IOGT-NTO 16 Not 9 Fastigheter (KKr) Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Råda 1: Ombyggn. Råda 1: Essingevarvet Ombyggn. Essingev Samtliga två fastigheter, Råda 1:158 i Mölnlycke och Essingevarvet 31 i Stockholm är verksamhetsfastigheter samt är skefria och saknar taxeringsvärde. Årets avskrivningar uppgår totalt till Not 10 Immateriella och materiella anläggningstillgångar och inventarier (KKr) Immateriella Materiella Miljonlotteriet Miljonlotteriet Förbundet IT-investeringar Inventarier Inventarier IB anskaffningsvärde Årets inköp Årets försälj/utrangering UB anskaffningsvärde IB avskrivningar Årets försälj/utrangering Årets avskrivningar UB ack. Avskrivningar Utgående restvärde Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar IB nedlagda utgifter - - Året nedlagda utgifter UB nedlagda utgifter Årets nyanskaffning hos förbundet avser videokonferansutrustning. Miljonlotteriets IT-investeringar består i huvudsak av datautrustning. Övriga inventarier består av inredning och förmånsbilar. Årets försäljning hos Miljonlotteriet utgörs främst av förmånsbilar. Utrangering av inventarier avser främst helt avskriven inredning. Utrangering av IT-investeringar avser helt avskrivna investeringar i prenumerationssystem samt datautrustning. Avskrivning har skett med 20 % av anskaffningsvärdet för inventarier och 33 % för IT- Investeringar hos Miljonlotteriet. Pågående nyanläggningar avser projektkostnader som aktiverats. Dessa kommer övergå till IT-investeringar vid lansering hösten Leasingavtal vad gäller inventarier finns men dock i begränsad omfning. 95

96 FÖRBUNDET IOGT-NTO 17 Not 11 Andelar i koncernföretag (KKr) Nominellt värde Bokfört värde Andel % Antal IOGT-NTO Fastigheter AB Org. nr Säte: Stockholm Sober Förlags AB Org. nr Säte: Stockholm Not 12 Miljonlotteriet Andelar i koncernföretag (KKr) Nominellt värde Bokfört värde Andel % Antal Miljonlotteriet i Norden AB i likvidation Org. nr Säte: Mölnlycke Prime Time Gaming AB Org. nr Säte: Mölnlycke 100 Miljonlotteriet International AB Org. nr Säte: Mölnlycke

97 FÖRBUNDET IOGT-NTO 18 Not 13 Andra långfristiga fordringar (KKr) Wendelsbergs Folkhögskola IOGT-NTO Fastigheter AB Koncernkontots utlåning Tillväxtlån Övriga reversfordringar Ordenshuslån Studielån Bokföringsmässig nedskrivning för kreditförluster Villkoren vid utlåningen är marknadsmässiga förutom tillväxtlånen, ordenshuslånen och studielånen som är subventionerade av förbundet. Not 14 Varulager Varulagret består av föreningsmaterial, presentmaterial och profilmaterial och märkt med förbundets namn. Not 15 Kortfristiga placeringar (KKr) 1991 upprättades ett koncernkonto omfande förbundet, Miljonlotteriet samt oavslutade lotterier som de stora intressenterna. Under rubriken övriga kortfristiga skulder återfinns koncernkontots inlåning med Denna skuld motsvarar förvaltade medel som på tillgångssidan återfinns under kassa och bank, kortfristiga placeringar och reversfordringar. Ansk. värde Bokf. värde Dagsvärde Koncernkontots placeringar Aktie-Ansvar Graal Aktie-Ansvar Sverige Aktie-Ansvar Avkastningsfond GodFond Sverige&Världen Övriga andelar Börsnoterade aktier, förbundets Fonders placeringar PG Berggrens Fond, KVB Industrivärden C Aktieindexobligationer SHB Westerbergs Stipendiefond, Aktie-Ansvar Sverige andelar Stig Kroons fond, GodFond Sverige & Världen 704 andelar Summa placeringstillgångar Likvida medel Placeringar vid årets slut Kassa bank vid årets slut

98 FÖRBUNDET IOGT-NTO 19 Not 16 Eget kapital (KKr) Bundet Ändamåls- Balanserat eget bestämda- resultat kapital medel Belopp vid årets ingång Årets resultat Utvecklingsmedel Miljonlotteriet Ianspråktagna medel för särskilda ändamål Reservering av medel för särskilda ändamål Belopp vid årets utgång Ändamålsbestämda medel Ianspråktaget Reservering Fältverksamhet Medlemsvärvning Speciella aktiviteter* Kampanj Kongress Vit jul Insatskapital Miljonlotteriet Utvecklingsmedel Miljonlotteriet Belopp vid årets utgång Årets avsättningar* Insamling Internationellt arbete Investering hos Miljonlotteriet Kompetensutveckling Forskning Jubileumsfonden Av givare ändamålsbestämda fondmedel (KKr) Strandmanfonden Jubileumsfonden Wavrinskyfonden P G Berggrens Minnesfond Elsa och Josef Österberg Westerbergs stipendiefond Rydman-Olssons fond Utvecklingsfonden Föreningslokalfonden Stig Kroons fond Not 17 Skulder till kreditinstitut (KKr) Av långfristiga skulder förfaller noll kronor till betalning senare än fem år efter balansdagen. 98

99 99

100 FÖRBUNDET IOGT-NTO Årsredovisning 1 Organisationsnummer Styrelsen och generalsekreterare för förbundet IOGT-NTO lämnar härmed årsredovisning för verksamhetsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten IOGT-NTO är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse, verksam i Sverige sedan IOGT-NTO är ett av fyra förbund inom IOGT-NTO-rörelsen. IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor leva ett fritt och rikt liv. IOGT-NTO ser det som sitt uppdrag göra samhället nyktrare genom samla alla som vill utmana alkoholnormen och påverka alkoholpolitiken i Sverige och i världen. IOGT-NTO erbjuder en nykter gemenskap som stärker och utvecklar människor. Främjande av ändamålet IOGT-NTO:s grundläggande ideologiska dokument är IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. De slår fast rörelsen bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Inom IOGT-NTOrörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor. IOGT-NTO bedriver en omfande och bred folkrörelseverksamhet på lokal-, regional, nationell och internationell nivå. Organisationens ca 400 lokalföreningar och 23 distrikt arbetar med göra samhället och världen nyktrare genom påverka alkohol- och narkotikapolitiken, utmana alkoholnormen och utgöra en nykter gemenskap för dem som av olika anledningar behöver det. IOGT-NTO-koncernen omfar förbundet IOGT-NTO och dess dotterföretag Storlogen AB (som är ombildat av Sober förlags AB), IOGT-NTO Fastigheter AB, Prime Time Gaming AB och Miljonlotteriet International AB. Styrelsen Styrelsen har under året bestått av: Johnny Mostacero, ordf. Andrine Winther, vice ordf. Josefine Larsson, sekr. Ulf Persson, kassör Jan Linde, studieledare Carl-Åke Andersson Lena Borgs Lina Boberg Oskar Jalkevik Lina Magnusson Erik Winnfors Wannberg Eva Blomqvist Hugo Hermansson Revisorer är Kjerstin Bengtsson och Thomas Thomasson med Marianne Hallbert och Rolf Vestman som suppleanter. Auktoriserad revisor för IOGT-NTO-rörelsen är Jonas Grahn. Den auktoriserade revisorn utses av de förtroendevalda revisorerna inom IOGT-NTO-rörelsen. Styrelsen har under året hållit sju (7) sammanträden och arbetsutskottet tio (10) sammanträden. 100

101 FÖRBUNDET IOGT-NTO 2 Väsentliga händelser under räkenskapsåret IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap Under året kunde vi hälsa nya medlemmar välkomna vilket resulterade i fyra distrikt nettoökade. Antalet medlemmar var IOGT-NTO bildade under året 22 nya föreningar. Majoriteten av dessa nystartade föreningar är ett resultat utifrån vårt integrationsarbete där vi har fokuserat på knyta till oss nya grupper. Det betydelsefulla lokala arbetet som inleddes i samband med den stora flyktingkrisen under 2015 uppmärksammades vilket bidrog till vi erhöll två miljoner kronor från regeringen. De ekonomiska medlen genererade 38 projekt på 32 orter i 13 län. Genom detta arbete har vi kunnat starta nya verksamheter med mångfald och integration i fokus och därmed nått över personer. Vårt betydelsefulla sociala arbete består bland annat av 47 lokala kamratstödsverksamheter, en verksamhet som utgör en gemenskap för personer som har erfarenheter av eget eller andras beroende. IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle Vårt politiska arbete sker på lokal, regional, nationell och internationell nivå, vi genomför möten och har förtroliga relationer med politiker och tjänstemän. Det politiska arbetet har handlat mycket om bevakning av relevanta frågor och snabba ageranden och uttalanden när exempelvis Alkoglassen dyker upp i svenska livsmedelsbutiker. Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström har nu tills en utredning som ska föreslå hur försäljning och marknadsföring av alkoglass ska regleras. Även reklam för alkohol i sociala medier och via sponsring ingår i uppdraget. En annan glädjande nyhet under året var alkoholsken höjdes. Den årliga forskningsrapporten som IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet gav ut i samverkan med Stiftelsen Ansvar för framtiden hade i år temat alkohol och cancer. Den enskilt viktigaste slutsatsen i årets rapport är det finns ett starkare samband mellan alkohol och cancer än man hittills känt till. En viktig fråga som vi har och haft under forts bevakning är spelpolitiken. IOGT-NTO påverkar världen IOGT-NTO bedriver i samarbete med övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen ett omfande arbete runt om i Östafrika, Syd- och Sydostasien, Centraleuropa och Sverige. Fokus ligger på alkohol som utvecklingshinder där stöd ges till social, förebyggande och alkoholpolitisk verksamhet. Genom stöd till och samarbete med vår världsorganisation IOGT International har vi även möjlighet påverka relevanta frågor på global nivå. IOGT-NTO utmanar alkoholnormen Arbetet med utmana alkoholnormen i form av kampanjen Vit Jul genomfördes i år för tionde gången. Kampanjen går ut på få vuxna över 18 år göra ett aktivt ställningstagande inte dricka drycker med mer än 2.25 volymprocent under julafton, juldagen och annandag jul. Antalet ställningstaganden resulterade i personer valde ta ställning för Vit jul. Hela 258 lokala Vit jul aktiviteter arrangerades runt om i landet vilket med all säkerhet bidragit till oförglömliga jullovsminnen för många barn. 101

102 FÖRBUNDET IOGT-NTO 3 Resultat och ställning under räkenskapsåret Resultatrapport verksamhetsindelad Förbundets intäkter Kongr Korr 2016 Korr 2015 budg 16 budg 16 utfall budg 15 utfall KKr KKr KKr KKr KKr Medlemsavgifter Not Statsbidrag m m Not Lotterier Not Miljonlotteriet & Lotterifastigheten Hyresintäkter Sålda tjänster Insamling, mm Not Summa intäkter Förbundets kostnader Not 7, 8 IOGT-NTO:s aktiviteter Medlemsfrågor Regionalt & lokalt stöd Samverkanskostnader Styrelsen Stab & Service Summa kostnader Verksamhetsresultat Avskrivningar Not 10, Finansiellt netto Not Bokslutsdispositioner Verksamhetsindelat resultat Den ekonomiska uppföljningen av verksamheten görs genom rapporter till förbundsstyrelsen till varje sammanträde, där verksamheten och det ekonomiska resultatet med avstämning gentemot korrigerad budget och prognoser behandlas. Korrigerad budget fastställs av förbundsstyrelsen i november året före aktuellt verksamhetsår, den baserar sig i huvudsak på den kongressfastställda rambudgeten. Sex större avvikelser vad gäller intäkter gentemot korrigerad budget har noterats under året: a) Medlemsavgifter gav ett lägre utfall än budgeterat på grund av färre nyvärvade medlemmar än beräknat. b) Bidragen har överstiget budget framförallt beroende på bidrag som IOGT-NTO fått ifrån Mucf för insatser till nyanlända. Däremot har även motsvarande kostnader uppstått. c) Lotteriet gav ett högre utfall mot budget, detta delvis för alla högvinsterna inte föll ut. 102

103 FÖRBUNDET IOGT-NTO 4 d) Resultatet från fastigheten i Mölnlycke har inte budgeterats pga. beslutad försäljning, men visar ett överskott pga. låga underhålls- och investeringskostnader. e) Sålda tjänster blev högre än budgeterat. Framförallt pga. sålda tjänster till IOGT-NTO-rörelsen ideell förening och IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut. f) Finansiellt netto blev högre än budgeterat pga. realisationsvinster av engångskaraktär. Tre större avvikelser vad gäller verksamhetskostnader gentemot korrigerad budget har noterats under året: a) Verksamhetsaktiviteter har haft högre kostnader framförallt på grund av verksamhet gentemot nyanlända som finansierats med riktade bidrag från Mucf. Men också på grund av högre personalkostnader för Kommunikation och påverkan. b) Regionalt- och lokalt stöd blev lägre än budgeterat pga. vakanta distriktskonsulenttjänster samt lägre kostnader avseende den så kallade 150 kronan eftersom det var färre betalande medlemmar än beräknat. c) Kanslifastigheten hade lägre underhålls- och räntekostnader än budgeterat. Resultaträkning kostnadsslagsindelad och balansräkning Under året har en ny princip för intäktsredovisningen av lotterierna börjat tillämpas. Det innebär samtlig lotteriförsäljning tas upp som intäkt i IOGT-NTO:s resultaträkning. Tidigare har i storleksordningen 50 procent av lotteriförsäljningen redovisats hos IOGT-NTO och resterande andelar hos respektive ungdomsförbund. Konsekvenserna av förändringen redovisas i not års jämförelsematerial, i flerårsöversikten och resultaträkningen, har justerats utifrån den nya principen för intäktsredovisning. Tillgångarna har ökat mellan åren med anledning av årets överskott och fordringar pågående lotterier samt kassa och bank har ökat. Eget kapital har ökat med motsvarande årets överskott. Kortfristiga skulder har ökat vilket i huvudsak avser poster relaterade till pågående lotterier. Amortering har gjorts av skulder till UNF och JUNIS. Flerårsöversikt Verksamhetsintäkter Verksamhetens resultat Balansomslutning Soliditet 26% 24% 24% 23% 25% Antal medlemmar Antal anställda Antal anställda exkl. Miljonlotteriet Verksamhetskostnader flerårsöversikt (valda poster) Kommunikation & påverkan Insamling Internationellt arbete Kampanj Engagemang Medlemsvärvning Medlemstidning Stab Service Ekonomi Under 2016 har tkr erhållits från Mucf för flyktingverksamhet. Dessa medel har fördelats till föreningar och distrikt och återfinns under i verksamhetskostnaderna för engagemang. 103

104 FÖRBUNDET IOGT-NTO 5 Finansiella instrument IOGT-NTO:s placeringspolicy vad gäller koncernkontot samt övriga placeringar av värdepapper sker med hänsyn till etiskt regelverk vilket utesluter direkta placeringar inom alkohol, tobak, pornografi och vapenindustri. I förvaltningen skall högsta möjliga avkastning eftersträvas under iakttagna riskbegränsningar. IOGT-NTO:s koncernkonto hanterar sina värdepappersinnehav aktivt, medan andra typer av placeringar så som aktiefonder placeras passivt. Anställda Under 2016 har arbetet med organisatoriska förändringar som startade 2015 forts. Under året gjordes en omorganisering där två avdelningar slogs samman till en gemensam administrativ avdelning. IOGT-NTO har haft en stor omsättning på personal, flera vakanser och även många nyrekryteringar. Vidare har en jävs- och representationspolicy för IOGT-NTOs kansli antagits. Förvaltade stiftelser IOGT-NTO förvaltar följande Stiftelser: IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse och Stiftelsens Oskar Franzéns Stipendiefond, dessa båda stiftelser har som ändamål stödja barn- och ungdomar inom IOGT-NTO-rörelsen för bland annat utbildning och aktiviteter. Därutöver är IOGT-NTO en av fyra huvudmän för stiftelsen IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut som har till ändamål bl.a. utveckla huvudmännens internationella biståndsinsatser. Möjligheter, risker och osäkerhetsfaktorer som kan ha effekt på verksamheten IOGT-NTO verkar i en allt mer föränderlig omvärld. Detta ställer större krav på nyfikenhet och öppenhet men också på ett strategiskt ledarskap som har ett klart fokus på vårt uppdrag mot bakgrund av vår historia. Vi ska vara en modern, traditionell folkrörelse. Tillgängligheten av alkohol har ökat. Vi ser fler ställen och fler tillfällen där alkohol spelar en alltför stor roll i människors vardag. Samtidigt tydliggörs motkrafterna. Fler aktörer erbjuder t.ex. alkoholfria drycker eller klubbar. Den långlivade hälsotrenden ser ut fortsätta och allt fler avstår från alkohol av kulturella, ideologiska eller andra skäl. Den ideella sektorn spelar en allt större roll i samhället som genomförare av offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Kunskapen om sektorn och ideellt engagemang har ökat och IOGT-NTO:s medlemmar och befolkningen i stort engagerar sig på nya sätt. Engagemanget tenderar gå mer mot punktinsatser snarare än långsiktiga åtaganden vilket gör vi behöver kunna möjliggöra nya engagemangsformer framöver. Den fortsa urbaniseringen ställer krav på traditionella folkrörelser där stadslivet ställer nya krav på organisering och verksamhet och där landsbygdens föreningar och lokaler får det svårare överleva. Utvecklingen leder också till utbredd ensamhet både i städer och på landsbygd och där har sociala rörelser, som IOGT-NTO, en viktig uppgift. Ökad migration ställer krav på solidaritet och ett välkomnande Sverige. Samtidigt som främlingsfientligheten minskar och allt fler är positiva till ett mångkulturellt samhälle ökar den organiserade rasismen. Här har breda folkrörelser som IOGT-NTO en uppgift i erbjuda gemenskap, folkbildning och ett nätverk som ger nya grupper vägar in i samhället. 104

105 FÖRBUNDET IOGT-NTO 6 Alkoholpolitiken är global och EU:s inflytande på den svenska politiken är än mer betydande. Det pågår en utveckling där ansvar flyttas från politiker till ansvariga tjänstemän och jurister i Europa och i Sverige. Detta ställer nya krav på IOGT-NTO som påverkansorganisation. När det gäller finansiering framöver så visar prognoserna ett mindre överskott från Miljonlotteriet de kommande åren. Prognosen för år 2017 visar på ca 10% lägre överskott från Miljonlotteriet än år Arbetet med insamlingsverksamheten pågår men då den fortfarande är i ett uppstartsskede har den ännu inte genererat några större inkomster. Framtida utveckling IOGT-NTO:s strategi för ligger till grund för den framtida utvecklingen och det återstår fem år för förverkliga strategin som fokuserar på tre strategiområden: IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap IOGT-NTO utmanar alkoholnormen IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle Dokumentet är nivåneutralt och utgör en gemensam plform för samtliga av organisationens förtroendevalda, verksamhetsledare och övriga medlemmar. Expedition 50 Under året påbörjades ett internt arbete för utveckla vårt IOGT-NTO till 2020 när IOGT-NTO fyller 50 år. Vi har tre år på oss göra oss till världens fräschaste femtioåring. Vi ska vara lika relevanta nu som vi var Förbundsstyrelsen kommer på kongressen lägga ett antal konkreta förslag och uppdrag om utredningar för göra IOGT-NTO till en ännu starkare folkrörelse. En omfande process av samtal med distrikt och medlemmar är igång. 105

106 FÖRBUNDET IOGT-NTO 7 Resultaträkning kostnadsslagsindelad INTÄKTER Medlemsavgifter Not Bidrag Not Nettoomsättning - Lotterier Not Nettoomsättning - Hyror Not Nettoomsättning - Övrigt Övrigt Not Summa intäkter KOSTNADER Lämnade anslag till övriga förbund Direkta kostnader fastighet Direkta kostnader lotterier Not Externa kostnader Personalkostnader lotterier Not Personalkostnader Not Avskrivningar Not 10, Summa kostnader Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Not 9 Resultat från andelar i koncernföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster ÅRETS RESULTAT FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av tidigare års ändamålsbestämda medel Reservation av ändamålsbestämda medel KVARSTÅENDE BELOPP FÖR ÅRET

107 FÖRBUNDET IOGT-NTO 8 FÖRBUNDETS BALANSRÄKNING per 31 december Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 11 Miljonlotteriet IT-investeringar Miljonlotteriet pågående nya anläggningar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Not Förbundets inventarier Not Miljonlotteriet inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not 12, Miljonlotteriet andelar i koncernföretag Not 13, Andra långfristiga fordringar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Lager av föreningsmaterial m m Not Miljonlotteriet varuvinster Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Not Fordringar pågående lotterier Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

108 FÖRBUNDET IOGT-NTO 9 Eget kapital och skulder Eget kapital och fonder Bundet eget kapital Ändamålsbestämda medel Balanserat resultat Av givare ändamålsbestämda fondmedel Summa eget kapital och fonder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Not Kursgårdfondens grundfond Deponerade medel från lokalföreningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Not Skulder pågående lotterier Skuld till UNF Skuld till JUNIS Övriga skulder Not Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Not Summa eget kapital och skulder

109 FÖRBUNDET IOGT-NTO 10 Kassaflödeanalys (KKr) Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Realisationsförlust inventarier Erhållen ränta och utdelning Erlagd ränta Ökning/minskning varulager Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Investeringar i dotterbolag Sålda intressebolag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Långfristiga fordringar och skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Not Förändring i likvida medel

110 FÖRBUNDET IOGT-NTO 11 Eget kapital (KKr) Bundet Ändamåls- Balanserat eget bestämda- resultat kapital medel Belopp vid årets ingång Årets resultat Utvecklingsmedel Miljonlotteriet Ianspråktagna medel för särskilda ändamål Reservering av medel för särskilda ändamål Belopp vid årets utgång Ändamålsbestämda medel Ianspråktaget Reservering Fältverksamhet Medlemsvärvning Speciella aktiviteter* Kampanj Kongress Insatskapital Miljonlotteriet Utvecklingsmedel Miljonlotteriet Belopp vid årets utgång Årets avsättningar* Insamling 600 Expedition Ombyggnad Mölnlycke Kompetensutveckling 500 Nytt medlemsregister Av givare ändamålsbestämda fondmedel (KKr) Strandmanfonden Wavrinskyfonden P G Berggrens Minnesfond Elsa och Josef Österberg Westerbergs stipendiefond Rydman-Olssons fond Utvecklingsfonden Föreningslokalfonden Stig Kroons fond

111 12

112 FÖRBUNDET IOGT-NTO 13 BOKSLUTSKOMMENTARER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är förändrade mot föregående år vilket också inneburit jämförelsesiffror för år 2015 har förändrats, ev. jämförelsesiffror från andra år har inte förändrats. De förändrade redovisningsprinciperna består i huvudsak av följande: 1. Förbundets lotteriverksamhet har bruttoredovisats, förbundet redovisar lotteriernas hela omsättning och samtliga kostnader i lotteriverksamheten. Av lotteriöverskottet lämnas anslag till de övriga förbunden. Anslagen redovisas som en separat kostnadspost i resultaträkningen. Tidigare har endast den andel av lotteriverksamheten som avsett IOGT-NTOs andel av lotteriöverskottet redovisats. Konsekvensen av förändringen innebär lotteriintäkterna är ca 180 Mkr större för 2015 jämfört med då tillämpad redovisningsprincip. 2. Interna hyreskostnader gentemot lotteriverksamheten har eliminerats såväl på intäkts som kostnadssidan. Som en konsekvens av förändringen minskar de redovisade hyresintäkterna med ca 3,3 Mkr. 3. Interna räntekostnader har eliminerats såväl på intäkts som kostnadssidan. Det påverkar i första hand de direkta fastighetskostnaderna och redovisade ränteintäkter. 4. Direkta fastighetskostnader har definierats till de kostnader som återfinns under konto Tidigare har direkta kostnader för aktiviteter och övriga externa kostnader redovisats med separata rader i resultaträkningen. Nu redovisas istället det som inte är direkta fastighetskostnader och personalkostnader som övriga externa kostnader. I övrigt redovisas utan förändring mot föregående år: Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Intäkter i form av bidrag intäktsförs när villkoren för bidraget är uppfyllda. Om bidraget avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Gåvor av pengar redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Medlemsavgifter omfar inbetalningar för medlemskap i förbundet. Medlemsavgifter intäktsförs under aktuell tidsperiod. Värderingsprinciper Materiella och immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge framtida ekonomiska fördelas, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidspunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring an en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. 112

113 FÖRBUNDET IOGT-NTO 14 Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Förbundets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Stomme 90 år Fasad 80 år Tak 50 år Installationer år Inventarier 3-5 år Programvaror 3 år Andra långfristiga värdepappersinnehav Posten består huvudsakligen av aktier samt långfristiga fordringar. Innehaven innehas på lång sikt. Tillgångar ingående i posten redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. Förbundet har definierat en värdepappersportfölj. Portföljen ingår i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i balansräkningen. För de instrument som ingår tillämpas värderingsprincipen på portföljen som helhet. Det innebär vid prövning av nedskrivningsbehov avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom portföljen. Nedskrivning görs när värdenedgången bedöms vara bestående och av väsentlig belopp. Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från finansiella anläggningstillgångar. Fordringar Avsättning för förlustrisker sker efter individuell prövning. Varulager Varulager värderas till anskaffningspris med erforderligt avdrag för inkurans. Leasingavtal Uthyrning av kontorslokaler klassificeras som operationell leasing. Leasingintäkterna redovisas linjärt under leasingsperioden. Kassaflödeanalys Kassaflödeanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar organisationen, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten. Ändamålsbestämda medel I posten Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Se not 16 eget kapital. Ändamålsbestämda fondmedel redovisas som egen post under eget kapital på grund av givarna till dessa medel har uttryckt sin vilja IOGT-NTO använder dessa medel till specifika ändamål. Koncernredovisning Koncernredovisning har ej upprättats då samtliga dotterbolag, såväl var för sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse i enlighet ÅRL 7:3a. Uppskningar och bedömningar Inga bedömningar eller uppskningar har gjorts som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten eller skulle innebära en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. 113

114 FÖRBUNDET IOGT-NTO 15 Not 2 Medlemsavgifter Medlemsavgiften redovisas brutto med beloppet KKr. Utbetalda medlemsavgifter till distrikten inklusive generellt utvecklingsstöd har uppgått till KKr. Kostnaden redovisas under posten Övriga externa kostnader. Not 3 Bidrag (KKr) Socialstyrelsen, verksamhetsbidrag Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor Stiftelsen Ansvar För Framtiden Not 4 Intäkter Lotteriverksamheten (KKr) Lottförsäljning Övrigt Kostnader Inköp vinster Tryckning lotter Personalkostnader Hyreskostnader (intern kostnad) Övriga kostnader Avskrivningar Ränteintäkter Överskott egen lotteriverksamhet Överskottet från Miljonlotteriet blev KKr. Operatörens överskott blev 800 KKr. Av överskottet har KKr anslagits till övriga förbund och IOGT-NTO-rörelsen ideell förening. Överskottet från avslutade lotterier blev för IOGT-NTO:s del KKr samt 8 miljoner kronor vilket motsvarar en avkastning från operatören Miljonlotteriet. Not 5 Leasing (KKr) Framtida minimileaseavgifter, som ska erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år Förfaller till betalning senare än fem år - - Under perioden intäktsförda leasingavgifter

115 FÖRBUNDET IOGT-NTO 16 Not 6 Övriga intäkter (KKr) De största posterna utgörs av provision och gåvor via Godcause, Godfond och Goddryck 1 130, testamente efter Karl-Erik Öhman 348, Systembolaget 250, företagssamarbete med Aktieansvar 170, lönebidrag 116, övriga gåvor och intäkter 497. Not 7 IOGT-NTO:s verksamhetskostnader (KKr) Korr budget 2016 Utfall 2016 Utfall 2015 IOGT-NTO:s aktiviteter Kommunikation-påverkan-insamling Internationella arbete Engagemang FS och AU förfogande Medlemsfrågor Medlemsvärvning Medlemsfrågor övrigt Medlemsservice Medlemsförsäkring Medlemstidning Regional- och lokalt stöd Utvecklingskonsulenter Generellt stöd till distrikten Riktat stöd till distrikten Projektstöd lokalt Ekonomisystem distrikten/adm.stöd Pilotdistrikten Samverkanskostnader Anslag folkhögskolor Samlingslokalverksamhet Samarbetsorgan Internationellt Kongressen Kursgårds- och samlingslokalfonden Styrelse FS, arvoden, möten m.m Stab och service Stab Service Ekonomi Kanslifastighet Summa kostnader

116 FÖRBUNDET IOGT-NTO 17 Not 8 Personal Medeltal anställda Kvinnor Stockholm Män Stockholm Kvinnor Mölnlycke lotterier Män Mölnlycke lotterier Löner och ersättningar Förbundsstyrelse och generalsekreterare Lokal styrelse, VD och vice VD Mölnlycke Övriga anställda Stockholm Övriga anställda Mölnlycke Sociala kostnader Förbundsstyrelse och generalsekreterare Pensionskostnader FS och GS Lokal styrelse, VD och vice VD Mölnlycke Pensionskostnader styrelse och VD Mölnlycke Övriga anställda Stockholm Pensionskostnader övriga anställda Stockholm Övriga anställda Mölnlycke Pensionskostnader övriga anställda Mölnlycke Förbundsordförandens årsarvoden var kronor. Generalsekreterarens årslön/ersättning var kronor. Not 9 Finansiella poster (KKr) Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från värdepapper och fonder Ränteintäkter mm Räntekostnader mm I posten Räntekostnader mm för 2015 ingår reservering för befarade kreditförluster om 1,2 miljoner kronor. 116

117 FÖRBUNDET IOGT-NTO 18 Not 10 Fastigheter (KKr) Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Råda 1: Ombyggn. Råda 1: Essingevarvet Ombyggn. Essingev Arboga Godtemplaren Samtliga tre fastigheter, Råda 1:158 i Mölnlycke och Essingevarvet 31 i Stockholm och Arboga Godtemplaren 5 är verksamhetsfastigheter samt är skefria och saknar taxeringsvärde. Under året av fastigheten Arboga Godtemplaren 5. Årets avskrivningar uppgår totalt till Not 11 Immateriella och materiella anläggningstillgångar och inventarier (KKr) Immateriella Materiella Miljonlotteriet Miljonlotteriet Förbundet IT-investeringar Inventarier Inventarier IB anskaffningsvärde Årets inköp Årets försälj/utrangering UB anskaffningsvärde IB avskrivningar Årets försälj/utrangering Årets avskrivningar UB ack. Avskrivningar Utgående restvärde Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar IB nedlagda utgifter Årets nedlagda utgifter UB nedlagda utgifter Miljonlotteriets IT-investeringar består i huvudsak av datautrustning. Övriga inventarier består av inredning och förmånsbilar. Årets försäljning hos Miljonlotteriet utgörs främst av förmånsbilar. Utrangering av inventarier avser främst helt avskriven inredning. Utrangering av IT-investeringar avser helt avskrivna investeringar i prenumerationssystem samt datautrustning. Avskrivning har skett med 20 % av anskaffningsvärdet för inventarier och 33 % för IT- Investeringar hos Miljonlotteriet. Pågående nyanläggningar avser projektkostnader som aktiverats. Dessa kommer övergå till IT-investeringar vid lansering under Leasingavtal vad gäller inventarier finns men dock i begränsad omfning. 117

118 FÖRBUNDET IOGT-NTO 19 Not 12 Andelar i koncernföretag (KKr) Nominellt värde Bokfört värde Andel % IOGT-NTO Fastigheter AB Org. nr Säte: Stockholm Antal: Sober Förlags AB Org. nr Säte: Stockholm Antal: Not 13 Miljonlotteriet Andelar i koncernföretag (KKr) Nominellt värde Bokfört värde Andel % Prime Time Gaming AB Org. nr Säte: Mölnlycke Antal: Miljonlotteriet International AB Org. nr Säte: Mölnlycke Antal: Not 14 Andra långfristiga fordringar (KKr) Wendelsbergs Folkhögskola IOGT-NTO Fastigheter AB Koncernkontots utlåning Tillväxtlån Övriga reversfordringar Ordenshuslån Studielån Bokföringsmässig nedskrivning för kreditförluster Villkoren vid utlåningen är marknadsmässiga förutom tillväxtlånen, ordenshuslånen och studielånen som är subventionerade av förbundet. Not 15 Varulager Varulagret består av föreningsmaterial, presentmaterial och profilmaterial och märkt med förbundets namn. 118

119 FÖRBUNDET IOGT-NTO 20 Not 16 Kortfristiga placeringar (KKr) 1991 upprättades ett koncernkonto omfande förbundet, Miljonlotteriet samt oavslutade lotterier som de stora intressenterna. Under rubriken övriga kortfristiga skulder återfinns koncernkontots inlåning med Denna skuld motsvarar förvaltade medel som på tillgångssidan återfinns under kassa och bank, kortfristiga placeringar och reversfordringar. Ansk. värde Bokf. värde Dagsvärde Koncernkontots placeringar Aktie-Ansvar Graal Aktie-Ansvar Sverige Aktie-Ansvar Avkastningsfond GodFond Sverige&Världen Övriga andelar Börsnoterade aktier, förbundets Fonders placeringar PG Berggrens Fond, KVB Industrivärden C Aktieindexobligationer SHB Westerbergs Stipendiefond, Aktie-Ansvar Sverige andelar Stig Kroons fond, GodFond Sverige & Världen 704 andelar Summa placeringstillgångar Likvida medel Placeringar vid årets slut Kassa bank vid årets slut Not 17 Skulder till kreditinstitut (KKr) Av långfristiga skulder förfaller noll kronor till betalning senare än fem år efter balansdagen. Not 18 Resultat dotterbolagen (KKr) M-lotteriet Int AB INFAB Sober Förlag PTG AB Summa Nettoomsättning Personalkostnad Övriga kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Sk Resultat/Dotterbolag

120 120

121 121

122 122

123 123

124 124

125 Ärende 14 Beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar för 2015 & 2016 Ärende 15 Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen 125

126

127 Verksamhet 127

128 Ärende 15 Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50 en utvecklingsresa för rusta IOGT-NTO för de kommande 50 åren Med detta förslag lägger förbundsstyrelsen ett antal inriktningsförslag som utgör en del av den utvecklingsresa som går under namnet Expedition 50. Tanken är dessa inriktningar sedan utgör grunden för det arbete som ska göras under hösten och framöver för rusta IOGT-NTO. Tillsammans inom vårt IOGT-NTO kommer vi utifrån inriktningarna arbeta med olika förslag och processer. Den inriktning som föreslås menar förbundsstyrelsen kommer leda till en organisation där värvningen ger ett ökande medlemsantal och där medlemmarna får snabbare kontakt med organisationen. Som medlem får du fler engagemangsformer välja mellan och fler möjligheter till demokratisk påverkan vilket kommer leda till fler ideella som drivs av lust och engagemang. Vi kommer se regionstyrelser som är mer utvecklande än förvaltande när administrationen för dem underlättas samtidigt som regionstyrelserna blir mer tydliga medspelare och motvikt till förbundsstyrelsen. Organisationen kommer få ta del av fler specialiserade konsulenter på geografiskt närmare håll vilket även det leder till mer engagemang och mer verksamhet. Detta samtidigt som sårbarheten i konsulentorganisationen minskar. Rollerna inom organisationen kommer fördelas om och förtydligas med syfte nå de mål och den verksamhetsinriktning vi s inom Strategi Ett antal inriktningsbeslut föreslås som sedan ska verkställas i nära dialog med främst distriktsrepresentanter. Till detta tillkommer några utredningsuppdrag. Vissa av dessa inriktningsbeslut och utredningsuppdrag kommer återkomma för beslut på en kongress. Förbundsstyrelsen avser kalla till en extra kongress våren 2018 för hålla tempot i frågan uppe. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta följande inriktningsbeslut: det skapas förutsättningar för föreningar som inte är geografiskt bundna lokalt, utan utifrån intresse eller andra gemensamma beröringspunkter, det finns nätverk och andra engagemangsformer med olika intressen som spänner över hela Sverige, mottagandet av nya medlemmar är delat mellan central nivå och föreningar och andra engagemangsformer där den centrala nivån har ett särskilt ansvar kontakta alla 128

129 medlemmar, även de som varit med en tid, för erbjuda dem utveckla sitt engagemang i föreningar och andra engagemangsformer. Målet är engagera dem på olika sätt, regioner har ett ansvar för kontakta medlemmar inom sitt geografiska område för erbjuda olika saker aktivera sig inom, nuvarande funktion med distriktskonsulenter byts ut till en med centralt anställda konsulenter, konsulenternas närvaro i landet fördelas utifrån befolkning och medlemsantal snarare än utifrån dagens distriktsgränser. Vad som ska uppnås utgår från kongressbeslut, regionchefer arbetsleder grupper av anställda som fördelas inom regionen, alla regioner i framtiden avlastas administrativt på något sätt. Exempel kan vara ekonomi, IT, telefoni och annan administration som i stället ligger hos den centrala nivån lösa, strategi för fastighetsförvärv och försäljning bestäms tillsammans inom vårt IOGT- NTO och hanteras sedan av Våra Gårdar eller liknande, fastigheter som ligger på strategiska orter, framtagna inom vårt IOGT-NTO, kan förvaltas centralt, IOGT-NTO består av 6 8 regioner i stället för 23 distrikt, uppdraget för regionernas styrelser är bland annat följande: bestämma var lokal verksamhet strategiskt ska utvecklas och stödjas, följa upp genomförd verksamhet, bedriva alkoholpolitik gentemot landsting/region, skapa geografiska mötesplatser och bedriva vissa utbildningar samt vissa regionala/ länsvisa projekt samt vara demokratisk medspelare och motvikt till förbundsstyrelsen i organisationens utveckling samt alla medlemmar har rösträtt på regionsårsmöten. Förbundsstyrelsen föreslår vidare kongressen besluta följande utreda den demokratiska representationen på kongressen, utreda om förtroendeuppdrag på alla nivåer skulle kunna vara tidsbegränsade, nuvarande resursfördelningssystem fortsätter under en övergångsperiod tills distrikt övergått i det nya systemet med följande undantag: fullt konsulentstöd under övergångsperioden ges till samtliga distrikt exklusive Gotland (undantag 1), riktat utvecklingsstöd under övergångsperioden tills distrikt övergått i det nya systemet ges utifrån 2017 års nivå vilket innebär inget ansökningsförfarande behövs (undantag 2), regionerna har ett omställningsstöd under åren 2018 och 2019 för utveckla verksamhet samt notera förbundsstyrelsen har för avsikt kalla till extra kongress våren

130 IOGT-NTO har goda förutsättningar för växa och bli en ännu mer inflytelserik organisation. För kunna ha stark lokal verksamhet och samtidigt få genomslag för våra idéer krävs vi har en organisation som ger oss möjligheter. Vi behöver bättre stöd ute i landet och få bättre förutsättningar växa och även föryngras som organisation. Vår vision är Expedition 50 på sikt kan bidra till vi är en organisation med medlemmar. Att 50 procent av medlemmarna regelbundet engagerar sig i förening eller andra engagemangsformer. Att vi har 50 konsulenter i landet för lokal utveckling. Att vi har bra verksamhet och lokaler bjuda in till i de 50 största orterna i landet. Komplettera det med många rikstäckande nätverk där medlemmar kan hitta gemenskap och kraft för arbeta med olika frågor oavsett var i landet eller världen de befinner sig. Det är dit vi vill. Sammanfning 2020 fyller IOGT-NTO 50 år. Vi har tre år på oss göra oss till världens fräschaste femtioåring. Vi ska vara lika relevanta nu som vi var Varför vi skapades och varför vi finns är samma nu som 1879 och Vad vi gör förändras hela tiden. Vår verksamhet skapas av våra medlemmar utifrån deras önskemål och utifrån de beslut som våra förtroendevalda far. Frågan är när vi senast ifrågase hur vi organiserar oss, hur vi skapar förutsättningar för engagera sig, hur vi bygger starka ledare som vill förändra världen. I denna handling sammanfas bakgrunden till förbundsstyrelsens arbete beskrivning av den process som genomförts redogörelse för vilket läge IOGT-NTO står i och hur organisationen mår sammanfning av kongressuppdraget om resursutredning beskrivning och motivering till förbundsstyrelsens förslag om IOGT-NTO:s utveckling Förbundsstyrelsen hoppas denna handling är tydlig nog för peka ut en riktning för IOGT-NTO men samtidigt är så öppen det finns utrymme för diskussion och justeringar allt eftersom den nya vägen stakas ut. Bakgrund och beslut Kongressen 2015 i Lund beslutade om genomföra en analys om hur organisationen mår idag. Förbundsstyrelsen inledde det uppdraget vid distriktssamlingen i Köping i januari 2016 genom göra ett test med samtliga närvarande utifrån Känsla av sammanhang, KASAM. Några distrikt nappade också på förbundsstyrelsens erbjudande genomföra ett likadant test vid distriktsårsmötena våren För fördjupa arbetet tog en ny kartläggningsprocess sin start vid distriktskonferensen i Karlstad hösten Ett annat kongressbeslut 2015 var uppdra åt förbundsstyrelsen föra samtal med distriktsstyrelserna om framtidens resursfördelning inom IOGT-NTO och lägga fram ett förslag i frågan till nästa kongress. Detta var en fråga som engagerade många distrikt. Ett antal distrikt upplever större ekonomiska resurser behövs för de ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Kongressen i Lund antog vidare en sexårig strategi för perioden med tillhörande mål och verksamhetsinriktning inom strategiområdena: IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap, IOGT-NTO utmanar alkoholnormen, IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle. Till det kommer ett antal 130

131 förutsättningsfrågor för uppnå strategin såsom nya engagemangsformer utanför föreningen, kompetensutveckling, öka i medlemsantal samt finansieringsfrågorna. Utifrån dessa uppdrag har förbundsstyrelsen initierat utvecklingsresan Expedition 50. Processen Vid distriktskonferensen i Karlstad hösten 2016 träffades ordförande och kassörer för distrikten tillsammans med förbundsstyrelsen. Förbundsordföranden Johnny Mostacero höll ett anförande om sitt första år som ordförande för IOGT-NTO. Han pekade på organisationen har en bra strategi för , men den har svårigheter nå upp till sina antagna mål och sin verksamhetsinriktning. IOGT-NTO minskar i medlemsantal, når inte full kraft i strategiområdena och tycks ha svårt skapa ny verksamhet. Vid gruppvisa diskussioner framkom den bilden bekräftades av i princip alla närvarande. Vi når inte våra mål och inte den verksamhetsinriktning som antagits av kongressen. Johnny Mostacero sa vi behöver vända på varje sten och han önskar vi gör det tillsammans inom vårt IOGT-NTO. Församlingen svarade med acklamation även de önskar han och förbundsstyrelsen tar ledningen i detta tillsammans med distrikten ta reda på hur det står till inom IOGT-NTO och finna lösningar på våra problem och utmaningar. Nästa steg var en enkät med ett antal frågor till distriktsstyrelser och konsulenter. Svarsfrekvensen för styrelserna var cirka 50 procent medan nästan alla konsulenter svarade. Frågorna var ställda så man fick svara på en skala mellan ett till tio. De som svarade 1 3 har vi analyserat som bottenbetyg medan de som svarade 8-10 räknades som toppbetyg. Frågor som minst 1 av 5, men ofta fler, av alla svarande höll med om var: engagemanget i distriktet inte växer det är svårt skapa engagemang utanför föreningarna arbetet med hitta nya former för engagemang står stilla föreningarna är dåliga på utveckla sin verksamhet plan för mottagande av nya medlemmar saknas distriktsårsmötet inte är en plats för utveckling och diskussion Samlat ger det en bild av organisationen står och stampar, vi vill vidare men kommer inte dit. Förbundsstyrelsen tyckte därför det var viktigt ta tag i frågor om engagemang, demokrati och medlemskontakt. Ungefär 1 av 3 distriktskonsulenter svarade distriktsstyrelsen inte besitter de kunskaper de behöver för uppdraget de distriktet inte arbetar aktivt med medlemsvärvning arbetet inte drivs av lust och engagemang Givetvis finns det konsulenter som tycker annorlunda, men det visar ändå på konsulenterna tycker distriktsstyrelserna saknar viktiga element för distriktens utveckling. Förutom det gav nästan 30 procent av distriktskonsulenterna lågt betyg på frågan om arbetsledningen hade den kompetens och tid som krävdes. Samtal vid distriktskonsulentsamlingen hösten 2016 visade på samma sak. Vi kan konstatera allt för många konsulenter inte har haft lönesamtal eller medarbetarsamtal. På flera håll sköts inte arbetsmiljön på ett tillfredsställande sätt. Det är även svårt hålla kontinuitet och jämn nivå när arbetsledare byts ut efter årsmöten. 131

132 Samtidigt ska sägas fler än 50 procent av distriktsstyrelserna gav toppbetyg till frågorna om: de har de kunskaper om styrelsearbete som behövs de ser fram emot styrelsemötena konsulenten drivs av lust och engagemang de ser utvecklingspotential i distriktet Av distriktskonsulenterna gav fler än 50 procent toppbetyg till frågorna om: distriktskonsulenten drivs av lust och engagemang de ser en utvecklingspotential i distriktet konsulenten har den kompetens som krävs för utveckla arbetet i distriktet Noterbart är 40 procent av distriktskonsulenterna gav toppbetyg till frågan om arbetsledning. Enkäten får ses som en temperaturmätare. Den var inte vetenskapligt formulerad eller utformad vilket en del av de tillfrågade har påpekat. För få djupare samtal genomförde förbundsstyrelsen även en turné under hösten 2016 där samtliga distriktsstyrelser besöktes. Besöken bekräftade många av resultaten i enkäten. Styrelserna menade det var svårt värva nya medlemmar, det i princip inte fanns något systematiskt välkomnande av nya medlemmar och det var svårt finna engagemangsformer utanför föreningsformen. Dessutom konstaterades det distriktsårsmötena inte var stället där diskussionen om den framtida utvecklingen fördes under kreativa mötesformer. En fråga som också ställdes var hur IOGT-NTO skulle organiseras om organisationen startats idag. Svaret blev det nog inte skulle se ut som idag och många olika idéer och problem lyftes upp. Vid Januarikonferensen 2017 samlades alla distriktsstyrelser och distriktskonsulenter för tillsammans med förbundet resonera om resultatet från höstens informationsinhämtning. Förbundsstyrelsen introducerade där Expedition 50 genom beskriva 31 scenarier, idéer tagna från höstens samtal och diskussioner med samtliga distriktsstyrelser. Några scenarier ogillades på en gång medan andra väckte en nyfikenhet som inte gick svara varken ja eller nej på utifrån den korta tid som diskussionen pågått. Förbundsstyrelsen följde upp konferensen genom kontakta distriktsordförandena och ett antal andra nyckelpersoner. Det var många som vittnade om svårigheterna består i distrikten och något behöver göras. Intrycket var tydligt i det fanns en förväntan på förbundsstyrelsen nu behöver presentera vad de ser som lösning på den uppkomna situationen. Vid sitt möte i mars 2017 vägde förbundsstyrelsen ihop alla möten, underlag och intryck som inkommit under den senaste mandatperioden för forma ett tydligare diskussionsförslag till Expedition 50. Det var tydligt alla möten och samtal i processen gett många idéer och uppslag som tillsammans kunde bilda en helhet. Förslaget har också diskuterats vid distriktsårsmöten, sju regionala samlingar för de nyvalda distriktsstyrelserna, i digitala forum likväl som vid digitalt dialogforum för distriktsordförande i maj Medlemmar har även haft möjlighet skicka in synpunkter direkt. 132

133 Nuläge i IOGT-NTO I IOGT-NTO görs fantastiska saker och IOGT-NTO betyder oerhört mycket i samhället men också för väldigt många enskilda människor. Vi har tusentals medlemmar som lägger ned ett beundransvärt arbete för IOGT-NTO varje dag. Förbundsstyrelsen är dock inte nöjd med det utan vill organisationen ska utvecklas och växa. Så är inte läget. Organisationen når idag inte de mål och verksamhetsinriktningar som antagits av kongressen. Även om vi har värvat mellan och medlemmar årligen har vi minskat med i princip motsvarande antal. De senaste tio åren har organisationen årligen nettominskat i medlemsantal. En undersökning bland de som lämnat organisationen visar de fortsätter vara nyktra. Anledningen till de lämnar oss är vi inte varit tillräckligt relevanta för de ska betala sin medlemsavgift. De nämner ingen hört av sig från organisationen. Vi har inte skapat någon relation. Detta i kombination med vi inte har något systematiskt arbete med nå våra medlemmar är oroande. Vi har problem med finna kandidater som vill sitta i alla våra styrelser. Samtidigt kan vi konstatera vi inte har jämställda styrelser eller styrelser där det finns bred representation från både nya och gamla föreningar, kamratstöd eller andra engagemangsformer. Likadant ser det ut på våra årsmöten. Mycket av arbetet hänger på en eller ett fåtal personer och om de lämnar eller slutar blir verksamheten lidande och direkt sårbar. Majoriteten av våra medlemmar, 80 procent, deltar inte regelbundet i någon förening. Trots detta är 90 procent av medlemmarna anslutna till någon förening. Samtidigt är föreningarna oftast det huvudsakliga svaret på hur vi vill våra medlemmar ska engagera sig. Idag bor halva befolkningen i Stockholms län, Skåne och Västra Götaland. Trots det finns bara 28 procent av våra medlemmar i de fem distrikten inom de områdena. Vi har ett resurssystem som gör vi inom denna halva del av befolkningen har fem distriktskonsulenter medan övriga halvan av befolkningen har tillgång till 18 distriktskonsulenter. Vi har också svårt upprätthålla ett aktivt påverkansarbete gällande både alkohol- och narkotikapolitik inom hela organisationen. Många av våra kamratstödsverksamheter ropar efter stöd och samlingar men upplever inte någon ger dem det. De senaste åren har distrikten som utvecklingsmotor varit i fokus för nå lokal utveckling. Resurser har kanaliserats dit och i alla fall sedan 2013, då stödet via kongressbeslut ökade med ytterligare två miljoner kronor, har alla distrikt som vill ha en distriktskonsulent haft det även om den inte alltid arbetat heltid med IOGT-NTO. Trots detta har inte målen och verksamhetsinriktningen nåtts. Det här är en utvecklingsresa som tar hänsyn till hela IOGT-NTO. Det finns några distrikt som fungerar väl, men i samtalen med distriktsstyrelserna framgår en absolut majoritet har svårt nå de mål som kongressen s eller de inte hinner med det utvecklingsarbete som behöver göras för stå rustade för framtiden. Ser vi till helheten kan vi dessutom konstatera de centrala ekonomiska resurserna inte ökar i den takt som de gjort tidigare. Nivån på utfallet från Miljonlotteriet är för 2017 tillbaka på samma nivå som den var 2006, vilket är ett antal miljoner kronor under det utfall vi varit vana vid under de senaste åren. Antingen sänker vi målen i Mål och verksamhetsinriktningen eller så ifrågasätter vi hur vi gör idag. Ambitionen måste vara få fler av våra medlemmar engagera sig ideellt och utöva 133

134 demokratiskt inflytande inom IOGT-NTO. Ambitionen måste vara vi är en modern, traditionell folkrörelse. Det är dags för ett utvecklingskliv. Engagemangsformer Den sexåriga strategi som kongressen antagit är tydlig med fler och nya engagemangsformer behöver utvecklas och ett stort ansvar för detta ligger på distrikten. Föreningar är en grund i sättet vi erbjuder medlemmar engagemang, men vi behöver fler möjligheter för både gamla och nya medlemmar hitta sitt engagemang. Engagemang ger medlemmar som bidrar till vår utveckling och som också stannar kvar i vårt IOGT-NTO. En del engagemangsformer, som till exempel en prenumeration på Miljonlotteriet, kräver ju heller inte medlemskap. Exempel på engagemangsformer: Digitalt Delta i upprop, diskutera på Facebook eller Twitter, skicka mejl till beslutsfare, engagera sig i och/eller skapa digitala kampanjer, delta i ett nätverk med fokus på feminism och nykterhet. Ekonomiskt Köpa en lott eller ge en gåva eller vara regelbunden givare. Förtroendeuppdrag Sitta i en styrelse eller annat utsett hedersuppdrag som exempelvis sköta om fastigheten eller vara verksamhetsledare. Lokalt Delta på föreningsträffar, hålla lokalen öppna för flyktingar, genomföra en studiecirkel, skapa en grupp och musicera ihop, driva ett socialt företag eller kamratstöd. Medlem Vara nykter, läsa Accent, påverka genom sitt ställningstagande. Punktinsatser Dela ut flygblad för narkotikans offer, vara junisledare på ett sommarläger, blanda drinkar på en festival, samla in pengar till Världens Barn eller ställningstaganden till Vit jul. Från föreningar till föreningar och andra engagemangsformer 134

135 IOGT-NTO behöver gå från föreningsnorm till engagemangsform där föreningen är en viktig del, men det finns andra engagemangsformer. Föreningslivet ska stimuleras och vi ska också starta nya föreningar. Samtidigt ska en person kunna gå med i IOGT-NTO och erbjudas sätt engagera sig som passar just den personen. Det kan vara något av det ovan nämnda eller ett nationellt nätverk inom IOGT-NTO med en inriktning som passar. Resursfördelningen Kongressen gav förbundsstyrelsen i uppdrag även se över resursfördelningen inom organisationen och i det läsa in hur mycket av de centrala resurserna som kan gå regionalt och lokalt. Det har under ett antal år signalerats fler ekonomiska resurser behövs regionalt och lokalt för fullgöra det uppdrag som ligger på distrikten. Under ett antal år har också resurserna ökat till distrikt men de har varit villkorade på olika sätt. En del handlar om distrikten behöver göra ansökningar om utvecklingsmedel som bedöms av förbundsstyrelsen, ett annat villkor är distriktet för få ett fullt generellt konsulentstöd på kr behöver ha antingen minst 800 betalande medlemmar eller öka i medlemsantal. Det innebär ett distrikt som ökar från 640 till 645 medlemmar får fullt konsulentstöd även om 800 betalande medlemmar inte uppnåtts. Till detta tillkommer 150 kronor per medlem. Då majoriteten av distrikten de senaste åren inte har ökat i medlemsantal har budgeterade medel blivit över. 150-kronan har inte gått ut i budgeterad omfning, inte heller fullt konsulentstöd. De pengar som är tänkta användas lokalt används alltså inte fullt ut. Samtidigt kan inte allt som vi vill uppnå i Strategi lösas enbart lokalt. Alkoholpolitiken nationellt, internationella arbetet, metodutveckling, kampanjer, vissa utbildningar, medlemsregister och nya intäktskällor är exempel på områden som ibland görs bäst inom några av våra noder eller på centrala nivån. Vi måste alltså ha en mix när vi fördelar våra resurser. Det finns en irritation bland ansvariga i distrikten över ansökningsförfarandet och bedömningen av det riktade stödet. Det är frustrerande inte öka medlemsantal med anställda konsulenter ta ansvar för. Förslaget till Expedition 50 innebär ansökningsförfarandet och gränsen för öka i antalet betalande medlemmar eller ha minst 800 medlemmar kommer försvinna. De resurser som är tänkta användas till verksamhet ute i landet kommer alltid komma till nytta där. Förslagen inom Expedition 50 Fler engagemangsformer och fler sätt engagera medlemmar Det skapas föreningar som inte är geografiskt bundna lokalt utan utifrån intresse eller andra gemensamma beröringspunkter. Det finns nätverk och andra engagemangsformer med olika intressen som spänner över hela Sverige. Mottagandet av nya medlemmar är delat mellan central nivå och föreningar och andra engagemangsformer där den centrala nivån har ett särskilt ansvar kontakta alla medlemmar, även de som varit med ett tag, för erbjuda dem utveckla sitt engagemang i föreningar och andra engagemangsformer. Målet är engagera dem på olika sätt. Regioner har ett ansvar kontakta medlemmar inom sitt geografiska område för erbjuda olika saker aktivera sig inom. 135

136 Föreningarna är en bra engagemangsform inom IOGT-NTO för de som vill engagera sig på det sättet. Idag är det dock enbart 20 procent av medlemmarna som engagerar sig. Vi behöver skapa förutsättningar för öka engagemanget. Föreningar och andra engagemangsformer är olika sätt engagera sig i IOGT-NTO. Det finns nätverk med olika intressen som spänner över hela Sverige. Plformen för dessa finns centralt men kommer utifrån medlemmarnas initiativ. De är lika lätta starta som en förening där nätverkens medlemmar har eget inflytande för och över verksamheten. Vi skapar fler möjligheter för nationellt ideellt engagemang genom till exempel nationella arbetsgrupper, kurser eller politiska kampanjer. Folkbildningsfrågor är en viktig del i den verksamhet som medlemmar erbjuds engagera sig i. Förbundsstyrelsen vill också se över var föreningar organisatoriskt placeras inom IOGT- NTO. Idag tillhör de ett distrikt även om du som medlem inte bor i det distriktet. Om en förening finns digitalt eller vänder sig till en målgrupp som finns över hela Sverige borde föreningen kunna knytas nationellt. Idag kan du bo i annat land men vara medlem i IOGT- NTO. Dock måste du tillhöra en förening inom Sveriges gränser. Kanske borde det till och med finnas möjlighet starta en IOGT-NTO-förening i London eller New York? Det viktiga är engagemanget kan kanaliseras inom IOGT-NTO. Föreningarna är forts viktiga. Den nya strukturen som kan ge mer effektivt och bättre stöd över hela landet ska stimulera till en bättre utveckling även för våra föreningar. Många nya medlemmar får idag nästan ingen kontakt med någon företrädare för oss. En undersökning visar många går ur IOGT-NTO men fortsätter vara nyktra och tycker vi gör ett bra arbete. Ett av de vanligaste skälen till lämna IOGT-NTO är medlemmen inte fått kontakt från organisationen. Ett tydligare ansvar för vem som ska kontakta nya medlemmar behövs och i det ingår ett ansvar alla medlemmar ska få möjligheter hitta sitt engagemang inom IOGT-NTO, inom såväl föreningar som andra engagemangsformer. I förslaget har föreningarna och andra engagemangsformer ett delansvar kontakta sina medlemmar för engagera dem inom sin verksamhet eller bara ha en relation. Då en förening eller annan engagemangsform knappast kan ha ansvaret till sina medlemmar erbjuda andra engagemangsformer utanför sin egen verksamhet behöver någon annan ha det ansvaret. Regionerna kan inte krävas ta ansvar för få medlemmarna gå med i till exempel nationella föreningar och nätverk. Därför föreslås den centrala nivån ha ett ansvar kontakta alla medlemmar. Vi vet 90 procent av våra medlemmar tillhör en förening och enbart 10 procent är direktanslutna till ett distrikt, ändå är det bara 20 procent som går till sin förening. En anledning till frustration hos föreningsstyrelser över så få av deras medlemmar kommer på träffarna beror antagligen på de medlemmarna är placerade i en förening vars verksamhet de inte vill delta i. Dessa behöver få en kontakt med erbjudande om annan engagemangsform. Det kan vara antirasistiska nätverket på Facebook, bli månadsgivare eller bli kassör i byggnadsföreningen. Regionerna ska vidare erbjuda sin verksamhet till de medlemmar som finns inom regionen. Det kan se olika ut men exempel på verksamhet är arrangemang och utbildningar av olika slag. Vi behöver skapa system så den centrala nivån känner till de föreningar och andra engagemangsformer som finns lokalt och som kan vara lämpliga erbjuda. Kontakterna kan och ska ske på olika sätt beroende på målgrupp och utveckling av olika kontaktformer. 136

137 Kontakten ska inte göras av någon extern telemarketing-byrå. Ett spännande sätt vore starta ett nätverk med intresserade medlemmar som gillar prata om IOGT-NTO. Det blir då ännu en ny ideell engagemangsform. Det kan också lösas genom ge en förening eller en region i uppdrag kontakta medlemmarna på något sätt. Det viktiga här är kontakten blir av så vi inte tappar tusentals medlemmar årligen. Anställningar framöver professionell arbetsledning och mer fokuserade arbetsuppgifter Nuvarande funktion med distriktskonsulenter byts ut till en med centralt anställda konsulenter. Konsulenternas närvaro i landet fördelas utifrån befolkning och medlemsantal snarare än utifrån dagens distriktsgränser. Vad som ska uppnås utgår från kongressbeslut. Regionchefer arbetsleder grupper av anställda som fördelas inom regionen. Med nuvarande ordning har de allra flesta distrikt en konsulent, men inte alltid på heltid. Dennes uppgifter är generella och många konsulenter upplever de är väldigt ensamma. Endast en resurs/person per distrikt är sårbart om något händer och personen blir borta från arbetet ett tag eller när medarbetare säger upp sig. Att vara arbetsgivare är ett stort ansvar och arbetsledningen från de ideella förtroendevalda är inte alltid vad den borde, något som både ideella och anställda vittnar om. Det är ett arbetsmiljöproblem som vi har ett ansvar ta tag i. Vi har samtidigt många ideella arbetsledare som inte är okunniga om arbetsledning, men tid och andra förutsättningar för göra ett fullgott arbete saknas ibland. Arbetsledningen behöver därför stärkas för ge trygga anställningar och bra arbetsmiljö. Central arbetsledning utifrån ett distrikts önskemål finns idag inom några av pilotdistrikten, vilket dessa är nöjda med. Tanken är huvuddelen av de anställda konsulenterna ska vara placerade ute i landet på regionsexpeditioner eller andra ställen och inte på kansliet på Stora Essingen. Det finns inte i förslaget angivet exakt hur den fysiska placeringen av konsulenterna ska vara. Det måste utformas i samråd och dialog inom vårt IOGT-NTO. Tanken är dagens konsulenter blir av med sin superhjälteroll där de förväntas kunna allt. Samtidigt minskar sårbarheten när någon slutar eller är sjuk samtidigt som de anställda kan specialisera sig mer. Det kan handla om värvning, nya grupper, socialt arbete, extern finansiering eller kommunikation. Redan idag nyttjar många distrikt de resurser som hela kansliet utgör genom förbundsjurist, HR, kommunikation, alkoholpolitik, fastigheter, ekonomi, stöd som ligger utanför det stöd som utvecklings- och distriktskonsulenter ger. Det är regionerna som har ansvaret bestämma vilken verksamhet som ska göras och var i regionen den ska ske utifrån Mål och verksamhetsinriktningen. Den regionala personalorganisationen har ett ansvar starta ny verksamhet, värva eller stötta där behov finns. Grupper av medlemmar, föreningar eller andra engagemangsformer som önskar hjälp och stöd ska också få det av den regionala personalorganisationen. Föreningar och andra engagemangsformer bedriver sedan verksamheten vidare. De anställda ska sträva efter få fler ideella som utför uppgifter och tar ansvar. Vi ska fortsätta utvecklas som en ideellt arbetande organisation. Kostnadsmässigt motsvarar detta nuvarande resurs som går till utvecklings- och distriktskonsulenter/distrikt. Nuvarande resurs i form av kostnad för utvecklingskonsulenter, konsulentstöd, generellt och riktat distriktsstöd är idag 23,2 miljoner kronor. Kostnaden i budget 2018 har utgått från nio utvecklingskonsulenter under 2016, inklusive resor i landet och till kansliet, kostade sju miljoner kronor. Uppräknat på 30 konsulenter inklusive regionchefer skulle 23, 2 miljoner kronor räcka. 137

138 Videokonferenser kan användas ännu mer för minska resor i hela landet vilket innebär samordningskostnaderna inte behöver öka medan samordningsvinsterna lär öka. I förslaget är Engagemangspotten kvar på minst två miljoner kronor då den är ett viktigt stöd för föreningar och andra engagemangsformer snabbt finna utvecklingspengar. I budgeten finns också anslaget extra omställningspengar till de nya regionernas verksamhet. Ingen 800-gräns för betalande medlemmar behöver uppnås och inga ansökningar behöver göras i fortsättningen då konsulenterna är centralt anställda. I stället kan konsulenterna ägna tid åt söka externa pengar på olika sätt som möjliggör fler anställda och ännu mer verksamhet framöver. Systemet idag gör vi har fem konsulenter som arbetar med halva Sveriges befolkning och 18 som arbetar med den andra halvan. I detta system jämnas det ut utifrån både befolkning och medlemsantal i stället för som nu främst via en distriktsgräns. Vad händer då med övriga anställda i distriktet i nuläget? Detta är inte klart ännu utan behöver utredas mer. Förbundsstyrelsen ser även möjligheter involvera övriga rörelsen i systemet för möjliggöra fler anställda inom mindre geografiska områden. Ytterligare en framtida möjlighet är flytta ut medarbetare och funktioner från centrala kansliet till regionsexpeditioner. I ett första steg handlar det dock om börja med distrikts- och utvecklingskonsulenter. Med den nya organisationen tillkommer ett uppdrag för de anställda finna nya pengar i form av bidrag, projekt eller annat som möjliggör för organisationen bland annat anställa fler eller göra betydligt mer verksamhet. Med möjligheten samordna oss med rörelsens övriga anställda och även IOGT-NTO:s övriga anställda på distrikts- och föreningsnivå kan vi få en ännu mer slagkraftig personalorganisation. Erfarenheten från det stöd IOGT-NTO ger och samarbete som görs med övriga rörelsen vad gäller IT, vaktmästeri, fastighet, ekonomioch lönehantering, det internationella arbetet, Vit jul, insamlingsverksamheten och Miljonlotteriet är positiv. Avlastande administrativt stöd för frigöra tid för engagemang Alla regioner avlastas i framtiden administrativt på något sätt. Utöver nuvarande form med medlemsservice avlastas regionerna även i ekonomi, IT, telefoni och annan administration som i stället ligger hos den centrala nivån lösa. Strategi för fastighetsförvärv och försäljning bestäms tillsammans inom Vårt IOGT- NTO och hanteras sedan av Våra Gårdar eller liknande. Fastigheter som ligger på strategiska orter framtagna inom vårt IOGT-NTO kan förvaltas centralt. Enligt den studie vi gjorde inför förra kongressen när förslaget om pilotdistrikten togs, vill förtroendevalda mest ägna sin tid åt utveckla engagemanget, inte åt administrera eller hantera problem som uppstår kring exempelvis fastigheter. Fler administrativa funktioner borde kunna lyftas bort även om det politiska ansvaret i vissa fall är kvar. Här finns goda erfarenheter från pilotdistrikten gällande ekonomi- och lönehantering. Inför utredningen om pilotdistrikten till förra kongressen genomfördes ett rådslag med distrikten. Kostnad för avlastande administration avseende bokföring och löner beräknas till cirka kr och återfinns i förslaget till rambudget. Angående fastighetsfrågorna fastställer förbundsstyrelsen utifrån nuvarande ordning en fastighetsstrategi. Den genomförs i förslaget i samarbete mellan förbundsstyrelse och regionstyrelserna. 138

139 Förvaltning av fastigheter kan absolut vara ett engagemang, men upplevs ofta som mycket betungande. I så fall kan förvaltning ske på annat sätt åtminstone vid strategiskt viktiga orter. Exakt hur är ännu inte klart utan det viktiga är det finns en vilja gå i den riktningen. Finansiering av avlastande förvaltning avseende fastighetsfrågorna finns till viss del i förslaget till rambudget. Dock behöver det ses över än mer och förvaltning av fastigheter behöver på sikt vara självfinansierat. Demokrati för en modern, traditionell folkrörelse regional förtroendemannastruktur IOGT-NTO består av 6 8 regioner i stället för 23 distrikt. Uppdraget för regionernas styrelser är bland annat följande: bestämma var lokal verksamhet strategiskt ska utvecklas och stödjas, följa upp genomförd verksamhet, bedriva alkoholpolitik gentemot landsting/region, skapa geografiska mötesplatser och bedriva vissa utbildningar samt vissa regionala/länsvisa projekt samt vara demokratisk medspelare och motvikt till förbundsstyrelsen i organisationens utveckling. Distrikten ser idag väldigt olika ut. Det finns ett antal starka distrikt men vi har relativt många distrikt med få resurser, få medlemmar och få verksamheter. Större resurser som ska användas lokalt är svårt uppbåda givet hela Strategi ska genomföras och vissa funktioner inte görs bäst lokalt. 6 8 regioner i stället för 23 distrikt skulle ge en stark organisation ute i landet med mer resurser både i nyttja anställdas kapacitet, pengar, offentligt finansierade större projekt, fler ideella, större underlag för utbildningar etc. Det skulle bli en demokratisk medspelare och motvikt till förbundsstyrelsen där frågor som rör hela IOGT-NTO mer regelbundet kunde stämmas av. Vår uppfning är centraliseringen av IOGT-NTO skulle minska. Idag upplevs tyngdpunkten på Stora Essingen av somliga som alltför stor. Regionsstrukturen skulle jämna ut det, inte minst på längre sikt när regionerna kan utvecklas än mer. En viktig uppgift för regionerna blir bestämma var verksamhet ska utvecklas eller stödjas. Detta ska sedan verkställas av den regionala personalorganisationen, i första hand genom få fler ideella engagera sig vare sig det gäller värvning eller starta nya föreningar eller andra engagemangsformer. Samordningsbehov i mindre enheter än region kan finnas framöver, såväl geografiskt som områdesmässigt. Däremot kanske inte alltid distriktsgränsen är den mest optimala för flexibel samordning framöver. En lösning kan vara mer frekvent nyttja indelning i kretsar och stadgarna för dessa. På så sätt blir det fler mindre geografiska enheter med större närhet. IOGT-NTO har en tradition av ha sina egna distriktsindelningar. Förbundsstyrelsens bedömning är IOGT-NTO bör fortsätta gå sin egen väg och ha de regionindelningar som passar ändamålet. En lämplig väg är befintliga distrikt sammanslås till regioner. Exakt hur detta ska göras behöver ske i tät dialog med nuvarande distrikt. Demokrati för en modern, traditionell folkrörelse nya demokratiformer Alla medlemmar har rösträtt på regionsårsmöten Utreda den demokratiska representationen på kongressen Utreda om förtroendeuppdrag på alla nivåer skulle kunna vara tidsbegränsade. Flera distrikt vittnar om det är svårt finna engagerade och kompetenta medlemmar för de olika styrelseuppdragen. Distriktsårsmötena är inte det ställe som idag generellt sett 139

140 upplevs som lustfyllt och kreativt med spännande deber. Vi behöver finna fler sätt utöva det demokratiska inflytandet på, än det sätt som är nu. Direktdemokrati testades i vissa pilotdistrikt under distriktsårsmötena våren 2017 med gott resultat. Det var fler medlemmar jämfört med de senaste åren som kom till distriktsårsmötena. Kuppförsök är alltid en risk och fullt möjlig i föreningar idag men sker dock väldigt sällan. Alla demokratiska ordningar eller system har sina utmaningar, både representativ och direktdemokrati, men förbundsstyrelsen ser fördelarna med direktdemokrati för distriktsårsmötena överväger. Analysen efter enkäten och turnén visade distriktsårsmötena behöver få fler personer med olika bakgrund inom organisationen forma den framtida utvecklingen. Kanske borde det även vara direktdemokrati på kongressen? Eller skulle fler enheter än regioner kunna ha rösträtt via till exempel engagemangsgrupper? En engagemangsgrupp skulle exempelvis kunna vara den sociala verksamheten, ett nätverk av nyanlända medlemmar, personer med intresse för alkoholnormen, studenter eller läkare. Exempel på förbund som infört andra engagemangsenheter med rösträtt än geografi är Neuroförbundet. Där finns vissa diagnoser som bättre kan organiseras i riksföreningar än via distrikt och lokalföreningar. Dessa riksföreningar har ett ombud vardera på sina kongresser medan distrikten har två grundombud och sedan likt oss fyller på utifrån medlemsantal. Skulle IOGT-NTO förändras om andra enheter än geografi fick komma till tals representativt på kongressen? Förbundsstyrelsens bedömning är detta vore intressant titta närmare på innan beslut fas. Ytterligare en idé värd titta närmare på är om det verkligen är närvaro på årsmöte som är avgörande för om man får rösta fram sitt ombud på kongressen. Vissa organisationer löser detta i en annan process så alla medlemmar, vare sig de närvarar på årsmöte eller ej, har möjlighet rösta på de ombud de vill ska företräda dem. Vid tidigare kongresser har det funnits motioner om införa tidsbegränsade styrelseuppdrag. Kanske kan vi införa tidsbegränsning för förtroendeuppdrag? Det kan handla om man max får sitta ett visst antal mandatperioder i en styrelse eller man enbart får vara till exempel sekreterare eller kassör en begränsad tid innan man får kandidera till annat uppdrag inom den styrelsen. Denna fråga menar förbundsstyrelsen vore intressant titta närmare på. Slutord IOGT-NTO:s förbundsstyrelse gör bedömningen det krävs ett stort omtag i organisationens uppbyggnad för skapa bättre förutsättningar för vi ska kunna växa och bättre uppnå våra mål. Några delar vet styrelsen det redan idag finns en efterfrågan på och en samsyn kring, medan andra kräver mer utredning och vidare tankearbete. Vi har försökt göra en avvägning i hur snabbt arbetet ska gå kontra få så många som möjligt vara delaktiga och vi är medvetna om tempo och delaktighet inte alltid kan kombineras perfekt. Förslaget grundar sig i idéer från hela landet och vi har tagit intryck av de synpunkter som kommit in under arbetets gång. Vi har inte alltid varit ense ens i förbundsstyrelsen om hur snabbt vi ska gå framåt men vi är helt eniga bakom förslagen. Förslagen är dock långt ifrån klara. Det är en öppen process som pågår och stora delar återstår utforma mer exakt. Vi lägger fram förslaget för kongressen med förhoppningen om vi kan enas om en ny och framgångsrik riktning. 140

141 Ärende 16 a p Motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner Genom bilda regioner skapas förutsättningar för ett bredare samarbete. Förbundets konsulenter kan skapa ett större samarbete med lokala föreningar. Jag föreslår kongressen besluta slopa distriktsindelningen o bilda regioner i landet. Kjell Hedström 398 Hem & Härd i Långshyttan Motion nr 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO IOGT-NTO är en ekonomiskt stark organisation tack vare framgången med Miljonlotteriet. Vi har ett tydligt fokus på nå flera medlemmar och är överens om detta förutsätter engagerade medlemmars lokala engagemang. Det betyder rörelsens resursfördelning bör spegla vad man vill uppnå både när det gäller påverka opinioner och engagera flera enskilda personer delta i ett främjande och förebyggande nykterhetsarbete. Kongressen är vårt högsta beslutande organ, vilket också betyder just den har ett stort ansvar fördela resurser efter de satsningar som vi är överens om ska göras. Vi har troligen aldrig tidigare stått inför ett så tydligt vägskäl som just nu. Ska vi vara en folkrörelse eller lobbyorganisation. Vårt sätt se på medlemskap bygger på vi ska vara en folkrörelse och då måste resursfördelningen spegla detta. Idag upplever många vi har störst fokus på en stark central organisation som ska styra den regionala och lokala utvecklingen och lämna ut stöd. Lite förenklat beskrivet. Antalet medlemmar, medlemsnumerärt, har knappast varit svagare än idag. Om man utgår ifrån 1922 eller 1970 som bas. Vi blir allt svagare som regional och lokal organisation. Den delen kan/bör givetvis analyseras bättre och förbundsstyrelsens resa i landet och samtalet på styrelsesamlingen i Nacka i januari är väl en del av detta. Vad vi kan se är antalet aktiva medlemmar har minskat och antalet aktiva föreningar har minskat. Ska vi vara en folkrörelse så är det där kraften ska läggas. Vi säger inte nedanstående förslag per automatik leder dit, men ger ändå en bättre möjlighet. Vi är överens om en modell för målstyrning. Vi har kompletterat den med en resursstyrning som innebär medel från Miljonlotteriet och medlemsavgiften fördelas till distrikt och till lokala föreningar och eventuella kretsar. Vårt förslag är ytterligare utveckla och förtydliga dessa metoder. 141

142 Idag läggs mycket tid och kraft på göra utvecklingsplaner och ansökningar till förbundsstyrelsen för få stöd. Låt oss ha utgångspunkt i den av kongressen antagna arbetsplanen och se varje distrikt har en arbetsplan som har sin utgångspunkt i densamma. Utvecklingseffekten torde ändå bli lika stor som dagens kontrollsystem som mest stöder byråkratiska insatser. Kongressen bör fastställa varje distrikt får stöd för en konsulent och varje distrikt sen får stöd per medlem. Den viktiga lokala verksamheten får ekonomiskt stöd ur en ansökningsbar pott och genom distriktsårsmötet fördelar stora delar av förbundsstödet till sina aktiva föreningar. Konsulentstöd Givetvis borde det vara så geografiskt största distrikt borde ha mer personal än mindre enheter men då börjar man snöa in på olika fördelningssystem som ger byråkrati. I ett första skede kan vi se för utveckling behövs anställda. Alla distrikt som har en konsulent för verksamhetsutveckling anställd, på heltid, får ett helt stöd. Om distriktet väljer ha deltidskonsulent ska bidraget räknas ner till den nivå som är aktuell. Alla distrikt ska ha stöd för en konsulent för kunna utveckla arbetet och för kunna öka medlemsmässigt. Vi utgår från systemet kan utvärderas efter den nu aktuella kongressperioden Därutöver tilldelas storstadsdistrikten (Stockholm, Göteborg & Bohuslän och Skåne) ett extra stöd för möta de speciella svårigheter som det innebär arbeta i en storstadsregion. Stöd per medlem Skrota alla olika former av bidrag och lägg allt på ett stöd som baseras per medlem. Det ger både stora och små distrikt möjligheter till utveckling. Vi föreslår det utbetalas 600:- per betalande medlem till distrikten. Av de erhållna pengarna ska distrikten utge en summa per medlem till aktiva föreningar. Med aktiv förening förstås förening som har årsmöte och någon form av verksamhet. Beslut om hur mycket pengar som ska utbetalas till lokala föreningar och eventuella kretsar beslutas på förslag av distriktsstyrelsen på distriktsårsmötet som också fastställer kriterier och anger tidsplan. Vi har som mål medlemstalet ska vara minst betalande var det vilket enligt vår modell kostar sek. Resterande pengar kan fördelas till distrikt som klarar extern finansiering av sitt arbete efter en given procentandel av erhållna medel. Helst 100 procent skulle det motsvara sek. Alternativt arbetas det fram en modell som stimulerar arbetet med öka medlemstal och öka betalningsmoralen. Den s.k. 2 miljonspotten blir 3 miljonerspott Ger föreningar och eventuella kretsar möjlighet söka pengar. Ska givetvis vara kvar som lokalt smörjmedel. Alternativt läggs även detta på distrikten som sen lämnar stöd till föreningarna. Men i en första kongressperiod med förändrat stöd enligt ovan så kan förbundsstyrelsen få fördela den här potten. Men vi föreslår den även ska höjas från 2 till 3 miljoner, samt man kan erhålla högre stöd än idag per ansökan och ha flera än ett projekt igång. 142

143 Kostnadssammanställning. Konsulentstöd 23 x 500 tkr :- Storstadsstöd 3 x 400 tkr :- Medlemsstöd x 600: :- Lokal utvecklingspott :- Summa :- Förslag till beslut Kongressen föreslås besluta varje distrikt med anställd konsulent erhåller :-, varje av de tre storstadsdistrikten därutöver erhåller :-, utbetala 600:- per betalande medlem till distrikten, distrikten därav ska besluta om stöd till föreningar per medlem till varje aktiv förening samt avsätta 3 miljoner i utvecklingsstöd fördelas till föreningar och eventuella kretsar. Bo Axelsson Fagersta Bilaga stöd för betalande medlemmar efter 2016 års siffror: Distrikt Medlemstal Konsulentstöd Medlemsstöd Betalande Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Göteborg Älvsborg Skaraborg Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

144 Motion nr 3 Ny utformning av distriktskonsulentstödet Distriktskonsulentstödet är omdiskuterat, inte minst på kongresserna. Det konsulentstöd som distrikten får, antingen helt eller halvt, är viktigt för distrikten och det arbete som distrikten gör, både utvecklingsmässigt och administrativt. Att förlora ett halvt stöd innebär en väldigt stor omställning i distriktets arbete. För få ett helt konsulentstöd, på kr, måste distriktet ha minst 800 betalande medlemmar. Färre betalande medlemmar innebär ett halvt konsulentstöd. Västerbotten ligger en bit ifrån få ett halverat konsulentstöd men i denna fråga vilar vi på en av IOGT-NTO:s grundpelare; solidaritet. Vi ser flera av våra granndistrikt ligga nära gränsen mellan ett helt och ett halvt konsulentbidrag och vi ser hur det påverkar deras utvecklingsarbete på ett negativt sätt. Att vi måste jobba på öka våra medlemssiffror är det ingen tvekan om, men pressa distrikten endast i jakt på fler medlemmar för kunna ha en distriktskonsulent är fel väg gå. Att ta bort medlemskraven helt för konsulentstödet vore inte heller rätt väg gå. Däremot måste kraven omformas till inte fokusera enbart på medlemssiffrorna. Det är då bättre ha ett krav på distriktkonsulentrollen i hur mycket engagemang distriktskonsulenten jobbar med. Det kan vara bättre räkna antalet genomförda utbildningar, antalet studiecirklar, jobba med föryngring för sänka genomsnittsåldern inom distriktets medlemskår, antalet genomförda årsmöten i distriktet eller liknande parametrar som visar på engagemang och aktivitet. Det bästa, tror vi, vore en handlingsplan mellan varje distrikt och förbundet, anpassad för det enskilda distriktet för hur distriktskonsulenten ska jobba och med vad, för kunna få ett fullt konsulentstöd. Västerbottens distrikt föreslår därför kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag tillsammans med representanter från distrikten utreda utformning av kraven för ett konsulentstöd till distrikten, där kraven sätts per distrikt, och utgår från parametrar som handlar om engagemang, aktivitet och föryngring i varje distrikt. det nya systemet för distriktskonsulentbidrag börjar gälla 1 januari Motionär: IOGT-NTO Västerbotten Motionen antagen vid IOGT-NTO Västerbottens distriktsårsmöte för sändas vidare till IOGT-NTO:s kongress. Motion nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO IOGT-NTO är en ekonomiskt stark organisation tack vare framgången med Miljonlotteriet. Vi har ett tydligt fokus på nå flera medlemmar och är överens om detta förutsätter 144

145 engagerade medlemmars lokala engagemang. Det betyder rörelsens resursfördelning bör spegla vad man vill uppnå både när det gäller påverka opinioner och engagera flera enskilda personer delta i ett främjande och förebyggande nykterhetsarbete. Kongressen är vårt högsta beslutande organ, vilket också betyder just den har ett stort ansvar fördela resurser efter de satsningar som vi är överens om ska göras. Vi har troligen aldrig tidigare stått inför ett så tydligt vägskäl som just nu. Ska vi vara en folkrörelse eller lobbyorganisation. Vårt sätt se på medlemskap bygger på vi ska vara en folkrörelse och då måste resursfördelningen spegla detta. Idag upplever många vi har störst fokus på en stark central organisation som ska styra den regionala och lokala utvecklingen och lämna ut stöd. Lite förenklat beskrivet. Antalet medlemmar, medlemsnumerärt, har knappast varit svagare än idag. Om man utgår ifrån 1922 eller 1970 som bas. Vi blir allt svagare som regional och lokal organisation. Den delen kan/bör givetvis analyseras bättre och förbundsstyrelsens resa i landet och samtalet på styrelsesamlingen i Nacka i januari är väl en del av detta. Vad vi kan se är antalet aktiva medlemmar har minskat och antalet aktiva föreningar har minskat. Ska vi vara en folkrörelse så är det där kraften ska läggas. Vi säger inte nedanstående förslag per automatik leder dit, men ger ändå en bättre möjlighet. Vi är överens om en modell för målstyrning. Vi har kompletterat den med en resursstyrning som innebär medel från Miljonlotteriet och medlemsavgiften fördelas till distrikt och till lokala föreningar och eventuella kretsar. Vårt förslag är ytterligare utveckla och förtydliga dessa metoder. Idag läggs mycket tid och kraft på göra utvecklingsplaner och ansökningar till förbundsstyrelsen för få stöd. Låt oss ha utgångspunkt i den av kongressen antagna arbetsplanen och se varje distrikt har en arbetsplan som har sin utgångspunkt i densamma. Utvecklingseffekten torde ändå bli lika stor som dagens kontrollsystem som mest stöder byråkratiska insatser. Kongressen bör fastställa varje distrikt får stöd för en konsulent och varje distrikt sen får stöd per medlem. Den viktiga lokala verksamheten får ekonomiskt stöd ur en ansökningsbar pott och genom distriktsårsmötet fördelar stora delar av förbundsstödet till sina aktiva föreningar. Konsulentstöd Givetvis borde det vara så geografiskt största distrikt borde ha mer personal än mindre enheter men då börjar man snöa in på olika fördelningssystem som ger byråkrati. I ett första skede kan vi se för utveckling behövs anställda. Alla distrikt som har en konsulent för verksamhetsutveckling anställd, på heltid, får ett helt stöd. Om distriktet väljer ha deltidskonsulent ska bidraget räknas ner till den nivå som är aktuell. Alla distrikt ska ha stöd för en konsulent för kunna utveckla arbetet och för kunna öka medlemsmässigt. Vi utgår från systemet kan utvärderas efter den nu aktuella kongressperioden Därutöver tilldelas storstadsdistrikten (Stockholm, Göteborg & Bohuslän och Skåne) ett extra stöd för möta de speciella svårigheter som det innebär arbeta i en storstadsregion. 145

146 Stöd per medlem Skrota alla olika former av bidrag och lägg allt på ett stöd som baseras per medlem. Det ger både stora och små distrikt möjligheter till utveckling. Vi föreslår det utbetalas 600: - per betalande medlem till distrikten. Av de erhållna pengarna ska distrikten utge en summa per medlem till aktiva föreningar. Med aktiv förening förstås förening som har årsmöte och någon form av verksamhet. Beslut om hur mycket pengar som ska utbetalas till lokala föreningar och eventuella kretsar beslutas på förslag av distriktsstyrelsen på distriktsårsmötet som också fastställer kriterier och anger tidsplan. Vi har som mål medlemstalet ska vara minst betalande var det vilket enligt vår modell kostar sek. Resterande pengar kan fördelas till distrikt som klarar extern finansiering av sitt arbete efter en given procentandel av erhållna medel. Helst 100 procent skulle det motsvara sek. Alternativt arbetas det fram en modell som stimulerar arbetet med öka medlemstal och öka betalningsmoralen. Den s.k. 2 miljonspotten blir 3 miljonerspott Ger föreningar och eventuella kretsar möjlighet söka pengar. Ska givetvis vara kvar som lokalt smörjmedel. Alternativt läggs även detta på distrikten som sen lämnar stöd till föreningarna. Men i en första kongressperiod med förändrat stöd enligt ovan så kan förbundsstyrelsen få fördela den här potten. Men vi föreslår den även ska höjas från 2 till 3 miljoner, samt man kan erhålla högre stöd än idag per ansökan och ha flera än ett projekt igång. Kostnadssammanställning. Konsulentstöd 23 x 500 tkr :- Storstadsstöd 3 x 400 tkr :- Medlemsstöd x 600: :- Lokal utvecklingspott : - Summa :- Förslag till beslut varje distrikt med anställd konsulent erhåller :-, varje av de tre storstadsdistrikten därutöver erhåller :-, utbetala 600:- per betalande medlem till distrikten, distrikten därav ska besluta om stöd till föreningar per medlem till varje aktiv förening, avsätta 3 miljoner i utvecklingsstöd fördelas till föreningar och eventuella kretsar. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet ställa sig bakom motionen och uppdra åt distriktsstyrelsen sända in den till kongressen. Distriktsstyrelsen i IOGT-NTO Göteborg och Bohusläns distrikt 146

147 Distriktsstyrelsens yttrande Jan Linde, distriktsstyrelsen föredrog motionen från distriktsstyrelsen till IOGT-NTO:s kongress om resursfördelning inom IOGT-NTO. Mötet beslöt bifalla motionen och skicka den till årets kongress i Karlstad. Motion nr 5 Ny resursfördelning Att bygga en organisation på ett konsulentstöd baserat på antal medlemmar har visat sig sårbart och inte fullt ut fungerat. Att ena året ha en heltidsanställd konsulent som planerar utveckling och nytänkande, för året därpå få halverat konsulentstöd, är inte hållbart. Det skapar en osäkerhet för både anställd och arbetsgivare och ger ingen kontinuitet, långsiktighet eller trovärdighet. Vi har nu haft det nuvarande systemet under ett antal år och IOGT-NTO minskar i medlemsantal, det är svårare få förtroendevalda, föreningsaktiva minskar. Därför behövs en förändring! Vi anser mer resurser måste ut till distrikt på det lokala planet, ekonomiska resurser som ska användas till anställd/anställda och till en livlig lokal verksamhet, där de ideella krafterna, föreningarna uppmuntras och stärks. Samtliga dessa krafter känner sitt distrikt, sina medlemmar, sina lokala orter och det är en förutsättning för utveckling. Det är nu dags för nytänkande! Det finns många lösningar och vi tycker alla olika för få ett fungerande system över tid. Det som de flesta dock är överens om är det behöver vara ett mer hållbart och rättvisare resursfördelningssystem. Alla distrikt bör få samma förutsättningar, vilket kräver ett grundstöd lika för alla. Detta ger lugn och ro och mer tid över för det IOGT-NTO ska vara, en folkrörelse för alla, där engagemang, glädje och gemenskap för oss framåt mot vår vision. Distriktsstyrelsen Kalmar IOGT-NTO-distrikt Distriktsstyrelsen föreslår årsmötet besluta sända en motion med nedanstående förlag till kongressen 2017, ekonomiska resurser omfördelas från förbund till distrikt, uppdra åt förbundsstyrelsen omgående tillsätta en grupp med representanter från distrikt och förbundsstyrelse, arbeta fram hur stor omfördelningen från förbund till distrikt ska vara för nå ett hållbart system, 147

148 de distrikt som väljer ha en heltidsanställd konsulent erhåller fullt konsulentstöd, d.v.s , de distrikt som väljer ha en deltidskonsulent, erhåller stöd för, som procentuellt är baserat på det fulla konsulentstödet samt det nya resursfördelningssystemet börjar gälla från Distriktsårsmötet beslöt bifalla motionen och den sänds till kongressen Motion nr 6 Bättre resursfördelning Idag genereras huvuddelen av IOGT-NTO:s ekonomiska resurser på central nivå och en del av resurserna fördelas sedan till distrikten. Det är främst distriktens uppgift slussa pengar vidare till föreningar, nätverk eller andra verksamheter på lokal nivå. Jag upplever ett grundläggande problem i IOGT-NTO idag är bristen på tillit och bra kommunikation mellan organisationens olika nivåer. Det handlar om mer än bara resursfördelning, men resursfördelning är en fråga där detta ofta blir extra tydligt. Resursfördelningen bör bygga på tillit till personer aktiva på olika nivåer och ge dem stort handlingsutrymme. Jag vill skapa en mer förutsägbar och tydlig resursfördelning än idag. Min utgångspunkt är andelen regionalt och lokalt stöd ska ligga på ungefär samma nivå som , men distrikten ges större handlingsutrymme och mindre kraft läggs på intern byråkrati. Mitt förslag innebär dock en viss ökning och dessutom tas en del av de pengar som idag används för utvecklingskonsulenter och ges direkt till distrikten, vilket stärker distriktens ekonomi. Nuläge Idag får varje distrikt ett konsulentstöd på kronor samt 150 kronor per betalande medlem. Om antalet betalande medlemmar är lägre än 800 får distriktet kronor i konsulentstöd. Därtill får distrikten varje år söka ett utvecklingsbidrag där den totala summan är 4 miljoner. Centralt finns ett antal utvecklingskonsulenter anställda som arbetar gentemot flera distrikt. Problembeskrivning Gränsen på 800 medlemmar för fullt konsulentstöd är godtycklig och innebär en kraftig förändring för de distrikt som vid ett årsskifte halkar under gränsen. Utvecklingsbidraget innebär mycket tid används för söka pengar från förbundet och redovisa hur de använts. Dessutom är återkopplingen både på ansökningar och redovisningar bristfällig. Systemet med utvecklingskonsulenter fungerar i många fall inte bra, då det är en svår uppgift samverka med flera olika distriktsstyrelser, över en stor geografisk yta och med väldigt blandade arbetsuppgifter beroende på distriktens olika förutsättningar och viljor. 148

149 Ny resursfördelning Syftet med mitt förslag till resursfördelning är fördelningen ska bli tydlig, långsiktig och innebära mindre byråkrati. Huvuddelen av stödet till distrikten bör bygga på antalet medlemmar. Det är en princip som skapar långsiktighet, rättvisa och tar hänsyn till behovet. För vi ska fortsätta vara starka i hela landet och för jämna ut förutsättningarna bör dock en del vara ett fast grundstöd. Genom en förändring av systemet med utvecklingskonsulenter används resurserna mer effektivt. Mitt förslag innebär regionalt och lokalt stöd fördelas på fem olika poster. Grundstöd Distrikten erhåller ett fast grundbidrag på kronor. Genom ett lägre fast bidrag än idag kan alla distrikt garanteras samma summa samt mindre distrikt får ett grundläggande stöd. Grundbidraget täcker kostnaden för en halvtidsanställd konsulent, men nästan alla distrikt får ett medlemsstöd som möjliggör heltidskonsulent. Medlemsstöd Distrikten erhåller ett bidrag på 600 kronor per betalande medlem. Den största delen av stödet till distrikten fördelas alltså efter medlemsantal. Medlemsökningsstöd Distrikten erhåller ett särskilt bidrag på 400 kronor för varje medlem som betalat sin medlemsavgift för sitt första medlemsår, samt 400 kronor för de som betalat sin medlemsavgift för sitt andra medlemsår. Att öka vårt medlemsantal är en ödesfråga för fortsätta vara en folkrörelse och de kvarstår som betalande medlemmar även andra året är ett tecken på de känner sig väl mottagna. Detta bidrag är alltså en extra motivation för locka nya medlemmar och välkomna dem till organisationen. Projektstöd Nuvarande system med projektstöd för föreningar eller nätverk fungerar i stort bra. Även fortsättningsvis bör 2 miljoner avsättas för detta. Regionala utvecklingsprojekt Dagens system med utvecklingskonsulenter som ska täcka hela landet är inte effektivt. Detta ersätts med ett antal lokala utvecklingsprojekt, som oftast sker i samverkan med ett eller flera distrikt. Summan som avsätts för detta är 4 miljoner. Projekten kan handla om allt från medlemsvärvning till alkoholpolitik och är en extra stimulans till nytänkande och utveckling. Jag föreslår kongressen besluta varje distrikt erhåller ett grundstöd på kronor per år, varje distrikt erhåller ett medlemsstöd på 600 kronor per betalande medlem per år, varje distrikt erhåller ett medlemsökningsstöd på 400 kronor för nya medlemmar som betalar sin medlemsavgift första året och 400 kronor för de som betalar sin andra medlemsavgift, avsätta 2 miljoner per år för projektstöd till föreningar och nätverk, avsätta 4 miljoner per år för regionala utvecklingsprojekt. 149

150 Niklas Christerson IOGT-NTO Trots Allt! Distriktsordförande, IOGT-NTO Uppsala län Bilaga till motionen En beräkning baserad på antal betalande medlemmar vid årsskiftet. Distrikt Medlemstal Grundstöd Medlemsstöd Totalt Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Göteborg Älvsborg Skaraborg Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten TOTALT Medlemsökningsstödet uppskas till ungefär 2 miljoner per år. Motion nr 7 Konsulentstöd Förbundet lämnar idag ekonomiskt stöd till de distrikt som har konsulent. Erfarenheter i Gävleborg vad avser rekrytering av personal samt möjligheter finna förtroendevalda som är beredda ta arbetsledaransvar föranleder oss förespråka ett flexiblare stöd. 150

151 Stödet skulle bättre kunna fördelas efter anpassning av varje distrikts behov och önskemål. Distrikten och deras förutsättningar skiljer sig mycket åt. Vi tror verksamheten skulle främjas av möjligheten till projektanställningar och andra korttidslösningar istället för som idag knytas till en person med fast anställning konsulenten. Vi föreslår varje distrikt ska ha möjligheten välja på två metoder för användning av konsulentstödet. 1. Som idag: En penningpåse om kr kopplat till minst 60 procents tjänstgöringsgrad. 2. Distriktet ansöker om en summa kopplat till sin ansökan av det riktade utvecklingsstödet där eventuella projektidéer och alternativa sätt fortsätta bedriva och leda verksamheten beskrivs. Ansökan kan omfa högst en 3-årsperiod. Personal från förbundet utvecklingskonsulenter? blir kontaktytan mellan förbundet och distrikt vad gäller fortlöpande uppföljning av distriktens arbete. Vi föreslår årsmötet besluta anta förslaget som sitter och vidarebefordra det som sin motion till kongressen i Karlstad. IOGT-NTO:s distriktsstyrelse i Gävleborg IOGT-NTO Gävleborg har vid sitt årsmöte 1-2 april 2017 antagit motionen som sin och skickar den vidare till IOGT-NTO:s kongress i Karlstad Motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet Jag tror framtiden består av mer lokalt, mer regionalt och även en större tydlighet i det nationella ansvaret för förbundskontoret. Den långsiktiga trovärdigheten ligger i IOGT- NTO har en bred bas av medlemmar, föreningar, verksamheter och aktiviteter viket leder till vi kan hävda en styrka på det nationella planet. Jag tror inte på IOGT-NTO ska bli de nyktras Greenpeace där medlemmarna bara finns till utan inflytande på verksamheten. Denna motion syftar till öka IOGT-NTO:s måluppfyllelse. Det är nog ingen inom IOGT- NTO som inte vill vår organisation ska bli större, mer inflytelserik och utveckla nya metoder och verksamheter för minska antalet av dem som idag är förhindrande delta i samhället fullt ut, pga. alkohol och andra droger. Men vi har inte lyckats, anledningen till detta kan inte belasta någon speciell del i vår verksamhet/organisation. Samtidigt kan inte heller någon del peka på de inte drabbats av utvecklingen nämligen färre vill vara en del av vår rörelse. Under lång tid växte vår organisation, föreningarna var många, distrikten var starka och vi alla tillsammans insåg behovet av samordning och utvecklingen av ett nationellt ansvar som sedan lång tid lett utvecklingen av vår organisation. Nu är läget ett annat, organisationen i landet är på sina håll svag, det är vanligare lägga ner än starta föreningar och distrikten har inte resurser för förnya och förändra så utveckling skapas. 151

152 Den dryga tiondel av den Svenska befolkningen som inte dricker alkohol är en bred rekryteringsgrund för oss och eftersom nuvarande resursmodell inte lyckats förändra utvecklingen tror vi på en lösning där en stor del av de nationella resurserna hamnar närmare den lokala verksamheten. En regional samordning byggs upp för återskapa en bred bas både i ansvar, verksamhet och resurser. Nu vill jag yrka på ta nya steg, visa på nya möjligheter och våga förändra. Min idé Jag tror det bör bildas 7-9 st regionala resurskontor, gärna i symbios med distriktskontor, där regionala utvecklingsresurser fördelas ut från förbundsnivån. Jag ser resurser som t.ex. kommunikation och verksamhetsutveckling ska finnas på alla regionala resursplatser i landet. Jag anser även centrala funktioner som till exempel medlemsservice, ekonomi och juridik kan samordnas och utlokaliseras i landet precis som och kanske tillsammans med NBV. Dessa regioner ska styras genom inrätta Region råd där ordf. och vice ordf. från varje deltagande distrikt utgör styrelse. Arbetsgivaransvar kan kvarstå hos förbundet som även de då har en plats i varje råd. Jag yrkar därför kongressen beslutar det genomförs en regional reform där resurserna decentraliseras och blir mer regionalt fördelade enligt andan i motionen. reformen planeras och genomförs tillsammans med representanter från alla deltagande distrikt. förbundet ska behålla resurser centralt för internationella arbetet, Accent, Alkoholfrågor (nationell fakta och påverkan) och Insamling. förbundet utlokaliserar centrala funktioner (servicetjänster för hela landet) på olika regionala kontor, t.ex. ekonomi, medlemsservice, kommunikation etc. Magnus Lagergren Distriktsstyrelsens svar på motionen Distriktsstyrelsen delar Lagergrens analys i sin motion. Att den långsiktiga trovärdigheten ligger i IOGT-NTO har en bred bas av medlemmar, föreningar, verksamheter och aktiviteter uti landet, viket leder till vi även kan hävda en styrka på det nationella planet, även distriktsstyrelsen tror framtiden består av mer lokalt, mer regionalt och även en större tydlighet i det nationella ansvaret för förbundskontoret. För skapa denna långsiktiga trovärdighet så behöver resurserna decentraliseras i landet för öka IOGT-NTO:s måluppfyllelse. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet antar motionen 152

153 distriktsårsmötet skickar den vidare till IOGT-NTOs Kongress För distriktsstyrelsen Jerry Wallh Ordförande Distriktsårsmötet beslöt i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. Motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten Det riktade utvecklingsstödet från förbunden till distrikten ska idag sökas av distrikten senast november månad året före det avser och förfas av den då sittande distriktsstyrelsen. Distrikten genomför sina årsmöten mars-april vilket betyder ett kvartal redan gått av det år ansökan avser. Först vid årsmötet beslutas om arbetsplanen för årets ansökan gäller samt väljs de (styrelsen) som ska ansvara för arbetet. Vid flera nyval i styrelsen och/eller förändrings/tilläggsförslag i arbetsplanen kan förutsättningarna förändras avsevärt för den ansökan som då lämnats in sedan länge. Dessutom ska nämnda ansökan redovisas i början av december det år den avser vilket förkortar verksamhetsåret med ytterligare en månad. I praktiken innebär det distriktets genomförandeperiod blir 8 månader (där även semesterperioden för anställda ingår). Då det nästkommande årets ansökan ska beviljas baseras det på bl.a. uppföljningsgraden i föregående års redovisning vilket kan medföra en bestraffning med sänkta bidrag även om den nya ansökan har ett helt nytt innehåll. Detta sätt hantera utvecklingsstödet kan bli begränsande för nya idéer och initiativ i distrikten. Härmed föreslår vi kongressen besluta det riktade utvecklingsstödet anpassas bättre till de faktiska förhållanden som råder för distrikten genom ändra ansökningstiden till sista april, ge besked om stödet senast juni samt begära redovisning till sista mars nästkommande år. Vi föreslår distriktsårsmötet besluta anta förslaget som sitt och skicka det vidare som motion till kongressen i Karlstad. Britt-Marie Johansson Kenneth Boberg Hans Pettersson Brita Dixelius Karl Brodin 153

154 IOGT-NTO Gävleborg har vid sitt årsmöte 1 2 april 2017 antagit motionen som sin och skickar den vidare till IOGT-NTO:s kongress i Karlstad Motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete Vi har kunnat följa diskussionen om IOGT-NTO i framtiden. En anledning till vi har så många svaga lokalföreningar är oftast brist på resurser både på distrikt och hos lokala föreningar. I föreningar har man också fastnat i gamla vanor. Så här har vi alltid gjort och det tilltalar inte alltid varken medlemmar eller tänkbara nya medlemmar. Vi har funnit i vår krets om vi gör verksamhet med gemenskap och program där det finns både allvar och glädje så kan fler människor bli raherade för medlemskap. Det händer personer anmäler intresse för bli medlemmar. Dom har kanske deltagit i våra resor, kommit på allsångskvällar, nyårsfester, danser, motionsaktiviteter eller varit med i någon studiecirkel. Vi måste synas och höras och då väcker vi nyfikenhet. Om distrikt och föreningar får mera ekonomiska och personliga resurser finns alla förutsättningar för en bättre lokal verksamheter. Njudungskretsen av IOGT-NTO-rörelsen föreslår distrikt och föreningar tilldelas mera resurser och då skapas möjligheter för en innehållsrik och hållbar lokal verksamhet. För Njudungskretsen av IOGT-NTO-rörelsen Bengt Isaksson ordförande Gerd Persson sekreterare Motion nr 11 Demokrati och deltagande Varje medlem i IOGT-NTO är med (väljer eller placeras) i en lokalförening eller i det som kallas direktansluten. Möjligheten vara direktansluten finns idag i alla distrikt, men används i olika utsträckning, beroende på hur verksamheten i respektive distrikt fungerar. Den som är medlem i direktansluten får information från IOGT-NTO-förbundet och oftast också information som distriktet skickar ut. Dock är dessa medlemmar helt bortkopplade från det mesta av IOGT-NTO-verksamheten och är helt utanför de demokratiska processerna inom organisationen. Det är ett problem vi har tusentals medlemmar i organisationen som i praktiken inte får möjlighet vara en del av hela IOGT-NTO. Medlemmar som inte får en chans komma in i organisationens verksamhet riskerar inte känna den samhörighet och engagemang som krävs för man ska stanna kvar som medlem. IOGT-NTO missar chansen få medlemmar som bidrar till utvecklingen. Det största problemet med medlemmar i direktansluten, är de hamnar utanför den demokratiska processen. Medlemmarna får ingen möjlighet vara med och rösta eftersom 154

155 det inte finns något årsmöte delta i och det finns ingen styrelse höra av sig till. En risk är också ingen känner ansvar för dessa medlemmar, som en föreningsstyrelse känner för föreningsmedlemmarna. Därför måste möjligheten vara medlem i direktansluten tas bort i de distrikt där det finns föreningar med verksamhet (i distrikt med distriktsföreningar som har egna årsmöten är detta inte aktuellt). Det är bättre ur demokratisk och verksamhetsmässig synvinkel en person är medlem i en lokalförening som ligger långt bort, än en utesluts från möjligheten kunna delta i verksamhet och demokratiska processer genom placeras i det anonyma direktansluten. Kongressen föreslås besluta i alla de distrikt där det finns lokalföreningar ska medlemmar inte placeras i direktansluten, utan placeras i en lokalförening, de medlemmar som idag är med i direktansluten flyttas över till lämplig lokalförening i de fall de är medlemmar i distrikt där det finns lokalföreningar. Tobias Tengström, IOGT-NTO Blå Linjen Mats Heden 666 Wang Electronics co Ltd Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping Motion nr 12 Omorganisation av förbundet Det har kommit till min kännedom förbundsstyrelsen föreslår stora förändringar i förbundets organisation. Om detta har väldigt lite informerats till föreningar och medlemmar. IOGT-NTO är ju en demokratisk organisation och då kan man inte göra sådana här förändringar utan ge möjligheter till synpunkter och förslag. Vid nyligen genomfört distriktsårsmöte fanns ingen information. Förändringar av den här omfningen måste vara brett förankrad. Här i vår krets Njudungskretsen har vi en omfande lokal verksamhet och den vill vi fortsätta med. Under år 2016 ökade vi vårt medlemsantal. Just den livliga lokala verksamheten är anledning till vi kan få flera medlemmar. Jag vill föreslå kongressen förslaget till den organisatoriska förändringen blir föremål för rådslag eller remiss till föreningarna innan kongress år 2019 och eventuell organisationsförändring beslutas då. 155

156 Bengt Isaksson Medlem i lokalföreningen 306 Fridsam i Vetlanda och ordförande i Njudungskretsen av IOGT-NTO. Motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen) IOGT-NTO står inför ett förändringsskede som organisationens medlemmar har ta ställning till. Det har talats i termer av förändring av distrikt till regioner. Mycket av det föreslagna förändringsarbetet visar på en riktning från distriktsansvar till ett centraliserat ansvar. För säkerställa kapital även fortsättningsvis stannar och också förvaltas inom distriktet/regionen och därmed inte flyttas, önskar motionären ett tydliggörande gällande det fortsa arbetet i förändringsprocessen. Anledningen är medel som tillhör distriktet/regionen också bör användas där och inte riskera hamna i en central pott mot medlemmarnas/distriktets/regionens vilja och därmed försvåra möjligheten påverka hur medlen används. Jag föreslår kongressen besluta kapital (överskott) som finns inom distrikten stannar inom distriktet alt. regionen och inte förs till central/riksnivå även efter en ev. omvandling i enighet med Expedition 50. Maria Gripenhoftner, Umeå Motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden Distriktsråden har tillskapats som ett råd för rörelsegemensamt samarbete. I Västerbotten har det varit svårt få igång ett fungerade samarbete, trots ansträngning från IOGT-NTO Västerbottens sida. Under 2016 fick vi därför välja ha rådet vilande, men även tidigare har det varit svårt få till ett fungerande råd. Förväntningarna från förbundsnivå har dock varit genom rådets försorg t.ex. samarrangera DÅM på samma plats och datum. Svårigheter få igång fungerande distriktsråd torde finnas inom fler distrikt och därför anser jag det behövs åtgärder. Behövs rådet i ett framtida IOGT-NTO? Om ja, hur ska det då organiseras? Går det lägga ansvaret på utvecklingskonsulent vara sammankallande, eller bör vi titta på andra former? Eftersom jag som motionär har erfarenheten av distriktsrådet inte är en fungerande funktion vill jag det utreds om det längre finns behov av ett råd inom IOGT- NTO, och om det finns vem ska då ha huvudansvaret? Enligt stadgarnas 5:12 gällande upplösning av krets kan detta ske genom beslut av distriktsrådet eller riksstyrelsen. Med tanke på distriktsrådet är se som en svag länk borde denna uppgift flyttas från distriktsrådet och istället ligga på distriktsstyrelsen. Detta gäller även förfogandet av kvarvarande egendom. En ändring i IOGT-NTO:s stadgar 5:12 skulle därför vara behövlig. 156

157 Jag föreslår kongressen besluta uppdra till förbundsstyrelsen utreda distriktsrådens vara eller icke vara i vårt framtida IOGT-NTO och utifrån det komma med åtgärder för antingen avveckla eller stötta distriktsråden. en stadgeändring görs av 5:12 där distriktsråd byts ut mot distriktsstyrelse gällande rätten ta beslut upplösa krets samt kvarvarande egendom förfogas av distriktet och inte distriktsrådet. Maria Gripenhoftner, Umeå Motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar I förbundsstyrelsens uppdrag saknas motsvarande. Distriktsstyrelsens uppdrag ge stöd åt föreningarna och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur. Enligt 3:8. Utifrån det föreslår vi under 2:8 införs texten Förbundsstyrelsen ska ge stöd åt distrikten och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur. David Svensson och Per Wihlborg IOGT-NTO Skåne Motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva Mycket av det förändringsarbete som är uppe för diskussion inom IOGT-NTO kan enligt mig liknas vid den process som NBV på senare år genomgått. Vi bör dock inse NBV:s resa inte behöver innebära samma process för IOGT-NTO. Många förändringar som gjorts inom NBV har slagit väl ut, men det finns även brister. En av bristerna är mycket av aktiviteter och engagemang fått sitt fokus innefa kustorter men inlandet inte fått samma uppmärksamhet. Mina farhågor är IOGT-NTO kommer lägga lika lite energi på inlandet som NBV om vi följer i NBV:s fotspår när det gäller en organisationsförändring. Inlandets föreningar har redan idag svårt rekrytera nya medlemmar och skulle vi likt NBV enbart fokusera på kusten torde intresset från inlandets sida dala extra fort. Jag vill därför med min motion säkerställa IOGT-NTO vid ett ev. förändringsarbete i enighet med Expedition50 också fortsättningsvis kommer tillhandahålla service, föreningsstöd, uppmuntran till aktivitet och ett forts medlemsvärvande även i inlandet. 157

158 Jag föreslår kongressen besluta IOGT-NTO vid ett ev. förändringsarbete i enighet med Expedition50 också fortsättningsvis kommer tillhandahålla service, föreningsstöd, uppmuntran till aktivitet och ett forts medlemsvärvande även i inlandet. Maria Gripenhoftner, Umeå Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner, motion nr 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO, motion nr 3 Ny utformning av distriktskonsulentstödet, motion nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO, motion nr 5 Ny resursfördelning, motion nr 6 Bättre resursfördelning, motion nr 7 Konsulentstöd, motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet, motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten, motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete, motion nr 11 Demokrati och deltagande, motion nr 12 Omorganisation av förbundet, motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen), motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden, motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar, motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva Ett antal motioner berör resursfördelnings-, organisatoriska och stadgefrågor som finns med i förbundsstyrelsens förslag angående utvecklingsarbetet för Expedition 50. Motion nr 1 handlar om skapa regioner i stället för nuvarande distriktsindelning. Detta är ett förslag som går i takt med förbundsstyrelsens förslag om regionindelning inom Expedition 50. Det finns anledning ha större geografiska ytor för kunna ge mer specialiserat och mindre sårbart stöd av anställda framöver utifrån regionernas mer lokala perspektiv. Motionerna 2 10 handlar om resursfördelningsfrågan och då specifikt mer resurser ska tillfalla främst den regionala nivån men också lite till den lokala nivån. Den här frågan var också uppe på förra kongressen och det beslutades då se över frågan. Förbundsstyrelsens förslag till lösning ligger i förslaget till Expedition 50 och förbundsstyrelsens förslag till rambudget Det kan dock även här noteras några av motionerna visar på hur svårt det är med begränsade resurser lyckas ge tillräckligt stöd av anställda till så relativt små enheter som dagens 23 distrikt. Resursfördelningsförslagen i kronor och ören ger minst en anställd per distrikt och i bästa fall lite mer verksamhetspengar som inte räcker till ytterligare en anställd. Om vi även forts ska kunna ha utbildningar för hela landet, bedriva en bra alkoholpolitik, ha viss metodutveckling för alkoholnormen och vårt sociala arbete, vara en världsomspännande rörelse, satsa på nya intäktskällor för framtiden och fortsätta ha en bra medlemstidning så finns inte mer resurser tillgå till den regionala och lokala nivån än på marginalen. I vissa av förslagen noterar vi till och med det skulle innebära flera miljoner i mer kostnader men ändå ge färre konsulenter än dagens system. Den slutsatsen bygger på nuvarande utvecklingskonsulentresurs inte skulle rymmas inom IOGT-NTO:s budget. Förbundsstyrelsens förslag går i stället ut på ett antal regioner får tillgång till flera anställda som har vissa specialområden som nya grupper, socialt arbete, värvning eller förmåga göra bra externa ansökningar till spännande projekt. Dessa anställda arbetar tillsammans med en anställd chef. Däremot är det regionerna som initierar och bestämmer 158

159 var verksamhet ska startas eller stödjas och vad som ska göras. Eftersom anställningarna är centrala behövs inget ansökningsförfarande från distrikten utan tiden kan i stället ägnas åt verksamhet eller för söka externa pengar för göra än mer. Den 800-gräns för antalet betalande medlemmar som nuvarande resursfördelningssystem har är det inte heller tal om eller det som i nuvarande system gör även mindre distrikt som ökar i medlemsantal kan få fullt konsulentstöd. Förbundsstyrelsens förslag går ut på rollfördelningen mellan de olika nivåerna ska vara så klara tillit finns och inga ansökningar behövs. Motion nr 8 är principiellt intressant. Redan idag finns centralt anställda som är placerade ute i landet. Det gäller såväl utvecklingskonsulenterna som en del andra tjänster. I en framtid kan mycket väl ytterligare ett antal medarbetare vara placerade ute på regionerna och vissa uppgifter kan även flyttas dit. Det är inte givet alla behöver vara placerade på kansliet på Stora Essingen. Notera de konsulenter som i framtiden ska ersätta nuvarande distriktsoch utvecklingskonsulenter i huvudsak inte ska placeras på Stora Essingen utan ska finnas ute i landet. Digitala system möjliggör idag ett sådant här arbete på ett helt annat sätt än för några år sedan. Motion nr 11 företräder en annan syn än den förbundsstyrelsen har i sitt förslag. Förbundsstyrelsen menar engagemanget inom IOGT-NTO ser olika ut. Enbart 20 procent av medlemmarna går regelbundet till föreningen medan 90 procent av medlemmarna tillhör en förening. Detta är en signal om vi har medlemmar som blivit placerade i en förening utan de vill tillhöra den. En del vill tillhöra en förening av olika skäl även om de inte regelbundet går på dess möten medan andra bara blir irriterade om föreningen återkommer med information och kontakt. Och många föreningar vittnar om en frustration i de har många medlemmar på pappret men vad de än gör så blir de inte fler på träffarna. Här är lösningen kunna vara direktansluten till distrikt eller förbund. Formen kan inte vara överställd engagemanget. Ett arbete behöver göras med få medlemmar tillhöra rätt förening eller annan engagemangsform i stället för som nu i princip enbart ha en lösning i form av en lokal förening. Tänk om den föreningen i demokratisk ordning väljer göra andra saker än vad jag som enskild medlem vill göra? I det läget behöver vi ha fler engagemangsmöjligheter. Motion nr 12 tar upp vikten av process och förankring. I ett första skede är det distrikten som företrädare för medlemmarna som varit den part som förbundsstyrelsen talat och rådgjort med. Det har varit distriktssamlingar, enkäter, besök och samtal med distrikten och även regionala samlingar. Vissa distriktsårsmöten tog upp frågan specifikt men alla borde ha fått information via förbundsrepresentanten i sitt anförande. Hur som helst är förankring viktigt och efter det kongressen tagit beslut om ett antal inriktningar fortsätter förankringsprocessen och ger möjlighet för medlemmar, föreningar och andra engagemangsformer komma in med synpunkter. Däremot är det inte säkert allt kommer tas fram till kongressen Vissa delar kommer det beslutas om redan på kongressen 2017 och kanske kommer förbundsstyrelsen kalla till en extra kongress Motion nr 13 tar upp en principiellt viktig fråga och visst är det rimligt det kapital som upparbetats i olika distrikt genom åren också finns kvar inom regionerna. Vi har ju den ordningen idag kvarvarande kapital i nedlagda föreningar går till distriktet. Motion nr 14 tar upp distriktsrådets uppgifter och dessa behöver, precis som motionären skriver, ses över i det kommande arbetet med Expedition 50 där rörelsen framöver blir en viktig part. Däremot är det en rörelsegemensam fråga så det borde inte vara distriktsstyrelsen inom IOGT-NTO, utan ett gemensamt forum, idag kallat distriktsråd, som har hand om detta. Finns det inte ett verksamt distriktsråd så ligger det till denna kongress ett stadgeförslag om hur frågan då ska hanteras. Förslaget är riksstyrelsen fördelar detta till distrikten utifrån verksamma förbund inom kretsen. Motion nr 15 är intressant uppmärksammat! I princip delar förbundsstyrelsen motionärernas syn men vill gärna utreda frågan mer då frågan nu kommit upp om regioner i stället för 159

160 distrikt och i det ligger också utreda regionernas exakta uppdrag. I det arbetet passar det även se över förbundsstyrelsens uppdrag. Avslutningsvis tar motion nr 16 upp vikten av hela Sverige inom IOGT-NTO ska leva. Förbundsstyrelsen delar den uppfningen och tycker hela förslaget kring Expedition 50 är ett led i få just hela IOGT-NTO leva. Att få in fler medlemmar i olika engagemangsformer och få fler medlemmar utöva sin demokratiska rätt. Personalresurserna ska fördelas inte bara efter distriktsgränser utan efter befolkningsunderlaget och medlemsantalet så där vi idag har små resurser även får ta del av personalresurserna. Däremot blir det upp till regionerna initiera var insatserna de kommande åren ska göras. Detta görs bäst regionalt och inte av en förbundsstyrelse. Sedan kan de föreningar och andra engagemangsformer som önskar få hjälp med ny verksamhet höra av sig till regionerna eller de anställda. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta bifalla motion nr 1 Slopa distriktsindelningen och bilda regioner i landet, avslå motion nr 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO i sin helhet, avslå motion nr 3 Ny utformning av distriktskonsulentstödet i sin helhet, avslå motion nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO i sin helhet, avslå motion nr 5 Ny resursfördelning i sin helhet, avslå första, andra, tredje och femte -satsen i motion nr 6 Bättre resursfördelning, anse fjärde -satsen i motion nr 6 Bättre resursfördelning besvarad, avslå motion nr 7 Konsulentstöd i sin helhet, avslå motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet i sin helhet, avslå motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten i sin helhet, avslå motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete i sin helhet, avslå motion nr 11 Demokrati och deltagande i sin helhet, avslå motion nr 12 Omorganisation av förbundet i sin helhet, bifalla motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen), bifalla första -satsen i motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden, avslå andra -satsen i motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden, avslå motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar, ge förbundsstyrelsen i uppdrag utreda uppdraget för såväl region som förbund samt anse motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva för besvarad. 160

161 Ärende 17 Motion nr 17 Bra arbetsledning De flesta IOGT-NTO-distrikt har anställd personal och de anställda är en viktig resurs för genomförande av verksamheten i distrikt och föreningar. Med tanke på detta är det viktigt arbetsgivaransvar och arbetsledning fungerar bra. Samtidigt upplever en del anställda arbetsledningen inte fungerar så bra som den borde och distrikten har länge efterfrågat bättre stöd i arbetsledningsfrågor. Jag menar det är viktigt ansvaret för de anställda finns nära verksamheten och våra anställda samarbetar nära med lokalt förtroendevalda. Därför anser jag lokalt förtroendevalda forts bör ansvara för arbetsledning, men jag vill skapa bättre förutsättningar för en bra arbetsledning av alla anställda. Med rätt förutsättningar kan uppgiften arbetsleda anställda dessutom vara en stimulerande och rolig del av det ideella ledarskapet. Under hösten 2016 startades ett arbetsledarnätverk, men tyvärr har samtliga möten hittills hållits på dagtid. Det är dock en bra idé som bör utvecklas ytterligare. Jag föreslår kongressen besluta det på förbundsnivå avsätts resurser för en person som särskilt arbetar med ge stöd till lokala arbetsledare, arbetsledarnätverket utvecklas för möjliggöra erfarenhetsutbyte, alla nya arbetsledare i IOGT-NTO erbjuds introduktionssamtal och utbildningar. Niklas Christerson IOGT-NTO Trots Allt! Distriktsordförande, IOGT-NTO Uppsala län Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 17 Bra arbetsledning IOGT-NTO erbjuder idag resurser från förbundet som ger stöd till de lokala arbetsgivarna, och därmed även de lokala arbetsledarna, i form av HR-ansvarig på kansliet. Denna resurs finns tillgänglig för stöd bland annat i direkt arbetsledande frågor men även i övriga personalrelaterade frågor. Vidare är dagens arbetsledarnätverk ett ytterligare sätt bistå de lokala arbetsgivarna och arbetsledarna i frågor som rör arbetsledning. Däremot är det med tanke på förslaget om Expedition 50 i princip inte aktuellt vidareutveckla den ordning som gäller nu. Vissa arbetsledarutbildningar kommer säkerligen erbjudas då och då. Marknadsföring av dessa förutsätter dock information om vem som är arbetsledare blir tillgänglig. 161

162 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse första -satsen besvarad samt avslå andra och tredje -satsen i motion nr 17 Bra arbetsledning. 162

163 Ärende 18 Motion nr 18 En helt ny strategi för en ny strategi I början av 2016 presenterade regeringen förslaget till en ny ANDT-strategi. Från nykterhetsrörelsens sida var förväntningarna förhoppningsfulla, men som så många gånger förr visade det sig effektiva politiska åtgärder är så mycket enklare förespråka i opposition. När strategin kom visade den sig vara mycket övergripande och uddlös och helt utan skarpa förslag till åtgärder. Kritiken lät inte heller vänta på sig, både oppositionen och inte minst nykterhetsrörelsen höjde sina röster. I olika panelsamtal och debaftnar diskuterades och penetrerades strategin och alla frågor som ställdes om konkreta åtgärdsförslag besvarades med en åtgärdsplan kommer presenteras senare. Frågeställare och debörer vände svärande och missbelåtna hem åt sitt håll och de som fått stå till svars för de tuffa frågorna gjorde detsamma åt sitt håll. Återstår se om och hur åtgärder kommer planeras. 2020/21 ska en ny strategi tas fram och det finns all anledning för nykterhetsrörelsen och dess åsiktssympatisörer vara proaktiva och ta saken i egna händer. Alkoholindustrin kan ju I Afrika och i Asien ser vi hur alkoholindustrin gör ständiga framstötar för få vara med och forma ländernas alkoholpolitik. På flera ställen har IOGT-NTO-rörelsen varit med och s käppar i hjulen för den processen. Varför skulle inte de restriktiva organisationerna i väst/sverige kunna göra detsamma på hemmaplan? Dessa organisationer vet ju precis vilka åtgärder som är effektiva och visst vore det bättre presentera lösningen samlat istället för efterfråga dessa åtgärder i deber? Mitt förslag är IOGT-NTO tar initiativ gentemot övriga organisationer i branschen i ett försök samla organisationernas kunskap i ett vederhäftigt dokument och en ny strategi Utgångspunkten skulle vara IOGT-NTO och nykterhetsorganisationerna tar ansvaret för skriva alkoholpolitiken, narkotikaorganisationerna tar narkotika, behandlingsorganisationer tar behandling, anhörigfrågorna av dess organisationer osv. De som är specialister på en fråga tar ansvar för den. Svårigheten kan förstås vara hitta gemensamma formuleringar som fungerar, men det är förmodligen bättre vara selektiv i urvalet av organisationer för få skarpa formuleringar. Ett sådant upplägg skulle också ge organisationerna en viktig, engagerande och meningsfull arbetsuppgift som de kan samarbeta kring istället för strida internt. Visst skulle det vara härligt kunna lägga ett komplett dokument på regeringens bord 2020, där både visionen, målet och åtgärderna finns med? 163

164 Jag föreslår IOGT-NTO tar ett initiativ gentemot relevanta organisationer för gemensamt formulera en ANDT-strategi till Motionen lämnas till IOGT-NTO-föreningen 14 Junis årsmöte, Stockholms distrikts årsmöte och till IOGT-NTO:s kongress. Bo Högstedt Styrelsens yttrande Styrelsen för Juni av IOGT-NTO ställer sig bakom Bo Högstedts motion och föreslår årsmötet besluta sända motionen vidare till distriktsårsmötet och därefter till kongressen. Årsmötet föreslås besluta IOGT-NTO tar ett initiativ gentemot relevanta organisationer för gemensamt formulera en ANDT-strategi till 2020 samt motionen sänds vidare till distriktsårsmötet samt till kongressen. Årsmötet beslutade IOGT-NTO tar ett initiativ gentemot relevanta organisationer för gemensamt formulera en ANDT-strategi till 2020 samt motionen sänds vidare till distriktsårsmötet samt till kongressen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 18 En helt ny strategi för en ny strategi ANDT-strategin lägger grunden för mycket av den svenska alkohol- och narkotikapolitiken. Det är därför av största vikt IOGT-NTO driver ett så effektivt påverkansarbete som möjligt. I en process där ANDT-strategin ska revideras behöver det finnas en flexibilitet i hur detta arbete görs. Att samverka med andra civilsamhällesorganisationer är ett sätt likväl som ha förtroendefulla relationer till de politiker och tjänstemän som formulerar förslag är ett annat. Förbundsstyrelsen tycker motionärens ambition är bra men ser inte formulera ett färdigt förslag på en ANDT-strategi är den enda givna vägen. Det kan däremot mycket väl vara det, men inför arbetet med en ny ANDT-strategi behöver alla påverkansmöjligheter vägas in. Att vi blir kraftfullare genom samverkan råder det dock ingen tvekan om och IOGT- NTO är självklart en given aktör i driva det arbetet framåt. Detta är ett bra exempel på hur nationell samverkan kan leda till en bättre lokal alkoholpolitik. Vi ser regeringens ANDTråd där kan utgöra en viktig framtida samarbetspart. 164

165 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta bifalla motion nr 18 En helt ny strategi för en ny strategi i sin helhet. 165

166 Ärende 19 Motion nr 19 Demokratin 0 (alkohol)kapitalet 4 En motion om risken med handelsavtal som kan försvåra eller i praktiken omöjliggöra ökade restriktioner på alkoholområdet, dvs. avtala bort riksdagens kontroll över lagstiftning på folkhälsoområdet. En grundpelare i IOGT-NTO:s verksamhet har alltid varit försöka påverka lagstiftning och politik för ökad kontroll över alkoholen i samhället. En relativt välutvecklad restriktiv politik var verkningsfull i hålla nere konsumtionen. De senaste 60 åren har trots den restriktiva alkoholpolitiken en fortlöpande liberalisering ägt rum med undantag för perioden då en ekonomisk recession kombinerad med aktiv alkoholpolitik ledde till en konsumtionssänkning på nästan 25 procent. Marknadskrafter ackerar fortlöpande regelverk och påverkar dessutom normer och konsumtionsvanor i liberaliserande riktning. Alkoholproducenter samverkar med besöksnäringar (främst restaurangbranschen) och med reklambranschen, som till betydande eller mindre del finansierar tryckta, digitala och etermediers verksamhet, sett till situationen idag. Alkoholproducenterna har varit relativt framgångsrika hittills. Genom EU-inträdet stärktes alkoholnäringens möjligheter exploatera den svenska marknaden vilket också lett till en betydligt ökad konsumtion. I februari 2017 antog EU-parlamentet med en betydande majoritet CETA-avtalet mellan EU och Kanada. CETA betyder Comprehensive Economic and Trade Agreement. Ett liknande handelsavtal mellan EU och USA, TTIP Transatlantic Trade and Investment Program, höll på förhandlas fram men stoppades tvärt och helt av den nya administrationen i Vita Huset. I avtal av den här typen ingår investeringsskyddsregler som med långtgående sanktionsmöjligheter kan hindra enskilda nationer anta lagar för t ex skärpa lagstiftning till skydd för folkhälsan, om nya lagar skadar möjligheterna till vinster på investerat kapital. CETA inrymmer givetvis skrivningar om sådant investeringsskydd och om tvisteinstrument som är investerarvänliga. I TTIP skrivs om särskilda domstolar ISDS, Investment State Dispute Settlement, som helt ska domineras av de ekonomiska intressena där folkhälsan klart skulle komma på skam. Det är inte otroligt investerare med framgång skulle kunna hävda deras investeringar skadas om riksdagen skulle fa beslut om Vi gav upp delar av Hotet i avtalen kan kortfat beskrivas som kontrollen över ny alkohollagstiftning, som t ex förbjuda alkoholreklam, skulle föras över till en domstol som kontrolleras av kapitalintressen. den restriktiva alkoholpolitiken med EU-inträdet. Om Sverige ratificerar handelsavtal med långtgående investerarskydd även för varor och tjänster på alkoholområdet skulle i framtiden mer restriktiv lagstiftning omöjliggöras. 166

167 Jag föreslår därför kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppgift skaffa sig kunskap om hur handelsavtal som omfar produkter och tjänster på alkoholområdet påverkar Sveriges möjligheter självständigt besluta om lagar och regler gällande alkohol*) IOGT-NTO självständigt eller i allians med andra med kraft verkar för alkohol, produkter som relaterade tjänster, inte ska omfas av mer långtgående än de som f n gäller förbundsstyrelsen senast vid nästkommande kongress redovisar vad man funnit och gjort. *) gäller ej teknisk alkohol Per-Åke Andersson, IOGT-NTO Finspång Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 19 Demokratin o (alkohol)kapitalet 4 Förbundsstyrelsen delar bilden av hur de internationella handelsavtalen hotar möjligheterna anta eller skärpa lagstiftning till skydd för folkhälsan, exempelvis i form av reglering av alkohol. Förbundsstyrelsen ser ett värde i öka vår interna kunskap i frågan, även om förbundsstyrelsen också ser komplexiteten av försöka nå fram inom detta område. Vi ser dock vi i viss mån redan idag, genom vårt nära samarbete med IOGT International, följer utvecklingen av frågan. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta bifalla motion nr 19 Demokratin o (alkohol)kapitalet

168 Ärende 20 Motion nr 20 Nej till SVT 1:s alkoholreklam i samarbete med Systembolaget i programmet Gomorron Sverige på fredagar För några år sedan anmälde jag till Granskningsnämnden SVT:s Gomorron Sverige för deras alkoholreklam. Ärendet togs upp men det blev ingen fällning. Motiveringen var inslaget hade informations- och underhållningsvärde. Det är något jag inte kan acceptera, våra skepengar går till reklam för Systembolagets produkter. Denna reklam leder utan tvekan till ökat drickande hos framför allt medelålders och äldre. I andra sammanhang är det väldigt viktigt för SVT inte visa varumärken. En kock höll skrande för munnen när hon började säga Phil i stället för färskost. Artister i underhållningsprogram måste tejpa för jeansmärket och SVT riskerade böter när Foppas märke på tröjan visades i bild i Mästarnas mästare. Märket på hårvårdsprodukter i Gör om mig får aldrig synas. Vinreklam med utförlig information om produktens smak och vad den passar till för mat samt pris och närbild på flaskorna är däremot okej för SVT. Jag föreslår kongressen beslutar IOGT-NTO aktivt skall arbeta för alkoholreklamen i SVT skall stoppas. Saga Tiedman, Tungelsta Lokalförening 1464 Midnssolen av IOGT-NTO Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 20 Nej till SVT 1:s alkoholreklam i samarbete med Systembolaget i programmet Gomorron Sverige på fredagar Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfning det är problematiskt alkohol marknadsförs i samband med morgonprogrammen på såväl SVT som TV4. IOGT-NTO har sedan många år bedrivit ett aktivt påverkansarbete för en bättre reglering av alkoholreklam och lägger där fokus på en skärpning av marknadsföring i sociala medier samt i de TVkanaler som sänder ren alkoholreklam. IOGT-NTO har tidigare begärt ut och granskat alla inkomna anmälningar rörande detta samt myndigheten för press, radio och TV:s utlåtanden och funnit anmälningarna avslagits med hänvisning till dessa inslag anses vara underhållning och ej reklam, precis som motionären beskriver. Att aktivt verka för en lagförändring vad gäller visande av alkohol i samband med exempelvis matlagningsprogram anser vi vara en svårframkomlig väg. Förbundsstyrelsen ser dock positivt på medlemmar och andra uppmuntrar TV-kanalerna tydligare lyfta alkoholfri dryck som första alternativ vid presentation av mat/dryck. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 20 Nej till SVT 1:s alkoholreklam i samarbete med Systembolaget i programmet Gomorron Sverige på fredagar. 168

169 Ärende 21 Motion nr 21 Straffbart ansvara för barn vid berusat tillstånd Med tanke på den alkoholnorm som gäller i vårt samhälle idag, borde vi inom nykterhetsrörelsen börja verka för det ska bli straffbart för den som ansvarar för barn när de är berusade. Naturligtvis är det ett stort steg ta, få en ny lag, men någonstans måste vi börja. Det tog nog ett bra tag innan lagen om barnaga ändrades, och det var säkert många protester om det. Det är inte ovanligt man, speciellt sommartid, ser föräldrar som är ute i parker och på festivaler med sina barn och i samband med det dricker alkohol. Det är de vi ser. Vi vet alla det är många fler innanför hemmets väggar som dricker sig berusade när de ansvarar för barn och vi borde se till något straff kan utdömas i sådana fall. Det vore bland det tydligaste budskapet vi inom nykterhetsrörelsen kan ge, kämpa för barnen ska vara i trygghet och inte vara utsa för berusade, oansvariga personer. Kongressen föreslås besluta tillsätta en arbetsgrupp i denna fråga som arbetar fram ett förslag om en kommande lagändring och som föreslår en promillehalt som kan medföra straff för den som är berusad och inte kapabel ansvara för barn. uppdra till styrelsen så fort arbetsgruppen gjort ett förslag börja driva frågan om det är straffbart ta hand om barn när man är berusad. Bollnäs Marie Svensson IOGT-NTO 291 Mjölner Alfta Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 21 Straffbart ansvara för barn vid berusat tillstånd Detta är en fråga som behandlats vid flera tidigare kongresser (2011, 2013 samt 2015). Kongressen beslöt då IOGT-NTO tydligt ska uppmärksamma barnens utsa situation när föräldrar och andra vuxna är berusade i barns närvaro. Detta utifrån man önskar ge stöd snarare än straff samt den nuvarande socialtjänstlagen täcker in de situationer då barn far illa. Kongressen har dock varit överens om lyfta problematiken och menar rörelsen gör detta tillsammans på olika sätt, exempelvis genom kampanjen Vit jul. Förbundsstyrelsen anser den fråga motionären lyfter är viktig, men hänvisar till kongressens tidigare beslut i densamma. 169

170 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 21 Straffbart ansvara för barn vid berusat tillstånd. 170

171 Ärende 22 Motion nr 22 Sveriges offentliga alkoholnorm Då normen inom politiken, kommuner och landsting är man bjuder på drycker överstigande 2,25 % vid sina representationsmiddagar samt övriga sammankomster Föreslår vi kongressen besluta arbeta för våra skemedel inte får användas till bjuda på dessa drycker. arbeta för dessa skepengar omfördelas till informera/upplysa våra ungdomar i skolan ang. alkohol och drogers påverkan på kroppen. arbeta för denna information om alkohol och droger blir ett obligatoriskt inslag i skolans läroplan. Halmstad den 5 september 2016 Laila Larsson Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfning all offentlig representation ska vara alkoholfri. Ett sådant krav finns också under rubriken Hållbara levnadsvanor i IOGT-NTO:s drogpolitiska program, som antogs av kongressen Där talas även om hur skolor på olika nivåer ska arbeta med handlingsplaner, policyer och ekonomiska resurser kring information och förebyggande insatser. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet besluta anse motionen besvarad. Distriktsårsmötet beslutade bifalla distriktsstyrelsens förslag. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 22 Sveriges offentliga alkoholnorm Förbundsstyrelsen är helt enig med motionären om alkoholfri representation och förebyggande insatser i skolan är mycket viktiga frågor. Distriktsstyrelsen har helt rätt i dessa krav redan är något som IOGT-NTO ställer. Däremot är det principiellt fel använda en viss pott skepengar till information. 171

172 Förbundsstyrelsens föreslår kongressen besluta första och tredje -satsen besvarad samt avslå andra -satsen i motion nr 22 Sveriges offentliga alkoholnorm besvarad. 172

173 Ärende 23 Motion nr 23 Utveckla samverkan och nätverksbygge i det drogpolitiska arbetet Vi som skriver denna motion finns med i en alkohol- och narkotikapolitisk arbetsgrupp inom IOGT-NTO i Örnsköldsviks kommun, med distriktet som ansvarig. Naturligtvis anser vi det alkohol- och narkotikapolitiska arbetet är viktigt, och arbetar främst med tre nyckelord: ökad kunskap, nätverksbygge och opinionsbildning Vår strävan är finna såväl nya former som målgrupper i vårt arbete. Ibland lyckas vi riktigt bra, och andra gånger mindre bra. Under årens lopp har vi funnit samverkan med andra organisationer och nätverksbygge är viktigt. På detta sätt når vi oftast fler personer och är fler som kan bidra med arbetsinsatser. Några konkreta exempel är Spela Roll veckan, och Tänk om (så länge det drevs). Tyvärr upplever vi IOGT-NTO som riksorganisation har valt dra sig ur samverkansgrupper som nämns ovan. Vår uppfning är detta skall utvecklas, och det gäller såväl nationellt som lokalt. Vi bör engagera oss mer när det gäller till exempel Internationella kvinnodagen, Ljusmanifestation den 1 november och Världs AIDS-dagen. När det gäller Folknykterhetens vecka är vår uppfning den bör samordnas inom hela IOGT-NTO-rörelsen. Arbetet med Vit Jul som rörelsegemensamt är mycket bra. Detta bör kompletteras med Folknykterhetens vecka. Genom de ligger med ungefär ett halvårs mellanrum bör samma centrala personalresurser kunna användas. Vi föreslår kongressen besluta IOGT-NTO centralt utvecklar samverkan med andra grupper när det gäller det utåtriktade drogpolitiska arbetet till exempel genom vara med i Spela Roll. IOGT-NTO verkar för Folknykterhetens vecka från 2018 blir gemensam för den samlade IOGT-NTO-rörelsen. Örnsköldsvik den 27 februari 2017 Gunnar Eklöf Vanja Lindstedt Siv Bäck 215 Höga Nord 174 Örnsköld 174 Örnsköld Agneta Fredriksson-Edin Sven Lindblom Per Sundin 1112 Nya Segrar 283 Alne 1297 Lycka och Välgång Distriktsstyrelsens yttrande Den alkohol- och narkotikapolitiska arbetsgruppen arbetar i en anda med mycket samverkan, vilket vi vill skall prägla såväl vår egen distriktsverksamhet, som förbundets verksamhet. 173

174 Vi föreslår distriktsårsmötet bifalla motionen och sända den vidare till kongressen i Karlstad. Motionen behandlades vid distriktsårsmötet med IOGT-NTO Västernorrland den 8 april 2017 Distriktsårsmötet beslöt bifalla motionen och sända den vidare till kongressen i Karlstad. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 23 Utveckla samverkan och nätverksbygge i det drogpolitiska arbetet Att samverka inom det drogpolitiska området ser förbundsstyrelsen som både taktiskt smart och nödvändigt för nå framgång i våra frågor. Det görs redan idag mycket framgångsrikt såväl nationellt som regionalt och lokalt runt om i landet. Lokalt görs samarrangemang kring till exempel Ljusmanifestationen för narkotikans offer, under Folknykterhetens vecka och inom Sober October. Gävleborg har till exempel haft ett lyckat förebyggande arbete under flera år som gått under namnet Effekt. Nationellt finns omfande samverkan kring bland annat Almedalen, Schyst resande och andra biståndsaktörer samt inom narkotikafrågan, där samverkan med NBV, Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor finns med. Däremot stämmer det olika samarbeten genom åren fasats ned eller ut. Exempel på det är Tänk om och Spela roll, men det finns flera. Anledningen till det är det vid idéstadiet funnits en önskan i landet om ha sådana kampanjer och material, men när detta sedan tagits fram har det av olika anledningar blivit mycket lite verksamhet i landet. Tänk om hade t.ex. vid de sista tillfällena cirka fem platser i landet som nyttjade detta, för Spela roll var det ännu färre. I det läget valde förbundsstyrelsen fokusera på Folknykterhetens vecka och Vit jul. Rörelsesamverkan kring Folknykterhetens vecka ser olika ut runt om i landet. Det har vid tidigare kongresser tagits beslut om ta fram rörelsegemensamma kampanjer för Folknykterhetens vecka. Under flera år försöktes detta, vilket visade sig skapa en hel del utmaningar. Förbunden hade olika uppfningar om målgrupp och budskap, val av prioriterad fråga, omfning i budget och vilken typ av kampanjmaterial som skulle tas fram. Riksstyrelsen valde då återgå till respektive förbund kampanjar under Folknykterhetens vecka på det sätt som respektive förbund anser är bäst. Lokalt har det oavsett nationella kampanjer forts göras mängder av rörelsegemensamma fantastiska aktiviteter och verksamheter vilket förbundsstyrelsen är mycket stolt över! Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse första -satsen besvarad samt avslå den andra -satsen i motion nr 23 Utveckla samverkan och nätverksbygge i det drogpolitiska arbetet. 174

175 Ärende 24 Motion nr 24 Utveckla samverkan och kunskap i narkotikafrågan Vi som skriver denna motion finns med i en alkohol- och narkotikapolitisk arbetsgrupp inom IOGT-NTO i Örnsköldsviks kommun, med distriktet som ansvarig. Naturligtvis anser vi det alkohol- och narkotikapolitiska arbetet är viktigt, och arbetar främst med tre nyckelord: ökad kunskap, nätverksbygge opinionsbildning I det vardagliga arbetet får vi ofta höra IOGT-NTO ligger väldigt lågt i narkotikafrågan. Vi får höra narkotikan upplevs som det stora samhällsproblemet och rörelsen mer eller mindre struntar i detta. Vi anser det är hög tid IOGT-NTO på ett mera målmedvetet sätt tar sig an narkotikafrågorna. För nå det målet fordras fler medlemmar utbildar sig speciellt i dessa frågor. IOGT-NTO-rörelsen har kunskap i alkoholfrågan sedan slutet av 1800-talet och har genuint gott anseende i dessa frågor. På den tiden fanns inte narkotika som något problem. I dag är bilden en helt annan. Det finns rörelser till och med i Sverige som vill legalisera rökning av hasch som något harmlöst och ofarligt och ett bättre och ofarligt alternativ än alkohol och tobak. Vi föreslår IOGT-NTO tar initiativ till ökad samverkan med organisationer som har kampen mot narkotika som mål och inleder en brett upplagd studiekampanj i ämnet tillsammans med NBV. Vill med denna motion fler medlemmar ska bli kunniga ambassadörer i narkotikafrågan och narkotikapolitiken. Vi föreslår kongressen besluta IOGT-NTO förbundet i samverkan med NBV arbetar för fler medlemmar ska få ökad kunskap i narkotikafrågan och vi därigenom kan engagera oss mer i det narkotikapolitiska arbetet. IOGT-NTO tar initiativ till ökat samarbete med organisationer som har kampen mot narkotika som mål. Örnsköldsvik den 27 februari 2017 Gunnar Eklöf Vanja Lindstedt Siv Bäck 215 Höga Nord 174 Örnsköld 174 Örnsköld Agneta Fredriksson-Edin Sven Lindblom Per Sundin 1112 Nya Segrar 283 Alne 1297 Lycka och Välgång 175

176 Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet besluta tillstyrka denna viktiga motion och sända den vidare till IOGT-NTO:s kongress. Motionen behandlades vid distriktsårsmötet med IOGT-NTO Västernorrland den 8 april Distriktsårsmötet beslöt bifalla motionen och sända den vidare till kongressen i Karlstad. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 24 Utveckla samverkan och kunskap i narkotikafrågan Tillsammans är vi starka är en devis som IOGT-NTO tagit fasta på när det kommer till det narkotikapolitiska arbetet. Förbundsstyrelsen har därför drivit på för nykterhetsrörelsen ur bred bemärkelse ska gå samman för driva narkotikapolitiken framåt. Detta görs inom ramen för SLAN, Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor med stöd av studieförbundet NBV. Det kommer göras både bildande insatser och påverkansarbete. Målet är göra organisationerna mer synliga i deben och såklart opinionsbilda och påverka narkotikafrågan så färre använder och skadas av narkotika. Arbetet är redan igång, i april 2017 presenterades bland annat nykterhetsrörelsens nio principer för narkotikafrågan. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 24 Utveckla samverkan och kunskap i narkotikafrågan besvarad. 176

177 Ärende 25 Motion nr 25 Arrangera medlemsutbildningar i cannabis De senaste fem åren har en legaliseringsvåg kring cannabis svept över världen. Starten började efter folkomröstningen av grödan i den amerikanska delstaten Colorado 2012 och därefter har initiativet spritt sig till flera delstater. I FN:s generalförsamling har legaliseringssympatier fått fotfäste i takt med den restriktiva narkotikapolitiken ifrågasätts. Bakom offensiven finns en stark kommersiell industri som ser stora pengar på en cannabislegalisering. De vetenskapliga forskarrön som påvisar konsekvenserna med ett cannabisbruk ifrågasätts med tvivelaktiga argument kring cannabisens påstådda medicinska effekter. Utvecklingen bör vara oroande för IOGT-NTO. Organisationen är förknippad med sitt motstånd mot alkoholen men lämnar inte lika mycket utrymme till cannabisen som nu fått luft under vingarna. Motionären föreslår organisationen ska satsa på landsomfande medlemsutbildningar i cannabis för utbilda om drogen och hur man bemöter legaliseringsrörelsens argument. En restriktiv drogpolitik finns så länge viljan upprätthålla den existerar. Ju mer terräng legaliseringsrörelsen vinner opinionsmässigt, desto mer ökar risken den restriktiva hållningen försvinner. Detta får inte IOGT-NTO tolerera i kampen för ett solidariskt och drogfritt samhälle. Motionären föreslår kongressen därför IOGT-NTO arrangerar medlemsutbildningar i cannabis bland landets lokalföreningar utbildningen ska innehålla debräning hur legaliseringsargument bör bemötas. Robert Zackrisson IOGT-NTO Föreningen 40 Trygghet Vänersborg Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 25 Arrangera medlemsutbildningar i cannabis Cannabis är en av de narkotikapolitiska frågor som det blåser mest liberala vindar kring och en fråga som riskerar få en offentlig deb vars argument inte har vetenskapligt stöd. Här är det av stor vikt nykterhetsrörelsen kan vara med och balansera upp så den deb som förs blir saklig och konstruktiv. Utifrån det arbete som startas upp tillsammans med SLAN, Sveriges landsråd för alkoholoch narkotikafrågor och vårt studieförbund NBV kommer en rad insatser göras för både höja kunskapen inom nykterhetsrörelsen i stort och för stärka våra medlemmar föra narkotikapolitiska deber. Dessutom ger utbildningssystemet som förbundsstyrelsen antagit ökade möjligheter uppfylla motionärens intentioner. 177

178 Det är därför förbundsstyrelsens övertygelse motionärens ambitioner kommer uppfyllas inom ramen för det nya narkotikapolitiska arbete som under 2017 tar form, ett arbete som IOGT-NTO i högsta grad varit involverad i påskyndandet och samarbetet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 25 Arrangera medlemsutbildningar i cannabis besvarad. 178

179 Ärende 26 Motion nr 26 En livsförändrande vårdkedja inom IOGT-NTO Vi har en mission och ett uppdrag som kan betyda mycket för den som hamnat i missbruk och stora sociala problem. Vi kan fånga upp i en kunnig och omtänksam gemenskap, ge stöd och motivation, hjälp be om behandling, ge bra behandling under tillräckligt lång tid, vara stöd till en ny drogfri vardag, ge en ny start med studier, bjuda in till kamratstöd, hjälpa till söka och behålla ett boende och erbjuda arbetsträning i socialt företagande. IOGT-NTO har möjligheten driva och utveckla en kvalificerad och professionell vård och behandling med en livsförändrande vårdkedja, om samarbetet stärks och rörelsen har gemensamma mål och resurser för ett aktivt socialt arbete. Verksamhetens utformning och inriktning har växlat på Dagöholm, och det beror delvis på hur omvärlden sett ut och på de krav som placerande kommuner har ställt. Traditionellt har behandlingstiderna varit längre och målgruppen har också sett annorlunda ut med fler äldre med alkoholmissbruk. Gamla begrepp som alkoholistanstalt och tork är borta, och måste medvetet och tydligt arbetas bort för at ge oss ett rykte som vår kompetens och våra arbetssätt förtjänar. Sedan ökade behovet av substitutionsbehandling och gruppen yngre med narkotikamissbruk har ökat. Vid kongressen i Borås beslutade vi Dagöholm inte ska bedriva läkemedelsassisterad behandling och det sista avtalet om substitutionsbehandlingsplats går ut nu. Vi har idag inga sådan placeringar, vilket är en stor omställning i förhållande till efterfrågan. Idag ser vi vård och behandling kräver kvalificerade behandlare, en strukturerad verksamhet med terapi och kompetens ge personer med samsjuklighet och tung problematik en bra vård och behandling. Utifrån kartläggning av den enskildes behov och förutsättningar görs särskilda vårdplaner. Vårt behandlingshem Dagöholm har inriktningen vuxna kvinnor och män mellan ca 20 och 80 år. Verksamheten bedrivs enligt krav och riktlinjer i socialtjänstlagen och socialstyrelsens föreskrifter. Det betyder vi har legitimerad och utbildad personal som läkare, sjuksköterska, terapeuter, behandlare och praktiker. Som i andra professionella vård- och behandlingsverksamheter används metoder som bygger på evidens och beprövad erfarenhet. Det handlar också om krav och kompetenser som ställs från kommuner i deras upphandlingar. Vi erbjuder KBT, motiverande samtal, haschavvänjning, återfallsprevention, samtalsgrupper, kontaktmannasamtal, minnesträning och schemalagda aktiviteter i kök, snickeri, trädgård och friskvård. Dagöholm har stora lokaler och har möjlighet erbjuda ytterligare behandlingsverksamheter, t ex avgiftning. Det är också nödvändigt för klara ekonomin för verksamheten. En bredare verksamhet, mer verksamhet i lokalerna och en fungerande vårdkedja gör det möjligt ha kvar en kvalificerad vård och behandling som drivs av IOGT-NTO i stiftelseform utan vinstintresse. Samtidigt som vi har dessa möjligheter så är förutsättningarna bedriva den sortens verksamhet allt tuffare. Kommunerna vill ha låga priser, korta behandlingar och de ställer höga krav på innehåll men utan garantier placera om man kommer med bland ramavtalsupphandlade enheter. Vi behöver samarbete för erbjuda något bättre, något som vi tror på. Vi vill vara vägen till livsförändrande vård och behandling, inte en placering under någon månad av ett långt fortgående missbruk. 179

180 För erbjuda något som är mer än behandling och som bygger på vår syn på människor och den kunskap vi har inom hela IOGT-NTO behöver vi samarbete. IOGT-NTO behöver ett samlat arbete där förbundet bygger samman rörelsens kompetenser genom konkreta mål och uppdrag, stärker engagemanget och visar goda exempel inom det sociala arbetet, skapar lärande och nya metoder för kamratstöd, stödjer och sprider modeller för denna målgrupps studier på våra folkhögskolor, visar kraften i socialt företagande och erbjuder en vårdkedja som är med hela vägen. Det kräver en större kunskap om vad som görs och konkreta exempel på samarbete, nya arbetssätt, gemensamma anbud, gemensamt informationsmaterial och andra aktiviteter som bidrar till skapa en sådan vårdkedja. Undertecknade föreslår kongressen besluta IOGT-NTO ska ha en livsförändrande vårdkedja genom samverkan mellan föreningar, sociala företag, kamratstöd, folkhögskolorna och behandlingshemmet Dagöholm, en kamratstödsmetodik tas fram och används som gemensam grundverksamhet i kamratstöden och därmed blir en del av den vårdkedja som IOGT-NTO kan erbjuda upphandlande kommuner, en tidsplan och budget för utveckling av det sociala arbetet presenteras på januarikonferensen 2018, marknadsföringen om, samarbetet med och mellan samt användandet av kompetensen i våra sociala företag ökar samt ett nytt utbildningsmaterial om socialt arbete och vårdkedjan tas fram och är färdigt under våren Hanna Broberg Gunilla Granqvist Thomas Johansson Joakim Kihlberg Arne Larsson Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 26 En livsförändrande vårdkedja inom IOGT-NTO Motionärerna beskriver väl den styrka och de möjligheter som finns i vår sociala verksamhet, men även de utmaningar vi står inför. Förbundsstyrelsen delar denna bild och ser ett stort värde i ytterligare utveckla och stärka den vårdkedja IOGT-NTO har redan idag, med behandlingshem, folkhögskolor, kamratstöd, sociala företag och föreningar. I strategi står det: Dagöholms behandling i samverkan med IOGT-NTO:s folkrörelsearbete skapar en effektiv vårdkedja som utgör en särart och ett mervärde för verksamhetens deltagare och finansiärer. Förbundsstyrelsen ser det för denna utveckling kan finnas behov av ta fram en metod/material för kompetensutveckling, men tidsplan för detta arbete ej bör vara begränsat till presenteras redan på januarikonferensen, men senast under våren Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse första -satsen besvarad, 180

181 bifalla andra -satsen, avslå tredje -satsen, bifalla fjärde -satsen, avslå femte -satsen i motion nr 26 En livsförändrande vårdkedja inom IOGT-NTO, under våren 2018 presentera en plan för utveckling av det sociala arbetet samt under 2018 ta fram en metod/material för kompetensutveckling av socialt arbete och vårdkedjan. 181

182 Ärende 27 a b Motion nr 27 För ett större och bredare IOGT-NTO Många av IOGT-NTO:s medlemmar är ganska lika varandra, både till sätt, ursprung, religion och förutsättningar. Genomsnittsmedlemmen har svenskt ursprung, har inga större funktionsnedsättningar, har en okej inkomst och lever i en traditionell familjekonstellation. I det stora hela en homogen grupp, även om det självklart finns undantag. Under senare år har det gjorts satsningar på få med gruppen nya svenskar. Vi har fått många nya medlemmar från grupper/länder där alkohol kulturellt inte är en stor drog. Kul med nya medlemmar! Det är dock synd är många av dessa medlemmar finns i egna föreningar, vilket gör integrationen mellan gammelsvenskar och nysvenskar inte blir så stor. Förutom satsningen på värva nya svenskar, har IOGT-NTO inte jobbat särskilt brett i sin medlemsvärvning. Hur många gånger har vi gjort kampanjer för nå personer med funktionsnedsättningar? När jobbade vi för värva medlemmar som inte identifierar sig i det juridiska kön man har? Om vi vill bli en bred organisation där medlemmarna lär sig om och av varandra behöver vi ha fler medlemmar som kommer från olika delar av vårt samhälle. Vi måste också skapa arenor där IOGT-NTO:s olika medlemmar träffas och umgås även mellan olika grupper. Kongressen föreslås besluta det startas ett projekt inom IOGT-NTO där vi jobbar med integration på bredare front än tidigare, där rekrytering sker från olika grupper så som etnicitet, religion, klass, sexualitet, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning och liknande utgångspunkter, projektet också arbetar för olika grupper inom IOGT-NTO har möjlighet träffas för lära sig av och om varandra. Tobias Tengström, IOGT-NTO Blå Linjen Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping Motion nr 28 Hitta nya grepp! IOGT-NTO måste aktivt jobba för rekrytera nya medlemmar. Vi måste jobba för nå ut med vårt budskap om nykterhet, demokrati och solidaritet. Det är något som vi gjort ända sedan rörelsen kom till landet för snart 140 år sedan. De senaste åren har värvningen i mångt och mycket handlat om stå utanför en matbutik, på en marknad eller arrangemang, med värvardisk och bjuda på Godtemplaredricka. 182

183 Övriga metoder för värva medlemmar har varit få och osynliga. Vi kan se på antalet nya medlemmar i organisationen de senaste åren den metoden inte är tillräckligt bra utifrån hur samhället ser ut idag. Att lägga ner 8-10 arbetstimmar (både ideella och betalda) för värva 1-2 medlemmar är inte vettigt. Och den bilden är inte ovanlig. Därför behöver IOGT-NTO hitta fler, kanske nya, metoder för rekrytera medlemmar. Vi bör ta inspiration från andra organisationer i Sverige, titta internationellt, se hur kyrkor och kommersiella företag jobbar. Kanske kan vi hitta några delar där som vi kan använda. En arbetsgrupp med storvärvare, vanliga medlemmar och anställda inom IOGT-NTO bör tillsättas för tillsammans jobba för hitta nya metoder för rekrytering av medlemmar till IOGT-NTO. Självklart behöver gruppen en ekonomisk budget för kunna hitta dessa metoder. Kongressen föreslås besluta det ska tillsättas en arbetsgrupp för hitta nya värvarmetoder, arbetsgruppen ska bestå av storvärvare, vanliga medlemmar och anställda, arbetsgruppen får en budget på kr använda i sitt arbete, gruppen senast till januari 2019 redovisar sina förslag så nya metoder kan komma i bruk under det året. Jag föreslår IOGT-NTO Stockholms distriktsårsmöte besluta ställa sig bakom motionen och skicka den vidare till IOGT-NTO:s kongress Tobias Tengström IOGT-NTO Blå Linjen Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen är enig med motionären det behövs nya grepp för värva. Därtill krävs det inspiration och ledarskap för värvning kan och ska ske på alla nivåer i organisationen. Det ovan beskrivna arbetssättet är ett konkret sätt för utöka de metoder som kan användas för rekrytering av nya medlemmar och engagera fler i värvning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet beslutar distriktsårsmötet ställer sig bakom motionen samt skicka den vidare till IOGT-NTO:s kongress Distriktsårsmötets beslut Distriktsårsmötet beslutade i enlighet med styrelsens förslag bifalla och skicka vidare till kongressen. 183

184 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 27 För ett större och bredare IOGT-NTO samt motion nr 28 Hitta nya grepp! För vara en modern, traditionell folkrörelse behöver vi precis som motionärerna skriver också ha en bredd i vår medlemsbas. Det är viktigt inte luta sig tillbaka och tänka olika människor själva får hitta till vår organisation utan vi måste själva vara proaktiva i det arbetet. IOGT-NTO har genom projektet Nya grupper hittat många nya medlemmar som bidrar med ett starkt engagemang och piggt nytänkande och de föreningar som har bildats sprudlar av energi och verksamhet. Med lärdom av detta fortsätter utvecklingsarbetet med hitta nya arenor där vi kan träffa en bredd av människor och bjuda in dem till vår organisation. Förbundsstyrelsen ser inte nödvändigtvis det behöver drivas ett nytt projekt men delar motionärernas intentioner. Engagemangspotten kan där vara en möjlighet. Dock finns det redan idag befintliga mötesplatser som kan vidareutvecklas varför andra -satsen i motion nr 27 anses besvarad. Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om för kunna värva fler nya medlemmar behöver vi även hitta nya metoder. Som folkrörelse är det naturligt vi använder oss av de krafter och starka resurser vi har, vilket är våra medlemmar. Förbundsstyrelsen anser kostnaden för det här arbetet i motion nr 28 borde ingå i ordinarie budgetarbete för få fram i budgetarbetet rimliga kostnader och yrkar därmed avslag på -satsen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta bifalla första -satsen, anse andra -satsen i motion nr 27 För ett större och bredare IOGT-NTO besvarad, bifalla första och fjärde -satsen avslå andra och tredje -satsen i motion nr 28 Hitta nya grepp! samt arbetsgruppen ska bestå av personer med bred kompetens. 184

185 Ärende 28 Motion nr 29 Premiering Intresset för värva medlemmar till IOGT-NTO är lågt. De senast 10 åren har medlemsantalet minskat varje år. Omkring 1 % av våra medlemmar värvar någon ny medlem till organisationen. För öka intresset fler skall medlemsvärva behövs en god stimulans till den enskilde medlemmen. Att värva tar mycket tid och är ett hårt arbete. Utöver den personliga premieringen så ökar intresset värva om man kan arbeta i team. Ett team som har gemensam målsättning med värvningen gör resultatet oftast blir bättre. De erfarenheter som några av oss har sedan tidigare är det personliga målet är värdefullt för den enskilde. För nå delmål eller målet har premieringen varit avgörande för de flesta. Det som varit värdefullt har varit premieringen bestått av upplevelser och utbildning. Förslag till premiering För varje nyvärvad medlem erhåller värvaren en utbildningscheck på 300 kronor. Checken kan användas i utbildning inom rörelsen eller annan verksamhet i linje med rörelsens mål. Naturligtvis kan en utbildning utanför rörelsen godkännas. Ett upplägg skulle kunna vara värvaren använder sina utbildningscheckar för kunna delta i t.ex. en utbildningsresa. Någon gräns för hur många medlemmar värvaren har värvat bör inte ställas. Om utbildningsresan kostar kronor kan en deltagare utan själv betala något värva 50 medlemmar. Men om man inte haft tid eller av andra orsaker inte fått till det med mer är 25 medlemmar så får den enskilde medlemmen själv svara för kronor. Man kan alltså vara med på utbildning/resa genom betala allt själv eller få hela resan betald och allt där emellan. Utbildnings resan är bara ett exempel på hur man kan använda premieringen. Naturligtvis skall man kunna använda sina intjänade premier på andra upplevelsearrangemang inom rörelsen. Därför föreslår jag kongressen bifaller ovan skriva förslag om premiering. 185

186 Köping den 10 april 2017 Sven-Erik Alfredsson Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 29 Premiering Som motionären skriver är det viktigt med premiering för uppmuntra de medlemmar som gör det viktiga jobbet med få vår organisation växa. Dock anser förbundsstyrelsen IOGT-NTO i grunden är en organisation med en idé som är så stark vi genom den lockar andra personer till oss, och även värvning i grunden är en ideell aktivitet. Alla medlemmar har ett ansvar sprida vårt budskap och locka fler dela gemenskapen. En premie ska vara en bonus och inte ett ändamål i sig. Vilka premier som fungerar är olika för olika individer och vad som fungerar inom vår organisation varierar över tid. Exempelvis finns idag möjligheten kunna skänka premien vidare till den egna föreningen för få ett tillskott till föreningens ekonomi för kunna göra verksamhet. Det finns därför en poäng i ha en flexibilitet i exakt hur olika premier ska fungera och verka de närmaste åren, varför förbundsstyrelsen helst ser vi inte låser oss till en metod och en summa. Det pågår ett arbete just nu med ta fram en premieringsshop som ska vara raktiv för olika personer med olika önskemål om innehåll. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 29 Premiering i sin helhet. 186

187 Ärende 29 a c Motion nr 30 Öka intresset för bli medlem! Det bästa sättet få nya medlemmar till organisationen är en bra och bred verksamhet. Att få med fler nya medlemmar som vill vara med av ideologiska skäl har en begränsad möjlighet om man vill ha en stor numerär. Det räcker inte om vi vill bli än mer raktiv och behövd folkrörelse. Vi måste bli fler som värvar och ge värvarna argument och redskap för få fler personer ta ställning till ett medlemskap. Vi måste erbjuda människorna som vi möter på olika platser när vi värvar, förutom vår verksamhet och vår ideologiska kamp, fler bra förmåner, helst upplevelseaktiviteter. Därför föreslår jag kongressen beslutar införa förmåner som medlemmar kan nyttja förmånerna i första hand skall vara upplevelseinriktad Köping den 17 april 2017 Sven-Erik Alfredsson Motion nr 31 Medlemskort - Upplevelsekort Bli en trogen kund eller konsument, använd vårt kundkort och få tillgång till våra förmåner. Många av oss har dessa kort och upplever man har förmåner genom använda kort när vi handlar, reser eller tankar bilen. Många av oss utnyttjar inte alla de förmåner vi blir erbjudna men vi är ändå nöjda med ha den möjligheten. Vi bör göra vårt medlemskort till ett upplevelsekort. För öka antalet aktiva medlemmar kan vårt medlemskort med erbjudanden blir raktivt. I stället för handla eller vad det nu kan vara som de andra korten uppmuntrar oss till skall vårt kort stimulera medlemmen vara eller bli aktivare. Du gör insättningar på ditt kort genom vara aktiv. 187

188 Exempel på aktiviteter betala medlemsavgiften värva medlemmar ha förtroendeuppdrag vara cirkelledare delta i studiecirklar arbeta med fastigheten vara ungdomsledare Uttag från ditt kort är mycket förmånliga erbjudanden, som t ex: utbildningar förmånliga boenden på våra anläggningar utlandsresor erbjudanden från Miljonlotteriet hyra rum/lägenhet på solkusten Man kan/bör ha olika poäng för det som är mest angeläget för organisationen vid olika tillfällen. Aktiviteterna kan bytas vid årsskiftet. Erbjudandet skall vara så raktiva du som medlem känner erbjudandet är mycket förmånligt. Det kan t ex vara ett mycket lågt pris på det som erbjuds. Eller det inte går eller det är svårt få tag på erbjudandet på något annat sätt. Men man kan bara utnyttja de olika erbjudandena i kombination med intjänade poäng och det pris som finns på erbjudandet. Jag föreslår kongressen beslutar införa ett medlemskort upplevelsekort som ovan har beskrivits i motionen Sven-Erik Alfredsson Motion nr 32 Våra medlemskort Våra medlemskort som i år är under all kritik. Gjort i bara A4-kvalitét och inte ens plastade. Många medlemmar håller med mig. Härmed vill jag lämna ett förslag som har fungerat i många år. Jag har haft mitt medlemskort sedan år 2003 och varje år har jag fått ett nytt årsmärke. 188

189 Jag föreslår kongressen besluta ett nytt riktigt plastat kort 2017 och därefter årliga årsmärken som medlemmarna klistrar på sina medlemskort efter det årsavgiften kommit er tillhanda. Många kronor kan sparas under årens lopp. Växjö februari 2016 Förslagsställare Torbernt Karlsson f.d. ordförande i 2882 Värend Växjö, nu medlem i 201Växjö efter sammangående Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 30 Öka intresset för bli medlem!, motion nr 31 Medlemskort Upplevelsekort och motion nr 32 Våra medlemskort Förbundsstyrelsen håller med motionärerna i motion nr 30 och 31 om vi behöver ha många goda skäl för få människor gå med i och stanna kvar i IOGT-NTO. Vi föreslår ett införande av medlemsförmåner i likhet med motion nr 30 där medlemmar till exempel ges raberad möjlighet få bo på rörelsens anläggningar runt om i landet, stöd för delta på en av organisationens kurser och evenemang eller liknande. Detta kanske kan göras i form av en medlemscheck. Exakt hur behöver ses över. Vi tror ett utvecklat medlemserbjudande kan stimulera medlemmar knytas närmare till organisationen. Samtidigt vill vi uppmuntra organisationen på lokal nivå visar vi har många goda erbjudanden för våra medlemmar även där. Däremot delar inte förbundsstyrelsen andemeningen i motion nr 31 om ett medlemskort upplevelsekort gör organisationen mer raktiv. Flera kommersiella aktörer går idag ifrån de plastkort de tidigare hade för man som kund ska slippa hålla reda på korten. Ett kort är förmodligen inte gångbart framöver utan det behöver lösas på annat sätt. Dessutom ser inte förbundsstyrelsen en gradering av engagemang är något lyfta mer än i undantagsfall. Frågan om medlemskortens utformning som tas upp i motion nr 32 har diskuterats på ett flertal kongresser. Utformningen av dagens medlemskort är anpassad till dels önskemålet om alla medlemmar ska få ett aktuellt medlemskort varje år och dels möjligheten till en arbets- och kostnadseffektiv hantering. Förbundsstyrelsen kan vidare konstatera en hantering på det sätt som motionären föreslår inte innebär lägre kostnader. Kongressen föreslås besluta bifalla motion nr 30 Öka intresset för bli medlem!, avslå motion nr 31 Medlemskort Upplevelsekort samt avslå motion nr 32 Våra medlemskort. 189

190 Ärende 30 Motion nr 33 rörelsegemensam motion Uppdatera medlemsregistret IOGT-NTO-rörelsens medlemsadministration, eller IRMA som det vanligen kallas, är det medlemsregister som UNF, IOGT-NTO och Junis har tillsammans. I skrivande stund tar det över 10 sekunder få reda på hur många medlemmar det finns i mitt distrikt för tillfället. Studier visar på det tar mellan 3 10 sekunder1 innan en användare tappar intresset om de behöver vänta på någonting ska ladda. IRMA kan ibland ta över 20 sekunder för visa efterfrågad information. Det är många i rörelsen som behöver använda det här systemet dagligen för få tag i listor för medlemsutskick och annat. All tid som dessa personer spenderar på vänta på saker ska ladda kostar rörelsen mängder med pengar. Låt säga det finns ungefär 100 personer som använder IRMA varje arbetsdag. Låt säga dessa personer försöker komma åt information ungefär 5 gånger var, och det i snitt tar 10 sekunder. Det är sekunder, eller 1 timme och 20 minuter, varje dag! På ett år blir detta ungefär 320 timmar2, eller nästan 40 arbetsdagar! Som ni säkert förstår är det helt orimligt kostsamt för rörelsen fortsätta med det nuvarande systemet. Jag föreslår därför det nuvarande systemet antingen uppdateras eller byts ut, snarast möjligt. Eftersom det finns fördelar med UNF, IOGT-NTO och Junis har samma system så har likalydande motioner skickats till deras kongresser. Jag föreslår kongressen besluta IOGT-NTO tillsammans med övriga förbund som idag använder IRMA utreder möjligheten byta ut eller uppdatera registret SAMT lägga till kr till budgetposten medlemsregister för 2018, för täcka kostnader som uppstår under migrationen Gustav Bylund Kassör UNF Östergötland Räknat på 230 arbetsdagar på ett år 190

191 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 33 Uppdatera medlemsregistret Kongressen i Lund fade beslut om IOGT-NTO-rörelsen skulle bygga upp en insamlingsverksamhet. Under kongressperioden har denna verksamhet börjat byggas upp. Hitintills har våra insamlingssystem och medlemshanteringssystem inte varit integrerade. Då många av våra givare också är potentiella medlemmar och samtidigt våra medlemmar är potentiella givare har det varit prioriterat för oss skaffa ett system där både medlemshanteringen och insamlingshanteringen är integrerade. Just nu pågår ett arbete för åstadkomma en sådan integrering vilket innebär ett nytt eller ett uppdaterat register, precis som motionären föreslår. Det är dock inte systemets laddningstider som är i fokus för förändringen, utan behovet av ett integrerat register. Bedömningen är ett nytt eller uppdaterat integrerat system för såväl medlemshantering som insamling ska kunna vara klart för implementering i slutet av Riksstyrelsen föreslår kongressen besluta anse första -satsen besvarad samt avslå andra -satsen i motion nr 33 Uppdatera medlemsregistret. 191

192 Ärende 31 Motion nr 34 Medlemslöftet Vi föreslår kongressen beslutar den i medlemslöftet angivna gränsen på 2,25 volymprocent sänks till 0. Då först kan vi kalla oss en helnykter organisation, och bli respekterade för detta. IOGT-NTO:s distriktsårsmöte i Jämtlands län på initiativ av Anna Österholm och Anders Almgren Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 34 Medlemslöftet Vid kongressen 2015 fick förbundsstyrelsen i uppdrag till kongressen 2017 utreda möjligheten sänka gränsen på 2,25 volymprocent alkohol i medlemslöftet och utifrån det återkomma med förslag. Utredningen kommer presenteras vid ett seminarium på kongressen i Karlstad där samtliga ombud deltar. Där kommer alla som är närvarande få möjlighet diskutera frågan och ge sina synpunkter. Utifrån det får den nya förbundsstyrelsen bedöma hur ärendet ska gå vidare. Bedömningen är en sådan här fråga behöver mer tid innan skarpt förslag läggs fram. I och med det pågår det redan ett arbete kring en eventuell ändring. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 34 Medlemslöftet. 192

193 Ärende 32 Motion nr 35 rörelsegemensam motion Samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen gagnar utvecklingen av våra enskilda förbund Bakgrund Vi inom IOGT-NTO rörelsen i Västernorrland ser stora fördelar med samverka mellan våra tre verksamma förbund på distriktsplanet IOGT-NTO, UNF och Junis. I mer än 15 år har vi haft en gemensam distriktsstyrelse för alla tre förbund som har ansvar för ekonomi, personal och samverkansfrågor. Varje organisationsgren har ett verksamhetsråd Junisrådet, UNF-rådet och IOGT-NTO-rådet. Dessa råd har ansvar för verksamhetsutveckling för respektive förbund. I nuläget har distriktet tre anställda och alla tre arbetar med minst två förbund. Ett exempel på en fördel när vi startar Junisverksamhet, företrädesvis för riktigt unga barn då föräldrarna är med och denna väg har vi rekryterat nya IOGT-NTO medlemmar. För vår del är fördelarna mycket fler och större än nackdelarna med denna organisationsform. Genom samordning kan vi hjälpa varandra när någon organisationsgren är inne i en svacka. Vår syn på förbundens verksamhet Vår upplevelse är riksorganisationerna i mycket stor utsträckning arbetar förbundsvis och samverkan är relativt begränsad. Vi upplever samverkan fungerar när det gäller kampanjen Vit Jul och det internationella arbetet. Enligt vår kunskap är all personal anställd på respektive förbund men ungdomsorganisationerna köper administrativa tjänster av IOGT- NTO. Hur ser vi på framtiden Vi är övertygad vi som rörelse kan arbeta mer effektivt och kraftfullt om vi samordnar oss mer mellan förbunden. Fler utåtriktade kampanjer exempelvis Folknykterhetens vecka bör samordnas för hela IOGT-NTO-rörelsen. Vår bedömning är ett antal tjänster skall vara rörelsegemensamma för öka effektiviteten och förståelse mellan organisationsgrenarna. Förbundet har också ett ansvar stimulera distrikten till ökad samverkan, och skapa möjlighet till en plform för ett utvecklingsarbete. Konkreta förslag Vi föreslår kongresserna besluta uppdra till förbundsstyrelserna och riksstyrelsen påbörja ett utvecklingsarbete för utveckla rörelsesamverkan. Detta kan med fördel ske genom ett antal gemensamma tjänster på kansliet, uppdra till riksstyrelsen initiera en utvecklad rörelsesamverkan i ett antal distrikt som har ett speciellt intresse av detta. Motionen är antagen vid det gemensamma styrelsesammanträdet Margit Ulander Mårten Edström Mariann Wasserman IOGT-NTO UNF Junis 193

194 Motionen behandlades vid IOGT-NTO Västernorrlands distriktsårsmöte lördag den 8 april. Distriktsårsmötet beslöt bifalla motionen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 35 Samverkan inom IOGT- NTO-rörelsen gagnar utvecklingen av våra enskilda förbund Många distrikt ser gärna det blir mer rörelsesamverkan och menar vi skulle bli en starkare folkrörelse om vi samarbetar mer över förbundsgränserna. Förbundsstyrelsen har ingen annan uppfning och försöker dra sitt strå till stacken även om mer återstår göra. Idag sker till exempel mycket samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen ideell förening med internationellt arbete och insamling där Vit jul är ett lysande exempel på samverkan mellan de olika förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen. Förbundsstyrelsen ser också positivt på det faktum IOGT-NTO tar ett huvudansvar för administrationen på kansliet som övriga förbund inom rörelsen kan nyttja. Det gäller till exempel ekonomi, löner, fastighet och medlemsservice. Förbundsstyrelsen uppmuntrar gärna till samverkan och möjligheterna är oändliga utan riksstyrelsen initierar rörelsesamverkan i specifika distrikt. Riksstyrelsen ser gärna dessa samverkansexempel ges möjlighet presenteras vid rörelsegemensamma samlingar och plformar. Riksstyrelsen föreslår kongressen besluta anse den första -satsen besvarad i motion nr 35 Samverkan inom IOGT-NTOrörelsen gagnar utvecklingen av våra enskilda förbund samt avslå den andra -satsen. 194

195 Ärende 33 Motion nr 36 rörelsegemensam motion Mer gemenskap inom vår rörelse när vi träffas! Älvsborgs distrikt av IOGT-NTO föreslår förbunden vid rörelsegemensamma samlingar skall verka för en eller flera programpunkter utformas så man blandar deltagare från de olika förbunden. Syfte: Att stärka samhörigheten och underlätta samarbetet mellan förbunden genom utbyta erfarenheter och utveckla tankegångar rörelseövergripande. Älvsborgs distrikt föreslår kongressen: anta denna motion i sin helhet. För distriktet i Älvsborg Krister Johansson/eu Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 36 Mer gemenskap inom vår rörelse när vi träffas! Förbundsstyrelsen håller med motionären om det är viktigt vi utnyttjar den tiden vi har tillsammans på samlingar med våra övriga förbund på ett sätt som främjar rörelsesamverkan. Detta görs också i stor utsträckning. Rörelsegemensamma diskussionspass genomförs på distriktsstyrelsesamlingar, när förbundsstyrelserna samlas till sammanträden vid samma tid och plats samt på konsulentsamlingar. Vidare bör noteras samtliga fyra förbund samlas till kongresser respektive förbundsmöte under samma vecka 2017 i Karlstad och veckans program byggts för ge utrymme för så mycket rörelsegemensamma aktiviteter som möjligt. Förutom ett antal seminarier som är öppna för alla medlemmar oavsett förbundstillhörighet, noteras ombudsfika och -luncher samt festkvällar planerats för ge möjlighet för samtal och kontakt över förbundsgränserna. Riksstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 36 Mer gemenskap inom vår rörelse när vi träffas! besvarad. 195

196 Ärende 34 Motion nr 37 Namnändring IOGT har en lång och anrik historia. Vår organisation kan spåras till washingtonrörelsens tid, och vår historia kantas av många splittringar i sin linda. För visa varför vi bör nyttja namnet IOGT och inget annat som vårt namn anförs argument som kan sammanfas till historia och nutid. Argument om historicitet kring namnet byggs på följande tidslinje: 1840 bildas Washingtonrörelsen, under lösa former, där 100-tusentals amerikaner avlägger nykterhetslöfte 1842 bildas Sons Of Temperence, ett ordenssällskap för bevara denna folknykterhet bildas Tempel Riddare Orden ur SoT, verksam idag i Skandinavien. Deras historia är här enbart nämnd som en bisak bryter sig Jerikos Riddare ut ur SoT, då SoTs försäljning av livförsäkring ansågs omoralisk bryter sig OGT ut ur JR, av namnskäl bryter sig IOGT ut ur OGT bildas en konkurrerande storloge under ledning av Malin bildas den hickmanitiska logen Klippan i Göteborg 1880 bildas Svenska Storlogen av IOGT 1883 bryter sig TemplarOrden ut ur IOGT 1887 enas de två konkurrerande IOGT IOGT splittras i en yngre och äldre storloge. Den yngre byter senare namn till NationalGodTemplarOrden 1906 bryter sig NOGT ut ur IOGT i bl.a. Schweiz 1922 enas NGTO och TO till NationalTemplarOrden 1926 återförenas NOGT med IOGT 1970 återförenas NTO, och då stora protester framförs, stoppas namnbytet till nykterhetsrörelsen och IOGT-NTO fastställes som temporärt namn tills dess ett bättre hittats. Under 165 år har IOGT splittrats och återförenats under samma namn, med ett undantag. Splittringarna har antingen behållit IOGT i båda organisationer, eller tagit ett liknande namn. Vid NTOs återträde till IOGT-leden, valde man låta NTO kvarstå med sitt namn. Detta var dock inte avsiktligt som ett slutgiltigt namn, utan bara en nödlösning. I nutid är en kortform ordentligt väl-etablerad; medlemmar kallas ibland Iggisar, ickemedlemmar kan tala om Idioter Och Gamla Tanter, vår hemsida är och vi är en del av IOGT International. Vår historia är lika tydlig som vår nutid. IOGT är ett namn med en 165-årig historia, med tydlig förankring både i historia och samtid. Det är dags avsluta nödlösning en gång för alla. Därför förslås kongressen besluta uttala som sin mening IOGT-NTO snarast bör byta namn till IOGT samt 196

197 uppdra åt förbundsstyrelsen inleda samverkan med övriga delar av rörelsen för inleda en namnändringsprocess. Mats Heden IOGT-NTO 666 Wang Electronics co. Ltd. Virre Annergård IOGT-NTO Vildvuxen Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 37 Namnändring Kännedomen om IOGT-NTO är idag uppåt 90 procent vilket får anses vara högt. Vår kommunikativa utmaning är folk i allmänhet inte vet vad vi gör och inte alltid uppfar oss på det sätt som vi vill de ska uppfa oss och där spelar namnet in som en del av ett kommunikativt pussel. Namnet på vår organisation och ett eventuellt namnbyte leder till engagemang hos många medlemmar. Även om namnfrågan är viktig anser inte förbundsstyrelsen det nu är rätt tidpunkt ta upp frågan. Ett namnbyte är inte bara förknippat med känslor utan också med större kostnader, varför det behövs mer diskussion innan vi drar igång en sådan process. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 37 Namnändring. 197

198 Ärende 35 Motion nr 38 rörelsegemensam motion Logga med stolthet? Under 2016 lanserades en ny logga för IOGT-NTO-rörelsen. Att organisationer byter logga ibland är inget konstigt och behöver göras ibland för organisationen ska kännas modern. Den nya loggan består av texten IOGT-NTO-rörelsen. Ingen bild eller symbol. Den må vara enkel jobba med ur vissa grafiska aspekter, men det finns också risk en inte ens uppfar det är en logga då den endast innehåller text i ett väldigt neutralt typsnitt. Det tråkiga med den nya loggan är framförallt den helt saknar kopplingen till den viktigaste symbolen som funnits ända sedan 1879 och fortfarande finns kvar i olika versioner av loggor inom IOGT-NTO-rörelsen, nämligen globen. Globen är en fin symbol för vårt världsomspännande arbete, och därmed också extra passande som symbol för den samlade IOGT-NTO-rörelsen, då den till exempel kan användas i samband med insamlingsarbete. Vi önskar IOGT-NTO-rörelsen symboliseras av något som säger något om vår verksamhet, och som visar på en karaktär, istället för endast ett neutralt typsnitt. Kongressen/förbundsmötet föreslås besluta uppdra till styrelsen för IOGT-NTO-rörelsen ta fram en ny logga för IOGT-NTOrörelsen där hänsyn tas till historien av vår rörelse och ser till globen finns med på lämpligt sätt i loggan. Tobias Tengström, IOGT-NTO Blå Linjen och NSF:s förbundskår Lisa Skiöld, Junis Uppsala Mark Tägtström, UNF Borlänge Jan Stenefors, Junis Stockholms distrikt Johanna Flodström, IOGT-NTO Sågmyra Mats Heden 666 Wang Electronics co Ltd Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 38 Logga med stolthet? När ny logotyp för rörelsen skulle tas fram var analysen vår kännedom sitter i de fyra bokstäverna I O G T. Inte i globen, inte i just vår blåa nyans. Globen är på inget sätt en unik symbol för IOGT-NTO-rörelsen. Metro har till exempel en logotyp som är mycket lik den glob som tillhörde IOGT-NTO-rörelsens gamla logotyp och Unicef har en blå glob. 198

199 Ett av skälen till IOGT-NTO-rörelsens logotyp är en ordbild utan symbol är det ska gå kombinera rörelsens logotyp med varje förbunds logotyp utan det ska kännas som kaka på kaka, eller glob på glob. Målet var skapa en grafisk profil som är flexibel använda för vår lokala verksamhet där olika förbund ibland samarrangerar. Förbundsstyrelsen förstår IOGT-NTO-rörelsens logotyp kan kännas något identitetslös. Därför togs det i samband med den nya logotypen fram grafiska element för skapa tydlig igenkänning och göra alla fyra förbundens blåtoner delaktiga i den grafiska profilen. Detta mönster kan i sin tur användas på flera olika sätt. På vitjul.se, iogtntororelsen.se samt nykter17.se finns flera exempel på hur hela vår grafiska profil för rörelsen kan användas. Riksstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 38 Logga med stolthet? i sin helhet. Logotyp och huvudmönster för rörelsen finns nedan 199

200 Ärende 36 Motion nr 39 Gör IOGT-NTO:s vision bättre! IOGT-NTO:s vision lyder: Vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor leva ett fritt och rikt liv. Visionen är inte bra då den har ett väldigt stort utrymme för misstolkning. Det är lätt för den som inte ser alkohol- och narkotikafrågan på samma sätt som vi avfärda oss. De kan lätt säga de dricker alkohol (eller tar narkotika) som inte hindrar dem från leva ett fritt och rikt liv. Därmed finns ingen anledning vara helnykter utan en kan dricka/knarka lagom och vår idé faller. Eftersom det finns många personer i Sverige som inte är nykterister (konstigt nog), så måste vi inom IOGT-NTO fundera på för vem vår vision är skriven. Om visionen i något sammanhang överhuvudtaget ska användas utanför organisationen kan vi inte ha en vision som inte är helt tydlig för mottagaren. Det krävs ett mottagarfokus helt enkelt. Därför måste IOGT-NTO:s vision skrivas om. Vårt ungdomsförbund UNF har en bra och tydlig vision som återkopplar till våra grundsatser: UNF:s vision är en demokratisk och solidarisk värld, fri från droger. Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds vision är tydligare och bättre än IOGT-NTO:s vision: Vår vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. En arbetsgrupp bör tillsättas för hitta en ny och bättre vision för IOGT-NTO, som redovisas på kongressen 2019, där vi far beslut om hur den ska se ut. Kongressen föreslås besluta det tillsätts en arbetsgrupp med representanter från olika delar av IOGT-NTO som får i uppdrag formulera om IOGT-NTO:s vision så den blir tydligare och där vi minskar risken för misstolkningar, arbetsgruppen redovisar sitt förslag på kongressen 2019 som far beslut om förslaget är tillräckligt bra. Jag föreslår IOGT-NTO Stockholms distriktsårsmöte besluta ställa sig bakom motionen och skicka den vidare till IOGT- NTO:s kongress Tobias Tengström IOGT-NTO Blå Linjen Mats Heden 666 Wang Electronics co Ltd Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping 200

201 Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet beslutar distriktsårsmötet ställer sig bakom motionen samt skicka den vidare till IOGT- NTO:s kongress Distriktsårsmötets beslut Distriktsårsmötet beslutade i enlighet med styrelsens förslag bifalla och skicka vidare till kongressen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 39 Gör IOGT-NTO:s vision bättre! IOGT-NTO:s strategi utgår från våra grundsatser, vision och uppdrag och det vore därmed olämpligt byta vision mitt i strategiperioden. Under de rådslag som föregick nuvarande strategiperiod deltog över tusen medlemmar och i de diskussioner som följde var visionen inte en fråga som kom upp på något nämnvärt sätt. Om visionen skulle förändras skulle det vara mest lämpligt göra det i samband med vi antar en ny strategi. IOGT-NTO:s vision är så utformad den ska få personer som inte är medlemmar och kan organisationens verksamhet utan och innan tänka efter. Den ska inbjuda till samtal i stället för stöta bort vid ett första intryck. Vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor leva ett fritt och rikt liv. Visionen handlar om alla människor i hela världen och den enskildes konsumtion som till exempel vuxen blir redan efter något glas ett hinder i vissa fall för ett enskilt barn för ta liknelsen med Vit jul. Vilken vision vi än har är det medlemmarna i slutänden som lever den i vardagen och ger uttryck för den vid alla tillfällen. Det talar för vi behöver prata mer om visionen vid ännu fler tillfällen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 39 Gör IOGT-NTO:s vision bättre! 201

202 Ärende 37 Motion nr 40 Innebörden av IOGT-NTO:s antirasism IOGT-NTO bör klargöra vår antirasistiska hållning inte betyder vi förnekar hederskulturens existens eller urskuldar islamisk extremism. Högerextremismen växer i världen, och dess nationalism och rasism vinner terräng. Det är viktigt motarbeta denna rörelse. Den högerpopulistiska propagandan riktar sig ofta mot muslimer, som görs till syndabockar för olika missförhållanden i samhället. Den propagandan måste givetvis bemötas. Men samtidigt finns det också en kulturrelativistisk islamofobi-fobi, som låter förstå det är rasistiskt och/eller islamofobiskt överhuvud taget kritisera företeelser i islam. Eller som menar islam bara får kritiseras med silkesvantar. Den inställningen måste också tillbakavisas. Den befäster missförhållanden i islam, och den gynnar högerextremisterna genom göra det lättare för dem framställa antirasister som opålitliga och ohederliga. Och genom ibland ge dem ett slags ensamrätt till en del befogad islamkritik, och plocka politiska poäng på denna. Islamistiska predikanter som förordar teokratisk diktatur och sharialagar, sprider kvinnoförakt, hetsar mot andra muslimer, judar och homosexuella och sympatiserar med terrorister, har exempelvis ibland bjudits in till statsfinansierade antirasistiska konferenser. Då och då framträder också hatpredikanter i moskéer framhöll Myra Åhbeck Öhrman och Henrik Johansson, två antirasistiska skribenter verksamma på sajten Interasistmen.se, i Aftonbladet Sveriges Unga Muslimer, SUM, tillsammans med Islamiska Förbundet och studieförbundet Ibn Rushd än en gång bjudit in en föreläsare som sprider hat mot judar. Personen i fråga är egyptiern Zaghloul El- Naggar som är ökänd för sin antisemitiska propaganda, sina maningar till utplåna Israel och sitt hat mot homosexuella. SUM:s ordförande Rashid Musa uppträder som högprofilerad antirasist, men ville inte ta avstånd från talaren. Det här verkar vara mer regel än undantag när Musa ifrågasätts om sin åsikt om antisemitiska företrädare som SUM har haft samröre med, skrev de två skribenterna. Borttagna och ignorerade frågor, bortförklaringar och till och med anklagelser om islamofobi har varit de vanligaste reaktionerna de gånger vi tidigare försökt få förklaringar till varför SUM och Rashid Musa gång på gång kopplas till dessa problematiska personer. Vi kan inte blunda för antisemitismen i SUM, konstaterade antirasisterna. SUM har under flera år erhållit samhällsstöd för finansiera sin verksamhet, men nu har det äntligen dragits tillbaka. En annan organisation som sprider fördomar och extremism under sken av motarbeta rasism och islamofobi och som dessutom fortfarande får statsbidrag - är Sveriges Förenade Muslimer, SFM. Aftonbladet uppmärksammade en av organisationens föreläsare hävdar kvinnor inte får lämna hemmet, inte bära parfym, inte skoja och inte visa hud. Hon ska inte gå ut utan tillåtelse från sin man, säger föreläsaren sheikh Muhammad al- Shahrani. 202

203 SFM-föreläsaren Muadh Zamzam lär ut 12-åriga flickor hamnar i helvetet om de inte täcker sig. Det visade Aftonbladet Hand i hand med islamofobi-fobin går inte sällan hedersvåldsförnekandet. Antirasistiska Expo gör ofta förtjänstfulla insatser för avslöja och tränga tillbaka rasism och högerextremism. Men beklämmande nog hör Expo också till dem som förnekar hederskulturen finns. Därigenom har Expo försvårat kampen mot hedersvåldet, och hjälpt hedersförtryckarna utkom antologin Deben om hedersmord Feminism eller rasism?. Redaktör var den blivande deckarförfaren Stieg Larsson på tidskriften Expo. I antologin uttryckte samtliga skribenter sin skepsis mot begreppet hedersvåld, och anklagade sina meningsmotståndare för rasism: Att det hedersrelaterade våldet på något sätt skulle vara annorlunda än det våld som svenska kvinnor kan råka ut för är svårt hålla med om, skrev till exempel en av förfarna, Cecilia Englund. På sin Facebook-sida skriver dessutom Expomedarbetaren Bilan Osman : S k hedersrelaterat våld och förtryck är ett annat ord för mäns våld mot kvinnor. Hon ifrågasätter alltså våldet verkligen är hedersrelaterat. Hon ger också, liksom Stieg Larsson & co, en missvisande bild av hedersvåldet när hon sätter likhetstecken mellan det våldet och mäns våld mot kvinnor. Ty när det gäller hedersvåld och hedersförtryck är även kvinnor ofta förövare, och även män och pojkar kan vara offer. När män mördar kvinnor i en parrelation den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor är det en annan brottstyp än när hela släkten sluter sig samman för mörda någon som anses ha fläckat familjens och släktens heder. Det måste man känna till för rätt motåtgärder ska kunna sättas in. Det inser numera även regeringen. Men Expo har inte förstått det. Nyligen har IOGT-NTO beslutat stödja Expos antirasistiska verksamhet med ett betydande penningbelopp som ett led i sitt arbete mot rasism. Det reser frågan om stödet även innefar Expos syn på hedersvåld. Om så är fallet hjälper IOGT-NTO hedersförtryckarna, och man undergräver sin egen värdegrund. Rörelsen hamnar i konflikt med de sammanslutningar som motarbetar hedersförtryck, och man försvårar medlemsrekryteringen. Jag har ställt frågor till IOGT-NTO om vad stödet till Expo innebär, men inte fått något svar. I samband med IOGT-NTO kungjorde sitt stöd till Expo bildade man också en Facebookgrupp, IOGT-NTO mot rasism. Även jag är antirasist, och jag gick därför med i gruppen. Där gjorde jag några inlägg där jag påpekade antirasismen ibland missbrukas, bl. a av Expo, och används till försvar av skadliga företeelser som hedersförtryck och extrem islam. Vidare framhöll jag det är ett slags rasism försvara hederskultur, som innebär framför allt kvinnor i denna kultur frånkänns rättigheter som är självklara för alla andra. Som rätten ha en pojkvän, själv välja vem man vill gifta sig med, klä sig som man vill, skaffa sig ett yrke i stället för bli hemmafru, o s v. Jag uppmanade gruppen inte anamma denna antirasistiska rasism. Inläggen avfärdades i skarpa ordalag av flera andra gruppmedlemmar. Jag anklagades för islamofobi, och en nazistjämförelse gjordes. Därefter blev jag utesluten ur gruppen, utan ha fått bemöta anklagelserna. Jag skrev i stället in mina synpunkter i Facebook-gruppen IOGT-NTO (Inlägg från besökare). Senare fick jag fick jag veta hela tråden hade raderats i antirasism-gruppen. Gruppens administratör(er) försvarade censuren och diskrimineringen av mig som antirasist med mina skriverier inte hade något med gruppen göra. En märklig uppfning, eftersom de handlade om rasism och antirasism, som just är ämnet för gruppen. Agerandet tyder på man i gruppen står för en kulturrelativistisk antirasism, som accepterar allvarliga missförhållanden, när de kläs i religionens eller etnicitetens mantel, och inte vill se denna antirasism ifrågas. Det är en inställning som skämmer IOGT-NTO. 203

204 kunde vi i Accents nätupplaga läsa följande: Slöjkupp får tummen upp. Förra veckan gick Göran Mårtensson, som arbetar på IOGT-NTO:s kamratstöd i Norrköping, till jobbet iklädd slöja för visa solidaritet med kvinnor i hijab. Slöjkuppen stöds av förbundet som applåderar hans initiativ för integration. Mårtensson, och IOGT-NTO, verkar inte känna till slöjan också ibland är ett redskap för kvinnoförtryck. Det är tvång på bära den i islamistiska länder, där många modiga kvinnor ändå gör motstånd mot slöjan, och slöjvägrarna drabbas av stränga straff. Hijaben är där ett inslag i den rena könsapartheid som råder. Också i Sverige förekommer slöjtvång, t ex inom delar av hederskulturen, vilket leder till förtryck av muslimska kvinnor och flickor. I december uppmärksammades exempelvis ett fall i Uppsala där mamman till en nioårig flicka dömdes till villkorlig dom för misshandel av flickan, för denna inte ville bära slöja. Om IOGT-NTO nu önskar försvara rätten bära slöja för dem som vill det, så bör förbundet också försvara rätten slippa bära slöja, för dem som vill det. I detta sammanhang finns det anledning också notera Mehmet Kaplan, som har haft ledande positioner i olika islamiska förbund bl. a som ordförande i Sveriges Unga Muslimer - även har varit ordförande i IOGT-NTO Stockholm. Han tvangs avgå som minister p.g.a. samröre med fascister, och andra extrema kopplingar. Kaplan framställde sin extremism som kamp mot islamofobi och rasism. Risken finns den kastar en skugga även över IOGT- NTO, när vi profilerar oss som antirasister, om vi inte är tydliga med vilken sorts antirasism vi står för. Jag föreslår därför kongressen klargör: IOGT-NTO:s stöd åt Expo inte inbegriper uppfningarna det är rasistiskt kritisera hederskultur, eller hedersvåld bara handlar om mäns våld mot kvinnor, IOGT-NTO solidariserar sig också med de muslimska kvinnor som inte vill bära hijab, IOGT-NTO inte anser det är rasistiskt eller islamofobiskt kritisera missförhållanden i islam. Lars Torstensson Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 40 Innebörden av IOGT- NTO:s antirasism Motionären tar upp en mängd olika frågor. Förbundsstyrelsen menar flera av dessa frågor bygger på felaktiga antaganden och antyder ett antal premisser som vi inte vill stå bakom. Olika samhällsfenomen ska givetvis gå kritisera, men det då handlar om kritisera uttryck och beteenden snarare än religioner. Förbundsstyrelsen vill också påpeka hederskultur, antisemitism, homofobi och kvinnohat finns även i vita västerländska samhällen. IOGT-NTO har under kongressperioden inlett ett arbete mot rasism. En del av det arbetet har varit aktivt stödja och samarbeta med den anti-rasistiska stiftelsen Expo. Detta samarbete innebär bland annat ett kunskapsutbyte där organisationen lär sig av Expo och vi samtidigt ger IOGT-NTO möjlighet sprida våra frågor inom Expo. Vi kan notera Expo inte arbetar med frågan om hederskultur, dådet är ett helt annat samhällsproblem. Däremot används begreppet hederskultur ofta av rasistiska krafter för angripa meningsmotståndare. Expo har vid några enstaka tillfällen tagit upp frågan ur den synvinkeln och förnekar inte problematiken med hederskultur. 204

205 Förbundsstyrelsen beklagar motionären känt sig illa bemött trots flera svar från ansvariga inom IOGT-NTO, bland annat i direkt kommunikation från IOGT-NTO:s förbundsordförande. Förbundsstyrelsen anser vi genom våra grundsatser är tydliga i våra värderingar om solidaritet och demokrati. Vi anser vidare det är upp till varje enskild kvinna om hon väljer bära hijab eller inte och vi stöttar kvinnors generella situation även kopplat till denna rätt. Förbundsstyrelsen menar också även andra typer av klädsel och utseende hos kvinnor påverkas av vi lever i ett patriarkat. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 40 Innebörden av IOGT-NTO:s antirasism besvarad i sin helhet. 205

206 Ärende 38 Motion nr 41 Jämställdhet, kön och genus IOGT-NTO har på flera sätt arbetat aktivt i jämställdhets- köns- och genusfrågor för inkludera fler medlemmar. Ett exempel är mentorsprogrammet Nyktra kvinnor kan som syftade till fler kvinnor inom IOGT-NTO-rörelsen skulle gå in i förtroendeuppdrag samt stanna och utvecklas i uppdraget. Många anställda och förtroendevalda inom IOGT-NTO har goda kunskaper inom köns- och genusfrågor. Materialet Normalia, som tagits fram i samarbete med NBV visar också IOGT-NTO aktivt formar både vår samtid och framtid. Arbetet med underlätta för alla medlemmar engagera sig och uppleva sig som jämställda i vår föreningsmiljö måste fortsätta och bör bli ännu mer intensivt. Att arbeta för jämställdhet innebär en utgångspunkt alla i vårt samhälle har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Denna jämställdhetsnorm ska råda i samhället och därmed också i IOGT-NTO. Genusfrågor handlar om hur vi blir sedda, bekräftade och behandlade utifrån vårt sociala kön och i förlängningen om vilken makt och delaktighet vi ger eller låter bli ge någon person eller grupp. IOGT-NTO är en aktiv samhällsdebör. Genom arbeta in riktlinjer för hur köns- och genusfrågor ska prägla IOGT-NTO:s arbete på alla nivåer i organisationen kan fler medlemmar utvecklas och växa i sitt engagemang och ansvar. Genom köns- och genusfrågor på ett ännu tydligare sätt införlivas i IOGT-NTO:s arbete förstärks vår roll som en modern, traditionell folkrörelse. Exempel på genusfrågor som behöver vara ständigt aktuella är hur rekrytering till förtroendeposter och anställningar sker och vilken medvetenhet och kunskap om genusfrågor aktuella personer har angående hur kön görs i vår föreningsmiljö och i andra sociala sammanhang. Riktlinjer för hur IOGT-NTO skall arbeta med köns- och genusfrågor stärker vår roll som normkritisk rörelse och kan rahera nya grupper av medlemmar. Ett material med frågor om jämställdhet, kön och genus i fokus som kan användas både i studiecirkel och andra medlemssammanhang kan bidra till förbättra vår föreningsmiljö. Årsmötet föreslås besluta arbetet med jämställdhets- köns- och genusfrågor skall ges hög prioritet på alla nivåer i IOGT-NTO under kommande kongressperiod, riktlinjer för hur jämställdhets- köns- och genusfrågor bör påverka vår föreningsmiljö arbetas in i de dokument som kommer vara styrande under kongressperioden, arbete för ta fram studiematerial med tema jämställdhet, kön och genus påbörjas snarast samt distriktsårsmötet antar motionen som sin egen och sänder den till IOGT-NTOkongressen

207 Jessica Rembeck 308 Borås Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 41 Jämställdhet, kön och genus Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om organisationen behöver bli bättre på aktivt arbeta med jämställdhets-, köns- och genusfrågor och dessa bör vara prioriterade på såväl lokal, regional som på förbundsnivå. Förbundet har idag en likabehandlings- och jämställdhetspolicy följt av en plan för hantering av dessa frågor. Förbundsstyrelsen delar också motionärens uppfning om organisationen på alla nivåer kan förbättra sig inom dessa områden. Förbundsstyrelsen är överens med motionären om jämställdhets-, köns- och genusfrågor bör influera vår föreningsmiljö, samt i den mån det är möjligt få med riktlinjer för hur detta ska ske i de dokument som kommer vara styrande under kongressperioden. IOGT-NTO tog under 2016 fram ett nytt studiematerial i samarbete med NBV. Materialet Normalia lyfter normfrågor ur olika perspektiv och utgör en bra grund för diskussion även om jämställdhets- och genusfrågor. Under 2017 kommer Normalia kompletteras med fördjupningsdelar rörande bland annat kopplingen mellan alkohol och genus, vilket kan utgöra en bra ingång för våra medlemmar diskutera genusfrågor. Förbundsstyrelsen ser rättighetsbaserade frågor ska vara en integrerad och självklar del i hela IOGT-NTO:s verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta bifalla första -satsen, bifalla andra -satsen samt anse tredje -satsen besvarad i motion nr 41 Jämställdhet, kön och genus. 207

208 Ärende 39 Motion nr 42 Utbilda mer och fler! Om vi vill bygga en stark folkrörelse där vi har aktiva medlemmar, starka styrelser som leder stabila och självgående föreningar och distrikt måste vi utbilda fler av våra medlemmar. Inom IOGT-NTO finns många kloka personer som sitter på stora mängder kunskap och erfarenhet. Det vore inte en överdrift säga många IOGT-NTO-medlemmar är proffs på styrelse- och föreningsarbete. Många nya medlemmar, eller medlemmar som inte varit förenings-/styrelseaktiva tidigare, har behov av få verktyg och kunskap för klara uppdrag av olika slag. De erfarna medlemmarna kan inte förvänta sig nya medlemmar vet hur allt fungerar i en ideell förening från början. Därför behövs ett aktivt arbete med utbildningar i styrelse- och föreningskunskap. Vi måste hitta flera metoder än endast arrangera helgkurser eller studiecirklar. För IOGT-NTO ska kunna utbilda fler medlemmar behöver vi tänka bredare. Det kan till exempel vara självstudiekurser via nätet med självtester, instruktionsfilmer via en filmsajt, små häften läsa på bussen eller en mobilapp med uppslagsfunktion. På IOGT-NTO:s hemsida finns idag en sida som syftar till hjälpa föreningarna, Föreningsservice. Kanske kan den utvecklas med fler mallar och tips till styrelse- och föreningsaktiva. Ett bra exempel på mall är den för skriva motioner till IOGT-NTO:s kongress. Kongressen föreslås besluta förbundsstyrelsen får i uppdrag ta fram utbildningsmaterial om vara aktiv inom IOGT-NTO, både i föreningar i allmänhet och i styrelser, utbildningen görs tillgänglig i flera olika kanaler/format för nå fler medlemmar, exempelvis via självstudiekurser, tryckta häften eller filmer på webben, dessa kanaler/format inte är beroende av utbildningen görs i grupp, vid viss tid eller på en viss geografisk plats, utbildningsmaterialet marknadsförs till nya medlemmar och till alla som väljs till förtroendeuppdrag inom organisationen. Tobias Tengström IOGT-NTO Blå Linjen Mats Heden 666 Wang Electronics co Ltd Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping 208

209 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 42 Utbilda mer och fler! Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om vi behöver tillgängliggöra våra utbildningar och säkra upp fler av våra medlemmar kan utbildas. Kongressen 2015 gav förbundsstyrelsen i uppdrag ta fram ett nytt utbildningssystem för IOGT-NTO. Detta fastställde förbundsstyrelsen i november 2016 och bygger på tre delar; grundutbildning, fördjupningsutbildning samt avancerad utbildning. I enlighet med vårt utbildningssystem arbetas det redan med skapa den här typen av utbildningar och kompetenshöjande insatser som motionären efterlyser. Förbundsstyrelsen delar synen på tillgängliggöra utbildningarna på flera sätt och utifrån olika förutsättningar, och vi i det fortsa arbetet med ta fram och implementera utbildningarna arbetar in motionens andemening. I detta arbete är båda våra folkhögskolor liksom NBV viktiga verktyg. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 42 Utbilda mer och fler! besvarad. 209

210 Ärende 40 Motion nr 43 Handbok i mötesdemokrati Som en erfaren föreningsmänniska både i nykterhetsrörelsen och i andra föreningar har jag observerat ett demokratiproblem i kunskapsnivåer och kommunikation kring formella mötesförhandlingar. Det har sin grund både i vi når ut till personer som inte har en bakgrund i någon folkrörelse eller förening men också i våra mötesordförande på olika nivåer inte är konsekventa i hur de kommunicerar och hanterar beslutstagningar. Jag har t.ex. sett olika hantering kring om ett beslut alltid ska ställas mot avslag eller om det kräver ett yrkande på avslag. Samtidigt finns det medlemmar som inte vet vad orden som vi använder betyder och därför tvekar eller aktivt väljer inte ta del i vår demokrati, det kan leda till ett vi och dom system där mycket av makten hamnar hos de medlemmar som är uppväxta i rörelsen istället för vara brett och demokratiskt. Det här är ett problem som löses genom en standardisering och information, vi behöver en demokratihandbok som alla våra medlemmar lätt kan läsa och lära sig ifrån och som våra mötesordföranden kan hålla sig till. Jag föreslår kongressen besluta förbundsstyrelsen åläggs ta fram en handbok i mötesdemokrati. en sådan bok publiceras gratis i digital form. kongressen uppmanar årsmöten på alla nivåer följa de riktlinjer som föreläggs i en sådan bok. Virre Annergård IOGT-NTO Vildvuxen Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 43 Handbok i mötesdemokrati Förbundsstyrelsen delar motionärens syn i mötesteknik är viktig i en folkrörelse och det är viktigt alla medlemmar har möjlighet bemästra mötestekniken oavsett om du varit med länge eller precis har blivit medlem. I en folkrörelse kan det exakta utförandet se delvis olika ut från gång till gång men det finns ändå ett gemensamt synsätt på grunderna. Att bilda sig i frågan kan ske på olika sätt. Stort ansvar läggs på mötesordföranden, på såväl årsmöten som styrelsemöten, som på olika pedagogiska och transparenta sätt kan få med sig ombuden på en förklarande resa i mötets tecken. Tollare folkhögskola har fått i uppdrag inom ramen för sitt Centrum för ideellt ledarskap genomföra funktionärsutbildningar. Vårt studieförbund NBV tillhandahåller material och studiecirklar bland annat i boken Bättre möten, som tar upp det en behöver veta om mötesformer, möteskultur, möteskvalitet, mötespolicyer, mötesrevision och mötesstruktur för olika mötesformer, samt hur en mötesledare kan hantera olika besvärliga situationer och skapa ett bra mötesklimat. Flertalet avsnitt avslutas med olika exempel, diskussionsfrågor och förslag till fördjupningslitteratur. 210

211 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 43 Handbok i mötesdemokrati besvarad. 211

212 Ärende 41 Motion nr 44 Du kan göra skillnad De har inte tid. Föreningsarbete lockar inte folk numera. Människor är inte lika engagerade i dag som förr. Bortförklaringarna är många när vi diskuterar IOGT-NTO:s arbete med skapa internt och externt engagemang. Siffrorna över värvade medlemmar de senaste åren samt det sjunkande totala medlemsantalet talar sitt tydliga språk. Vi måste ändra kurs. Vi måste få bättre verktyg för kunna presentera IOGT-NTO på ett sätt som skapar intresse bland våra medlemmar och gör värvningen av nya medlemmar mer effektiv. Verktygslådan behöver kompletteras med grundläggande kunskaper i marknadsföring och kommunikation, ett annat saknat verktyg är kunskap om sociala medier. De kan med fördel kombineras, dock kan mediekunskapen bli verkningslös om kunskapen om kommunikation saknas. Visst är det så under de snart 140 år som IOGT-NTO har funnits har samhället förändrats, och bara på de senaste två decennierna har vi kommit in i en digital era där de nya informations-kanalerna har blivit mer individuella. Men fortfarande gillar människor träffa andra människor i det fysiska rummet och känna samhörighet kring fritidsintressen och viktiga samhällsfrågor. Människans grundläggande behov har inte förändrats nämnvärt sedan vår tideräkning startade. Om du kan skriva intresseväckande, så kommer folk läsa. Och om de inte gör det, så är det inte deras fel; det är ditt fel du inte är intressant nog. Neil French, reklamguru. Undertecknad föreslår kongressen besluta en utbildning med inriktning mot marknadsföring, kommunikation och sociala medier prioriteras av förbundsstyrelsen och erbjuds alla föreningar och distrikt senast 2018 samt en studieplan kring utbildningen tas fram i samarbete med NBV. Undertecknad föreslår distriktsårsmötet besluta Göteborgs och Bohusläns distriktsårsmöte antar denna motion som sin egen och skickar den för behandling på kongressen i Karlstad Uddevalla Kenneth Eriksson 212

213 Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen delar motionärens intentioner och anser arbetet med ökad marknadsföring och kommunikation via sociala och digitala media bör prioriteras. Metoden är utbilda flera och vi tillstyrker så sker. I likhet med motionären ser vi gärna en studiecirkelaktivitet i ämnet. Distriktsårsmötets beslut Jan Linde distriktsstyrelsen föreslog mötet bifalla sats 3. Göteborgs och Bohusläns distriktsårsmöte antar denna motion som sin egen och skickar den för behandling på kongressen i Karlstad. Mötet beslöt bifalla motionen i sin helhet och skicka den till årets kongress i Karlstad. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 44 Du kan göra skillnad I den tid vi lever i med ett ständigt mediebrus som tävlar om människors uppmärksamhet är det viktigt vi som folkrörelse hänger med i utvecklingen. Dock anser förbundsstyrelsen detta arbete bör integreras i andra typer av utbildningar och material, och vi just nu främst fokuserar våra utbildningsinsatser kring engagemang, demokrati och värdet av vara med i IOGT-NTO. Att göra en specifik marknadsföringsutbildning ser inte förbundsstyrelsen kommer uppnå de mål som motionären eftersöker. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 44 Du kan göra skillnad i sin helhet. 213

214 Ärende 42 Motion nr 45 Hjälp till föreningarna Alla föreningar, distrikt och förbund ansvara tillsammans för arbeta efter målen i mål och verksamhetsinriktningar som baseras på strategin. För min förening innebär det vi har en hel del göra eftersom det är i föreningarna som det mesta arbetet görs för förverkliga våra mål. Därför är det viktigt föreningarna får den hjälp som behövs från distrikt och förbund. Ett stort problem, åtminstone för min förening, är få medlemmar ställa upp i styrelsen. En av många orsaker till detta kan vara medlemmarna inte har de kunskaper och verktyg som behövs. Kunskaper går ganska lätt sprida och verktyg finns köpa. Därför föreslår jag IOGT-NTO förbundet skall ansvara för: (Om jag inte formulerat mina förslag rätt så betyder det mina förslag är ännu viktigare!) ta fram och göra ett gemensamt inköp av ett bokföringsprogram som erbjuds alla föreningar. ta fram en kontoplan som alla föreningar kan använda. alla föreningskassörer årligen erbjuds utbildning på detta program och fortlöpande informeras om de regelverk som gäller. alla styrelseledamöter årligen erbjuds utbildning för sitt uppdrag, likvärdiga för hela landet. Jag föreslår också: förbundet bekostar utbildningarna. I andra hand föreslår jag om kongressen inte antar denna motion, Älvsborgs distrikt genomför ovanstående förslag inom distriktet. Alingsås Lars-Ove Källström Motionen antagen på 2975 Westgötens årsmöte Motionen antagen, med tillägg, på Älvsborgs IOGT-NTO-distrikts årsmöte Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 45 Hjälp till föreningarna Motionären efterfrågar framförallt struktur och hjälp för föreningarnas ekonomiadministration ska kunna underlättas, vilket i sin tur skapar möjligheter både rekrytera förtroendevalda och möjlighet lägga mer arbete och engagemang för förverkliga målen. 214

215 Förbundsstyrelsen konstaterar funktionärsutbildning för föreningsfunktionärer har planerats genomföras under hösten 2017 i samarbete med Tollare folkhögskola. Vidare är förbundsstyrelsens uppfning det finns goda förutsättningar genom ett samordnat erbjudande inom det ekonomiadministrativa området åstadkomma det som motionären efterfrågar. Hur det administrativa stödet i detalj ska utformas bör dock utredas innan slutligt beslut kan fas. Under arbetet med Expedition 50 fanns ett scenario som beskrev denna typ av verksamhet. Det var inte ett förslag som vann gehör på de träffar och i de diskussioner som fördes med distrikten. I första hand föreslår förbundsstyrelsen vi avlastar administrationen för distrikt eller regioner samt våra noder. Dock utesluter inte detta om det går bra med den typen av administration så kan vi i framtiden även undersöka förutsättningarna gå vidare med avlastande administration för föreningarna. Kongressen föreslås besluta avslå första, andra och tredje -satsen i motion nr 45 Hjälp till föreningarna, anse fjärde -satsen besvarad. 215

216 Ärende 43 Motion nr 46 Stim-avgiften Våra föreningar har under senare år drabbats av allt flera avgifter som tidigare inte fanns. Vi kan nämna Räddningstjänstens besiktning av fastigheter, Miljö- och Hälsovårdsmyndigheternas besiktning av livsmedelshantering och nu något ännu värre kostnaderna för föreningarnas kontanthantering. Om pengar skall sättas in på banken kostar detta pengar. Vår förening får betala c:a :- per år för detta. Utöver detta kommer då Stim-avgifter för musik som spelas. I vår krets, Njudungskretsen, rör det om c:a :- årligen. För ett antal år tillbaka hade IOGT-NTO-rörelsen ett centralt avtal med Stim där rörelsen betalade en centralt överenskommen avgift. Många av våra föreningar får allt svårare klara sin ekonomi. Här finns det en möjlighet för förbundet lindra de lokala föreningarnas ekonomiska börda genom förhandla fram ett centralt avtal med Stim. Vår förening vill därför föreslå distriktsårsmötet tillstyrka den här motionen till 2017 års kongress och förbundsmöte För lokalföreningen 306 fridsam av IOGT-NTO-rörelsen Bengt Isaksson ordförande Troels Christiansen sekreterare Distriktsstyrelsens yttrande Musik, dans och annan kultur är ett viktigt inslag i många av våra föreningars verksamhet. I många fall kan avtal genom exempelvis studieförbund vara till hjälp när det gäller STIMredovisningar och andra rättighetsfrågor. Dessa lösningar fungerar inte i alla sammanhang. Då vissa typer av dans inte kan passas in under rapporterbar folkbildning kan inte studieförbundet hjälpa till. Om det bedöms viktigt för många föreningar är det naturligtvis något som bör utredas. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet tillstyrker motionen. Årsmötet behandlade här en motion från lokalföreningen 306 Fridsam i Vetlanda. Den handlar om STIM-avgiften, som orsakar föreningen stora kostnader. Föreningen önskar IOGT-NTO-rörelsen förhandlar fram ett centralt avtal med STIM. 216

217 Årsmötet beslöt tillstyrka motionen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 46 Stim-avgiften Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens och distriktsmötets uppfning musik, dans och kultur är viktiga inslag i många av föreningarnas verksamhet. Vi konstaterar också i princip all verksamhet som bedrivs på detta område är rapporterbar folkbildningsverksamhet genom NBV. För den verksamhet som bedrivs tillsammans med NBV står NBV för alla Stim-kostnader. Traditionell dansbaneverksamhet är dock inte rapporterbar folkbildningsverksamhet. Förbundsstyrelsen noterar vidare det centrala avtal som tidigare fanns gentemot STIM var komplicerat hantera. Samtidigt är principen det är den aktuella föreningen som redovisar och tar ansvar för sin verksamhet viktig. Som en konsekvens av det ska också föreningen ta ansvar för de eventuella kostnader som uppkommer i verksamheten. IOGT- NTO har cirka 400 verksamma föreningar idag och till det tillkommer andra engagemangsformer. I stället för prioritera löpande verksamhet för alla dessa har kongressen valt avsätta medel i den så kallade Engagemangspotten (tidigare 2-miljonerspotten) för stimulera nya verksamheter för de som söker. Kongressen föreslås besluta avslå motion nr 46 Stim-avgiften. 217

218 Ärende 44 Motion nr 47 Nya grupper ny profil nya metoder I Östergötland har vi haft glädjen se ett större antal IOGT-NTO-föreningar samt någon UNF och Junis bildas bland invandrare. Det är positivt för rörelsen och det är positivt för våra nya vänner som på grund av krig och förtryck sökt sig hit till Sverige bli en del av vår gemenskap. Flera av våra nya föreningar här spelar fotboll och en förening till och med under namnet IOGT-NTO FC Community. Vilken reklam för rörelsen! Vi tycker det här skulle kunna stimuleras så fler nya grupper som bildar lag eller idrottar kan tänka sig göra det under IOGT-NTO-beteckning. Det skulle betyda IOGT- NTO syns ännu mer och i ett sammanhang där vi gärna skapar en profil. IOGT-NTO borde därför som en del av marknadsföringen av organisationen kunna gå in och under en period sponsra föreningar och enskilda som tävlar under ett klubbnamn där IOGT-NTO ingår. Sponsringen kan göras som ett försök från en kongress till nästa med ett begränsat antal sponsringar med lite olika nivåer beroende på vilken nivå medlemmen eller föreningar tävlar. För lag eller enskilda medlemmar på lägre nivå talar vi inte om stora belopp. Vi föreslår kongressen besluta förbundsstyrelsen under kommande kongressperiod får i uppdrag testa sponsring av enskilda medlemmar eller föreningar som tävlar under IOGT-NTO-namn samt förbundsstyrelsen återkommer vid kongressen 2019 med en redovisning av erfarenheterna och förslag om eventuell fortsättning. Abdi Ahmed Ali, Linköping Carl Wennerstrand, Norrköping Per-Åke Andersson, Finspång Sara Nordén, Linköping Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 47 Nya grupper ny profil nya metoder IOGT-NTO har mängder av möjliga skyltfönster för öka vår kännedom och stärka vad vår organisation ägnar sig åt. Våra medlemmar, våra lokaler och vår verksamhet är levande reklampelare som vi ska ta vara på. När vi marknadsför oss behöver vi alltid analysera vad som är det mest effektiva sättet nå ut med vårt budskap. Lokalt kan sponsring av exempelvis idrottslag vara en sådan kanal. Förbundsstyrelsen anser inte det ingår i det centrala uppdraget sponsra enskilda lag. Det finns en utmaning med en rättviseaspekt (sponsras en förening, borde alla sponsras) och när marknadsföring ska göras behöver det göras en värdering av vad som är mest effektivt där och då. 218

219 Förbundsstyrelsen ser absolut vinster med profilerade idrottslag men gör bedömningen det inte är prioriterat satsa pengar på marknadsföra oss centralt på det sättet. I stället hoppas förbundsstyrelsen föreningar och distrikt ser värdet av sponsra de lag som de lokalt anser ger mest effekt. Knyter föreningarna ihop detta till ett utvecklingsprojekt så finns möjligheten Engagemangspotten (före detta 2-miljonerspotten) kan nyttjas till verksamheten. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 47 Nya grupper ny profil nya metoder i sin helhet. 219

220 Ärende 45 Motion nr 48 Godtemplaredricka Undertecknad motionerar härmed förbundsstyrelsen för IOGT-NTO borde subventionera Godtemplaredrickan till ett konkurrenskraftigt pris i hela landet. Motiveringen är med större volym få en ökad försäljning. Nils-Ingvar Troedsson IOGT-NTO Lf 3708 Framtiden Falkenberg Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen menar försäljning av Godtemplaredricka inte är någon prioriterad uppgift för IOGT-NTO. GT-drickan kan mycket väl användas som ett lockbete exempelvis vid medlemsvärvning på mässor och marknader och som dryck vid interna arrangemang. Distriktsstyrelsen anser det inte troligt ens med ett mer konkurrenskraftigt pris nå några försäljningsframgångar bland folk i allmänhet. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet besluta avslå motionen. Distriktsårsmötet beslutade bifalla motionen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 48 Godtemplaredricka Förbundsstyrelsen är samstämmig med distriktsstyrelsens argument om Godtemplaredrickan inte är någon prioriterad fråga för IOGT-NTO och det troligtvis inte, ens med ett mer konkurrenskraftigt pris, går nå några försäljningsframgångar bland folk i allmänhet. Förbundsstyrelsen ser absolut ett värde i goda alkoholfria drycker men ser samtidigt det idag redan finns ett stort utbud av dessa. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 48 Godtemplaredricka. 220

221 Ärende 46 Motion nr 49 För ett modernt digitalt IOGT-NTO För synas idag krävs en aktiv digital närvaro, något vi som rörelse genom åren har haft väldigt svårt hantera. Vi har som rörelse slängt ut mycket pengar, på ofta redan när de påbörjats föråldrade projekt kring uppdateringar och nyheter i den digitala kommunikationsvärlden. Det är bra vi drivs av en vilja bli bättre på det här området men det är tydligt det oftast har varit hellre än bra och genomtänkt. Även när rörelsen har tagit in utomstående ögon blir det lätt fel eftersom kompetens vara beställare inom det här området är svårt nog. Vi har i lite olika områden fallerat kring det här Säkerhet: Nu har jag bara tittat på den yttre uppenbara säkerhetsaspekter på alla våra olika hemsidor och onlinetjänster och de har alla fallerat på det här området, först för det på många inte fanns någon tanke alls och sen för lösningar som har tagits varit tio år gamla. Personligen skulle jag skämmas om jag var involverad med sådana projekt. Det här leder till datatrafik inklusive idag möjligen kan avlyssnas och tidigare definitivt kunde det på de flesta av våra sidor därför bör unika och ofta byta lösenord användas, och medlemsregistret aldrig anslutas till från en publik Internetanslutning. Hemsida: Vi har haft en del satsningar på IOGT.se utseende genom åren, de har både varit bra och dåligt. Det är fint vi har en modern och av några snygg hemsida, det är lite mindre dålig vi totalt har ignorerat arbetet med få hemsidan tillgänglig för alla medlemmar. Vi som en folkrörelse måste ta tillgänglighet på allvar och i det ingår allt vårt digitala arbete, från hemsida till filer vi använder. Det är också tydligt rörelsen tagit in firmor utifrån som arbetat utifrån ett kommersiell nytta med hemsidan perspektiv på alla nivåer, vilket är bra för förbundet eftersom det leder till mer träffar på hemsidan men dåligt för föreningar då olika föreningar har ett annat behov än både föreningar och varandra. Privatliv: Våra kärnfrågor och värden är idag känsliga, och kommer bli ännu mer så i framtiden. Det gör det extremt viktigt vi respekterar privatlivet hos de som besöker oss. Vid dagen för motionsstopp görs det 62 tredje-parts anslutningar till 21 olika tjänster (resultat från när vi besöker hemsidan. Sidan använder google analytics som förvisso är ett mycket användbart verktyg men vars hela ide är kategorisera personer till data och sen sälja de vidare till privata aktörer. Det är inte i närheten av okej mitt intresse av iogt.se kan användas av kommersiella intressen. Det finns goda alternativ till det här. Vad är ännu värre är vi driver trafik över s.k. tracking-tjänster (övervakningstjänster) som säljer annonser baserad på registrera och katalogisera personer. Det kan hävdas de inte går binda till en person, men det är en fråga som privatlivs-aktivister på Internet ifrågasätter, och bara det faktum rapporter om beteende delas mellan olika kunder i den här typen av tjänster borde vara nog för inte använda de. Kommunikation: Sedan jag kom in i rörelsen har det interna digitala kommunikationsformer blivit sämre och sämre, det som nu ligger på sobernet.nu är en evig påminnelse om det senaste misslyckandet. Det är jättetydligt det finns ett behov ha återkommande och interna deber mellan kongresser för alla medlemmar. Den plform som vuxit fram ur misslyckande med egna plformar är använda facebookgrupper, och ja visst det fungerar men vi betalar ett pris för använda de. Hur privata det än är så är det del av facebooks innehåll och kan användas av det, Facebook är en kommersiell aktör, de behöver känna pengar på något och information är den tillgången de säljer. Riktade annonser, men också data om användarna är saker de kan sälja. De kan också utan blinka förändra hur grupper 221

222 fungerar eller stänga ner privata grupper vilket gör de till extremt dåliga platser för en öppen och ärlig intern deb. Förbundet erbjuder också en plform för mailadresser som de som aktivt använder upplever är väldigt instabil, vilket inte på något sätt är okej. Det är naturligt förbundsstyrelsen inte har alla de kompetenser som krävs kring de här ämnena men det finns ute i föreningar, den kompetensen behöver bli effektivt använd av förbundet. De här insikterna kommer från ett arbetslivs som inkluderar arbetsuppgifter inom tillgänglighet, säkerhet, prisvinnande webbutveckling och backendutveckling för enterprise lösningar. Kongressen föreslås besluta det ska tillsättas en arbetsgrupp för IT-frågor som inkluderar personer med professionell erfarenhet utanför förbundet av de olika relevanta delarna inom området. det från en utomstående professionell aktör köpa en säkerhetsanalys av alla IOGT- NTOs IT-system, framförallt medlemsregistret, och agera på dess rekommendationer samt efter det publicera dess resultat. det möjliggörs för föreningar själva styra placeringen av element på föreningars hemsidor på iogt.se plformen. det från en utomstående professionell aktör köpa en tillgänglighetsanalys inklusive användartester av IOGT-NTOs samtliga digitala kommunikationer. skyndsamt avsluta all användning av utomstående s.k. tracking-tjänster på iogt.se Att uppdra förbundsstyrelsen söka samarbete med dataskydd.net och Electronic Frontier Foundation (eff.org) för hitta metoder stödja förbundets behov utan kränka privatlivet hos besökarna till IOGT-NTOs hemsidor. uppdra förbundsstyrelsen utreda möjligheten till en modern, plformsoberoende och säker kommunikationsplform där innehållet kontrolleras av IOGT-NTO. det i fortsättningen ska förkomma på iogt.se kvartalsvis publicerade rapporter om arbetet med IT-frågor. Virre Annergård IOGT-NTO Vildvuxen Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 49 För ett modernt digitalt IOGT-NTO Förbundsstyrelsen delar motionärens bild av ett föränderligt samhälle där IT-säkerhetsfrågor är ett angeläget område som förbundet behöver vara aktivt inom. På grund av detta har IOGT-NTO också påbörjat ett utvecklingsarbete för säkerställa vi i framtiden inte hamnar efter på området. 222

223 Förbundsstyrelsen anser dock motionen är på en väldigt specifik nivå som är svår för kongressen ta ställning till. Vi ser i stället vi i det fortsa IT-säkerhetsarbetet lyfter in de aspekter som motionären beskriver, såsom en översikt av vilka plformar vi använder och när det kommer till implementera bestämmelserna i den kommande dataskyddsförordningen. Denna process kommer sedan återkopplas på ett transparent sätt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 49 För ett modernt digitalt IOGT-NTO besvarad. 223

224 Ärende 47 Förbundsstyrelsens förslag nr 2 IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning Förslag på Mål och verksamhetsinriktning avser mellanperioden i strategi Förslaget innehåller färre antal mål jämfört med Mål och verksamhetsinriktningen och i förslaget finns det enbart ett mål under respektive strategiområde samt två förutsättningsmål. Förbundsstyrelsens syfte med färre mål är det tydliggör vad som är viktigt och det blir lättare genomföra och följa upp de uppsa målen för gemensamt i organisationen uppnå målen i den kommande Mål och verksamhetsinriktningen. Med färre mål anser förbundsstyrelsen även det blir lättare samla organisationen. De tidigare målen som var mer av metodkarraktär finns nu med i verksamhetsinriktningen. Processen med ta fram förslaget på Mål och verksamhetsinriktningen påbörjades 2016 och förbundsstyrelsen utsåg en utvecklingsgrupp som har förankrat arbetet vid bland annat digitala dialogkonferenser med distriktsordförandena, de 23 dialogcaféer som genomförts runt om i landet, på konferens med våra noder samt tillsammans med distriktsstyrelserna i samband med Januarikonferensen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta fastställa framlagt förslag till Mål och verksamhetsinriktning

225 IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning Ideologisk ram IOGT-NTO:s arbete utgår alltid från IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast IOGT-NTO-rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse som bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Inom IOGT-NTO-rörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor på demokratisk grund. IOGT-NTO:s vision och uppdrag IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor leva ett fritt och rikt liv. IOGT-NTO ser det som sitt uppdrag göra samhället nyktrare genom samla alla som vill utmana alkoholnormen och påverka alkoholpolitiken i Sverige och i världen. Vi erbjuder nykter gemenskap som stärker och utvecklar människor. Dokumentets ställning IOGT-NTO:s verksamhet utgår från medlemmarnas vilja. IOGT-NTO:s strategi är beslutad av kongressen 2015 och sätter den strategiska inriktningen för hela organisationen fram till Strategin konkretiseras och kompletteras med mål på kortare sikt i denna Mål och verksamhetsinriktning för den närmaste kongressperioden. Mål och verksamhetsinriktningen bryts därefter ner till ett- eller tvååriga konkreta verksamhetsplaner av förbundsstyrelsen, distrikts- och föreningsårsmötet. IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap IOGT-NTO startar minst 50 engagemangsformer varje år. IOGT-NTO är en bred folkrörelse vars verksamhet skapar en utvecklande och trygg miljö växa i för alla våra medlemmar. Vårt demokratiska arbetssätt möjliggör mötesplatser där medlemmar träffas, utbyter åsikter och idéer och tillsammans utformar sitt IOGT-NTO som präglas av öppenhet och mångfald. 225

226 Under perioden implementeras kännetecken för en modern, traditionell folkrörelse med fokus på det moderna. IOGT-NTO ska vara en plform för många olika typer av engagemang och vi behöver närma oss nya former för engagemang på ett innovativt och nyfiket sätt. IOGT-NTO bedriver omfande social verksamhet som utgör gemenskap för dem som har erfarenhet av eget eller andras beroende. Verksamheten bedrivs för, med och av deltagarna själva. För utveckla denna verksamhet behövs goda relationer med andra organisationer som arbetar med beroendefrågor. Samhällsutvecklingen visar IOGT-NTO även måste öka engagemanget inom demokratifrågor och folkbildning. IOGT-NTO arbetar mot rasism och för en solidarisk samhällsutveckling med ett globalt perspektiv. I arbetet kan IOGT-NTO samverka med andra organisationer och samhällskrafter som delar vår syn på dessa frågor. Föreningar är en viktig del av vår organisationsstruktur och deras verksamhet engagerar allt fler medlemmar och bedriver också öppen verksamhet som lockar en bredare allmänhet. Dessutom startas verksamhet genom andra engagemangsformer, oftast på regional nivå eller oberoende av geografi. Engagemangsformer inom IOGT-NTO kan se olika ut. Det kan till exempel vara föreningar, nätverk, kamratstödsverksamheter, sociala företag eller digitala aktivistgrupper. Inom IOGT-NTO finns möjlighet prova på varierande uppdrag och olika ansvarsområden i syfte utvecklas som människa. Förtroendevalda och verksamhetsledare är resurser för utveckla och stärka IOGT-NTO som organisation. Hos oss ska alla få plats, exempelvis fortsätter vårt interna arbete mot diskriminering. Våra lokaler är tydligt profilerade, modernt utrustande och välkomnande såväl för våra medlemmar som för andra grupper av människor som söker alkoholfria mötesplatser. IOGT-NTO utmanar alkoholnormen IOGT-NTO bidrar till fler vuxna ifrågasätter och utmanar alkoholnormen. Vi utgör en alkoholfri zon fri från alkoholnormen. IOGT-NTO som idé och rörelse existerar för uppnå detta. Genom vår ideologi och verksamhet, samt genom stå upp för vårt nyktra ställningstagande, inspirerar vi andra till ett nyktert liv. Genom kampanjer och utåtriktad verksamhet får vi människor reflektera över sin egen och andras alkoholkonsumtion. Detta är särskilt viktigt under högtider då normerna är starka. Vit jul-kampanjen är ett prioriterat arbete under året som engagerar många medlemmar och många bland allmänheten. Här har vi också ett uppdrag i erbjuda nykter gemenskap under juldagarna. Alkoholnormen som begrepp är relativt nytt och behöver forts etablering i samhällsdeben. Fler aktörer borde tala om och problematisera kring alkoholnormen och internt har vi ett idéarbete utföra. IOGT-NTO behöver föra ett ideologiskt samtal kopplat till alkoholnormen och bli bättre på arbeta normkritiskt överlag. Alkoholnormen behöver utmanas vid många tillfällen där alkoholen ofta ses som normen. 226

227 Många IOGT-NTO-föreningar tycker om kulturupplevelser och fester, något som vi gärna bjuder in andra till. Genom lära känna nykterister lär sig personer umgås nyktert. IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle IOGT-NTO bidrar till priset på alkohol höjs, tillgängligheten begränsas och alkoholreklam förbjuds. Vårt påverkansarbete utgår från folkrörelsens grundidé: de många ideella krafterna runt om i landet utgör en kollektiv förändringskraft. IOGT-NTO samlar och samverkar med alla som delar vår analys och som vill arbeta för ett nyktrare Sverige. IOGT-NTO påverkar fler aktörer utanför nykterhetsrörelsen så de bidrar till en restriktiv politik. Vi är engagerade, pålästa och seriösa. Under perioden fortsätter det viktiga arbetet för höja sken på alkohol och för driva igenom ett förbud mot alkoholreklam. Alkoholpolitiken har en europeisk dimension som kräver närvaro i Bryssel och samverkan med andra organisationer för få genomslag för en restriktiv alkoholpolitik i EU. På global nivå arbetar vi med våra syster- och partnerorganisationer bland annat genom stärka deras påverkansarbete. Alkoholtillverkning, försäljning och marknadsföring måste lagmässigt regleras i alla länder. Frågan om alkohol som utvecklingshinder måste bäras av fler organisationer och institutioner än IOGT-NTO. Vi arbetar aktivt för en restriktiv narkotikapolitik. På lokal, nationell och global nivå samverkar vi med andra organisationer som driver narkotikafrågan. En restriktiv alkoholpolitik är också viktig för minska narkotikaberoende. IOGT-NTO:s förutsättningar för förverkliga Mål och verksamhetsinriktningen IOGT-NTO ökar årligen i medlemsantal, utbildar fler i ledarskap och ideologi. Målsättningen är öka stadigt i medlemsantal varje år. Detta kräver målmedvetenhet från och samverkan mellan alla nivåer i organisationen. Det behövs också föreningar i större utsträckning ordnar egna värvartillfällen. IOGT-NTO ska öka sin närvaro särskilt i storstäderna med mer föreningsverksamhet, andra engagemangsformer och nya sätt hitta engagerade. IOGT-NTO behöver fler medlemmar som ideellt lägger tid på arbeta för organisationens mål. Ledarskap och ideologi är två fokusområden inom det kunskapslyft som pågår under strategiperioden. Förtroendevalda och verksamhetsledare skapar förutsättningar för ideellt engagemang och säkerställer våra resurser används på bästa sätt för kunna uppnå IOGT-NTO:s mål. Tillsammans med våra folkhögskolor vill vi ge våra förtroendevalda och verksamhetsledare de bästa förutsättningarna förverkliga medlemmarnas ambitioner. IOGT-NTO behöver bli bättre på möta varje individs engagemang och aktivt arbeta mot diskriminerande strukturer inom vår egen verksamhet. Att erkänna det finns problem inom vår organisation är ett sätt förändra och förbättra oss. I detta arbete behövs ideologiskt förankrade ledare som vill driva ett utvecklingsarbete inom organisationen. 227

228 228 Många tycker IOGT-NTO-rörelsen bedriver en värdefull verksamhet och driver alkoholoch narkotikapolitiken åt rätt håll. För alla dem som vill stötta oss men som ännu inte är redo bli medlemmar etableras nu en omfande insamlingsverksamhet för finansiera verksamhet och för kanalisera givarnas engagemang.

229 Ekonomiska frågor 229

230 Ärende 48 a b Motion nr 50 Familjemedlemskap En fråga som många funderar på är vilken inriktning IOGT-NTO ska ha i framtiden, vill vi vara en folkrörelse där många har möjligt vara med och på så sätt få många medlemmar? Fler och fler i vårt samhälle har mindre pengar röra sig med, de som är långtidsarbetslösa, utan sjukpenning, nyanlända. De har ofta inte så mycket göra på dagarna och vill gärna tillhöra en gemenskap. Här har vi många människor som kan tänka sig hjälpa till på sin fritid, och om vi vill ha många medlemmar behöver vi se över våra medlemsavgifter. En annan sak är samarbetet mellan våra olika förbund och gemensamma aktiviteter, det är grunden till gemenskap över alla åldrar och en viktig del av vårt arbete för få fler medlemmar. Kongressen föreslås besluta driva frågan med övriga organisationer om inrätta ett familjemedlemskap för både IOGT-NTO, UNF, Junis och NSF till en kostnad av totalt 250 kr med ett krav om medlemmar i minst 2 av organisationerna samt fördela intäkterna mellan berörda med lika stora summor, sänka nuvarande medlemsavgift till 100 kr samt avsätta i en speciell fond medel som kan sökas för arrangemang där samarbete mellan minst 2 förbund ska genomföras. Bollnäs Marie Svensson IOGT-NTO 291 Mjölner Alfta Motion nr 51 Höjning av medlemsavgiften Vi vill medlemsavgiften höjs till 250 kronor per år och medlem. Nuvarande avgift är ej nivå med vad andra föreningar har. Vår avgift täcker ju inte ens kostnaden för utskick av medlemstidningen. Så varje medlem är ju en ekonomisk förlust. IOGT-NTO behöver pengar för en verksamhet som är viktig och behövs allt mer. Lokalavdelningen 398 Hem & Härd av IOGT-NTO i Långshyttan föreslår kongressen besluta 230

231 medlemsavgiften höjs till 250 kronor per år. Kjell Hedström Ledamot i styrelsen Långshyttan Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 50 Familjemedlemskap samt motion nr 51 Höjning av medlemsavgiften Förbundsstyrelsen tycker det är viktigt ha strukturer för engagemang och inte strukturer som försvårar för vårt engagemang. Ambitionen borde vara det ska vara enkelt för familjer vara med i våra organisationer inom IOGT-NTO-rörelsen. Men hur vi gör det och på vilket sätt det arbetet genomförs behöver det funderas på så vi landar rätt. Därför tror vi frågan om familjemedlemskap behöver utredas. Dock är det viktigt betona det individuella medlemskapet är utgångspunkten. Vi behöver också föra resonemang med övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen då den berör mer än ett förbund. Under 2016 gjordes en undersökning om bland annat detta bland medlemmar som har lämnat organisationen genom ett aktivt utträde. 25 procent av de tillfrågade svarar på frågan Vad var det som fick dig gå ur? de inte har råd. Även om vi anar vissa svarar så då de bland alla räkningar inte anser sig ha råd med just 150 kr då vi helt enkelt inte varit tillräckligt relevanta för dem stanna kvar, är det ändå troligt en höjning av medlemsavgiften skulle leda till färre medlemmar har råd betala. Dock är medlemsavgiften en viktig del för möjliggöra verksamhet i organisationen, och därför tror förbundsstyrelsen avgiften ska ligga kvar på dagens nivå. För de medlemmar som önskar bidra mer ekonomiskt än genom medlemsavgiften finns möjligheter ge gåvor både via autogiro och engångsgåvor, inte minst då IOGT-NTOrörelsen tillsammans påbörjat ett större insamlingsarbete för skapa framtida resurser. Pengar för samverkan med övriga förbund kan nyttjas inom redan befintliga möjligheter för ansökningar. Engagemangspotten (före detta 2-miljonerspotten) skulle vara lämplig nyttja för detta. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå samtliga -satser i motion nr 50 Familjemedlemskap samt ge förbundsstyrelsen i uppdrag utreda möjligheterna och formerna för ett familjemedlemskap. avslå motion nr 51 Höjning av medlemsavgiften. 231

232 Ärende 49 Motion nr 52 Tidpunkt för betalning av medlemsavgift Jag föreslår tidpunkten för första krav på årsavgift senareläggs till mars, i och med många av oss har en ansträngd ekonomi. Då kan det upplevas tufft betala avgiften, som nu i januari direkt efter julen. Anders Almgren Distriktsårsmötets yttrande IOGT-NTO:s distriktsårsmöte i Jämtlands län yttrade sig över motionen , och beslutade då överlämna den till kongressen som Anders Almgrens enskilda. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 52 Tidpunkt för betalning av medlemsavgift Förbundsstyrelsen delar motionärens oro för januari kan vara en månad när en del har svårt betala sin medlemsavgift. I förbundsstyrelsens förslag nr 3 om medlemsavgift för 2018 och 2019 vill vi införa en aviseringsfri månad i januari. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 52 Tidpunkt för betalning av medlemsavgift. 232

233 Ärende 50 Förbundsstyrelsens förslag nr 3 Medlemsavgift och aviseringsperiod Medlemsavgiften är från och med kongressen kronor per medlem. Första årets avgift är 50 kronor, vilket beslutades av kongressen För de medlemmar som vill bidra i högre utsträckning ekonomiskt till organisationen finns möjligheten i samband med betalningen av medlemsavgiften ge en autogirogåva. På så sätt kan medlemsavgiften behållas på nuvarande låga nivå. Om man blir medlem under perioden september till december så gäller första medlemsavgiften (50 kr) hela kommande år en så kallad höstrab. Medlemsavgiften för befintliga medlemmar aviseras under januarimånad med ett sista betaldatum 30 dagar senare. Bland befintliga medlemmar finns det en viss kritik mot raberade medlemsavgifter. Både när det gäller avgiftsnivå under första året och den rab som uppstår om man blir medlem under perioden september till december. Nya medlemmar finner det ologiskt när de får information om det kostar 50 kr första året när de till exempel blir medlemmar i augusti men trots det, får en ny avisering på medlemsavgift på 150 kr endast 4 5 månader senare. Detta har i vissa fall lett till värvare som värvar under augusti väntar med skicka in ansökningar senare för de ska falla under rabperioden. Vi har tidigare haft löpande fakturaavisering där inträdesdatum har styrt aviseringen. När någon blev medlem så skedde aviseringen från det datumet och ett år framåt. Förbundsstyrelsen föreslår återinföra löpande avisering för få det mer logiskt samtidigt som höst -raben för nya medlemmar inte behöver finnas kvar då deras första medlemsavgift gäller ett helt år. Fördelarna med systemet är arbetsbelastningen blir jämnare med efterföljande medlemsrespons på dessa, samt mer aktuell och uppdaterad information via medlemsavin. Statistiskt blir inte detta någon skillnad och nuvarande medlemsregister klara av en löpande avisering. 233

234 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta återinföra löpande avisering av medlemsavgift från och med 2018, avisering inte ska ske för betalning under januari månad, för 2018 och 2019 behålla nuvarande medlemsavgift, det vill säga 150 kronor per medlem, första årets avgift fortsätter vara 50 kronor, UNF-medlem som under 2018 och 2019 uppnår 26 års ålder, betalar 50 kronor i medlemsavgift till IOGT-NTO första året. 234

235 Ärende 51 Motion nr 53 Ge pengarna till verksamheten! Som Sveriges bästa organisation, främst inom nykterhet, demokrati och solidaritet, ska vi ha bra företrädare i förbundsstyrelsen. Personer som är kloka och har många bra idéer och tankar för hur organisationen kan utvecklas. Tack vare ett framgångsrikt lotteri har IOGT- NTO en stark ekonomi, så vi kan ha personal och arvodera personer i förbundsstyrelsen. Styrelsen får enligt tidigare beslut arvodera förbundsordförande och vice förbundsordförande på tillsammans 150 procent arbetstid, och förbundskassör och övriga styrelsen är också arvoderade. Förbundsordförande har på heltid arvode med 15 inkomstbasbelopp per år, vilket för 2017 blir totalt kr, motsvarande kr/månad (1 inkomstbasbelopp 2017 = kr). Vice ordförande får arvoderas med 12 inkomstbasbelopp för heltid, men då ordföranden har heltid blir det halvtid kvar, som är kr/månad ( kr/år). Har vice ordföranden ett heltidsjobb får hen istället 2,5 inkomstbasbelopp/år, d.v.s kr/år. Kassören arvoderas med 2,5 inkomstbasbelopp/år ( kr/år). Övriga personer i arbetsutskottet får 1 inkomstbasbelopp/år, kr. Övriga styrelseledamöter får 1/3 inkomstbasbelopp/år, kr. Arbetsgivaravgifter tillkommer. Styrelsen har också rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst. I jämförelse med andra folkrörelser har IOGT-NTO höga arvoden. Röda Korsets förbundsordförande har på ett heltidsuppdrag lika hög månadslön som en riksdagsledamot (från 1 nov 2016: kr). Rädda Barnens förbundsordförande får kr/månad, men det är ett fritidsuppdrag (2016 drogs ett förslag tillbaka på ett månadsarvode på kr/månad). För förbundsstyrelsen betalas det ut ca kr per år plus sociala avgifter på runt kr. I runda slängar minst 1,9 miljoner kronor. För de som är hel- eller deltidsarvoderade tillkommer även pensionsavsättningar enligt kongressbeslut. Dessa arvoden är på tok för höga för vara en ideell organisation! Det kan inte finnas några vettiga argument för IOGT-NTO:s förbundsordförande ska ha över kr/månad, när personer som sitter i riksdagen har kr och andra folkrörelser har lägre arvoden. Så stor och framgångsrik är inte IOGT-NTO - tyvärr. Kongressen måste sätta ner foten och besluta om arvoden till IOGT-NTO:s förbundsstyrelse blir mer rimliga. IOGT-NTO:s förbundsordförande ska ha ett bra arvode. För den som är heltidsarvoderad är samma nivå som en riksdagsledamot rimlig. Det är därefter enkelt räkna övriga arvoden i procent utifrån riksdagsarvodet. Att förbundsstyrelsen har rätt arvodera ordförande och vice ordförande till totalt 150 procents arbetstid är rimligt och här finns inga förslag till förändring, inte heller förändring av andra principer eller förutsättningar runt arvodering. Det enda som ska ändras är det blir lägre arvode, som då utgår från riksdagsarvodet. En förändring skulle minska kostnaden för IOGT-NTO med minst kr varje år. Pengar som skulle kunna användas till verksamhet inom IOGT-NTO. 235

236 Uppdrag Andel av riksdagsarvode (justeras oftast årligen) Förbundsordförande 100 % vid heltidsarbete Vice förbundsordförande Vice förbundsordförande 40 % vid halvtidsarbete 17 % vid annan heltidssysselsättning Notering Justeras efter arbetstid Justeras efter arbetstid Summa nytt förslag, 2017 Summa nuvarande systemet, kr kr kr kr kr kr Förbundskassör 17 % kr kr AU-ledamot, 1 st 7 % Person som ej får arvode enligt ovan kr kr FS-ledamot, 9 st 2,25 % kr person kr person Revisorer, 2 st 2,25 % kr erson kr person SUMMA arvoden FS och revisorer kr * kr * * Beräknat på 17 procents arvodering av vice förbundsordförande. Kongressen föreslås besluta alla arvoden som betalas ut av IOGT-NTO-förbundet, beslutade av kongressen, ska baseras på riksdagsarvodet, arvodet för förbundsordförande motsvarande en heltid uppgår till 100 % av riksdagsarvode per år, arvode för vice förbundsordförande motsvarande en heltid uppgår till 80 % av riksdagsarvode. I situationer där vice förbundsordförande har en extern heltidstjänst eller av annan anledning inte kan/vill arbeta hel- eller deltid som vice ordförande, utgår ett arvode med 17 % av riksdagsarvode per år, arvode till kassören utgår med 17 % av riksdagsarvode per år, arvode till AU-ledamot som inte är ordförande, vice ordförande eller kassör, utgår med 17 % av riksdagsarvode per år och person, arvoden till förbundsstyrelsens övriga förtroendevalda ledamöter utgår med 2,25 % av riksdagsarvode per år och person, samt arvode till förbundets kongressvalda revisorer utgår med 2,25 % av riksdagsarvode per år och person. Jag föreslår IOGT-NTO Stockholms distriktsårsmöte besluta ställa sig bakom motionen och skicka den vidare till IOGT- NTO:s kongress Tobias Tengström IOGT-NTO Blå Linjen Mats Heden 666 Wang Electronics co Ltd 236

237 Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet beslutar distriktsårsmötet ställer sig bakom motionen samt skicka den vidare till IOGT-NTO:s kongress Distriktsårsmötets beslut Distriktsårsmötet beslutade i enlighet med styrelsens förslag bifalla och skicka vidare till kongressen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 53 Ge pengarna till verksamheten! Förbundsstyrelsen tycker frågan om arvoden är viktig och tycker principen om sänkta arvoden är något titta vidare på. Vi finner det dock olämpligt yttra oss om vilken nivå dessa arvoden ska ligga på. Detta är en fråga som beslutas av kongressen och bereds av valberedningen. Utifrån detta hänvisar förbundsstyrelsen till valberedningens förslag om arvoden. 237

238 Ärende 52 Ersättning till styrelser med flera Valberedningen tror det är dags se över arvodena inom IOGT-NTO och vilka principer som de ska vila på. Valberedningen har tagit del av motioner, förbundsstyrelsens diskussioner i frågan samt fört egna diskussioner. Valberedningen anser dock ett nytt arvodessystem kräver en ordentlig genomgång, både om grunderna för arvodering samt ordentliga konsekvensanalyser av olika förslag. Därför välkomnar valberedningen en öppen diskussion om arvoden. För landa i ett genomtänkt förslag föreslås den kommande valberedningen får i uppdrag se över nivåerna och presentera detta förslag i god tid före nästa kongress. På så vis har även personerna som föreslås till nästkommande förbundsstyrelse en möjlighet veta vilka arvoden som kommer föreslås kongressen. Mot bakgrund av detta föreslår valberedningen ingen förändring i arvodena för kommande kongressperiod. VB föreslår kongressen besluta valberedning får i uppdrag: utreda nivåerna på arvodena för förbundsstyrelsen samt redovisa detta förslag senast 1 år före kongressen. Arvoderingsprinciper för förbundsordförande (FO) och vice förbundsordförande (vice FO) VB föreslår kongressen besluta FO och vice FO arvoderas tillsammans till en tjänstgöringsnivå motsvarande högst 1,5 heltid, arvodet för FO motsvarande en heltid uppgår till 15 inkomstbasbelopp, arvodet för vice FO motsvarande en heltid uppgår till 12 inkomstbasbelopp. I situationer där vice FO har en extern heltidstjänst eller av annan anledning inte kan/vill arbeta hel- eller deltid som vice ordförande, utgår ett arvode med 2,5 inkomstbasbelopp per år, valberedningen fastställer i avtal alla övriga med uppdragen tillämpliga villkor och förmåner, arvode och löneutfyllnad vid hel- eller deltidsarbete medför rätt till pension, IOGT-NTO svarar för pensionskostnaden relaterad till av IOGT-NTO utbetalda ersättningar samt om FO och/eller vice FO vid kommande kongress inte nomineras av valberedningen, inte återväljs av kongressen eller själv väljer inte kandidera som FO respektive vice FO för ytterligare en kongressperiod, ska en garanti om övergångsarvode gälla enligt följande: Arvodet varar i ytterligare sex månader med avräkning för eventuell annan inkomst/arvode. 238

239 Valberedningens förslag till arvoderingsprinciper för ledamöter i arbetsutskott (AU) och förbundsstyrelse samt för revisorer VB föreslår kongressen besluta arvode till kassören utgår med 2,5 inkomstbasbelopp per år, arvode till AU-ledamot som inte är ordförande, vice ordförande eller kassör, utgår med ett (1) inkomstbasbelopp per år och person, arvoden till förbundsstyrelsens övriga förtroendevalda ledamöter utgår med en tredjedels (1/3) inkomstbasbelopp per år och person samt arvode till förbundets kongressvalda revisorer utgår med en tredjedels (1/3) inkomstbasbelopp per år och person. Olika villkor VB föreslår kongressen besluta för resevillkor och traktamentsersättningar ska tillämpas det för förbundets personal gällande avtalet, dock ersättning för körning med egen bil ska utgå med samma belopp som, enligt inkomstskelagens 12 kap. 5, får dras av för tjänsteresor med egen bil, närvarande styrelseledamot har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för den del av styrelsemöte, inklusive restid, som inkräktar på ledamots arbetstid, styrelseledamot kan, efter AU:s/styrelsens godkännande, få ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samband med förrättning upp till ett sammanlagt belopp om ett halvt inkomstbasbelopp per år och person, styrelseledamot som är anställd får ersättning enligt intyg om förlorad arbetsförtjänst från arbetsgivaren. styrelseledamot som bedriver näringsverksamhet får ersättning enligt anmäld sjukpenninggrundande inkomst. i samtliga ovanstående arvoden ska kostnadsersättning för telefon, porto, papper och dylikt anses ingå, med inkomstbasbelopp enligt ovanstående avses av regeringen fastställt inkomstbasbelopp för aktuellt år samt valberedningen tolkar vid behov arvoderingsprinciperna mellan kongresserna. Upplysningar: Inkomstbasbeloppet för 2017 är kronor. Bilersättning är förnärvarande 18,50 kronor per mil. 239

240 Ärende 53 Förbundsstyrelsens förslag nr 4 Rambudget för I bilaga återfinns rambudget för med kommentarer. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta fastställa rambudget för åren

241 Rambudget Bakgrund Förslag till budget för åren har en något annorlunda uppläggning och struktur jämfört med förra kongressen. Budgeten är i grunden en beräkning, eller uppskning, av förbundets intäkter och kostnader. Detta innebär en viss osäkerhet när det gäller utfallet av såväl intäkter som kostnader. Desto fler detaljer desto större osäkerhet. Detaljer ger heller inte en särskilt överskådlig bild när kongressen ska fa beslut. I jämförelse med tidigare budgetar som kongressen har haft ta ställning till är denna budget betydligt snålare tilltagen. Orsaken till detta är i huvudsak lotterimarknaden står inför stora förändringar samtidigt som lotteriets investeringsbehov i nya och befintliga produkter bedömas som stort. Det är inte läge räkna med ökande lotteriöverskott. Miljonlotteriets prognoser för kongressperioden är betydligt lägre än tidigare utfall. Detta medför även kostnadssidan måste fortsätta anpassas till de lägre intäkterna. Att notera är flertalet kostnadsposter inte har budgeterats högre för 2018 än för 2016 trots beräknade löneökningar och ökande andel sålda tjänster, arbetet med besparingar fortsätter alltså Mellan kongresserna är det förbundsstyrelsens ansvar vidta åtgärder om intäkter eller kostnader drastiskt förändras, därför fastställer styrelsen varje höst en korrigerad budget för nästkommande verksamhetsår som grundar sig på den av kongressen antagna rambudgeten, men som är mera uppdaterad och detaljerad. I beskrivningen av rambudgeten lämnas en redovisning över vilka intäkter och kostnader som ryms bakom varje budgetpost. Förklaringar till posterna i rambudgeten Intäkter Medlemsavgifter Beräknade intäkter från medlemsavgifter från betalande medlemmar. Avgifterna som är förslagna är 150 kronor för fullt betalande och 50 kronor i inträdesavgift för nya medlemmar. Målet är organisationen ska nettoöka sitt medlemstal. Lotterier, netto Beräknat överskott från Miljonlotteriet. Förbundsstyrelsen räknar, med tanke på de snabba förändringarna på spelmarknaden och det stora investeringsbehov som finns inom Miljonlotteriet överskotten under kommande kongressperiod kommer ligga konstant på denna nivå. Detta betyder en minskning mot de senaste årens överskott. Miljonlotteriet, avkastning Avkastningen avser genom åren satsat kapital. Lotterifastigheten Avser hyresintäkter från Lotterifastigheten. Bidrag Statsbidrag från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt bidrag från stiftelser och fonder. Styrelsen ser inga tecken på några höjningar av bidragen från det 241

242 allmännas sida. Under 2016 erhölls riktade bidrag för verksamhet med flyktingar. Dessa typer av bidrag bedöms inte finnas under kommande kongressperiod. Hyresintäkter Hyresintäkterna kommer från de externa hyresgästerna i kanslifastigheten. Sålda tjänster Avser sålda tjänster av IT, vaktmästeri, växel/reception och ekonomitjänster, medlemsservice främst till IOGT-NTO-rörelsens övriga förbund, IOGT-NTO-rörelsen ideell förening samt till Stiftelsen IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut och IOGT International samt även noder som så önskar. Insamling m.m. Insamlingen sker i huvudsak genom IOGT-NTO-rörelsen ideell förening som förväntas lämna verksamhetsstöd till IOGT-NTO men också andra typer av gåvor bland annat från GodFond och Aktieansvar men också från privatpersoner som t.ex. lämnar testamenten. Kostnader IOGT-NTO:s aktiviteter och samverkan Avser kostnader för det arbete som genomförs inom Kommunikation- och påverkansområdet, insamling och den del av den internationella verksamheten som finansieras av IOGT-NTO eller säljs till IOGT-NTO rörelsen ideella förening. I denna post återfinns även kostnader för Internationell samverkan med framförallt IOGT International men också andra IOGT organisationer främst i Norden. Den del av den internationella verksamheten som finansieras med biståndsmedel bedrivs inom ramen för IOGT-NTO-rörelsen ideella förening och redovisas inte i IOGT-NTO:s budget. Därutöver återfinns generellt och riktat stöd till folkhögskolorna liksom avgifter till samarbetsorgan under denna rubrik. Regionalt och lokalt stöd (Expedition 50) I denna post återfinns regional personalorganisation med 23,2 mkr i enlighet med förslagen som är kopplade till Expedition 50. Expedition 50 medför, utifrån den förändrade ansvarsfördelningen också en förändrad resursfördelningsmodell. För säkerställa de regionala behoven av verksamhetsmedel budgeteras för den kommande kongressperioden ett omställningsstöd som uppgår till 2,5 Mkr per år. Vidare återfinns under denna budgetpost lokalt projektstöd på samma nivå som tidigare (2 mkr), engagemangsarbete, medlemsvärvning och utbildning liksom direkta medlemskostnader såsom medlemsservice och medlemstidning. Andra delar som ryms i denna budgetpost är stöd till samlingslokalverksamhet, anslag ur samlingslokalfonden och finansiering av avlastande basadministration gentemot distrikten/regioner återfinns under det regionala- och lokala stödet. Styrelse och kongress Av kongressen fastställda styrelsearvoden, sammanträdeskostnader, resekostnader vid möten med distrikten samt arbetsgrupper m.m. Kongresskostnader för såväl en extrakongress 2018 som ordinarie kongress

243 Stab, service och fastigheter Under Stab finns kostnader för kansliledning, personalfunktion, styrelseadministration, juridik samt forskning och utveckling. Under service återfinns funktionerna IT-stöd, vaktmästeri, reception samt ekonomifunktionen. Kansli- och lotterifastighetens bruttokostnader. Nettokostnaderna är dock betydligt lägre då intäkter avseende externt sålda tjänster från service och ekonomi återfinns under intäkter sålda tjänster. Även externa hyresintäkter i kanslifastigheten och hyresintäkter från lotterifastigheten båda redovisade som intäkter gör nettokostnaden för denna kostnadsrubrik är avsevärt lägre. Avskrivningar Avser avskrivningar på förbundets inventarier och fastigheter. Finansiellt netto Ränteintäkter består av bankräntor, utdelningar samt låneräntor. Räntekostnaderna består i huvudsak av räntor till UNF och Junis samt för deponerade medel från lokalföreningar. Bokslutsdispositioner Avsättningar Under 2018 avsätts hälften av den förväntade kostnaden för kongressen 2019 (0,7mkr) Upplösningar Avser upplösningar med 2,5 mkr för år 2018 respektive 2019 för finansiera det omställningsstöd som återfinns under Regionalt- och lokalt stöd. Vidare löser vi, år 2019, upp 0,7 mkr för möta kostnaderna för 2019 års kongress Årets resultat För år 2018 visar budgeten ett underskott. Orsakerna är bland annat intäkterna från lotteriet bedöms lämna ett mindre överskott än de senaste åren och övrig finansiering såsom insamling, är under uppbyggnad och ännu inte kan kompensera detta intäktsbortfall. Underskotten balanseras nu mot fritt eget kapital. För år 2019 budgeteras för ett mindre underskott. Förbättringen beror i huvudsak på något förbättrade insamlingsresultat, ökade sålda tjänster och ökade hyresintäkter men också på lägre kostande för IOGT-NTOs aktiviteter och Stab, service och fastigheter. Kostnadernas fördelning Den reviderade budgeten för 2017 innehåller 180 budgetposter. Varje budgetpost har analyserats med avseende på vilka mål i strategiplanen som förväntas uppfyllas. I den mån en budgetpost förväntas uppfylla flera mål har en fördelning av budgetposten skett till respektive strategimål utifrån hur stor del av budgetposten som bedöms användas för uppfylla respektive strategimål. På så sätt har vi kunnat skapa en modell som både beskriver hur kostnaderna fördelas på respektive strategiområde och, eftersom den är uppbyggd på så många budgetposter, även möjlighet stämma av och följa upp utfallet. 243

244 Parallellt har budgetposterna även analyserats med avseende på för vilken nivå, lokalt/regionalt/nationellt/internationellt, som aktiviteterna i respektive budgetpost direkt eller indirekt syftar till stödja och/eller utveckla. Till skillnad från den gängse ekonomiska planering och uppföljning som i huvudsak har fördelats på förbundskansliets organisatoriska enheter som t.ex. Engagemangsavdelning, kommunikations- och påverkansavdelning, Administrativa avdelningen, får analysen ett annat djup. Resultatet ligger i linje med tidigare bedömningar, uppskningar och beräkningar men resultatet är mer genomarbetat än tidigare och det är förbundsstyrelsens ambition denna typ av analyser, efter ha utvecklats ytterligare, ska kunna ligga till grund för framtida planering och prioritering. Resultatet visar IOGT-NTOs totala kostnader fördelas på respektive strategiområdet enligt tabellen nedan. Bedömningen är kostnadsfördelningen är rimlig och korrekt utifrån gällande strategi och bör vara liknande även under åren IOGT-NTO Budget OMRÅDEN 2017 kkr Andel TOTALT Modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap % Utmanar alkoholnormen % Politik för ett nyktrare samhälle % Förutsättningar för förverkliga strategin % 0 0% Direkta kostnader för tjänster som säljs externt % Övrigt 0 0% TOTALT % När det gäller på vilken nivå i organisationen som är målgrupp för insatserna ser resultatet ut enligt nedanstående tabell. Vid analys ska man ta i beaktande IOGT- NTO beräknas sälja tjänster för knappt 13 Mkr. I huvudsak säljs dessa tjänster till självkostnadspris och kostnaderna för få dessa intäkter grupperas här i huvudsak till nivån nationellt. Skulle man rensa för alla sålda tjänster skulle således den nationella nivån minska ner mot 14 mkr eller gå från 30 procent till 18 procent. 244

245 IOGT-NTO Budget NIVÅER 2017 kkr Andel TOTALT Lokalt % Regionalt % Nationellt % Internationellt % TOTALT % 245

246 Rambudget Budget (KKr) Budget Budget Utfall Korr Förbundets intäkter Medlemsavgifter Lotterier, netto Miljonlotteriet avkastning Lotterifastigheten Bidrag Hyresintäkter Sålda tjänster Insamling mm Förbundets kostnader IOGT-NTO:s aktiviteter och samverkan Regionalt- och lokalt stöd (Expedition 50) Styrelse och kongress Stab, service och fastigheter Verksamhetens resultat Avskrivningar Finansiellt netto Bokslutsdispositioner ÅRETS RESULTAT

247 Beräkningsgrund för rambudget Budget (KKr) Utfall Korr. budget Budget Budget Förbundets intäkter Medlemsavgifter Lotterier, netto Miljonlotteriet avkastning Lotterifastigheten Bidrag Hyresintäkter Sålda tjänster Insamling mm Summa intäkter Förbundets kostnader IOGT-NTO:s aktiviteter och samverkan Kommunikation-Påverkan Insamling Internationellt arbete och samverkan Samverkan folkhögskolor Samarbetsorgan FS och AU förfogande Regionalt- och lokalt stöd (Expedition 50) Regional personalorganisation Omställningsstöd Projektstöd lokalt Engagemang, medlemsvärvning & utbildning Medlemstidning Avlastande adm & medlemsservice Samlingslokalverksamhet

248 Styrelse och kongress FS, arvoden, möten m m Kongressen Stab, service och fastigheter Stab Service-Ekonomi-IT Kanslifastighet Lotterifastigheten Verksamhetens resultat Avskrivningar Avskrivningar inventarier Avskrivningar fastigheten Finansiellt netto Ränteintäkter m m Räntekostnader m m Aktieägartillskott Bokslutsdispositioner Upplösningar Avsättningar Årets resultat

249 Ärende 54 Organisations- och stadgefrågor 249

250 Motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO Den som blir medlem i IOGT-NTO avlägger medlemslöfte arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Därmed lovar leva helnyktert inte använda alkoholdrycker eller andra gifter med berusande effekt. Medlemsavgift Varje medlem ska betala den medlemsavgift som kongressen och föreningsmötet har bestämt. Förbundsstyrelsen kan besluta en medlem ska vara befriad från betala medlemsavgift. Medlemskapets upphörande medlemskapet upphör på grund av utträde, utebliven betalning 1. eller uteslutning, genom anmäla sitt utträde 2. eller under 2 års tid inte betalat sin medlemsavgift 3. eller brutit sitt medlemslöfte Men om du betalat din medlemsavgift men under året avlider stryks du ur medlemsregistret omgående. Vårt förslag är man skall räknas som medlem för hela det år medlemsavgiften betalts. om man inte betalt sin medlemsavgift år 2 efter påminnelse i maj utesluts vid juli månads utgång. Halmstad Föreningen 1546 Aktiv och Trofast Birgitta Svensson ordförande Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen menar stadgarnas formuleringar om medlemskap är tillfyllest. Däremot anser styrelsen medlemmar som betalt sin medlemsavgift och senare avlidit statistiskt ska räknas som medlemmar fram till den 31 december samma år som bortgången. Detta kan ha stor betydelse för de distrikt som med nuvarande regler om det ekonomiska stödet från förbundet ligger i närheten av gränsen på 800 betalande medlemmar. Ett fåtal dödsfall i slutet av året kan i värsta fall innebära ett stort ekonomiskt bortfall och skapa omedelbara och betydande problem. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet besluta bifalla den första -satsen avslå den andra -satsen, samt föreslå kongressen besluta göra en översyn ang. det statistiska medlemsantalet vid årets slut. 250

251 Distriktsårsmötet beslutade bifalla distriktsstyrelsens förslag. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO Stadgarna säger: 1:6 Medlemslöfte Som medlem i IOGT-NTO lovar jag arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTOrörelsens grundsatser. Därmed lovar jag leva helnyktert, det vill säga inte använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, narkotika eller andra gifter med berusande effekt. När det gäller medlemskapets upphörande står det enligt stadgarna: 1:8 Medlemskapets upphörande Medlemskapet upphör på grund av utträde, utebliven betalning eller uteslutning. En medlem kan utträda genom anmäla sitt utträde. En medlem som under två års tid inte har betalat sin medlemsavgift stryks ur medlemsregistret. En medlem som har brutit mot det som sägs om helnykterhet i medlemslöftet kan uteslutas. Beslut om detta fas av styrelsen i medlemmens förening eller av förbundsstyrelsen efter samråd med föreningen eller med medlemmens distrikt. En medlem som uppenbarligen motverkar IOGT-NTO:s syften som de framgår av IOGT-NTO-rörelsens grundsatser kan också uteslutas. Beslut om detta kan bara fas av förbundsstyrelsen. Både motionären och distriktsstyrelsen önskar en ska vara kvar som medlem hela det året en har betalat sin medlemsavgift. Förbundsstyrelsen anser det viktigt en person som inte längre vill eller kan vara medlem i IOGT-NTO också slipper stå som medlem. Det handlar om respekt för personen som ju i det uppenbara fallet varken vill eller kan vara medlem. Det kommer alltid vara så det finns personer som betalar sin medlemsavgift i början av året men sedan får förändrade förutsättningar för senare under året inte längre vilja eller kunna vara medlem. Vi kan inte hålla kvar personer i vår organisation för vårt bidragssystem gynnas av det. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO i sin helhet samt avslå tredje -satsen i distriktsstyrelsens yttrande angående motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO. 251

252 Ärende 55 Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Stadgeändringar Vid kongressen 2015 i Lund fick förbundsstyrelsen ett antal utredningsuppdrag gällande stadgar. Dessa kom från återremitterade förslag från förbundsstyrelsen likväl som från olika motioner. Förbundsstyrelsen har gjort en stadgeöversyn och presenterar här sina förslag. Några ärenden utöver kongressuppdragen har också föreslagits även om de är mer betrakta som konsekvensjusteringar av samtiden och sättet vi praktiserar stadgarna på. Gällande frågan om deponerade medel har rådslag genomförts under årets distriktsstyrelsesamling i januari Jäv Kongressen föreslås besluta en ny paragraf 1:9 läggs till med lydelsen Jäv Vid beslut i en fråga på en kongress eller ett distriktsårsmöte, i en styrelse eller inom ramen för ett uppdrag som revisor, får den som har ett personligt intresse av ekonomiskt eller liknande slag i frågan inte delta. Detsamma gäller den som är närstående till någon som har ett sådant intresse. Detta hindrar inte någon röstar vid personval. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 2:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 3:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / 252

253 Föreningsårsmötet som högsta beslutande organ Styrelsen föreslår kongressen besluta ändra 4:1, tredje stycket till lyda Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Mellan föreningsårsmöten är föreningsmötena beslutande organ. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse. nuvarande 4:2 delas upp så nuvarande första stycket blir en ny 4:2. andra stycket, första meningen i tredje stycket samt fjärde och femte stycket i nuvarande 4:2 flyttas till en ny paragraf 4:3 resten av nuvarande 4:2 stryks. en ny paragraf 4:4 läggs till med lydelsen Extra föreningsårsmöte Om styrelsen, revisorerna, distriktsstyrelsen eller förbundsstyrelsen beslutar det ska extra föreningsårsmöte hållas. Extra föreningsårsmöte ska också hållas om det begärs av minst en tredjedel av föreningens medlemmar. Ett extra föreningsårsmöte får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till föreningsårsmötet hålls. Styrelsen ska kalla till extra föreningsårsmöte senast två veckor innan det öppnas. Ett extra föreningsårsmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande. numreringen på övriga paragrafer konsekvensjusteras. Konsekventa skrivningar angående försäljning och köp av fast egendom Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta ändra nuvarande punkt 6:1 c) till lyda gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, under 6:1 läggs till en ny punkt c) med lydelsen köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, benämningen på efterföljande punkter i 6:1 ändras i konsekvens med detta. ändra 6:1 femte stycket till lyda Föreningar och distrikt är skyldiga följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer. Deponerade medel Kongressen föreslås besluta meningen Föreningar och distrikt måste fa beslut om använda kapital enligt ovan inom en period på fem år, i annat fall tillfaller kapitalet förbundet. läggs till mellan Förbundsstyrelsen kan ( ) kapitalet och Kapitalet får ( ) fast egendom. i 6:1. 253

254 det i 6:1 görs styckebrytning från och med Kapitalet får ( ) fast egendom. ordet ränta i andra stycket ändras till ordet avkastning, benämningen på efterföljande punkter i 6:1 ändras i konsekvens med detta. det i sista stycket i 4:14 efter Vid upplösning ( ) distriktet läggs till, utom sådana tillgångar som enligt 6:1 förvaltas av förbundet, som tillfaller förbundet. Ekonomisk förvaltning i föreningar och distrikt Kongressen föreslås besluta efter 6:1 lägga till en ny paragraf med lydelsen Ekonomisk förvaltning vid omfande ekonomisk verksamhet Styrelser för förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet ska, utöver det som följer av övriga stadgar, årligen fastställa arbetsplan, arbetsordning för styrelsen, delegationsordning, samt om tillämpligt, instruktion för ledande tjänsteman. Styrelser för moderförening, -distrikt eller -förbund i koncerner ska därutöver årligen fastställa koncernreglemente och ägardirektiv, beslutas om på dotterbolags årsstämma. För förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet och för moderförening, -distrikt eller -förbund i koncerner gäller som undantag till bestämmelserna i 3:2 och 4:2 revisorerna ska ha fått alla handlingar till årsmötet senast trettio dagar innan årsmötet öppnas. För föreningar med omfande ekonomisk verksamhet och moderföreningar i koncerner gäller som undantag till bestämmelserna i 4:2 föreningens årsmöte ska hållas före mars månads utgång. Förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet definieras genom uppfylla mer än ett av följande villkor: Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10, Den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor, De redovisade verksamhetsintäkterna har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor. rubriken på kapitel 6 ändras till Bestämmelser angående rättsförhållanden och stadgeändringar och särskilda bestämmelser vid omfande ekonomisk verksamhet. 254

255 Stadgeförslag och betänkanden kongressen 2017 Interna IOGT-NTO-stadgar Jäv Det har funnits en diskussion inom förbundet om jävsfrågor och hur dessa bör hanteras. Detta har utmynnat i förbundsstyrelsen under 2014 antagit rekommendationer angående jäv. Syftet med ha rekommendationer angående jäv och intressekonflikter är, för citera dessa rekommendationer, flerfaldiga. Det handlar om minimera risk för misstanke om partiska bedömningar och beslut utifrån egenintresse och/eller relationer. Personligt ansvar och omdöme måste vara vägledande i såväl valberedningsarbete som i anställningssituationer. Det handlar också om minimera risken för maktkoncentration. Partiska bedömningar och beslut kan vara till nackdel för organisationen och leda till minskat förtroende för styrelser och anställda. Det kan också leda till försämrad inre organisationskultur. För skapa tydlighet och för de idéer som kommer till uttryck i rekommendationerna ska få genomslag föreslår förbundsstyrelsen bestämmelser i linje med rekommendationerna lyfts in i stadgarna och görs till en tvingande regel. Den föreslagna bestämmelsen tar sikte på beslutssituationer i förtroendevalda organ, och avsikten är tillämpningsområdet ska vara så smalt som möjligt för därigenom kunna ha en bestämmelse med den långtgående verkan den som är jävig enligt bestämmelsen överhuvudtaget inte får delta i det beslut det gäller. Bestämmelsen får som konsekvens till exempel en styrelseledamot inte kan delta i ett anställningsbeslut om någon närstående har sökt den aktuella tjänsten. Andra exempel är någon som sitter i en föreningsstyrelse och är revisor för samma förening inte kan delta i i princip något av revisorernas beslut. I många situationer är det också så en anställd på någon nivå inte som förtroendevald kan delta i en högre nivås beslut som kan påverka den egna anställningen, till exempel beslut om budget, bidrag eller verksamhetsledning. Den föreslagna bestämmelsen får därmed konsekvensen det blir olämpligt välja en viss person till ett visst förtroendeuppdrag för hen inte kommer kunna delta i alla eller vissa av de beslut som kommer fas i det aktuella organet. Detta är helt avsiktligt, eftersom det till exempel inte är lämpligt sitta i styrelsen och vara revisor för samma förening. Förbundsstyrelsen har dock valt en lösning där vi inte inskränker valbarheten till förtroendeuppdrag för inte komma i konflikt med andra principer i stadgarna och för inte behöva beröra förhållandet till de andra förbunden i detta stadgeförslag. Det finns dessutom en risk en inskränkning i valbarheten skulle kunna innebära praktiska problem i små föreningar. I och med den nya paragrafen om jäv blir bestämmelsen Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. som återfinns för kongress, distriktsårsmöte och föreningsmöte överflödig för kongress och distriktsårsmöte eftersom alla situationer som träffas av den bestämmelsen även träffas av den nya paragrafen om jäv. Den föreslås därför tas bort där. För föreningsårsmöten kommer den nya bestämmelsen dock endast i undantagsfall få någon betydelse så där föreslås ingen ändring av den nuvarande bestämmelsen. Mot bakgrund av den nuvarande lydelsen i 2:5 och 3:5 stadgar en röst på fler personer än det antal som ska väljas blir ogiltig, bör detta även gälla röster på färre personer än det antal som ska väljas. Mot denna bakgrund föreslås därför kompletteringar i nämnda bestämmelser. 255

256 Förbundsstyrelsen förslår kongressen besluta en ny paragraf 1:9 läggs till med lydelsen Jäv Vid beslut i en fråga på en kongress eller ett distriktsårsmöte, i en styrelse eller inom ramen för ett uppdrag som revisor, får den som har ett personligt intresse av ekonomiskt eller liknande slag i frågan inte delta. Detsamma gäller den som är närstående till någon som har ett sådant intresse. Detta hindrar inte någon röstar vid personval. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 2:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 3:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / Jämförelse gammal och föreslagen lydelse: Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på kongressen. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kongressen. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av förbundsstyrelsen och riksstyrelsen samt föredragande revisor har förslagsrätt. 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på kongressen. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kongressen. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av förbundsstyrelsen och riksstyrelsen samt föredragande revisor har förslagsrätt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler eller färre personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. 256

257 Kongressen avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Kongressen avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 3:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på distriktsårsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på distriktsårsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. 3:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på distriktsårsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på distriktsårsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av distriktsstyrelsen och distriktsrådet samt föredragande revisor har förslagsrätt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av distriktsstyrelsen och distriktsrådet samt föredragande revisor har förslagsrätt. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler eller färre personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Föreningsårsmötet som högsta beslutande organ Inför kongressen 2015 hade förbundsstyrelsen identifierat det faktum årsmötet på föreningsnivå inte står över de vanliga medlemsmötena skapat vissa problem ute i landet, i synnerhet kopplat till personval. Det förslag som skickades till kongressen för komma runt detta problem var en reglering där endast extra årsmöten skulle få behandla dessa frågor. På kongressen diskuterades detta förslag med utgångspunkt i det faktum årsmötet på föreningsnivå inte står över andra medlemsmöten, och det därför blir märkligt rent systematiskt ha en reglering där bara ett extra årsmöte får behandla vissa frågor, som mynnade ut i en konstruktion där det bara är ett medlemsmöte som kallats enligt vissa formkrav som får behandla frågor kopplade till personval. Utöver detta skickade kongressen som ett medskick till förbundsstyrelsen fundera över huruvida årsmötet borde vara föreningens högsta beslutande organ. Förbundsstyrelsen har efter ha utrett frågan landat i fördelarna med en reglering där årsmötet är högsta beslutande organ även på föreningsnivå överväger nackdelarna. 257

258 Argumenten för ställa årsmötet över föreningsmötena handlar framförallt om stabilitet, långsiktighet och demokratisk legitimitet. Den nuvarande regleringen får antas bygga på en tanke om årsmötet på föreningsnivå inte ska stå över föreningsmötet i beslutanderätt vilket har fördelen den innebär en flexibilitet där föreningsmötena löpande under verksamhetsåret kan ta ställning till frågor som uppkommer. Den kan också ses som uttryck för föreningsverksamheten är tänkt bedrivas på ett sådant sätt det hela tiden finns en tät kontakt mellan styrelsen och medlemmarna. I och med detta behövs det, i alla fall i teorin, inte ett överordnat årsmöte, som kanal för medlemmarna uttrycka sin vilja och ge riktlinjer till styrelsen för det kommande året, på samma sätt som för distrikt och förbund, där det inte är praktiskt genomförbart ha ett direkt medlemsinflytande löpande under året. Man kan dock till börja med fundera kring värdet av behandla dokument såsom verksamhetsplan och budget på ett årsmöte när dessa dokument sedan inte har någon större tyngd för styrningen av styrelsens och föreningens verksamhet än de beslut som fas på föreningsmötena. Detsamma med ytterligare komplicerande faktorer gäller även personval. Sett i sett större sammanhang kan man tänka sig en situation i en förening där det finns en konflikt i en fråga och där olika medlemmar närvarar på olika föreningsmöten så majoriteten skiftar för varje möte och det tas olika, motstridiga beslut. Detta leder i sin tur till den enda garanten för en medlem dennes åsikt faktiskt kommer till utryck i föreningens verksamhet är närvara på samtliga medlemsmöten detta måste inte per definition vara något negativt, men framstår i många fall som opraktiskt. Det innebär också en potentiellt mycket problematisk situation om det leder till beslut om personval rivs upp eller ändras under året. Övervägande skäl talar alltså för göra årsmötet till högsta beslutande organ för föreningen. Denna ändring innebär dels de beslut som fas på årsmötet kommer stå över de beslut som fas på andra möten i föreningen och dels de frågor som hör hemma just på årsmötet inte kommer kunna beslutas i alls på andra möten. Förbundsstyrelsen förslår kongressen besluta 4:1, tredje stycket ändras till lyda Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Mellan föreningsårsmöten är föreningsmötena beslutande organ. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse. nuvarande 4:2 delas upp så nuvarande första stycket blir en ny 4:2. andra stycket, första meningen i tredje stycket samt fjärde och femte stycket i nuvarande 4:2 flyttas till en ny paragraf 4:3 resten av nuvarande 4:2 stryks. en ny paragraf 4:4 läggs till med lydelsen Extra föreningsårsmöte Om styrelsen, revisorerna, distriktsstyrelsen eller förbundsstyrelsen beslutar det ska extra föreningsårsmöte hållas. Extra föreningsårsmöte ska också hållas om det begärs av minst en tredjedel av föreningens medlemmar. Ett extra föreningsårsmöte får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till föreningsårsmötet hålls. Styrelsen ska kalla till extra föreningsårsmöte senast två veckor innan det öppnas. Ett extra föreningsårsmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande. 258

259 numreringen på övriga paragrafer konsekvensjusteras. Jämförelse gammal och föreslagen lydelse: Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 4:1 Organisation En förening ska bestå av minst fem medlemmar. Bildandet av en förening samt dess namn och nummer fastställs av förbundsstyrelsen. Föreningens högsta beslutande organ är föreningsmötet. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse. Föreningen bör samarbeta med föreningar och scoutkårer inom IOGT-NTO-rörelsen genom en IOGT-NTO-krets. 4:1 Organisation En förening ska bestå av minst fem medlemmar. Bildandet av en förening samt dess namn och nummer fastställs av förbundsstyrelsen. Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Mellan föreningsårsmöten är föreningsmötena beslutande organ. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse. Föreningen bör samarbeta med föreningar och scoutkårer inom IOGT-NTO-rörelsen genom en IOGT-NTO-krets. Jämförelse gammal och föreslagen lydelse: Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 4:2 Föreningsmöte Föreningsmöten utöver årsmötet hålls på den tid och plats som ett föreningsmöte eller styrelsen har beslutat. Ett föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem av föreningens medlemmar är närvarande. Föreningens årsmöte ska hållas före februari månads utgång varje år på den tid och plats som föregående årsmöte har beslutat. Om årsmötet inte har hållits i tid kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen kalla till årsmöte. Kallelse till årsmöte ska ske senast fyra veckor före mötet på det sätt som föregående årsmöte har beslutat. Om det är nödvändigt ett annat föreningsmöte än årsmötet beslutar i en fråga som rör ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen, antalet ledamöter eller ersättare i styrelsen, val av ledamöter eller ersättare i styrelsen eller val av revisorer eller ersättare för dem, ska styrelsen kalla till mötet senast två 4:2 Föreningsmöte Föreningsmöten utöver årsmötet hålls på den tid och plats som ett föreningsmöte eller styrelsen har beslutat. Ett föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem av föreningens medlemmar är närvarande. 4:3 Föreningens årsmöte ska hållas före februari månads utgång varje år på den tid och plats som föregående årsmöte har beslutat. Om årsmötet inte har hållits i tid kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen kalla till årsmöte. Kallelse till årsmöte ska ske senast fyra veckor före mötet på det sätt som föregående årsmöte har beslutat. 259

260 veckor före mötet och i kallelsen ange den fråga som ska behandlas. Varje medlem i föreningen kan skicka motioner till årsmötet. Styrelsen ska ha fått motionerna senast två veckor före årsmötet. Styrelsen ska yttra sig över varje motion. Årsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande. Varje medlem i föreningen kan skicka motioner till årsmötet. Styrelsen ska ha fått motionerna senast två veckor före årsmötet. Styrelsen ska yttra sig över varje motion. Årsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande. Konsekventa skrivningar angående försäljning och köp av fast egendom Till kongressen 2015 inkom en motion om stadgeändringar som berörde dels ett tillägg i stadgarna om försäljning av fast egendom, dels en ändring för införa motsvarande regler för kretsar som för föreningar och distrikt. Den föreslagna ändringen angående försäljning av fast egendom innebar ett beslut av en förening eller distrikt inte skulle gälla förrän det fastställts av förbundsstyrelsen om det innebar föreningen eller distriktet röstar på bolagsstämma, föreningsstämma eller motsvarande i ett av IOGT-NTO hel-eller delägt aktiebolag, kommandit- eller handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, med avsikt köpa eller göra sig av med fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsens förslag landar dock en bit ifrån detta förslag, av två anledningar. Till börja med utgör handlingen rösta på en bolagsstämma eller dylikt, i sig inte ett beslut. För det andra, vilket är den avgörande anledningen, är en bärande tanke i regleringen i 6:1 om försäljningar av fast egendom den har faktisk juridisk betydelse. Den nuvarande regleringen innebär bland annat när en förening tagit beslut om försäljning av fast egendom så finns det inget beslut förrän förbundsstyrelsen tagit beslut om fastställa föreningens beslut. Detta har ett antal juridiska följdverkningar som inte minst innebär en försäljning av fast egendom typiskt sett inte kan genomföras om inte förbundsstyrelsen fastställt beslutet. Regleringen innebär alltså en faktisk juridisk kontroll som kan göras gällande gentemot tredje man. Det är dock högt tveksamt om en reglering som den som föreslogs i motionen skulle ha några verkningar gentemot tredje man överhuvudtaget. Det som däremot kan göras utan bryta systematiken i de aktuella stadgebestämmelserna är göra ett tillägg i femte stycket samma paragraf. Det tillägget kan av ovan nämnda skäl inte få samma tyngd och verkan gentemot tredje man som de bestämmelser som redan finns men innebär en möjlighet till internt ansvarsutkrävande. Ändringen innebär förbundsstyrelsen får anta nya anvisningar och riktlinjer kring fastigheter, eller komplettera de som finns, för täcka in frågan om hur en styrelse ska agera kring de beslut som rörande fastigheter som inte täcks in av skrivelserna i stadgarna. Till kongressen 2015 la förbundsstyrelsen vidare ett utredningsförslag som delvis berörde frågan om just inkonsekvenser i skrivningarna kring försäljning och köp av fastigheter. Förslaget pekade på inkonsekvensen i 6:1 där det bland annat stadgas en förening eller distrikts köp och försäljning av fast egendom måste fastställas av förbundsstyrelsen. För aktier eller andelar i bolag eller förening som äger fast egendom är det dock bara försäljningar som behöver fastställas. Förbundsstyrelsen vill rätta till denna inkonsekvens genom göra dessa regler lika, gällande direkt och indirekt ägande av fast egendom. En fråga som anknyter till dessa bestämmelser är de fall där en förening eller distrikt som en rent ekonomisk investering äger aktier i ett bolag som äger fastigheter. Eftersom det inte är 260

261 dessa situationer som de aktuella bestämmelserna är avsedda reglera, och eftersom en sådan reglering kan orsaka mycket onödig administration, föreslår förbundsstyrelsen det ska förtydligas regleringen inte gäller sådana rent ekonomiska investeringar utan endast indirekt ägande av fastigheter av betydelse för verksamheten. Förbundsstyrelsen förslår kongressen besluta nuvarande 6:1 c) ändras så den lyder gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, det under 6:1 läggs till en ny punkt c) med lydelsen köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, benämningen på efterföljande punkter i 6:1 ändras i konsekvens med detta. 6:1 femte stycket ändras så det lyder Föreningar och distrikt är skyldiga följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer. Jämförelse gammal och föreslagen lydelse: Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 6:1 Rättsförhållanden Varje förening eller distrikt inom IOGT- NTO eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen har rätt bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar. Varje förening eller distrikt inom IOGT- NTO, varje krets inom IOGT-NTO-rörelsen eller förbundet IOGT-NTO kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, äga fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen, om de innebär föreningen eller distriktet a) köper fast egendom, b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom, c) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom, 6:1 Rättsförhållanden Varje förening eller distrikt inom IOGT- NTO eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen har rätt bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar. Varje förening eller distrikt inom IOGT- NTO, varje krets inom IOGT-NTO-rörelsen eller förbundet IOGT-NTO kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, äga fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen, om de innebär föreningen eller distriktet a) köper fast egendom, b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom, c) köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, 261

262 d) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet, e) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt, f) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde, g) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften, d) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, e) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet, f) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt, g) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde, h) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller h) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften, i) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet. De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund. i) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller j) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet. De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund. Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen. Föreningar och distrikt är skyldiga följa de anvisningar om anskaffande, användning och vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer. Föreningar och distrikt ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för Föreningar och distrikt är skyldiga följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer. Föreningar och distrikt ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för 262

263 föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör. föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta kapitalet får användas på annat sätt. Avkastning på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör. Deponerade medel I 6:1 finns ett antal bestämmelser som bland annat syftar till medel som kommer från försäljning av fastigheter från någon del av förbundet endast i undantagsfall ska kunna användas till något annat än inköp av nya fastigheter och alltså säkerställer medel som funnits i fast egendom inte används till löpande kostnader. Systemet fungerar på det hela taget väl och uppfyller sitt syfte. I kombination med det är den förening eller distrikt som från början har sålt en fastighet som behåller rätten förfoga över medlen har systemet dock lett till medel från fastighetsförsäljningar, där en förening eller distrikt sålt en fastighet utan ha några planer på köpa någon ny fastighet, ansamlas utan komma till nytta. I vissa fall har stora belopp varit deponerade hos förbundsstyrelsen i flera årtionden. Att stora summor på detta sätt ligger låsta utan inom överskådlig framtid kunna komma till nytta inom rörelsen måste anses vara ett problem. Förbundsstyrelsen har låtit ett antal personer med kompetens om fastighetsfrågor genomföra en utredning kring denna problematik. Mot bakgrund av denna utredning och för komma tillrätta med den problematik som finns, men ändå behålla den viktiga principen utgångspunkten ska vara medel från försäljning av fast egendom ska användas till köp av fast egendom, föreslår förbundsstyrelsen följande. I de fall deponerade medel blir liggande, utan det finns utsikter de kommer till användning i den förening eller distrikt där de har sitt ursprung, ska det bli möjligt för förbundsstyrelsen besluta om medlen ska användas i något annat geografiskt område där de kan göra mer nytta. Det juridiskt minst krångliga sättet åstadkomma detta är medlen efter en viss bestämd tid tillfaller förbundet om de inte används. Detta förslag ligger även i linje med förbundsstyrelsens tankar kring distriktens roll i framtidens folkrörelse och kring de behov IOGT-NTO som helhet, som en modern, traditionell folkrörelse har där det finns stora behov av möteslokaler som ofta inte är på de platser där det idag finns eller tidigare har funnits lokaler. I linje med samma resonemang föreslår förbundsstyrelsen också sådana medel från föreningar som upplöses ska tillfalla förbundet. Under den så kallade Januarikonferensen 2017 fick även distriktsstyrelserna uttala sig kring frågan om deponerade medel (se närmare bilaga 2). Majoriteten av distriktsstyrelserna var för förslaget om gå vidare med frågan om deponerade medel mot bakgrund av ovan beskriven problematik. Enligt distriktsstyrelsernas förslag verkar fem år vara en lämplig period deponera medlen innan de går vidare. En modernisering föreslås också i och med ordet ränta ersätts med avkastning ett begrepp som är vidare än enbart ränta. 263

264 Förbundsstyrelsen förslår kongressen besluta meningen Föreningar och distrikt måste fa beslut om använda kapital enligt ovan inom en period på fem år, i annat fall tillfaller kapitalet förbundet. läggs till mellan Förbundsstyrelsen kan ( ) kapitalet och Kapitalet får ( ) fast egendom. i 6:1. det i 6:1 görs styckebrytning från och med Kapitalet får ( ) fast egendom. ordet ränta i andra stycket ändras till ordet avkastning, benämningen på efterföljande punkter i 6:1 ändras i konsekvens med detta. det i sista stycket i 4:14 efter Vid upplösning ( ) distriktet läggs till, utom sådana tillgångar som enligt 6:1 förvaltas av förbundet, som tillfaller förbundet. Jämförelse gammal och föreslagen lydelse: Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 6:1 Rättsförhållanden [ ] Föreningar och distrikt ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör. 6:1 Rättsförhållanden [ ] Föreningar och distrikt ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta någon annan ska förvalta kapitalet. Föreningar och distrikt måste fa beslut om använda kapital enligt ovan inom en period på fem år, i annat fall tillfaller kapitalet förbundet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta kapitalet får användas på annat sätt. Avkastning på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör. Gammal lydelse: 4:14 Upplösning En förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. Föreslagen lydelse: 4:14 Upplösning En förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. 264

265 Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det tydligt framgå mötet gäller upplösning av föreningen. Kallelsen ska även skickas till det distrikt och den krets som föreningen tillhör. Om mötet inte blir beslutsmässigt kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen upplösa föreningen efter samråd med föreningens medlemmar. När en förening har upplösts ska förbundet erbjuda medlemmarna medlemskap i en annan förening eller direktanslutning till distriktet eller förbundet. Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar distriktet. Finns det inget verksamt distrikt tillfaller tillgångarna förbundet. Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det tydligt framgå mötet gäller upplösning av föreningen. Kallelsen ska även skickas till det distrikt och den krets som föreningen tillhör. Om mötet inte blir beslutsmässigt kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen upplösa föreningen efter samråd med föreningens medlemmar. När en förening har upplösts ska förbundet erbjuda medlemmarna medlemskap i en annan förening eller direktanslutning till distriktet eller förbundet. Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar distriktet, utom sådana tillgångar som enligt 6:1 förvaltas av förbundet, som tillfaller förbundet. Finns det inget verksamt distrikt tillfaller tillgångarna förbundet. Ekonomisk förvaltning i föreningar och distrikt med omfande ekonomisk verksamhet Det har blivit allt vanligare föreningar och distrikt har en mycket omfande ekonomisk verksamhet. Förbundsstyrelsen har identifierat detta ställer andra, större, krav på styrelsen och på rutiner. I enlighet med en utredning av frågan som utförts av redovisningsbyrån PwC menar förbundsstyrelsen det är lämpligt tydliggöra kraven genom ett specialstadgande. De nya reglerna ska gälla föreningar och distrikt med omfande ekonomisk verksamhet samt sådana föreningar och distrikt som fungerar som koncernmoder genom de exempelvis äger ett företag. Att observera är den stadgereglering som föreslås delvis motsvarar de krav som ställs i bokföringslagen och årsredovisningslagen på föreningar och distrikt med en viss omfning på sin ekonomiska verksamhet. Den föreslagna stadgeregleringen har dock betydligt lägre gränsvärden. Förbundsstyrelsen förslår kongressen besluta en ny paragraf med lydelsen Ekonomisk förvaltning vid omfande ekonomisk verksamhet Styrelser för förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet ska, utöver det som följer av övriga stadgar, årligen fastställa arbetsplan, arbetsordning för styrelsen, delegationsordning, samt om tillämpligt, instruktion för ledande tjänsteman. Styrelser för moderförening, -distrikt eller -förbund i koncerner ska därutöver årligen fastställa koncernreglemente och ägardirektiv, beslutas om på dotterbolags årsstämma. 265

266 För förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet och för moderförening, -distrikt eller -förbund i koncerner gäller som undantag till bestämmelserna i 3:2 och 4:2 revisorerna ska ha fått alla handlingar till årsmötet senast trettio dagar innan årsmötet öppnas. För föreningar med omfande ekonomisk verksamhet och moderföreningar i koncerner gäller som undantag till bestämmelserna i 4:2 föreningens årsmöte ska hållas före mars månads utgång. Förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet definieras genom uppfylla mer än ett av följande villkor: Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10, Den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor, De redovisade verksamhetsintäkterna har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor. läggs till efter 6:1. rubriken på kapitel 6 ändras till Bestämmelser angående rättsförhållanden och stadgeändringar och särskilda bestämmelser vid omfande ekonomisk verksamhet. 266

267 Ärende 56 Riksstyrelsens förslag nr 1 Stadgeändringar Kretsar och försäljning av fast egendom På IOGT-NTO:s kongress 2015 beslutades ett tillägg i 5:12 om hur den kvarvarande egendomen ska hanteras när en krets läggs ner och det inte finns något distriktsråd som kan besluta vad som ska hända med egendomen. Den lösning som röstades igenom var riksstyrelsen i dessa fall ska förfoga över egendomen. Riksstyrelsens tanke med denna ändring var den nedlagda kretsens egendomar i normalfallet skulle fördelas på föreningseller distriktsnivå, med ett utrymme för besluta på annat sätt i speciella situationer. Poängen med flytta upp beslutet till riksstyrelsen var det organisationsstrukturmässigt rimliga är nästa högre instans går in när en lägre instans inte kan besluta på det sätt som stadgarna förutsätter. Med detta sagt uttalade kongressen 2015 kvarvarande egendomar ska fördelas på distriktsnivå. Egendom från nedlagda kretsar Riksstyrelsen föreslår kongresserna och förbundsmötet besluta i 5:12, fjärde stycket ändra sista meningen till Finns det inget verksamt distriktsråd beslutar riksstyrelsen hur den kvarvarande egendomen ska fördelas mellan distriktsorganisationerna för de förbund som ingick i kretsen., Särskilt om rättsförhållanden för kretsar Riksstyrelsen föreslår kongresserna och förbundsmötet besluta i stadgarna lägga till en ny paragraf 5:14, med lydelsen Särskilt om rättsförhållanden för kretsar I tillägg till övriga bestämmelser gällande rättsförhållanden gäller följande för kretsar. Beslut av kretsar gäller inte förrän de har fastställts av riksstyrelsen, om de innebär kretsen a) köper fast egendom, b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom, c) köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, d) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, 267

268 e) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet, f) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt, g) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde, h) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften, i) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller j) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet. Jäv Riksstyrelsen föreslår kongresserna och förbundsmötet besluta godkänna de föreslagna ändringarna gällande jäv från IOGT-NTO:s kongress, IOGT-NTO:s kongress föreslås besluta en ny paragraf 1:9 läggs till med lydelsen Jäv Vid beslut i en fråga på en kongress eller ett distriktsårsmöte, i en styrelse eller inom ramen för ett uppdrag som revisor, får den som har ett personligt intresse av ekonomiskt eller liknande slag i frågan inte delta. Detsamma gäller den som är närstående till någon som har ett sådant intresse. Detta hindrar inte någon röstar vid personval. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 2:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 3:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / 268

269 Egendom från nedlagda kretsar Riksstyrelsen föreslår kongresserna och förbundsmötet besluta i 5:12, fjärde stycket ändra sista meningen till Finns det inget verksamt distriktsråd beslutar riksstyrelsen hur den kvarvarande egendomen ska fördelas mellan distriktsorganisationerna för de förbund som ingick i kretsen., Jämförelse gammal och föreslagen lydelse: Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 5:12 Upplösning En krets kan upplösas genom beslut på två på varandra följande kretsårsmöten eller med två tredjedels majoritet på ett kretsårsmöte. Till detta möte ska varje förening eller kår få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det framgå mötet gäller upplösning av kretsen. En krets kan upplösas genom beslut av distriktsrådet eller riksstyrelsen. Ett sådant beslut kan fas när ett beslutsmässigt kretsårsmöte inte kan sammankallas och ett samgående med en annan krets inte heller kan ske. Vid upplösning av en krets förfogar distriktsrådet över kretsens kvarvarande egendom. Finns det inget verksamt distriktsråd förfogar riksstyrelsen över den kvarvarande egendomen. 5:12 Upplösning En krets kan upplösas genom beslut på två på varandra följande kretsårsmöten eller med två tredjedels majoritet på ett kretsårsmöte. Till detta möte ska varje förening eller kår få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det framgå mötet gäller upplösning av kretsen. En krets kan upplösas genom beslut av distriktsrådet eller riksstyrelsen. Ett sådant beslut kan fas när ett beslutsmässigt kretsårsmöte inte kan sammankallas och ett samgående med en annan krets inte heller kan ske. Vid upplösning av en krets förfogar distriktsrådet över kretsens kvarvarande egendom. Finns det inget verksamt distriktsråd beslutar riksstyrelsen hur den kvarvarande egendomen ska fördelas mellan distriktsorganisationerna för de förbund som ingick i kretsen. Till IOGT-NTO:s kongress 2015 inkom en motion gällande försäljning av fast egendom som, utöver förslag om vissa ändringar i IOGT-NTO:s stadgar gällande denna fråga, även innehöll förslag om ett antal av dessa regler borde gälla på motsvarande sätt även för kretsar. För få motsvarande bestämmelser passa in i stadgarnas systematik behöver de placeras in i stadgarnas kapitel om kretsar. Riksstyrelsen anser inte det finns någon poäng med överföra samtliga tillämpliga bestämmelser som gäller föreningar och distrikt i IOGT-NTO så de omfar kretsar på ett motsvarande sätt. Särskilt om rättsförhållanden för kretsar Riksstyrelsen föreslår kongresserna och förbundsmötet besluta i stadgarna lägga till en ny paragraf 5:14, med lydelsen Särskilt om rättsförhållanden för kretsar I tillägg till övriga bestämmelser gällande rättsförhållanden gäller följande för kretsar. 269

270 Beslut av kretsar gäller inte förrän de har fastställts av riksstyrelsen, om de innebär kretsen k) köper fast egendom, l) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom, m) köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, n) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, o) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet, p) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt, q) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde, r) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften, s) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller t) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet. De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund. Riksstyrelsen kan förbjuda kretsar verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av riksstyrelsen. Kretsar är skyldiga följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som riksstyrelsen fastställer. Kretsar ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till riksstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av riksstyrelsen för kretsens räkning. Riksstyrelsen kan besluta någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Riksstyrelsen kan dock besluta kapitalet får användas på annat sätt. Avkastning på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den krets som kapitalet tillhör. Jäv Riksstyrelsen föreslår kongresserna och förbundsmötet besluta godkänna de föreslagna ändringarna gällande jäv från IOGT-NTO:s kongress, Det har funnits en diskussion inom förbundet om jävsfrågor och hur dessa bör hanteras. Detta har utmynnat i förbundsstyrelsen under 2014 antagit rekommendationer angående jäv. Syftet med ha rekommendationer angående jäv och intressekonflikter är, för citera dessa rekommendationer, flerfaldiga. Det handlar om minimera risk för misstanke om partiska bedömningar och beslut utifrån egenintresse och/eller relationer. Personligt ansvar och omdöme måste vara vägledande i såväl valberedningsarbete som i anställningssituationer. Det handlar också om minimera risken för maktkoncentration. Partiska bedömningar och beslut kan vara till nackdel för organisationen och leda till minskat förtroende för styrelser och anställda. Det kan också leda till försämrad inre organisationskultur. 270

271 För skapa tydlighet och för de idéer som kommer till uttryck i rekommendationerna ska få genomslag föreslår förbundsstyrelsen bestämmelser i linje med rekommendationerna lyfts in i stadgarna och görs till en tvingande regel. Kongressen föreslås besluta en ny paragraf 1:9 läggs till med lydelsen Jäv Vid beslut i en fråga på en kongress eller ett distriktsårsmöte, i en styrelse eller inom ramen för ett uppdrag som revisor, får den som har ett personligt intresse av ekonomiskt eller liknande slag i frågan inte delta. Detsamma gäller den som är närstående till någon som har ett sådant intresse. Detta hindrar inte någon röstar vid personval. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 2:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 3:5. eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ / Jämförelse gammal och föreslagen lydelse: Gammal lydelse: Föreslagen lydelse: 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på kongressen. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kongressen. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av förbundsstyrelsen och riksstyrelsen samt föredragande revisor har förslagsrätt. 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på kongressen. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kongressen. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av förbundsstyrelsen och riksstyrelsen samt föredragande revisor har förslagsrätt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler eller färre personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. 271

272 Kongressen avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Gammal lydelse: 3:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på distriktsårsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på distriktsårsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Kongressen avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Föreslagen lydelse: 3:5 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på distriktsårsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på distriktsårsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av distriktsstyrelsen och distriktsrådet samt föredragande revisor har förslagsrätt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av distriktsstyrelsen och distriktsrådet samt föredragande revisor har förslagsrätt. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler eller färre personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. 272

273 Val 273

274 Ärende 57 Motion nr 55 Ett mer transparent valberedningsarbete inom IOGT-NTO Inom vår organisation finns ingen tradition av på årsmöten och kongresser redovisa alla de personer som nominerats till uppdrag och som valberedningen tagit ställning till. Detta är en demokratisk brist och kan skapa problem för ombuden, valberedningen och de som kandiderar till uppdrag. Vid varje årsmöte/kongress bör samtliga personer redovisas på en lista, oavsett om de är valberedningens förslag eller inte. Alla som blivit nominerade av valberedningen, av andra medlemmar eller som självnominerade ska framgå. På listan redovisas om varje nominerad person tackat ja, nej eller inte svarat på frågan om en är intresserad av kandidera till uppdraget. På detta sätt får medlemmar/ombud en komplett bild över vilka personer som finns välja mellan när det är dags för val. Genom redovisningen visar valberedningen vad de gjort och medlemmarna/ombuden ser de inte legat på latsidan eller struntat i sitt uppdrag. Exempel Val av styrelsen Valberedningens förslag Ordförande Person 1 V ordförande Person 2 Sekreterare Person 3 Kassör Person 4 Studieledare Person 5 Nominerade som tackat nej Person 8 Person 9 Person 10 Nominerade som inte svarat Person 11 Nominerade som tackat ja Person 6 Person 7 Kongressen föreslås besluta uppdra åt valberedningar inom IOGT-NTO när de presenterar sina förslag på årsmöten/kongresser, för val till uppdrag, alltid redovisa samtliga nominerade till uppdraget, oavsett varifrån nomineringen kommer, det i redovisningen framgår om den nominerade är valberedningens förslag, tackat ja till nominering utanför valberedningens förslag, tackat nej till nominering eller inte svarat på nomineringen. Tobias Tengström, IOGT-NTO Blå Linjen Ewa Wiman IOGT-NTO 5605 Linköping 274

275 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 55 Ett mer transparent valberedningsarbete inom IOGT-NTO Motionärerna önskar ett mer transparent valberedningsarbete på årsmöten/kongresser och när det gäller val av förtroendevalda på kongressen hänvisar vi till valberedningsinstruktionen, men förbundsstyrelsen ser det finns anledning rekommendera valberedningar på förenings- och distriktsnivå ha ett nomineringsförfarande. Dock är en viktig princip det enbart är de som aktivt står till förfogande som ska synliggöras. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå de båda -satserna i motion nr 55 Ett mer transparent valberedningsarbete inom IOGT-NTO, rekommendera valberedningar på distrikts- och föreningsårsmöten ha ett nomineringsförfarande, rekommendera de som inte blir föreslagna av valberedningen till förtroendeuppdrag men ändå forts vill stå till förfogande ska synliggöras i samband med valet samt notera nomineringsprocessen i samband med kongressens val av förtroendevalda framgår i valberedningsinstruktionen. 275

276 Ärende 58 Motion nr 56 FS storlek IOGT-NTOs förbundsstyrelse ska enligt stadgarna bestå av minst 7 ledamöter. Dagens styrelse består av 13 ledamöter. Styrelsen har vuxit efterhand. På sjuttiotalet var antalet 7 och ökade under åttiotalet till 9 och sedan 11. Det finns många studier som visar antalet personer i en grupp har betydelse för hur effektiv och involverande den kan bli. I organisationsteorin finns en grundregel som kallas för the magic six plus/minus two. Det bygger således på antagandet den ideala gruppen för delaktighet, involvering och aktivering av alla bör vara någonstans mellan 4 och 8 personer. I en sådan gruppering behöver man inget beredande organ (arbetsutskott) utan alla ledamöter kan bli lika mycket delaktiga. Det har vårt framgångsrika studieförbund NBV tagit fasta på. Dess styrelse består av ordförande och sex ledamöter. Samtliga ledamöter har samma ansvar. NBVs förbundsstyrelse har ingen vice ordförande, ingen förbundskassör, ingen förbundssekreterare och inget arbetsutskott. Det beror på man har tillgång till ett effektivt kansli som svarar för sekreterarskap och bokföring. Det har också IOGT-NTO. En sådan organisation borde därför också passa IOGT-NTO. Kongressen föreslås besluta till nästa förbundsstyrelse välja ordförande och sex ledamöter samt i konsekvens med detta inte välja funktionerna vice ordförande, kassör, sekreterare eller studieledare. Saltsjö-Boo den 5 april 2017 Rune Nilsson Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 56 FS storlek Förbundsstyrelsen tycker frågan om styrelsens storlek är viktig. Hur val hanteras av kongressen, inklusive de så kallade klädda posterna ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare, är idag reglerat i stadgarna och en fråga som bereds av valberedningen. I stadgarna står också förbundsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter medan något maxtak inte är angivet. 276

277 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 56 FS storlek, under mandatperioden komplettera valberedningsinstruktionen med ett uppdrag utreda styrelsens storlek samt vilka poster som ska väljas av kongressen samt återkomma med ett förslag till kongressen

278 Ärende 59 Motion nr 57 Nominering till förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen skulle må bra av fler nya ledamöter och det behövs fler engagerade ledamöter som är förankrade i rörelsens olika delar. Därför skulle vi vilja föreslå kongressen väljer tillsätta Josefin Bogelid från Jönköpings distrikt i förbundsstyrelsen under kommande mandatperiod. Josefin Bogelid är en mycket engagerad, kompetent och ins medlem som med sin energi och sitt driv arbetar för IOGT-NTO:s verksamhet ska växa sig starkare. Josefin Bogelid från Jönköpings distrikt är en mycket bra kandidat som skulle göra ett gott arbete i förbundsstyrelsen och för vår organisation. Vi yrkar därför kongressen väljer Josefin Bogelid till ledamot i Förbundsstyrelsen Skaraborgs IOGT-NTO Distrikts årsmöte Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 57 Nominering till förbundsstyrelsen Praxis är medlemmar nominerar till valberedningen de personer de önskar ska komma på tal i det beredningsarbete som valberedningen har i uppdrag utföra. Valberedningen presenterar sedan sitt förslag och i det synliggör de som nominerats men inte finns med i förslaget. Dessa och andra personer kan då föreslås av ombuden och i förekommande fall sker sluten omröstning. Förbundsstyrelsen tar ej ställning till motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 57 Nominering till förbundsstyrelsen besvarad. 278

279 Ärende 60 a-g Underlag från valberedningen Vårt arbetssätt och bakgrund till förslaget Valberedningen startade sitt arbete på allvar hösten Vi fanns representerade på DO/DK-konferensen i Karlstad i september 2016 samt på januarikonferensen i Nacka. Vi skickade ut information till IOGT-NTO-landet där vi bad om få in nomineringar. Vi fick in ett 30-tal nomineringar, vilket var mycket positivt. Tyvärr var många av dessa inte tillfrågade i förväg och närmare hälften tackade nej till kandidera. Valberedningen deltog på förbundsstyrelsens möte i november och intervjuade där flertalet av ledamöterna. Resterande ledamöter intervjuades vid valberedningens möte i december. I samtalen med sittande förbundsstyrelse framkom det inte varit helt lätt med en helt ny förbundsordförande, en majoritet nya ledamöter och en vikarierande generalsekreterare. Att hitta rollerna i gruppen har därför tagit längre tid för denna grupp än tidigare förbundsstyrelser. En stor majoritet av ledamöterna framförde också gruppen var för stor och det innebär alla inte fick tillräckligt med plats och diskussionerna kunde bli onödigt långa när alla skulle föra fram sina åsikter. Det är mot bakgrund av dessa åsikter och upplevelser som vi i valberedningen valt lägga ett förslag på en minskad styrelse samt vi denna gång föreslår en majoritet av ledamöterna till omval. Vi hoppas genom detta kunna få en effektiv förbundsstyrelse där varje ledamot tar ett stort ansvar samt känner sin självklara plats i gruppen. Vi föreslår 10 ledamöter inklusive ordföranden. Ett jämnt antal. Fördelen är vi med detta antal kan föreslå en helt jämn könsfördelning samt vi anser oss fått en bra balans mellan omval och nyval. Att ett jämnt antal skulle innebära problem vid omröstningar ser vi inte som ett stort problem. Dels är det sällan förbundsstyrelsen far beslut genom omröstning och eftersom det inte är ovanligt någon är frånvarande på hela eller delar av möten kan en sådan omröstning lika gärna ske när gruppen inte är fulltalig och då skulle samma problem kunna uppstå oavsett. Vissa önskar en än mindre styrelse. Vi tror dock en än mer minskad styrelse kan innebära problem för representationen, exempelvis förbundsstyrelseledamöternas möjlighet besöka alla distriktsårsmöten. Därför föreslår vi nu 10 personer och uppmanar kommande valberedning inför nästa kongress utvärdera antalet. Föreslagna kandidater Vid förra kongressen valdes 8 nya personer in i förbundsstyrelsen. Av dessa har tre avböjt omval; Lina Magnusson, Josefine Larsson och i ett sent skede Lena Borgs. Övriga fem har önskat kandidera till ytterligare en period vilket vi i valberedningen är glada för och därför föreslår omval på. Två av dessa; Johnny Mostacero och Oskar Jalkevik föreslås väljas till samma positioner som tidigare ordförande och ledamot. Tre föreslås få kliva fram till nya roller. Dessa förslag önskar vi motivera särskilt: Eva Blomqvist föreslås till ny förbundskassör efter Ulf Persson som valt stiga av sitt uppdrag vid kongressen. Eva har en lång och gedigen erfarenhet av rörelsen, som tidigare ordförande för Junis och anställd på förbundskansliet. Hon arbetar som generalsekreterare på Bilkåren med ekonomi som en självklar del i sin tjänst. För henne handlar ekonomi om verksamhet och hon ser organisationens kapital även innefar ex fastigheter, ett område hon arbetat med. Vi tror Eva blir en utmärkt kassör. 279

280 Erik Winnfors Wannberg föreslås till sekreterare. Erik får fina lovord av sina styrelsekollegor. Han lyfter ofta nya perspektiv och har varit drivande i IOGT-NTO:s antirasistiska arbete samt i arbetet med öka informationsflödet mellan förbundsstyrelsen och medlemmarna. Erik är ödmjuk och prestigelös men beredd på lägga den tid och energi som uppdraget som sekreterare innebär. Vi är därför mycket glada kunna föreslå Erik som sekreterare. Lina Boberg var tidigare kassör i UNF:s förbundsstyrelse. Under denna period i IOGT- NTO:s förbundsstyrelse har hon bland annat arbetat med studiefrågorna. Lina har också själv uttryckt en vilja ta ett större ansvar i förbundsstyrelsen än i hennes nuvarande roll som ledamot. För oss i valberedningen kändes det därför självklart föreslå Lina till ny studieledare och vi tror hon kommer kunna ge studiefrågorna ett lyft. Vi är också glada kunna föreslå omval av två mycket kompetenta förbundsstyrelserävar; Andrine Winther och Carl-Åke Andersson. Dessa två föreslås till samma positioner som tidigare: vice förbundsordförande och ledamot. Vi föreslår tre nya ledamöter: Arne Larsson, Barbara Wennersten och Vanja Lindstedt. Nedan finns en presentation av dessa: Arne Larsson, 63 år. Var bor du idag? Och var är du uppvuxen? Trosa, uppvuxen i Enköping. Nuvarande uppdrag/engagemang inom IOGT-NTO-rörelsen? (eller något tidigare uppdrag du vill nämna?) Ledamot i Dagöholms styrelse och i IOGT-NTO Sörmlands distriktsstyrelse. Hjärtefrågor som du brinner extra för inom IOGT-NTO Först och främst det sociala arbetet. Integration och människors lika värde, som ju tangerar det förstnämnda, är också hjärtefrågor. Utåtriktade evenemang; engagemangsskapande, vi syns och på sikt genererar det nya medlemmar. Ett trevligt IOGT-NTO-minne du gärna delar med dig av! Vi arrangerade allsång på Aspan kurs- och lägergård utanför Ronneby när jag jobbade som distriktskonsulent i Blekinge, måste varit Premiären lockade runt 800 besökare. Det var en riktig höjdare. Liksom efterföljande tre tillfällen. Är du engagerad i några andra organisationer? Vilka och på vilket sätt? Nej Vad gör du i övrigt? (jobb, fritidsintressen etc.) Jobbar med Tre Små Rum Bed & Breakfast i Trosa. Mycket göra främst under sommarmånaderna. Gillar sport från TV-fåtöljen och live. Tar en och annan resa till solen. Läser. Tänker komma tillbaka till golfbanan när och om höften blir som den ska. Umgås med barn och barnbarn. Övrigt som du tror kan vara intressant för kongressen veta om dig. Singel Barbara Wennerstrand, även kallad Barbie, 34 år, uppvuxen i Växjö och Halmstad under barndomen och Chile under tonåren. 280

281 Nuvarande uppdrag på IOGT-NTO 32n, sitter i styrelsen sen 2014 som Kamratstödsansvarig. Kassör på IOGT-NTO Community och ansvarig för tjejverksamheten tillsammans med två andra kvinnor från styrelsen. Min hjärtefråga är IOGT-NTOs sociala verksamhet, Kamratstöd, aktiv i både Växjö i nästan fyra år och nu Norrköping. Är otroligt inspirerande se människor i alla åldrar och bakgrund utvecklas och engagera sig inom nykterhetsrörelsen. Har väldigt många underbara minnen från både Växjö och Norrköping, alla möten med olika människor, all verksamhet, skr och glädje. Tror det bästa med mitt engagemang är jag har hittat vänner för livet, skapat min egen lilla extra familj. Jag är även engagerad på Novahuset, föreningen mot sexuellt våld, och sitter som viceordförande. Nåt som jag brinner för otroligt mycket och väldigt kul kunna bidra till en sån viktig verksamhet. Jag är lärare i grunden som just nu är deltidssjukskriven och är back in business till hösten. I fritiden älskar jag umgås med familjen, åka iväg till Nya Söderstadion och se älskade Hammarby spela och upptäcka allt kul som Norrköping har erbjuda för hela familjen. Vanja Lindstedt, 65 år ung. Var bor du idag? Örnsköldsvik Och var är du uppvuxen? Brsbacka, Nyåker mellan Umeå och Örnsköldsvik, i en IOGT-NTO-familj. Nuvarande uppdrag/engagemang inom IOGT-NTO-rörelsen? (eller något tidigare uppdrag du vill nämna?) Nuvarande: Ordförande i IOGT-NTO 174 Örnsköld i Örnsköldsvik, ledamot i alkoholpolitisk kommitté i Örnsköldsvik och ledamot i vår fastighetsförening Roma i Örnsköldsvik. Demonstrerar alkoholfria drycker.ledamot i kongressbestyrelsen inför kongressen 2019 i Örnsköldsvik har en bred utbildning inom IOGT-NTO senast Kurs för möjliggörare i tre steg i Västernorrland och på Tollare. Tidigare: Ledamot i IOGT-NTO:s juniorförbunds styrelse i unga år, aktiv i junis och UNF, spelat teater/revy, suttit i d-styrelsen i Västerbotten, kretsordförande i Örnsköldsviks krets. Hjärtefrågor som du brinner extra för inom IOGT-NTO Samverkan inom vår rörelse mellan junis, UNF och IOGT-NTO, öka raktiviteten för IOGT-NTO hos de som delar våra värderingar utveckla former för engagemang och utmana alkoholnormen. Ett trevligt IOGT-NTO-minne du gärna delar med dig av! Vid kongressen 1995 i Örnsköldsvik ingick jag i programkommittén. Under veckan fick de som skulle vara programledare vid avslutningsfesten förhinder. Efter lite samtal tog en IOGT-NTO-kamrat och jag tag i lederiet. En helt fantastisk känsla när ljuset släcktes i Skyttishallen i Ö-vik där ca 1700 personer s vid dukade bord och vi körde in i en grön etanolbil och klev ur, äntrade scenen och ledde hela kvällen. Det känns fortfarande som det häftigaste jag gjort!!!!! Är du engagerad i några andra organisationer? Vilka och på vilket sätt? Jag är medlem i S-kvinnor lätt aktiv. 281

282 Vad gör du i övrigt? (jobb, fritidsintressen etc) Jag är pensionerad förskollärare och arbetsledare inom barnomsorgen, har arbetat som genuspedagog. Jag har fyra barn och nio barnbarn. Barndomshemmet i Brsbacka är sommarhus så det är mycket fixning, stor musikälskare - gillar Chicago, Beatles, Takida, men med Mikael Wiehe i mitt hjärta, läser gärna och stavar gärna ut på promenad. Övrigt som du tror kan vara intressant för kongressen veta om dig. Jag är nog ganska okonventionell, blandar secondhand och märkeskläder, gillar Michaels Wiehes texter men följer även kungahuset i Svensk Damtidning. Jag frågar mej ofta: varför ska man göra så här? Kan man göra på nåt annat sätt? Jag har en mening som jag återkommer till ibland: Äsch, vad är det värsta som kan hända???? Övriga nominerade som tackat ja till kandidera har av oss i valberedningen fått frågan om de önskar kvarstå som kandidater inför kongressen. Endast en person har svarat ja på den frågan och står till kongressens förfogande som kandidat till ledamot i förbundsstyrelsen. Den kandidaten presenteras här nedan. Övriga personer som funnits med i valberedningens diskussioner har även tillfrågats om presenteras för kommande förbundsstyrelse som tänkbara resurspersoner. IOGT-NTO:s valberedning : Åsa Hagelstedt, sammankallande Åsa Hagman Jörgen Hammarqvist Thomas Johansson Salam Kaskas Joakim Löfbom Anna Ringnér Kandidater utöver valberedningens förslag Marit Normasdotter, (tidigare Marit Strand Pettersson)Stockholms distrikt. Jag har varit medlem i IOGT-NTO i 12 år. Jag är idag medlem i Sollentunaföreningen där jag har varit aktiv bl.a. med värvning och under Prideveckan i vårt tält i Pridepark. Jag jobbar som alkohol och drogterapeut inom socialtjänsten i Botkyrka men är även landstings och kommunpolitiker. Socialpolitiska- och beroendefrågor är mina hjärtefrågor. Jag brinner för arbete mot alkonormen i samhället då jag har sett de negativa skadeverkningarna både på det personliga planet men även i mitt yrkesliv. 282

283 Antal ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse VU föreslår kongressen besluta antalet ledamöter i styrelsen ska vara tio samt samtliga väljs som ledamöter och inga ersättare väljs. Valberedningens förslag angående val av ledamöter i IOGT- NTO:s förbundsstyrelse VB föreslår kongressen besluta till ordförande välja Johnny Mostacero, Halmstad till vice ordförande välja Andrine Winther, Ingarö till sekreterare välja Erik Winnfors Wannberg, Örebro till kassör välja Eva Blomqvist, Karlskoga till studieledare välja Lina Boberg, Uppsala till ledamöter välja Carl-Åke Andersson, Nyköping Oskar Jalkevik, Stockholm Arne Larsson, Trosa Barbara Wennerstrand, Norrköping Vanja Lindstedt, Örnsköldsvik omval omval nyval nyval nyval omval omval nyval nyval nyval 283

284 Ärende 61 Valberedningens förslag val av ledamöter till riksstyrelsen VB föreslår kongressen besluta till ledamöter välja Johnny Mostacero, Halmstad Andrine Winther, Ingarö omval nyval Ärende 62 Valberedningens förslag revisorer och revisorssuppleanter VB föreslår kongressen besluta till revisorer välja Kjerstin Bengtsson, Östersund Thomas Thomasson, Stånga till revisorssuppleanter välja Marianne Hallbert, Göteborg Rolf Vestman, Stockholm omval omval omval omval 284

285 Ärende 63 Valberedningsinstruktion IOGT-NTO centralt IOGT-NTO:s valberedning väljs vid kongressen vartannat år. Valberedningen ska bestå av sju ledamöter med sammantaget goda kunskaper om IOGT-NTO som organisation och förutsättningar samt med ett brett nätverk inom organisationen. Vid varje kongress väljs halva valberedningen för två mandatperioder. Valberedningen bereder val av presidium, förbundsstyrelse, inklusive ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare, samt revisorer och revisorsersättare. Valberedningen ger också förslag på arvodering och andra ersättningar. Valberedningen bereder också val av två representanter till Riksstyrelsen. Dessa två personer blir också ledamöter i IOGT-NTO-rörelsen ideell förening samt stiftelsen IOGT-NTOrörelsens internationella institut. Minst en av dessa bör därför ha eller vilja införskaffa sig kunskaper om insamling och internationellt biståndsarbete. Valberedningen arbetar enligt följande vägledande principer: Transparens/öppenhet arbetet ska präglas av öppenhet och insyn, genom valberedningen ska kunna redogöra för sitt tillvägagångsätt och arbetsprocessens gång, men också av interna överläggningar och bedömningar ska vara förtroliga. Mångfald/bredd/strategi Valberedningen ska i sin beredning av valen verka för sammansättningen av förbundsstyrelsen präglas av en bredd gällande erfarenheter och kompetens samt ett strategiskt arbetssätt. Proaktiv/uppsökande Även om valberedningen fått uppdrag av kongressen bereda valen finns möjlighet för medlemmar till ett av valberedningen bestämt sista datum nominera lämpliga kandidater till samtliga uppdrag. Personer som nomineras bör vara tillfrågade. Sekretess/jäv de som ingår i valberedningen får inte obehörigen röja vad de i denna egenskap i förtroende fått kännedom om, och får inte heller delta i beslut eller beredning i de delar där jäv föreligger. Som underlag för jäv gäller av förbundsstyrelse fade rekommendationer för jäv och intressekonflikter. Antagen av IOGT-NTO:s kongress

286 Ärende 64 Val av valberedning Distriktsordföranden föreslår kongressen besluta till ledamöter för två kongressperioder välja Lina Magnusson, Stockholm nyval Samir Jusicic, Jönköping nyval Ingrid Jägerhed, Sösdala nyval Åsa Hagelstedt, Stockholm omval till protokollet notera följande ledamöter valdes för två kongressperioder vid kongressen 2015 Joakim Löfbom, Skellefteå Anna Ringnér, Östersund Salam Kaskas, Göteborg till sammankallande välja Joakim Löfbom nyval 286

287 Ärende 65 Riksstyrelsens förslag nr 2 Värd för 2021 års kongresser Samtliga distrikt inom rörelsen har inbjudits fungera som värd för kongresserna, som beräknas äga rum vecka Kongresserna och deras förhandlingsdelar arrangeras av förbunden. Distriktens uppgift är vara värd för "folkfesten" där rörelsesamverkan genomsyrar utflykter, välkomst- och avslutningsfest, andra kvällsaktiviteter, ncafé, vissa praktiska arrangemang samt ta fram funktionärer. Följande distrikt har kommit in med en intresseanmälan IOGT-NTO-rörelsen i Dalarna IOGT-NTO-rörelsen i Jönköping Riksstyrelsen föreslår kongressen besluta uppdra åt riksstyrelsen kontakta distrikten för djupare dialog kring värdskapet för 2021 års kongresser samt uppdra åt riksstyrelsen under hösten 2017 besluta om plats för 2021 års kongresser. 287

288 Medlemslöftet Vid kongressen i Lund 2015 fick förbundsstyrelsen i uppdrag till kongressen 2017 utreda möjligheten sänka gränsen på 2,25 volymprocent alkohol i medlemslöftet och utifrån det återkomma med förslag. Förbundsstyrelsen har utifrån det bett Per-Åke Lundin utreda frågan utifrån olika aspekter och även påbörjat ett samtal med övriga IOGT-NTO-rörelsen då medlemslöftet är en rörelsegemensam fråga. Att utreda medlemslöftet är en uppgift som både tar och måste få ta tid. Till kongressen i Karlstad 2017 föreligger därför inget förslag. Istället genomförs det ett seminarium under lördag 1 juli där utredningen som Per-Åke Lundin gjort presenteras. Utifrån det samtal som då förs kommer sedan den nyvalda förbundsstyrelsen bestämma sig hur de vill gå vidare med sikte på landa i ett förslag på motionen under kongressen i Örnsköldsvik Bifogad utredning ska med andra ord inte uppfas som ett förslag utan som en del i en beredning av frågan om möjligheten sänka gränsen på 2,25 volymprocent alkohol i medlemslöftet. 288

289 DISKUSSIONSUNDERLAG ANG EVENTUELL ÄNDRING AV IOGT NTO:s MEDLEMSLÖFTE Per Åke Lundin

290 Bakgrund Vid kongressen i Lund år 2015 förelåg två motioner som föreslog en ändring av nuvarande medlemslöfte. Motionärerna önskade en sänkning av nu gällande alkoholstyrka från 2,25 volymprocent till 0,5 volymprocent eller 0 procent som högsta tillåtna alkoholhalt i dryck för medlemmar i IOGT-NTO. I förbundsstyrelsens yttrande över motionerna föreslogs förbundsstyrelsen skulle ges i uppdrag till kongressen 2017 utreda möjligheten revidera nu gällande medlemslöfte. Detta blev också kongressens beslut. Motionerna Motionen med nr 69 var insänd av Rose-Marie Arnviken-Litbo, Kalmar och nr 70 var insänd av Olle Bolmelind, Ljungby. Rose-Marie Arnviken-Litbo hävdar i sin motion 2,25-gränsen är svår förklara och motivera i samband med värvning. Hon pekar också på personer med ett alkoholberoende kan triggas till återfall om de dricker drycker med en alkoholhalt om 2,25 procent. Rose-Marie Arnviken-Litbo förordar en 0-gräns men föreslog kongressen uppdra åt förbundet tillsätta en arbetsgrupp för diskutera frågan och återinföra nolltolerans mot alkohol. Olle Bolmelind menar i sin motion förbundets nuvarande 2,25-gräns är föråldrad då ny forskning visat så små mängder som 0,2 procent under graviditeten kan ge fosterskador.. Bolmelind anser vidare produktutvecklingen bidragit till förbundet inte längre behöver hålla fast vid 2,25-gränsen. Alternativen i intervallet 0 0,5 procent är i dag många såväl på systembolaget som i dagligvaruhandeln. Bolmelind föreslog i sin motion sänka gränsvärdet för alkoholdrycker för medlemmar i rörelsen från 2,25 volymprocent till 0,5 volymprocent. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna. Förbundsstyrelsen säger i sitt yttrande motionärernas argumentation är intressant och organisationen bör vara intresserad av pröva olika möjligheter sänka alkoholintaget. Man menar dock detta är något som tål tänkas på flera varv till innan ett beslut tas. I styrelsens argumentation lyfts ett antal områden fram: Att dricka drycker med en alkoholhalt om 2,25 volymprocent för inte med sig berusning. Mot argumentet lättöl (2,25 volymprocent) triggar till återfall hos tidigare missbrukare, hävdar styrelsen ett 0- eller 0,5-procentigt öl också kan trigga till återfall genom den kultur som omgärdar drycken. Att ändra medlemslöftet medför en rad praktiska problem. Hur ska till exempel befintliga medlemmar behandlas i en övergångssituation? IOGT-NTO äger inte frågan om medlemslöftet själva. Löftet är rörelsegemensamt och kräver därför en dialog med övriga förbund. Mot bakgrund av sin argumentation menade dock styrelsen det fanns argument framförda i motionerna som motiverade kongressen gav förbundsstyrelsen i uppdrag till 2017 års kongress utreda möjligheten revidera gränsen på 2,25 volymprocent alkohol i medlemslöftet till 0,5 volymprocent. Vidare framhöll styrelsen de praktiska konsekvenserna av en ändring bör analyseras

291 Kongressens beslut Kongressen beslöt i enlighet med ett förslag från Kenneth Boberg ge förbundsstyrelsen i uppdrag till kongressen 2017 utreda möjligheten sänka gränsen på 2,25 volymprocent alkohol i medlemslöftet och utifrån det återkomma med förslag. Därmed ansåg också kongressen motionerna i ärendet var besvarade. Förbundsstyrelsens beredning av beslutet Förbundsstyrelsen hade ärendet på sitt bord Under styrelsens diskussion konstaterades frågan är rörelsegemensam och övriga förbund inte har fått frågan på sitt bord. Vidare noterar man styrelsens uppdrag är bereda och utreda frågan. Styrelsen tror inte heller det är möjligt organisationen kan komma fa ett beslut i frågan vid nästa kongress. Däremot anser man kongressen 2017 kan bli ett bra startskott för en diskussion inom förbundet/rörelsen. Styrelsen ser det som positivt inte behöva ta ställning i frågan nu utan låta en utredare belysa ärendet. Utredaren ska presentera sitt resultat för styrelsen i januari GS fick uppdraget utse lämplig utredare. Utseende av utredare och definition av uppdraget I april 2016 kom GS Peter Moilanen överens med Per Åke Lundin om han ska ta fram ett underlag i ärendet. Då förbundsstyrelsen inte tror organisationen har möjlighet ta ställning i frågan inför kongressen 2017, kommer rapporten inte presentera några skarpa förslag i ärendet. Däremot ska ett kunskaps- och diskussionsunderlag tas fram som kan diskuteras i olika forum inom rörelsen. Summeringen av synpunkterna som kommer fram i samband med diskussionerna kring underlaget avgör om ett skarpt förslag ska tas fram till kongressen Hålltider för framtagning av rapporten En lägesrapport ska presenteras för förbundsstyrelsen i september En slutrapport presenteras för förbundsstyrelsen vid dess sammanträde i januari Ett seminarium på temat genomförs under kongressen i Karlstad Områden belysa i rapporten Rapporten koncentreras kring de problemområden som kan identifieras i motionerna och förbundsstyrelsens yttrande. Bland dessa bland andra: En ändring av medlemslöftet är en rörelsegemensam fråga. Hur ställer sig övriga förbund till en utredning och förslag om eventuell ändring av löftet? Såväl motionärer som förbundsstyrelsen pekar på en omfande produktutveckling av alkoholfria drycker under senare år. Detta bidrar till göra en ändring av medlemslöftet enklare då det finns bra alternativ till 2,25-dryckerna. Hur ska medlemmar som avgivit 2,25-löfte vid sitt inträde i organisationen hanteras? Vilka uppfningar finns bland medlemmar? Före detta missbrukare triggas till återfall om de dricker 2,25-drycker menar motionärerna. Förbundsstyrelsen menar det inte går dricka sig berusad på exempelvis lättöl. Vad är sant eller falskt i denna diskussion, och finns det en sanning? Är det alkoholhalten, kulturen eller drycken som triggar återfall? Kan ett 0-öl ge återfall bara på grund av smaken

292 Mot en nollgräns hävdas detta inte är möjligt eftersom det finns alkohol i en mängd livsmedel. Filmjölk och färskt bröd är återkommande i diskussionen. Vad är sant eller falskt i denna argumentation? Hur har andra nykterhetsorganisationer hanterat löftesfrågan? Hur vill övriga förbund i rörelsen följa arbetet? Ungdomens Nykterhetsförbund har ärende på dagordningen i september IOGT-NTO:s Juniorförbund har meddelat frågan om medlemslöftet inte lyfts på flera år. Så någon aktuell diskussion pågår inte hos oss. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har meddelat NSF vill naturligtvis följa detta arbete eftersom det kan komma beröra oss direkt. I dagsläget finns ingen diskussion kring nykterhetsnivån inom NSF. NSF har antagit en värdegrundspolicy och nyss processat hur vi praktiskt hanterar vårt nykterhetslöfte, generellt sett är NSF nöjda med hur löftet ser ut idag. Bakgrunden till nuvarande löfte på 2,25-procent Frågan om medlemslöftet ställdes bland annat till Bertil Lindberg, tidigare kanslichef på IOGT-NTO. Han har vid flera tillfällen haft anledningen fördjupa sig i frågan medlemslöftet och dess bakgrund. Jag har fått del av ett par promemorior som Bertil skrivit om frågan. Redan 1888 fick en professor i Uppsala, N. G. Kjellberg i uppdrag av IOGT ta rätt på när berusning uppstår. Han kom fram till dryck med minst 2 procent (viktprocent) alkohol kan vara berusande. Resultatet blev IOGT beslutade tillåta en alkoholhalt under 2 procent för sina medlemmar. Alltså motsvarande svagdricka tilläts. Andra nykterhetsorganisationer följde IOGT:s exempel års förordning angående tillverkning och beskning av maltdrycker kom lösa gränsdragningsproblemet. Skegränsen ses vid 1,8 viktprocent (2,25 volymprocent) och nykterhetsrörelsen bestämde sig för sätta gränsen för medlemmarna där. Noteras bör nykterhetsrörelserna i andra länder har snävare krav för medlemskap. Hur har andra nykterhetsorganisationer gjort? I en dialog med IOGT i Norge framkom de har de en formell gräns på 0,7 procent. Av olika skäl nämns inte detta i samband med man tecknar medlemskap i IOGT. På värvningsbroschyren står Medlemmer i IOGT bruker ikke alkohol eller andre rusmidler. Å ena sidan har man tagit bort gränsen som ett formellt löfte, å anda sidan skriver man under blanketten med ovan angiven text. Två organisationer i Sverige som nyligen ändrat sina medlemslöften är Blåbandsrörelsen (SBF) och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF). SBF säger i sina stadgar Löftesmedlem får inte använda, tillverka, ge bort eller bjuda någon på alkoholdryck, som innehåller mer är 2,25 volymprocent alkohol.. Dock är löftet inte riktigt lika tydligt. Jag lovar med Guds hjälp inte använda alkohol och andra droger, samt på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk. Denna formulering kommer eventuellt tas bort vid nästkommande förbundsmöte

293 MHF presenterar nu två typer av medlemskap på sin hemsida. Dels den helnyktra där 2,25 procentgränsen gäller dels den trafiknyktra. Några skillnader i krav, förmåner eller demokratiska rättigheter framgår inte på hemsidan. (Man kan undra vad alternativet till trafiknykter skulle vara?) Svenska Frisksportförbundet har sedan många år mjukat upp sitt medlemslöfte. Förbundet har nykterhetslöfte för medlemmar som fyllt 12 år men inte 18. Löftet förnyas varje år. För medlemmar över 18 år är löftet frivilligt. Bertil Lindberg ger i sin dokumentation exempel på organisationer som övergett medlemslöftet. Nykterhetsorganisationen Verdandi och Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund och Järnvägstjänstemännens Helnykterhetsförbund är några exempel. En allmän uppmjukning av medlemskraven verkar vara trenden. Från överlåta till Gud eller den enskilde sätta gränsen eller helt ta bort densamma. Det är svårt hitta någon organisation som varit framgångsrik med sin mer liberala hållning. Professor Filip Wijkström har i många sammanhang framhållit betydelsen av organisationen kan presentera en särart. Detta för visa en tydlig identitet. När en nykterhetsorganisation tar bort nykterheten blir det lite svårt hitta dess särart. Har forskningen några svar på löftesdilemmat? Jag ställde nedanstående frågor till Sven Andreasson, Karolinska Institutet, Peter Allebeck, Karolinska Institutet, Per Leimar, IOGT-NTO och Lennart Agén, Systembolaget. Finns det belägg för alkoholhalten (2,25 volymprocent) kan trigga till återfall? Eller är det kulturen kring själva drickandet som triggar återfall, alkoholhalten i detta sammanhang egentligen är underordnad? Motionärerna menar produktutvecklingen under senare år, bland annat genom framtagningen av 0-öl, skulle förenkla en sänkning av den tillåtna alkoholhalten som anges i medlemslöftet. Men om det är kulturen kring drickandet som triggar till återfall så kanske 0-öl är lika farligt som lättöl? Förbundsstyrelsen har i sina yttranden yrkat avslag på motionerna. Bland annat med ett under åren återkommande argument: Det går inte dricka sig berusad på lättöl. Är detta, av motionärerna ifrågasa argument, korrekt? Den samlade bilden av inkomna svar är följande. Det finns ingen publicerad forskning om 2,25-procentsdrycker triggar till återfall. Åsikterna är delade inom forskningen om 0-drycker kan trigga till återfall bland tidigare högkonsumenter. Däremot finns det mycket som talar för både lättöl och andra alkoholliknande drycker utan alkohol kan trigga till återfall. Per Leimar noterar detta bland annat från ett antal amerikanska studier. Vid osäkerhet förordas säkerhetsprincipen bättre avstå än chansa. Sven Andreasson funderar på följande sätt när det gäller nykterhet och medlemslöfte: För en utomstående verkar det ologiskt en nykterhetsorganisation kräver ett nykterhetslöfte av sina medlemmar, men accepterar de dricker upp till 2,25 %. Argumentet man inte kan dricka sig full på dessa drycker är inte mer övertygande än acceptera måttlig alkoholkonsumtion - d.v.s. acceptera måttligt drickande, men ingen berusning; inte heller då uppstår några alkoholproblem av större dignitet. Någon klar och entydig vägledning tycks inte stå finna i forskningen

294 Alkohol i livsmedel Mot en 0-gräns framförs ett antal olika argument. Bland annat 0-gränsen inte kan efterlevas eftersom en mängd olika livsmedel innehåller alkohol. Bland annat filmjölk och färskt bröd. Frågan skulle ju kunna avfärdas så galant som IOGT:s i Norges konsulent Jan Tore Evensen gör i följande formulering baserad på det åtagande som medlemmar i IOGT Norge gör i samband med de ansöker om medlemskap: Medlemmer i IOGT bruker ikke alkohol eller andre rusmidler. (Vi har kuttet det ut som ett formelt løfte, men i praksis betyr det jo akkurat det samme side vi skriver dette i vervebrosjyren og det skriver de jo under på medlemskapet. Denne måten å skrive det jo løser jo egentlig også problemet, for selv om man kan få i seg alkohol - så er jo hverken brød eller filmjølk rusmidler. Vad är sant i detta påstående? Per Leimar noterar Accent år 2011 lät genomföra en analys av ett antal livsmedel och följande lista publicerades i tidningen. Resultaten redovisas i volymprocent: Fil mindre än 0,01, Rött äpple mindre än 0,01, Fanta mindre än 0,01, Julmust 0,30, Bröd (Pågen Gott gräddat) 0,40, Körsbär i likör (i Alladin) 2,90. Samma år gjorde Per Leimar, då anställd på Systembolaget, en sökning i Livsmedelsverkets databas och fick fram följande resultat: Glass parfait 1,7, Sesamsås 1,5, Cumberlandsås 1,5 och Punchrulle ( dammsugare ) 0,9. Synpunkter från verksamma inom vård och behandling Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från verksamma inom vård och behandling i de verksamheter som har IOGT-NTO som huvudman. Inte heller inom vården av personer med substansbrukssyndrom finns forskningsbelägg för drycker med en alkoholhalt om 2,25 volymprocent triggar till återfall. Dock finns här, liksom bland personer aktiva inom rörelsens sociala arbete, en övertygelse om kulturen kring drickandet (ritualerna, miljöerna, musiken, de invanda relationerna, bristen på relationer omkring sig resulterande i ensamhet/övergivenhet, ljuden, lukterna, minnena av alkoholens belöning och lindring etc.), även om det så bara är lättöl eller 0-öl triggar igång återfall hos den grupp som utvecklat svårt substansbrukssyndrom. Alltså skulle ett 0-öl vara lika farligt som lättöl (2,25 procent) och i lika hög grad kunna trigga till återfall. Vilken alkoholefterliknande dryck som helst skulle kunna trigga till återfall. Ett exempel är Almedalsdrinken. Åtstramning i stället för liberalisering? Det är svårt se de organisationer som mjukat upp medlemslöftet solar sig i framgångsglansen. Den diskussion som IOGT-NTO nu för är ju den omvända, strama åt löftet. Det är tydligt många av organisationens medlemmar som arbetar nära grupper av medlemmar med tidigare missbruk tycker en sänkt procentsats för medlemskap skulle vara bra. Frågan är hur andra av organisationens medlemmar och utomstående skulle uppfa en åtstramning? Skulle det bidra till ytterligare en markering av särarten och bli en framgångsfaktor eller skulle organisationen komma uppfas som sekteristisk och marginalisera förbundet? Var ska IOGT-NTO lägga gränsen för medlemskap: Behålla 2,25 procent, sänka till 0,5 procent (Systembolagets definition av alkoholfritt), 0 procent eller som i Norge, inte ange någon absolut gräns utan använda en formulering som denna: Som medlem i IOGT-NTO lovar jag arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Därmed

295 lovar jag leva helnyktert, det vill säga inte använda alkoholdrycker, narkotika eller andra gifter med berusande effekt. Samtal med medlemmar För få en uppfning om hur medlemmarna ser på frågan har ett antal telefonkontakter tagits med ett drygt 20-tal medlemmar. Utsökningen gällde 50 medlemmar, för vara säker på nå ett drygt 20-tal, som varit medlemmar i minst fem år, i åldersintervallet år, hälften män och hälften kvinnor och med en spridning över hela landet. Samtliga som svarade förstod frågeställningen direkt hur ser du på vårt medlemslöfte om 2,25 volymprocent. Ska vi behålla det eller sänka till 0,5 eller 0? De flesta hade också en klar uppfning i frågan. Sex medlemmar förordade nuvarande nivå ska behållas. Dock var det ingen av dem som sade de skulle lämna organisationen om nivån sänktes. En tyckte personligen 0,5 var bra men stannade ändå vid 2,25, eftersom det underlättar låta grupper som hyr föreningens lokal tillåts dricka lättöl. Tio medlemmar förordade 0,5 procent och fem medlemmar önskade en 0-gräns. De senares argument var tidigare missbrukare inte kan dricka någon dryck med alkohol i. Medvetenheten om löftets innehåll och innebörd verkar vara mycket klart för del flesta. Inte heller verkar en eventuell ändring vara särskilt kontroversiellt. Och någon medlemsflykt verkar inte heller en eventuell ändring utlösa. Dock urvalet är mycket litet. I ett skarp läge kan det finnas skäl göra en mer omfande medlemsundersökning. Vilket eller vilka syften ska medlemslöftet uppfylla? Det kan finnas anledning samtal om vilket eller vilka syften om medlemslöftet ska uppfylla innan organisationen tal ställning för vilken väg man ska välja. 1. Ett rättesnöre för den enskilde? Är löftet till för den enskilde medlemmen som genom löftet får ett personligt rättesnöre för sin valda livsstil eller är det viktigt för organisationen samla alla under en absolut gräns. Kan varje medlem välja sitt förhållningssätt inom ramen för ett mer flexibelt löfte, säg från 2,25 ner till 0? Med andra ord är löftet den enskildes löfte till organisationen eller är det organisationens krav på medlemmen? 2. Skydda medlemmarna från berusande drycker? Personer utan aktivt eller tidigare beroende har mycket svårt berusa sig på drycker med en alkoholhalt om 2,25 volymprocent. För den gruppen medlemmar är alltså nuvarande medlemslöfte fullt tillräckligt. 3. Skydda medlemmar från återfall i missbruk? Om detta är syftet bör en diskussion också föras kring rörelsens förhållande till alkoholefterliknande drycker utan alkohol, 0-procentsdrycker. Det är uppenbart ett medlemslöfte på 0,5 procent eller 0 procent inte till fullo löser motionärernas ambition skydda tidigare missbrukare från återfall. 4. Stärka IOGT-NTO:s identitet som nykterhetsrörelse En del medlemmar menar IOGT-NTO inte är en riktig nykterhetsrörelse när man tillåter drycker med 2,25 volymprocent alkohol

296 Andra menar vi genom tillåta 2,25 volymprocent eller vi dricker andra alkoholfria men alkoholefterliknande drycker bidrar till upprätthålla alkoholnormen. Skulle en skärpning av medlemslöftet till 0,5 eller 0 stärka IOGT-NTO:s identitet som nykterhetsorganisation? Är det organisationen som ska ta ansvar för hen håller sig nykter eller har var och en ett personligt ansvar förhålla sig till organisationens grundsatser? Hur kommunicera en ändring med nuvarande medlemmar? Hur ska en eventuell ändring av medlemslöftet kommuniceras med medlemmarna? Ska medlemmarna avkrävas ett nytt löfte baserat på den nya formuleringen eller räcker det med informera alla om vad som nu gäller? Eller kan organisationen leva med två löftet ett för befintliga medlemmar på 2,25 volymprocent och ett annat för nya medlemmar på 0,5 eller 0 volymprocent? Många har bidragit till diskussionsunderlaget Lennart Agén, chef för press och samhällsrelationer, Systembolaget Sven Andreasson, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet Peter Allebeck, professor och överläkare vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet Olle Bolmelind, motionär till kongressen 2015 Eva Ekeroth, reporter tidningen Accent Jan Tore Evensen, organisasjonskonsulent IOGT Norge Thomas Fahlquist, vd och verksamhetschef Dagöholm Andrea Lavesson, bitr generalsekreterare IOGT-NTO Per Leimar, politisk sekreterare, alkoholfrågor IOGT-NTO Bertil Lindberg, f d kanslichef IOGT-NTO Generalsekreterarna vid IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund, IOGT-NTO:s Junioröfrbund och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Drygt 20 av 50 slumpmässigt utvalda medlemmar

297 Kongressprotokoll 297

298 Protokoll fört vid IOGT-NTO:s tjugofjärde ordinarie kongress, den 28 juni 2 juli 2017 på Karlstad CCC. Onsdagen den 28 juni 2017 FÖRSTA SESSIONEN Ordförande: Johnny Mostacero Åsa Hagelstedt Robert Damberg Sekreterare: Magnus Andersson Jenny Tapper Kongressens öppnande Förbundsordförande Johnny Mostacero inledde kongressen klockan 8.30 med ett öppningsanförande: 1 Kära IOGT-NTO-medlemmar och högt värderade gäster! Välkomna till Värmland, till Karlstad och inte minst till IOGT-NTO:s kongress 2017! Nu står jag här inför er som förbundsordförande och framför mig ligger min första hela kongress. Långa dagar av förhandlingar, sena nätter och massor av härliga samtal med engagerade medlemmar. Och vi ska gemensamt se till våra dagar tillsammans ska fyllas av glädje och tillförsikt. Eller som vi brukar koka ner det till: party och politik! För två år sedan invigde Anna Carlstedt kongressen i Lund 2015 genom tända en eld. Några dagar senare fick jag äran ta över facklan, och jag har under dessa två år burit med mig den värme och den energi som förra kongressen gav mig in i mitt ordförandeskap. Jag ser det som mitt uppdrag tillsammans med er medlemmar föra elden vidare, på olika sätt tända vårt engagemang. Tillsammans har vi under dessa två år tänt många små eldar av engagemang runt om i vårt land. Men för en stor folkrörelse som IOGT-NTO räcker det inte med små eldar av engagemang vi måste skapa något större. En eld som blir till en stor brasa av värme och nykter gemenskap. En eld av engagemang för alla de viktiga frågor som vi arbetar för. För demokrati. För solidaritet och inte minst för det som särskiljer oss från många andra. För nykterhet. Det fina med eldar av engagemang är ju fler vi tänder, desto fler kan vi värma. Men för elden ska spridas behöver vi slå an många fler gnistor som gör ännu fler hittar sitt engagemang. För vi vill återigen bli en organisation som genom många medlemmar och ett brett engagemang sprider sig som en löpeld genom landet. Jag vet ni som är här brinner för vårt IOGT-NTO, och jag har under mina resor i landet träffat massor med andra medlemmar som har ett stort och brinnande engagemang för IOGT-NTO och vår verksamhet. 298

299 Jag vill passa på nämna något av allt det fina jag sett under mina resor och mina möten runt om i landet: Jag har fått äran inviga våra nya fina lokaler i Kalmar och också kunnat följa verksamheten och se lokalen börja fyllas med engagemang. Jag har varit i Katrineholm och besökt Kamratstödets fina verksamhet och deltagit på en av deras verksamheter som är thaiboxning! Och jag har besökt flera av våra sociala företag som skapat arbete och mening åt personer som annars stått långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa besök och träffar med våra engagerade medlemmar och fantastiska verksamheter ser jag som mina symboliska vedträn. Vedträn som jag lägger på min egen eld och som ser till mitt engagemang kan brinna med en ännu starkare låga. IOGT-NTO är en av de tre stora folkrörelser som var med och byggde den välfärd som vi fortfarande åtnjuter. Att vi, efter 138 år, fortfarande finns kvar tyder på vi genom åren haft förmågan anpassa oss efter samtiden och vid avgörande tillfällen också haft modet förändra oss för möta framtida utmaningar. Sammanslagningen av IOGT och NTO som föregicks av försök redan under och 1950-talen blev verklighet först Ett beslut som troligen var avgörande för vår framtid. Det är lätt i historiens sken tro det var två starka organisationer som gick samman för bli ännu starkare, men så var inte fallet. När jag pratar med medlemmar som var med i den processen så får jag en helt annan beskrivning av verkligheten. I själva verket var det två organisationer som på grund av omvärldens förändringar tappat i både medlemsantal och engagemang. Anledningen var bland annat den verksamhetskultur som nykterhetsrörelsen utvecklat tappade i konkurrenskraft mot den professionella nöjesmarknaden och televisionen gjort sitt intåg i folkhemmet. Allt detta drevs på av Sveriges ekonomi var stark, vilket möjliggjorde individuella eller affärsdrivna lösningar på det som tidigare var folkrörelsedriven kulturverksamhet. Det som var avgörande för samgåendet var framförallt två insikter. Den första insikten var framtiden inte såg särskilt ljus ut om inget radikalt gjordes. Den andra var NTO genom Stig Kroon (som tyvärr gick bort för en månad sen) utvecklat en affärsverksamhet som dramatiskt förändrade de ekonomiska förutsättningarna. Men trots vi fortfarande gör mycket bra saker och många har ett stort engagemang för IOGT-NTO och våra frågor, ser jag samtidigt elden kvävs. Av fastighetskonflikter, av administration och av engagerade medlemmar inte längre orkar hålla sitt engagemang brinnande lika starkt som tidigare. Jag ser några kämpar febrilt och med full kraft blåser på de eldar av engagemang som finns. Ibland med lyckat resultat, ibland förgäves. Det vill liksom inte ta sig. Jag ser det som min allra största utmaning, och detta är den egentliga orsaken till varför jag tog på mig uppdraget leda vår organisation. Utmaningen inte ensam utan tillsammans med er hitta tillbaka till ett större engagemang, fler medlemmar och utveckling möta framtiden. Jag lovar jag som fackelbärare ska göra allt jag kan för elden inte bara ska spridas, utan också öka i sin intensitet! 299

300 Nu är vi i ett läge som starkt påminner om läget inför sammanslagningen Men nu, precis som då, utan befinna oss i en allvarlig kris. Vi kan nu välja vara proaktiva i stället för reaktiva och det som krävs är mod och viljan till förändring för möta en ny framtid. Mitt och förbundsstyrelsens förslag inom Expedition 50 handlar uteslutande om skapa bättre möjligheter för elden av engagemang växa genom röja undan de hinder som håller elden tillbaka. Vi behöver skapa förutsättningar för vår eld blir självspridande och självgenererande. Jag vill understryka mitt och förbundsstyrelsens uppdrag inte är ta ansvar för enskilda delar, utan för helheten. Allt för vårt IOGT-NTO ska ha de bästa förutsättningar även fortsättningsvis vara relevanta och göra skillnad. Några av er var med när vi på januarikonferensen lanserade Expedition 50 vår interna utvecklingsresa för bli världens fräschaste 50-åring. Vi tog på oss glasögon för bli klarsynta och vi fick ett symboliskt piller fyllt med mod för våga utmana oss själva och vår organisation. Nu går vi på vår resa tillsammans ner för mellanlandning här i Karlstad och det är återigen dags för oss fa historiska beslut. Min förhoppning är vi ska ha tillit till varandra och vid denna kongress visa lika stort mod som vi gjorde när vi 1970 tog klivet gå från vad vi då var till vad vi ville bli! Med de avslutande orden, som jag hoppas vi kan bära med oss under resten av veckan, förklarar jag vår kongress i Karlstad 2017 för invigd. Johnny Mostacero förklarade 2017 års kongress öppnad klockan Fastställande av föredragningslista Generalsekreterare Peter Moilanen föredrog det utsända förslaget till föredragningslista. Han förtydligade ärende 15 (förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50) och ärendena (motionerna 1 17) skulle diskuteras samtidigt i beredningsgrupperna och avsikten var de skulle behandlas gemensamt av kongressen. Förbundsstyrelsen föreslog kongressen besluta fastställa förslaget till föredragningslista. Kongressen beslöt fastställa föredragningslistan enligt förslaget. Upprop och fastställande av röstlängd Generalsekreterare Peter Moilanen förrättade ombudsupprop. Kongressen beslöt 3 fastställa röstlängden omfande 96 närvarande röstberättigade ombud. 300

301 4 Fråga om stadgeenlig kallelse har utfärdats Generalsekreterare Peter Moilanen konstaterade IOGT-NTO:s stadgar 2:2 föreskriver förbundsstyrelsen ska kalla till kongress senast fyra månader innan kongressen öppnas. Han berättade kallelse hade sänts ut i januari och därefter i februari Kongressen beslöt anse kongressen hade kallats enligt stadgarna. 5 Fråga om kongressen är beslutsmässig Generalsekreterare Peter Moilanen noterade kongressen enligt IOGT-NTO:s stadgar 2:2 är beslutsmässig när den har blivit kallad enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden, dock minst femtio, är närvarande. Han konstaterade mer än hälften av de anmälda ombuden var närvarande. Kongressen beslöt anse kongressen beslutsmässig. 6 Val av mötesordförande Joakim Löfbom föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta till mötesordförande välja Åsa Hagelstedt, Stockholm Anders Häregård, Stockholm Robert Damberg, Vreta kloster Elin Lundgren, Gävle Kongressen beslöt bifalla valberedningens förslag. 7 Val av mötessekreterare Salam Kaskas föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta till mötessekreterare välja Jenny Tapper, Uppsala Magnus Andersson, Uppsala Mikaela Bexar, Solna Camilla Berner, Hägersten Tobias Wallin, Uppsala 301

302 Kongressen beslöt bifalla valberedningens förslag. 8 Val av rösträknare Joakim Löfbom föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta till rösträknare välja Maria Kornevik Jakobsson, Mölnlycke Mohammed Abdi Osman, Uppsala Kongressen beslöt bifalla valberedningens förslag. 9 Val av protokollsjusterare Salam Kaskas föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta till protokollsjusterare välja Eva Åhlström, Nacka Jan-Ove Ragnarsson, Linköping Kongressen beslöt bifalla valberedningens förslag. Johnny Mostacero lämnade över ledningen av mötet till Åsa Hagelstedt, som tackade för förtroendet på presidiets vägnar. 10 Fastställande av förhandlingsprogram Mötesordförande Åsa Hagelstedt informerade om kongressförhandlingarna webbsänds med bild och ljud. Helena Bergkvist, förbundskansliet, lämnade information om säkerhet i lokalerna och om andra praktiska frågor. Mötesordförande Åsa Hagelstedt redogjorde för förslaget till förhandlingsprogram för kongressen. Följande ändringar hade gjorts i förslaget jämfört med kongresshäfte 1. Fredag 30 juni På grund av folkhälsominister Gabriel Wikströms sjukskrivning skulle ministerns tal till kongressen kl utgå och ersättas av en alkoholpolitisk diskussion klockan

303 10.00 med medverkan av Joonas Turtonen, verksamhetsledare på den finländska organisationen Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik. Förhandlingarna skulle fortsätta klockan Söndag 2 juli Programpunkten Val skulle genomföras som första punkt på morgonen klockan 8.30 under söndagens förhandlingar. Presidiet föreslog kongressen skulle besluta om ett stopp för nomineringar till söndagens val, så nomineringar till de återstående valen inte skulle få göras senare än klockan 12 på lördagen. Kongressen beslöt med de nämnda tilläggen och ändringarna fastställa förhandlingsprogrammet enligt förslaget, samt fastställa nomineringar till de återstående valen inte skulle få göras senare än lördag den 1 juli 2017 klockan Fastställande av arbetsordning Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget till arbetsordning vid kongressen. Under punkt 2 i arbetsordningen hade förbundsstyrelsen, jämfört med förslaget i kongresshäfte 1, sist i sista meningen, efter Det står kongressen fritt justera talarbegränsning löpande under kongressen, lagt till:, exempelvis för uppnå mer jämställd talartid. Josefine förtydligade punkt 1 i arbetsordningen om varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har rätt tala på kongressen gällde också på mötestorg och i beredningsgrupper. Med anledning av punkt 6 i arbetsordningen förklarade hon beredningsgrupperna vid årets kongress bara skulle behandla motionerna nr 1 17 och förbundsstyrelsens förslag nr 1, Expedition 50. Varje beredningsgrupp skulle redovisa en skriftlig sammanfning av sina diskussioner, och ordföranden i varje beredningsgrupp skulle göra en kortare muntlig sammanfning inför behandlingen i plenum. Mötesordförande Åsa Hagelstedt förklarade presidiet ville ha alla förslag i skriftlig form, och presidiet vid beslut inte skulle ställa förslag mot avslag, om det inte fanns något formellt avslagsyrkande. Hon uppmanade också ombuden lämna in uppgifter om ersättare för ombud och frånvaro skriftligen till presidiet. Per-Åke Andersson, Östergötland, frågade om avslagsyrkanden kunde göras muntligen. Presidiet förklarade muntliga avslagsyrkanden godtogs. Magnus Danielson, Stockholm, tyckte den som har lagt ned energi på skriva en motion skulle få möjligheten föredra sin motion även i plenum. Han noterade vissa personer hade skrivit många motioner, och de skulle få svårt hinna gå runt på motionstorget och tala med alla andra motionärer. Han ville ändra sista meningen i punkt 5 i förslaget till arbetsordning så alla ombud skulle ha rätt begära en motion skulle tas upp i plenum. Det innebar sista meningen i punkt 6 i förslaget, Motioner anses föredragna genom motionstorget., skulle falla. 303

304 Magnus Danielson föreslog kongressen besluta stryka sista meningen i punkt 5 på förslaget till arbetsordning, Kongressen avgör vilka övriga motioner som kräver diskussion i plena., sist i punkt 5 i arbetsordningen lägga till meningen Alla ombud har dock rätt begära en motion tas upp i plenum., samt stryka sista meningen i punkt 6 i förslaget till arbetsordning. Bo Axelsson, Västmanland, underströk arbetsordningen är viktig från demokratisk synpunkt. Han menade uppläggningen av förslaget till arbetsordning genomgående gynnade den som lade fram huvudförslaget, nämligen förbundsstyrelsen. Han förstod inte hur man kan uppnå en jämställd kongresstalartid genom begränsningar det innebar några måste avstå från talartid, och då kunde kongressen missa något viktigt. Bo Axelsson förklarade han inte kunde ställa upp på man börjar kongressen med föreslå begränsning i talartid och därmed minska de demokratiska rättigheterna. Han menade man tillämpar talartidsbegränsning när man ser tidsbrist är på väg uppstå, inte för gynna huvudförslaget. Han nämnde han räknade med hans inlägg om förbundsstyrelsens förslag Expedition 50 och tillhörande motioner skulle ta 7 8 minuter. Talartidsbegränsningen innebar han tvingades hacka sönder inlägget i 4 5 delar, som kunde bli utspridda med lång tid emellan. Han tyckte det var ett ingrepp i demokratin begränsa möjligheten framföra inlägg i ett stycke. Bo Axelsson yrkade avslag på förslaget om talartidsbegränsning i punkt 2 i förslaget till arbetsordning. I fråga om punkt 4 i förslaget om visa grönt kort när ombudet håller med talaren, menade Bo Axelsson opinionsyttringar kan påverka både talaren och kongressen. Han yrkade avslag på punkt 4 i förslaget till arbetsordning. Bo Axelsson tillstyrkte Magnus Danielsons förslag. Bo Axelsson ansåg motionären skulle anses som föredragande vid behandlingen av en motion. Han nämnde som exempel frågan om arvodering, där valberedningen skulle få disponera tiden fritt för föredra sitt förslag om ersättningar, medan motionärerna i motion nr 53 om samma fråga därefter bara skulle få 2 minuter på sig. Han menade motionärer skulle få samma talartid som övriga föredragande. Han yrkade avslag på sista meningen i punkt 6 i förslaget till arbetsordning. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, hälsade från den ombudsskola som han hade varit med och lett under onsdagseftermiddagen och framförde budskapet ombuden tillsammans har ansvar för verka i en anda så kongressförhandlingarna blir konstruktiva, effektiva och beslutsinriktade. Ombudsskolan bad också presidiet vara särskilt tydligt i behandlingen av förslagen före och efter beredningsgrupper och mötestorg. Jan-Ove Ragnarsson tyckte själv arbetsordningen var bra och genomtänkt. Hon yrkade bifall till förslaget till arbetsordning. Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, förklarade förbundsstyrelsen yrkade avslag på Bo Axelssons och Magnus Danielsons förslag. I fråga om talartidsbegränsningen i punkt 2 noterade hon det stod föredragande är undantagna. Förbundsstyrelsen hade gjort bedömningen eftersom det bara var motionerna nr som skulle behandlas på motionstorget, skulle övriga motioner behandlas i plenum. Därmed fanns en föredragande för varje motion, och motionärerna skulle inte behöva hacka upp sina inlägg, eftersom föredragande var undantagna från tidsbegränsningen i förslaget. I fråga om punkt 4 om 304

305 gröna kort menade förbundsstyrelsen poängen med korten var man tydligare ska se vad ombudsförsamlingen tycker, som ett annat slags applåder. I fråga om mötestorgen förklarade hon tanken var de motioner som får ett entydigt utfall på torget skulle behandlas gemensamt. Motioner där det finns diskussioner eller ändrings- eller tilläggsförslag kunde tas upp i plenum. Det innebar motionerna behandlas lika, och det är ombudsförsamlingen som genom sitt deltagande på torget bestämmer vilka motioner som ska tas upp i plenum, inte presidiet eller förbundsstyrelsen. Därför tyckte inte förbundsstyrelsen det skulle finnas möjlighet bryta ut vissa motioner. Niklas Christerson, Uppsala, föreslog sista meningen i punkt 7 i förslaget till arbetsordning, om förbundsstyrelsens förslag av pedagogiska skäl alltid skulle vara huvudförslag, skulle ändras. Han tyckte inte förslaget var vare sig pedagogiskt eller demokratiskt. Niklas Christerson föreslog kongressen besluta sista meningen under punkt 7 skulle ändras till Av pedagogiska skäl är förslagsläggandens förslag alltid huvudförslag. Niklas Christerson tillstyrkte förslaget om talartidsbegränsning. Han uppmuntrade förbundsstyrelsen och övriga föredragande också hålla sig korta och koncisa. Christer Juhlin, Dalarna, yrkade bifall till förslaget om talartidsbegränsning och berättade landstinget, där han hade varit ledamot, hade sparat in ett helt fullmäktigemöte genom talartidsbegränsning. Marie Post, Skaraborg, tillstyrkte förbundsstyrelsens förslag. Hon menade ombuden hade en plikt vara aktiva på mötestorgen. Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, förklarade förbundsstyrelsen yrkade avslag på Niklas Christersons förslag. Hon förtydligade förslaget om talartidsbegränsning och sade förbundsstyrelsen menade det finns en poäng med redan från början begränsa talartiden för undvika stressen när man i stället tvingas införa tidsbegränsning sent under kongressen om tidsnöd uppstår. Josefine svarade på Bo Axelssons fråga om hur man genom talartidsbegränsning kan påverka jämställdheten. Hon berättade vi under tidigare kongresser har sett ett kön talar betydligt mer än andra i talarstolen. Det finns flera sätt reglera saken, till exempel låta en underrepresenterad grupp bryta talarlistan och gå före, liksom den som inte har talat förr kan bryta talarlistan, eller sätta automatiskt streck i deben om tre personer av samma kön talar efter varandra på talarlistan. Bo Axelsson, Västmanland, förklarade han reagerade på man kunde manipulera talarlistan på olika sätt. Han ansåg ett sätt manipulera möjligheten komma till tals är inleda kongressen med sätta en talartidsbegränsning för en part kongressombuden medan förbundsstyrelsen har obegränsad tid. Han nämnde som exempel förbundsstyrelsens förslag Expedition 50 hade två timmars föredragning under onsdagen. Maria Gripenhoftner, Västerbotten, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning. Hon tyckte utifrån sin erfarenhet från politiken det var klokt med talartidsbegränsning och betonade varje motionär har möjlighet försvara sin motion på motionstorget. 305

306 Kongressen beslöt avslå Bo Axelssons förslag om stryka delen om talartidsbegränsning i punkt 2 i förslaget till arbetsordning, avslå Bo Axelssons förslag om stryka punkt 4 i förslaget till arbetsordning, samt bifalla Magnus Danielsons förslag ersätta sista meningen i punkt 5 i förslaget till arbetsordning, Kongressen avgör vilka övriga motioner som kräver diskussion i plena., med Alla ombud har dock rätt begära en motion tas upp i plenum.. 12 Information om votering med mentometerknappar Hugo Hermansson, presidiet, informerade om hur votering med mentometerknappar gick till. 13 Forts behandling av fastställande av arbetsordning Kongressen beslöt efter votering med röstsiffrorna 43 röster för förbundsstyrelsens förslag, 50 röster för Magnus Danielsons förslag och 3 röster som avstod bifalla Magnus Danielsons förslag stryka sista meningen i punkt 6 i förslaget till arbetsordning. Kongressen beslöt efter votering med röstsiffrorna 43 röster för förbundsstyrelsens förslag och 53 röster för Niklas Christersons förslag bifalla Niklas Christersons förslag ändra sista meningen under punkt 7 i förslaget till arbetsordning till Av pedagogiska skäl är förslagsläggandens förslag alltid huvudförslag.. Kongressen beslöt därefter fastställa arbetsordningen. 14 Rapport om förbundsstyrelsens val av kongressutskott Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, berättade förbundsstyrelsen inte hade utsett några utskott till kongressen. I stället skulle samtliga ombud delta i beredningsgrupper. Kongressen beslöt notera rapporten till protokollet. 15 Förslag om uttalande från kongressen Andrine Winther, förbundsstyrelsen, föreslog kongressen skulle bereda ett uttalande från kongressen genom förbundsstyrelsen skulle dela ut ett förslag till uttalande till alla 306

307 ombud, som ombuden därefter kunde lämna synpunkter på till ett redaktionsutskott bestående av henne själv och förbundsordförande Johnny Mostacero. Ämnet för uttalandet var uppmärksamma två förslag från regeringens kommission för jämlik hälsa, som förbundsstyrelsen tyckte var bra: Indexering av punktsker på alkoholområdet Ramkonvention om begränsa alkoholens skadeverkningar på europeisk nivå Andrine påminde om hashtaggen #nykter17 och uppmanade alla som nämnde kongressen i sociala medier använda den. Christer Juhlin, Dalarna, önskade frågan om alkolås i alla nya bilar skulle drivas mot regering och riksdag. Andrine sade förbundsstyrelsen skulle börja med ett förslag till uttalande som handlade om de nämnda punkterna, upprepade ombuden kunde lämna synpunkter på tillägg och ändringar och förklarade alla förslag var välkomna, men menade kongressen borde vara stringent i plocka upp sådant som redan finns i kommissionens förslag. 16 Praktisk information om mötestorg Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, lämnade praktisk information om arbete på mötestorg. Hon förklarade de ärenden som skulle behandlas på historietorget var ärende 8 Föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse avseende åren 2015 och 2016 ärende 9 Behandling av IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse avseende 2015 och 2016 ärende 10 Behandling av IOGT-NTO-rörelsens Kursgårds- och samlingslokalfond avseende 2015 och 2016 ärende 11 Föredragning av IOGT-NTO:s årsredovisningar avseende 2015 och 2016 ärende 12 Föredragning av revisorernas berättelser avseende 2015 och 2016 Representanter från förbundsstyrelsen och förbundskansliet skulle finnas på plats liksom en revisor. Diskussionerna på mötestorget skulle pågå klockan Därefter skulle beslut fas under förhandlingarna. 17 Information om jämställdhetsmätning Maria Hampusgård, jämställdhetsmätare, informerade om hon mätte hur jämställda kongressförhandlingarna var, liksom hon hade gjort på kongressen i Lund Hon berättade fördelningen i talartid mellan män och kvinnor under förhandlingarna hittills var 60 procent för män och 40 procent för kvinnor en jämnare fördelning än det totala resultatet för kongressen Maria förklarade hon utgick från ombudens registrerade kön enligt IOGT-NTO:s medlemsregister och uppmanade den som menade en registeruppgift inte stämde anmäla det till henne. Hon berättade också hon skulle återkomma med en rapport om jämställdheten i förhandlingarna och med en jämförelse med kongressen 2015, och hon även skulle delta i några beredningsgruppers arbete och mäta jämställdheten där. 307

308 18 Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan för behandling av verksamheten på mötestorg. 308

309 Torsdagen den 29 juni 2017 ANDRA SESSIONEN Ordförande: Robert Damberg Elin Lundgren Sekreterare: Jenny Tapper Camilla Berner 19 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptogs klockan Hälsning från Miljonlotteriet Förbundsordförande Johnny Mostacero uttryckte sin glädje över våra noder. En av dem är Miljonlotteriet, som är en viktig nod för oss, och utöver de ekonomiska resurser lotteriet ger så kommunicerar de tydligt ändamålet med lotteriet. Miljonlotteriets film om vart de pengar som fås in går visades för ombudsförsamlingen. Miljonlotteriets representanter Ahmad Shah Said och Cherry Malmros framförde hälsningar och överlämnade en check på överskottet: kr. Johnny tackade Miljonlotteriet för överskottet och det arbete de gör, och överlämnade presenter. 21 Hälsning från SLAN Anders Andersson, ordförande för Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN, lyfte fram i dagsläget behöver SLAN verkligen mobilisera i narkotikafrågan. Den har tidigare ansetts vara en så självklar fråga den inte behövt prioriteras, men läget är annorlunda i dag med en mer accepterande inställning och legaliseringsdeb. Anders underströk vi måste vara tydliga aktörer i legaliseringsdeben. SLAN har fat beslut om nio principer om en framtida svensk narkotikapolitik och kommer genomföra seminarier i frågan, och man gör, tillsammans med NBV, kampanjen Prevent don t promote. Anders önskade lycka till med kongressen och såg fram mot lyssna på förhandlingarna. Förbundsordförande Johnny Mostacero tackade och överlämnade en present. 22 Hälsning från riksdagens nykterhetsgrupp Lars-Axel Nordell från riksdagens nykterhetsgrupp lämnade även en hälsning från talman Urban Ahlin. Lars-Axel sade i dag är det sexton ledamöter som är medlemmar i gruppen, så de kanske inte är så många, men desto duktigare! Gruppen vill verka för en restriktiv alkohol- och narkotikapolitik och vara ett stöd för de ledamöter i riksdagen som tycker det är viktiga frågor. 309

310 Vice förbundsordförande Andrine Winther tackade och överlämnade en present. Hon uppmanade alla prata med sina riksdagsledamöter, för ge kunskap och driva på i frågorna. 23 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse avseende åren 2015 och 2016 Verksamhetsberättelsen och de ekonomiska berättelserna behandlades vid mötestorg och ansågs därför vara föredragna. Inga förslag på ändringar hade kommit in. Mötesordförande Robert Damberg föredrog beslutsordningen. Kongressen beslöt lägga förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse avseende 2015 och 2016 till handlingarna. 24 Behandling av IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse avseende 2015 och 2016 Ungdomsstiftelsens årsberättelser behandlades vid mötestorg och ansågs därför vara föredragna. Inga förslag på ändringar hade kommit in. Kongressen beslöt lägga förvaltningsberättelserna, resultaträkningarna, balansräkningarna och revisionsberättelserna för IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse avseende 2015 och 2016 till handlingarna. 25 Behandling av IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond avseende 2015 och 2016 Årsberättelserna för kursgårds- och samlingslokalsfonden behandlades vid mötestorg och ansågs därför vara föredragna. Inga förslag på ändringar hade kommit in. Kongressen beslöt lägga förvaltningsberättelserna, resultaträkningarna, balansräkningarna och revisionsberättelserna för IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond avseende 2015 och 2016 till handlingarna. 26 IOGT-NTO:s årsredovisningar avseende 2015 och 2016 Årsredovisningarna behandlades vid mötestorg och ansågs därför vara föredragna. Inga förslag på ändringar hade kommit in. Kongressen beslöt lägga IOGT-NTO:s årsredovisningar för 2015 och 2016 till handlingarna. 310

311 27 Behandling av revisorernas berättelser avseende 2015 och 2016 Revisorernas berättelse föredrogs på mötestorget. Revisorerna tillstyrkte kongressen skulle fastställa resultaträkningarna och balansräkningarna för 2015 och 2016 och kongressen skulle bevilja styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåren 2015 och Kongressen beslöt lägga revisorernas berättelser för 2015 och 2016 till handlingarna. 28 Beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar för 2015 och 2016 Kongressen beslöt fastställa balans- och resultaträkningar för 2015 och Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen Kongressen beslöt bevilja IOGT-NTO:s förbundsstyrelse ansvarsfrihet för förvaltningen under 2015 och Information om motionstorg Josefine Larsson informerade om hur motionstorget fungerade och hur resultatet av torget skulle sammanställas. Sammanställningen kommer delas ut inför behandling av motionerna i plenum lördag 1 juli. 31 Sång Erik Winnfors Wannberg utsågs till allsångsledare och ledde ombudsförsamlingen i sång nr 16 ur Folkrörelsesångboken, Vill du våga en dust. 32 Ajournering Förhandlingarna ajournerades för lunch klockan Återsamling efter motionstorget sker klockan

312 Torsdagen den 29 juni 2017 TREDJE SESSIONEN Ordförande: Elin Lundgren Anders Häregård Sekreterare: Jenny Tapper Camilla Berner 33 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptogs klockan Hälsning från folkhögskolorna Mats Kempinsky, rektor på Tollare folkhögskola, och Sören Eriksson, rektor på Wendelsbergs folkhögskola, ville lämna en gemensam hälsning från folkhögskolorna. De påminde om Tollare och Wendelsberg är två av IOGT-NTO:s noder, och om stadgeändringen från förra kongressen gör folkhögskolorna inte längre har sina förhandlingar i samband med IOGT-NTO:s kongress, utan samlas till en separat stämma. Folkhögskolestämmorna 2017 genomförs den november på Wendelsberg. Mats framhöll kursutbudet på Tollare och Wendelsberg utvecklas och skolorna gör saker som är till nytta för IOGT-NTO, men det förutsätter förbundet och medlemmarna också måste också komma och ta del av det som ordnas. Sören påminde om möjligheten till utbildningar på distans ger öppningar även för en förening eller ett distrikt göra en rörelsenära kurs i samarbete med folkhögskolorna. Han slog även ett slag för de allmänna kurserna som en möjlighet för den som vill komplettera gymnasieutbildning inför vidare studier. Han bad om spridning av information om de allmänna kurserna eftersom de verkar ha fallit lite i glömska. Till sist önskade folkhögskolornas rektorer kongressen lycka till. Förbundsordförande Johnny Mostacero tackade och skickade med en hälsning tillbaka från kongressen. 35 Praktisk information om beredningsgruppsarbetet Peter Moilanen informerade om hur arbetet med beredningsgrupper är upplagt. Ombuden samlades i de grupper de delats in i för ägna resten av förhandlingstiden under dagen åt diskutera Expedition 50 samt motionerna Följande föreslagna -satser och motioner kommer behandlas på motionstorget efter lunch: 312

313 Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta följande inriktningsbeslut: det skapas förutsättningar för föreningar som inte är geografiskt bundna lokalt, utan utifrån intresse eller andra gemensamma beröringspunkter, det finns nätverk och andra engagemangsformer med olika intressen som spänner över hela Sverige, mottagandet av nya medlemmar är delat mellan central nivå och föreningar och andra engagemangsformer där den centrala nivån har ett särskilt ansvar kontakta alla medlemmar, även de som varit med en tid, för erbjuda dem utveckla sitt engagemang i föreningar och andra engagemangsformer. Målet är engagera dem på olika sätt, regioner har ett ansvar för kontakta medlemmar inom sitt geografiska område för erbjuda olika saker aktivera sig inom, nuvarande funktion med distriktskonsulenter byts ut till en med centralt anställda konsulenter, konsulenternas närvaro i landet fördelas utifrån befolkning och medlemsantal snarare än utifrån dagens distriktsgränser. Vad som ska uppnås utgår från kongressbeslut, regionchefer arbetsleder grupper av anställda som fördelas inom regionen, alla regioner i framtiden avlastas administrativt på något sätt. Exempel kan vara ekonomi, IT, telefoni och annan administration som i stället ligger hos den centrala nivån lösa, strategi för fastighetsförvärv och försäljning bestäms tillsammans inom vårt IOGT-NTO och hanteras sedan av Våra Gårdar eller liknande, fastigheter som ligger på strategiska orter, framtagna inom vårt IOGT-NTO, kan förvaltas centralt, IOGT-NTO består av 6 8 regioner i stället för 23 distrikt, uppdraget för regionernas styrelser är bland annat följande: bestämma var lokal verksamhet strategiskt ska utvecklas och stödjas, följa upp genomförd verksamhet, bedriva alkoholpolitik gentemot landsting/region, skapa geografiska mötesplatser och bedriva vissa utbildningar samt vissa regionala/länsvisa projekt samt vara demokratisk medspelare och motvikt till förbundsstyrelsen i organisationens utveckling, samt alla medlemmar har rösträtt på regionårsmöten. Förbundsstyrelsen föreslår vidare kongressen besluta följande utreda den demokratiska representationen på kongressen, utreda om förtroendeuppdrag på alla nivåer skulle kunna vara tidsbegränsade, 313

314 nuvarande resursfördelningssystem fortsätter under en övergångsperiod tills distrikt övergått i det nya systemet med följande undantag: fullt konsulentstöd under övergångsperioden ges till samtliga distrikt exklusive Gotland (undantag 1), riktat utvecklingsstöd under övergångsperioden tills distrikt övergått i det nya systemet ges utifrån 2017 års nivå vilket innebär inget ansökningsförfarande behövs (undantag 2), regionerna har ett omställningsstöd under åren 2018 och 2019 för utveckla verksamhet, samt notera förbundsstyrelsen har för avsikt kalla till extra kongress våren Motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner, Motion nr 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO, Motion nr 3 Ny utformning av distriktskonsulentstödet, Motion nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO, Motion nr 5 Ny resursfördelning, Motion nr 6 Bättre resursfördelning, Motion nr 7 Konsulentstöd, Motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet, Motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten, Motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete, Motion nr 11 Demokrati och deltagande, Motion nr 12 Omorganisation av förbundet, Motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen), Motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden, Motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar, Motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva, Motion nr 17 Bra arbetsledning I motion nr 1 Slopa distrikt bilda föreningar förslår Kjell Hedström, 398 Hem & Härd i Långshyttan, kongressen besluta slopa distriktsindelningen och bilda regioner i landet. I motion nr 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO föreslår Bo Axelsson i Fagersta kongressen besluta varje distrikt med anställd konsulent erhåller :-, varje av de tre storstadsdistrikten därutöver erhåller :-, utbetala 600:- per betalande medlem till distrikten, distrikten därav ska besluta om stöd till föreningar per medlem till varje aktiv förening samt avsätta 3 miljoner i utvecklingsstöd fördelas till föreningar och eventuella kretsar. I motion nr 3 - Ny utformning av distriktskonsulentstödet förslår IOGT-NTO Västerbottens distriktsårsmöte kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag tillsammans med representanter från distrikten utreda utformning av kraven för ett konsulentstöd till distrikten, där 314

315 kraven sätts per distrikt, och utgår från parametrar som handlar om engagemang, aktivitet och föryngring i varje distrikt, samt det nya systemet för distriktskonsulentbidrag börjar gälla 1 januari I motion nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO förslår distriktsårsmötet i IOGT-NTO Göteborgs och Bohus läns distrikt kongressen besluta varje distrikt med anställd konsulent erhåller :-, varje av de tre storstadsdistrikten därutöver erhåller :-, utbetala 600:- per betalande medlem till distrikten, distrikten därav ska besluta om stöd till föreningar per medlem till varje aktiv förening, samt avsätta 3 miljoner i utvecklingsstöd fördelas till föreningar och eventuella kretsar. I motion nr 5 Ny resursfördelning föreslår distriktsårsmötet i Kalmar IOGT-NTO-distrikt kongressen besluta ekonomiska resurser omfördelas från förbund till distrikt, uppdra åt förbundsstyrelsen omgående tillsätta en grupp med representanter från distrikt och förbundsstyrelse, arbeta fram hur stor omfördelningen från förbund till distrikt ska vara för nå ett hållbart system, de distrikt som väljer ha en heltidsanställd konsulent erhåller fullt konsulentstöd, d.v.s , de distrikt som väljer ha en deltidskonsulent, erhåller stöd för, som procentuellt är baserat på det fulla konsulentstödet, samt det nya resursfördelningssystemet börjar gälla från I motion nr 6 Bättre resursfördelning föreslår Niklas Christerson, IOGT-NTO Trots Allt! samt distriktsordförande i IOGT-NTO Uppsala län, kongressen besluta varje distrikt erhåller ett grundstöd på kronor per år, varje distrikt erhåller ett medlemsstöd på 600 kronor per betalande medlem per år, varje distrikt erhåller ett medlemsökningsstöd på 400 kronor för nya medlemmar som betalar sin medlemsavgift första året och 400 kronor för de som betalar sin andra medlemsavgift, avsätta 2 miljoner per år för projektstöd till föreningar och nätverk, samt 315

316 avsätta 4 miljoner per år för regionala utvecklingsprojekt. I motion nr 7 Konsulentstöd föreslår distriktsårsmötet i Gävleborg kongressen besluta varje distrikt ska ha möjligheten välja på två metoder för användning av konsulentstödet. 1. Som i dag: En penningpåse om kr kopplat till minst 60 procents tjänstgöringsgrad. 2. Distriktet ansöker om en summa kopplat till sin ansökan av det riktade utvecklingsstödet där eventuella projektidéer och alternativa sätt fortsätta bedriva och leda verksamheten beskrivs. Ansökan kan omfa högst en 3- årsperiod. Personal från förbundet utvecklingskonsulenter? blir kontaktytan mellan förbundet och distrikt vad gäller fortlöpande uppföljning av distriktens arbete. I motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet föreslår distriktsårsmötet i IOGT-NTO Örebro län kongressen besluta det genomförs en regional reform där resurserna decentraliseras och blir mer regionalt fördelade enligt andan i motionen, reformen planeras och genomförs tillsammans med representanter från alla deltagande distrikt, förbundet ska behålla resurser centralt för internationella arbetet, Accent, Alkoholfrågor (nationell fakta och påverkan) och Insamling, samt förbundet utlokaliserar centrala funktioner (servicetjänster för hela landet) på olika regionala kontor, t.ex. ekonomi, medlemsservice, kommunikation etc. I motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten förslår distriktsårsmötet i IOGT-NTO Gävleborg kongressen besluta det riktade utvecklingsstödet anpassas bättre till de faktiska förhållanden som råder för distrikten genom ändra ansökningstiden till sista april, ge besked om stödet senast juni samt begära redovisning till sista mars nästkommande år. I motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete föreslår Njudungskretsen av IOGT-NTO-rörelsen kongressen besluta distrikt och föreningar tilldelas mera resurser och då skapas möjligheter för en innehållsrik och hållbar lokal verksamhet. I motion nr 11 Demokrati och deltagande föreslår Tobias Tengström, IOGT-NTO, Mats Heden, 666 Wang Electronics co Ltd, samt Ewa Wiman, IOGT-NTO 5605 Linköping kongressen besluta i alla de distrikt där det finns lokalföreningar ska medlemmar inte placeras i direktansluten, utan placeras i en lokalförening, samt 316

317 de medlemmar som i dag är med i direktansluten flyttas över till lämplig lokalförening i de fall de är medlemmar i distrikt där det finns lokalföreningar. I motion nr 12 Omorganisation av förbundet förslår Bengt Isaksson, medlem i 306 Fridsam av IOGT-NTO i Vetlanda och ordförande i Njudungskretsen av IOGT-NTO kongressen besluta förslaget till den organisatoriska förändringen blir föremål för rådslag eller remiss till föreningarna innan kongress år 2019, samt eventuell organisationsförändring beslutas då. I motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen) föreslår Maria Gripenhoftner kongressen besluta kapital (överskott) som finns inom distrikten stannar inom distriktet alt. regionen och inte förs till central/riksnivå även efter en ev. omvandling i enighet med Expedition 50. I motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden föreslår Maria Gripenhoftner kongressen besluta uppdra till förbundsstyrelsen utreda distriktsrådens vara eller icke vara i vårt framtida IOGT-NTO och utifrån det komma med åtgärder för antingen avveckla eller stötta distriktsråden, samt en stadgeändring görs av 5:12 där distriktsråd byts ut mot distriktsstyrelse gällande rätten ta beslut upplösa krets samt kvarvarande egendom förfogas av distriktet och inte distriktsrådet. I motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar föreslår David Svensson och Per Wihlborg IOGT-NTO Skåne kongressen besluta under 2:8 införs texten Förbundsstyrelsen ska ge stöd åt distrikten och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur. I motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva föreslår Maria Gripenhoftner kongressen besluta IOGT-NTO vid ett ev. förändringsarbete i enighet med Expedition 50 också fortsättningsvis kommer tillhandahålla service, föreningsstöd, uppmuntran till aktivitet och ett forts medlemsvärvande även i inlandet. I motion nr 17 Bra arbetsledning föreslår Niklas Christerson kongressen besluta det på förbundsnivå avsätts resurser för en person som särskilt arbetar med ge stöd till lokala arbetsledare, arbetsledarnätverket utvecklas för möjliggöra erfarenhetsutbyte, samt 317

318 alla nya arbetsledare i IOGT-NTO erbjuds introduktionssamtal och utbildningar. 36 Ajournering Förhandlingarna ajournerades till klockan 8.30 fredag 30 juni. 318

319 Fredagen den 30 juni 2017 FJÄRDE SESSIONEN Ordförande: Anders Häregård Åsa Hagelstedt Sekreterare: Camilla Berner Tobias Wallin 37 Förhandlingarnas återupptagande Kongressen återupptog förhandlingarna klockan Parentation Eva Blomqvist höll en stämningsfull parentation till minne av de medlemmar som lämnat oss och deras fina insatser för vår organisation. Hon nämnde särskilt Stig Kroon som spelade en betydande roll för IOGT-NTO-rörelsen genom sitt stora engagemang, både nationellt och internationellt. 39 Justering av röstlängden Anders Häregård, presidiet, gick igenom de förändringar som gjorts på ombudsbänkarna inför dagens session. Kongressen beslöt därefter fastställa röstlängden till 96 röstberättigade ombud. 40 Hälsning från framtiden Elsa Winther framförde ett tack till IOGT-NTO:s ombud för de var här och arbetade för världen ska bli bättre framförallt för barnen. Hon sa hon såg fram emot den dagen när hon själv ska få sitta med och diskutera frågorna. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, tackade Elsa och sa efter den fina hälsningen orkar de vuxna arbeta ännu mer och överlämnade en present. 41 Hälsning från DNT Edru Livsstil Sigmund Korslid från DNT Edru Livsstil i Norge framförde en hälsning till kongressen. Han berättade om Edru Livsstils arbete i Norge med nyanlända som i stor utsträckning kommer från Etiopien och det har resulterat i många nya medlemmar och ett samarbete mellan länderna. Han önskade IOGT-NTO-kongressen lycka till med arbetet framöver och överlämnade kaffe från Etiopien och en mugg dricka det ur till Johnny Mostacero. 319

320 Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, tackade för gåvan och överlämnade en present och hälsning tillbaka till DNT Edru Livsstil. 42 Hälsning från KSAN Ulrike Deppert framförde en hälsning från KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor. Hon hälsade KSAN med stort intresse följer IOGT-NTO:s arbete med alkoholnormen och önskade lycka till med framtida insatser. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, tackade för hälsningen, hälsade tillbaka och överlämnade en present. 43 Ordningsfråga Per Wihlborg, Skåne, påpekade beslut som kongressen fat gäller till dess ett nytt beslut fats i frågan. Med det ville han påminna om kongressen 2015 biföll en motion om glass är gott och detta beslut även bör efterlevas denna kongress. Förbundsstyrelsen noterade ordningsfrågan och bad få återkomma i ärendet. 44 Ajournering av förhandlingarna Förhandlingarna ajournerades klockan för alkoholpolitiskt seminarium. 320

321 Fredagen den 30 juni 2017 FEMTE SESSIONEN Ordförande: Åsa Hagelstedt Robert Damberg Sekreterare: Tobias Wallin Mikaela Bexar 45 Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan med sång nr 60 i Folkrörelsesångboken, Trots allt!, under ledning av Erik Winnfors Wannberg. 46 Diverse information Presidiet informerade om det förekommit allergiska reaktioner baserade på starka dofter så de påminde om man ska vara restriktiv med starka dofter. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, berättade förbundsstyrelsen också (med hänvisning till Per Wihlborgs påpekande under föregående session) tycker glass är gott. Andrine informerade gl samtliga ombud kommer få en kula av den hemgjorda glassen som säljs nere i receptionen. 47 Utdelning av Årets eldsjäl Lina Boberg, förbundsstyrelsen, informerade om utmärkelsen Årets eldsjäl och presenterade årets mottagare Farida Al-Albani med följande motivering: Farida, fast hon bara är en person är hon engagerad som flera personer tillsammans. Det Farida initierar blir lyckat, välkomnande, engagerat och inspirerar många medlemmar i IOGT-NTO-föreningen Vildvuxen i Stockholm. Farida har bland annat arrangerat stand-up-kvällar med endast kvinnor på scenen där stämningen var så bra taket lyfte. I detta öppna arrangemang var alkoholen en ickefråga och rummet fylldes med skr och livslust. Det är svårt beskriva med ord vad Farida betytt för föreningen Vildvuxen men en sak är säker. Hon har öppnat upp huset på Klara Södra Kyrkogata och Vildvuxens verksamhet för många människor som annars inte skulle hitta till oss i rörelsen. När Farida arrangerar evenemang vill alla vara där, för det blir alltid lärorikt och roligt komma dit. För den skull är hon en riktig eldsjäl och hon kommer fortsätta välkomna nya medlemmar till rörelsen på många kreativa sätt även framöver. Farida, som var med på videolänk, blev skakig av glädje och tackade för utmärkelsen. Med ett fantastiskt hus mitt i Stockholm är det svårt inte vara eldsjäl, sa hon. Hon tackade dem som stöttat henne i verksamheten och möjliggjort det arbete som gjorts tillsammans. Om alla hjälps åt blir vi en större rörelse, betonade hon. 321

322 48 Information om jämställdhetsmätning Jämställdhetsmätare Maria Hampusgård redovisade status från torsdagens mätningar. Hon hade gjort mätningar från de fyra sessionerna och två av beredningsgrupperna. Tittar man på könsfördelningen i församlingen så är den jämställd enligt gängse definition (inom intervallet procent). Ombudsförsamlingen (anmälda ordinarie ombud) består av 45 kvinnor (45 procent) och 54 män. De närvarande från förbundsstyrelsen är 5 kvinnor (50 procent) och 5 män. Session Talartid Totalt Kvinnor Totalt Män Ombud Kvinnor Ombud Män Arbetsordning 13 min 39 % 61 % 29 % 61 % Expedition 50, grupp 1 60 min 22 % 78 % 22 % 78 % Expedition 50, grupp 2 60 min 36 % 64 % 36 % 64 % Den totala taltiden under diskussionen om arbetsordningen fördelades på 61 procent män och 39 procent kvinnor, det vill säga strax utanför den godkända fördelningen. I beredningsgrupperna var det dock en något större snedfördelning. Kommentar från golvet: En kvinna kan säga samma sak som en man fast på kortare tid, det syns tydligt i de här siffrorna. Fördelning av total talartid under torsdagen framgår av grafen nedan. 49 Information från presidiet angående hantering av Expedition 50 Åsa Hagelstedt, presidiet, redogjorde för presidiets förslag på hur diskussioner och beslut avseende Expedition 50 ska hanteras. Samtliga frågor (förbundsstyrelsens förslag och aktuella motioner) har grupperats i fem olika ämnesgrupper: Engagemangsformer o Förbundsstyrelsens -sats 1 4 o Motion nr

323 Geografisk indelning o Förbundsstyrelsens -sats o Motion nr 1, 8, 12, 14, 15 Demokrati o Förbundsstyrelsens -sats Fastigheter o Förbundsstyrelsens -sats 9 10 Konsulenter och resurser o Förbundsstyrelsens -sats 5 8, o Motion nr 2 7, 9, 10, 13, 16, 17 Varje pass inleds med motionärerna föredrar sina motioner och därefter lämnas ordet fritt med anledning av punkterna som ingår i den ämnesgruppen. Samtliga förslag på bifall, avslag, tillägg eller ändringar samlas ihop, men besluten fas i slutet på dagen efter samtliga fem ämnesgrupper har diskuterats. Det innebär presidiet avslutar varje pass genom sammanfa samtliga inkomna förslag som rör ämnesgruppen innan kongressen går vidare till nästa. Tanken bakom detta upplägg är många av frågorna är kopplade till varandra och presidiet vill undvika beslut behöver rivas upp för det i en senare session fas motstridiga beslut. Per Wihlborg, Skåne, undrade varför man inte inkluderat delar av förbundets budget i paketet. Många av delarna i budgeten bygger på tankar i Expedition 50 och kommer påverkas av vilka beslut vi far här. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, höll med Per om den föreslagna budgeten är nära knuten till dagens diskussion men höll fast vid den bör behandlas efteråt. Hon förklarade förbundsstyrelsen kommer se över förslaget till budget inför morgondagen om det fas beslut i dag som avviker från tankar förbundsstyrelsen baserat budgetförslaget på. Per Wihlborg accepterade förbundsstyrelsens svar. Kongressen beslöt hantera diskussionen om Expedition 50 enligt presidiets förslag. 50 Redovisning från beredningsgrupperna Expedition 50 Ordförande från respektive beredningsgrupp gjorde en kort sammanfning av gårdagens diskussioner i de sex beredningsgrupperna. Ulf Eriksson, beredningsgrupp 1, berättade det mesta i förbundsstyrelsens förslag känns helt naturligt och mycket av detta går genomföra redan i dag. Generellt sett ska erbjudanden från förbundet ses som erbjudanden snarare än tvingande åtgärder, det kan gälla allt från ekonomiska tjänster till förvaltning av fastigheter. Man kanske bör testa långsamt så man inte svänger om hela organisationen i ett steg. Sedan är rörelseperspektivet väldigt viktigt, glöm inte bort UNF och Junis i diskussioner, uppmanade han. Den geografiska frågan är en svår fråga hantera, framför allt för de norra distrikten där avstånden redan i dag är stora. Bo Axelsson, beredningsgrupp 2, berättade de hade haft en bra diskussion i sin grupp, men det var svårt sammanfa gruppens diskussioner i tydliga gemensamma åsikter. 323

324 En fråga som stack ut i diskussionen var frågan om extrakongress under våren Det är inte relevant kalla till en extrakongress om man inte har kommit fram till något konkret besluta om. Gunvor Nygren, beredningsgrupp 3, konstaterade de hade haft en bred diskussion. Den var enig i det viktigaste var det händer något, men exakt vad som ska hända är en svårare fråga. Det som tog upp störst tid i diskussionen var frågan om den geografiska indelningen. Framför allt i norra Sverige kan det bli väldigt stora geografiska områden och det riskerar försvåra engagemanget. Gunvor skickade med en påminnelse om vi faktiskt åtar oss stå bakom och genomföra de beslut som kongresserna beslutar, diskussionen är viktig och när vi kommer härifrån är det vårt gemensamma ansvar se till det vi beslutar blir genomfört så bra som möjligt. Gunilla Granqvist, beredningsgrupp 4, berömde presidiet för den föreslagna arbetsordningen. De hade genomfört diskussionen i beredningsgruppen enligt samma uppdelning. Tyvärr hade gruppen inte hunnit igenom alla punkter utan fokuserat på engagemang och organisation. Kontakten med nya medlemmar är otroligt viktig, men gruppen kunde inte enas om huruvida den ska hanteras lokalt eller centralt. Det viktigaste är alla nya medlemmar blir kontaktade. När det kommer till organisationsstruktur och geografisk indelning var alla överens om förändring krävs, dock var det skilda uppfningar om hur. Oavsett väg framåt krävs det tid och förankring, nuvarande förslag känns lite väl forcerat och genom stressa igenom så här viktiga frågor riskerar man missa viktig input. Gunilla avslutade med poängtera rörelseperspektivet, hela IOGT-NTO-rörelsen måste involveras. Maria Kornevik Jakobsson, beredningsgrupp 5, berättade gruppen hade fokuserat på personalfrågorna. De uppmanade till jämförelser med andra organisationer som genomfört motsvarande resa. Vad händer i de orter som hamnar utanför den prioriterade 50-listan? Generellt sett var gruppen positiv till förbundsstyrelsens förslag, men delar av gruppen hyste oro för hastigheten på resan. En stor farhåga som är viktig hantera är en centralisering av många frågor innebär dagens eldsjälar känner de kan trappa ner sitt engagemang. Avslutningsvis berättade Maria gruppen var överens om förbundsstyrelsen troligen inte vill oss illa. Jan Söderström, beredningsgrupp 6, tackade för initiativet ta tag i den nedåtgående spiralen. Det är stor skillnad mellan distrikten, vissa fungerar bra och vissa fungerar mindre bra. Det innebär förändringen kommer innebära försämringar för vissa och förbättringar för andra. Glöm inte bort UNF, Junis och NSF så vi tillsammans kan hitta en lösning för hela rörelsen, uppmanade han. Generellt hade gruppen en tveksamhet till större geografiska områden, då medlemmarna i gruppen inte såg hur detta kommer gynna engagemanget eller få medlemsantalet öka. Jan jämförde med MHF där motsvarande förändring inte hjälpt upp deras situation, medan NBV har flera positiva erfarenheter från sin resa. Centralt anställd personal med gemensam administration känns bra. Gruppen efterlyser en redovisning av hur det har gått i pilotdistrikten. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade på några av frågorna som dykt upp i diskussionerna. Förbundsstyrelsens syn på föreningar har inte ändrats, föreningar är och kommer alltid vara grunden i vår organisation. Men vi måste hitta andra engagemangsformer som ett komplement för nå nya målgrupper. Arbetsgivaransvar och administration av personal ska inte blandas ihop med den praktiska arbetsledningen som även framöver måste hanteras av de lokalt förtroendevalda. Det finns ingen karta över tänkta regioner, antalet regioner är en uppskning av hur många enheter som borde kunna fungera, men exakt antal är inte fastställt. 324

325 Vad är skillnaden mellan inriktning, utredning och faktiska beslut? Inriktningsbeslut är högre mål som måste konkretiseras innan man far detaljerade beslut. Utredningar är frågor där vi måste titta djupare innan vi kan ta ställning till vad som behöver ändras. 51 Justering av röstlängden Mohammed Abdi Osman, Uppsala län, anmälde närvaro. Kongressen beslöt fastställa röstlängden till 97 röstberättigade ombud. 52 Expedition 50 ämnesgruppen engagemangsformer Tobias Tengström, motionär, föredrog motion nr 11 Demokrati och deltagande. Om vi låter medlemmar stå utanför den vanliga föreningsformen säger vi de inte behöver vara en del av vår demokrati och vi inte bryr oss om deras åsikter. I dag bygger all verksamhet på föreningar och direktanslutna medlemmar glöms bort och de kallas sällan till årsmöten eller liknande. Därför bör vi inte direktansluta nya medlemmar så länge som vi har nuvarande struktur med all representation via föreningar. Bo Axelsson, Västmanland, störde sig på förbundsstyrelsens bruk av begreppet vårt IOGT- NTO. Det känns som ett semantiskt grepp som används för elda massorna, men är semantiskt åt pipan. Han framförde också föreningen är vår viktigaste organisationsform och det finns en stark koppling mellan lyckas som förening och ha en egen lokal med mycket verksamhet. Det finns även en koppling till barn- och ungdomsverksamhet. Bo föreslog kongressen besluta konsekvent stryka vårt från alla ställen i dokumentet där det står vårt IOGT- NTO och ersätta med enbart IOGT-NTO, föreningen är vår viktigaste verksamhetsnivå och i dialog med framgångsrika föreningar sker ett arbete för utveckla föreningsarbetet, avslå förbundsstyrelsens tredje -sats om fördela ansvaret för mottagande av nya medlemmar, samt när det gäller -satserna 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12 och 19 ska ett arbete ske för utveckla dessa till kongressen 2019 i samarbete med övriga förbund inom rörelsen. Virre Annergård, Stockholm, var kritisk mot förbundsstyrelsens pedagogik. Förbundsstyrelsen framför det som om vi inte gör som förbundsstyrelsen föreslår så faller allt samman. Virre undrade även hur många föreningar ute i landet som vet om diskussionen om Expedition 50 pågår. Marit Normasdotter, Stockholm, yrkade bifall till motion nr 11. Hon berättade om hon inte blev kontaktad när hon blev medlem och ville inte någon annan skulle drabbas av samma sak som hon. Marie Post, Skaraborg, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag, -sats 1 4. Lokalt engagemang är otroligt viktigt och alla nya sätt engagera lokala medlemmar är bra. 325

326 Magnus Lagergren, Örebro, yrkade bifall på förbundsstyrelsen förslag, -sats 1 4, och yrkade avslag på motion nr 11. Han menade motion nr 11 inte behövs om man bifaller förbundsstyrelsens förslag, -sats 1 4. Även som direktansluten medlem kan man engagera sig vilket Magnus själv är ett bevis på. Viveca Aldebert, Kalmar, efterfrågade mer information om hur det faktiskt har gått i de olika pilotdistrikten. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på motion nr 11. Man måste kunna gå med i bara IOGT-NTO utan tvingas in i en viss förening. Det ser olika ut över landet med många ställen där det inte finns relevanta föreningar för nya medlemmar. Niklas Christerson, Uppsala län, ville prata om första och andra -satsen i förbundsstyrelsens förslag. Vi behöver inte bifalla första -satsen, eftersom det skulle krångla till hanteringen och orsaka problem vid tolkning av stadgar etc. Niklas yrkade avslag på förbundsstyrelsens första -sats och bifall på förbundsstyrelsens andra -sats. Mats Heden, medlem, menade föreningsformen är otroligt viktig och talade för motion nr 11. Peter Bergström, Norrbotten, menade hela Expedition 50 handlar om hur vi skapar ett ökat engagemang. Hur blir vi större, bättre, vackrare och kan påverka mera? Men ta det i rätt ordning; skapa engagemang först, diskutera organisation sedan. Hur ska vi organisera de nya formerna så de blir enkla, men samtidigt har sin plats i den demokratiska strukturen? Peter yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag, -sats 1 4. Björn Karlsson, Jämtlands län, berättade man i Jämtland är positiva och förändringsbenägna, men samtidigt lite oroliga. Jämtland är ett pilotdistrikt, men har inte kommit så långt man kan utvärdera resultatet. Som pilotdistrikt provade man direktdemokrati i stället för ombud från föreningarna på årets distriktsårsmöte. Detta resulterade i betydligt fler deltagare än tidigare år. Björn ifrågase om många av de mål och beslut vi fastställer på kongressen verkligen är väsentliga. Till exempel medlemsvärvning, om inte distrikten går hem och genomför det som kongressen beslutar så är diskussionen och besluten inte värda något. Respekt för kongressbeslut är otroligt viktigt! Per Wihlborg, Skåne, undrade vad motionärerna bakom motion nr 11 ser för hinder mot låta direktanslutna medlemmar delta i de olika föreningarna. Man kan delta i verksamhet i flera olika föreningar oavsett om man är medlem eller ej. Att tvinga in medlemmar i en förening kan resultera i medlemmar slutar i stället för engagera sig. Skåne har en tradition av jobba med direktanslutna medlemmar. Per yrkade avslag på motion nr 11. Björn Lanefelt, Älvsborg, saknade en -sats som lyfter fram samarbetet inom hela IOGT- NTO-rörelsen. Vi hade mycket större och bredare verksamhet förut med dans, idrott, kultur och liknande, förklarade han. Vi borde satsa mer på familjeverksamhet! Robert Damberg, presidiet, sammanfade de förslag som kommit in. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, påpekade distrikt eller städer inte kan yrka vare sig avslag eller bifall. Det är enbart ombuden som har förslagsrätt på kongressen, så alla yrkanden i form av Xlands distrikt yrkar bifall ska tolkas som ombud NN yrkar bifall. Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på Bo Axelssons samtliga förslag. Vi är bra på genomföra föreningsverksamhet, vi måste snarare fokusera på hitta nya kompletterande verksamhetsformer. 326

327 Åsa Hagelstedt, presidiet, meddelade detta var sista talaren i den här frågan innan ajournering för lunch. Efter lunch återupptas förhandlingarna i denna punkt. 53 Hälsning från Våra Gårdar och Studenthemmet Tempus Torsten Friberg, multihkonstnär med nuvarande fokus på fastigheter inom Våra Gårdar och studenthemmet Tempus, berättade vi inom rörelsen har ett fastighetsbestånd värt 2,5 miljarder kronor. Vi har inte lika många fastigheter som tidigare, men likväl har vi runt 600 fastigheter runtom i landet. Han berättade om gårdagens fantastiska besök i Ulvsbyn där lokalen är fylld av verksamhet. Om vi skulle ha lika mycket verksamhet som i Ulvsbyn i alla våra lokaler skulle vi inte behöva ha någon diskussion om Expedition 50, ansåg han. Torsten berättade om bostadsbristen i Stockholm och han stolt kunde meddela man precis invigt ett nytt hus med ytterligare 114 studentrum i Studenthemmet Tempus. Han uppmanade alla medlemmar tipsa sina barn och barnbarn ställa sig i kö till ett rum på Tempus. Kön består just nu av ungefär förhoppningsfulla studenter, men som medlem i rörelsen har man förtur i kön. Våra Gårdar hjälper ungefär fastigheter per år och varje satsad kronor på Våra Gårdar ger 5 kronor tillbaka med hjälp av olika typer av statsbidrag. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tackade Torsten med en bok. 54 Veteranmedalj Johnny Mostacero, förbundsordförande, berättade om en person som varit medlem sedan Personen har arbetat aktivt med folkhälsofrågor på olika sätt sedan 60-talet och forts med olika typer av förebyggande arbete. Personen har alltid varit duktig på sprida våra frågor i andra delar av samhället och har även varit partipolitiskt aktiv. Personen alltid varit orädd för vad folk ska tycka, oavsett om det handlar om medlemmar, förbundet eller folk utanför rörelsen. Hen har alltid haft vilja utveckla IOGT-NTO och aldrig varit rädd för se in i framtiden och förstå vi behöver utvecklas, samtidigt som hen alltid har haft huvudet på skaft och ställt relevanta frågor. Både när det kanske gått för fort framåt eller när någon vill stanna kvar i det som varit. Personen har en lång lista med olika uppdrag. Han har varit aktiv i länsnykterhetsförbundet, suttit i CAN:s styrelse, varit såväl distriktskonsulent som distriktsordförande, jobbat som förbundsanställd och är nu även ombud på IOGT-NTO:s kongress. Välkommen upp: Björn Karlsson, Jämtlands län. Björn tackade för uppmärksamheten och menade detta var ett ypperligt sätt få tyst på någon som har svårt hålla talartiden i talarstolen. Han tackade för han har fått förmånen vara med om allt detta som Johnny berättade om. 55 Ajournering Åsa Hagelstedt, presidiet, ajournerade förhandlingarna klockan

328 Fredagen den 30 juni 2017 SJÄTTE SESSIONEN Ordförande: Robert Damberg Elin Lundgren Sekreterare: Mikaela Bexar Magnus Andersson Återupptagande av förhandlingarna Mötet återupptogs klockan Justering av röstlängden Oscar Gomez Denis, Västernorrland, erse Ulla Thelin. Christina Biltberg, Västernorrland, erse Ruby Ottosson. 58 Forts behandling av Expedition 50 ämnesgruppen engagemangsformer Mötesordförande Robert Damberg redogjorde för sin känsla engagemangsformerna var ganska färdigdiskuterade före lunchuppehållet och uppmanade alla tänka på det behövs tid även till de andra ämnesgrupperna. Börje Tjärnström, Västernorrland, föreslog kongressen besluta det skapas förutsättningar för föreningar, nätverk, och andra engagemangsformer med olika intressen som spänner över hela Sverige. Marine Diedrichsen, Örebro, berättade hon är från Kopparberg som är så litet det snart inte ens är en kommun. När det förra året kom många flyktingar startades ny verksamhet och Kopparberg har nu den största junisföreningen i distriktet. Man vill också starta scoutverksamhet. Det finns hur mycket engagemang som helst men man kryper ändå på knäna eftersom det finns för lite folk. Marine önskade därför Kopparberg, om förbundsstyrelsens förslag går igenom, får bli en av de femtio orter som får lite mer hjälp. Kenneth Eriksson, Göteborgs och Bohus län, kommenterade förbundsstyrelsens andra sats om det ska finnas nätverk och andra engagemangsformer med olika intressen som spänner över hela Sverige. Han hade ingenting emot det finns nätverk som inte är geografiskt bundna. Om man ska kunna vara med i flera samtidigt undrade han dock om det ska finnas någon begränsning när det gäller nätverkens representation på kongressen. Det kan bli så vi ser ut vara fler än vi är, påpekade Kenneth. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, gav Kenneth Eriksson rätt i detta och påpekade förbundsstyrelsen föreslagit representationen på kongressen ska utredas. Erik tyckte också det var roligt det redan var så intensiv diskussion och sade det långt ifrån bara handlar om strukturer. Nätverk är inte så märkvärdigt som det låter, utan det handlar om de som är intresserade av exempelvis alkoholpolitik ska kunna hitta varandra lättare. Även om detta går göra redan nu handlar det om uppmuntra den typen av 328

329 engagemang. Ett annat exempel är man kan bilda spelmansgrupper och ordna IOGT- NTO:s spelmansstämma. När det gäller centralt mottagande av medlemmar trodde Erik alla håller med om mottagandet fungerar på väldigt olika sätt. Vi behöver ett system, sade Erik, och framhöll det inte handlar om telemarketing och uppgiften inte heller behöver utföras av anställda. Det skulle till exempel kunna finnas ett nätverk av medlemmar som ringer och hälsar nya medlemmar välkomna. Mötesordförande Robert Damberg redogjorde för de yrkanden som fanns i ämnesgruppen engagemangsformer. 59 Expedition 50 ämnesgruppen geografisk indelning (-sats nr 11 och 12 i förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50 samt motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner, motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet, motion nr 12 Omorganisation av förbundet, motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden och motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar) Maria Gripenhoftner, Västerbotten, även motionär, föredrog motion nr 14 Stöd eller avveckla distriktsråden. Motionen handlar om göra en översyn av distriktsråden. Hon hade själv erfarenhet från ett distriktsråd som inte fungerat, även om det säkert finns distriktsråd som fungerar också. Maria yrkade bifall till sin första -sats, som hon noterade även förbundsstyrelsen hade yrkat bifall till. När det gäller den andra -satsen, om en stadgeändring, hade förbundsstyrelsen yrkat avslag. Maria hade tagit del av förbundsstyrelsens svar och kunde förstå förslaget är problematiskt eftersom det gäller en rörelsegemensam fråga. Hon tyckte också förbundsstyrelsens förslag till stadgeändring var tillräckligt och instämde därför i förbundsstyrelsens avslagsyrkande. I enlighet med motionen föreslog Maria kongressen besluta uppdra till förbundsstyrelsen utreda distriktsrådens vara eller icke vara i vårt framtida IOGT-NTO och utifrån det komma med åtgärder för antingen avveckla eller stötta distriktsråden. Magnus Lagergren, Örebro, även motionär, fick ordet med anledning av motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet. Han hade dock ett nytt förslag och föreslog kongressen besluta alla distrikt ska starta en process tillsammans med förbundet pröva förutsättningarna bilda större distrikt/regioner. David Svensson, Skåne, även motionär, föredrog motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar. I motionen föreslås det i stadgarna ska anges förbundsstyrelsen ska ge stöd åt distrikten och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur. Han sade oavsett om vi har distrikt eller regioner så ska förbundsstyrelsen stötta. Jan Linde, förbundsstyrelsen, sade förbundsstyrelsen i sina funderingar kring framtiden hade konstaterat distrikten ser väldigt olika ut. Vi borde fundera över hur vi långsiktigt gestaltar en organisation i ett modernt land, sade Jan. Ska vi tänka i geografiska storheter eller befolkningsstrukturer? Jan sade förbundsstyrelsen varit tydlig i sitt resonemang om vi är och kommer förbli en landsbygdsrörelse men vi också måste kraftsamla på orter som växer. Vi behöver sätta fokus på de femtio största, men det betyder inte vi ska överge någon. Jan framhöll också det inte finns något färdigt förslag till regioner och det därför är lätt stryka skrivningen om det ska vara 6 8 regioner. Förbundsstyrelsen kunde därför jämka sig med Magnus Lagergrens förslag. Jan poängterade det blir viktigt ta hänsyn till befolkningsstrukturen och till exempel hur folk bor och pendlar. Han 329

330 avslutade med uttrycka sitt gillande av ombuden är intresserade och lägger nya yrkanden. Mats Adolfsson, Södermanland, sade om det blir 6 8 regioner skulle en region kunna täcka hela Norrland. Han undrade hur man då ska kunna sammanträda. Mats tyckte förbundsstyrelsens -sats nr 11 kunde ersättas med en skrivning om IOGT-NTO består av ett antal regioner eller distrikt där man så önskar. Per-Åke Andersson, Östergötland, sade förändring är nödvändig och den ska vara djärv men väl underbyggd. Han ansåg två av förbundsstyrelsens förslag krävde mer omfande underlag. Det gällde dels frågan om införandet av regionen som administrativ och ekonomisk enhet, dels frågan om direktdemokrati som inflytandeform. Per-Åke tyckte perioden fram till nästa ordinarie kongress ska användas till arbeta fram och eventuellt implementera utvecklingsförslag. Han tillade han inte vill bromsa utvecklingen och han också vill de andra förbunden involveras. Per-Åke föreslog kongressen besluta förbundsstyrelsen ges i uppdrag fram till nästa ordinarie kongress utreda och utveckla frågorna om a) distrikt/region och b) de demokratiska inflytandeformerna, samt i övrigt ställa sig positiv till inriktningsbesluten. 60 Information Mötesordförande Robert Damberg upplyste om den som ville lämna synpunkter på förslaget till uttalande från kongressen skulle göra det till Andrine Winther, förbundsstyrelsen, senast klockan 8.30 lördag morgon. Robert berättade också den som i efterhand vill se inspelningen från förhandlingarna kan göra det på webbadressen nykter17.se. 61 Forts behandling av Expedition 50 ämnesgruppen geografisk indelning Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, tyckte förslagen var nödvändiga även om vissa kan tycka det kan svindla. Han tyckte utgångspunkten i engagemang, utveckling och förändring var bra och han hade på distriktsstyrelsesamlingen sagt han kände sig förväntansfull. Jan-Ove ville pröva möjligheterna men insåg också det finns mycket kvar göra. Förbundsstyrelsens förslag innebär dock bara vi säger vad vi måste ta oss an och pröva. Han trodde inte det kommer gå så fort som förbundsstyrelsen tror men man måste försöka. Jan-Ove tyckte också det är viktigt se till hela landet och ville se en bred process inför nästa kongress. Han efterfrågade en tydligare roll för distrikten i processen och tillstyrkte Magnus Lagergrens förslag som han tyckte hade samlat detta på ett bra sätt. Vad gäller namnet på de nya geografiska enheterna trodde han det skulle kunna vara till nackdel kalla dem för regioner, något som kunde förväxlas med andra typer av regioner. Niklas Christerson, Uppsala län, sade han har varit distriktsordförande i två år och hans distrikt har runt tjugo föreningar och medlemmar. Han har själv besökt nio av föreningarna i år och de flesta har fått besök av någon i distriktsstyrelsen. Om IOGT-NTO i stället hade bestått av 6 8 regioner hade en region kanske haft femtio föreningar och medlemmar. Niklas kunde inte se hur styrelsen skulle mäkta med ge stöd till så många. Det intressanta här, sade Niklas, är inte siffrorna utan distriktens samordnande roll och uppdrag initiera ny verksamhet. Han tyckte man skulle titta på frågan utifrån hur vi kan samordna och lösa den ideella ledningen, till exempel genom vissa sammanslagningar 330

331 och justeringar av distriktsgränser. Han hoppades det finns mod diskutera men också mod inte gå samma väg som många andra med regionalisering. Niklas föreslog kongressen besluta tillsätta en utredning som ser över distriktsgränser och möjliga sammanslagningar av distrikt; utgångspunkten är underlätta samordning av föreningarnas behov och utveckling av ny lokal verksamhet. Marie Post, Skaraborg, såg en möjlighet stärka organisationen och arbeta mer koncentrerat med det lokala. Hon hoppades på större engagemang och bättre alkoholpolitiskt arbete och nämnde som exempel NBV lyckats bra med regioner. Marie påpekade också en region inte behöver omfa hela Norrland och det kanske handlar om de som behöver kan samla sig i större områden. Hon varnade dock för fenomenet nimby, not in my back yard, och tyckte man skulle tänka på helheten. Det är vårt ansvar det händer något, avslutade Marie, och yrkade bifall till förbundsstyrelsens -sats nr 11 och 12 samt till förbundsstyrelsens förslag avseende motion nr 1, 8, och 15. Johnny Boström, Värmland, gillade uttrycket vårt IOGT-NTO och talade om kämpa gemensamt för stötta varandra och olika verksamheter och engagemangsformer. Han var dock tveksam till låsa sig till 6 8 regioner och yrkade bifall till Magnus Lagergrens förslag. Johnny sade vi måste tänka på vara flexibla och påpekade det ser väldigt olika ut över landet. Förslaget till regioner behöver tas fram i dialog mellan distrikten och förbundet och får ta den tid det tar, sade Johnny som dock hoppades många av oss är ense om något måste göras. Vad gäller förbundsstyrelsens -sats nr 12, om regionstyrelsernas uppdrag, saknade han uppgiften vara arbetsledning för en regionchef. Han ville gärna höra hur förbundsstyrelsen hade tänkt om detta. Lars Larsson, Jönköping, undrade hur medlemsutvecklingen ser ut om tio år om det rullar på som nu. Lars ansåg vi måste börja göra något med detsamma och han ville helhjärtat och förtroendefullt ställa sig bakom förbundsstyrelsens förslag som han beskrev som väl genomarbetat. Han konstaterade också förslaget inte är fritt från kommande förändringar, med tanke på den verklighet man kommer möta efter hand. Eric Tegnander, förbundsordförande för UNF, sade han hade förstått kongressen hade diskuterat om man skulle vänta in övriga förbund eller inte. För UNF:s del ansåg han det går göra saker i rörelsen utan fa exakt likalydande beslut. UNF:s förbundsstyrelse hade emellertid lagt ett förslag till sin kongress om översyn av distriktsgränserna. Förslaget är utformat som ett uppdrag till UNF:s representanter i riksstyrelsen som ska resultera i ett förslag till kongressen Frågan hade inte behandlats än men det hade inte varit några våldsamma protester i förhandsdiskussionerna. Vi är fyra olika förbund och ibland går man i olika takt, konstaterade Eric; IOGT-NTO skulle gå lite före såg han inte som något problem. Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, tillade även IOGT-NTO:s Juniorförbunds styrelse har lagt förslag till sin kongress om utreda distriktsgränserna. I förslaget hänvisas till IOGT-NTO:s process. NSF, som sedan tidigare har andra gränser än övriga förbund, har bestämt gränserna utifrån sina egna behov och inte utifrån landstingsgränser eller liknande. Josefine berättade också NSF:s förbundsmöte består av ombud både från föreningarna, som får välja ombud utifrån sin storlek, och från distrikten, som har två ombud var. Hon yrkade avslag på Niklas Christersons förslag eftersom det står emot Magnus Lagergrens förslag som förbundsstyrelsen hade yrkat bifall till. Magnus Danielson, Stockholm, sade vi för tillfället får mycket pengar från Miljonlotteriet men ökningen avtar och vi har anledning vara förberedda för framtiden. Han sade också det är svårt fylla distriktsstyrelserna på vissa håll, vilket visar på vi har ett problem någonstans. Förbundsstyrelsen har försökt hitta en lösning, sade Magnus, och om vi 331

332 bara väntar står problemet kvar. Han var därför för försöka sätta igång snart och tyckte det skulle vara jättebra med en kongress redan nästa år. Han påpekade också det inte rör sig om ett beslut utan en riktning och yrkade bifall till hela saken. Per Wihlborg, Skåne, sade Magnus Lagergrens förslag som förbundsstyrelsen jämkat sig med var alldeles eminent; även han jämkade sig med förslaget. Per yrkade också avslag på motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner. Enligt motionen ska vi inte ha distrikt utan bara regioner. Andan i Magnus Lagergrens förslag är något annat, sade Per. Leif Karlsson, Södermanland, sade han fått höra hans bänk velar och inte kan bestämma sig. Därför tänkte han nu tala om vad Södermanland tycker: Man instämmer med Jan-Ove Ragnarsson och stödjer hans tankegångar. Vidare ställer man upp på Magnus Lagergrens förslag; när Jan Linde säger han kompromissar ska man ta chansen, för det händer inte så ofta. Med de justeringarna står ombuden från Södermanland i stort sett bakom förbundsstyrelsens förslag. 62 Forts behandling av Expedition 50 ämnesgruppen geografisk indelning Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade Johnny Boström angående -sats nr 12 förbundsstyrelsen tänker sig regionstyrelserna ska arbeta med uppdragsstyrning medan det formella chefskapet över personal ska höra till det centrala kansliet. Hon yrkade också bifall till Per Wihlborgs avslagsyrkande på motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner. Ulrike Deppert, Stockholm, förklarade motion nr 12 Omorganisation av förbundet hade gått rakt in i hjärtat på henne. Hon hade inte förstått allvaret i förbundsstyrelsens förslag och hur snabbt det ska gå. Ulrike nämnde hon är distriktsordförande och hennes föreningar i distriktet inte har fått information vare sig av henne eller någon annan. Hon kunde inte bifalla något som innebär en så stor förändring utan de är med. Ulrike yrkade därför bifall till Niklas Christersons förslag. Hon yrkade också bifall till motion nr 12. Vidare yrkade Ulrike bifall till motion nr 15 Konsekvensändring av stadgar. Maria Kornevik Jakobsson, Göteborgs och Bohus län, yrkade bifall till allt som förbundsstyrelsen hade sagt. Hon förespråkade våga flyga, lita på och gå ur sin trygghetszon. Allt blir inte bra, sade Maria, men det är inte riktigt bra nu heller. Maria litade på förbundsstyrelsen i det stora och det lilla. Hon avslutade med berätta Stig Kroon, som nyligen gått bort, för många år sedan hade ringt henne. Han hade sagt Jag vet du är nykter. Vi har midsommarfirande, du kommer klockan 12. Maria kom. Hon hade varit medlem i föreningen Mimer i många år men inte tyckt verksamheten var intressant förrän hon kontaktades av Stig Kroon. Nu är hon föreningens ordförande. Gunnar Dovner, Jämtlands län, sade han gick lite i taket på det där med regioner. I Jämtland har man fått ministern backa om regionindelningen så nog skulle man lyckas här också. Gunnar var inte så mycket emot tanken i sig men allt beror på hur man gör; här går det för fort och det har inte heller varit något remissförfarande. Pilotprojektet i hans distrikt har nyss startat och är inte utvärderat. Han efterfrågade pilotprojekt också på distriktsindelningen. Man kan låta dem som vill göra större distrikt och sedan utvärdera. Han föreslog kongressen, i stället för bifalla förbundsstyrelsens -sats 11 om IOGT-NTO ska bestå av sex till åtta regioner, besluta testverksamhet med större distrikt/regioner införs för utvärdering tillsammans och parallellt med nuvarande pilotprojekt. Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på Ulrike Depperts yrkande om bifall till motion nr 15. Han yrkade också avslag på Gunnar Dovners förslag. I båda fallen handlade det 332

333 om förslagen inte går förena med Magnus Lagergrens förslag, som förbundsstyrelsen yrkat bifall till. Ingemar Hultin, Älvsborg, sade det hade varit mycket tal om organisation och man ofta organiserar om när det är kris. Men om vi inte går till grundproblemet frågan om vad vår verksamhetsidé är och om vi lockar folk med den kan man fråga sig om vi gör rätt när vi organiserar om. Det finns några exempel från stora organisationer som förskräcker, sade Ingemar; ett exempel är polisens nya organisation som han följt. Han ville gå fram mer organiskt och yrkade bifall till Niklas Christersons och Gunnar Dovners förslag samt till motion nr 12 Omorganisation av förbundet. Börje Tjärnström, Västernorrland, yrkade bifall till Gunnar Dovners förslag. Han tyckte det skulle vara bra använda pilotverksamheten till testa större distrikt eller regioner vad skulle man ha den till om inte till testa saker? Magnus Lagergren, Örebro, nämnde en annan folkrörelse han är aktiv i som har medlemmar i 300 föreningar men inga distrikt; där finns ett sprudlande engagemang och man växer. Magnus trodde inte organisationen har så stor betydelse för engagemanget och kunde tänka sig många organisationsformer. Som det är nu ansåg han dock det inte fungerar och han tyckte därför vi behöver förändra hur vi organiserar våra resurser. Våga ta några steg framåt! avslutade Magnus. Mötesordförande Robert Damberg redogjorde för de yrkanden som avsåg ämnesgruppen geografisk indelning. 63 Expedition 50 ämnesgruppen demokrati (-sats nr i förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50) Per Wihlborg, Skåne, yrkade bifall till förbundsstyrelsens -satser nr Han tyckte den sista -satsen, om alla medlemmar ska ha rösträtt på regionårsmötena, var extra spännande eftersom hans distrikt hade haft en liknande motion för några år sen. Marie Post, Skaraborg, sade om alla medlemmar ska ha rösträtt på regionårsmötena bör alla också ha möjlighet komma. De bör få reseersättning och ersättning för förlorad arbetsförtjänst, alternativt kunna delta via skärmar; under alla omständigheter behövs det någon lösning så alla kan delta med sin röst. Marie påpekade många, inte minst kvinnor, arbetar på helger och kvällar. När det gäller förbundsstyrelsens femtonde -sats, utreda om förtroendeuppdrag på alla nivåer skulle kunna vara tidsbegränsade, sade Marie en tidsbegränsning kan vara bra men inte alltid fungera. Som exempel nämnde hon hennes eget distrikt för närvarande saknar ordförande. Marie ansåg förslaget rör något som är valberedningens uppgift och tyckte det vore dumt sätta ett årtal som gräns. Hon ansåg också valberedningarna borde arbeta året runt. Marie föreslog kongressen besluta valberedningen arbetar för förtroendeuppdragen fördelas enligt män/kvinnor/annan, etnicitet och så vidare men även de försöker verka för förtroendeuppdragen lever i en förändring där det går. Virre Annergård, Stockholm, tyckte det skulle vara jättebra utreda kongressdemokratin. Vidare ansåg han förbundsstyrelsen inte hade svarat på hans tidigare fråga om vad som är grunden för förslagen. Han hade inget emot utredning men ansåg förbundet inte hade utrett sig självt. Även på förbundsnivå finns det problem, sade Virre. Han ansåg man måste ta bort gränserna mellan nivåerna om man vill ha mer engagemang, så förbundet inte är så långt bort för en vanlig medlem. 333

334 Mats Adolfsson, Södermanland, undrade hur man praktiskt ska hantera omröstningar med väldigt många årsmötesdeltagare och om det var förbundsstyrelsen som skulle skicka ut mentometerknappar till årsmötena. Gunnar Dovner, Jämtlands län, tyckte en tidsgräns för förtroendeuppdrag var ett bra förslag. I dag blir det ofta sura miner om någon blir utbytt, eftersom man tolkar det som kritik mot hur uppdraget har utförts även om det kanske i själva verket handlar om förnyelse. Enligt Gunnar måste det dock finnas en öppning om man inte hittar en ersättare. Gunnar yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Marit Normasdotter, Stockholm, yrkade avslag på förbundsstyrelsens trettonde -sats om alla medlemmar ska ha rösträtt på regionårsmötena. Hon sade också hon utgick från förslaget faller om det inte blir några regioner. Marit sade det kan vara svårt få folk åka på mötena om de inte har ett tydligt mandat. Hon ville inte det bara skulle vara en klick av jätteintresserade personer som deltar utan tyckte det skulle finnas en viss spridning. Marit påpekade också -satserna nr 14 och 15 gäller utredning och inte ska klubbas igenom nu. Niklas Christerson, Uppsala län, ansåg förslagen om utredningar går åt rätt håll och gäller saker som är värda titta på. Han yrkade därför bifall till förbundsstyrelsens -sats nr 14 och 15. Att-sats nr 13, om alla medlemmar ska ha rösträtt på regionårsmötena, tyckte han var intressant. Den gäller en fråga där han själv har ändrat uppfning. Han hade tidigare varit skeptisk och ansåg nog egentligen representationsdemokrati är en bra grundpelare. Men han kunde också konstatera det till hans distriktsårsmöte hade kommit fyra peppade ombud från en ny förening som bara hade rätt till två. Vad spelade det egentligen för roll om de var två eller fyra? Niklas trodde inte heller farhågorna om det ska komma tusen medlemmar, eller inga alls, är så realistiska. Kjerstin Bengtsson, Jämtlands län, konstaterade förslaget om tidsbegränsade uppdrag kanske innebär hon, som har suttit sexton år som kassör, får sparken. Visserligen kan man komma tillbaka efter ett sabbatsår, men hon ville ändå avslå förslaget. I vart fall ville hon inte se några tvingande tidsgränser. Kenneth Eriksson, Göteborgs och Bohus län, sade det inte fanns något förslag om bilda regioner vilket innebär förslaget om regionårsmötena egentligen faller. Han tyckte förslaget om alla medlemmar ska ha rösträtt på regionårsmötena kunde ändras så det i stället gäller distriktsårsmötena. Per-Åke Andersson, Östergötland, vidhöll sitt tidigare förslag som avsåg utreda bland annat frågan om rösträtt. Liksom andra talare såg Per-Åke ett problem med bland annat geografiska avstånd, om alla medlemmar får rösträtt. Han framhöll vi kommer få större geografiska enheter och varnade för det kommer bli en klassfråga. Konsekvenserna av alla medlemmar får rösträtt behöver därför utredas, ansåg Per-Åke. Blir det en illusorisk eller verklig demokratiökning? Mötesordförande Robert Damberg sade presidiet avsåg ställa -satserna om direktdemokrati under proposition oavsett hur kongressen beslutar i frågan om regioner, eftersom presidiet uppfar det är den regionala nivån som avses oavsett benämning. Magnus Danielson, Stockholm, sade när alla får rösta så är det direktdemokrati. Han konstaterade också vem som helst kan starta en förening och de som vill kuppa sig till ombudsplatser kan starta föreningar. Rösträtt för alla medlemmar är ett sätt öka engagemanget, menade han. 334

335 Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, vidhöll förbundsstyrelsens förslag i -satserna nr När det gäller Marie Posts kommentar om valberedningarna tyckte förbundsstyrelsen det ingår i hela upplägget ur en massa olika aspekter se till vad som blir bäst för helheten och man ville inte lyfta fram någon särskild fråga. När det gäller Mats Adolfssons fråga om mentometerknappar sade Carl-Åke man inte kan skicka sådana till alla. I fråga om -sats 13 överlämnade han till kongressen avgöra om rösträtten för alla medlemmar ska gälla distrikt eller regioner, eller distrikt/regioner. Mötesordförande Robert Damberg sade det sannolikt skulle bli kvällsplenum och det är ett gemensamt ansvar för frågorna har diskuterats färdigt senast till middagen så kvällssessionen kan användas till röstning. 64 Ajournering Kongressen ajournerade sig klockan för fikapaus fram till klockan Inför pausen uppmanade ombudsskolans Jan-Ove Ragnarsson ombuden träna sig på jämkning av närliggande förslag. Annars blir det kanske inte något betyg! 335

336 Fredagen den 30 juni 2017 SJUNDE SESSIONEN Ordförande: Elin Lundgren Anders Häregård Robert Damberg Sekreterare: Magnus Andersson Jenny Tapper 65 Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan Justering av röstlängden Inga-Britt Tjäder, Värmland, erse Monica Ståhl. 67 Veteranmedalj Förbundsordförande Johnny Mostacero presenterade en person som är den osynliga bärande balken i ett hus som inte alltid syns men utan personen rasar allt runt omkring. Med den här personen blir allt gjort i tid, och här fuskas det inte! För den här personen är ärligheten en självklarhet. Ingenting görs halvdant, och det är ordning och reda. Personen har 100 procent kontroll och är en perfekt samarbetspartner för alla. Personen har varit en kretsordförande som ser till allas bästa, från Junis, UNF och NSF till IOGT-NTO och som är föreningsaktiv, lika bra på fixa nyårsfest som storstäda i föreningslokalen. Personen är en organisationsambassadör som gärna hänger med och värvar nya medlemmar, som är klok och kunnig, ser den lilla människan och stödjer när det behövs. Den här personen syns och finns med överallt på motorcykeln, i båten, med barn och barnbarn. Det här är en klippa räkna med! Personen har också haft superhjälterollen i vår organisation, det vill säga har varit distriktskonsulent. Johnny delade ut IOGT-NTO:s högsta utmärkelse, veteranmedaljen, till Monica Uhlin. Monica Uhlin bekräftade det är sant hon har arbetat på alla fronter i rörelsen, och det fortsätter hon med så gott hon kan. Hon berättade hon brukar säga det är scouterna som ligger henne närmast i själ och hjärta hon växte upp inom scouterna och gick med i IOGT när hon blev 15 år. Hennes pappa var med i IOGT, så hon är infödd i organisationen, men blev aktiv när hon kom till Borås. Monica har arbetat med administration i juniorförbundet, och försökt stötta UNF vid sidan om. Monica Uhlin tackade för utmärkelsen, som var en överraskning utan like för henne. 336

337 68 Hälsning Margareta Rickman Törnqvist, medlem från Stockholm, framförde varma hälsningar till kongressen från en tidigare veteranmedaljmottagare, Britta Danielsson i Örebro, som fick veteranmedaljen vid IOGT-NTO:s kongress i Lund Britta Danielsson hade av hela sitt hjärta önskat hon kunde vara med vid kongressen, men hade inte möjlighet närvara. Mötesordförande Elin Lundgren sände de varmaste hälsningar tillbaka till Britta Danielsson från kongressen. 69 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag Expedition 50 ämnesgruppen Demokrati Stig Håkangård, Värmland, tyckte det var problematiskt diskussionen rör ett slags hypotetiskt resonemang: Det finns en problemanalys om vi måste få mer engagerade medlemmar. Förbundsstyrelsen har dragit slutsatser av den och lagt fram ett förslag. Nu talar mycket för det har gått för fort och vi behöver utreda de formella delarna av saken. Stig Håkangård tillstyrkte förslaget om utredning. Men han påpekade ett antal förslag till -satser finns kvar som är mycket konkreta och som bygger på -satserna 11 och 12 om geografisk indelning i förbundsstyrelsens förslag skulle gå igenom, och organisationen skulle ha regioner med vissa arbetsuppgifter. Därmed har de förslagen blivit hypotetiska. Det bästa hade varit efter deben föra tillbaka förslagen till utredningen. Annars kommer kongressen fa beslut som gäller under förutsättning regioner finns. Han nämnde som exempel direktdemokratin, där förutsättningarna skulle bli olika med en region som omfade ett större område än hela Norrland än om vi hade kvar nuvarande distriktsindelning. 70 Information från presidiet Mötesordförande Elin Lundgren uppmanade ombuden vara tysta under förhandlingarna, begära ordet tydligt och använda de tryckta förslagslapparna till de skriftliga förslagen. 71 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag Expedition 50 ämnesgruppen Demokrati Maria Gripenhoftner, Västerbotten, yrkade avslag på -sats 13 i förbundsstyrelsens förslag om rösträtt för alla medlemmar på regionsårsmöten. Hon tillstyrkte Per-Åke Anderssons förslag om en utredning. Maria Kornevik Jakobsson, Göteborgs och Bohus län, frågade förbundsstyrelsen om förslaget om rösträtt för alla medlemmar innebar man också skulle utse ombud, eller om förslaget innebar ombudstanken skulle falla. Hon frågade sig vem som i så fall skulle betala logi och förlorad arbetsinkomst. Att tappa ombudsanmälan, genomgång av handlingar och förankring bland medlemmarna tyckte hon skulle vara olyckligt. Hon menade det var bra alla fick vara med och rösta, men konstaterade om ett möte hålls på en plats och ingen är ombud och får hjälp resa dit, blir det bara de som bor i närheten som röstar. Hon yrkade avslag på -sats 13 i förbundsstyrelsens förslag. 337

338 Per Wihlborg, Skåne, tillstyrkte forts -sats 13 i förbundsstyrelsens förslag, men ville komplettera den utifrån Magnus Lagergrens tidigare förslag skriva region/distrikt under en övergångstid. Per Wihlborg föreslog kongressen besluta lägga till /distriktsårsmöten efter regionsårsmöten i -sats 13 i förbundsstyrelsens förslag. Per Wihlborg menade han som medlem tar lika mycket ansvar om han representerar sig själv eller någon annan. Man måste fortfarande alltid ta ansvar för det man säger det är grunden i en organisation. Vill man ha en förändring, måste man vara beredd stå upp för förändringsprocessen. Därför förstod han inte riktigt vad man menade med större avstånd skulle ha betydelse. Han nämnde vi har föreningar med många medlemmar som bor långt borta, men som ändå kommer till sin förening vid årsmötet. Peter Bergström, Norrbotten, konstaterade direktdemokrati, där föreningarna inte ska skicka representanter, är en ganska stor förändring i hur vi hanterar demokratin och tyckte det var lite snabbt och stort fa det beslutet nu. Han nämnde IOGT-NTO hade provat systemet i några distrikt och tyckte organisationen skulle fortsätta med försöken, men tyckte också det fanns orsak se vad som blir bättre med systemet och vilka nya problem som uppstår. Problem med hur man ska resa till mötena, vilka som ska komma, hur man förbereder mötena och hur man bereder frågor hade tagits upp. Innebär förslaget alla befintliga distrikt ska gå över till direktdemokrati vid nästa årsmöte? frågade han. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, förklarade förbundsstyrelsen såg framför sig det skulle finnas ett anmälningsförfarande och handlingar till deltagarna i mötena, så de som kommer till mötena känner ett representationsskap för sig själva som medlemmar och för andra medlemmar som de känner de representerar, fast de inte är valda som ombud för representera någon. I fråga om Marie Posts förslag om ersättningar till medlemmar som deltar i möten ansåg förbundsstyrelsen det är en fråga för regioner och distrikt. Förbundsstyrelsen yrkade avslag på Marie Posts förslag. Förbundsstyrelsen yrkade bifall till Per Wihlborgs förslag lägga till /distriktsårsmöten i -sats 13 i förbundsstyrelsens förslag. Lina Boberg förklarade -sats 13 i förslaget står under inriktningsbesluten, och beslutet därmed inte ska börja gälla 2018 utan senast Hon påpekade förbundsstyrelsen till kongressen 2017 inte har lagt fram några förslag till ändringar i stadgarna om representation. Niklas Christerson, Uppsala län, såg också förslaget som ett inriktningsbeslut. Han berättade Uppsala-distriktet arbetade för låta så många som möjligt komma till distriktsårsmötena genom göra det billigt och enkelt, och nämnde hur det kunde tillämpas på förslaget. Han trodde hindren kunde lösas av distrikt och föreningar. Niklas tyckte mellannivån i organisationen skulle kallas för distrikt det går tillbaka på distriktsloger och distriktstempel, och är ett bra namn som kan användas oavsett om det finns sex till åtta distrikt. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, kunde förstå invändningarna mot direktdemokrati, men påminde om ingenting skulle ändras här och nu. I stället ska kongressen peka ut vad som är önskvärt om man kan hitta lösningar som stämmer med kongressens viljeyttringar. Han underströk ändringarna kräver nya kongressbeslut och stadgeändringar. Han kände sig trygg med sända frågorna till en utredning och se hur de kan omsättas i ett 338

339 stadgeändringsförslag. Han menade det också kunde övervägas om på kongressnivå, i stället för direktdemokrati för enskilda medlemmar, varje förening skulle utse ombud. Emma Laursen, Uppsala län, ansåg det är ett demokratiskt problem när kongressombuden tycker alla frågor inte känns förankrade bland medlemmarna i sina distrikt, och konstaterade det också gäller henne själv, eftersom det är svårt få återkoppling. Hon noterade också det är återkommande många vill skjuta upp frågor för utvärdera, fråga medlemmarna och förankra besluten. Ombuden borde veta vad medlemmarna tycker och rösta utifrån det, men så fungerar det inte i dag. Ingemar Hultin, Älvsborg, förklarade han är en misstänksam typ och rädd för kuppförsök. Han berättade Sverigedemokraterna för några år sedan försökte kidnappa Skebetalarnas förening genom direktdemokrati. Han menade förbundsstyrelsen borde utreda något slags kvalifikation eller anmälan i direktdemokratin. I exempelvis ett litet distrikt som Gotland med 300 medlemmar kunde någon grupp överrösta andra genom ett snabbt inträde i organisationen. Per-Åke Andersson, Östergötland, menade det är viktigt hålla isär begreppen inriktning och utredning. Hans förslag är man ska utreda saken. Är man inriktad på någonting, så utreder man det i syfte det ska förverkligas. Men en utredning bör göras neutralt, för beskriva problematiken. Han menade frågan är så stor en allmän, neutral belysning av problematiken med demokratin behövs, inte en utredning som är riktad åt ett visst håll. Peter Bergström, Norrbotten, yrkade bifall till Per-Åke Anderssons förslag om en utredning. Peter Bergström föreslog också kongressen besluta ersätta -sats 13 i förbundsstyrelsens förslag med region/distrikt kan tillämpa rösträtt för alla medlemmar som deltar på region/distriktsårsmöte. Förbundsstyrelsen och Kenneth Eriksson förklarade de jämkade sig med Per Wihlborgs förslag till tillägg av /distriktsårsmöten i -sats 13 i förslaget, yrkade bifall till Per Wihlborgs förslag och drog tillbaka sina egna förslag till formulering av -satsen. På fråga från mötesordförande Robert Damberg förklarade Per-Åke Andersson hans förslag om i övrigt ställa sig positiv till inriktningsbeslutet avsåg hela förslaget Expedition 50. Mötesordförande Robert Damberg sammanfade de förslag som hade framförts under ämnesgruppen Demokrati. Mötesordförande Elin Lundgren förklarade presidiets ambition var en sammanställning av alla framlagda förslag som gällde förbundsstyrelsens förslag Expedition 50 och motionerna skulle finnas utskriven och tillgänglig för ombuden senast inför kvällens förhandlingssession. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, påminde om hela uppläggningen av Expedition 50 innebär de beslut som tas blickar framåt och måste omsättas i något annat, i de flesta fall genom beslut på en framtida kongress eller extra kongress. Han frågade om alla som hade lagt förslag om exempelvis reseersättningar, valberedningsarbete med mera var införstådda med också de förslagen var beslut som syftade framåt, och förslagsställarna inte förväntade sig de besluten skulle gälla omedelbart. Presidiet konstaterade ingen förslagsställare anmälde någon annan uppfning än den Jan-Ove Ragnarsson hade framfört. 339

340 72 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag Expedition 50 ämnesgruppen Fastigheter (-satserna nr 9 och 10 i förbundsstyrelsens förslag nr 1) Bo Axelsson, Västmanland, ansåg vårt i formuleringen vårt IOGT-NTO i förbundsstyrelsens förslag skulle strykas, eftersom det bara finns ett IOGT-NTO. Bo Axelsson föreslog kongressen besluta stryka ordet vårt i formuleringen vårt IOGT-NTO i -satserna nr 9 och 10 i förbundsstyrelsens förslag. Bo noterade förbundsstyrelsen hade yrkat avslag på hans förslag ändra -sats nr 1 i förbundsstyrelsens förslag och skriva föreningen är organisationens viktigaste verksamhetsnivå, men förbundsstyrelsen i deben genom en styrelseledamot hade sagt föreningen är det viktigaste vi har, medan en annan styrelseledamot hade sagt hon inte ville vara med på utveckla föreningarna och förbundet inte skulle skapa någonting som hade med föreningarna göra, utan skapa något nytt. Bo tyckte det var motsägelsefullt. Han yrkade bifall till sitt förslag. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, begärde replik på Bo Axelssons inlägg. Hon menade det inte finns någon motsättning: Föreningen är grunden för vårt IOGT-NTO och kommer vara det i framtiden. Men utveckla föreningar är inte någon ny fråga; det har organisationen gjort under lång tid. Det organisationen inte har gjort, men behöver sätta fokus på, är tala om andra engagemangsformer. Men det är självklart IOGT-NTO också kommer fortsätta arbeta med föreningar. Jenny Larsson, Kalmar, menade en förening som är aktiv och engagerad i sin fastighet kunde tappa engagemanget om ansvaret läggs över på Våra Gårdar. Därför vill hon ändra formuleringen i -sats nr 9 i förslaget så den skulle lyda kan sedan hanteras av Våra Gårdar. Jenny Larsson föreslog kongressen besluta ändra hanteras sedan av Våra Gårdar till kan sedan hanteras av Våra Gårdar i -sats nr 9 i förbundsstyrelsens förslag. Magnus Danielson, Stockholm, berättade han först hade tänkt det vore bra låta förslaget om central fastighetsförvaltning gälla alla orter, inte bara de som ansågs strategiska, men han efter ha märkt förbundsstyrelsen verkade nervös över förvalta alla de 600 fastigheterna i organisationen tänkte man kunde börja med de strategiska orterna. Magnus ville förtydliga formuleringen så förbundsstyrelsens avsikt skulle framgå, den centrala förvaltningen skulle vara frivillig. Magnus Danielson föreslog kongressen besluta lägga till om fastighetens ägare så önskar sist i -sats nr 10 i förbundsstyrelsens förslag. Ann-Marie Olsson, Skaraborg, berättade det inom Vadsbokretsen finns en lokal som medlemmarna är mycket rädda om, och som hon hoppades de skulle få ha kvar för kretsen och föreningarna i Skaraborg, och den inte skulle hamna någon annanstans. 340

341 Gunilla Lindskog, Västernorrland, frågade vad det innebär fastigheter förvaltas centralt. Kunde förbundet komma och reparera lokalen i Sundsvall och klippa gräset? Hon frågade dessutom hur man bedömer vilka orter som är strategiska. Viveca Aldebert, Kalmar, berättade hennes beredningsgrupp hade talat om förvaltning och köp av fastigheter och deponering av medel från försäljning av fastigheter. Gruppen hade diskuterat öppna för föreningar skulle kunna hyra lokal under en period med tanke på nya engagemangsformer. Ulf Dalevik, Älvsborg, yrkade avslag på -sats nr 9 i förbundsstyrelsens förslag, Ulf Dalevik föreslog kongressen besluta ersätta -sats nr 9 i förbundsstyrelsens förslag med föreningarna själva är suveräna själva besluta om köp och försäljning av sina fastigheter och vid behov kan hanteras av Våra Gårdar. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, förklarade förbundsstyrelsen yrkade bifall till Jenny Larssons förslag om förtydligande ändring av -sats nr 9 i förbundsstyrelsens förslag. I fråga om Magnus Danielsons förslag om förtydliga central fastighetsförvaltning ska vara frivillig i -sats nr 10 i förslaget, menade Eva Blomqvist det är alldeles självklart. Hon deklarerade det optimala alltid är om fastigheten ägs, drivs och förvaltas lokalt. Men det finns föreningar och distrikt som känner fastighetsförvaltningen är övermäktig och behöver hjälp från centralt håll hitta lösningar för se till lokalen blir kvar i IOGT- NTO:s ägo. Just nu finns några exempel där IOGT-NTO centralt hjälper till med förvaltning för rädda en fastighet som är strategiskt viktig. Eva Blomqvist svarade på Gunilla Lindskogs frågor: I ett strategidokument för fastigheterna som är fastställt av IOGT-NTO är för närvarande 15 strategiska orter definierade, men det är inte givet det alltid kommer vara de orterna, utan bedömningen kan förändras. En dialog där man är överens måste föras om vilka orter det ska gälla. Central förvaltning ser olika ut beroende på behoven. Man kan föra resonemang om hur exempelvis gräsklippning vid en lokal kan lösas. Mats Adolfsson, Södermanland, föreslog kongressen besluta ändra strategiska orter till strategiska kommuner i -sats nr 10 i förbundsstyrelsens förslag. Per Wihlborg, Skåne, tyckte det behövs ekonomiska ramar arbeta utifrån när fastighetsägare ska ta ställning till förvaltning, men konstaterade distrikten aldrig har fått några kostnadsförslag på området från förbundet. Han tänkte sig något rikstäckande företag kunde ta fram kostnadsförslag. Per Wihlborg föreslog kongressen besluta förbundet tillsammans med Våra Gårdar tar fram offert/kostnadsförslag för fastighetsförvaltning. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, bemötte Bo Axelssons yrkande om stryka vårt i vårt IOGT-NTO bland annat i -sats nr 9 i förbundsstyrelsens förslag. Han förtydligade begreppet kom från hans installationstal 2015, då han talade om bygga bort glappet i organisationen och skapa en känsla av ett IOGT-NTO. Vid konferensen med distriktsstyrelser och distriktskonsulenter i januari 2017 hade han förklarat han skulle börja tala om vårt IOGT-NTO och vi gör saker tillsammans. Om vårt ströks, skulle man tolka det som 341

342 det avser den centrala nivån, med kansliet, som avses men om vi talar om vårt IOGT- NTO, är det vi tillsammans. Det är förbundsstyrelsen som har tagit fram de strategiska orterna men i vårt IOGT-NTO är det vi tillsammans som gör det. Vårt IOGT-NTO använder han inte när han kommunicerar externt, utan bara internt just för få den inkluderande känslan av det är vi tillsammans. Johnny förklarade om det är det Bo menar, så kan förbundsstyrelsen jämka sig med hans förslag. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade Ulf Dalevik: Fastighetsägaren är förstås suverän bestämma över fastigheten och förvaltningen av den så länge det inte handlar om förvärv och försäljning av fastigheter, där fastighetsägaren inte är suverän bestämma enligt bestämmelserna om fast egendom i stadgarna. I fråga om Per Wihlborgs förslag konkretisera inriktningsbeslutet menade Eva det just därför det är ett inriktningsbeslut inte vore lämpligt låsa det exakt så som han föreslog, men förbundsstyrelsen kunde se på det som en möjlig modell. Bo Axelsson, Västmanland, frågade på vilket sätt förbundsstyrelsen var beredd jämka sig med hans förslag om stryka vårt i vårt IOGT-NTO. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, förklarade om förbundsstyrelsen och Bo Axelsson menade samma sak inte bara förbundsstyrelsen ska ta fram saker som till exempel listan över strategiska orter, utan vi ska göra det tillsammans kunde förbundsstyrelsen jämka sig med hans förslag stryka vårt i vårt IOGT-NTO. Bo Axelsson förklarade när han säger IOGT-NTO, finns det bara ett IOGT-NTO. Det finns på olika orter och olika nivåer och allt är IOGT-NTO, i hans stolthet, hans vokabulär och hans hjärta så förbundsstyrelsen kunde jämka sig med hans förslag. Förbundsstyrelsen drog tillbaka sitt avslagsyrkande på Bo Axelssons förslag om stryka ordet vårt i formuleringen vårt IOGT-NTO i -satserna nr 9 och 10 i förbundsstyrelsens förslag och yrkade bifall till Bos förslag. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, förklarade förbundsstyrelsen yrkade avslag på Per Wihlborgs förslag om kostnadsförslag och avslag på Mats Adolfssons förslag om ändra orter till kommuner. Bo Axelsson yrkade bifall till Magnus Danielsons förslag lägga till om fastighetens ägare så önskar sist i -sats nr 10 i förbundsstyrelsens förslag. Mötesordförande Robert Damberg sammanfade de förslag som hade framförts under ämnesgruppen Fastigheter. 73 Ordningsfråga Bo Axelsson, Västmanland, påpekade det är brukligt motionären först får föredra sitt förslag. Mötesordförande Elin Lundgren bekräftade motionärerna först skulle få föredra sina förslag i den kommande deben

343 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50 ämnesgruppen Konsulenter och resursfördelning (-satserna nr 5 8 och i förbundsstyrelsens förslag nr 1 samt motionerna nr 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO, nr 3 Ny utformning av distriktskonsulentstödet, nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO, nr 5 Ny resursfördelning, nr 6 Bättre resursfördelning, nr 7 Konsulentstöd, nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten, nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete, nr 13 Behåll kapitalet i distriktet [alt. regionen], nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva och nr 17 Bra arbetsledning) Maria Gripenhoftner, Västerbotten, som distriktsordförande även företrädare för motionären Västerbottens distrikt i motion nr 3 och själv motionär i motionerna nr 13 och 16, yrkade bifall till motion nr 3. I fråga om motion nr 13 framhöll Maria Gripenhoftner omorganisationer ofta medför ekonomiska medel flyttas till central nivå. Därför skrev hon en preventiv motion. Maria yrkade bifall till motion nr 13. Maria berättade hon hade skrivit motion nr 16 därför hon befarar det finns risk inlandet blir bortglömt. Hon yrkade bifall till motion nr 16. Britt-Marie Johansson, Gävleborg, även motionär i motionerna 7 och 9, förklarade motionärerna hade tagit del av det utvecklade förslaget om Expedition 50 efter de skrev motionerna. De tycker det finns mycket önska när det gäller konsulentstöd och riktat utvecklingsstöd. Britt-Marie tyckte det är konstigt inte fler reagerar över distrikten ska söka det riktade utvecklingsstödet långt innan de har beslutat om det i sina demokratiska församlingar. Som diskussionerna hade utvecklats under kongressen tyckte motionärerna deras förslag skulle kunna bakas in i den nya utredningen och organisationsöversynen, för de vurmar för flexibilitet och vill inte låsas fast i strukturer, utan vill kunna välja lösningar. Gävleborgs distrikt såg fram emot delta i utvecklingen av IOGT-NTO och tänkte återkomma med förslagen när diskussionen blir mer konkret. Bo Axelsson, Västmanland, även motionär i motion nr 2, påpekade resursfördelningen hade varit en fråga på flera kongresser. Vid förra kongressen fick förbundsstyrelsen i uppdrag komma med ett nytt förslag, men den har inte gjort det utan har i stället hänvisat till Expedition 50. Men effekterna av Expedition 50 kan tidigast träda i kraft 2019, eller troligare till största delen Under den tiden kvarstår samma problem och utmaningar med resurstilldelningen. Tills ett nytt beslut har fats finns fortfarande orsak se över resursfördelningen. Dessutom säger de flesta distrikt när man träffas mellan kongresserna medlen inte räcker till och en annan fördelning behövs. Eftersom inget förslag från förbundsstyrelsen kom, utarbetade Bo tillsammans med några andra ett konkret förslag till fördelning, som distriktsmötet i Västmanland har bifallit: motion nr 2. Förbundsstyrelsens förslag innebär status quo. Vissa distrikt, som har halkat under halvkonsulentstödsspärren, skulle vinna på förbundsstyrelsens förslag, men totalt finns det inga vinnare. Många distrikt behöver resurstillskottet i syfte öka det lokala engagemanget, öka antalet medlemmar och öka verksamheten. Bo förklarade hans förslag innebär en förändring av föreslagen budget; förbundsstyrelsen har svarat nuvarande utvecklingskonsulentresurs inte skulle rymmas inom budgeten, men man kan inte säga det inte finns budgetutrymme när man föreslår en budget på miljoner kronor och det dessutom finns eget kapital som inte är oväsentligt. Det som inte finns är vilja till omprioriteringar, sade han. Frågan handlar om hur man prioriterar resurserna: Det kanske blir någon kampanj mindre, eller någon färre anställd på central nivå. Bo yrkade bifall till motion nr 2. Bo Axelsson yrkade avslag på -sats nr 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12 och 19 i förbundsstyrelsens förslag. 343

344 Bo yrkade också avslag på -sats nr 20 om extra kongress i förbundsstyrelsens förslag. Han menade det inte fanns någon anledning ha en extra kongress om man inte hinner få fram materialet. Förbundsstyrelsen och distriktsordförandena borde gemensamt avgöra om man har fått fram tillräckligt underlag för en extra kongress. Bo Axelsson föreslog kongressen besluta uppdra åt förbundsstyrelsen och distriktsordförandena besluta om en extra kongress ska genomföras under mandatperioden. Niklas Christerson, Uppsala län, även motionär i motionerna nr 6 och nr 17, sade i fråga om motion nr 6 det viktigaste är ta bort saker som bakbinder distrikten, framför allt vad gäller dagens resursfördelning, som man måste lägga tid på göra interna ansökningar och det finns en ologisk 800-medlemsgräns. Hans förslag innebär en viss omfördelning av resurser till distrikten, framför allt så de kan få mer långsiktighet med ett lägre grundstöd men ett högre medlemsbaserat stöd som utgår från man får extra stöd för nya medlemmar. I fråga om motion nr 17 berättade Niklas han har varit arbetsledare i sitt distrikt sedan 2011 och tycker det ibland är utmanande och svårt, men ofta viktigt och roligt. Hans övergripande vision är vi i organisationen fortsätter arbeta ideellt och inte bara förlitar oss på lotteripengar, centrala resurser och centralt anställda, utan har mycket kompetens ute i landet. Han berättade hans erfarenhet som arbetsledare är det inte är lätt skilja mellan uppdragsgivning och det formella anställningsförfarandet. Niklas menade det finns många fördelar med ha ett sammanhängande ansvar för arbetsledning, anställningar, arbetsmiljö och så vidare. Ibland finns det anledning dela upp det, som man har gjort inom UNF, men det skapar andra problem. Om man kan, bör man samla allt på ett ställe, tyckte han, och det stället bör vara så nära den lokala nivån som möjligt, om vi ska ha anställda ute i landet. Vi har få föreningar som skulle mäkta med ha en anställd. Ansvaret ligger i dag på mellannivån, distrikten. Administrativa uppgifter som lönehantering kan mycket väl skötas centralt. Motionen vill skapa bättre hjälp och stöd från förbundsplanet, men det formella ansvaret bör vara samlat på ett ställe på distriktsnivån. Johnny Boström, Värmland, menade -sats nr 6 i förbundsstyrelsens förslag, om fördelning av konsulenternas närvaro utifrån befolkning och medlemstal, har felaktiga utgångspunkter. IOGT-NTO inom en region eller ett distrikt kan vilja satsa på områden som i dag är vita fläckar områden som man vill utveckla, men som i dag har litet medlemsantal och liten närvaro. Om de behoven finns, måste man kunna satsa konsulentresurser där, och inte bara fördela dem utifrån befolkning och medlemsantal. Johnny Boström föreslog kongressen besluta ändra -sats nr 6 i förbundsstyrelsens förslag till konsulenternas närvaro i landet fördelas utifrån behov och beslutade målsättningar på förbunds- och regional nivå. Magnus Lagergren, Örebro, tyckte förbundsstyrelsen visst har svarat i fråga om resursfördelningen, i -satserna 17 och 18 i förslaget, där förbundsstyrelsen säger, i Expedition 50:s anda, resurserna ska behållas som de är i dag tills övergången till det nya systemet har skett, och man då måste tänka mer på behov än på gränser. Det är i den andan förslagen ska läsas. Magnus yrkade bifall till -satserna nr 5, 6, 7, 8, 16, 17, 18, 19 och 20 i förbundsstyrelsens förslag. Han menade också Bo Axelsson hade fel. Också de medel som fördelas måste ses utifrån Expedition 50. Den regionala personalorganisationen i budgeten kostar omkring 20 miljoner kronor. Förbundsstyrelsen har arbetat med tanken den regionala nivån ska bli större och starkare, och resurserna ska vara kvar några år under 344

345 en övergångstid. Förbundet skickar resurser till regionerna genom utvecklingskonsulenterna som finns i dag också ska arbeta för regionen. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, förklarade det förbundsstyrelsen önskar få godtaget är inriktningen, med grundtankarna om öka samarbetet i landet, ha grupper av personal som jobbar tillsammans för olika områden, med mer flexibilitet, mindre sårbarhet, starkare personalgrupper och tryggare arbetsledning. Han framhöll en stor poäng är förbundsstyrelsen ser förslaget som en stor möjlighet till decentralisering och till få ut resurser i landet. Om det finns bra fungerande, större enheter runt om i hela landet, kan exempelvis en alkoholpolitisk expert i Landskrona, eller en kommunikatör i Junsele, vara anställd och arbeta för både regionen och hela landet där, i stället för på kansliet i Stockholm. Förslaget ger möjlighet få ut resurser, expertis och kunskaper i landet. Förslaget är en inriktning som ska ses på en tid om år. Åke Petersson, Kalmar, menade det var motsägelsefulla tankar som redovisades. I Expedition 50 står inte mycket om föreningarna, men när det kommer till kritan är föreningarna de viktigaste fundamenten i verksamheten för allt, vilket Åke instämde i. För stödja föreningarna på bästa vis, bilda nya föreningar och utveckla de gamla, är det resurser för göra verksamhet i föreningarna som fas. Om vi inte har verksamhet i föreningarna, kan vi inte satsa på värvningskampanjer, för då har vi ingenting erbjuda de nya medlemmarna, sade han. Åke yrkade bifall till motion nr 2. Ulrike Deppert, Stockholm, yrkade bifall till motionerna nr 2 och nr 6. Hon berättade hon är distriktsordförande, och hon behöver stöd i arbetsledning här och nu, oavsett hur det skulle gå med besluten bilda regioner och placering av personal. Förbundsstyrelsens förslag talar inte om hur hon ska göra med den personal som inte är distriktskonsulenter. Ingen vet när inriktningsbesluten är färdiga fram till 2020 har hon arbetsledningsansvar och hon behöver stöd under den perioden. Marie Post, Skaraborg, berättade hennes distrikt hade bara några få medlemmar för lite för få stöd. Hon såg en styrka i kunna ha flera konsulenter som arbetar i samma område och som kan ha olika ansvarsområden, och som kan få stöd i varandra och ha en tryggare anställning. Kanske kunde man sätta in konsulenterna som en insatsstyrka för arbeta koncentrerat på en plats och få bort vita fläckar där ingen förening eller engagerade medlemmar finns. Hon ville slippa oron för ge de anställda otrygga anställningar. Marie trodde Expedition 50 skulle bli bra. Hon sade också hon läste -sats nr 3 i motion nr 5 om tillsätta en grupp med representanter från distrikt och förbundsstyrelse som distriktsrepresentanterna inte behövde vara från distriktsstyrelsen. Per Wihlborg, Skåne, kommenterade Magnus Lagergrens inlägg om avvakta litet. Men enligt Per var den enda förändringen av bidragen till regional och lokal verksamhet som har skett sedan kongressen 2009 i Göteborg kronor till konsulentstödet, medan kostnaderna inte hade stått stilla. I Skånes distrikt är konsulentstödet kronor, men ha en konsulent kostar distriktet kronor. Det innebär 150-kronan används för täcka upp skillnaden. Kvar finns då ett riktat stöd för distriktets utveckling. Per tillstyrkte motion nr 2. Han såg förslaget som en framtidsfördelning, som sedan kan gå rakt in i regionerna då skulle resurserna finnas för de extra konsulenterna. Att vänta ytterligare två år med samma bidragssystem skulle fungera för vissa distrikt, men vore inte bra för alla. Från Skånes horisont vore det förödande. Viveca Aldebert, Kalmar, konstaterade pengar hade stor betydelse som orsak till situationen såg olika ut på olika håll i landet, även om också engagemang och ideellt arbete har betydelse. Pengarna ska användas för öka engagemanget. Distrikten behöver ha stöd, och storstäderna behöver mer än andra distrikt, vilket är en del i förslaget motion nr 2. Hon yrkade bifall till motion nr

346 Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, ställde frågan var hela rörelsen finns och berättade NSF och UNF har haft centralt anställda konsulenter en tid och IOGT-NTO:s Juniorförbunds förbundsstyrelse diskuterar det. Frågan har också diskuterats i förbundens generalsekreterargrupp och i riksstyrelsen. De andra förbunden i rörelsen har inget emot IOGT-NTO initierar processen och placerar anställda ute i landet, och de har visat intresse för gemensam arbetsledning. Redan i dag finns många anställda som arbetar med hela rörelsen. Josefine förklarade förbundsstyrelsen för förtydliga sin avsikt ville ändra lydelsen av -sats nummer 7 i förbundsstyrelsens förslag till chefer arbetsleder grupper av anställda som fördelas inom en regional personalorganisation. Josefine förklarade förbundsstyrelsen yrkade avslag på Johnny Boströms förslag om ändring i -sats nr 6 i förbundsstyrelsens förslag. Utifrån Sveriges befolkning har hälften av befolkningen 5 konsulenter, medan den andra halvan av befolkningen delar på 18 konsulenter, eftersom IOGT-NTO har en geografisk fördelning som är annorlunda än hur människor bor i dag. Det tycker förbundsstyrelsen är orättvist, och det vill förbundsstyrelsen förändra. Josefine svarade på frågan om övrig distriktspersonal den kommer i nästa fas. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, betonade IOGT-NTO måste ta större ansvar när det gäller formella arbetsgivarfrågor, både lagstyrda frågor och sådant som trivsel, engagemang och kompetensutveckling. Där krävs kontinuitet och professionalism. Jan-Ove Ragnarsson yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag om distriktskonsulenter och den ändrade -sats nr 7 i förslaget om vad gäller arbetsledningsområdet. Han förstod resurser på sikt måste styras över från central nivå till lokal eller regional nivå, men såg gärna det gjordes i ljuset av utvecklingsarbetet i Expedition 50. Birgitta Svensson, Halland, förklarade Hallands distrikt yrkade bifall till motion nr 2. Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, berättade han liksom Ulrike Deppert hade varit distriktsordförande och arbetsledare i Stockholms distrikt och höll med om det tar mycket tid. Han hävdade den tid personalfrågorna tog gjorde distriktet inte kunde hålla tillräckligt tempo när det gällde frågor som alkoholpolitik och nätverk. Han förklarade förbundsstyrelsens anser den professionaliserade regionala personalorganisationen är svaret. Som ett första steg ingår dagens distriktskonsulenter och utvecklingskonsultenter, men det går bygga på med exempelvis administratörer, projektanställningar eller lokala anställningar, som en kretskonsulent som är verksam i distriktet men arbetsleds av chefen enligt förbundsstyrelsens nya förslag till -sats nr 7. Enligt förbundsstyrelsen är svaret inte fortsätta satsa på lokal arbetsledning. Förtroendevalda ska kunna arbeta med alkoholpolitik, utmana alkoholnormen och stärka organisationen och inte lägga ideell tid på arbetsledning. Jan Linde, förbundsstyrelsen, påminde om han också är distriktsordförande i Göteborgs och Bohus läns distrikt. Han sade han i sin roll som distriktsordförande ser personalen är IOGT-NTO:s både viktigaste och dyraste resurs. Om IOGT-NTO lägger kostnaderna för personalen på ett enda ställe, kommer det frigöra många möjligheter för de förtroendevalda arbeta. Han var inte rädd för distriktsfunktionärerna inte skulle kunna påverka verksamheten, utan trodde det var tvärt om. Jan tyckte det är viktigt ha en person med samordnande funktion. Han berättade Länsnykterhetsförbundet i Västra Götaland hade sett till ha länsnykterhetskonsulenter som arbetar samordnat i team i Trollhättan, Skövde, Borås och Göteborg. Det ger en enorm slagkraft och flexibilitet. Hans dröm var ha en motsvarande organisation i IOGT-NTO i Västra Götaland. 346

347 Andrine Winther, förbundsstyrelsen, sade hon tyckte om vad Jan-Ove Ragnarsson hade sagt. Hon tyckte man borde fundera på vad som är bäst för de anställda. I den enkät förbundet gjorde sade flera anställda arbetsledningen inte fungerar bra och arbetsmiljön inte är bra. Att anställa centralt trodde hon skulle underlätta för de anställda. Dessutom skapas flexibilitet, och man får arbetskamrater i ett arbetslag där man arbetar tillsammans. I dag handlar det inte om avstånd. IOGT-NTO har anställda i Östafrika och Sydostasien som har daglig kontakt med sina arbetskamrater på kansliet. En fördel med team av konsulenter är olika anställda har kompetenser som kompletterar varandra. Ordningsfråga streck i deben Kongressen beslöt 75 sätta streck i deben. 76 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 1 Expedition 50 ämnesgruppen Konsulenter och resursfördelning Niklas Christerson, Uppsala län, sade det finns en del goda tankar i det stora förslaget Expedition 50, men han hade en helt annan utgångspunkt, nämligen ett IOGT-NTO som växer nerifrån med föreningar som samordnas i distrikt med ett överbyggande förbund, inte ett förbund med professionalism som ska sippra ut i landet. Niklas farhåga när det gällde regionchefer var det kunde bli tjänstemannastyre med centralanställningar. I fråga om de anställdas bästa konstaterade han det inte finns några undersökningssiffror om vad centralt anställd personal tycker om sin arbetsledning. Han poängterade det inte är någon universallösning flytta saker till central nivå och skulle hellre se mer lokal samverkan med de andra förbunden i rörelsen eller med NBV. Niklas yrkade avslag på -satserna nr 5, 6, 7, 16, 17, 18, 19 och 20 i förbundsstyrelsens förslag. Johnny Boström, Värmland, sade med anledning av förbundsstyrelsen hade yrkat avslag på hans förslag om ändring av -sats nr 6 i förbundsstyrelsens förslag han inte såg något motsatsförhållande mellan hans förslag och en fördelning av konsulenterna på ett annat sätt över landet. Enligt hans förslag skulle de fördelas utifrån behov och beslutade målsättningar på förbunds- och regional nivå. Det innebär om IOGT-NTO beslutar göra en annan fördelning av konsulenterna över landet utifrån de målsättningar som beslutas, blir det en annan regional fördelning av dem, så det argumentet motsäger inte hans förslag. Maria Gripenhoftner, Västerbotten, berättade utifrån -sats nr 6 i förbundsstyrelsens förslag Västerbottens distrikt har haft farhågor om regionerna blir för stora. Efter dialog har förbundsstyrelsen försökt gå distrikten till mötes, men det innebär inte allt är klart det finns inget förslag om vilken typ av regioner det handlar om. Hon framförde ett önskemål från Västerbottens distrikt om man även fortsättningsvis tar hänsyn till storleken på regionerna, om de skulle bli verklighet. Per Wihlborg, Skåne, noterade Oskar Jalkevik hade sagt de förtroendevalda hindras från syssla med alkoholpolitik på grund av personalfrågor. Men i förbundsstyrelsens förslag står det det är de anställda som ska syssla med alkoholpolitik. Det tyckte Per är ett kluvet budskap. Han uttryckte stöd för motion nr 2 och påminde om förbundsstyrelsen hade påbörjat en förutsättningslös utredning som lades ned, trots utredningen var ett uppdrag från kongressen. Han menade förbundsstyrelsen borde ha varit lika visionär i sitt resurstänkande som i förslagen om skapa engagemang och tagit hänsyn till hur man ska 347

348 fördela resurser. Förbundsstyrelsen har inte funderat på hur man kan göra under de två åren fram till förslaget kan träda i kraft, utan bara sagt status quo gäller och de distrikt som har blivit av med sin konsulent får tillbaka den på heltid. Men förbundsstyrelsen har inte funderat på övriga distrikt. Per tillstyrkte motion nr 2. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, lämnade sakupplysningen förbundsstyrelsen inte har skrivit i förslaget det är de anställda som ska ägna sig åt alkoholpolitik det är de förtroendevalda i regionernas styrelser som ska göra det. Kenneth Eriksson, Göteborgs och Bohus län, hade svårt se motsättningen mellan Johnny Boströms förslag till ändring av -sats nr 6 i förbundsstyrelsens förslag och det ursprungliga förslaget från förbundsstyrelsen. Han nämnde som exempel det i hans distrikt finns en motsättning mellan Göteborg och Bohuslän: Distriktet kunde växa mycket i Göteborg, men behövde växa i övriga länet också. Om mer personal skulle placeras i Göteborg, kan det spilla över på övriga distriktet. Generalsekreterare Peter Moilanen gjorde en ekonomisk analys utifrån motion nr 2 om resursfördelning. Motionen omfar kostnader på 33,7 miljoner kronor, som motsvarar 23,2 miljoner kronor i förslaget till budget. Det innebär 8,7 miljoner kronor högre kostnader. I den summan är utvecklingskonsulenterna inte med. Det motsvarar därmed 16 miljoner kronor som skulle gå ut i landet. Kansliet har 59 anställda. Omkring 21 tjänster finansieras av och gör saker åt andra än IOGT-NTO som IOGT-NTO-rörelsen, UNF, NSF, NBV, Våra Gårdar och så vidare genom rörelsesamverkan. Därmed återstår 38 tjänster inom IOGT- NTO. Förbundet säljer tjänster för 13,5 miljoner kronor till de nämnda aktörerna och får hyresintäkter från förbundets fastighet med omkring 4,8 miljoner kronor. Dessutom förmerar sig insatserna för exempelvis den internationella verksamheten, insamlingsverksamheten och Våra Gårdar utdelning i form av olika bidrag. Den internationella verksamheten kostar kronor och ger 30 miljoner kronor i Forum Syd-pengar. I insamlingsverksamheten går vi in med 4,8 miljoner som blir 11,5 miljoner. Varje krona till Våra Gårdar ger 5 kronor tillbaka. Att fördela ut 16 miljoner kronor skulle få stora konsekvenser för verksamheten centralt. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, kommenterade kostnadssammanställningen i motion nr 2 i relation till rambudgeten. Kostnaderna för personalorganisationen skiljer sig med omkring 8 miljoner kronor mellan motionen och rambudgeten. Hon tyckte 8 miljoner kronor är ett ganska stort belopp i en omprioritering det handlar inte bara om en kampanj mindre, utan om ganska stora ingrepp. Om 8 miljoner kronor ska flyttas, måste vi diskutera vilka funktioner som inte ska skötas centralt, för då måste de skötas någon annanstans. Bo Axelsson hade argumenterat utifrån IOGT-NTO har mycket pengar. Det är en relativ fråga. Av det egna kapitalet 100 miljoner kronor är nära hälften byggnader och 20 miljoner kronor utlånade pengar, så det är knappt 40 miljoner kronor som är IOGT-NTO:s egna pengar. Eva yrkade avslag på motion nr 2 och yrkade bifall till Bo Axelssons kompromissförslag till -sats 20 om utredning om extra kongress. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, betonade det är viktigt hitta bättre och mer ansvarsfulla sätt utnyttja den viktiga resursen konsulenterna. Därför trodde han inriktningen som pekas ut är nödvändig. Han underströk det är fråga om just en inriktning, som sker stegvis och som anpassas och pusslas ihop utifrån förutsättningarna. Om inte Expedition 50 med de stora visionerna hade funnits, hade han sett större skäl gå på djupet i resursfördelningsfrågorna. Jan-Ove yrkade avslag på motionerna nr 2 och 6. Mötesordförande Robert Damberg sammanfade de förslag som hade framförts under ämnesgruppen Konsulenter och resursfördelning

349 Ajournering Kongressen ajournerade förhandlingarna klockan för middagspaus till klockan

350 Fredagen den 30 juni 2017 ÅTTONDE SESSIONEN Ordförande: Anders Häregård Åsa Hagelstedt Robert Damberg Sekreterare: Jenny Tapper Tobias Wallin 78 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptogs klockan Justering av röstlängden Kristina Näsström, Västernorrland, erse Börje Wasserman. Marita Wall, Örebro, erse Marine Diedrichsen. Curt Thapper, Kronoberg, erse Abdi Mohamed. Kongressen beslöt fastställa röstlängden till 96 röstberättigade ombud. 80 Hälsning från IOGT Norge Nils Johan Svalastog Garnes, ordförande för IOGT Norge, lämnade hälsningar från IOGT Norge. Han tackade för få komma till vår kongress, som är den första IOGT-NTOkongress han besöker. Han framhöll den känsla av gemenskap vi får när förbunden möts är något som är glädjande uppleva. Nils Johan konstaterade samma diskussioner om hur man väcker engagemang förs i Norge. En skillnad mellan IOGT-NTO och IOGT Norge är de har personer som är aktiva i deras verksamheter men som inte är medlemmar, och det väcker funderingar. Nils Johan berättade, med tanke på motionen om namnbyte till IOGT- NTO:s kongress, man försökte genomföra ett namnbyte till KLAR vid sin kongress, men det inte gick igenom. Vice förbundsordförande Andrine Winther tackade Nils Johan och lämnade en hälsning tillbaka till IOGT Norge. 81 Forts behandling av Expedition 50 Engagemangsformer Mötesordförande Anders Häregård föredrog propositionsordningen för besluten om Expedition 50 Engagemangsformer. Kongressen beslöt i enlighet med Börje Tjärnströms förslag 350

351 det skapas förutsättningar för föreningar, nätverk och andra engagemangsformer för olika intressen som spänner över hela Sverige. Kongressen beslöt avslå Bo Axelssons förslag föreningen är vår viktigaste verksamhetsnivå, och i dialog med framgångsrika föreningar sker ett arbete för utveckla föreningsarbetet. Kongressen beslöt i enlighet med Björn Lanefelts förslag nya föreningsformer blir demokratiska. Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag mottagandet av nya medlemmar är delat mellan central nivå och föreningar och andra engagemangsformer där den centrala nivån har ett särskilt ansvar kontakta alla medlemmar, även de som varit med en tid, för erbjuda dem utveckla sitt engagemang i föreningar och andra engagemangsformer; målet är engagera dem på olika sätt. Emma Laursen, Uppsala län, begärde ordningsfråga och påpekade de förslag till -satser som behandlar hur man tar emot medlemmar handlar om olika saker. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, begärde ordningsfråga angående Västernorrlands förslag var inlämnade skriftligt men inte upplästa. Presidiet tog på sig det misstaget och lovade se till besluten skulle fas i klarhet och ordning. Magnus Danielson, Stockholm, frågade om det vore värt riva upp strecket i deben för kunna behandla Västernorrlands förslag. Presidieordförande Åsa Hagelstedt påminde om när någon inte vill yttra sig i talarstolen utan i stället lämna in ett skriftligt yttrande så måste vederbörande tydligt markera det ska läsas upp av presidiet. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, frågade om det kan föreligga risk för liknande situationer som den med Västernorrlands förslag som inte hade lästs upp. Ingrid Jägerhed, Skåne, menade innehållet i de berörda -satserna inte står emot varandra. Magnus Danielson, Stockholm, begärde strecket i deben skulle rivas upp. Innan frågan om streck hann behandlas drog Börje Tjärnström tillbaka sitt och Västernorrlands förslag, nuvarande resursfördelningssystem fortsätter fram t.o.m med följande undantag:. Magnus Danielson, Stockholm, drog tillbaka sin begäran om riva upp strecket i deben. Kongressen beslöt, efter klargörande diskussioner om vilka yrkanden som förelåg, bifalla förbundsstyrelsens förslag regioner har ett ansvar för kontakta medlemmar inom sitt geografiska område för erbjuda olika saker aktivera sig inom. Kongressen beslöt avslå motion 11 Demokrati och deltagande

352 Forts behandling av Expedition 50 Geografisk indelning Förbundsstyrelsens förslag IOGT-NTO består av 6 8 regioner i stället för 23 distrikt hade jämkats och behandlades inte. Mötesordförande Anders Häregård föredrog följande propositionsordning; de tre motstridiga förslagen nedan ställdes mot varandra: Gunnar Dovners förslag testverksamhet med större distrikt/regioner införs förutvärdering tillsammans och parallellt med nuvarande pilotprojekt Magnus Lagergrens förslag alla distrikt ska starta en process tillsammans med förbundet pröva förutsättningarna bilda större distrikt/regioner Niklas Christersons förslag tillsätta en utredning som ser över distriktsgränser och möjliga sammanslagningar av distrikt; utgångspunkten är underlätta samordning av föreningarnas behov och utveckling av ny lokal verksamhet Kongressen beslöt efter rösträkning med siffrorna 3 röster på Gunnar Dovners förslag, 57 röster på Magnus Lagergrens förslag, 33 röster på Niklas Christersons förslag bifalla Magnus Lagergrens förslag alla distrikt ska starta en process tillsammans med förbundet för pröva förutsättningarna bilda större distrikt eller regioner. Kongressen beslöt bifalla förbundsstyrelsens förslag uppdraget för regionernas styrelser är bland annat följande: bestämma var lokal verksamhet strategiskt ska utvecklas och stödjas, följa upp genomförd verksamhet, bedriva alkoholpolitik gentemot landsting/region, skapa geografiska mötesplatser och bedriva vissa utbildningar samt vissa regionala/ länsvisa projekt samt vara demokratisk medspelare och motvikt till förbundsstyrelsen i organisationens utveckling. Kongressen beslöt avslå motion nr 1 Slopa distrikt bilda regioner, samt avslå motion nr 12 Omorganisation av förbundet. Kongressen beslöt bifalla första -satsen i motion 14 Stöd eller avveckla distriktsråden uppdra till förbundsstyrelsen utreda distriktsrådens vara eller icke vara i vårt framtida IOGT-NTO och utifrån det komma med åtgärder för antingen avveckla eller stötta distriktsråden. Kongressen beslöt, efter rösträkning med siffrorna 61 röster för bifall, 27 för avslag, 5 som avstod (3 röster avgavs ej utifrån den fastställda röstlängden), med bifall till motion 15 Konsekvensändring av stadgar under 2:8 införs texten Förbundsstyrelsen ska ge stöd åt distrikten och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur, samt notera beslutet inte fades med den nödvändiga två tredjedelars majoritet (61/93 = 66 procent), vilket innebär beslutet blir vilande tills det bekräftas på kommande kongress. 352

353 Kongressen beslöt bifalla förbundsstyrelsens förslag ge förbundsstyrelsen i uppdrag utreda uppdraget för såväl region som förbund. 83 Forts behandling av Expedition 50 Demokrati Kongressen beslöt i enlighet med Peter Bergströms förslag region/distrikt kan tillämpa rösträtt för alla medlemmar som deltar på region/distriktsårsmöte. Kongressen beslöt avslå Marie Posts förslag medlemmarna har rösträtt på regionårsmötet och får ersättning för resa och förlorad arbetsförtjänst från regionen eller förbundet för kunna delta och därmed kunna göra sin röst hörd. Kongressen beslöt i enlighet med Per-Åke Anderssons förslag förbundsstyrelsen ges i uppdrag fram till nästa ordinarie kongress utreda och utveckla frågorna om de demokratiska inflytandeformerna. Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag utreda den demokratiska representationen på kongressen, samt utreda om förtroendeuppdrag på alla nivåer skulle kunna vara tidsbegränsade. Kongressen beslöt avslå Marie Posts förslag valberedningen arbetar för förtroendeuppdragen fördelas enligt män/kvinnor/annan, etnicitet och så vidare men även de försöker verka för förtroendeuppdragen lever i en förändring där det går. 84 Forts behandling av Expedition 50 Fastigheter Kongressen beslöt bifalla Jenny Larssons förslag strategi för fastighetsförvärv och försäljning hanteras tillsammans inom IOGT-NTO, och kan sedan hanteras av Våra Gårdar eller liknande. Kongressen beslöt bifalla Magnus Danielsons förslag fastigheter, som ligger på orter som av IOGT-NTO identifierats som strategiska, kan förvaltas centralt om fastighetens ägare så önskar. 353

354 Kongressen beslöt avslå Mats Adolfssons förslag fastigheter som ligger i kommuner, som ligger på orter som av IOGT-NTO definierats som strategiska, kan förvaltas centralt. Kongressen beslöt avslå Per Wihlborgs förslag förbundet tillsammans med Våra Gårdar tar fram offert/kostnadsförslag på fastighetsförvaltning. 85 Forts behandling av Expedition 50 Konsulenter och resursfördelning Kongressen beslöt bifalla förbundsstyrelsens förslag nuvarande funktion med distriktskonsulenter byts ut till en med centralt anställda konsulenter. Niklas Christerson, Uppsala län, och Ingela Sjöberg, Jämtlands län, reserverade sig mot beslutet. Kongressen beslöt bifalla Johnny Boströms förslag konsulenternas närvaro i landet fördelas utifrån behov och beslutade målsättningar på förbunds- och regional nivå. Kongressen beslöt bifalla förbundsstyrelsens förslag chefer arbetsleder grupper av anställda som fördelas inom en regional personalorganisation. Niklas Christerson, Uppsala län, och Ingela Sjöberg, Jämtlands län, reserverade sig mot beslutet. alla regioner/distrikt i framtiden avlastas administrativt på något sätt; exempel kan vara ekonomi, IT, telefoni och annan administration som i stället ligger hos den centrala nivån lösa. Bo Axelsson begärde ordningsfråga om propositionsordningen i fråga om resursfördelningen. Ombudsförsamlingen gavs en kort paus för sträcka på benen och för presidiet skulle kunna slå sina kloka huvuden ihop om propositionsordningen. Mötesordförande Anders Häregård föredrog en propositionsordning med slutmålet ta fram två huvudförslag, det ena baserat på nuvarande resursfördelningsmodell och det andra baserat på någon annan modell. För ta fram huvudförslag ett baserat på nuvarande modell ställs följande proposition: Förbundsstyrelsens förslag nuvarande resursfördelningssystem fortsätter under en övergångsperiod tills distrikt övergått i det nya systemet med följande undantag: mot Börje Tjärnströms förslag nuvarande resursfördelningssystem fortsätter fram t.o.m med följande undantag:, samt 354

355 Förbundsstyrelsens förslag fullt konsulentstöd under övergångsperioden ges till samtliga distrikt exklusive Gotland (undantag 1) mot Börje Tjärnströms förslag fullt konsulentstöd fram t.o.m till samtliga distrikt exklusive Gotland (undantag 1) För ta fram huvudförslag två baserat på någon annan modell ställs följande proposition: Motion 2 Resursfördelning inom IOGT-NTO Motion 3 Ny utformning av distriktskonsulentstödet Motion 6 Bättre resursfördelning Kongressen beslöt huvudförslag ett ska utgöras av förbundsstyrelsens förslag nuvarande resursfördelningssystem fortsätter under en övergångsperiod tills distrikt övergått i det nya systemet med följande undantag: samt fullt konsulentstöd under övergångsperioden ges till samtliga distrikt exklusive Gotland (undantag 1), huvudförslag två ska utgöras av motion 2. Kongressen beslöt i den slutliga omröstningen i enlighet med huvudförslag 1 nuvarande resursfördelningssystem fortsätter under en övergångsperiod tills distrikt övergått i det nya systemet med följande undantag; samt fullt konsulentstöd under övergångsperioden ges till samtliga distrikt exklusive Gotland (undantag 1). Kongressen beslöt bifalla förbundsstyrelsens förslag riktat utvecklingsstöd under övergångsperioden tills distrikt övergått i det nya systemet ges utifrån 2017 års nivå vilket innebär inget ansökningsförfarande behövs (undantag 2), samt regionerna har ett omställningsstöd under åren 2018 och 2019 för utveckla verksamhet. Kongressen beslöt bifalla Bo Axelssons förslag uppdra åt förbundsstyrelsen och distriktens ordförande besluta om en extra kongress ska genomföras under mandatperioden. 355

356 Kongressen beslöt avslå Börje Tjärnströms förslag uppdra till förbundsstyrelsen tillsätta en arbetsgrupp med personer från såväl förbundet som distrikten, som utreder den framtida personalorganisationen. Arbetsgruppen inhämtar erfarenheter från andra organisationer, bland annat våra ungdomsförbund, och ett förslag presenteras till kongressen Kongressen beslöt avslå motion nr 4 Resursfördelning inom IOGT-NTO avslå motion nr 5 Ny resursfördelning, avslå motion nr 7 Konsulentstöd, avslå motion nr 8 Decentralisering för tillväxt över hela landet, avslå motion nr 9 Riktat utvecklingsstöd till distrikten, avslå motion nr 10 Resurser till distrikt och lokalt föreningsarbete, bifalla motion nr 13 Behåll kapitalet i distriktet (alt. regionen), samt anse motion nr 16 Möjliggör för inlandets föreningar överleva besvarad. Kongressen beslöt, efter rösträkning med siffrorna 53 röster på motion nr 17, 37 röster på förbundsstyrelsens förslag (5 avstod från rösta), bifalla motion nr 17 Bra arbetsledning. Kongressen beslöt bifalla Björn Lanefelts förslag om hela Expedition 50 hela IOGT-NTO-rörelsen bjuds in i förändringsarbetet. Kongressen beslöt avslå Bo Axelssons yrkande när det gäller -satserna 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12 och 19 ska ett arbete ske för utveckla dessa till kongressen 2019 i samarbete med övriga förbund inom rörelsen. 86 Ajournering av förhandlingarna Förhandlingarna ajournerades för dagen klockan På grund av kongresscentret ville låsa och slänga ut oss så fort som möjligt vi s redan på lånad tid föreslog Erik Winnfors Wannberg återsamling utanför huset för en avslutande sång. Ombudsförsamlingen bildade syskonkedja utanför kongresscentret och sjöng Vem kan segla förutan vind?. 356

357 Lördagen den 1 juli 2017 NIONDE SESSIONEN Ordförande: Åsa Hagelstedt Robert Damberg Sekreterare: Camilla Berner Tobias Wallin 87 Förhandlingarnas återupptagande Kongressen återupptog förhandlingarna klockan Justering av röstlängden Monica Ståhl, Värmland, anmälde hon återtagit sin plats på bänken. 89 Sång Dagen inleddes med sången Änglamark, en visa som ordförande Hagelstedt uttryckte alldeles särskild förtjusning över då hon till vardags arbetar som generalsekreterare för Djurskyddet. Hon menade visraden sluta utrota skogarnas alla djur var som gjord för hennes organisation. 90 Hälsning från IOGT USA Svenn-Arne Arntzen berättade han mycket riktigt är norrman men han mestadels bor i Chicago i USA. Han berättade de fortfarande är några tappra själar kvar i IOGT USA, inte så många dock. I Svenn-Arnes tidigare loge i Norge är det fler medlemmar än i hela USA. Där träffade han en gång en svensk i norska kyrkan, Per-Hugo Christenson, som tog med Svenn- Arne in i rörelsen. Svenn-Arne ville i dag framföra en varm hälsning från IOGT i USA i allmänhet men i synnerhet från Per-Hugo och chapter (logen) Jupiter. Han önskar alla som är här någon gång skulle komma och vara med vid festligheter i Chicago. Han berättade särskilt om Memorial day som firas med pompa och ståt och parader. IOGT har också en parad, vid förra tillfället samlades medlemmarna med bil på en kyrkogård och körde över kyrkogården till ett kapell. Den dagens värvades nya medlemmar vilket är en stor händelse, det händer inte varje dag nya medlemmar träder in. Svenn-Arne avslutade med önska IOGT-NTO lycka till med den fortsa kongressen och arbetet framöver. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, menade detta visade vi är en global rörelse och frågorna är lika viktiga och aktuella i många länder. Hon skickade med en hälsning tillbaka till USA och överlämnade en present som tack för besöket. 357

358 91 Hälsning från Frisksportrörelsen Lisa Hallingström, Frisksportrörelsen, äntrade talarstolen och undrade hur många av ombuden som redan känner till Frisksportarna. Det var glädjande många tyckte hon. Lisa berättade vidare organisationen för tre år sedan delade på sig i två, som dock arbetar tätt ihop. Ett exempel är det riksläger som arrangeras varje år under sommaren där drygt personer samlas och sportar tillsammans. Lisa upplyste om man inte behöver anmäla sig eller ens vara medlem, det är bara dyka upp. Därmed ville hon rikta sin hälsning från båda frisksportarförbunden till IOGT-NTO:s kongress. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tackade Lisa och Frisksportarna för hälsningen och överlämnade en present. 92 Bilaga Seminarium angående medlemslöftet Åsa Hagelstedt, presidiet, meddelade det nu var dags för seminarium angående medlemslöftet och lämnade ord och bild till Per-Åke Lundin, utredare. Per-Åke tackade och höll en föredragning om den utredning som han gjort på uppdrag av förbundsstyrelsen. Bakgrunden till utredningen var de beslut som fades på kongressen 2015 då två motioner framlades i ärendet. Motionerna förespråkade en sänkning av tillåtna gränsen för alkoholhaltiga drycker i medlemslöftet. Beslutet blev en utredning vars resultat skulle redovisas på den här kongressen, vilket är i dag. Syftet med utredningen har varit utreda och bereda ett antal olika punkter och frågeområden. Hur ställer sig övriga rörelsen till denna fråga då den berör samtliga fyra förbund? Hur ska organisationen förhålla sig till de medlemmar som redan avgivit ett löfte med 2,25 volymprocent som gräns? Vad är sant och falskt när det gäller risken för återfall vid konsumtion av exempelvis lättöl? Är det drycken i sig, alkoholhalten eller kulturen kring alkoholen som triggar återfall? Vilka är riskerna även 0-öl triggar en tidigare högkonsument åter börja dricka? Vad är sant och falskt i diskussionen kring alkohol i livsmedel? Hur har andra nykterhetsorganisationer hanterat löftesfrågan? Svaren på frågorna och utredarens kommentarer finns samlade i det diskussionsunderlag angående eventuell ändring av IOGT-NTO:s medlemslöfte som finns som bilaga till detta protokoll. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, tackade Per-Åke för genomgången. Nu var det dags för ombuden få dryfta frågorna en stund och detta ska göras, berättade Erik, i den klassiska bikupeformen. Erik instruerade ombuden hitta några personer som de inte tidigare pratat så mycket med. Första frågan för ombuden diskutera var Är det problematiskt vi arbetar med alkoholliknande drycker i IOGT-NTO? Ombuden svarade efter diskussionen i smågrupper med hjälp av sina mentometerknappar och svaren fördelades enligt följande: Ja 15 Nej

359 Kanske 29 Björn Lanefelt, Älvsborg, ansåg en stor grupp glömdes bort i diskussionen, de medberoende, och vuxna barn till alkoholister. För dem som ingår i den gruppen, menade Björn, är det helt oacceptabelt och otänkbart servera dessa drycker. Anita van den Bosch, Gävleborg, höll med Björn när det gäller våra interna arrangemang. Däremot är den typen av drycker bra ha när vi arbetar i offentliga sammanhang. Marit Normasdotter, Stockholm, berättade hon själv är nykter alkoholist och har varit nära döden många gånger. Hon menade om 0,5 volymprocent är en trigger så är 2, 25 volymprocent en jättestor trigger. Marit undrade varför vi envisas med tillåta en gräns på 2,25 volymprocent om vi samtidigt ska ifrågasätta och utmana alkoholnormen. Om vi är emot alkoglass, hur kan vi då tillåta lättöl? Ulf Dalevik, Älvsborg, delgav en insikt han just fått. Hans idol, Fantomen, beställde alltid in mjölk! Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, vill utmana alkoholnormen. Framförallt ute på krogen där normen är stark men där han menade man kan inspirera andra beställa alkoholfritt om man själv är snabb på bollen och beställer först. Christine Nordenstam, Uppsala län, undrade hur vi kan vara en motvikt till alkoholnormen om vi samtidigt är en del av den. Hon frågade kongressen var modet finns ifrågasätta normen och visa på vår särart. Ifrågasätt alkoholnormen tillsammans! Fråga 2 från Erik Winnfors Wannberg var Vilken gräns ska vi ha i medlemslöftet? Ombuden diskuterade med varandra och svarade sedan enligt följande: o 2,25 %: 12 o 0,5 %: 23 o 0 %: 10 o Leva helnyktert: 45 Fråga 3 till ombuden var Till vem avges löftet? o Löfte till organisationen: 13 o Krav på medlemmen: 7 o Löfte till sig själv: 34 o Annat: 35 Erik Winnfors Wannberg tackade ombuden för den här sessionen och deras åsikter och meddelade det nu var dags för fika! 93 Ajournering av förhandlingarna Förhandlingarna ajournerades till klockan

360 Lördagen den 1 juli 2017 TIONDE SESSIONEN Ordförande: Åsa Hagelstedt Robert Damberg Sekreterare: Tobias Wallin Mikaela Bexar 94 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptogs klockan Justering av röstlängden För säkerställa en aktuell och uppdaterad röstlängd genomfördes en nordkoreansk omröstning med ett enda alternativ med frågan Är du här?. Kongressen beslöt fastställa röstlängden till 91 röstberättigade ombud. 96 Hälsning från Junis Junis förbundsordförande Mona Örjes berättade om en liten tjej som anlände till junislägret på Wendelsberg i en polisbil. Polisen hade stoppat bilen hon färdades i till lägret, och omhändertagit pappan som var kraftigt berusad. I stället för köra flickan hem valde polisen köra henne till vårt läger eftersom de förstod flickan över helgen hade det bättre hos Junis än hemma. Flickan hade ingen packning med sig, men junisledarna skramlade ihop det som behövdes och flickan fick en fantastisk helg. Det här är en ovanlig händelse, men det som inte är ovanligt är Junis ledare alltid gör det lilla extra för välkomna den som har det trassligt hemma. Junis har medlemmar, berättade Mona. Förra sommaren arrangerade vi över 70 läger för över barn. Om fem år har vi som mål vara dubbelt så många medlemmar, ha dubbelt så många ledare och arrangera dubbelt så många utåtriktade arrangemang. Vi har inte s upp de här målen för få finare siffror utan för dubbelt så många barn ska få en bättre uppväxt. Vi gör skillnad! Mona berättade vidare det första hon och Johnny Mostacero sa till varandra när de valdes på kongressen i Lund 2015 var de skulle samarbeta under mandatperioden. Nu kanske det inte har blivit så mycket konkret samarbete som de hade hoppats på, men förhoppningsvis blir de båda omvalda och då är det upp till bevis. Däremot ser vi massor av samarbete på lokal nivå så vi på central nivå får lära oss av de bra exemplen och skärpa oss under den kommande mandatperioden, avslutade Mona. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tackade för hälsningen och överlämnade en gåva. Mona passade på utmana IOGT-NTO om dubblera medlemsantalet fram till

361 97 Veteranmedalj Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, annonserade det var dags uppmärksamma ytterligare en veteran här i lokalen. Den här personen blev medlem under det decennium då höftrörelser blev synonymt med vara idol. Det finns många som kan berätta om de bus som den här personen gjorde tillsammans med sina kumpaner när de äldre godtemplarna höll möte. Inte helt olikt en viss Emil i Lönneberga. Den här personens energi och påhittaranda höll på knäcka di gamle när hen som ung började sin bana i IOGT-NTO-rörelsen. Kännetecken för denna person är energin och glimten i ögat, i kombination med en enastående förmåga uppmuntra andra. Det här är en person som ser det positiva i allting och man brukar tala om en positiv spiral när olika moment förstärker varandra. Den här personen är själva virvelvinden i en sådan spiral. Den här personen lever begreppet vara rörelsemänniska, och varför lägga all kraft på ett förbund när man kan jobba med och för alla fyra? Den här personen har åkt land och rike kring som en slags turnerande modell. Den här personen har varit ledamot i en av rörelsens förbundsstyrelser och hen har också varit ledare för detta förbunds högsta ledarutbildning. Den här personen arrangerar resor, håller studiecirklar, genomför kurshelger och håller dessutom uppskade kurser i det som hen ägnat sitt yrkesverksamma liv åt. Den här personen har till en stor sammankomst bakat så många bullar det skulle räcka för bjuda invånarna i en mindre stad på fika. I dag är denna person tillfälligt på rymmen från en av sina många ideella och uppskade arrangemang för dem som vi brukar säga är vår framtid. Rörelsekamrater! Jag har härmed den stora äran utdela en veteranmedalj till Carl-Eric Kula Karlsson. Carl-Eric tackade och hänvisade till Mona Örjes hälsning där hon sa de var på rymmen och berättade på tisdag startar de upp ett kojbyggarläger i Örebro med 77 barn. Dessutom är de inne i en oerhört intensiv period med Café Skogen. Carl-Eric avslutade med hälsa alla som inte varit där är varmt välkomna på besök. 98 Jämställdhetsredovisning Maria Hampusgård, jämställdhetsmätare, redovisade gårdagens fördelning av den utnyttjade talartiden. Hon har delat upp mätningen på respektive ämnesgrupp under behandlingen av Expedition 50. Ämnesgrupp Talartid Totalt Kvinnor Totalt Män Ombud Kvinnor Ombud Män Engagemangsformer 45 min 41 % 59 % 31 % 48 % Geografisk indelning 32 min 28 % 72 % 20 % 60 % Demokrati 30 min 31 % 69 % 24 % 62 % Fastigheter 14 min 53 % 47 % 17 % 36 % Resursfördelning 57 min 32 % 68 % 19 % 53 % 361

362 Som man kan se på siffrorna ovan har vi en viss övervikt av talartid för männen, men nu ser vi med spänning fram emot hur siffrorna kommer se ut efter dagens diskussion, förklarade Maria. Fördelning av total talartid under fredagen framgår av grafen nedan. 99 Uttalande från kongressen Andrine Winther, förbundsstyrelsen, presenterade det föreslagna uttalandet från kongressen tillsammans med de redaktionella ändringar som kommit in från ombuden. Hon uppmanade alla närvarande hjälpa till med sprida uttalandet via alla tänkbara medier. Andrine förslog kongressen besluta anta uttalandet. Per-Åke Andersson, Östergötland, undrade om höjningen som nämns är reell eller indexerad. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, svarade det som avses är en årlig indexering så som det beskrivs i första stycket. Hon föreslog en justering av texten så det tydliggörs det är en årlig indexering som avses. Gunvor Nygren, Jönköping, menade alkohol numera hanteras mer och mer som en vanlig vara. Hon menade vi borde använda uttrycket alkohol är inte en vara vilken som helst för tydliggöra vår hållning till detta. Andrine Winther svarade det täcks av den föreslagna texten. Gunvor Nygren, Jönköping, invände det står alkohol inte är en vanlig vara, vilket är just vad alkoholen har blivit, och formuleringen inte vilken vara som helst därför är bättre. Ulf Dalevik, Älvsborg, skulle föredra den ursprungliga texten om en höjning snarare än en indexering som kan innebära en sänkning av priset på alkohol. 362

363 Stig Håkangård, Värmland, menade indexeringen är det viktiga. Alkoholpriserna måste följa index så de inte halkar efter. Vi kan inte säga både höjning och indexering eftersom det potentiellt kan vara motstridigt. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, förklarade vi gärna vill fokusera på ett positivt uttalande till stöd för förslaget från kommissionen för jämlik hälsa snarare än driva ytterligare frågor. Det är så många andra som kommer kritisera kommissionen så det behöver inte vi också göra, menade hon. Kongressen beslöt anta uttalandet enligt nedanstående text: Kongressuttalande vid IOGT-NTO:s kongress i Karlstad 2017 IOGT-NTO:s kongress uppmanar regeringen så snart som möjligt genomföra två av de förslag som Kommissionen för jämlik hälsa lagt fram för minska alkoholkonsumtionen och hälsoklyftorna. Förslagen är: Inför en årlig indexering av punktsken på alkohol, kopplat till konsumentprisindex Arbeta för en europeisk ramkonvention för begränsa alkoholens skadeverkningar Alkohol är ingen vanlig vara. Varje år orsakar alkoholkonsumtionen omfande ekonomiska kostnader och ett stort mänskligt lidande. Att minska konsumtionen av alkoholen är minska lidandet och kostnaderna i samhället. Ett av de effektivaste verktygen för minska konsumtionen och därmed skadorna är en effektiv prispolitik. De senaste decennierna har realpriset på alkohol minskat, trots ett flertal skehöjningar. En årlig indexering av alkoholsken, på samma sätt som för tobakssken, skulle undvika den effekten och göra alkoholsken mer verkningsfull. Det skulle leda till en mer jämlik hälsa i hela Sverige. Den tidigare europeiska alkoholstrategin upphörde år 2012 och har därmed begränsat förutsättningarna för EU-samverkan för minskade alkoholskador. Det råder inga tvivel om alkoholindustrin, likt tobaksindustrin, lägger stora resurser för stoppa alla folkhälsopolitiska åtgärder ifrån EU. Därför bör alkoholindustrin, som Kommissionen för jämlik hälsa föreslår, stängas ute från folkhälsopolitiken. En europeisk ramkonvention är ett bra steg i rätt riktning. Det finns redan i dag en ramkonvention för förebygga tobaksskador. Att införa en motsvarande konvention för alkohol är helt i linje med den ökade medvetenhet som finns i dag kring konsekvenserna av alkoholkonsumtionen. IOGT-NTO:s kongress ställer sig enhälligt bakom detta uttalande och uppmanar regeringen genomföra de förslag och arbeta på det sätt som Kommissionen för jämlik hälsa föreslår. IOGT-NTO:s kongress, Karlstad, 1 juli Behandling av motion nr Mötesordförande Åsa Hagelstedt redogjorde för den tänka arbetsordningen för motionerna. Samtliga motioner är uppdelade i tre grupper, en grupp motioner med tilläggsyrkanden, en grupp motioner utan ändringsyrkanden men där pluppläget på motionstorget visar en 363

364 jämn opinion och slutligen en grupp motioner med en entydig opinion för endera bifall eller avslag. De två första grupperna avser presidiet behandla motion för motion medan den sista gruppen kan behandlas i klump. Jenny Larsson, Kalmar, undrade varför motion 22 fanns på två ställen. Åsa Hagelstedt svarade presidiet enbart avsåg behandla det nya förslaget som framkommit i anslutning till motion 22 här, övriga bitar av motion 22 hanteras senare. Kongressen beslöt behandla motion enligt presidiets förslag. 101 Nytt förslag lyft på torget i anslutning till motion nr 22 Mötesordförande Åsa Hagelstedt redogjorde för ett nytt förslag som presenterats på motionstorget i samband med diskussion av motion nr 22. Presidiet ansåg dock det nya förslaget inte direkt kan anses som ett tillägg till motionen utan snarare som ett helt nytt förslag. Eftersom samtliga förslag som ska lyftas på kongressen måste vara utskickade föreslog presidiet inte ta upp det nya förslaget för beslut. Kongressen beslöt inte hantera detta förslag under kongressen. 102 Motion nr 57 Nominering till förbundsstyrelsen Presidiet meddelade skaraborgsdistriktet dragit tillbaka motionen. Kongressen beslöt inte behandla motion nr 57 Nominering till förbundsstyrelsen. 103 Motion nr 20 Nej till SVT 1:s alkoholreklam i samarbete med Systembolaget i programmet Gomorron Sverige på fredagar Gunvor Nygren, Jönköping, berättade hon förstod både motionen och förbundsstyrelsens svar, men båda två skulle ge potentiellt dåliga signaler och hon därför föreslagit nya skrivningar på motionstorget. Lina Magnusson, förbundsstyrelsen, jämkade sig å förbundsstyrelsens vägnar och yrkade bifall till Gunvor Nygrens förslag. Kongressen beslöt i enlighet med Gunvor Nygrens förslag anse motion nr 20 Nej till SVT 1:s alkoholreklam i samarbete med Systembolaget i programmet Gomorron Sverige på fredagar besvarad, samt 364

365 ge förbundsstyrelsen i uppdrag uppmana alla medlemmar påverka SVT upphöra med denna reklam. 104 Motion nr 23 Utveckla samverkan och nätverksbygge i det drogpolitiska arbetet Jenny Larsson, Kalmar, hade på motionstorget föreslagit det skapas en digital portal (likt den för Vit jul) där vi gemensamt marknadsför alla arrangemang som erbjuds under Folknykterhetens vecka. Jan Linde, förbundsstyrelsen, tyckte inte frågan om en portal är en fråga för kongressen utan det är upp till förbundsstyrelsen eller kansliet. Dessutom äger inte IOGT-NTO Folknykterhetens vecka så en portal måste hanteras tillsammans med övriga nykterhetsrörelsen. Jenny Larsson, Kalmar, jämkade sig med förbundsstyrelsen och drog tillbaka sitt förslag. Det viktiga är förbundsstyrelsen har uppmärksammat frågan och hanterar den. Magnus Danielson, Stockholm, tog Jenny Larssons förslag som sitt eget. Kongressen beslöt anse första -satsen besvarad, avslå den andra -satsen i motion nr 23 Utveckla samverkan och nätverksbygge i det drogpolitiska arbetet, samt efter rösträkning med siffrorna 37 för bifall och 45 röster för avslag (9 avstod) avslå Magnus Danielsons förslag. 105 Motion nr 29 Premiering Motionären Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, menade detta är den viktigaste frågan på hela kongressen. Medlemsutvecklingen är som vi står i en svart pist och bara åker nedåt, nu måste vi göra något akut för stoppa den nedåtgående spiralen. På UNF:s kongress 1972 var det 13 motioner varav 12 skrivna från en ideologiskt inriktad förening i Täby. Samtliga 12 motioner hade två -satser: en om bifalla motionen och en om lägga ner förbundet om inte motionen bifölls. Den här frågan är nästan av samma dignitet även om Sven-Erik inte skrivit in den alternativa -satsen i motionen. Vi kan inte stå med metspö och fånga fisk på krok, nu måste vi gå över till stora nät. Den verksamhet som veteranmedaljören Kula bedriver i Örebro är ett ypperligt exempel på en typ av verksamhet som till och med lockar folk som ber om få bli medlemmar. Vi lyckades rekrytera medlemmar mellan 1998 och 2008, sedan dess har vi tappat medlemmar. Fortsätter vi minska i samma takt har vi 0 medlemmar om 10 år. Förra året (2016) rekryterade 460 av medlemmarna en eller flera nya medlemmar. Tillsammans rekryterade vi nya medlemmar. Är det bara 1 procent av medlemmarna som tycker organisationen är värd rekrytera medlemmar till? I Expedition 50 har förbundsstyrelsen s upp en vision vi ska vara medlemmar om mindre än 3 år, det innebär vi måste rekrytera nya medlemmar. För klara detta räcker det inte med en idé, utan nu måste vi göra ordentliga kraftinsatser. 365

366 Alla måste hjälpa till, det funkar inte någon annan ska stå för värvningen. Med dessa ord ändrade Sven-Erik sitt ursprungliga förslag och föreslog i stället hänskjuta frågan om premiering till förbundsstyrelsen för bearbetning i motionens anda. Anita van den Bosch, Gävleborg, berättade hon brukar värva medlemmar på dansgalan i Malung. Det är en jättebra arena för henne som aktiv dansare. Andra medlemmar har andra arenor och vi måste utnyttja varje tillfälle där vi har aktiva medlemmar. Hon föreslog det på ett lätt sätt går få ekonomi för genomföra naturlig värvning. Monica Ståhl, Värmland, höll med Sven-Erik Alfredsson om värvning är otroligt viktig. Däremot har inte Värmlands distrikt lyckats med de mål om värvning som distriktet fastställt utan nu måste vi ta tillvara alla möjliga alternativ. Hon yrkade avslag på förbundsstyrelsens förslag. Börje Tjärnström, Västernorrland, undrade varför vi ska premiera värvare när till och med motionären säger verksamheten i sig är det viktigaste medlet för värva medlemmar. Det borde innebära vi snarare borde premiera verksamhet än värvare. Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, svarade motionären vi alla är överens om värvning och våra medlemssiffror är väldigt viktiga. Frågan är snarare hur vi ska nå våra mål och den här motionen handlar om premiering av våra värvare. Att bara fokusera på premiering är en alltför specifik lösning och förbundsstyrelsen vill ha möjlighet justera metoderna under mandatperioden. Förbundsstyrelsen drog tillbaka sitt ursprungliga yrkande om avslag och yrkade i stället bifall till Sven-Erik Alfredssons nya förslag. Presidiet informerade om Anita van den Boschs förslag inte direkt rör den här motionen utan kommer behandlas under behandlingen av Mål och verksamhetsinriktning. Monica Lundberg, Halland, berättade hon har varit borta från rörelsen i 10 år och nyss kommit tillbaka. Mycket är sig likt även om många ansikten är nya. Allt i samhället går mycket fortare nu än för 10 år sedan, tyckte hon. Värvning är något av det tråkigaste vi kan syssla med och vi borde fundera på hur man gör värvningen roligare. Monica yrkade bifall på Sven-Erik Alfredssons ursprungliga förslag. Marie Post, Skaraborg, berättade hon inte brukar skriva sitt namn när hon värvar nya medlemmar. Det viktiga är organisationen får nya medlemmar, inte få en värvningspremie. Leif Ottosson, Blekinge, yrkade bifall till Sven-Erik Alfredssons nya förslag. Leif Karlsson, Södermanland, berättade distriktet värvade 300 nyanlända svenskar under De flesta i den här gruppen är nyktra när de kommer och väldigt intresserade av närma sig det svenska samhället. Det gör dem till en väldigt raktiv målgrupp. Magnus Lagergren, Örebro, tyckte ordet bearbetning var lite svagt och efterlyste en ordentlig utredning. Det här är en otroligt viktig fråga och vi måste våga tänka utanför ramarna. Magnus är även med i en annan organisation som inte har någon medlemsavgift, är det kanske en väg för oss också? Ska vi erbjuda medlemmar bara gå med via internet och inte skriva på en fysisk ansökan? Leif Spännar, Värmland, höll med om förbundsstyrelsens svar på motionen värvning i grunden är en ideell verksamhet. Däremot stämmer detta inte överens med 366

367 förbundsstyrelsens beskrivning i Mål och verksamhetsinriktning där det sägs värvning måste prioriteras på samtliga nivåer. Gunilla Lindskog, Västernorrland, förklarade hon är emot all form av premiering vid värvning och hon yrkade därför avslag på motionärens nya förslag. Monica Lundberg, Halland, menade man inte ska tacka nej till en premie. Frågan är snarare vad man sedan gör med premien. Man kan ge den till sin förening eller någon annan behövande. Monica tog tillbaka sitt bifallsyrkande på motionen och yrkade i stället bifall på Sven-Erik Alfredssons nya förslag. Margareta Enermo, Kronoberg, menade vi inte kan vänta utan detta är riktigt bråttom. Hon ville inte ha premier, men förstår det kan vara bra för andra. Birgitta Svensson, Halland, undrade varför vi inte pratar med våra anhöriga. Börja med prata med era barn och barnbarn, de borde redan veta hur bra organisationen är så de borde vara den lättaste målgruppen, uppmanade hon. Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, skulle inte ha något emot strunta i premierna om det ändå fungerade. Men så länge som vi inte värvar tillräckligt många medlemmar måste vi vända på varje sten och använda alla tillgängliga metoder och medel. Vissa grupper stimuleras av en premie och för dem är detta viktigt. 106 Ordningsfråga om streck i deben Mötesordförande Åsa Hagelstedt föreslog sätta streck i deben. Per-Åke Andersson, Östergötland, efterlyste ett klargörande om proceduren för streck i deben så vi inte hamnar i en sits där ombud inte är införstådda med förutsättningarna. Åsa Hagelstedt informerade om proceduren kring streck i deben. Kongressen beslöt sätta streck i deben. 107 Forts behandling av Motion 29 Premiering Per Wihlborg, Skåne, tillstyrkte det nya förslaget från motionären. Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, tackade för deben och såg fram emot den kommande diskussionen om den något bredare frågan om värvning när vi kommer till Mål och verksamhetsinriktning. Kongressen beslöt hänskjuta frågan om premiering till förbundsstyrelsen för bearbetning i motionens anda. 367

368 108 Ajournering Mötesordförande Åsa Hagelstedt förklarade förhandlingarna ajournerade klockan

369 Lördagen den 1 juli 2017 ELFTE SESSIONEN Ordförande: Robert Damberg Elin Lundgren Sekreterare: Mikaela Bexar Magnus Andersson 109 Återupptagande Kongressen återupptogs klockan med ett fast klubbslag av mötesordförande Robert Damberg. Med samma fasthet påminde Robert sedan om kongressen bara hade klarat av en tiondel av de motioner som borde ha varit färdigbehandlade vid det här laget. 110 Justering av röstlängden Karin Nordin, Roland Thelin och Oscar Gomez Denis, samtliga Västernorrland, erse Börje Tjärnström, Gunilla Lindskog och Ruby Ottosson. Curt Thapper, Kronoberg, erse Abdi Mohamed. Marine Diedrichsen, Örebro, återinträdde i tjänst. 111 Motion nr 30 Öka intresset för bli medlem! Kongressen beslöt i enlighet med motion nr 30 införa förmåner som medlemmar kan nyttja, samt förmånerna i första hand ska vara upplevelseinriktade. 112 Motion nr 31 Medlemskort Upplevelsekort Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, även motionär, hade under motionstorget jämkat sig med förbundsstyrelsen om ett annat förslag än det i motionen. Han yrkade bifall till det jämkade förslaget, enligt vilket frågan om premiering ska hänskjutas till förbundsstyrelsen för bearbetning i motionens anda. Sven-Erik sade han ville fler människor ska uppmärksammas för sina insatser i verksamheten. Han tillade det som sägs i motionen bara är exempel på vad man kan göra; det behöver till exempel inte handla om ett kort. Jenny Larsson, Kalmar, hade på motionstorget lagt ett förslag om förbundsstyrelsen till kongressen 2019 skulle utreda hur olika former av engagemang, inte bara medlemsvärvning, kan premieras. Hon drog nu tillbaka det förslaget till förmån för det förslag som Sven-Erik Alfredsson och förbundsstyrelsen hade jämkat sig om och yrkade bifall till det sistnämnda förslaget. Jenny kommenterade också förbundsstyrelsens svar på motionen, där det anges förbundsstyrelsen inte ser gradering av engagemang är något lyfta annat än i undantagsfall. Jenny tyckte man redan har gjort en gradering i och med man valt 369

370 premiera enbart värvning. Hon tillade det inte behöver handla om något stort, bara man får känna någon ser en. Kongressen beslöt i enlighet med Sven-Erik Alfredssons och förbundsstyrelsens förslag hänskjuta frågan om premiering till förbundsstyrelsen för bearbetning i motionens anda. 113 Motion nr 32 Våra medlemskort Per-Elof Johansson, Kronoberg, förklarade han företrädde motionären som inte var närvarande. Han yrkade bifall till motionen, som handlar om det ska finnas ett plastat medlemskort som man kan klistra årsmärken på. Per-Elof berättade medlemskortet används av medlemmar som bevis på de har rätt parkera gratis vid IOGT-NTO-lokalen vid Ventorget i Växjö. Kongressen beslöt avslå motion nr Motion nr 34 Medlemslöftet Mötesordförande Robert Damberg redogjorde för de förslag som förelåg. För det första fanns motionen, i vilken det yrkas den gräns som anges i medlemslöftet ska sänkas från 2,25 till 0 volymprocent alkohol. För det andra fanns ett förslag som Virre Annergård hade lagt på motionstorget. Enligt det förslaget ska gränsen i stället sänkas till 0,5 volymprocent. Slutligen hade Virre Annergård och Marit Normasdotter till presidiet lämnat in ytterligare ett förslag enligt vilket IOGT-NTO:s verksamhet ska vara alkoholfri på alla nivåer. I det förslaget förtydligas också gränsen för alkoholfri ska gå vid 0,5 volymprocent. Magnus Danielson, Stockholm, berättade om en händelse för en månad sedan. Då hade det varit besök i det nyktra kollektiv där han bor och besökaren hade haft svårt förstå hur det kunde förekomma 2,25-procentig cider där. Besökaren hade frågat Magnus om han inte är nykterist och när han hade försökt förklara hur det låg till hade han mötts av kommentaren Aha, så man får dricka alltså?. Magnus sade människor runtomkring oss inte ser oss som nykterister. Nu när Systembolaget drar gränsen för alkoholfria drycker vid 0,5 procent tyckte Magnus den gränsen är rimlig också för medlemslöftet. Han berättade han inte hade tyckt så för en månad sedan men han hade ändrat uppfning eftersom han uppfade andra inte ser oss i IOGT-NTO som nykterister. Magnus yrkade bifall till Virre Annergårds förslag. Virre Annergård, Stockholm, sade det behövs ett tydligt ställningstagande. Med tanke på vad folk hade sagt under morgonens seminarium om medlemslöftet ansåg han det inte behövdes någon utredning. Virre tyckte vi behöver låta alla medlemmar känna sig trygga på våra arrangemang. Han var inte säker på en 0,5-gräns räcker för uppnå detta men menade det är ett steg i rätt riktning; i vart fall är det bättre än ha lättöl på våra arrangemang, sade Virre. Bo Axelsson, Västmanland, ifrågase om förslaget verksamheten ska vara alkoholfri verkligen gäller medlemslöftet och om det kan ligga som tilläggsförslag i den här frågan. 370

371 Mötesordförande Robert Damberg ansåg ifrågasättandet var riktigt och tipsade om förslaget kunde läggas fram vid behandlingen av Mål och verksamhetsinriktning i stället. Virre Annergård och Marit Normasdotter drog därefter tillbaka förslaget om alkoholfri verksamhet. Björn Karlsson, Jämtlands län, yrkade bifall till motionen. I republiken [Jamtland] är vi lite eljest, sade Björn och påpekade hans distrikt också är ett pilotdistrikt. På försök tänkte man därför införa ett eget medlemslöfte som är fritt från siffror och anger man som medlem i IOGT-NTO avstår från använda alkohol eller andra droger. Ingrid Jägerhed, Skåne, ifrågase man skulle ta beslut i frågan nu, när en utredning pågår. Hon tyckte det skulle vara bättre låta motionen behandlas i utredningen och yrkade avslag på motionen. Per-Åke Andersson, Östergötland, yrkade bifall till förslaget om 0,5 procent. Han ansåg den gränsen är befogad i dag, med tanke på gränsen 2,25 procent ses utifrån ett gammalt resonemang om berusning. Med den forskning vi har i dag om bland annat sambandet mellan alkohol och cancer, sade Per-Åke, använder vi argumentet det inte finns någon garanterat riskfri gräns för när skada kan inträffa. Enligt Per-Åke vore det modernt relatera till riskargumentationen. Han tillade utbudet av drycker med högst 0,5 volymprocent alkohol är stort i dag och sade han inte såg något hinder mot besluta enligt förslaget för ge ett slags riktmärke till utredningen. Marit Normasdotter, Stockholm, yrkade också bifall till förslaget om 0,5 procent. Hon hänvisade till Systembolagets o,5-procentgräns för alkoholfria drycker och ansåg vi som nykterhetsorganisation borde kunna ställa oss bakom den. Marit tyckte också vi ska utmana alkoholnormen, inte normalisera den. Enligt Marit är det viktigt ta beslutet det ska stå 0,5 procent i medlemslöftet. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på Virre Annergårds förslag med hänvisning till den pågående utredningen. Han hade all respekt för de argument som hade framförts men ville ha ordning på torpet innan ett beslut fas. Man behöver till exempel reda ut hur ett ändrat medlemslöfte kan fungera retroaktivt i relation till dem som har avlagt medlemslöfte tidigare och förhållandet till de andra förbunden i rörelsen, sade Erik. En kontrapropositionsvotering genomfördes där först Virre Annergårds förslag vann mot motionen. Därefter ställdes Virre Annergårds förslag mot avslag. Efter rösträkning konstaterades kongressen hade beslutat avslå förslaget, med röstsiffrorna 54 för avslag och 35 för Virre Annergårds förslag (3 personer uppgav de avstod från rösta). 115 Justering av röstlängden Det begärdes justering av röstlängden eftersom 92 personer hade röstat medan den senast justerade röstlängden endast omfade 91 närvarande ombud. Kongressen beslöt fastställa röstlängden till 93 röstberättigade ombud. 116 Forts behandling av motion nr 34 Medlemslöftet Den sista omgången i kontrapropositionsvoteringen togs om med anledning av röstlängden hade justerats. 371

372 Med röstsiffrorna 33 för Virre Annergårds förslag och 55 för avslag (4 personer uppgav de avstod från rösta) beslöt kongressen avslå Virre Annergårds förslag. 117 Motion nr 21 Straffbart ansvara för barn vid berusat tillstånd Marie Svensson, Gävleborg, även motionär, sade det är straffbart cykla eller åka tunnelbana berusad men inte ta hand om barn när man är berusad. När hon har diskuterat frågan med andra har hon fått höra det är bättre socialtjänsten hanterar problemet, men enligt Marie skulle det vara enklare om man kunde ringa polisen i problemsituationer. Vid ett tillfälle hade hon själv ringt polisen och fått höra den inte kunde göra något eftersom det inte är straffbart vara berusad när man tar hand om barn. Händelsen hade stärkt hennes uppfning det borde vara straffbart. Marie nämnde också det i Málaga finns en ny regel som innebär man inte får dricka alkohol när man är tillsammans med barn; göra det kan ge böter motsvarande mellan och kronor. Avslutningsvis ville Marie byta ut -satserna i motionen. Hon föreslog kongressen i stället skulle besluta: förbundsstyrelsen får i uppdrag ta fram material så vi kan arbeta tillsammans för skapa opinion för det ska vara straffbart vara berusad när barn är närvarande. Maria Kornevik Jakobsson, Göteborgs och Bohus län, yrkade bifall till Marie Svenssons nya förslag. Maria sade för henne är detta kongressens absolut viktigaste fråga och hon nämnde den har varit uppe på kongresserna 2011, 2013 och Hon undrade hur mycket tid som behövs och vem som ska dra det här på barrikaderna om vi inte gör det. Maria ansåg man behöver stå på barrikaderna för barns rättigheter och nämnde utvecklingen i fråga om barnpornografi som exempel på man fått kämpa för barn ska få en trygg och säker uppväxt. Maria sade det inte är straffet man är ute efter utan ityderna och värderingarna. Vi kommer längre fram tycka det är självklart inte vara berusad när man har hand om barn, avslutade Maria. Jessica Rembeck, Älvsborg, berättade hon arbetar inom socialtjänsten. Hon sade det är polisens ansvar är utreda vad som har hänt och socialtjänstens ansvar är utreda vad som fungerar väl i en familj och vad som behöver fungera bättre. Enligt Jessica är det självklart alla här tycker ingen berusad ska ha ansvar för barn. Hon ansåg dock vi som organisation skjuter oss i foten när vi fokuserar fel. Jessica tyckte man därför inte kan uttrycka sig som i förslaget och yrkade avslag. Börje Wasserman, Västernorrland, sade hans distrikt hade skrivit de första motionerna i frågan och det nu fanns en ny chans få igenom förslaget. Han yrkade bifall till Marie Svenssons nya förslag. Bo Axelsson, Västmanland, sade det handlar om en opinionsyttring för fokusera på en svår fråga och man knappast kan avslå ett förslag om skapa opinion i en stor hjärtefråga. Enligt Bo borde förslaget därför bifallas oavsett vad lagstiftningen säger. Lina Magnusson, förbundsstyrelsen, sade vi alla är överens om frågan är jätteviktig och vi ska arbeta mycket med opinionsbildning. Hon ansåg dock man kan göra det på olika sätt och nämnde IOGT-NTO just nu arbetar mycket med Vit jul. Hon trodde opinionsbildning för lagändring kan innebära de som är beroende av alkohol blir mer 372

373 utsa och ville i stället arbeta med opinionsbildning på de områden där vi är som starkast. Hon påminde också om inte glömma UNF och Junis. Lina yrkade avslag på förslaget. Emma Laursen, Uppsala län, påpekade formuleringen i Marie Svenssons nya förslag innebär det ska vara straffbart dricka alkohol när barn är närvarande även om man inte har ansvar för dem. Det kan exempelvis handla om man är på en fest där det finns barn och dricker utan bli berusad. Emma såg detta som väldigt hårt och tyckte det skulle vara fel väg gå. Hon yrkade avslag på förslaget. Ulf Dalevik, Älvsborg, ansåg frågan är svår och kräver en stor utredning. Han tyckte det vore bättre tala om det ska vara förbjudet än det ska vara straffbart. Maria Kornevik Jakobsson, Göteborgs och Bohus län, drog tillbaka sitt tidigare bifallsyrkande till Marie Svenssons nya förslag och yrkade i stället bifall till motionens ursprungliga två -satser. Hon sade också argumenten mot förslaget inte håller. Jan Linde, förbundsstyrelsen, såg det som viktigt vi är överens om vi vill bekämpa beteendet vara berusad med barn. Att driva frågan om straffa människor för de dricker alkohol och kanske är beroende såg han däremot som orimligt, och han tillade vi aldrig tidigare har krävt straff för människor är beroende. Däremot tyckte han vi kan opinionsbilda kring det olämpliga i beteendet. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens avslagsyrkande som han såg som det enda nyanserade förslaget. Fråga om streck i deben Kongressen beslöt sätta streck i deben Forts behandling av motion nr 21 Straffbart ansvara för barn vid berusat tillstånd Per-Åke Andersson, Östergötland, yrkade kongressen skulle besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag utreda frågan hur föräldrar och andra vuxna kan förmås ta ansvar för inte uppträda alkoholpåverkade i barns närvaro. Magnus Danielson, Stockholm, ville i motionens första -sats ändra straff till påföljd. Han föreslog således kongressen besluta tillsätta en arbetsgrupp i denna fråga som arbetar fram ett förslag om en kommande lagändring och som föreslår en promillehalt som kan medföra straff för den som är berusad och inte kapabel ansvara för barn. Jan Linde, förbundsstyrelsen, yrkade bifall till Per-Åke Anderssons förslag och avslag på Magnus Danielsons förslag. Per-Åke Andersson, Östergötland, yrkade avslag på motionen och bifall till sitt förslag. Han pekade på svårigheten fullt ut förstå konsekvensen av ett beslut om straffbarhet och sade en lång rad frågor behöver besvaras för det ska bli funktionellt. Per-Åke ville låta förbundsstyrelsen utreda frågan och beakta juridiska och sociala aspekter. Han var inte beredd hasta fram en formulering som han inte ville ta ansvar för i deben. 373

374 Niklas Christerson, Uppsala län, ville understryka det Jan Linde hade sagt om det självklart är en viktig fråga inte ha ansvar för barn i berusat tillstånd och utsätta barn för följderna av det. Nästa fråga, sade Niklas, är hur vi går framåt. Han pekade på två aspekter när vi pratar om straff: dels straffets funktion i ett samhälle, dels hur vi tror förslaget kan tas emot. Han trodde förslaget om straff kunde komma vändas emot oss i deben, där det kan sägas vi vill straffa människor som är beroende. Förslaget kunde alltså bli kontraproduktivt, ansåg Niklas, och yrkade avslag på det. Han var inte säker på det behövdes en utredning i frågan men noterade det fanns en stark opinion i frågan och ställde sig därför neutral till Per-Åke Anderssons förslag. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, sade hon hade blivit berörd av det som Junis ordförande Mona Örjes i sin hälsning hade berättat om en flicka som anlände till ett läger i polisbil sedan polisen hade stoppat hennes pappa som körde bil berusad. Andrine var inte säker på vare sig flickan eller hennes pappa skulle gynnas av förslaget. Hon sade förslaget får många konsekvenser som är svåra överblicka och ville titta vidare på frågan. Marit Normasdotter, Stockholm, tyckte vi behöver ta ställning. Hon instämde med Maria Kornevik Jakobsson i förslaget är otroligt viktigt för barnen och det kan bli starten på en lång process. Marit yrkade bifall till Magnus Danielsons förslag och förklarade hon inte är förtjust i strafftänkande. Hon berättade hon arbetar i socialtjänsten med vuxna missbrukare och ansåg socialtjänsten är tandlös när man upptäcker barn är inblandade. Marit ville inte missbrukare skulle straffas men tyckte det borde finnas en påföljd. Socialtjänsten borde få ett större mandat sätta ned foten för skydda barnen, sade hon. Maria Kornevik Jakobsson, Göteborgs och Bohus län, trodde vi kan förändra värderingar om vi har som ambition göra det. Hon pekade på hur synen på barnaga, sexköp och rökning har förändrats. För henne är straffvärdet inte ett smack intressant. Hon berättade också hon varje dag arbetar med ungdomar på Wendelsbergs folkhögskola som är knäckta för deras föräldrar inte ens har kunnat fira deras femårsdag nyktra. Maria tyckte det är klart de alkoholberoende också behöver hjälp, men hon undrade om barnen ska behöva stå tillbaka. Britt-Marie Johansson, Gävleborg, trodde många ser galler framför sig när man pratar om straff. Självklart handlar det inte om det, menade Britt-Marie; vård och hjälp är det straff som behövs. Hon ville politikerna skulle bli tvungna titta på problemet och avslutade: Kör på bara! Bo Axelsson, Västmanland, sade frågan är en hjärtefråga. Men efter ha hört några omtag i diskussionen ansåg han Per-Åke Anderssons förslag nog är det enda rimliga om vi ska kunna nå framgång. Han hoppades kongressen skulle ställa sig bakom det. Jan Linde, förbundsstyrelsen, instämde i Per-Åke Anderssons förslag är klokt. Om man ska lagstifta för opinionsbilda gäller det veta var man har fötterna för gå vidare, sade Jan och tillade det är lättare nå framgång om vi hittar kamrater umgås med. Han hade en stark förhoppning om FN:s barnkonvention ska bli lag och sade det finns punkter i den som man kan hänga upp opinionsbildning i frågan på. Jan uppmanade också till göra orosanmälan till socialtjänsten varje gång man stöter på problemet. Han sade vidare socialtjänsten går på knäna och vi kanske borde opinionsbilda för den inte ska behöva göra det. Mötesordförande Robert Damberg redogjorde för de förslag som låg. Därefter genomfördes en kontrapropositionsvotering där i den slutliga omgången Per-Åke Anderssons förslag ställdes mot avslag. 374

375 Kongressen beslöt i enlighet med Per-Åke Anderssons förslag ge förbundsstyrelsen i uppdrag utreda frågan hur föräldrar och andra vuxna kan förmås ta ansvar för inte uppträda alkoholpåverkade i barns närvaro. 120 Ordningsfråga Från golvet yrkades på en halvering av talartiden. Kongressen beslöt minska talartiden från två minuter till en minut. 121 Motion nr 26 En livsförändrande vårdkedja inom IOGT-NTO Gunilla Granqvist, Norrbotten, även motionär, berättade hon och de andra motionärerna är ledamöter i IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholms styrelse. De hade skrivit motionen för de vill det ska bli mer verkstad av planer och prat. Gunilla sade det sedan förra kongressen finns en plform för det sociala arbetet och socialt arbete är ett prioriterat område. Dagöholm är ett företag, om än inte vinstdrivande, som säljer tjänsten behandling. Motionärerna vill gärna se vårdkedjan som en del i tjänsten, även i praktiken. I dag är det si och så med det, ansåg Gunilla; kamratstödet fungerar på olika sätt och sociala företag finns på en del orter men inte på andra. Hon efterlyste en plan för det ska blir mera samordnat och strukturerat. Gunilla tyckte inte förbundsstyrelsen och motionärerna var så oense och undrade om det inte gick bifalla motionen som den är. Om det handlar om arbetsbelastning trodde hon det finns många som är beredda titta på frågan. Slutligen nämnde Gunilla UNF också har ett intresse för frågorna även om man där inte arbetar med frågorna på samma sätt som IOGT-NTO gör. Gunilla yrkade bifall till motionen. Lina Magnusson, förbundsstyrelsen, sade det behövs tid för få igång arbetet och bad om få den tiden. Hon berättade förbundsstyrelsen ville arbeta tillsammans med exempelvis kamratstöden, de sociala företagen och engagerade ideella. Att ta fram en strategi tillsammans med Dagöholm har tagit ett år och den är ännu inte klar, sade Lina. Gunilla Granqvist, Norrbotten, påpekade det som enligt motionen ska vara färdigt i januari 2018 är en tidsplanering, inte ett färdigt förslag. Kongressen beslutade med bifall till motion nr 26 IOGT-NTO ska ha en livsförändrande vårdkedja genom samverkan mellan föreningar, sociala företag, kamratstöd, folkhögskolorna och behandlingshemmet Dagöholm, en kamratstödsmetodik tas fram och används som gemensam grundverksamhet i kamratstöden och därmed blir en del av den vårdkedja som IOGT-NTO kan erbjuda upphandlande kommuner, en tidsplan och budget för utveckling av det sociala arbetet presenteras på januarikonferensen 2018, marknadsföringen om, samarbetet med och mellan samt användandet av kompetensen i våra sociala företag ökar, samt 375

376 ett nytt utbildningsmaterial om socialt arbete och vårdkedjan tas fram och är färdigt under våren Presidiet konstaterade förbundsstyrelsens förslag hade fallit i och med dessa beslut. Från golvet anfördes förbundsstyrelsens förslag borde ha ställts mot förslagen i motionen. Önskemål om göra om röstningen framfördes, vilket någon invände mot. Per-Åke Andersson, Östergötland, sade motionens och förbundsstyrelsens förslag inte är helt lika till sin karaktär och de därmed är svåra ställa mot varandra. Tidsplan och budget är inte riktigt samma sak som en utvecklingsplan, ansåg Per-Åke. Mötesordförande Robert Damberg sade presidiet hade kommit fram till det skulle vara möjligt bifalla både motionens och förbundsstyrelsens förslag. Han avsåg därför ställa förbundsstyrelsens båda -satser mot avslag. Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag under våren 2018 presentera en plan för utveckling av det sociala arbetet, samt under 2018 ta fram en metod/material för kompetensutveckling av socialt arbete och vårdkedjan. 122 Ajournering Kongressen ajournerade sig klockan för en fikapaus. 376

377 Lördagen den 1 juli 2017 TOLFTE SESSIONEN Ordförande: Elin Lundgren Anders Häregård Sekreterare: Camilla Berner Jenny Tapper 123 Förhandlingarnas återupptagande Kongressen återupptog förhandlingarna klockan Justering av röstlängden Oscar Gomez Denis, Västernorrland, erse Ulla Thelin. Christina Biltberg, Västernorrland, erse Ruby Ottosson. 125 Utdelning av priset Årets utmanare Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, meddelade han kommit upp för utdelning av Årets utmanare, som i år går till Josefin Bogelid, Vetlanda. Utmärkelsen går till en person som utmanar rådande alkoholordning och sätter alkoholnormen i rampljuset. Han läste därefter upp motiveringen, som löd: Josefin arbetar aktivt med förmedla budskap om alkoholfria drycker. Både till allmänhet som besöker våra offentliga arrangemang men också på gymnasieskolor, vilket bidrar till alkoholnormen oftare ifrågasätts. Josefin arbetar också aktivt med hitta nya samarbeten med Junis och UNF för vi ska nå nya målgrupper. Josefin tackade för priset och sa hon tycker det är skitcoolt bli nominerad och hon är jätteglad över priset. Hon lovade fortsätta kampen med utmana alkoholnormen. Till sist tackade hon Oskar för han höll upp mikrofonen så bra åt henne. 126 Presentation av kandiderande orter för kongressen 2021 En delegation från Jönköpings distrikt kom fram för presentera Jönköping som kongressort De intygade smålänningar är snåla, precis som ryktet säger, men det bara gäller för dem själva. De är däremot väldigt generösa när det gäller sina gäster och det vill de gärna visa under kongresserna. Därefter delades polkagrisar ut till ombuden. Sedan var det dags för Falun presentera sig och de gjorde det genom säga Dalarna och Falun är ett av de absolut bästa ställena ha kongress på. År 2021 är det dessutom 30 år sedan Falun stod värd förra gången. Man menade Falun ligger lite mer mitt i landet än Jönköping, och det är lätt ta sig dit. Delegationen visade en film där distriktsordförandena i Dalarna presenterade sina tankar om hur en kongress i Falun skulle gå till. 377

378 127 Information Mötesordförande Elin Lundgren upplyste om regler inför kvällens middag som börjar i stora salen klockan 19. Justering av röstlängden Kongressen beslöt 128 fastställa röstlängden till 91 röstberättigade ombud. 129 Motion nr 27 För ett större och bredare IOGT-NTO och motion nr 28 Hitta nya grepp! Tobias Tengström, motionär, föredrog sin motion och berättade den handlar om inkludering och värvning. Han ställde sig frågan hur vi ska kunna bli mer välkomnande i vår organisation. Han sa också han tyckte förbundsstyrelsens svar på motionen var okej men inte mer. Emma Laursen, Uppsala län, ville lämna ändringsyrkande på första -satsen i motionen och föreslog därför kongressen besluta byta ut ordet projekt i motionens första -sats till metoder. Mötesordförande Elin Lundgren, menade hon inte ansåg detta förslag stod i motsats till motionernas -satser och därför kan betraktas som ett tilläggsyrkande. Motionären nickade bifall till detta. Kongressen beslöt bifalla första -satsen i motion nr 27, anse andra -satsen i motion nr 27 För ett större och bredare IOGT-NTO besvarad, bifalla första -satsen i motion nr 28, avslå andra -satsen i motion nr 28, avslå tredje -satsen i motion nr 28, bifalla fjärde -satsen i motion nr 28 Hitta nya grepp!, bifalla tilläggsförslaget från Emma Laursen, samt bifalla femte -satsen i förbundsstyrelsens förslag. 378

379 130 Motion nr 35 Samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen gagnar utvecklingen av våra enskilda förbund Lina Boberg, förbundsstyrelsen, poängterade detta är en rörelsegemensam motion och hon ville upplysa ombuden om Junis har ansett motionen besvarad. Kongressen beslöt anse första -satsen besvarad, samt avslå motion nr 35 Samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen gagnar utvecklingen av våra enskilda förbund andra -sats. 131 Motion nr 36 Mer gemenskap inom vår rörelse när vi träffas Ingemar Hultin, Älvsborg, berättade vid samlingen i Karlstad i september var det bara en punkt i programmet där medlemmar från alla förbunden träffades. Det tyckte Älvsborgs deltagare var ganska lite och de ville se mer av detta. Ingemar ville med den här motionen gärna göra ett medskick till förbundsstyrelsen om detta. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, sa hon och övriga styrelsen gillar rörelsegemensamt och de försökte få till fler gemensamma punkter under träffen i Karlstad men det inte gick lösa praktiskt. Kongressen beslöt anse motion nr 36 Mer gemenskap inom vår rörelse när vi träffas besvarad. 132 Motion nr 39 Gör IOGT-NTO:s vision bättre! Tobias Tengström, motionär, tyckte förbundsstyrelsen var ganska korkad i sitt svar. Han menade vi behöver en vision som öppnar upp organisationen och som är kommunikativ även externt. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, läste upp visionen som den är idag. Hon ansåg det är en jättebra vision som har tagits fram i en bred process med medlemmar på olika nivåer. Andrine sa förbundsstyrelsen inte har haft samma upplevelse som motionären visionen har varit svår kommunicera utan snarare tvärtom. Människor utanför rörelsen har fått en tydlig bild av vad IOGT-NTO står för genom visionen. Marit Normasdotter, Stockholm, menade om vi nu ska göra en omstart i organisationen så kanske man behöver en nystart på visionen också. Hon höll med om visionen är lite luddig om vad vi egentligen vill säga med den. Magnus Danielson, Stockholm, gjorde en referens till hur man brukar säga hjärnan inte hör ordet inte. Han menade visionen är svårtolkad just därför och den säger något som är tvärtemot vad organisationen borde säga. Per-Åke Andersson, Östergötland, tyckte som Andrine, visionen som den är i dag lyfter upp och belyser det som är viktigt, alkohol är ett samhällsproblem. Av den anledningen anser Per-Åke visionen är alldeles utmärkt. Han yrkade därför avslag på motionen. 379

380 Kongressen beslöt avslå motion nr 39 Gör IOGT-NTO:s vision bättre!. 133 Motion nr 41 Jämställdhet, kön och genus Jessica Rembeck, Älvsborg, sa hon är helt enig med förbundsstyrelsen när det gäller sats 1 och 2. Hon ville dock även yrka bifall på -sats 3. Kongressen beslöt bifalla första -satsen i motion nr 41, bifalla andra -satsen i motion nr 41, samt anse tredje -satsen i motion nr 41 besvarad Jämställdhet, kön och genus. 134 Motion nr 42 Utbilda mer och fler! Tobias Tengström, motionär, föredrog sin motion. Han ville skicka med till nästa styrelse och särskilt kommande studieledaren det är viktigt utforma material som utnyttjar olika medier och metoder för utbildningen. Magnus Lagergren, Örebro, sa han tycker det är synd NBV inte nämns i sammanhanget. NBV tillsammans med fyra distrikt håller nämligen just nu på ta fram en digital styrelseutbildning. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, av valberedningen föreslagen till ny studieledare, sa hon definitivt anser utbildningar ska finnas digitalt i första hand och tryckt i andra hand. Kongressen beslöt anse motion nr 42 Utbilda mer och fler! besvarad. 135 Motion nr 43 Handbok i mötesdemokrati Virre Annergård, Stockholm, även motionär, inledde med säga han kan tänka sig ta bort den tredje -satsen direkt. Han menade vidare många medlemmar inte kan mötesteknik och det är viktigt alla känner sig trygga med delta vid stora möten. Ingrid Jägerhed, Skåne, sa det här materialet redan finns och uppmande till kontakta NBV för få tillgång till styrelseutbildningen som finns online. Virre Annergård svarade hans motion inte handlar om styrelser, utan om årsmöten och kongresser. Han är ute efter en utjämning i kunskaper så de som inte är uppväxta i organisationen ska ha samma möjligheter och förutsättningar vara aktiva deltagare på möten. 380

381 Kongressen beslöt anse motion nr 43 Handbok i mötesdemokrati besvarad. 136 Motion nr 44 Du kan göra skillnad Kenneth Eriksson, Göteborgs och Bohus län, även motionär, föredrog sin motion. Han sa eftersom förbundsstyrelsen inte har förstått de är för motionen så skulle han förklara varför de är det. Han menade det inte är en fråga om någon ny marknadsföringskampanj eller liknande. Kenneth refererade till en reklamfilm som Kulla pastorat har gjort och menade dit ska vi också nå. Han vill se ett material där medlemmar får stöd i hitta de enkla greppen för marknadsföra oss och skapa bra reklammaterial utan behöva göra nybörjarfel. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, sa de gillar intentionen i motionen. Framöver vill förbundsstyrelsen sociala medier och internet och hur de kan användas i olika sammanhang ska ingå i alla utbildningar som förbundet ger. Hon tyckte dock det var fel binda sig vid en specifik marknadsföringsutbildning och yrkade avslag på motionen. Jenny Larsson, Kalmar, yrkade bifall till motionen. Hon berättade hon jobbar i branschen och blir rädd när hon ser en del material. Hon menade det ofta är låg kvalitet och medlemmar och föreningar behöver vara lite mer snitsiga på hur vi utformar affischer och dylikt. Jenny tyckte det vore jättebra med en utbildning i ämnet. Ulrike Deppert, Stockholm, sa hennes distrikts föreningar gör sina egna varianter av informationsmaterial och distriktet har inte möjlighet stötta dem i det. Därför efterlyste också hon en utbildning för hjälpa medlemmar och föreningar lära sig mer om detta. Hon yrkade därför bifall till motionen. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, sa sig inte vara övertygad om de som vill lära sig och de som borde lära sig inte är samma personer. Hon menade organisationen måste jobba med detta på en bred front. Förbundsstyrelsen säger sig inte tro en studieplan är vad som behövs utan man istället behöver kontinuerligt jobba med frågan på alla utbildningar och träffar. Kongressen beslöt efter votering med röstsiffrorna 48 mot 42 bifalla motion nr 44 Du kan göra skillnad. 137 Motion nr 45 Hjälp till föreningarna Lars-Ove Källström, Älvsborg, motionär, föredrog sin motion. Han berättade han mitt i ett verksamhetsår var tvungen ta över administration, fastigheter, anställd personal och ett socialt företag. Han ringde då kansliet och bad om hjälp men upplevde han inte fick stöd där. Förbundsstyrelsen föreslår i sitt svar ett samarbete med Tollare men det är ingen hjälp för den som sitter i en akut situation. Lars-Ove menade det är synd man säger man ska hjälpa distrikt och regioner men lokalföreningar inte kan få samma hjälp. En förening har inte råd köpa in tjänster; om föreningen inte hittar en person som kan det hela känner sig Lars-Ove tvungen avgå som kassör. Lars-Ove berättade vidare om när han fick ett revisorsuppdrag och direkt efter han blivit vald fick erbjudande om delta i en webbaserad kurs och en utbildningsdag för uppdraget. 381

382 Han önskade det fanns ett material som beskriver de olika uppdragen man kan ha i en förening och yrkade bifall till motionen. Per Wihlborg, Skåne, sa detta är en mycket bra motion och yrkade bifall på den. Han menade förbundet har ett eminent program för distrikten, men föreningarna behöver också hjälp med till exempel bokföring och få tillgång till program. Webbaserade program underlättar mycket då flera kan ha tillgång till dem. Ingrid Jägerhed, Skåne, tyckte också det var en bra motion. Men hon menade också mycket av det som efterfrågas i motionen redan lätt finns få tag på och använda. Hon har ett förträffligt bokföringsprogram med support som inte kostar så mycket per år. Ingrid yrkade avslag på första och andra -satsen i motionen och bifall på tredje och fjärde satsen Lina Boberg, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på motionens femte -sats. Hon ville tydliggöra utbildningar för föreningar är distriktens ansvar. Förbundsstyrelsen har inte under Expedition 50-processen uppfat föreningarna har haft det här behovet medan distrikten å andra sidan har uttryckt något annat. Magnus Danielson, Stockholm, tyckte ett material som beskrivs i motionen skulle underlätta för exempelvis tillsättande av olika uppdrag då man kan lova en utbildning eller tillgång till ett bokföringsprogram direkt vid frågan om uppdraget. Det, menade han, är en bra grundgrej som förbundet kan bistå med och det skulle visa uppskning gentemot dem som faktiskt ställer upp till olika förtroendeuppdrag. Han yrkade bifall till motionen. Jenny Larsson, Kalmar, höll med Skåne, det finns jättebra program via olika banker till exempel då det är direkt kopplat till föreningens konto. Hon påpekade också motionären sagt han vill ha utbildning nära sig geografiskt, men då är det inte en förbundsutbildning vi pratar om. Hon yrkade avslag på motionen. David Svensson, Skåne, sa visst kan man ha ett eget program, men poängen är ju distriktet vill ha samma program i alla föreningar. Annars blir svårt hålla utbildningar. Lars-Ove Källström, Älvsborg, höll med om det finns nätbaserade alternativ men tänkte det behövs något gemensamt ändå. Angående Expedition 50 så ansåg han inte förbundsstyrelsen frågat ur ett föreningsperspektiv vilka behov som finns utan bara från distriktens synvinkel. Ingemar Hultin, Älvsborg, berättade han har mycket lång erfarenhet av ekonomi och ekonomiarbete på olika nivåer. Han sa han nu arbetar som konsult och det han tjänar mest pengar på är hjälpa personer som kört fast även i de enkla versionerna av bokföringsprogram. Hans förslag är förbundet hittar ett gemensamt program som också är anpassat för vår verksamhet. Per Wihlborg, Skåne, menade det redan finns på förbundet och det egentligen bara är en fråga om licenser och behörigheter. Per yrkade bifall till motionen. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, sa frågan nu är vilken takt ska vi ha och i vilken ordning vi ska göra saker. I dag har distrikten ansvar för föreningarna inom sitt geografiska område. Det pratade vi mycket om igår. Nu är det distrikten som är i fokus för avlastas och våra noder är också på väg in i det. Nästa steg blir kanske naturligt föreningarna men där är vi inte riktigt än. 382

383 Kongressen beslöt efter rösträkning med siffrorna 44 mot 43 (2 avstår) avslå motionens första -sats. Det noterades motionens tredje -sats fallit i konsekvens med beslutet. Kongressen beslöt vidare avslå motionens andra -sats, efter rösträkning med siffrorna 50 mot 38 (1 avstår) bifalla motionens fjärde -sats samt avslå motion nr 45 Hjälp till föreningarna femte -sats. 138 Motion nr 46 Stim-avgiften Björn Lanefelt, Älvsborg, sa det här är viktigt. Det här är en sådan fråga som förbundet ska ta hand om. Björn menade det blir mycket enklare och billigare med ett centralt Stimavtal. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, höll med om det är krångligt. Men motionären menar det är pengarna som är problemet och inte det är krångligt. Han sa förbundsstyrelsen har yttrat sig över det som motionen faktiskt handlar om och står fast vid sitt avslagsyrkande. Däremot kan förbundsstyrelsen hålla med om det vore bra titta på frågan inom rörelsen. Niklas Christerson, Uppsala län, undrade vad det kostar ha ett gemensamt Stim-avtal. Det skulle säkert underlätta för föreningarna om det finns ett centralt avtal, tänkte han. Björn Lanefelt, Älvsborg, sa det är jättestor skillnad mellan ett centralt avtal eller om varje förening hanterar Stim. Det handlar troligen om flera hundra tusen kronor per år. Han tyckte det lät som ett bra förslag jobba tillsammans med Junis i frågan. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, sa de kan tänka sig titta på möjligheterna tillsammans med Junis. Kongressen beslöt avslå motion nr 46 Stim-avgiften i dess helhet, samt notera till protokollet frågan om ett samarbete med Junis kring ett centralt Stimavtal ska utreda av förbundsstyrelsen. 139 Ajournering för bensträckare Förhandlingarna ajournerades klockan för en behövlig damrumspaus för presidiet. 383

384 140 Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 17: Motion nr 18 En helt ny strategi för en ny strategi, nr 19 Demokratin 0 (alkohol)kapitalet 4, nr 22 Sveriges offentliga alkoholnorm, nr 24 Utveckla samverkan och kunskap i narkotikafrågan, nr 25 Arrangera medlemsutbildningar i cannabis, nr 33 rörelsegemensam motion Uppdatera medlemsregistret, nr 37 Namnändring, nr 38 Jämställdhet, kön och genus, nr 40 Innebörden av IOGT-NTO:s rasism, nr 47 Nya grupper-ny profil Nya metoder, nr 48 Godtemplardricka, nr 49 För ett modernt digitalt IOGT-NTO, nr 50 Familjemedlemsskap, nr 51 Höjning av medlemsavgiften, nr 52 Tidpunkt för betalning av medlemsavgift, nr 56 FS storlek Magnus Danielson, Stockholm, ville lyfta motion nr 37 Namnändring till diskussion. Monica Lundberg, Halland, ville lyfta motion nr 48 Godtemplardricka. Per-Åke Andersson, Östergötland, ville lyfta motion nr 19 Demokrati 0 (alkohol)kapitalet Motion nr 19 Demokratin 0 (alkohol)kapitalet 4 Per-Åke Andersson, Östergötland, även motionär, ville reda ut några redigeringsmissar som skett längs vägen till tryck. För det första hade det i brödtexten fallit bort ett ord, alkoholreklam, i sista meningen i fjärde stycket. Där ska det stå om riksdagen skulle fa beslut om förbud mot alkoholreklam. Nästa förändring var i andra -satsen ska ordet investeringsskydd läggas till efter ordet långtgående, så meningen avslutas mer långtgående investeringsskydd än de som f.n. gäller. Kongressen beslöt bifalla motion nr 19 Demokratin 0 (alkohol)kapitalet Motion nr 37 Namnändring Mötesordförande Elin Lundgren, läste upp ett yttrande från motionär Mats Heden med anledning av motion nr 37. Jag vill fa mig kort. Två argument har tillkommit. Styrelsen har svarat vi har hög kännedom kring vårt varumärke. Styrelsen svarar i motion 38 kännedomen ligger i de 4 bokstäverna IOGT. FS svar talar för sig självt. Vidare kommer jag citera en NTO-medlem, ska vi byta namn är det till IOGT. Det allmängiltiga motståndet är en myt. Det är dags erkänna vår historia. Bifall motion

385 Magnus Danielson, Stockholm, sa han vet han inte kommer komma särskilt långt med det här men han ville ändå säga många externa har svårt uttala IOGT-NTO och yrkade bifall till motionen. Kongressen beslöt avslå motion nr 37 Namnändring. 144 Motion nr 48 Godtemplardricka Monica Lundberg, Halland, sa hon hade åkt till Karlstad enkom för diskutera denna motion. Hon menade godtemplardrickan är så viktig för oss. Den vore bra om den också vore billig. Ingrid Jägerhed, Skåne, berättade hennes förening tillsammans med distriktet tar hem två tre pallar per år och säljer till nära och kära. Det är lätt fixa på egen hand och hon sa om man är några stycken som går ihop och köper en pall blir det billigare. Monica Lundberg, Halland, sa andemeningen från Falkenberg är de gemensamt ska använda drickan i olika sammanhang. Hon sa också det varierar hur mycket pengar föreningarna har, och därmed deras möjligheter köpa in drickan. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, sa detta är ändå ingen prioriterad fråga. Han menade det idag finns så många andra alternativ välja på. Förbundsstyrelsen yrkade avslag på motionen. Kongressen beslöt avslå motion nr 48 Godtemplardricka. 145 Motion nr 18 En helt ny strategi för en ny strategi, nr 22 Sveriges offentliga alkoholnorm, nr 24 Utveckla samverkan och kunskap i narkotikafrågan, nr 25 Arrangera medlemsutbildningar i cannabis, nr 33 rörelsegemensam motion Uppdatera medlemsregistret, nr 38 Jämställdhet, kön och genus, nr 40 Innebörden av IOGT-NTO:s rasism, nr 47 Nya grupper-ny profil Nya metoder, nr 49 För ett modernt digitalt IOGT-NTO, nr 50 Familjemedlemsskap, nr 51 Höjning av medlemsavgiften, nr 52 Tidpunkt för betalning av medlemsavgift, nr 56 FS storlek Kongressen beslöt för samtliga behandlade motioner bifalla förbundsstyrelsens förslag. 146 Förbundsstyrelsens förslag nr 2 Mål och verksamhetsinriktning Oskar Jalkevik och Andrine Winther från förbundsstyrelsen föredrog tillsammans Mål och verksamhetsinriktning för åren

386 Strategin som vi arbetar efter just nu är antagen för sex år och gäller fram till år I denna strategi finns ett antal områden som IOGT-NTO ska verka inom. Förutsättningar för uppnå strategins mål är bland annat strukturer för engagemang och inte tvärtom, strategiska utmaningar för alla nivåer i organisationen och resurser. Detta kokas sedan ner till bli mål och verksamhetsinriktning för just åren Att komma dit är en lång process. Innehållet i mål och verksamhetsinriktningen utgår från strategin och har sedan diskuterats på dialogcaféer, distriktsstyrelsesamling, distriktsordförandeträffar och på Facebook. Förbundsstyrelsen har verkligen inte varit ensam i framtagandet av förslaget. Fyra personer från förbundsstyrelsen har ingått i arbetsgruppen, Oskar Jalkevik, Johnny Mostacero, Andrine Winther och Lena Borgs. De förändringar som framförallt skiljer Mål och verksamhetsinriktning denna gång från tidigare är denna endast har ett mål per område samt förbundsstyrelsen flyttat mål av metodkaraktär till verksamhetsinriktningen. Virre Annergård, Stockholm, meddelade han hade följande förslag till tillägg längst ned på sidan 18: IOGT-NTO:s verksamhet ska vara alkoholfri (0,5 %) på alla nivåer. Jenny Larsson, Kalmar, menade när man sätter upp mål ska de helst vara mätbara. Hon undrade hur förbundsstyrelsen hade tänkt kring det. Jenny hade också en fråga om formuleringen 50 nya engagemangsformer. Hon ansåg det finns en fara i bara starta nytt hela tiden, varför utvecklar vi inte det vi redan har? Anita van den Bosch, Gävleborg, föreslog kongressen besluta göra det möjligt för grupper eller enskilda söka pengar för utlägg för kostnader vid värvningstillfället. Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, menade målet är stort, då måste man öka mycket. Han vill ha en skarpare skrivning. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, svarade Jenny Larsson förbundsstyrelsen inte menar man ska lägga ner och starta nytt. Befintliga föreningar är jätteviktiga men om man vill starta en ny så är förbundsstyrelsen absolut för. Andrine sa också en del mål är mål där det inte bara är IOGT-NTO som det hänger på utan andra aktörer är också delaktiga i måluppfyllelsen. De målen kan vi inte mäta på samma sätt. Ingrid Jägerhed, Skåne, undrade vad begreppet engagemangsformer betyder. Johnny Boström, Värmland, påpekade det finns beslut från tidigare kongress som inte har slutförts. Han undrade hur förbundsstyrelsen tänker kring till exempel kulturen och uppdragen från föregående kongress. Han ville veta hur uppföljningen och arbetet är tänkt gå till. Elin Lundgren, presidiet, läste upp Virre Annergårds förslag till tillägg längst ner på sidan 18 i handlingarna. Tillägget lyder IOGT-NTO:s verksamhet ska vara alkoholfri (0,5 %) på alla nivåer. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, ville klargöra vad han menat med antalet medlemmar. Han påminde om det han hade sagt var organisationen har kapacitet vara så många. Han ville också förklara ordet engagemangsformer, han sa det kan vara till exempel olika föreningar eller ett nätverk. 386

387 Jan Söderström, Gävleborg, sa han gärna ville se organisationen fortsätter öka årligen i medlemsantal men menade det är viktigt sätta upp ett kvantitativt och mätbart mål. Under rubriken IOGT-NTO:s förutsättningar för förverkliga Mål och verksamhetsinriktning , efter första punkten, IOGT-NTO ökar årligen i medlemsantal ville han därför göra ett tillägg. Han föreslog kongressen besluta öka årligen med minst medlemmar. Per Wihlborg, Skåne, efterlyste uppmärksamhet på narkotikafrågan. Han berättade han hört Danmark i dag har tagit nästa steg mot legalisera cannabis. Per menade vi måste ligga steget före. Bo Axelsson, Västmanland, yrkade avslag på Virre Annergårds tilläggsförslag. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, ville gärna bemöta inlägget om narkotikapolitiken och menande vi verkligen måste jobba med den frågan. Han menade IOGT-NTO har fokus och mycket kunskap om alkoholpolitik. Nu finns också ett samarbete mellan IOGT-NTO, NBV och SLAN runt narkotikafrågan. Detta projekt kommer pågå under tre år och leds av Sven-Olov Carlsson. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tyckte det var jättekul med diskussion kring Mål och verksamhetsinriktning. Hon ville dock yrka avslag på Anita van den Boschs förslag med hänvisning till engagemangspotten där man kan söka pengar. Vidare berättade Andrine frågan om kulturverksamheten förvisso inte finns i verksamhetsinriktningen men väl i strategin. Hon ville också påpeka vi ska använda den nod som kan området bäst, såsom vi till exempel använder Dagöholm för bedriva behandling. Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, tyckte i grund och botten Virre Annergårds förslag var bra. Han meddelade förbundsstyrelsen ville lägga till ordet interna före verksamhet. Virre Annergård jämkade sig med förbundsstyrelsens förslag. Per Wihlborg, Skåne, menade vi ändå missar engagemanget. Den stora frågan är fortfarande hur vi mobiliserar våra medlemmar och han gav ett exempel på hur andra grupper under valrörelsen kampanjade för specifika frågor och vi borde kunna göra detsamma. Han vill också narkotikafrågan ska lyftas fram tydligare. Leif Ottoson, Blekinge, hade läst förutsättningarna för uppnå målen. Han undrade var föreningslivet finns i de segregerade områdena runt om i landet. Där finns ett behov. I Blekinge startades ungdomsverksamhet och det kom så många de inte hade tillräckligt med ledare. Anita van den Bosch, Gävleborg, drog tillbaka sitt förslag. Streck i deben Kongressen beslöt 147 sätta streck i deben. 387

388 148 Forts behandling av Mål och verksamhetsinriktning Bo Axelsson, Västmanland, sa sig ha mycket tålamod men han inte kan gå med på införa formuleringen om en alkoholfri verksamhet. Han yrkade avslag på Virre Annergårds tilläggsförslag. Ingrid Jägerhed, Skåne, höll med Bo Axelsson om detta. Hon undrade vad det är för dumheter som förbundsstyrelsen håller på med när de jämkar sig med ett sådant förslag. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, var också främmande för formuleringen om vår interna verksamhet ska vara alkoholfri och yrkade avslag på tilläggsförslaget. Jan Linde, förbundsstyrelsen, lämnade en sakupplysning kring kampanjen runt narkotika. Han berättade det blir studiecirklar i samarbete med NBV. IOGT-NTO och NBV kommer arbeta tillsammans med materialet Hand i hand och satsningen blir i förorter till storstäderna med stora narkotikaproblem. Ingemar Hultin, Älvsborg, yrkade avslag på Virre Annergårds och förbundsstyrelsens tilläggsförslag. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, menade ombuden inte behöver vara så dramatiska. Hon förklarade förbundsstyrelsens tanke med tillägget men de också backar från förslaget. Bo Axelsson, Västmanland, tyckte Andrine Winther förminskade hans inlägg genom sin kommentar och han fortse yrka avslag. Kongressen beslöt avslå Virre Annergårds tilläggsförslag, bifalla Jan Söderströms tilläggsförslag, samt anta förbundsstyrelsens förslag till Mål och verksamhetsinriktning för Ajournering Kongressen ajournerade sig klockan fram till söndag morgon

389 Söndagen den 2 juli 2017 TRETTONDE SESSIONEN Ordförande: Anders Häregård Robert Damberg Sekreterare: Jenny Tapper Mikaela Bexar 150 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptogs klockan Justering av röstlängden Marine Diedrichsen, Örebro, inträdde igen. Kristina Näsström, Västernorrland, erse Ulla Thulin. Maria Hampusgård, Halland, erse Monica Lundberg. 152 Sångpaus Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsens egen allsångsledare, föreslog sången 120 ur Folkrörelsesångboken, Det var dans bort i vägen, så vi inte förargade våra värdar genom inte ha sjungit en enda text av Fröding. Erik bestämde de första fyra verserna skulle sjungas eftersom vi då fick sjunga både om den snudiga Marja i Bäck, och konstatera musiken den gnällde och gnall. Mötesordförande Anders Häregård lämnade praktisk information om reseräkningar och om upplägget av dagens förhandlingar. 153 Motion nr 53 Ge pengarna till verksamheten! samt valberedningens förslag till ersättning till styrelser med flera Mötesordförande Anders Häregård informerade om motion nr 53 rimligtvis måste behandlas tillsammans med valberedningens förslag till ersättning, och kongressen godkände den hanteringen. Ulrike Deppert, Stockholm, ansåg det inte är något utreda och yrkade bifall till motionen. Åsa Hagman från valberedningen gav deras perspektiv. Ersättningsfrågan är väldigt komplicerad ur ett perspektiv, och det är när det gäller lägga sig på en rättvis nivå för alla. Det är ett stort arbete och Åsa erkände valberedningen inte riktigt hann i mål med ett förslag som var tillräckligt förberett inför kongressen. Åsa framhöll också det är viktigt landa på rätt nivåer och ha dem klara för sig när man pratar med personer som man vill föreslå till uppdrag. På så sätt är man schyst mot dem man frågar så de har förutsättningarna klara för sig och vet om de vill tacka ja till ett uppdrag. Valberedningen vill 389

390 se på hur andra organisationer gör och återkomma, men underströk arvode är kopplat till de personer som föreslås. Börje Wasserman, Västernorrland, tyckte arvoderingen är en stimulans i valberedningsarbetet och tillstyrkte därefter förbundsstyrelsens förslag om utredning. Bo Axelsson, Västmanland, tyckte motionären hade gjort en god och väl avvägd genomgång. Han såg ingen anledning till utredning och yrkade bifall till motionen. Niklas Christerson, Uppsala län, sade den här frågan har tagits upp många gånger och nu kan det vara dags fa beslut. Niklas yrkade bifall till Börje Wassermans förslag från motionstorget. Marit Normasdotter, Stockholm, yrkade bifall till motionen och tyckte det vore rimligt sänka arvodesnivån till en som motsvarar nivån för en riksdagsledamot. Magnus Danielson, Stockholm, menade arvodering och nivåerna på arvoden är något föränderligt, och den som är nominerad torde vara medveten om arvodesnivåerna kan komma förändras. Jenny Larsson, Kalmar, bad om en sakupplysning i den femte -satsen: Ska det vara 7 procent eller 17 procent? Ulrike Deppert, Stockholm, svarade å motionärens vägnar det ska vara 7 procent i femte -satsen. Ulrike replikerade till valberedningen om vi har någon som sitter i styrelsen för pengarnas skull, så har vi ett stort problem. Börje Wasserman, Västernorrland, förtydligade sitt tilläggsförslag: Han avser man delar arvodet på valberedningen, och det inte är några himmelska belopp. Kenneth Eriksson, Göteborgs och Bohus län, yrkade bifall till valberedningens förslag. Thomas Johansson, valberedningen, instämde med Niklas Christerson ( Hä är ju som n Niklas säg ) om det inte är en ny fråga utan den har diskuterats i flera omgångar. Valberedningen tycker inkomstbasbeloppen är bättre reglerade än riksdagsledamöters ersättning. Thomas sade vidare de också har sett på det utifrån vad det innebär vara ordförande i IOGT-NTO kontra vara ledamot i riksdagen. Thomas yrkade bifall till valberedningens förslag. Per-Åke Andersson, Östergötland, framhöll det vore bra ta in aspekter på grundbelopp och fundera på löneutfyllnad för kompensera obalansen mellan det uppdrag man tar på sig och ens lönearbete. Samtidigt har IOGT-NTO minskade intäkter. Per-Åke föreslog ett tillägg till valberedningens förslag: de minskande lotteriintäkterna tas i beaktande i valberedningsarbetet. Ulrike Deppert, Stockholm, menade det inte finns något som hindrar beslut i dag, och valberedningen får tänka in arvoderingsnivåerna i förslaget till nästa styrelseval. Johnny Boström, Värmland, lyfte en ordningsfråga och bad ombuden skulle få uppläst för sig hur det förslag som Börje Wasserman lagt fram på motionstorget lyder. Magnus Danielson, Stockholm, påtalade det inte är en jätteskillnad i pengar med sänkningen till riksdagsledamotsnivå. 390

391 Mötesordförande Anders Häregård läste upp Börje Wassermans förslag: utreda om arvode till valberedning ska beräknas på samma sätt som till ledamöter, och beloppet ska delas mellan valberedningens ledamöter. Åsa Hagelstedt, valberedningen, påtalade valberedningens förslag består av två delar. Dels behandlar det nivån på arvodering, dels föreslår de en utredning inför nästa kongress. Anders Häregård sammanfade propositionsordningen. 154 Justering av röstlängden Inför omröstning fastslogs röstlängden till 92 röstberättigade ombud. 155 Forts behandling av motion nr 53 Ge pengarna till distrikten! samt valberedningens förslag om ersättning till styrelser med flera Valberedningens förslag ställdes mot motion nr 53. Kongressen beslöt efter rösträkning med siffrorna 41 för valberedningens förslag mot 48 för motionen och tre ombud avstod bifalla motion nr 53. Kongressen beslöt vidare bifalla valberedningens förslag om utredning av arvoderingsnivåer, bifalla Per-Åke Anderssons tillägg de minskande lotteriintäkterna tas i beaktande i valberedningsarbetet, samt avslå Börje Wassermans tilläggsförslag utreda om arvode till valberedning ska beräknas på samma sätt som till ledamöter, och beloppet ska delas mellan valberedningens ledamöter. 156 Beslut om antal ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse Åsa Hagman, valberedningen, föredrog förslaget om förbundsstyrelsen ska bestå av tio personer. Det är en minskning av antalet ledamöter från tidigare styrelser. Åsa berättade valberedningen i sitt förslag även tänkte på vad en lämplig gruppstorlek kan vara om en styrelse ska samarbeta på bästa sätt. Bo Axelsson, Västmanland, efterlyste en motivering till varför man lägger fram ett förslag med ett jämnt antal ledamöter. Bo föreslog antalet ledamöter i styrelsen ska vara nio. Magnus Lagergren, Örebro, tyckte man bör gå längre ändå och yrkade på sju ledamöter, samt det inte ska finnas ett arbetsutskott. Det senare motiverade han med man inte känner sig fullständigt delaktig om man inte tillhör arbetsutskottet. 391

392 Thomas Johansson, valberedningen, svarade Bo Axelsson det ändå kan bli ett jämnt antal vid omröstningar i styrelsen på grund av sjukdom eller annat som förhindrar deltagande i sammanträde. Bo Axelsson replikerade det är en stor skillnad mot från början ha ett jämnt antal ledamöter. David Svensson, Skåne, menade med tanke på omdaning och utredningar och mycket arbete framöver så kommer det behövas många personer som kan arbeta med detta. Han yrkade på elva ledamöter i stället. Ulrike Deppert, Stockholm, yrkade bifall till Magnus Lagergrens förslag om sju ledamöter och ansåg just med tanke på framtidens utmaningar och arbete behövs det en tajt styrelse som kan jobba bra ihop. Josefine Larsson, förbundsstyrelsen, gav sitt perspektiv och upplyste om förbundsstyrelsen inte haft som arbetssätt främst ha omröstningar om frågor, utan man har diskuterat och sökt konsensus. De få gånger den nuvarande förbundsstyrelsen faktiskt röstat hade det av olika anledningar inte varit ett udda antal ledamöter som närvarade eller deltog i beslutet. För klara av Expedition 50 kommer det behövas en hög närvaro av förbundsstyrelseledamöter ute i landet, och det klarar man inte av på sju personer. Åsa Hagman, valberedningen, sade antalet har också göra med könsfördelningen i styrelsen. Om man vill ha en 50/50-styrelse (lika många kvinnor som män) behövs det dels en lite större grupp, och då måste det vara ett jämnt antal. Även Åsa underströk den närvaro ute i landet som kommer behövas inte går hantera med för få ledamöter. Börje Tjärnström, Västernorrland, höll med Åsa och tyckte det var jättebra kunna välja en styrelse bestående av lika många kvinnor som män. Viveca Aldebert, Kalmar, instämde med valberedningen. Johnny Boström, Värmland, tyckte Josefines och Åsas argument för ett jämnt antal ledamöter är sunda. Johnny ansåg också det inte går göra arbetet med Expedition 50 med sju ledamöter. Mötesordförande Anders Häregård sammanfade förslaget till propositionsordning. Magnus Lagergrens förslag om sju ledamöter i förbundsstyrelsen ställs mot Bo Axelssons förslag på nio stycken och David Svenssons förslag om elva ledamöter. Vinnande förslag ställs mot valberedningens förslag på tio ledamöter. Kongressen beslöt i första röstomgången avslå Magnus Lagergren och David Svenssons förslag och bifalla Bo Axelssons förslag. Kongressen beslöt med röstsiffrorna (1 avstod) bifalla valberedningens förslag om tio ledamöter i förbundsstyrelsen. 392

393 157 Tillbakadragande av kandidatur Mötesordförande Anders Häregård gav ordet till Marit Normasdotter som är nominerad till förbundsstyrelsen utanför valberedningens förslag. Marit meddelade hon drar tillbaka sin kandidatur. 158 Val av förbundsstyrelse för Åsa Hagman berättade om hur valberedningen har arbetat för få fram nomineringar till förbundsstyrelsen. De har deltagit vid styrelsesamlingar, kontaktat distrikt och deltagit i förbundsstyrelsesammanträden för se hur arbetssättet är. De har pratat med de nuvarande ledamöterna och frågat efter vilka kompetenser som behövs, och hur mycket arbete det är. Åsa konstaterade många är lite rädda för tacka ja till sitta i förbundsstyrelsen för det känns som ett så stort åtagande. Det är ur det valberedningens tankar om inkludera fler i arbetet på förbundsnivå med arbetsgrupper springer. Åsa Hagman presenterade valberedningens förslag och föreslog kongressen besluta till ordförande välja Johnny Mostacero, Halmstad till vice ordförande välja Andrine Winther, Ingarö till sekreterare välja Erik Winnfors Wannberg, Örebro till kassör välja Eva Blomqvist, Karlskoga till studieledare välja Lina Boberg, Uppsala till ledamöter välja Carl-Åke Andersson, Nyköping Oskar Jalkevik, Stockholm Arne Larsson, Trosa Barbara Wennerstrand, Norrköping Vanja Lindstedt, Örnsköldsvik omval omval nyval nyval nyval omval omval nyval nyval nyval Presidiet förtydligade inga ersättare väljs. När förslaget hade lästs upp visades en kort film med presentation av de nominerade personerna. Kongressen beslöt till ordförande välja Johnny Mostacero, Halmstad till vice ordförande välja Andrine Winther, Ingarö 393

394 till sekreterare välja Erik Winnfors Wannberg, Örebro till kassör välja Eva Blomqvist, Karlskoga till studieledare välja Lina Boberg, Uppsala till ledamöter välja Carl-Åke Andersson, Nyköping Oskar Jalkevik, Stockholm Arne Larsson, Trosa Barbara Wennerstrand, Norrköping Vanja Lindstedt, Örnsköldsvik De valda styrelseledamöterna möttes av applåder. 159 Motion nr 51 Höjning av medlemsavgiften, motion nr 52 Tidpunkt för betalning av medlemsavgift samt förbundsstyrelsens förslag nr 3 Medlemsavgift och aviseringsperiod Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, föredrog förbundsstyrelsens yttrande samt avslagsyrkande på motion nr 51 och motion nr 52. Oskar redogjorde sedan för förslaget till aviseringsperioder. Per Wihlborg, Skåne, yrkade avslag på punkterna 1 och 2 i förbundsstyrelsens förslag med motiveringen många ute i föreningarna jobbar aktivt med uppföljning av medlemmar som inte betalat, och då blir det blir ett året-runt-jobb om det är löpande perioder. Beslutsordningen var sådan förbundsstyrelsens två första -satser ställdes mot Per Wihlborgs avslagsyrkanden. Kongressen beslöt bifalla förbundsstyrelsens -satser 1 och 2, samt bifalla förbundsstyrelsens -sats 3 till Hälsning från NBV Vidar Aronsson, förbundsordförande för NBV, hälsade från Sveriges snabbast växande studieförbund! Vidar framhöll NBV är en del av folkrörelsearvet, men också värvet i dag. Vidar uppmanade kongressen vara stolt över IOGT-NTO är den största medlemsorganisationen inom NBV. Sedan 2011 har NBV fördubblat sin verksamhet och har en bred verksamhet, inte minst inom kulturområdet. NBV är en jättemötesplats för människor prata om våra frågor men också bidra till samhällsutvecklingen i en nykter miljö. I samband med den ökade flyktingströmmen hösten 2015 fick NBV extra anslag för arbeta med nyanlända. Det har yttrat sig i ett arbete med Svenska från dag ett. NBV var efter ABF den aktör som genomförde mest verksamhet med asylboenden! 394

395 Men verksamheten i IOGT-NTO har inte vuxit i samma takt. Självklart ska vi arbeta tillsammans, och det finns jättemycket vi kan göra tillsammans. Folkrörelse och folkbildning behövs verkligen. Vidar tackade för han fått gästa kongressen och såg fram mot ännu mer arbete för nykterhet, solidaritet och demokrati. Johnny Mostacero tackade, och lovade det ska bli mer och tajtare samarbete kommande period. 161 Utmärkelsen Årets kämpe Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, presenterade den person som hade utsetts till Årets kämpe inom det alkoholpolitiska området. Utmärkelsen tilldelas en medlem som driver politik och gör skillnad samt sprider kunskap om IOGT-NTO:s arbete, någon som med hjärta och kunskap genom politik kämpar för allas möjlighet leva ett fritt och rikt liv. Därefter avslöjade Erik: Årets Kämpe 2017 går till Olle Häggström! Olle bedriver ett aktivt påverkansarbete i Västernorrland och har genom sina återkommande kontakter med politiker i såväl kommuner, region och riksdagen, s IOGT-NTO:s namn på kartan. I dag är IOGT-NTO i Västernorrland en självklar aktör som på ett naturligt sätt är med och påverkar politiken i våra frågor. Olle möttes av stående ovationer när han kom fram för ta emot utmärkelsen. Olle tackade för utmärkelsen och sade ett sådant här jobb gör man ju inte ensam. Men man får ibland stå i fronten och synas utåt. Olle framhöll det är viktigt vi ägnar oss åt ett aktivt nätverksbygge, vi behöver många med oss i samarbetet. Men ska även kunna kritisera våra samarbetspartner. Arbetet går vidare! 162 Ajournering Förhandlingarna ajournerades för fika klockan

396 Söndagen den 2 juli 2017 FJORTONDE SESSIONEN Ordförande: Robert Damberg Elin Lundgren Sekreterare: Tobias Wallin Camilla Berner 163 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptogs klockan Hälsning från IOGT International Kristina Sperkova, ordförande, hälsade från IOGT International. Kristina sade det är kul vara i ett sammanhang där hon inte behöver förklara vad IOGT är. För ombuden berättade Kristina IOGT International är en paraplyorganisation för alla nykterhetsorganisationer runt om i världen som står för solidaritet och demokrati. I dag består IOGT International av 143 organisationer i 58 länder. Kristina föredrar säga flygplansorganisation snarare än paraply. Hon ser IOGT International som själva flygplanskroppen, och medlemsorganisationerna som vingarna. Det är viktigt känna till vad medlemsorganisationerna gör, och sedan bygga vidare på deras verksamhet och erfarenheter. Vi är en gemenskap, inte ett vi och dem. Kristina tackade för allt IOGT-NTO gör runtom i världen. Vi är också tacksamma för det ekonomiska stöd vi får från IOGT-NTO. Andra internationella organisationer är mycket mer beroende av specifika bidragsgivare, men vi är mer oberoende och har möjlighet driva de frågor vi vill på ett helt annat sätt. Kristina kom just från en konferens i Genève som bland annat tog upp alkoholnormen. Sammanfningsvis har det inte gjorts några framsteg, ur vårt perspektiv. Företagen slår sig samman och blir ännu starkare på marknaden. Länder drar sig ur gemensamma överenskommelser när det gäller alkoholpolitik. Tre punkter framhölls under konferensen: Ingen mängd alkohol är bra för någonting! Alkohol är ett hinder för utveckling av samhället. Tretton av FN:s sjutton utvecklingsmål påverkas negativt av alkoholen. Tillsammans hoppas Kristina vi kan bygga vidare på vårt flygplan till en Dreamliner. Hon tackade förbundsstyrelsen för ett bra samarbete och för hon fick komma till kongressen. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, tackade för hälsningen och hälsade tillbaka. 396

397 165 Veteranmedalj Kongressens sista utdelning av veteranmedalj gjordes under gårdagens avslutningsfest av förbundsordförande Johnny Mostacero. Den här gången handlade det om en person som varit medlem sedan Personen har varit politiskt aktiv och engagerad lokalt av hela sin själ och hjärta. Hen har byggt upp verksamhet i sin förening under en lång tid och byggt upp ett stort nätverk som stärkt IOGT- NTO:s roll i bygden. Hon brinner för allt som har med barn och ungdomar göra och har jobbat mycket med utbildning för unga. Hon har jobbat med allt från Junis till UNF och IOGT-NTO och under de senaste åren varit mycket aktiv i mottagandet av flyktingfamiljer och välkomnat dem i våra lokaler med öppna armar. Förutom det lokala engagemanget har hon varit engagerad som distriktsordförande i Junis Värmland, distriktskassör i IOGT-NTO Värmland, ordförande i Våra Gårdar Värmland samt även förbundsrevisor. Johnny välkomnade Anna-Greta Johansson upp på scen. Anna-Greta kom upp på scenen och tackade för uppmärksamheten. Hon beskrev hur fantastiskt det var se all verksamhet i ordenshuset i Norra Råda, framför allt de senaste åren med all verksamhet för våra nyanlända vänner. Det var verksamhet överallt: bullbak, biljard och andra aktiviteter. Inget ger mer stimulans än jobba med unga. Anna-Greta fortse med uttrycka sin glädje över allt som IOGT-NTO har gett henne, och inte bara henne själv. Hon berättade hennes man en gång berättade det bästa han gjort för rörelsen var värva henne. 166 Jämställdhetsredovisning Maria Hampusgård, jämställdhetsmätare, redovisade gårdagens fördelning av den utnyttjade talartiden. Hon redovisade mätningen för de två huvudblocken motioner samt Mål och verksamhetsinriktning. Session Talartid Totalt Kvinnor Totalt Män Ombud Kvinnor Ombud Män Motioner tim 53 min 44 % 56 % 35 % 49 % Mål och verksamhetsinriktning 28 min 42 % 58 % 8 % 32 % Fördelning av total talartid under lördagen framgår av grafen nedan. 397

398 167 Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Revidering av stadgar Lina Boberg, förbundsstyrelsen, föredrog de delar av förslaget som berörde frågan om jäv. Genom den föreslagna skrivningen förs in i stadgarna blir de mer tvingande än de tidigare rekommendationerna om hantering av jäv. Förbundsstyrelsen har fokuserat på beslutssituationer i förtroendevalda organ eftersom de delarna enklast går beskriva i stadgetermer. Detta innebär det kommer bli olämpligt välja personer till en del förtroendeuppdrag eftersom man då inte kommer kunna delta i vissa beslut. Men detta är avsiktligt och egentligen hela tanken med skrivningen. Skrivningarna förbjuder dock inte valbarheten till ett uppdrag (och hindrar till exempel inte man är revisor om ens hustru är kassör) eftersom det skulle kunna ställa till det för mindre föreningar, utan fokuserar på själva beslutssituationen. Lina informerade om ett tryckfel i det utskickade materialet och justerade förbundsstyrelsens förslag så paragrafreferensen i femte -satsen ska lyda 3:5 i stället för 2:5. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, föredrog delen om konsekventa skrivningar angående försäljning och köp av fast egendom. Grunden till förslaget kommer från en motion under kongressen 2015 där man ville förtydliga reglerna för hur vi hanterar fast egendom även ska gälla när vi agerar genom en annan juridisk form, till exempel ett aktiebolag. Förbundsstyrelsen har kommit fram till det inte går få till en så skarp skrivning som motionären önskade, men det viktigaste är få fram praktiska anvisningar för hur man ska förhålla sig till frågan när man agerar i andra hand. Dessa anvisningar är inte framtagna, men om förbundsstyrelsens förslag går igenom är det ett naturligt nästa steg. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, föredrog delen om deponerade medel. Förbundsstyrelsen är frustrerad över deponerade medel är låsta till en viss geografisk plats. De är svåra använda för förvärva nya hus. Det nya förslaget är tänkt underlätta för förbundsstyrelsen flytta pengar dit de verkligen behövs. Eftersom frågan berör den lokala verksamheten och organisationen så lyftes frågan på januarikonferensen. Där fick förbundsstyrelsens förslag stark respons vilket gjorde de nu går fram med detta som ett skarpt förslag. Eva ställde sedan den retoriska frågan om varför man just valt fem år. Förbundsstyrelsen hade funderat på flera olika alternativ, men responsen på januarikonferensen var just fem år var en lämplig tid. Sista frågan man fått handlar om huruvida 398

399 det går använda deponerade medel för rusta upp befintliga lokaler. Svaret är det självklart är okej. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, föredrog delen om ekonomisk förvaltning i föreningar och distrikt. Den här delen handlar om när vi bedriver en större ekonomisk verksamhet, antingen direkt i en förening eller via en hel- eller delägd företagsform. Detta är en ny paragraf som förhoppningsvis blir mer aktuell i framtiden, men som har redan nu har visat sig behövas. Förslaget är framtaget i samråd med vår revisionsbyrå. Diskussion avseende delen om jäv Christine Nordenstam, Uppsala län, undrade hur begreppen närstående och intresse av ekonomiskt eller liknande slag ska tolkas. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, svarade det är svårt tolka exakt vilka typer av frågor som avses men formuleringen är tänkt redovisa vilken typ av beslut som avses. Med närstående menas medlem i familj eller annan nära anhörig såsom make, maka, sammanboende, registrerad partner, barn eller barnbarn. Närståendebegreppet är dock inte enhetligt definierat utan beror på sammanhanget. Diskussion avseende delen om konsekventa skrivningar med anledning av försäljning av fast egendom Per Wihlborg, Skåne, berättade han var en av de motionärer i Lund som ligger bakom det här förslaget. Han var lite besviken över förbundsstyrelsen inte tagit fram några riktlinjer till den här kongressen. Per funderade på vad som kan tänkas ingå i 6:1 punkt h. Det finns många föreningar som skänker bort stora delar av sina tillgångar och var går gränsen för den typen av gåvor? Är det okej skänka till kyrkokören? Till Röda Korset? Eller kanske till Sverigedemokraterna? Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade de är överens med Per Wihlborg om frågan är svår hantera. Det är svårt dra gränsen för vad som är i linje med våra syften och förbundsstyrelsen tar gärna emot en informell uppmaning om jobba vidare med detta. Per nickade gillande från golvet och såg fram emot de kommande riktlinjerna. Diskussion avseende delen om deponerade medel Ulrike Deppert, Stockholm, undrade från och med när detta ska gälla? Vad händer med existerande deponerade medel som redan har legat deponerade i fem år. Jenny Larsson, Kalmar, yrkade bifall på förbundsstyrelsen förslag, men föreslog ett tillägg om man ska kunna använda deponerade medel för hyra en lokal under en uppstartsfas när man startar ny verksamhet. Hon föreslog kongressen besluta komplettera andra meningen i sista stycket i 6:1 till lyda Förbundsstyrelsen kan dock besluta kapitalet får användas på annat sätt, till exempel hyra av en lokal under en begränsad tid. Leif Spännar, Värmland, föreslog förlänga den i förbundsstyrelsens första -sats föreslagna tidsgränsen fem år till tio år. Per Wihlborg, Skåne, trodde inte mängden deponerade medel stannar på 46 miljoner kronor. Bara i Skåne finns det minst 20 miljoner kronor som ligger utanför förbundets eller distriktets kontroll i olika typer av ekonomiska föreningar, stiftelser och liknande. Han föreslog ändra i förbundsstyrelsens första -sats så medlen ska tillfalla distrikten i stället för förbundet. Till sist yrkade Per avslag på förbundsstyrelsens sista -sats rörande 4:

400 Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade på frågan från Ulrike Deppert förslaget om tidsbegränsning enbart kan gälla nya deponerade medel. Redan deponerade medel är deponerade enligt tidigare stadgar och kommer inte hanteras på annat sätt nu. Eva yrkade avslag på Leif Spännars ändringsförslag om tio år. Eva yrkade även avslag på Per Wihlborgs förslag om ändra förening till distrikt. Till sist yrkade hon även avslag på Jenny Larssons förslag om kunna använda deponerade medel för hyra lokaler. Diskussion avseende delen om ekonomisk förvaltning i föreningar och distrikt Ulrike Deppert, Stockholm, ifrågase rimligheten i en förening med omfande ekonomisk verksamhet måste ha genomfört årsmöte före mars månads utgång. Det innebär bokslutet måste vara klart och utskickat senast sista februari. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade det är en svår medelväg eftersom man inte kan ha årsmötet senare om man ska kunna hinna utse ombud till distriktsårsmöten. Man har gjort bedömningen det är möjligt klara av denna tidplan även om man har en stor ekonomisk verksamhet. Jenny Larsson, Kalmar, höll med Ulrike om det kommer vara svårt hinna med allt innan sista mars. Momsredovisningen ska vara inne senast den 14 februari och då är det bara 14 dagar kvar innan bokslutet ska vara helt klart. Ulrike Deppert, Stockholm, föreslog ändra den av förbundsstyrelsen förslagna skrivningen om undantag för sista datum för föreningsårsmöte till före april månads utgång. Magnus Danielson, Stockholm, önskade ett klargörande från förbundsstyrelsen av vad begreppet moderförening avser. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade en moderförening, -distrikt eller -förbund är en juridisk person (till exempel distrikt eller förening) som driver verksamhet i form av ett hel- eller delägt aktiebolag eller annan bolagsform. Per Wihlborg, Skåne, förtydligade hans avslagsyrkande på förbundsstyrelsens förslag innebär man får ytterligare tid på sig bestämma vad man ska göra med deponerade medel som tillhör föreningar som i närtid bestämmer sig för upplösas. Magnus Danielson, Stockholm, hade kontrollerat på Bolagsverkets hemsida och där står det aktiebolag har sex månader på sig hålla årsstämma. Att då kräva årsmöte sista mars känns orimligt ansåg Magnus, och yrkade bifall på Ulrika Depperts förslag om årsmöte före april månads utgång. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, förtydligade undantaget om senare årsmöte enbart gäller föreningar, eftersom distrikt redan nu får genomföra årsmöte fram till mitten av april. Hon yrkade återigen avslag på Per Wihlborgs förslag, poängen är inte låsa in pengarna i en geografisk konstruktion såsom ett distrikt. Det är viktigt se det större IOGT-NTOperspektivet, pengarna ska användas där de gör mest nytta. Magnus Danielson, Stockholm, menade det kommer bli väldigt svårt genomföra ett större bokslut på kortare tid än två månader. 400

401 168 Forts behandling av Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Revidering av stadgar, delen om jäv Kongressen beslöt en ny paragraf 1:9 läggs till med lydelsen Jäv Vid beslut i en fråga på en kongress eller ett distriktsårsmöte, i en styrelse eller inom ramen för ett uppdrag som revisor, får den som har ett personligt intresse av ekonomiskt eller liknande slag i frågan inte delta. Detsamma gäller den som är närstående till någon som har ett sådant intresse. Detta hindrar inte någon röstar vid personval., Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 2:5, eller färre läggs till i 2:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ /, Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. stryks från 3:5, eller färre läggs till i 3:5 näst sista stycket, tredje meningen efter lydelsen En röst med fler/ /, samt notera samtliga beslut fades enhälligt. 169 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 5 Revidering av stadgar, delen om föreningsårsmötet som högsta beslutande organ Kongressen beslöt ändra 4:1, tredje stycket till lyda Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Mellan föreningsårsmöten är föreningsmötena beslutande organ. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse., nuvarande 4:2 delas upp så nuvarande första stycket blir en ny 4:2, andra stycket, första meningen i tredje stycket samt fjärde och femte stycket i nuvarande 4:2 flyttas till en ny paragraf 4:3, resten av nuvarande 4:2 stryks, en ny paragraf 4:4 läggs till med lydelsen Extra föreningsårsmöte Om styrelsen, revisorerna, distriktsstyrelsen eller förbundsstyrelsen beslutar det ska extra föreningsårsmöte hållas. Extra föreningsårsmöte ska också hållas om det begärs av minst en tredjedel av föreningens medlemmar. Ett extra föreningsårsmöte får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till föreningsårsmötet hålls. Styrelsen ska kalla till extra föreningsårsmöte senast två veckor innan det öppnas. 401

402 Ett extra föreningsårsmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande., numreringen på övriga paragrafer konsekvensjusteras, samt notera samtliga beslut fades enhälligt. 170 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 5 Revidering av stadgar, delen om konsekventa skrivningar angående försäljning och köp av fast egendom Kongressen beslöt ändra nuvarande punkt 6:1 c till lyda gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, under 6:1 läggs till en ny punkt c) med lydelsen köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten,, benämningen på efterföljande punkter i 6:1 ändras i konsekvens med detta, ändra 6:1 femte stycket till lyda Föreningar och distrikt är skyldiga följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer., samt notera samtliga beslut är enhälligt fade. 171 Justering av röstlängden Kongressen beslöt fastställa röstlängden till 90 röstberättigade ombud. 172 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 5 Revidering av stadgar, delen om deponerade medel Mötesordförande Robert Damberg redogjorde för de tre förslag som rör förbundsstyrelsens första -sats. Presidiet avsåg ställa dem mot varandra för till slut ställa förbundsstyrelsens eventuellt reviderade förslag mot avslag. Kongressen beslöt avslå Leif Spännars förslag om deponi i 10 år. Kongressen beslöt efter rösträkning med siffror 49 mot 40 (1 avstod) bifalla Per Wihlborgs förslag de deponerade medlen ska tillfalla distrikten i stället för förbundet. 402

403 Kongressen beslöt avslå Jenny Larssons förslag om tillåta deponerade medel för hyra lokal. Kongressen beslöt meningen Föreningar och distrikt måste fa beslut om använda kapital enligt ovan inom en period på fem år, i annat fall tillfaller kapitalet distriktet. läggs till mellan Förbundsstyrelsen kan ( ) kapitalet och Kapitalet får ( ) fast egendom. i 6:1, samt notera beslutet fades enhälligt. Kongressen beslöt det i 6:1 görs styckebrytning från och med Kapitalet får ( ) fast egendom., ordet ränta i andra stycket ändras till ordet avkastning, benämningen på efterföljande punkter i 6:1 ändras i konsekvens med detta, samt notera samtliga beslut fades enhälligt. Kongressen beslöt med röstsiffrorna 62 mot 22 (5 avstår och 1 röst avgavs ej jämfört med den fastställda röstlängden) det i sista stycket i 4:14 efter Vid upplösning ( ) distriktet läggs till, utom sådana tillgångar som enligt 6:1 förvaltas av förbundet, som tillfaller förbundet, samt notera beslutet fades med den minst två tredjedelars majoritet (62/89 = 70 procent) och därmed innebär en ändring av stadgarna. Per Wihlborg, Skåne, och David Svensson, Skåne, reserverade sig mot beslutet. 173 Forts behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 5 Revidering av stadgar, delen om ekonomisk förvaltning i föreningar och distrikt Kongressen beslöt med röstsiffrorna 44 mot 40 (4 avstår och 2 röster avgavs ej jämfört med den fastställda röstlängden) avslå Ulrike Depperts förslag om lägga till före april månads utgång. Kongressen beslöt efter 6:1 lägga till en ny paragraf med lydelsen Ekonomisk förvaltning vid omfande ekonomisk verksamhet Styrelser för förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet ska, utöver det som följer av övriga stadgar, årligen fastställa arbetsplan, arbetsordning för styrelsen, delegationsordning, samt om tillämpligt, instruktion för ledande tjänsteman. Styrelser för moderförening, -distrikt eller -förbund i koncerner ska därutöver årligen fastställa koncernreglemente och ägardirektiv, beslutas om på dotterbolags årsstämma. 403

404 För förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet och för moderförening, -distrikt eller -förbund i koncerner gäller som undantag till bestämmelserna i 3:2 och 4:2 revisorerna ska ha fått alla handlingar till årsmötet senast trettio dagar innan årsmötet öppnas. För föreningar med omfande ekonomisk verksamhet och moderföreningar i koncerner gäller som undantag till bestämmelserna i 4:2 föreningens årsmöte ska hållas före mars månads utgång. Förening, distrikt eller förbund med omfande ekonomisk verksamhet definieras genom uppfylla mer än ett av följande villkor: Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10, Den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor, De redovisade verksamhetsintäkterna har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor., rubriken på kapitel 6 ändras till Bestämmelser angående rättsförhållanden och stadgeändringar och särskilda bestämmelser vid omfande ekonomisk verksamhet, samt notera samtliga beslut fades enhälligt. 174 Riksstyrelsens förslag nr 1 Revidering av stadgar Lina Boberg, förbundsstyrelsen, föredrog riksstyrelsens förslag till revidering av stadgar. 175 Forts behandling av riksstyrelsens förslag nr 1 Revidering av stadgar, egendom från nedlagda kretsar Kongressen beslöt i 5:12, fjärde stycket ändra sista meningen till Finns det inget verksamt distriktsråd beslutar riksstyrelsen hur den kvarvarande egendomen ska fördelas mellan distriktsorganisationerna för de förbund som ingick i kretsen., samt notera beslutet fades enhälligt. 176 Forts behandling av riksstyrelsens förslag nr 1 Revidering av stadgar, särskilt om rättsförhållanden för kretsar Kongressen beslöt i stadgarna lägga till en ny paragraf 5:14, med lydelsen Särskilt om rättsförhållanden för kretsar 404

405 I tillägg till övriga bestämmelser gällande rättsförhållanden gäller följande för kretsar. Beslut av kretsar gäller inte förrän de har fastställts av riksstyrelsen, om de innebär kretsen a) köper fast egendom, b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom, c) köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, d) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, e) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet, f) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt, g) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde, h) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften, i) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller j) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet., Riksstyrelsen kan förbjuda kretsar verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av riksstyrelsen. Kretsar är skyldiga följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som riksstyrelsen fastställer. Kretsar ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till riksstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av riksstyrelsen för kretsens räkning. Riksstyrelsen kan besluta någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Riksstyrelsen kan dock besluta kapitalet får användas på annat sätt. Avkastning på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den krets som kapitalet tillhör. notera beslutet fades enhälligt. 177 Förbundsstyrelsens förslag nr 4 Rambudget för IOGT-NTO Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, gjorde en övergripande föredragning av den föreslagna budgeten. Det viktigaste budskapet är intäkterna peakade 2013 och lotterintäkterna därefter har minskat. Vi måste anpassa verksamheten till en lägre nivå framöver. För klara den ökade konkurrensen på lotterimarknaden krävs stora investeringar och detta kommer också påverka avkastningen. En annan stor fråga som diskuterades på torget är insamlingsverksamheten som ännu inte har gett något plus, men vi räknar med break-even någon gång efter Per Wihlborg, Skåne, undrade när förbundsstyrelsen räknar med vi kommer samla in mer pengar än vad insamlingsverksamheten kostar driva. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, räknar med vi under 2020 kommer samla in mer pengar än vad insamlingsverksamheten kostar. 405

406 Björn Lanefelt, Älvsborg, önskade en ökad transparens i redovisningen kring insamlingsverksamheten. Han berömde alla de som är inblandade i insamlingsverksamheten, både personal och ideella krafter. Däremot handlar det om väldigt stora investeringar, hittills har vi lagt ner 11 miljoner kronor och samlat in kronor. Det kommer krävas mycket insamlade medel för vi ska gå plus på detta. Per-Åke Andersson, Östergötland, påminde om varje insamlad krona genererar 9 ytterligare kronor från Sida. Kjerstin Bengtsson, Jämtlands län, undrade om förbundsstyrelsen tänkt justera budgeten utifrån de tidigare fade besluten om Expedition 50. Bo Axelsson, undrade hur man räknar på break-even. Han undrade också om alla ackumulerade kostnader ingår i detta eller enbart nettot under detta år. Han frågade också om det inte är så Sida-pengarna enbart kommer kopplat till insamlade medel som syftar till internationell verksamhet. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade det enbart är insamlade medel för internationell verksamhet som ger Sida-bidrag. Förbundsstyrelsen bedömer inte något beslut om Expedition 50 påverkar budgeten. Slutligen svarade hon Bo det kommer ta lång tid innan vi har återhämtat de nuvarande investeringarna på insamlingsverksamheten. Jämför med produktutveckling på Miljonlotteriet, vi investerar nu för bygga upp en långsiktig intäktskälla. Kongressen beslöt fastställa rambudget för åren i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. 178 Motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO Motionären Birgitta Svensson, Halland, föredrog motionen och berättade om sin man som avled under året och hon upplevde det som jobbigt hennes man inte räknades som medlem vid årets slut. Hon föreslog kongressen besluta man skall räknas som medlem för hela det år medlemsavgiften betalts, samt om man inte betalt sin medlemsavgift år 2 efter påminnelse i maj utesluts vid juli månads utgång. Distriktsårsmötet i Halland beslutade dessutom föreslå kongressen göra en översyn angående det statistiska medlemsantalet vid årets slut. Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, menar vi räknar medlemsantalet vid årets slut och yrkar avslag på motionens första och andra -sats samt den av Hallands distriktsårsmöte föreslagna -satsen. Magnus Danielson, Stockholm, hade föreslagit ett tillägg under torget som han nu drog tillbaka. Kongressen beslöt avslå motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO i sin helhet, samt 406

407 avslå tredje -satsen i distriktsstyrelsens yttrande angående motion nr 54 Att räknas som medlem i IOGT-NTO. 179 Motion nr 55 Ett mer transparent valberedningsarbete inom IOGT-NTO Mötesordförande Robert Damberg redogjorde för de förslag som kommit fram under motionstorget. Vi har motionens ursprungliga förslag, förbundsstyrelsens tre nya -satser samt två ändringsförslag från Magnus Danielson. Magnus Danielson, Stockholm, yrkade bifall till motionen samt de på torget föreslagna ändringsförslagen: uppmana valberedningar på distrikts- och föreningsårsmöten ha ett nomineringsförfarande, rekommendera de som inte blir föreslagna av valberedningen till förtroendeuppdrag men ändå forts vill stå till förfogande ska synliggöras, av valberedningen, i samband med valet, samt Oskar Jalkevik, förbundsstyrelsen, jämkade sig med Magnus förslag. Kongressen beslöt avslå första -satsen i motion nr 55, avslå andra -satsen i motion nr 55, uppmana valberedningar på distrikts- och föreningsårsmöten ha ett nomineringsförfarande, rekommendera de som inte blir föreslagna av valberedningen till förtroendeuppdrag men ändå forts vill stå till förfogande ska synliggöras, av valberedningen, i samband med valet, samt notera nomineringsprocessen i samband med kongressens val av förtroendevalda framgår i valberedningsinstruktionen. 180 Val av två ledamöter till riksstyrelsen Åsa Hagman, valberedningen, föreslog kongressen besluta till ledamöter välja Johnny Mostacero, Halmstad Andrine Winther, Ingarö omval nyval Kongressen beslöt till ledamöter i riksstyrelsen välja Johnny Mostacero, Halmstad Andrine Winther, Ingarö 407

408 181 Val av två revisorer och två revisorssuppleanter Åsa Hagman, valberedningen, föreslog kongressen besluta till revisorer välja Kjerstin Bengtsson, Östersund Thomas Thomasson, Stånga omval omval till revisorssuppleanter välja Marianne Hallbert, Göteborg Rolf Vestman, Stockholm omval omval Kongressen beslöt till revisorer välja Kjerstin Bengtsson, Östersund Thomas Thomasson, Stånga till revisorssuppleanter välja Marianne Hallbert, Göteborg Rolf Vestman, Landvetter 182 Valberedningsinstruktion Peter Moilanen, generalsekreterare, informerade om det krävs en valberedningsinstruktion på grund av vi numera har ett 90-konto. Förbundsstyrelsen har diskuterat detta med valberedningen och kommit fram till det även finns ett egenvärde i en valberedningsinstruktion som fastställs av kongressen. Förbundsstyrelsen föreslog kongressen fastställa valberedningsinstruktionen enligt nedan: Valberedningsinstruktion IOGT-NTO:s valberedning väljs vid kongressen vartannat år. Valberedningen ska bestå av sju ledamöter med sammantaget goda kunskaper om IOGT-NTO som organisation och förutsättningar samt med ett brett nätverk inom organisationen. Vid varje kongress väljs halva valberedningen för två mandatperioder. Valberedningen bereder val av presidium, förbundsstyrelse, inklusive ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare, samt revisorer och revisorsersättare. Valberedningen ger också förslag på arvodering och andra ersättningar. Valberedningen bereder också val av två representanter till riksstyrelsen. Dessa två personer blir också ledamöter i IOGT-NTO-rörelsen ideell förening samt stiftelsen IOGT-NTOrörelsens Internationella Institut. Minst en av dessa bör därför ha eller vilja införskaffa sig kunskaper om insamling och internationellt biståndsarbete. Valberedningen arbetar enligt följande vägledande principer: Transparens/öppenhet arbetet ska präglas av öppenhet och insyn, genom valberedningen ska kunna redogöra för sitt tillvägagångsätt och arbetsprocessens gång, men också av interna överläggningar och bedömningar ska vara förtroliga. 408

409 Mångfald/bredd/strategi Valberedningen ska i sin beredning av valen verka för sammansättningen av förbundsstyrelsen präglas av en bredd gällande erfarenheter och kompetens samt ett strategiskt arbetssätt. Proaktiv/uppsökande Även om valberedningen fått uppdrag av kongressen bereda valen finns möjlighet för medlemmar till ett av valberedningen bestämt sista datum nominera lämpliga kandidater till samtliga uppdrag. Personer som nomineras bör vara tillfrågade. Sekretess/jäv de som ingår i valberedningen får inte obehörigen röja vad de i denna egenskap i förtroende fått kännedom om, och får inte heller delta i beslut eller beredning i de delar där jäv föreligger. Som underlag för jäv gäller av förbundsstyrelse fade rekommendationer för jäv och intressekonflikter. Kongressen beslöt anta valberedningsinstruktionen. 183 Val av valberedning Jan-Ove Ragnarsson, representant för den informellt sammansa nomineringskommittén bestående av ett urval av distriktsordförande, föreslog kongressen besluta till ledamöter för två kongressperioder välja Lina Magnusson, Stockholm nyval Samir Jusicic, Jönköping nyval Ingrid Jägerhed, Sösdala nyval Åsa Hagelstedt, Stockholm omval till sammankallande välja Joakim Löfbom, Skellefteå Kongressen beslöt till ledamöter för två kongressperioder välja Lina Magnusson, Stockholm Samir Jusicic, Jönköping Ingrid Jägerhed, Sösdala Åsa Hagelstedt, Stockholm till protokollet notera följande ledamöter valdes för två kongressperioder vid kongressen 2015 Joakim Löfbom, Skellefteå Anna Ringnér, Östersund Salam Kaskas, Göteborg till sammankallande välja Joakim Löfbom, Skellefteå 184 Riksstyrelsens förslag nr 2 Kongress 2021 Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, föreslog uppdra till riksstyrelsen besluta om plats för kongress

410 Samtliga distrikt inom rörelsen har inbjudits fungera som värd för kongresserna, som beräknas äga rum vecka 26 år Kongresserna och deras förhandlingsdelar arrangeras av förbunden. Distriktens uppgift är vara värd för folkfesten där rörelsesamverkan genomsyrar utflykter, välkomst- och avslutningsfest, andra kvällsaktiviteter, ncafé, vissa praktiska arrangemang samt ta fram funktionärer. Följande distrikt har kommit in med en intresseanmälan IOGT-NTO-rörelsen i Dalarna IOGT-NTO-rörelsen i Jönköping Kongressen beslöt uppdra åt riksstyrelsen kontakta distrikten för djupare dialog kring värdskapet för 2021 års kongresser, samt uppdra åt riksstyrelsen under hösten 2017 besluta om plats för 2021 års kongresser. 185 Slutgiltig redovisning av jämställdhetsmätningen Maria Hampusgård, jämställdhetsmätare, redovisade en total sammanställning av fördelningen av taltid under kongressen. 186 Avslutning Mötesordförande Robert Damberg tackade för veckan å presidiets vägnar och överlämnade klubban till förbundsordförande Johnny Mostacero. Johnny Mostacero tog över klubban och ville nu passa på tacka av alla de som på olika sätt bidragit till göra den här kongressen möjlig. Han ville först och främst tacka alla anställda på IOGT-NTO för ett fantastiskt arbete inför och under kongressen. Därefter tackades kongressarrangören för ett väl genomfört arrangemang här i Karlstad. Under veckan har också en mängd funktionärer genom olika insatser gjort kongressens genomförande möjligt 410